Nyheter: Rymd-, geo- och miljövetenskap, Energi och miljö, Rymd- och geovetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 01 Dec 2020 11:30:25 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halvvags-till-CCS.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Halvvags-till-CCS.aspxHalvvägs till CCS - Hur når vi hela vägen fram i tid?<p><b>​Den 25 november bjöd  parterna som samverkar i projektet ”Preem CCS”, på ett webbinarium om nya insikter och kunskaper om de tekniska, ekonomiska och politiska utmaningar som kvarstår innan storskalig CCS kan bli verklighet.​​​​ Här kan du ta del av webbinariet och presentationerna.</b></p>​<span style="background-color:initial">År 2050 ska Europa vara världens första klimatneutrala kontinent. För att nå målet krävs att alla sektorer minskar sina klimatutsläpp. För industrin har infångning och lagring av koldioxid, CCS (Carbon Capture and Storage), seglat upp som en av de viktigaste åtgärderna för att minska industriutsläppen på kort och lång sikt. På sikt kan CCS bli en avgörande teknik för att nå negativa utsläpp. ​</span><div><br /></div> <div>2019 inleddes projektet ”Preem CCS”. Inom projektet ska hela värdekedjan för CCS utvärderas; från infångning av koldioxid vid Preems raffinaderi i Lysekil, till lokal mellan-lagring och transport till den slutliga lagringsplatsen utanför den norska västkusten.</div> <div><br /></div> <div>Projektet har passerat halvtid, och i samband med detta presenteras halvtidsresultat med nya insikter och kunskaper om de tekniska, ekonomiska och politiska utmaningar som kvarstår innan storskalig CCS kan bli verklighet.</div> <div><br /></div> <div>Projektet är ett samarbete mellan Preem, Aker Carbon Capture, Chalmers tekniska högskola, Equinor och norska forskningsinstitutet SINTEF. Svenska Energimyndigheten och norska utvecklingsprogrammet CLIMIT bidrar med finansiering.<br /><br /><a href="https://play.chalmers.se/media/t/0_dl3bea6h"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Ta del av webbinariet på Chalmers Play</a><br /><br /></div> <div><b>Program och presentationer:</b><br /><br /><ul><li>08:30  Anders Ådahl, Moderator, Chalmers styrkeområde Energi </li> <li>0<span style="background-color:initial">8:35  </span><span style="background-color:initial">Sverre Overå, Northern Lights</span></li> <li>0<span style="background-color:initial">8:45  </span><span style="background-color:initial">Karin Lundkvist, Preem<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/PreemPREEM.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem presentationen​</a></span></li> <li>08.55  <span style="background-color:initial">Oddvar G</span><span style="background-color:initial">orset, Aker Carbon Capture:<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/PreemAKERCARBONCAPTURE.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem presentationen</a></span></li> <li>0<span style="background-color:initial">9:00  </span><span style="background-color:initial">Filip Johnsson, Chalmers </span><span style="background-color:initial">och </span><span style="background-color:initial">Stefania Gardarsdottir, SINTEF:<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/PreemCHALMERSSINTEF.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem presentationen</a></span></li> <li><span style="background-color:initial"></span>0<span style="background-color:initial">9:15  –  Klara Helstad, Energimyndigheten<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/PreemENERGIMYNDIGHETEN.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem presentationen</a></span></li> <li>0<span style="background-color:initial">9:25  I</span><span style="background-color:initial">ngrid Sørum Melaaen, CLIMIT/Gassnova<br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/PreemGASSNOVA.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem presentationen</a></span></li> <li>0<span style="background-color:initial">9:30  </span><span style="background-color:initial">Tony Christian Tiller, Olje- og Energidepartementet</span></li> <li>0<span style="background-color:initial">9:45  </span><span style="background-color:initial">Paneldiskussion</span></li> <li>0<span style="background-color:initial">9:55 </span><span style="background-color:initial">  Publikfrågor</span></li> <li>1<span style="background-color:initial">0:00  </span><span style="background-color:initial"> Avslut</span></li></ul></div>Mon, 30 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Nya-dronare-framjar-studier-av-otillgangliga-vulkaner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Nya-dronare-framjar-studier-av-otillgangliga-vulkaner.aspxNya drönare främjar studier av otillgängliga vulkaner<p><b>Forskare på Chalmers har spelat en viktig roll i den internationella forskargrupp som tagit fram nya specialutvecklade drönare. De har använts för att samla in data från aldrig tidigare utforskade vulkaner, och gjort det möjligt för lokala samhällen att bättre förutsäga framtida utbrott.Den banbrytande forskningen vid vulkanen Manam i Papua Nya Guinea förbättrar också forskarnas förståelse för hur vulkaner bidrar till den globala kolcykeln, nyckeln till att upprätthålla livet på jorden och till att reglera klimatet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Resultaten från det University College London-ledda teamet har publicerats i en <a href="https://advances.sciencemag.org/content/6/44/eabb9103" target="_blank">artikel i Science Advances​</a>, och visar för första gången hur det är möjligt att kombinera mätningar från luften, jorden och rymden för att lära sig mer om de mest oåtkomliga, mycket aktiva vulkanerna på planeten.</span><div> </div> <div>Teamet skapade lösningar på utmaningarna med att mäta gasutsläpp från aktiva vulkaner genom att använda modifierade långdistansdrönare. Pionjärer på området var de Chalmers-forskare som 2016 nådde molnen ovanför vulkanen Bagana, vid en höjd av nästan 2 km, på den avlägsna ön Bougainville (<a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Vulkaners-gaser-mäts-med-drönare---Chalmers-forskare-testar-ny-metod-i-Papua-Nya-Guinea.aspx">läs hela historien här</a>). Chalmers-teamet, som arbetar i nära samarbete med forskare från Rabaul vulkanobservatorium i Papua Nya Guinea, donerade också ett instrument för permanent övervakning av vulkanen Tavurvur, en vulkan som utbröt 1994 och 2014 och täckte staden Rabaul under aska.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Vi var där för att göra vetenskap som hjälper till att rädda liv, säger Bo Galle, professor emeritus vid Chalmers, som deltagit vid alla fältkampanjer i Papua Nya Guinea</div> <div><br /></div> <div><b>Mer data än tidigare möjligt</b></div> <div>Genom att kombinera flygmätningar på plats vid vulkanen Manam med resultat från satelliter och markbaserade fjärrsensorer kunde forskarna samla en mycket mer omfattande datamängd än tidigare möjligt. Det gjorde det möjligt för dem att fjärrövervaka den aktiva vulkanen, förbättra förståelsen för hur mycket koldioxid (CO2) som släpps ut, och inte minst var detta kol har sitt ursprung.</div> <div><br /></div> <div>Med en diameter på 10 km ligger vulkanen Manam på en ö 13 km utanför fastlandets nordöstra kust, 1800 m över havet. Tidigare studier har visat att den är bland världens största utsläppare av svaveldioxid (SO2), men ingenting var känt om dess CO2-produktion. Att beräkna förhållandet mellan svavel- och koldioxidnivåer i en vulkans utsläpp är avgörande för att bestämma hur troligt det är att ett utbrott ska äga rum.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">​Koldioxidutsläpp från vulkaner är svåra att mäta på grund av höga koncentrationer av koldioxid i den omgivande atmosfären. Mätningar måste därför göras mycket nära aktiva utlopp, och vid farliga vulkaner som Manam är drönare det enda sättet att göra sådana mätningar på ett säkert sätt. Ändå har längre flygningar där drönarna försvinner utom synhåll sällan försökts i vulkaniska miljöer.</span></div> <div><br /></div> <div>Genom att lägga till miniatyriserade gassensorer, spektrometrar och provtagningsanordningar som automatiskt öppnas och stängs vid rätt tillfällen, kunde teamet flyga drönaren 2 km högt och 6 km bort för att nå Manams topp, för att ta gasprover som sedan kunde analyseras inom några timmar.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers-forskarnas erfarenhet och expertisen från svenske drönarpiloten Gustav Gerdes var avgörande för att genomföra mätningarna med en specialdesignad drönare samt markbaserade sensorer.</div> <div><span style="background-color:initial"><br />–</span><span style="background-color:initial"> Vår drönare blev till slut basen för mätningar av andra kollegor i teamet, säger Santiago Arellano, en chalmersforskarna som deltog i fältkampanjen, från realtidsmätning av gassammansättning och flöde till insamling av gasprover i påsar och speciellt beredda gasbehållare, som sedan användes för analys av isotoper och halogener. Denna information är avgörande för att avslöja magmas ursprung och för att bedöma effekterna av utsläpp på miljön. Mätningarna kunde inte göras praktiskt på annat sätt, avslutar Arellano, som arbetar vid avdelningen för mikrovågs- och optisk fjärranalys, vid institutionen för rymd-, geo och miljövetenskap på Chalmers.</span></div> <div><b><br />Santiago Arellano, hur var det att arbeta på Papua Nya Guinea under detta projekt?</b></div> <div>– Att arbeta i PNG var utmanande men mycket givande. Vi har gjort fältarbete på alla möjliga platser i Afrika, Latinamerika, Kamchatka och så vidare. Och vi har alltid fått anpassa oss till oväntade omständigheter och välkomna överraskningar med öppna armar. Men i PNG hade vi alla slags utmaningar samtidigt! Vi upplevde en jordbävning med risk för en tsunami den första natten, var tvungen att stoppa vår resa på grund av strider i pågående inbördeskrig, transportera alla förnödenheter och utrustning med flygplan, bil, båt och slutligen till fots över floderna... listan är lång. Men vi fick också lära känna och lära oss av extraordinära människor, generösa och motståndskraftiga, som har ett eget förhållande till vulkanerna. Man inser att vulkaner inte bara är mål för vetenskaplig forskning, utan de är först och främst en del av miljön där tusentals människor lever och drömmer.