Händelser: Rymd-, geo- och miljövetenskap, Energi och miljö, Rymd- och geovetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/om-chalmers/kalendariumAktuella händelser på Chalmers tekniska högskolaFri, 25 Nov 2022 11:00:08 +0100http://www.chalmers.se/sv/om-chalmers/kalendariumhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/disputation-Florence-Pendrill.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/disputation-Florence-Pendrill.aspxFlorence Pendrill, Rymd-, geo- och miljövetenskap<p>ED, lecture hall, EDIT trappa C, D och H, Campus Johanneberg</p><p>​Where have all the forests gone? Quantifying pantropical deforestation drivers</p><div>Florence Pendrill försvarar sin doktorsavhandling &quot;​Where have all the forests gone? Quantifying pantropical deforestation drivers&quot;. </div> <div>Florence är doktorand på avdelningen <span style="background-color:initial">fysisk resursteori, </span><span style="background-color:initial">på institutionen för rymd,- geo- och miljövetenskap.</span></div> <div><br /></div> <div>Handledare: Martin Persson</div> <div>Examinator: Göran Berndes</div> <div>Fakultetsopponent: Kimberly Carlson, Assistant Professor, New York University</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/532881">Läs avhandlingen och hitta zoomlänk här​</a>.<br /></div>https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/Docentforelasning-Santiago-Arellano.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/Docentforelasning-Santiago-Arellano.aspxDocentföreläsning, Santiago Arellano<p>HC4, lecture hall, Hörsalar HC, Campus Johanneberg</p><p>Looking inside Earth and safewarding lives: understanding Volcanoes by sensing remotely their emissions​</p>Santiago Arellano, ​forskare vid avdelningen för geovetenskap och fjärranalys, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, håller sin föreläsning för befordran till (oavlönad) docent. ​<h3 class="chalmersElement-H3">Titel: ​</h3> <p class="chalmersElement-P"><span>Att se inu​ti jorden för att rädda liv: studier av vulkaner genom fjärranalys av deras utsläpp (föreläsningen sker på engelska)</span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">​</span></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Abstra​ct: </h3> <div><div><p class="chalmersElement-P"><span>Vulkanismen förbinder jordens yta med dess inre och har bidragit, på geologiska tidsskalor, till att forma jordens litosfär, atmosfär och hav. Vulkanutbrott har påverkat klimatet och mänsklighetens historia. Idag lever nästan en miljard människor under direkt hot av vulkanisk aktivitet. Vulkanutbrott drivs av frigörandet av flyktiga kemiska arter avgasade från ytmagma. För att bättre förstå jordens inre och för att skydda människor från de negativa konsekvenserna av vulkanutbrott måste vi förbättra tekniker för att mäta vulkaniska gaser och teorierna om vad dessa betyder.</span></p></div> <div><br /></div> <div>Under de senaste två decennierna har vi utvecklat metoder för att mäta vulkaniska gaser med hjälp av optiska fjärranalysmetoder från marken, luften och rymden. Vi har fokuserat på att utveckla metoder och underlätta deras användning på vulkanobservatorier runt om i världen. Detta arbete har förändrat rollen av vulkaniska gasobservationer inom övervakning av vulkanutbrott. Vi kan observera gasutsläpp från vilande vulkaner innan de vaknar, studera utvecklingen av vulkanisk aktivitet och kemiska reaktioner i luftburna rökplymer, upptäcka nya gastyper och få mer noggranna uppskattningar av utsläpp under olika observationsförhållanden. Genom att koppla denna information med andra geofysiska signaler kan vi förstå vad som pågår inuti vulkaner och förbättra prognoser för deras aktivitet. Denna information kan göra skillnad när det gäller evakuering av personer i riskzoner.</div> <div><br /></div> <div>I denna föreläsning kommer jag att visa några exempel på framgångsrik tillämpning av fjärranalys på geovetenskap och några slutsatser för ett effektivt vetenskapligt samarbete. Jag kommer också att presentera några av de återstående vetenskapliga problem som jag hoppas kunna hjälpa till att lösa inom den kommande framtiden.</div></div>https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/Disputation-Francesco-Grieco.