Anders Lyngfelt
​Anders Lyngfelt, Chalmers tekniska högskola. ​​
​Foto: J​ohan Bodell. 

Energipionjär hedras av ansedd forskningstidskrift

Anders Lyngfelt, professor i energiteknik på Chalmers, har som första svenska forskare tillägnats en specialutgåva av den ansedda tidskriften Energy & Fuels. Han har valts ut för sin ledande forskning om kemcyklisk förbränning, en teknik som dels är väldigt energieffektiv, och dels gör koldioxidinfångning enkel och billig. 
– Det är glädjande att se att det finns ett stort intresse för infångning av koldioxid och en växande insikt om att det är ett av verktygen vi måste börja använda i stor skala. Vi behöver ju göra ALLT, vända på varenda sten, både för att snabbt minska utsläppen och för att fånga in koldioxid från atmosfären med minusutsläpp, säger Anders Lyngfelt.
Energy & Fuels har kommit ut sedan 1978 och innehållet spänner över breda forskningsområden med koppling till energi och bränslen. Anders, som är en av Chalmers och Sveriges mest citerade forskare, har själv eller med kollegor publicerats i Energy & Fuels ett 40-tal gånger. Han är den fjärde forskaren i tidningens serie om Pioneers in Energy Research, de tre tidigare är verksamma inom solenergi, bioenergi- och bränslen samt råolja (Alan Marshall, bilden). 

– Det känns jätteroligt! Förutom att bli uppmärksammad själv är det roligt att vårt område uppmärksammats. Det här är absolut en betydelsefull och seriös tidskrift med bra genomslag, impact factor, säger Anders. 

Att Anders – och hans forskarkollegor – nu uppmärksammas beror på att de sedan länge har lett utvecklingen av tekniken kemcyklisk förbränning, en effektiv förbränningsteknik som gör det möjligt att enkelt och billigt samla in koldioxiden som skapas vid förbränningen, för vidare lagring. (Läs mer om tekniken i faktarutan längst ner). 

Enkelt och billigt att separera koldioxid

Att fånga in och lagra koldioxid blir en allt mer intressant metod för att minska den globala uppvärmningen. Men rökgaserna från konventionell förbränning – för att t ex producera fjärrvärme och el – innehåller bara ca 15 procent koldioxid och att separera den är dyrt och kostar dessutom mycket av den energi som skulle gått till att producera fjärrvärme och el. 

– Därför finns koldioxidinfångning bara vid två kraftverk i hela världen idag. Men med kemcyklisk förbränning slipper du den krångliga gasseparationen. Idealt sett är det – förutom vattenånga – ren koldioxid som kommer ut ur skorstenen, som då är redo för lagring.  

Trots att Anders och kemcyklisk förbränning nu uppmärksammas av Energy & Fuels används inte tekniken någonstans inom industrin idag. Det beror till största delen på att det idag redan finns existerande teknik för förbränning och att det inte finns tillräckligt starkt tryck på industrin att samla in koldioxid. Men nu när intresset för koldioxidinfångning och lagring ökar, ökar också intresset för kemcyklisk förbränning. Och tekniken kan göra en stor insats, tror Anders. 

– Det man kallar koldioxidbudget, den mängd koldioxid som kan släppas ut i atmosfären utan att vi överstiger målet om 1,5 graders temperaturökning, ser ut att ta slut 2028 med den takt vi håller idag.
– Hur optimistiskt man än räknar på det är det ingen som tror att vi kommer att sluta släppa ut koldioxid om sju år – så alla utsläpp efter 2028 måste tas bort från atmosfären med så kallade minusutsläpp. Här kan kemcyklisk förbränning göra stor nytta. 

Sverige kan gå före

Ett användningsområde som kan bli aktuellt är inom koldioxidinsamling och lagring från biomassa eller BECCS från engelskans Bio-energy with carbon capture and storage. Då samlas koldioxid in vid t ex bioeldade kraftverk för att åstadkomma nettominskning av koldioxid i atmosfären. Anders är en av arrangörerna bakom nästa års konferens om negativa utsläpp, den andra i en serie konferenser som ska öka kunskapen om de olika möjligheter som finns för att åstadkomma negativa utsläpp. 

Anders hoppas nu att det blir Sverige – varifrån utvecklingen av tekniken alltså har letts i många år – som också blir första landet där tekniken tas i bruk i industriell skala. 

– Att få någon att våga ta steget och använda den här tekniken, det är det jag fokuserar mest på just nu. Det är nys att det inte skulle ha någon betydelse vad vi gör i ”lilla” Sverige. Om vi går före och visar hur man kan göra, då skulle andra följa efter. Det är jag övertygad om. 

Text: Christian Löwhagen.

Energy & Fuels specialutgåva om Anders Lyngfelt och kemcyklisk förbränning publiceras under andra halvan av 2022. Redan har 37 forskare meddelat att de vill vara med och bidra till innehållet i upplagan. 

Länkar: 

Om Anders Lyngfelts forskning. 


Läs mer om kemcyklisk förbränning:



Idén med kemcyklisk förbränning är att hindra luften från att komma i kontakt med bränslet, så att man slipper kvävet. Istället används två reaktorer och en syrebärare som flyttar syre mellan reaktorerna, från förbränningsluften i ena reaktorn till bränslet i andra reaktorn.

Det kan jämföras med hur hemoglobinet transporterar syre i vårt blod från lungorna till cellerna. Men i stället för hemoglobin använder forskarna metalloxider och reaktionerna sker vid 900–1000 grader. Ut från bränslereaktorn kommer koldioxid och vattenånga, och vattenångan avlägsnas enkelt genom att kyla gasen.
Men det räcker inte med en bra idé, Anders Lyngfelt och hans kollegor har visat att processen fungerar.

Genombrottet kom 2003 och de har nu mer än 4000 timmars drifterfarenhet i fyra olika pilotanläggningar, med många olika syrebärare och bränslen. Processen forskarna utvecklat på Chalmers studeras nu på flera håll i världen. 

Sidansvarig Publicerad: fr 19 nov 2021.