</div> <div><br /></div> <div><b>Varför är det viktigt att mäta koldioxidutsläppen från vulkaner?</b></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Vulkaner avger gaser före och under utbrott, mestadels vattenånga och gaser som innehåller kol och svavel. CO2 släpps ut från stora djup före andra gaser och därför kan det ge en tidig signal om oroligheter i en vulkan. Om utsläppen sker på låg höjd kan det utgöra ett hot mot omgivande liv, om det kommer högre upp i atmosfären kan det till och med förändra klimatet. På global nivå avger alla vulkaner i världen cirka en tusendel av vad mänskliga aktiviteter gör, såvida det inte skulle uppstå ett utbrott liknande det i Toba (Det mest kraftfulla utbrottet på jorden, som skedde på Sumatra för 70 000 år sedan). En viktig skillnad är dock att vi inte kan kontrollera utsläppen från vulkaner.</div> <div><br /></div> <div><b>Varför är det viktigt att veta var dessa utsläpp kommer - mantel, skorpa eller sediment?</b></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Om källan till utsläpp är magma (smält lava) från manteln är betydelsen något helt annat än om den kommer, säg från biogen aktivitet eller sediment i skorpan, eftersom det skulle betyda att vulkanen är aktiv och ett utbrott är möjligt. Vanligtvis avslöjas ursprunget av den isotopiska kompositionen. För att få reda på den måste man ta prover måste tas från koncentrerade gaskällor, något som är farliga för människor men inte för drönare. </div> <div><br /></div> <div><b>Vilket är Chalmers bidrag till den här forskningen?</b></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Chalmers hade demonstrerat tillämpningen av drönare för att nå vulkanmoln i hög höjd under fältkampanjer i Papua Nya Guinea 2016 (Tavurvur, Bagana, Ulawun) och 2018 (Langila). Vanliga utmaningar var tekniska (att nå upp till 2500 m höjd över marken och 5 km avstånd, styrning utan att se drönaren) och logistiska (mycket avlägsna vulkaner, grundläggande infrastruktur saknas, importrestriktioner etc.). Vi inledde ett bra samarbete med lokala Rabaul Volcano Observatory och bidrog också med mätningar från marken, vilket var vårt grupps ursprungliga bidrag till ett internationellt team som inkluderade kollegor från Cambridge, Bristol, Palermo, Heidelberg / Mainz, New Mexico, Costa Rica, och naturligtvis PNG. </div> <div>– Kampanjen ABOVE (läs mer längst ner på sidan) var den sista ansträngningen för det 10-åriga Deep Carbon Observatory-projektet och hade ambitionen att sammankoppla grupper som utvecklade drönarapplikationer för vulkaner vid en dedikerad kampanj i Manam, en av de starkaste gasutsläpparna i världen, samtidigt som det var en av de minst kända. Vårt tillvägagångssätt var framgångsrikt för att få de uppgifter som vi åtagit oss att tillhandahålla och vi kunde också hjälpa andra grupper att uppnå sina mätningsmål.</div> <div><br /></div> <div><b>Vad har ni lärt er och har ni gjort nya kontakter inför kommande projekt? </b></div> <div>- Vi har identifierat källan och storleken på utsläpp av kol och svavel på de här vulkanerna, vilket är nyckeln till att förbättra uppskattningarna av hur stora de världsomspännande vulkanutsläppen är. Projektet gjorde att vi tog ett stort steg framåt för att skapa nya instrument och metoder för att kombinera mätningar från mark och luft – och därmed göra observationer som annars inte skulle vara möjliga. Vi har upprätthållit samarbetet med de andra grupperna, men naturligtvis har inget mer fältarbete varit möjligt under 2020. Denna drönareutveckling kommer förhoppningsvis att användas för forskning om utsläpp från fartyg och industrier av vår grupp på Chalmers, säger Santiago Arellano.</div> <div><br /></div> <div>Den första delen av texten är baserad på ett pressmeddelande från ABOVE-projektet. Pressmeddelandet, som kan läsas i sin helhet här: <a href="https://www.sciencedaily.com/releases/2020/10/201030144837.htm">New drone ​</a><div style="display:inline !important"><span style="background-color:initial"><a href="https://www.sciencedaily.com/releases/2020/10/201030144837.htm">technology improves ability to forecast volcanic eruptions</a>.</span></div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Mer om projektet </span><span>ABOVE - Aerial-based Observations of Volcanic Emissions</span></h3></div> <div><span style="background-color:initial">The ABOVE project was led by University College London and involved specialists from the UK, USA, Canada, Italy, Sweden, Ecuador, Germany, Costa Rica, New Zealand, and Papua New Guinea, spanning remote sensing, volcanology and aerospace engineering. Vladimir Conde, Johan Mellqvist, Jiazhi Xu, Gustav Gerdes and Tomas Krejci were also involved in Chalmers instruments and drone developments. ABOVE was funded by the Alfred P. Sloan Foundation. Chalmers UAV research has been supported by FORMAS and the Swedish National Space Board</span><span style="background-color:initial">.</span><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial"><a href="https://deepcarbon.net/project/above">Visit the official ABOVE website</a>. </span></div></div> <div><br /></div>Mon, 30 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforelasningar-pa-UR.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforelasningar-pa-UR.aspxChalmersforskare föreläser på UR<p><b>​​Hur ska kroppen hålla, vart är samhället på väg och vad kan vi lära oss av svarta hål? I en serie för tv-programmet UR Samtiden föreläser fem Chalmersforskare om sina expertområden och forskning som ligger dem nära hjärtat.</b></p><div><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">R</span><span style="background-color:initial">ikard Landberg – <a href="https://urplay.se/program/219651-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-att-mata-vad-individen-ska-ata">Att mäta vad individen ska äta</a></span><br /></div> <div>Erik Ström – <a href="https://urplay.se/program/219649-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-radda-planeten-med-teknik">Rädda planeten (med teknik)</a></div> <div>Susanne Aalto – <a href="https://urplay.se/program/219650-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-galaxernas-morka-hjartan">Galaxernas mörka hjärtan</a></div> <div>Björn Sandén – <a href="https://urplay.se/program/219646-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-hallbar-samhallsomstallning">Hållbar samhällsomställning</a></div> <div>Cecilia Berlin – <a href="https://urplay.se/program/219647-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-vad-du-maste-veta-om-ergonomi">Vad du måste veta om ergonomi</a></div> <div><br /></div> <div>Föreläsningarna spelades in i RunAn i oktober 2020, sänds i Kunskapskanalen under höst/vinter och går att se när som helst på<a href="https://urplay.se/program/219651-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-att-mata-vad-individen-ska-ata"> UR Play</a>. <br /></div>Mon, 23 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Kosmiska-radioblixtar-finns-i-alla-storlekar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Kosmiska-radioblixtar-finns-i-alla-storlekar.aspxKosmiska blixtar finns i alla storlekar<p><b>​Astronomins mest spännande mysterium går mot en snabb lösning. Det bekräftar ett Chalmerslett forskarlag som bevakat en stjärna som hade ett spektakulärt utbrott i april 2020. De mystiska radioblixtarna – korta radiosignaler som syns på långt håll i universum – alstras av extrema, magnetiserade stjärnor och kan vara häpnadsväckande olika starka.</b></p>​<span style="background-color:initial">I över ett decennium har astronomer förundrats och gäckats av fenomenet som kallas radioblixtar (på engelska fast radio bursts). Dessa oerhört ljusstarka men extremt korta salvor av radiovågor - som varar bara millisekunder - når jorden ända från galaxer miljardtals ljusår bort.</span><div><br /></div> <div>I april 2020 upptäcktes radioblixtar för första gången från vår galax, Vintergatan, med radioteleskopen <a href="https://news.mit.edu/2020/ultrabright-radio-flashes-detection-1104%20Caltech%20pr%20https://www.caltech.edu/about/news/magnificent-burst-within-our-galaxy">CHIME</a> i Kanada och <a href="https://www.caltech.edu/about/news/magnificent-burst-within-our-galaxy">STARE2</a> i USA. Det oväntade utbrottet spårades till en tidigare känd källa bara 25 000 ljusår från jorden i stjärnbilden Räven. Forskare över hela världen reagerade snabbt med många olika teleskop för att följa upp upptäckten.</div> <div><br /></div> <div>En forskargrupp som leds av Franz Kirsten vid Chalmers riktade fyra av Europas bästa radioteleskop mot källan, som har beteckningen SGR 1935+2154. Forskningsresultaten publiceras idag i en artikel i tidskriften Nature Astronomy.</div> <div><br /></div> <div>– Vi visste inte vad vi kunde vänta oss. Våra radioteleskop hade tidigare knappt kunnat se radioblixtar, och den här källan tycktes hålla på med något helt nytt. Vi hoppades att bli förvånade!, säger Mark Snelders, teammedlem vid Anton Pannekoek-institutet för astronomi vid  Amsterdams universitet.</div> <div><br /></div> <div>Radioteleskopen, ett vardera i Nederländerna och Polen samt två vid Onsala rymdobservatorium i Sverige, bevakade källan varje natt under mer än fyra veckor efter upptäckten av den första blixt: totalt blev det 522 timmars observationer.</div> <div><br /></div> <div>På kvällen den 24 maj fick laget överraskningen de hade letat efter. Klockan 23:19 lokal tid fångade Westerbork-teleskopet i Nederländerna, som då var det enda i tjänst, en dramatisk och oväntad signal: två korta signaler, var och en millisekund lång men med 1,4 sekunders mellanrum.</div> <div><br /></div> <div>Kenzie Nimmo, astronom vid Anton Pannekoek-institutet för astronomi och ASTRON, också i Nederländerna, är medlem i teamet.</div> <div><br /></div> <div>– Vi såg tydligt två blixtar, extremt nära i tid. Precis som med blixten från samma källa den 28 april påminde detta om radioblixtarna som vi hade sett från det avlägsna universum, fast inte lika starka. De två blixtarna som vi upptäckte den 24 maj var ännu ljussvagare, sa hon.