​IPCC-rapporter ett bra sätt att sprida kunskap

I början av augusti presenterades den senaste specialrapporten från IPCC, FN:s klimatpanel som sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar. Resultatet blev helt klart värt den långa och omständliga processen, anser Christian Azar, professor i energi och miljö på Chalmers och en av tre svenska delegater vid slutförhandlingen av sammanfattningsrapporten. 
– Slutförhandlingen, där delegater från 150 länder samlas i ett rum i flera dagar för att godkänna varje formulering i den del som riktar sig särskilt till beslutsfattare kan vara fantastiskt tålamodskrävande. Men processen är lärorik för alla parter och jag måste säga att resultatet är helt klart värt det – en balanserad sammanfattning av rapporten som alla länder kan stå bakom, säger Christian Azar. 
IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) producerar en större utvärderingsrapport vart sjunde år – senast 2013/2014 – som sammanfattar läget för de globala klimatförändringarna. Men däremellan görs också specialrapporter som sammanfattar specifika klimatrelaterade ämnen, nu senast en rapport som fokuserar på markfrågor och klimat (Climate Change and Land​). Rapporten beskriver klimatförändringar och ökenspridning, markförstöring, hållbar markförvaltning, livsmedelssäkerhet och växthusgasflöden i markbundna ekosystem. 

– Den är ett vetenskapligt underlag för beslutsfattare i världen, och innehåller nuläge, utmaningar, risker och möjliga åtgärder. Däremot vill jag vara tydlig med att IPCC inte föreslår åtgärder eller mål, det kan ibland låta så i debatten som följer på rapporterna. Vilka åtgärder och mål man väljer måste vara en politisk process. En lösning på klimatfrågan innebär omfattande förändringar av våra energi och transportsystem, och väcker centrala frågor kring våra livsstilar, t ex bilåkande, köttkonsumtion och flygande, så om vetenskapen skulle bestämma vilka åtgärder som ska göras har vi gett upp demokratin inom ett område som är väldigt stort, säger Christian Azar.  

Från 7 000 rapport​er till 40 sidor

Under arbetet med Climate Change and Land har ett hundratal huvudförfattare granskat 7 000 vetenskapliga publikationer i ämnet och därefter sammanställt en omfattande grundrapport. IPCCs huvudrapporter blir ofta uppemot 1000 sidor långa. Men för att materialet ska bli överblickbart och skapa genomslag utanför forskarvärlden avslutas arbetet med att man gör en Summary for Policy Makers, en sammanfattningsrapport med beslutsfattare som målgrupp. 

Det var när sammanfattningsrapporten skulle godkännas som delegater från alla deltagande 150 länder och huvudrapportens författare samlades i en stor sal. Där fanns svenska delegaterna Christian Azar samt Markku Rummukainen och Lena Lindström från SMHI.  

– Där gick vi igenom rapportens 40 sidor för att alla länder skulle godkänna varje mening. Och all grafik, alla figurer och annat som ska ingå. Det är en otrolig process. En kollega beskrev det som en ”once in a lifetime experience” och det är verkligen en speciell tillställning, säger Christian, som varit delaktig i flera av IPCC:s tidigare rapporter. 

– Det har funnits mer än ett tillfälle när jag tänkt att det måste finnas ett mer effektivt sätt att göra det här på, men samtidigt blir slutresultatet en balanserad rapport. Den blir ett bra verktyg för politiker eller personal på myndigheter eller andra som behöver kunna sätta sig in i området. Jag tror helt enkelt att det är ett bra sätt att sprida kunskap in i det politiska systemet – utan att det vetenskapliga blir komprometterat. 

– Det är också viktigt att betona att det är forskarna, huvudförfattarna till rapporten, som skriver sammanfattningen, men det sker i en gemensam process. Om t ex ett land har invändningar mot en formulering i utkastet och vill förändra det, så kan det inte göras utan att det finns stöd för det i den underliggande rapporten. 

Nästa steg: Vilja och mod​

Vad sedan länder och större organisationer gör med den kunskapen ser Christian som sagt som en demokratisk och politisk fråga, som förutsätter ett samspel mellan politiker och medborgare.  

– I grunden krävs politik för att lösa det här problemet, styrmedel som gör att vi väljer förnybar energi istället för fossil och regler som gör att avskogningen hindras. Men politiker kan bara göra så mycket som de får mandat av medborgarna att genomföra. Så medborgare sätter press på politikerna, speciellt i de länder som är stora aktörer, som t ex USA, Kina, Indien och EU. Sedan måste politikerna i sin tur våga driva dessa frågor. bygga mer opinion i frågor som gör att fler människor röstar på dem. 

– Sen underlättar det såklart när vi får ny teknik som gör det lättare och billigare att minska utsläppen. Då får både medborgare och politiker det lättare att acceptera klimatpolitiken. 

Delat ägarskap för rapporten​​

Christian ser också andra fördelar med arbetssättet med sammanfattningsrapporten. Efter att ha gått igenom och accepterat sammanfattningsrapporten får alla länderna med sig ett delat ägarskap för rapporten hem, eftersom de verkligen har gått igenom varje del i detalj. Det är också en lärorik process för alla parter; forskarna lär sig mer om hur man uttrycker sig förståeligt och delegater som kanske inte fullt ut förstår vad som menas med en specifik formulering får också möjlighet att lära sig mer.  

– Nu ska rapporten in i ”maskineriet” och börja bearbetas av en massa människor inom politiken, myndigheter, verk och intresserade som får en genomgång av både hur klimatförändringarna påverkar lant- och skogsbruk och naturliga ekosystem, samt hur de i sin tur påverkar klimatet – både genom att släppa ut och fånga in klimatgaser. Sättet vi använder marken på kan också minska utsläppen eller öka infångningen av koldioxid inom både skogs- och lantbruket. Utmaningarna är många, men det är möjligheterna också, nu har beslutsfattarna ett bra underlag att utgå ifrån när de ska bestämma sig för vilken väg vi ska gå. 

Text: Christian Löwhagen.

Läs mer om rapporten Climate Change and Land IPCC:s officiella webbplats
SMHI är Sveriges nationella kontaktpunkt för IPCC, och representerar Sverige vid IPCC:s beslutsmöten. Läs mer om SMHI:s arbete med IPCC på SMHI:s officiella webbplats​

Publicerad: fr 13 sep 2019.