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/Disputation-Francesco-Grieco.aspxFrancesco Grieco, Rymd-, geo- och miljövetenskap<p>SB-H4, lecture hall, Samhällsbyggnad I-II, Campus Johanneberg</p><p>​Impact of mesospheric dynamics and chemistry on key chemical species: 20 years of Odin/SMR satellite observations</p>​<span style="background-color:initial">Francesco Grieco försvarar sin doktorsavhandling &quot;​Impact of mesospheric dynamics and chemistry on key chemical species: 20 years of Odin/SMR satellite observations&quot;. </span><div>Namn är doktorand på avdelningen geovetenskap och <span style="background-color:initial">fjärranalys, </span><span style="background-color:initial">på institutionen för rymd,- geo- och miljövetenskap.</span></div> <div><br /></div> <div>Handledare: Kristell Pérot, geovetenskap och fjärranalys</div> <div>Examinator: Patrick Eriksson, geovetenskap och fjärranalys</div> <div>Fakultetsopponent: Patrick Espy, professor, Department of physics, Norwegian University of Science and Technology (NTNU).</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/532970">Läs avhandlingen och hitta zoom-länk här</a>.</div>https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/Docentforelasning-Mariliis-Lehtveer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/Docentforelasning-Mariliis-Lehtveer.aspxDocentföreläsning, Mariliis Lehtveer<p>EL43, lecture room, Linsen, Campus Johanneberg</p><p>​Negative emissions in an energy system based on variable renewables</p>Mariliis Lehtveer, Göteborg Energi och tidigare forskare på avdelningen Energiteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, håller sin föreläsning för befordran till (oavlönad) docent. <h3 class="chalmersElement-H3">Titel: ​</h3> <div>Negativa utsläpp i ett energisystem baserat på förnybara energikällor<br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Abstract: ​</h3> <div><p class="chalmersElement-P">Tidigare forskning visar att kostnadseffektiva lösningar för klimatförändringarna innebär stora mängder sol- och vindkraft i elproduktionen och omfattande elektrifiering av andra sektorer som värme, transport, och industriproduktion. Storskalig utbyggnad av vind- och solkraft skapar dock nya utmaningar. Energin som tillförs från dessa teknologier varierar både på kort sikt (timmar och dagar) och på lång sikt (veckor och årstider). Höga nivåer av variabel förnybar energi (VRE) komplicerar systemdriften, med ett potentiellt överutbud av el på blåsiga och soliga dagar, vilket skulle resultera i perioder med låga elpriser och eventuellt försakande av elproduktion under perioder med särskilt hög tillgänglig VRE. Å andra sidan, när VRE-produktionen är för låg för att möta efterfrågan, måste andra kraftverk sättas in eller variationshanteringsstrategier såsom lagring, efterfrågeförskjutning etc. användas för att balansera systemet.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Integrerade bedömningsmodeller (IAMs) används ofta för att generera möjliga vägar för att nå olika klimatmål. De flesta scenarier som tillhandahålls av dessa modeller inkluderar betydande mängder negativa nettoutsläpp under andra hälften av seklet. Dessa negativa utsläpp tillhandahålls på två huvudsakliga sätt: via beskogning som lagrar kol från atmosfären i biosfären; eller nyttjande av bioenergi med kolinfångning och lagring (BECCS) där biomassa används för att ta bort kol från atmosfären och lagra det i geologiska formationer. Direkt luftavskiljning med kolinfångning och lagring (DACCS) övervägs alltmer i IAM:erna och skulle möjliggöra frikoppling av utsläppskälla och avskiljningsplats.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Ämnena negativa utsläpp och variabilitetshantering har behandlats separat och tillhört åtskilda forskargrupper inom modelleringsvärlden. Behovet av negativa utsläpp analyseras ofta med hjälp av IAM:er som möjliggör långa tidshorisonter men saknar tidsmässiga detaljer mellan år. Variabilitetshanteringsfrågor å andra sidan hanteras oftast med modeller med hög tidsupplösning (1 timme till 3 timmar) men som ofta täcker bara ett år eller begränsat geografiskt område, vilket ger begränsad förståelse för globala utsläppsbanor. Men för att lösa klimatproblemet måste höga andelar av VRE och negativa utsläpp sannolikt samexistera. Dessutom är implementeringen av BECCS och DACCS ett komplext fall då de behöver integreras i energisystemet och ha effekter på dess drift och optimala sammansättning.