</div> <div><br /></div> <div>Detta var ett nytt, starkt bevis för en länk mellan radioblixtar och magnetarer, tänkte forskarna. Liksom mer avlägsna radioblixtkällor verkade SGR 1935+2154 blixtra till med slumpmässiga mellanrum och med ett enormt spann i signalstyrka.</div> <div> </div> <div>– De starkaste blixtarna från denna magnetar är minst tio miljoner gånger starkare än de svagaste. Vi frågade oss själva, kan detta gälla även för radioblixtar från utanför vår galax? Om det stämmer skapar universums magnetarer strålar av radiovågor som kontinuerligt korsar hela kosmos – och många av dessa kan vara inom räckhåll även för våra relativt små teleskop, säger teammedlem Jason Hessels (Anton Pannekoek-institutet för astronomi och ASTRON, Nederländerna).</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/sgr1935_futselaar_magnetar_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div>Neutronstjärnor är de små, extremt täta resterna efter kortlivade, tunga stjärnor som exploderat som supernovor. I 50 år har astronomer studerat pulsarer, som är neutronstjärnor som med klockliknande regelbundenhet skickar ut pulser av radiovågor och annan strålning. Alla pulsarer antas ha starka magnetfält, men de mest extrema kallas magnetarer. Magnetarerna är de starkaste kända magneterna i universum, var och en med ett magnetfält hundratals biljoner gånger starkare än solens.</div> <div><br /></div> <div>Nu planerar forskarna att med radioteleskopen fortsätta bevaka SGR 1935+2154 och andra magnetarer i vår närhet i rymden, i hopp om att fastställa just hur dessa extrema stjärnor skapar sina korta men intensiva blixtar.</div> <div><br /></div> <div>Forskare har lanserat många idéer för hur radioblixtar kan alstras. Franz Kirsten, astronomen vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers, som ledde projektet, tror att den snabba utvecklingen mot nya insikter om fenomenet kommer att fortsätta.</div> <div><br /></div> <div>– Fyrverkerierna från denna fantastiska närliggande magnetar har gett oss spännande ledtrådar om hur radioblixtarna kan skapas. De blixtarna som vi upptäckte den 24 maj tyder på att det skett en dramatisk störning i magnetosfären, helt nära stjärnans yta. Andra möjliga förklaringar, som chockvågor längre ut från magnetaren, verkar mindre troliga, men jag blir jätteglad om jag har fel. Oavsett svaren kan vi förvänta oss nya mätningar och nya överraskningar under de kommande månaderna och åren, sa han.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://news.cision.com/se/chalmers/r/kosmiska-blixtar-finns-i-alla-storlekar%2cc3237116">Läs pressmeddelandet i Chalmers pressrum och ladda ner högupplösta bilder​</a>  </div> <div>​<br /></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om forskningen, teleskopen och Onsala rymdobservatorium</b></div> <div><br /></div> <div>Forskningsresultaten publiceras i artikeln <i>Detection of two bright radio bursts from magnetar</i></div> <div><i>SGR 1935+2154</i> i Nature Astronomy, av Franz Kirsten (Onsala rymdobservatorium, Chalmers), M. P. Snelders, M. Jenkins (Anton Pannekoek-institutet för astronomi, Amsterdams universitet), K. Nimmo (Anton Pannekoek Institute for Astronomy, Amsterdams universitet. och ASTRON, Nederländska institutet för radioastronomi, Nederländerna), J. van den Eijnden (Anton Pannekoek-institutet för astronomi, Amsterdams universitet and Department of Physics, Astrophysics, University of Oxford), J. W. T. Hessels (Anton Pannekoek-institutet för astronomi, Amsterdams universitet och ASTRON, Nederländerna), M. P. Gawroński (Institutet för astronomi, Nicolaus Copernicus-universitetet, Toruń, Polen) och Jun Yang (Onsala rymdobservatorium, Chalmers).</div> <div><br /></div> <div>Länk till artikeln hos Nature Astronomy: <span style="background-color:initial"> <a href="https://www.nature.com/articles/s41550-020-01246-3">https://www.nature.com/articles/s41550-020-01246-3</a></span></div> <div><span style="background-color:initial">Artikeln finns även fritt tillgänglig på ArXiv: </span><span style="background-color:initial"><a href="https://arxiv.org/abs/2007.05101">https://a</a></span><span style="background-color:initial"><a href="https://arxiv.org/abs/2007.05101">rxiv.org/abs/2007.05101</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div>Hos Nature Astronomy Community skriver Franz Kirsten om bakgrund till upptäckten i artikeln &quot;Behind the paper: Hunting for Galactic counterparts to fast radio bursts​&quot;: </div> <a href="https://astronomycommunity.nature.com/posts/hunting-for-galactic-counterparts-to-fast-radio-bursts%E2%80%8B"><div>https://astronomycommunity.nature.com/posts/hunting-for-galactic-counterparts-to-fast-radio-bursts<br /></div> </a><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/onsala_20m_r_hammargren_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <div><br /></div> <div>Observationerna utfördes med 25-metersteleskopet RT1 i Westerbork, Nederländerna, både 25-metersteleskopet och 20-metersteleskopet vid Onsala rymdobservatorium, och 32-metersteleskopet i Toruń, Polen.</div> <div><br /></div> <div>Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs två radioteleskop, en station i teleskopnätverket Lofar, samt utrustning för forskning om jorden och atmosfären. Observatoriet medverkar även i flera internationella projekt. Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. </div> <div><br /></div> <div><b>Kontakter</b></div> <div><br /></div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, tel: 070 493 3114, robert.cumming@chalmers.se.</div> <div> </div> <div>Franz Kirsten, astronom, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5532, franz.kirsten@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div><b><i>Bilder</i></b></div> <div><br /></div> <div><i>A (överst) </i><span style="background-color:initial"><i>Den 24 maj var fyra europeiska teleskop med när världens astronomer riktade sina blickar mot rymden i ett försök att förstå de kosmiska radioblixtarna. Teleskopen fångade millisekundsnabba signaler från en extrem, magnetiserad stjärna i vår galax. I denna illustration har rymdkonstnären Danielle Futselaar gestaltat alla spelarna i dramat, bland dem Sveriges två största teleskop. <br />Bild: Danielle Futselaar, <a href="http://artsource.nl/">artsource.nl</a></i></span></div> <div><br /></div> <div><div><i>B Så föreställer sig </i><i style="background-color:initial">rymdkonstnären Danielle Futselaar en magnetar som skickar ut radioblixtar</i><span style="background-color:initial"><i>. </i></span></div> <div><span style="background-color:initial"><i>Bild: Danielle Futselaar, <a href="http://artsource.nl/">artsource.nl</a></i></span></div></div> <div><br /></div> <div><i>C Vid Onsala rymdobservatorium i norra Halland finns två av teleskopen som studerat magnetaren SGR 1935+2154. I förgrunden syns 20-metersteleskopet, en parabolantenn med vitt, sfäriskt skyddstäcke. Längre bort syns 25-metersteleskopet tillsammans med de två vita antennerna som utgör Onsalas tvillingteleskop.<br />Foto: Chalmers/Magnus Falck</i></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> Mon, 16 Nov 2020 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-webinar-Hydrogen-A-Silver-Bullet-in-the-Energy-System.aspxWatch the webinar: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?<p><b>​Thank all of you who participated in the webinar, 4 November: Hydrogen – A silver bullet in the energy system? Watch the seminar and download the speaker&#39;s presentations:​</b></p><a href="https://play.chalmers.se/media/Hydrogen+%E2%80%93+A+silver+bullet+in+the+energy+systemF/0_zf6np09f">​Watch the webinar on Chalmers Play: Hydrogen – A silver bullet in the energy system?</a><div><a href="https://play.chalmers.se/media/Hydrogen+%E2%80%93+A+silver+bullet+in+the+energy+systemF/0_zf6np09f"></a><div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Program</span><ul><li>Moderator: Anders Ådahl, Energy Area of Advance Co-Director.</li> <li><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=np97magr">Maria Grahn</a>, Senior researcher, department of Mechanics and Maritime Science. Maritime Environmental Science. Director of Energy Area of Advance, Chalmers.<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_M.G__overview_4%20Nov%202020_final.pdf">“Main possibilities and challenges for using hydrogen in the energy and transport sector​”​</a>​,</li> <li><a href="https://www.linkedin.com/in/thierry-lepercq-2968a/">Thierry Lepercq​</a>, founder of Soladvent. Former Executive Vice-President in charge of Research &amp; Technology and Innovation, ENGIE. Author of the book &quot;Hydrogen is the new oil&quot;.​<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_TL_Prez%20Chalmers%204%20November%202020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />“The view on hydrogen in Europe”, </a></li> <li><a href="https://research.chalmers.se/en/person/k01wibj">Björn Wickman​</a>, Associate Professor, Chemical Physics, Department of Physics, Chalmers.<br /><b>Download the presentation:</b> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Hydrogenwebinar_BW_Fuel%20Cells_4%20Nov_2020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />“Improved fuels cells to enable a sustainable energy system”.​</a></li></ul> <div><span style="font-weight:700"><br /></span><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Panel: </span><br /><span style="font-weight:700"></span><div><ul><li><a href="/en/Staff/Pages/karin-andersson.aspx">Karin Andersson</a>, Professor in Maritime Environmental Science Expert in sustainable shipping, Chalmers. </li> <li><a href="/en/staff/Pages/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt</a>, Professor at Fluid Dynamics/Mechanics and Maritime Sciences, Chalmers.</li> <li><a href="https://www.ri.se/sv/anna-karin-jannasch">Anna-Karin Jannasch</a>, Rise, Director of the Swedish testbed for hydrogen electrolysis and industrial application </li> <li>Monica Johansson, Principal Energy &amp; Fuel Analyst, Volvo group. Expert in alternative fuels, with knowledge in hydrogen infrastructure. </li> <li><a href="/en/Staff/Pages/koopmans.aspx">Lucien Koopmans</a>, Professor, head of the division Combustion and Propulsion Systems, Chalmers.