Gruppen fokuserar på utmaningar
för att nå ett hållbart transportsystem och analyserar olika möjliga tekniker
och system för detta inklusive alternativa bränslen, elektrifiering och
autonoma fordon och andra innovativa mobilitetslösningar.
De hållbarhetsrelaterade
utmaningar gruppen fokuserar på är klimatpåverkan och energiförbrukning av
olika lösningar, med beaktande av ekonomiska, politiska, tekniska och
beteenderelaterade aspekter. Gruppen är tvärvetenskaplig och samarbetar med
aktörer i transportsektorn (inklusive intressegrupper), politiker och
akademiker. De forskningsmetoder som används är både kvalitativa och
kvantitativa, inklusive systemmodelleringsverktyg som optimering, simulering
och agentbaserad modellering; ”mixed methods” såsom ekonometri kombinerat med
intervjuer; enkäter, ”Big data”-analys, livscykelanalys etc.
Gruppen är
aktiv inom följande forskningsområden:
Systemmodellering för att
analysera framtidens transportsystem
Transportsystemet behöver
förändras om vi ska lösa utmaningarna med att minska utsläppen av koldioxid och
sektorns beroende av fossila bränslen. Vi använder systemmodeller för att
fånga, analysera och förstå transportsektorn och dess kopplingar till
energisystemet och miljön i stort. Till exempel så kan med dessa
modeller analysera konsekvenserna av centrala trender som ökad delning,
elektrifiering och automatisering av transporter på det övergripande
energisystemet. Vidare så studerar vi också potentiella politiska styrmedel och
dess konsekvenser och eventuella bieffekter. Denna forskning är
tvärvetenskaplig med teorier och metoder från ekonomi, fordonsteknik och
miljösystemanalys.
Personlig mobilitet
Denna forskning fokuserar på
användarperspektivet rörande efterfrågan på mobilitet och olika mobilitetslösningar.
Genom tvärvetenskaplig studier utvärderar vi olika mobilitetstjänster så som
elbilar, delad mobilitet och introduktionen av självkörande bilar. Vi
analyserar faktorer så som förändringar i behovet av mobilitet, miljöpåverkan,
ekonomisk bärkraft och acceptans hos användare. Våra metoder sträcker sig från
ekonometri, optimering, statistisk analys till enkäter, intervjuer och loggning
av bilrörelsemönster.
Långväga
resande
För många höginkomstländer är klimatpåverkan från det långväga
resandet lika stor som från de dagliga korta resorna. Vår forskning omfattar
bland annat metoder för mätning av växthusgasutsläpp från befolkningens
flygresor. Vi är också intresserade av att förstå hur ett framtida
transportsystem för långväga resande, som är i linje med klimatmålen, skulle
kunna se ut när det gäller till exempel tåg, biobränslen, digitala möten och
alternativa semestervanor. Ett annat forskningsområdet är policyanalys, till
exempel avseende allmänhetens acceptans olika politiska styrmedel.
Big data inom mobilitet
Denna forskning har två huvudsakliga mål: 1)
öka förståelsen för människans rörelsemönster genom inhämtning och analys av
stora mängder data från digitala miljöer, 2) tillgängliggöra kunskap och data
för medborgare, intressenter och forskare i syfte att främja hållbara
transporter utifrån miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Genom att
samla kunskap från en rad olika områden som transporter, maskininlärning,
artificiell intelligens, datavetenskap och komplexa system och nyttja nya framsteg
inom ’Big data’ och avancerad dataanalys, åsyftar forskningen till utveckling
av högteknologiska innovativa mobilitetslösningar. Forskningen är av stor
signifikans med tillämpningsområden inom folkhälsa, energi, komplexa system och
stadsplanering.
Seniora forskare:
Sonia Yeh, Daniel Johansson,
Frances Sprei, Sten Karlsson, Jörgen Larsson, Jonas Nässén
Nyckelpublikationer:
Masnadi, M. S.;
El-Houjeiri, H. M.; Schunack,
D.; Li, Y.; Englander, J. G.; Badahdah, A.;
Monfort, J.-C.; Anderson, J. E.; Wallington, T. J.; Bergerson, J. A.; Gordon, D.;
Koomey, J.; Przesmitzki, S.; Azevedo, I. L.; Bi, X. T.;
Duffy, J. E.; Heath, G. A.; Keoleian, G. A.; McGlade, C.;
Meehan, D. N.; Yeh, S.; You, F.;
Wang, M.; Brandt, A. R., 2018, Global carbon
intensity of crude oil production. Science 361 (6405), 851-853. doi:
10.1126/science.aar6859.
Azar
C., Johansson D.J.A., 2012, Valuing the non-CO2 climate impacts of
aviation, Climatic Change 111: 559-579. https://doi.org/10.1007/s10584-011-0168-8.
Sprei,
F., 2018, 'Discontinued diffusion of alternative-fueled vehicles—The case of
flex-fuel vehicles in Sweden', International Journal of Sustainable
Transportation, 12 (1), 19-28. doi.org/10.1080/15568318.2017.1323983
Niklas Jakobsson, Till Gnann, Patrick
Plötz, Frances Sprei, Sten Karlsson, 2016, Are multi-car households
better suited for battery electric vehicles? – Driving patterns and economics
in Sweden and Germany, Transportation Research Part C: Emerging Technologies,
65, 1-15. https://doi.org/10.1016/j.trc.2016.01.018
Larsson,
J., Åkerman, J., Elofsson, A., Sterner, T., 2019, International and National
Climate Policies for Aviation: A review. Climate Policy: 1-13. https://doi.org/10.1080/14693062.2018.1562871
David
Andersson, Jonas Nässén, 2016, The Gothenburg congestion charge scheme: A
pre–post analysis of commuting behavior and travel satisfaction, Journal of
Transport Geography,
Volume 52, 2016, Pages 82-89, https://doi.org/10.1016/j.jtrangeo.2016.02.014.