Hållbar cirkulär bioekonomi: markanvändning och biobaserade system

Omvandlingen av naturliga ekosystem till förmån för jord- och skogsbruk är kanske mänsklighetens mest påtagliga avtryck på jorden. Idag brukas nästan hälften av marken på jorden för att tillgodose vårt behov av mat, material, bränsle och andra produkter. Trycket på produktiv mark förväntas både öka och förändras i takt med befolkningstillväxt och förändrade konsumtionsmönster, där kostval har stor betydelse för markanspråken samtidigt som efterfrågan på bioenergi och biomaterial förväntas öka när samhället ställs om för att klara klimat- och hållbarhetsmål. 

På global nivå så orsakar jord- och skogsbruket klimatförändringar, markdegradering, förlorad biologisk mångfald, övergödning av vattendrag och många andra oönskade effekter. Men samtidigt så ser påverkan väldigt olika ut beroende på hur vi brukar jorden. De landskap som vi har format är också en integrerad del av våra kulturer som i många fall värderas högt. Kulturlandskap kan dessutom innehålla en mångfald av arter som inte skulle ha förekommit i landskapet om vi inte hade format det genom vårt brukande.  

Vår forskargrupp bedriver forskning och undervisning om samhällets markanvändning och biobaserade system, i ett brett hållbarhetsperspektiv. Vi undersöker exempelvis hur användningen av mark och biomassa för olika ändamål påverkar ekosystemens biologiska mångfald och förmåga att upprätthålla olika ekosystemtjänster. Vi analyserar klimatpåverkan av olika biobaserade system, hur markanvändning bidrar till försörjning i olika delar av världen, och hur styrmedel kan påverka förutsättningarna för olika former av jord- och skogsbruk. Vi använder både kvalitativa och kvantitativa metoder, t ex livscykelanalys, energi- och materialflödesanalys, GIS-baserad modellering, fjärranalys, och intervjuer. 

Vår målsättning är att bidra till en kunskapsutveckling som skapar goda förutsättningar för en mer hållbar markanvändning, från lokal till global nivå. Utöver vetenskaplig publicering och undervisning på Chalmers så engagerar vi oss på olika sätt för att kunskapen skall komma till nytta inom politik, myndigheter och näringsliv. Vi bidrar till samhällsdiskussionen kring dessa frågor genom deltagande i expertgrupper, utredningsuppdrag och i publik debatt, både i Sverige och utomlands.

Seniora forskare: ​​

Göran Berndes, Christel Cederberg, Martin Persson, Stefan Wirsenius

Nyckelpublikationer:

 

Cowie, A. L., Berndes, G., Bentsen, N. S., Brandão, M., Cherubini, F., Egnell, G., ... & Ximenes, F. A. (2021). Applying a science‐based systems perspective to dispel misconceptions about climate effects of forest bioenergy. GCB Bioenergy, 13(8), 1210-1231. https://doi.org/10.1111/gcbb.12844


Englund, O., Berndes, G., & Cederberg, C. (2017). How to analyse ecosystem services in landscapes—A systematic review. Ecological Indicators, 73, 492-504. https://doi.org/10.1016/j.ecolind.2016.10.009


Herrero, M., Henderson, B., Havlík, P., Thornton, P. K., Conant, R. T., Smith, P., Wirsenius, S. ... & Stehfest, E. (2016). Greenhouse gas mitigation potentials in the livestock sector. Nature Climate Change, 6(5), 452-461. https://doi.org/10.1038/nclimate2925

 

Pendrill, F., Gardner, T. A., Meyfroidt, P., Persson, U. M., Adams, J., Azevedo, T., ... & West, C. (2022). Disentangling the numbers behind agriculture-driven tropical deforestation. Science, 377(6611), eabm9267. https://doi.org/10.1126/science.abm9267


van der Werf, H. M., Knudsen, M. T., & Cederberg, C. (2020). Towards better representation of organic agriculture in life cycle assessment. Nature Sustainability, 3(6), 419-425. https://doi.org/10.1038/s41893-020-0489-6

Sidansvarig Publicerad: må 17 okt 2022.