</li> <li>Mattias Wondollek, Program Director, <a href="https://energiforsk.se/en/">Energiforsk</a>.​</li></ul></div></div> <br /><br /></div></div>Mon, 09 Nov 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ny-handlingsplan-satter-naturen-i-centrum-for-ekonomin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Ny-handlingsplan-satter-naturen-i-centrum-for-ekonomin.aspxNy handlingsplan sätter naturen i centrum<p><b>​I en ny studie publicerad av European Forest Institute presenteras en handlingsplan för övergången till en cirkulär bioekonomi, där naturen och människans välfärd sätts i centrum.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/goran_berndes_200.jpg" alt="Göran Berndes" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– <span style="background-color:initial">Vägen bort från fossilsamhället beskrivs ibland som en övergång till att exploatera andra icke-fossila resurser och i övrigt köra på i samma riktning som förut. Handlingsplanen lyfter fram ett annat synsätt. Som kontrast till den linjära fossilbaserade ekonomin så beskriver rapporten en cirkulär bioekonomi som ger utrymme för biologisk mångfald och friska ekosystem och som syftar till välbefinnande för samhället i stort, säger Göran Berndes. professor i biomassa och markanvändning, vid avdelningen för fysisk resursteori, som är en av författarna bakom studien. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Handlingsplanen &quot;Action Plan to Create a Circular Bioeconomy of Wellbeing” finns tillgänglig för nedladdning hos <a href="https://efi.int/">European Forest Institute</a>.</div></div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/energy/news/Pages/New-Action-Plan-puts-nature-at-the-heart-of-the-economy.aspx">Läs mer om studien i pressmeddelandet från EFI (engelska)</a></div> <div><br /></div> <div> <div><br /></div> <div><b>Författarna bakom studien:</b><br /> Palahí, M., Pantsar, M., Costanza, R., Kubiszewski, I., Potočnik, J., Stuchtey, M., Nasi, R., Lovins, H., Giovannini, E., Fioramonti, L., Dixson-Declève, S., McGlade, J., Pickett, K., Wilkinson, R., Holmgren, J., Trebeck, K., Wallis, S., Ramage, M., Berndes, G., Akinnifesi, F.K., Ragnarsdóttir, K.V., Muys, B., Safonov, G., Nobre, A.D., Nobre, C., Ibañez, D., Wijkman, A., Snape, J., Bas, L. 2020. Investing in Nature as the true engine of our economy: A 10-point Action Plan for a Circular Bioeconomy of Wellbeing. Knowledge to Action 02, European Forest Institute. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.36333/k2a02"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Ladda ner studien</a></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.efi.int/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />EFI</a><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Th</span><span style="background-color:initial">e European Forest Institute (EFI) </span><span style="background-color:initial">är en oberoende internationell vetenskapsorganisation som genererar, kopplar samman och förmedlar kunskap i gränssnittet mellan vetenskap och politik. EFI har 29 medlemsländer som har ratificerat konventionen och cirka 120 medlemsorganisationer i 38 länder som arbetar inom olika forskningsområden.</span></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 01 Oct 2020 21:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Stjarnjakt-på-landets-skolor-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Stjarnjakt-p%C3%A5-landets-skolor-.aspxStjärnjakt på landets skolor<p><b>​​Just nu pågår en intensiv stjärnjakt på ett 20-tal svenska skolor, men det är inte någon talangjakt det rör sig om. Det är årets upplaga av skolprojektet Forskarhjälpen som startat, arrangerad för tionde gången i rad av Nobel Prize Museum. Årets tema är stjärnor och rymden. Stjärnjakten är en vetenskaplig jakt på nya stjärnor och en jakt på ny kunskap om under vilka förutsättningar stjärnor bildas.</b></p><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Star-hunt-Giuliana_Ruben_Jonathan.jpg" alt="" style="margin:5px" /><div><span style="background-color:initial">Under september månad har Stjärnjakten dragit igång på allvar på de medverkande skolorna, som är utspridda över hela landet. 32 lärare och upp mot 1500 skolbarn från 67 klasser lär sig om astronomi och får på riktigt delta i ett forskningsprojekt. Eleverna som medverkar går i åttonde och nionde klass och de får hjälp av flera engagerade Chalmersastronomer.<br /></span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskarna Giuliana Cosentino, Rubén Fedriani och Jonathan Tan från institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap på Chalmers medverkar i årets version av Forskarhjälpen. Det är inte bara ett spännande skolprojekt, utan studenternas undersökningar är till hjälp för forskarna i deras arbete med att förstå universum.</span></div> <div> </div> <div>– Skoleleverna kommer få i uppdrag att analysera bilder tagna i ljus med olika våglängder (från radio– till röntgenvågor), med teleskop från rymden, från luften och från marken, berättar Jonathan Tan. </div> <div> </div> <div>Målet är att bidra med ny kunskap om födelsen av stjärnor och i förlängningen öka förståelsen för vår galax och vårt ursprung.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bildanalys med hjälp av Nasa</h2> <div>Det eleverna konkret ska hjälpa forskarna med är att hitta nya stjärnor som föds ur interstellära moln för att kunna besvara frågorna om stjärnorna formas ensamma, som tvillingar eller kanske tillsammans i större kluster? </div> <div> </div> <div>De bilder skoleleverna ska få analysera kommer att tillhandahållas av den webbaserade WorldWide Telescope-plattformen, som bland annat Nasa är involverade i. </div> <div> </div> <div>– Vi har arbetat tillsammans med utvecklarna av programvaran speciellt för att kunna anpassa den till Stjärnjakten och ladda upp våra s​​​pecifika forskningsdata till plattformen. Så eleverna kommer på egen hand kunna se hur stjärnorna bildas genom att undersöka olika bilder och också matcha dem mot ett brett utbud av annan data som finns på plattformen, säger Jonathan Tan.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Pilotomgång i Torslanda och Lerum</h2> <div>Tidigare i år genomfördes pilotomgångar på två olika skolor i Göteborgsområdet, på Torslandaskolan och Torpskolan i Lerum.  </div> <div> </div> <div>–  Vi träffade klasserna och höll en föreläsning om bildandet av stjärnor och hur astronomer gör observationer med teleskop. Sedan arbetade vi tillsammans med en forskningsövning i programvaran WorldWide Telescope. Testomgångarna var jättebra för oss, vi har kunnat utveckla övningarna och verktygen utefter den feedback som vi fick från eleverna, berättar Jonathan Tan.</div> <div><br /> <span style="background-color:initial">Förutom att hålla föredrag för högstadieeleverna har forskarna arbetat hårt med att ta fram en 80-sidig skrift där alla uppdrag finns beskrivna. Dokumentet innehåller också en introduktion till ämnet astronomi och till forskargruppens huvudsakliga fokus, stjärnformation.</span></div> <div><br /> <span style="background-color:initial">Forskarna har också haft en uppstartskonferens online med ett trettiotal lärare och senare i höst väntar digitala klassbesök via Zoom. </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vetenskaplighet, kreativitet och design prisas</h2> <div>Eftersom målet med Forskarhjälpen är att eleverna ska få prova på en forskares verklighet kommer de även få arbeta med att presentera sina studier genom att tillverka vetenskapliga posters som berättar om forskningsprocessen och resultaten från Stjärnjakten. Postrarna ingår sedan i en tävling där olika priser delas ut baserat på vetenskaplighet, kreativitet och design.</div> <div> </div> <div>Varje kategori har olika jurygrupper bestående av bland annat forskare, vetenskapsjournalister och av eleverna själva. Eleverna kan vinna bidrag till klasskassan och studiebesök på Chalmers där de får möta framstående forskare.​​​​​</div> <div><br /> <span style="background-color:initial">Vinnarna presenteras i februari 2021, förhoppningsvis på en ceremoni på Nobel Prize Museum i Stockholm.</span></div> <div><br /></div> <ul><li><span><a href="https://nobelprizemuseum.se/skola/forskarhjalpen/">Läs mer om Forskarhjälpen​​</a></span></li> <li><a href="/sv/samverkan/skolsamverkan/Sidor/aktiviteter-for-skolan.aspx">Läs mer om Chalmers skolsamverkan</a></li></ul> <div><span></span><div><br /><span></span><div><strong>Text:</strong> Julia Jansson</div> <div> </div></div></div>Thu, 01 Oct 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/KAW-anslag-kosmiskt-damm.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/KAW-anslag-kosmiskt-damm.aspxFöljer dammets väg genom universum<p><b>Kosmiska dammkorn är mikroskopiska partiklar som påverkar i stort sett alla processer i Universum, från bildandet av planeter och stjärnor till svarta hål och hela galaxer. Men var kommer dammkornen ifrån, och hur utvecklas de? Det ska forskare från Chalmers tekniska högskola och Göteborgs Universitet försöka besvara i ett gemensamt projekt, tack vare ett stort anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. – Damm, eller stoft, är helt grundläggande för astronomin och för oss människor. Utan damm hade vårt solsystem inte bildats, säger Kirsten Kraiberg Knudsen, huvudansvarig för projektet ”The Origin and Fate of Dust in our Universe”.</b></p>​<span style="background-color:initial">Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat totalt 541 miljoner kronor till 18 framstående grundforskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik som bedöms ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Kirsten Kraiberg Knudsen är biträdande professor inom extragalaktisk astronomi vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers och hon ser mycket fram emot att dra igång projektet tillsammans med sina kollegor. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Kollage-KAW-200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det känns fantastiskt och det är en stor möjlighet!  