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I denna föreläsning utforskar jag behovet av negativa nettoutsläpp och konsekvenserna av att använda BECCS och DACCS i ett elsystem med hög andel el från VRE-källor. Dessutom kommer jag att diskutera systemfördelarna med negativa utsläpp kontra att använda infångad CO2 i elektrobränslen för transport dvs i kolbaserade bränslen från vätgas och infångad CO2 av biomassa med el som främst energikälla.</p></div>https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/kalendarium/Sidor/Workshop-Dec-15-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/kalendarium/Sidor/Workshop-Dec-15-2022.aspxWorkshop: Particle acceleration and radiation generation by intense lasers<p>PJ, seminar room, Fysik Origo, Campus Johanneberg</p><p>Välkommen till workshopen med titeln​ &quot;Particle acceleration and radiation generation by intense lasers&quot;, i PJ-salen, 15 december.</p>​<span style="font-size:16px;background-color:initial">Program</span><p style="font-size:16px"><span style="font-size:14px;background-color:initial">Workshopen leds av </span><span style="font-weight:700;font-size:14px;background-color:initial">Tünde Fülöp</span></p> <p>09:00–09:30 <span style="font-weight:700">Andrea Macchi</span> (University of Pisa): &quot;Surface plasmon acceleration without a grating&quot;<br /><br />09:35–10:05 <span style="font-weight:700">Charlotte Palmer</span> (Queen's University, Belfast): &quot;Automation and optimisation of laser-driven high-repetition rate proton sources&quot;<br /><br /><em>10:05–10:40 Paus för kaffe och te</em><br /><br />10:40–11:10 <span style="font-weight:700">Vojtech Horný</span> (<span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">LULI—CNRS; École Polytechnique, CEA)</span>: &quot;Unfeasibility of the laboratory r-process studies with laser-driven neutron source&quot;<br /><br />11:15–11:45 <span style="font-weight:700">Arkady Gonoskov</span> (Göteborgs universitet): &quot;Prospects for studying extreme regimes of radiation reaction using electron-light colliders&quot;<br /><br /><em>11:45–13:15 Lunch</em><br /><br />13:15–13:45 <span style="font-weight:700">Caterina Riconda</span> (Sorbonne University/Chalmers): &quot;Laser-driven pair production : from soft shower to avalanche&quot;<br /><br />13:50–14:20 <span style="font-weight:700">Tom Blackburn</span> (Göteborgs universitet): &quot;QED plasma physics: what's next?&quot;<br /><br /></p> <span></span><p>14:25<span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">14:55</span><span style="font-weight:700;background-color:initial"> Dominika Maslarova</span><span style="background-color:initial"> (Institute of Plasma Physics of the Czech Academy of Sciences): &quot;Deflection of positrons from the Breit-Wheeler pair creation by a multi-PW laser pulse&quot;</span></p> <p></p> <p><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <p><span style="background-color:initial">15:00</span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">15:30 </span><span style="font-weight:700;background-color:initial">Hélène Coudert-Alteirac</span><span style="background-color:initial"> (Göteborgs universitet): &quot;Attohallen: Gothenburg's attosecond science facility&quot;</span></p> <p><span style="background-color:initial"><br /></span></p> <p><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">15:30 Besök i Attohallen</span></p> <p><br /></p> <p><em>Workshopen är en del av ett projekt som fått anslag av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse: </em><a href="https://kaw.wallenberg.org/en/research/ultrashort-light-and-electron-pulses-revealing-changes-material-properties"><em>IXREP - Intense XUV and Relativistic Electron Pulses</em></a><em>.</em><br /></p>https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Utmaningar-och-mojligheter-med-ett-100-procent-fornybart-energisystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Utmaningar-och-mojligheter-med-ett-100-procent-fornybart-energisystem.aspxUtmaningar och möjligheter med ett 100 procent förnybart energisystem<p>Lecture Hall Palmstedt, university building, Chalmersplatsen 2, Campus Johanneberg</p><p>Den 16 december välkomnar Chalmers till ett seminarium där forskare och samhällsaktörer diskuterar och ger perspektiv på utmaningen med ett 100 procent förnybart energisystem. Idag används i världen och Europa mycket fossila bränslen för att producera el. Men billig förnybar el har gjort det ekonomiskt möjligt att inte bara ersätta fossil elproduktion, utan också ersätta fossila bränslen i transportsektorn och industrin. Under vissa förutsättningar dessutom ekonomiskt möjligt att använda el för att producera bränslen.  