Traffic illustration

Ensamma förare använder mest energi

Antalet personer per fordon är den enskilt mest avgörande faktorn när det handlar om hur mycket energi det går åt för att transportera en person från a till b. Det visar forskare från Chalmers och University College London i en ny studie, som också varnar för att självkörande fordon skulle kunna öka både energiåtgång och utsläpp från persontransporter. 
– Idag åker det i snitt 1,5 personer i varje bil i industriländer. Skulle vi kunna öka den siffran finns stora vinster att hämta för klimatet, men risken är snarare att den fortsätter att minska när självkörande fordon kommer in på marknaden, säger Sonia Yeh, en av författarna bakom studien, som också visar att energiåtgången kan tredubblas för varje personkilometer. 
Beläggningsgrad, eller occupancy på engelska, är ett centralt begrepp när det gäller att räkna ut energiåtgång och utsläpp för persontransporter. Om man åker ensam i sin bil är beläggningen 1 personkilometer per kilometer som fordonet färdas. Med två personer i bilen stiger beläggningsgraden till två personkilometer per fordonskilometer. Men det finns också resor som har färre än en person i bilen. Sonia Yeh, professor på avdelningen för fysisk resursteori förklarar: 

– När det gäller taxiresor räknar man bara passageraren. Så om en taxi kör 15 km för att hämta upp en passagerare, kör 20 km till målet och sedan 5 km för att återvända till centralen blir alltså beläggningsgraden 0,5 – eller 20 personkilometer på 40 fordonskilometer. ”Tomma” fordonskilometer uppkommer inte bara vid taxiresor utan också vid vissa typer av fordonsdelning och självkörande fordon som kör tomma på väg till eller från upphämtning, avlämning och parkering. När vi har räknat på det ser vi att självkörande fordon kan tredubbla energiförbrukningen för persontransporter, en ökning som blir svår att kompensera med bränslesparande teknik. 

En ökad beläggningsgrad i bilarna skulle minska både utsläpp och energiförbrukning per personkilometer, men trenden har gått i motsatt riktning under de senaste decennierna, mycket på grund av att många hushåll nu har två bilar. Idag finns det egentligen inga exempel där man har lyckats genomföra en förändring. 

– Man kan införa kostnadsbaserade åtgärder som gör ensamresande dyrare eller samåkande billigare, men erfarenheten visar att människor i så fall hellre betalar än gör längre eller mer tidskrävande resor, säger Sonia. 

– Kollektivtrafik i Sverige har i allmänhet låga utsläpp av växthusgaser. För att minska utsläpp från transporter ytterligare är de mest effektiva sätten att minska reslängder, fossilfria bränslen samt att öka beläggningsgraden. Den nuvarande situationen med coronapandemin gör situationen mer komplicerad eftersom människor undviker kollektivtrafiken och att dela fordon. Återstår då att sätta hoppet till elfordon som drivs med fossilfri elektricitet, för att minska utsläppen av växthusgaser från persontransporter.  



Publicerad: to 25 jun 2020.