Vi är fyra forskare som leder projektet: Susanne Aalto, Wouter Vlemmings och jag från Chalmers, tillsammans med Gunnar Nyman från Göteborgs Universitet. Att vi kan kombinera våra spetskompetenser i det här projektet betyder att vi kan gå över ämnesgränserna för att tillsammans hantera en mycket grundläggande fråga inom astronomin, nämligen ”vad är stoftets ursprung och öde i universum”.  </div> <div><br /></div> <div><strong>För icke-astronomer är damm mest något som är i vägen, varför är det viktigt att studera damm i Universum?</strong></div> <div>– Damm, eller stoft, är helt grundläggande för astronomin och för att vår planet Jorden finns. Det är små partiklar, som är komplexa både i form och sammansättning, och som är viktiga för de flesta processer i universum. Till exempel är dammpartiklar nödvändiga för stjärn- och planetbildning – utan damm hade vårt solsystem inte bildats. Damm är också viktigt för kemiska processer, eftersom otroligt många molekyler i rymden bildas på dammpartiklarnas yta, d v s det är svårt att få till molekylen utan dammpartiklarna. Och damm påverkar också våra observationer mycket eftersom det kan dölja ljuset från källan som vi vill observera, vilket kan ha stora konsekvenser för tolkningen av vetenskapliga resultat. </div> <div><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> <div><strong style="background-color:initial">I projektet ska ni kombinera nya observationer med teoretiska modeller inom fysikalisk kemi. Vilken typ av objekt kommer ni att fokusera på?</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div>– Vi kommer att fokusera på tre viktiga typer av objekt. Gamla stjärnor, som är källan till dammkornen. Dammkorn från stjärnor kommer sedan att växa när nya ämnen fastnar vid ytan på dem. Steget från att dammkornen bildas till att de sprids vidare ut i galaxen kan vara komplicerat, och dammet kan förstöras av t ex kollisioner eller strålning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi kommer även att fokusera på två extrema förhållanden, galaxer i det tidiga universum och i området kring supermassiva svarta hål. I det tidiga universum har det hittats unga galaxer med massor av damm, men denna tidiga fas i galaxernas utveckling  förväntas påverka dammets sammansättning. T.ex. i de unga galaxerna har vissa stjärnor inte hunnit bli gamla nog för att kunna producera tillräckligt med damm. Runt supermassiva svarta hål förstörs, omformas och växer dammkornen eftersom tätheten i gasen och strålningen är mer extrem än i vanliga delar av en galax.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Hur ska de teoretiska modellerna komplettera observationerna? </strong></div> <div>– De teoretiska modellerna och beräkningarna avser att beskriva dammpartiklarna på mikroskopisk nivå. Eftersom det är svårt eller omöjligt att utföra experiment på jorden som motsvarar de extrema förhållanden som gäller ute i rymden blir teoretiska beräkningar extra viktiga. De är tänkta att bidra till att tolka och förstå de observationer som vi gör.</div> <div>– Ett mål med projektet är att förstå hur förhållandena för dammkorn på mikroskopisk nivå påverkar astronomiska processor på större skala och omvänt hur dessa större, makroskopiska processor påverkar dammkornen.  Ett exempel på detta är hur dammkorn kan ”överleva” under extrema förhållanden. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Är det någon specifik fråga som du särskilt ser fram emot att projekt</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>et ska lyckas svara på?</strong></span></div> <div>– Detta är ett komplext forskningsämne med många aspekter, så det finns många fascinerande frågor som jag hoppas att vi lyckas svara på. Vi vill svara på vad som händer med dammkorn efter de har bildats nära döende stjärnor och sedan transporterats igenom rymden, där kornen växer till sig innan de kan bli del av nya stjärnor och planeter. Baserat på detta, ska det bli intressant hur detta jämförs med galaxer i det tidigare universum och i miljön runt super-massive svarta hål.  </div> <div><br /></div> <div>– Lyckas vi med detta, då har vi gjort ett viktigt bidrag till forskningen. Denna kombination av forskningsfält, observationer och teori kommer att ha stor inverkan på vår förståelse av universum, galaxer och stjärnors uppkomst och utveckling samt inte minst vårt eget ursprung, säger Kirsten Kraiberg Knudsen. </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">​Fakta om projektet: </h3> <div>The Origin and Fate of Dust in our Universe”</div> <div>Beviljat anslag: 27 700 000 kronor för ett femårigt projekt.</div> <div>Professor Kirsten Kraiberg Knudsen, Chalmers tekniska högskola, tillsammans med professor  Wouter Vlemmings och professor Susanne Aalto, alla tre på avdelningen Astronomi och plasmafysik på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, samt professor Gunnar Nyman, Institutionen för kemi och <span style="background-color:initial">molekylärbiologi, Göteborgs Universitet. </span></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fler aktuella projekt på Chalmers​</h3> <div><span>Tre av de 18 aktuella projekten som nu har fått anslag från ​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse hör hemma på Chalmers och vid institutionen för fysik leder även </span><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Storsatsning-gar-till-karnan-med-valdsamma-stjarnkrockar.aspx">Andreas Heinz ett projekt om hur tunga grundämnen bildas när neutronstjärnor krockar</a> och <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljusa-utsikter-for-revolutionerande-optikforskning.aspx">Mikael Käll leder ett annat projekt om framtidens ljuskällor​</a><span style="background-color:initial">.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Bil​der: </h3> <div>T.v En interplanetär dammpartikel, fotograferad med ett svepelektronmikroskop. Credit: Donald E. Brownlee, University of Washington, Seattle, and Elmar Jessberger, Institut für Planetologie, Münster, Germany. <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Porous_chondriteIDP.jpg">Originalfotot och mer information hittar du här</a>.<br />T.h: Kirsten Kraiberg Knudsen, Chalmers tekniska högskola. Foto: Markus Marcetic/Sveriges unga akademi​.<br /></div> <div><br /></div> </div>Wed, 30 Sep 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/eu-mercosur-handelsavtal-inte-hallbart.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/eu-mercosur-handelsavtal-inte-hallbart.aspxNy studie sågar EU:s avtal med Mercosur<p><b>​​EU överväger att acceptera ett kontroversiellt handelsavtal med Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay (Mercosur-blocket), trots att Brasiliens regering går i motsatt riktning mot deras åtagande att minska avskogningen som en del av Parisavtalet. Handelsavtalet skulle säkerställa billigare kött och soja samt öka produktionen av etanol – tre varor som alla driver avskogning. Chalmersforskaren Martin Persson, en av författarna bakom studien, anser att avtalet missar alla viktiga hållbarhetskriterier och bland annat riskerar att leda till en ytterligare ökning av avskogningen i Sydamerika.</b></p><div>Ett team bestående av 22 internationella forskare, ledda av Laura Kehoe, vid University of Oxford och Nature Conservancy, har studerat detaljerna i handelsavtalet mellan EU och Mercosur och funnit att det direkt strider mot målen för EU:s s k Green Deal, samt att det inte uppfyller grundläggande hållbarhetskriterier.</div> <div><br /></div> <div>Även om texten i handelsavtalet innehåller några hållbarhetsprinciper, som att &quot;ökad handel inte bör ske på bekostnad av miljö eller arbetsförhållanden&quot;, påpekar forskarna att det inte finns några rättsligt bindande mekanismer för att säkerställa att principen följs.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/EU-Mercosur-martin-Persson.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Martin Persson, på avdelningen för fysisk resursteori på Chalmers, är en av forskarna bakom studien och har länge studerat avskogningen i Amazonas och hur konsumtion i andra delar av världen driver på avskogningen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Utifrån den aktuella studien, vilka skulle du säga är de största bristerna i avtalet?<br /></strong><span style="background-color:initial">– I studien argumenterar vi för tre </span><span style="background-color:initial">kriterier som hållbara handelsavtal måste uppfylla: </span><strong><br /></strong></div> <div><ul><li>för det första måste man inkludera fler intressenter i förhandlingarna, för att säkerställa att marginaliserade gruppers intressen tas till vara. </li> <li>För det andra så måste man öka transparensen, så att det dels blir möjligt att följa upp de konsekvenser som handeln har för miljön eller mänskliga rättigheter. </li> <li>Slutligen måste avtalen innehålla bindande åtaganden kring miljö och hållbarhet, med möjlighet till sanktioner om dessa inte följs. </li></ul></div> <div>– EUs avtal med Mercosur fallerar på alla dessa tre punkter. Man har inte involverat de grupper som riskerar att påverkas negativt av avtalet – som fattiga markägare eller ursprungsbefolkning – i förhandlingarna, avtalet ger inga verktyg för att följa upp om till exempel en ökad import av jordbruksvaror leder till ökad avskogning och skrivningarna om miljö och hållbarhet är alltför svaga för att säkerställa att de faktiskt efterlevs.</div> <div><br /></div> <div><strong>Den här forskningen bygger delvis vidare på dina och Florence Pendrills studier från förra året (</strong><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/EUs-stora-ansvar-for-tropisk-avskogning.aspx"><strong>läs artikeln om </strong><span style="background-color:initial"><strong>EU:s stora ansvar för tropisk avskogning</strong></span></a><span style="background-color:initial"><strong>) om hur nära kopplingar det finns mellan konsumtionen i EU och l avskogningen i Amazonas. Hur skulle avtalet i sin nuvarande form påverka avskogningen? </strong></span></div> <div>– En av de stora effekterna skulle antagligen en ökad import av nötkött stå för, eftersom expansionen av betesmark är den största drivkraften bakom skogskövling i Mercosur-länderna. Idag importerar EU omkring 200 000 ton nötkött från Mercosur-länderna årligen. Enligt avtalet ska hälften av detta kunna importeras med kraftigt sänkta tullavgifter, vilket naturligtvis riskerar att leda till en kraftigt ökad import. Och vår tidigare studie visar att redan dagens import orsakar avskogning på uppemot 10 000 hektar årligen, och utsläpp av flera miljoner ton koldioxid.