Tid &amp; plats: 12-14.30. Chalmers Konferenscenter, Palmstedtsalen, Chalmers platsen 2, Campus Johanneberg. En lunchwrap serveras från kl 11.45. Fika och mingel vid seminariets slut.​ Språk svenska.</p><div><span style="background-color:initial"><b>M</b></span><span style="background-color:initial"><b>ed ett, i det närmaste, fossilfritt elsystem </b>är Sverige ett land som kan börja detta omedelbart. Produktion av vätgas till stålindustrin och för produktion av bränslen för flyg och långväga sjöfart planeras av stora och små energiföretag och industrier. </span><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">tt sådant system kommer att fungera annorlunda än dagens.</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><ul><li><span style="background-color:initial">​Men hur går det med stabiliteten i elsystemet i olika tidsskalor? </span></li> <li><span style="background-color:initial">Fungerar dagens marknadsregler i ett sådant system? </span></li> <li><span style="background-color:initial">Vilka kostnader kan uppstå som bromsar utvecklingen? </span></li> <li><span style="background-color:initial">Vilka industriella lärkurvor kan få utvecklingen att accelerera?</span></li></ul></span></div> <div><b>​Program:</b><br /><ul><li><span style="background-color:initial">Välkomna, Moderator Tomas Kåberger, Chalmers styrkeområde energi</span></li> <li>&quot;Industriell användning av el för vätgasproduktion&quot; <b>M</b><span style="background-color:initial"><b>ikael Nordlander</b>, Director Industry Decarbonisation på Vattenfall​. </span></li> <li>&quot;Från elproduktion<span style="background-color:initial"> med bränsle till bränsleproduktion med el</span><span style="background-color:initial">&quot; </span><span style="background-color:initial"><b>M</b></span><span style="background-color:initial"><b>aria Grahn</b>, Mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers.</span><span style="background-color:initial"></span></li> <li>”Variationshantering i elsystemet – vad gör vi om det inte blåser?”​ <b>Lisa </b><span style="background-color:initial"><b>Göransson</b>, Energiteknik, Chalmers.<strong></strong></span></li> <li>&quot;Stödtjänster i elsystemet - hur säkerställer vi ett stabil elsystem med mindre svängmassa&quot; <b>P</b><span style="background-color:initial"><b>eiyuan Chen</b>, Elteknik, Chalmers.</span></li> <li>&quot;Vägval i energipolitiken​&quot; <b>A</b><span style="background-color:initial"><b>nders Ådahl,</b> Riksdagsledamot, Utbildning</span><span style="background-color:initial">sutskottet och Trafikutskottet.</span></li> <li>Moderatorledd p<span style="background-color:initial">aneldiskussion. Q&amp;A</span></li></ul></div> <div><span style="background-color:initial">S</span><span style="background-color:initial">eminariet är gratis </span><span style="background-color:initial">men föranmälan krävs. Språk svenska.</span><div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/96fd10e9-f0e9-44b6-a611-823308c4b4ad"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig till seminariet senast 3 december.​</a></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><br /></div> <strong>​</strong>https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/Disputation-Gavin-McCrory.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/kalendarium/Sidor/Disputation-Gavin-McCrory.aspxGavin McCrory, Rymd-, geo- och miljövetenskap<p>HC3, lecture hall, Hörsalar HC, Campus Johanneberg</p><p>​The unseen in between: Understanding, designing and evaluating sustainability-oriented labs in real-world contexts</p>​<span style="background-color:initial">Gavin McCrory försvarar sin doktorsavhandling &quot;</span><span style="background-color:initial">The unseen in between: Understanding, designing and evaluating sustainability-oriented labs in </span><span style="background-color:initial">real-world contexts</span><span style="background-color:initial">&quot;. </span><div>Gavin är doktorand på avdelningen <span style="background-color:initial">fysisk resursteori, </span><span style="background-color:initial">på institutionen för rymd,- geo- och miljövetenskap.</span></div> <div><br /></div> <div>Handledare och examinator: John Holmberg, fysisk resursteori​<span></span></div> <div><span style="background-color:initial">Fakultetsopponent: </span><span style="background-color:initial">Arjen Wals, Professor, Wageningen University</span><br /></div> <div><br /></div>