</div> <div> </div> <div><strong>I den aktuella studien nämns också att handelsavtal skulle kunna spela en viktig roll för länder att nå målen i Paris-avtalet, på vilket sätt? </strong></div> <div>– Genom att inkludera bindande regler för hållbarhet i avtalet så skulle man kunna sätta press på dessa länder att leva upp till internationella åtaganden kring miljö eller mänskliga rättigheter. Till exempel så har Brasilien skrivit under Paris-avtalet och åtagit sig att minska utsläppen av koldioxid från skogsskövling, men istället ökar nu avskogningen i landet. </div> <div>– Hade man haft ett handelsavtal där det fanns klausuler som gav möjlighet till importstopp eller ökade tullar för brasilianska jordbruksvaror om avskogningen inte minskar, så hade det naturligtvis gett landet starka incitament att minska avskogningen och leva upp till sina åtaganden under klimatavtalet, säger Martin Persson, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br />Läs mer: </div> <div><a href="https://www.oxfordmartin.ox.ac.uk/news/eu-mercosur-trade-deal/">Pressmeddelandet från Univerity of Oxford: EU-Mercosur Trade Deal fails to meet sustainability criteria on human rights, ecosystems and climate</a>.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.cell.com/one-earth/fulltext/S2590-3322%2820%2930422-X">Artikeln som publicerats i One Earth: Inclusion, Transparency, and Enforcement: How the EU-Mercosur Trade Agreement Fails the Sustainability Test</a>.</div>Fri, 25 Sep 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Exoplaneter-och-Onsala-Astronomins-dag-2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Exoplaneter-och-Onsala-Astronomins-dag-2020.aspxExoplaneter och Onsala rymdobservatorium på film på Astronomins dag och natt 2020<p><b>Chalmersforskare berättar om exoplaneter och en ny film från Onsala rymdobservatorium har premiär på Astronomins dag och natt den 26 september.</b></p>​Astronomins dag och natt 2020 har tema &quot;Jorden 2.0&quot; med fokus bland annat på exoplaneter, och ett heldagsprogram av evenemang, både digitala och fysiska.<div><br /></div> <div>Chalmersastronomen Carina Persson är en av tre inbjudna talare i det nationella digitala programmet för Astronomins dag och natt 2020, som sänds på astronominsdag.se.</div> <div><br /></div> <div>Även kollegorna Iskra Georgieva (Chalmers) och Oscar Barragán (Oxford) är med i det digitala programmet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/onsala_20m_r_hammargren_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Dessutom får en ny film premiär som visar upp Onsala rymdobservatorium och dess teleskop som de inte har setts förr. Den fem minuters kortfilmen <i>Flyg över Onsala rymdobservatorium</i>, av Roger Hammargren (Onsala rymdobservatorium), visas för första gången kl 13:15 på Astronomins dag.</div> <div><br /></div> <div>Hålltider för inslag med Chalmerskoppling på lördag den 26 september 2020:</div> <div><br /></div> <div><div><b>11:35 Searching for Earth 2.0</b></div> <div>Iskra Georgieva &amp; Oscar Barragán. Föredrag på engelska. Sänds på <a href="http://www.astronominsdag.se/live">astronominsdag.se/live</a> och finns därefter hos<a href="https://www.youtube.com/channel/UCHzFjhQKrOPD-5n-DBJKiyQ/"> Astronomins dag och natt på YouTube</a></div> <div><br /></div> <div><b><span style="background-color:initial">12:30 En astronomisk resa i rymden</span><br /></b></div> <div>Svensk spetsforskning från Wallenbergstiftelsen. Film från Wallenbergstiftelsen i vilken astronomen Kirsten Kraiberg Knudsen och matematikern Robert Berman medverkar. <span style="background-color:initial">Sänds på <a href="http://www.astronominsdag.se/live">astronominsdag.se/live</a> och finns sedan tidigare på </span><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/tEH9jpWzElE">https://youtu.be/tEH9jpWzEl</a></span></div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">13:10 </span><span style="background-color:initial"><b>Flyg över Onsala rymdobservatorium</b></span></div> <div>Film av Roger Hammargren, Chalmers. Sänds på <a href="http://www.astronominsdag.se/live">astronominsdag.se/live</a> och finns därefter h<a href="https://youtu.be/i3QdQ2wCxhY">os Onsala rymdobservatorium på YouTube​</a></div></div> <div><br /></div> <div><b>14:45 Exoplaneter</b></div> <div>Föredrag av Carina Persson. <span style="background-color:initial">Sänds på </span><a href="http://www.astronominsdag.se/live">astronominsdag.se/live</a> <span style="background-color:initial">och finns därefter hos</span><a href="https://www.youtube.com/channel/UCHzFjhQKrOPD-5n-DBJKiyQ/"> Astronomins dag och natt på YouTube</a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Ljudloggan för Astronomins dag och natt, som visades för första gången den 24 september, har också Chalmerskoppling. Den kan ses på YouTube på </span><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/8FETAIC3-ac">https://youtu.be/8FETAIC3-ac</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Den är komponerad av </span><span style="background-color:initial">Subramanyam </span><span style="background-color:initial">Jaswanth</span><span style="background-color:initial">, </span><span style="background-color:initial">som gjorde </span><span style="background-color:initial">sitt examensarbete inom radioastronomi 2019 och vars examensarbete ligger till grund för en forskningsartikel som nyligen publicerades i Astronomy och Astrophysics (</span><a href="https://doi.org/10.1051/0004-6361/202038978">https://doi.org/10.1051/0004-6361/202038978</a><span style="background-color:initial">)</span><span style="background-color:initial">.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Bilder: </span></div> <div><span style="background-color:initial">A (överst) </span><span style="background-color:initial">​</span><span></span><span style="background-color:initial">Astronomins dag bjuder på exoplaneter i sällskap med (små bilder) Carina Persson och kollegorna Oscar Barragán och Iskra Georgieva, samt en flygfilm över Onsala rymdobservatorium.<br /></span>Källor: ​NASA Ames/JPL/T. Pyle (illustration); Chalmers och privat (foton)<span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div>B: Stillbild från kortfilmen <i>Flyg över Onsala rymdobservatorium</i> av Roger Hammargren. I förgrunden syns den runda vita radomen som skyddar observatoriets 20-metersteleskop. Alla observatoriets teleskop syns i filmen.</div> <div>Foto: Chalmers/R. Hammargren</div> <div><br /></div> </div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 24 Sep 2020 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ny-studie-synar-storforetagens-hallbarhetsmal.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ny-studie-synar-storforetagens-hallbarhetsmal.aspxStorföretags hållbarhetsmål ofta symboliska<p><b>FN:S hållbarhetsmål kan fungera som ett långsiktigt ramverk för hur företag kan bli mer hållbara – och för vad som kommer att vara nödvändigt, accepterat och efterfrågat av det övriga samhället på sikt. Men i praktiken är företagens mål och åtgärder många gånger inte särskilt relevanta för att bidra till verklig förändring, eller till att främja en hållbar framtid. Det konstaterar forskare vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och IVL svenska miljöinstitutet en n​y omfattande studie.   – ​Målen är inte felaktigt utformade i sig, utan det är tillämpningen av dem som brister, säger Filip Johnsson, professor i hållbara energisystem på Chalmers.</b></p><div><div>I den nya studien har forskarna analyserat tidigare studier, några vanliga metoder som företag använder för att bedöma hur de kan bidra till de globala målen samt gjort en fallstudie för bygg- och anläggningssektorn. Studien har haft särskilt fokus på klimatmålet men bedömningen är att slutsatserna är relevanta även för andra mål och för andra branscher.</div> <div><br /></div> <div><span></span><div><ul><li>Bland 2.000 av världens största börsnoterade företag är engagemanget för FN:s hållbarhetsmål till stora delar symboliskt.</li> <li>Hälften av de undersökta företagen i en studie hade satt upp mål kopplade till FN:s hållbarhetsmål, men bara en fjärdedel av dessa hade relevanta och mätbara mål, eller hade mål som utgjorde en del av företagets affärsstrategi.</li> <li><span style="background-color:initial">40 procent av undersökta storföretag i en annan studie använder sig av FN:s hållbarhetsmål i sin redovisning, men bara 10 procent rapporterade konkreta åtgärder som relaterar till målen.</span></li></ul></div></div> <div><span style="background-color:initial">Vi bad Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid Chamers och en av författarna bakom studien och </span><span style="background-color:initial">debattartikeln att svara på tre frågor om studien och vad som krävs för att hållbarhetsmålen ska bli mer konkreta framöver. </span><br /></div></div> <div> <div><strong>​</strong><span style="background-color:initial"><strong>Är hållbarhetsmålen felaktigt utformade?<br /></strong></span><div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> ​Målen</span> är inte felaktigt utformade i sig, utan det är tillämpningen av dem som brister. Sedan bidrar nog dess komplexitet – under vart och ett av de 17 hållbarhetsmålen inom Agenda 2030 ramverket finns väldigt  många delmål (”targets”)  – till att det så att säga går att gömma sig bakom alla dessa mål och bara välja de mål där man redan presenterar bra eller helt enkelt bara använda hållbarhetsmålen som ett utanpåverk till verksamheten och inte för verklig genomgripande förändring när en sådan behövs. </div> <div><br /></div> <div><strong>Var det något som var förvånande av resultaten i studien?</strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Att hållbarhetsmålen är så pass vitt spridda samtidigt som de sällan används för att verkligen dra konsekvenser av vad de innebär på lite längre sikt – och speciellt då för målet begränsad klimatpåverkan.</div> <div><br /></div> <div><strong>I debattartikeln hänvisar ni till finansminister Magdalena Andersson som nyligen sa ”Vi har en historisk möjlighet att åtgärda samhällsproblem och inte återgå till det vi hade när vi gick in i krisen”. Vad anser ni att regeringen bör göra för att återstarten av ekonomin efter corona ska bli hållbar?</strong></div> <div><span style="background-color:initial">– Att skyndsamt ta fram kriterier för att villkora återstartsstöd, så att de bidrar konkret till Agenda 2030-ramverket med dess sjutton hållbarhetsmål. Som vi skrev skulle Sverige därmed kunna ta ledningen i arbetet mot ökad hållbarhet samtidigt som vårt näringsliv får konkurrensfördelar genom att ligga i framkant i omställningen.</span></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial">Studien: </span><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032120303208?via%3Dihub" style="outline:currentcolor none 0px">The framing of a sustainable development goals assessment in decarbonizing the construction industry – Avoiding “Greenwashing​</a><span style="background-color:initial">”, publicerades i </span><span style="background-color:initial">Renewable and Sustainable Energy Reviews </span><span style="background-color:initial">Volume 131, October 2020. Och resultaten från studien presenterades också i </span><span style="background-color:initial"><font color="#5b97bf"><span style="font-weight:700">debattartikeln &quot;Storföretags hållbarhetsmål leder för sällan till handling&quot; </span></font></span><a href="https://www.dn.se/debatt/storforetags-hallbarhetsmal-leder-for-sallan-till-handling/">i Dagens Nyheter</a><span style="background-color:initial"> den 6 september. </span><br /></div> <div><br /></div></div></div></div>Wed, 16 Sep 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utreder-regeringens-coronasatsningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utreder-regeringens-coronasatsningar.aspxPåverkas klimatmålen av coronasatsningarna?<p><b>​Anna Elofsson, doktorand på Chalmers, har börjat ett uppdrag som utredare för klimatpolitiska rådets kansli. Fokus för kansliets tre utredare blir att granska regeringens återhämtningspolitik till följd av Covid 19-pandemin, och bedöma hur den påverkar Sveriges förutsättningar att nå målet om noll utsläpp år 2045.</b></p><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll utsläpp år 2045.</span></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Elofsson presenterade sin licentiatuppsats ”Climate policy for aviation – Analyses of measures at multiple levels” i våras, och hon har under doktorandtiden också arbetat i den uppmärksammade <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/03/sou-201911/">utredningen Biojet för flyget</a> samt under 2020 som huvudsekreterare i Utfasningsutredningen, <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2019/12/dir.-2019106/">Utfasning av fossila drivmedel och förbud mot försäljning av nya bensin- och dieseldrivna bilar</a>. Det nuvarande uppdraget på Klimatpolitiska rådets kansli är på ett halvår, men med möjlig övergång till fast tjänst efter perioden. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Med den inriktningen som jag har på mina doktorandstudier är det här ett naturligt steg och jag ser fram emot att använda mina erfarenheter från Chalmers i detta uppdrag, säger Anna Elofsson, som arbetar på avdelningen för fysisk resursteori på institutionen rymd-, geo- och miljövetenskap. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Anna Elofssons nya uppdrag innebär också att kopplingen mellan klimatforskningen på Chalmers och Klimatpolitiska rådet stärks ytterligare, i rådet ingår ledamoten Tomas Kåberger, affilierad professor vid Teknikens ekonomi och organisation, tidigare vid SEE.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/klimatpolitiskaradet/pressreleases/klimatpolitiska-raadet-granskar-aaterhaemtningspolitiken-till-foeljd-av-covid-19-pandemin-2994677">Läs mer om Klimatpolitiska rådet uppdrag att granska regeringens återhämtningspolitik</a>. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p>Thu, 10 Sep 2020 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/kartlagger-framtiden-for-genomforbara-klimatatgarder-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/kartlagger-framtiden-for-genomforbara-klimatatgarder-.aspxKartlägger framtiden för genomförbara klimatåtgärder<p><b>​Jessica Jewell, forskarassistent i Fysisk resursteori på Chalmers, har beviljats ​​ett bidrag på 1,5 miljoner euro av Europeiska forskningsrådet för ett projekt om övergången till en fossilfri energisektor.</b></p>​P<span style="background-color:initial;font-size:14px">rojektet, med titeln MechANisms and actors of Feasible Energy Transitions (Manifest), kommer att pågå 2021–2026. Det ska främja vår förståelse för huruvida och under vilka förhållanden det är möjligt att undvika farlig klimatförändring.</span><div><span style="font-size:14px">– Vi vet hur man löser klimatförändringsproblemet i matematiska modeller, men vi måste förstå hur vi kan lösa det i den verkliga världen, säger Jessica Jewell, som arbetar vid Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Svårt att utvärdera vad som är genomförbart</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Teknik som behövs för att befria elsystemet från kol är redan kommersiellt tillgänglig. Och det finns matematiska modeller för hur dessa tekniker kan användas tillräckligt snabbt och i tillräckligt stor skala för att ersätta fossila bränslen och uppfylla klimatmålen. Ändå finns det ingen vetenskaplig metod för att utvärdera om dessa scenarier är genomförbara i den verkliga världen, med tanke på de socio-politiska och tekniska begränsningarna i olika länder och regioner.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Projektet Manifest kommer att utveckla en ny vetenskaplig förståelse för möjligheten att göra elsektorn kolfri, med fokus på att både lansera koldioxidsnål el i utvecklingsländer och upprätthålla tillväxten av förnybar el som redan finns på plats i de länder som kommit längst.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Vi ställde några frågor till Jessica Jewell om anslaget, projektet Manifest och de största utmaningarna att övervinna för elsektorn.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Jessica_Jewell_170.jpg" alt="Jessica Jewell." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Hur kändes det när du hörde att du skulle få anslaget?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> J</span><span style="background-color:initial">ag blev förvånad och superexalterad. Min forskning är verkligen tvärvetenskaplig, vilket vanligtvis är ganska svårt att få stöd för av vetenskapliga granskningspaneler. Jag känner mig också mycket tacksam mot alla som hjälpte mig att utvecklas som forskare: först vid Centraleuropeiska universitetet där jag var doktorand, sedan vid International Institute for Applied Systems Analysis och Bergens Universitet och nu på Chalmers.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Du beskriver projektet Manifest som ett &quot;skifte i tanken på genomförbarheten av en lindring av klimatförändringen&quot;. Kan du beskriva den förändringen och varför den behövs?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Vi</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">vet hur vi ska lösa klimatförändringsproblemet i matematiska modeller, men vi måste förstå hur vi kan lösa det i den verkliga världen. Det viktigaste vetenskapliga tillvägagångssättet för att bedöma om något är genomförbart i den verkliga världen är att titta på om något liknande hänt tidigare. Men med klimatförändringar blir det problem eftersom både utmaningen och vad vi behöver göra är utan motstycke – så det finns inga direkta historiska paralleller. Att analysera genomförbarheten av en framgångsrik begränsning av klimatförändringarna kan alltså vetenskapligt vara en återvändsgränd. Jag övervinner denna dödläge genom att titta det förflutna och pågående klimatåtgärder genom en viss samhällsvetenskaplig lins som kallas kausala mekanismer.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Min hypotes är att medan många saker förändras – till exempel att rena tekniker blir billigare, befolkningen och energibehovet ökar – är de politiska, ekonomiska och sociala mekanismerna som formar vår förmåga att agera på klimatet desamma. Genom att förstå dessa mekanismer genom att empiriskt observera det förflutna hoppas jag kunna förutsäga vad som är och inte är möjligt att göra i framtiden.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>En av metoderna som beskrivs i detta projekt kallas &quot;dynamiskt genomförbarhetsutrymme&quot;. Vad innebär det och hur kan du använda den metoden i det här projektet?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Ett dynamiskt genomförbarhetsutrymme är ett verktyg jag har utvecklat för att kartlägga empiriska observationer av tidigare klimatåtgärder eller energibyten för att skilja ut de underliggande mekanismer som formar dem. Jag har använt det här verktyget för att kartlägga och förstå genomförbarheten av snabb avveckling av kol och med Manifest vill jag på liknande sätt kartlägga och jämföra historisk expansion av förnybara energikällor med den expansion som länder planerar i framtiden och som vi måste se för att nå klimatmålen.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Vad ser du som de största hindren att övervinna i övergången till ett fossilfritt elsystem?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Jag ser två stora hinder. Först och främst är hur man kan upprätthålla höga tillväxttakter i de länder som är i framkant och redan har livskraftiga förnybara elsektorer. Danmark och Tyskland får upp till 40 procent av sin elförsörjning från förnybara källor. För dessa länder är det viktigt att upprätthålla höga tillväxttakter för att nå ännu högre nivåer av användning av förnybara energikällor. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Till exempel har tillväxten av vindkraft på land i Tyskland minskat betydligt, främst på grund av bristen på tillgängliga platser. Vi måste förstå om detta hinder helt enkelt är en byråkratisk komplikation av att hantera planeringstillstånd, eller om det återspeglar den djupare mekanismen för ökat socialt motstånd och konflikter om markanvändning som det skulle vara svårare att övervinna.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Den andra och större utmaningen är att ta reda på hur man kan lansera koldioxidsnål el i utvecklingsländer, i vad som kallas ”teknikperiferin”. Idag har USA och Europa med bara 10 procent av världens befolkning 50 procent av den globala vind- och solenergin, men om vi ska nå klimatmålen måste vi använda enorma mängder koldioxidsnål teknik där huvuddelen av energianvändningen på 2000-talet kommer att ske – på södra halvklotet. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det här är en helt annan utmaning eftersom de flesta av dessa länder ännu inte har livskraftiga koldioxidsnåla elsektorer (tillverkare av utrustning, projektutvecklare och operatörer, fungerande reglerings- och elmarknader) som i länder som kommit längre. Hur snabbt all denna kunskap, institutioner, policyer och affärsmodeller kan sprida sig från de som är i framkant (eller föregångare på hemmaplan) är en kritisk fråga, för först då kan vi förvänta oss början på en fortsatt tillväxt av förnybara energikällor.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Text:</strong> Christian Löwhagen</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"></span><span></span><div><span style="font-size:14px"><strong>Fakta/ERC</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Europeiska forskningsrådet (ERC), stöder forskning inom forskning i EU-länder. Rådet gör detta främst med tre stora system för forskning som ingår i EU:s sjunde ramprogram: ERC Start Grants för framstående forskare som är i början av sin karriär, ERC Consolidator Grant för att stödja forskare i det skede där de konsoliderar sin egen oberoende forskargrupp eller -program och ERC Advanced Grants som kan beviljas till forskare som har etablerat sin egna forskargrupper.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/ERC-anslag.aspx">Läs mer om de ERC-finansierade forskarna på Chalmers.</a></span></div></div> ​Fri, 04 Sep 2020 15:55:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ny-inblick-i-hur-solliknande-stjarnor-fods.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ny-inblick-i-hur-solliknande-stjarnor-fods.aspxNy inblick i hur solliknande stjärnor föds<p><b>Astronomer har för första gången observerat en avgörande del av processen som vår sol genomgick när den föddes. En mycket ung stjärna har observerats samla material från skivan med materia som omger den - samma skiva som planeter senare kommer att bildas i. – Detta är den första direkta observationen av en process som vårt solsystem genomgick när det bildades för 5 miljarder år sedan, säger Rubén Fedriani, astronom på Chalmers och medlem av det irländskt ledda forskarteamet. Studien publicerades i Nature, 26 augusti.</b></p><span style="background-color:initial">Astronomer har länge trott att unga stjärnor förvärvar materia via sina magnetfält och att detta material faller mot stjärnans yta i höga hastigheter supersoniska hastigheter. </span><span style="background-color:initial">De nya observationsresultaten, publicerade 26 augusti år i tidskriften Nature (</span><a href="https://www.nature.com/articles/s41586-020-2613-1">A measure of the size of the magnetospheric accretion region in TW Hydrae</a><span style="background-color:initial">), hjälper astronomer att bättre förstå hur stjärnor som vår sol bildas och hur skivorna kring dessa stjärnembryon kan ge upphov till planeter som liknar jorden.</span><div><br /></div> <div>Teamet, som leddes av Rebeca García López, astronom vid University College Dublin och Dublin Institute for Advanced Studies, Irland, har tittat på en av de närmaste unga stjärnorna till oss, i konstellationen Vattenormen (Hydra på latin). Stjärnan är &quot;bara&quot; en miljon år gammal, en ålder som kan sägas motsvara ett mänskligt embryo.</div> <div><br /></div> <div>– Stjärnan är speciell eftersom den ligger mycket nära jorden – bara 160 ljusår bort – och skivan med material som omger stjärnan är direkt synlig för oss. Det gör den till den perfekta kandidaten för att undersöka hur materia från en planetbildande skiva kanaliseras till stjärnans yta, säger Rebeca García López.</div> <div><br /></div> <div>García López och hennes kollegor upptäckte utsläpp från varm gas och fann att storleken och hastigheten på gasen matchade vad teoretiska modeller hade förutspått.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/departments/see/news/Pages/New-insights-into-the-birth-process-of-Sun-like-stars.aspx.">En längre version av den här nyheten finns på vår engelska webbplats: New insights into the birth process of Sun-like stars</a>. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.nature.com/articles/s41586-020-2613-1">Du kan läsa hela artikeln i Nature: A measure of the size of the magnetospheric accretion region in TW Hydrae</a>​</div> <div><br /></div>Thu, 27 Aug 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-ambitios-klimatpolitik-ar-samhallsekonomiskt-lonsam.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-ambitios-klimatpolitik-ar-samhallsekonomiskt-lonsam.aspxEn ambitiös klimatpolitik är samhällsekonomiskt lönsam<p><b>​En ekonomiskt optimal klimatpolitik ligger i linje med Parisavtalets tvågradersmål. Det visar en ny studie från bland andra Göteborgs universitet och Chalmers, som uppdaterat ekonomipristagaren William Nordhaus analyser av kostnaderna och nyttan med klimatåtgärder.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Nationalekonomen William Nordhaus belönades 2018 med Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sin forskning om klimatfrågan. Han belönades särskilt för utvecklingen av den så kallade <em>DICE-modellen (Dynamic Integrated Climate-Economy)</em> som fått stort inflytande. I sin egen kalibrering av modellen fann han att en uppvärmning på 3,5 grader fram till år 2100 är det ekonomiskt optimala – en nivå klart över Parisavtalets tvågradersmål, och som skulle ha omfattande negativa konsekvenser för natur och samhälle i stora delar av världen. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Daniel_Johansson_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Daniel Johansson" style="margin:10px;width:190px;height:255px" /></span><div><br /></div> <div>I en ny <a href="https://www.nature.com/articles/s41558-020-0833-x">studie</a>, publicerad i <em>Nature Climate Change</em>, har en grupp forskare i Sverige, England och Tyskland uppdaterat denna DICE-modell.</div> <div><br /></div> <div>– Vi gjorde ett antal viktiga förändringar, bland annat en förbättrad kalibrering av de naturvetenskapliga aspekterna, som hur mycket kol och värme som tas upp av haven, och vi använde uppdaterade beräkningar av hur mycket klimatskadorna kan komma att kosta i ekonomiska termer, säger Daniel Johansson, docent i fysisk resursteori på Chalmers, och en av författarna till studien.</div> <div><br /></div> <div>En viktig faktor som avgör vad som är ekonomiskt optimalt handlar om att ställa framtida kostnader mot nutida. Det är i grunden en värderingsfråga, och i studien har forskargruppen använt sig av en lång rad experters bedömningar av denna etiska fråga, som handlar om hur nutida och framtida generationers intressen ska vägas mot varandra.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Thomas-Sterner_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Thomas Sterner" style="margin:10px;width:190px;height:255px" /><br /></div> <div>Med dessa förändringar blir resultatet att det snarare är 1,5–2 graders uppvärmning som är ekonomiskt optimalt. </div> <div><br /></div> <div>– Nordhaus har visat vägen i frågor såsom att det behövs ett starkt koldioxidpris implementerat i princip hela världen, men till skillnad från hans tidigare analyser visar våra resultat att det går att försvara mer ambitiösa mål med ekonomiska argument, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. </div> <div> </div> <div>Enligt forskarna kan studien i de bredare internationella klimatpolitiska diskussionerna ge ett stöd för klimatmål i linje med dem som antogs i Parisavtalet, och även öka acceptansen för att sätta ett utsläppspris som uppfyller de antagna klimatmålen. Modellen pekar på ett koldioxidpris på runt 100 dollar per ton, vilket är i nivå med den nuvarande koldioxidskatten i Sverige – som är ungefär fyra gånger så hög som EU:s utsläppspris.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/christian-azar_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christian Azar" style="margin:5px 10px;width:190px;height:255px" /><br /></div> <div>– För att nå ambitiösa klimatmål krävs det att politiker inför ett rejält pris på koldioxid, men det krävs också satsningar på ny teknik som elbilar, solceller, vätgas och koldioxidinfångning, för att ge några exempel. Om detta genomförs är det möjligt att nå ambitiösa klimatmål som tvågradersmålet. Men vi ska också vara medvetna om att det finns ett omfattande politiskt motstånd i stora delar av världen, som gör att vi har en mycket stor utmaning framför oss. Det här är ingen enkel fråga, säger Christian Azar, professor i fysisk resursteori på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div><ul><li>​Christian Azar, professor i fysisk resursteori, Chalmers<br /><a href="mailto:christian.azar@chalmers.se">christian.azar@chalmers.se</a>, 031-772 31 32</li> <li>Daniel Johansson, docent i fysisk resursteori, Chalmers<br /><a href="mailto:daniel.johansson@chalmers.se">daniel.johansson@chalmers.se</a>, 031-772 28 16</li> <li>Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet <br /><a href="mailto:thomas.sterner@economics.gu.se">thomas.sterner@economics.gu.se​</a>, 031-786 13 77</li></ul></div> Tue, 14 Jul 2020 07:00:00 +0200