Nyheter: Rymd-, geo- och miljövetenskap, Energi och miljö, Rymd- och geovetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSat, 23 Oct 2021 08:56:02 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utbyggnad-av-vind-och-solenergi-for-langsam.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utbyggnad-av-vind-och-solenergi-for-langsam.aspxUtbyggnad av vind- och solenergi för långsam för att stoppa klimatförändringarna<p><b>​Produktionen av förnybar energi ökar varje år. Men praktiskt taget inget land håller tillräckligt högt tempo för att nå målen om global uppvärmning på max 1,5, eller till och med 2 °C. Den slutsatsen drar forskare vid Chalmers och Lunds universitet i Sverige och Centraleuropeiska universitetet i Wien, Österrike, efter att ha använt en ny metod för att analysera tillväxttakten för vind- och solkraft i 60 länder.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Jessica-Jewell-200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />​– Det här är första gången som den maximala tillväxttakten i enskilda länder har mätts exakt, och det visar vilken enorm utmaning det är ersätta traditionella energikällor med förnybara energikällor, liksom behovet av att utforska olika tekniker och scenarier, säger Jessica Jewell, docent i energioomställning vid Chalmers tekniska universitet.<div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">FN:s klimatpanel, IPCC har identifierat olika scenarier för energiproduktion som ska kunna hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C eller 2 °C. De flesta av dessa scenarier ser en mycket snabb tillväxt av förnybar el framför sig: i genomsnitt cirka 1,4 procent av den totala globala elförsörjningen per år för både vind- och solenergi och över 3 procent i scenarier som fokuserar tydligare på solenergi. Men forskarnas nya fynd visar att en så snabb tillväxt hittills bara har varit möjlig för ett fåtal mindre länder.</span></div> <div>Att mäta och förutsäga tillväxten av ny teknik som förnybar energi är svårt, eftersom de inte växer linjärt. Istället följer tillväxten vanligtvis en så kallad S-kurva-först accelererar den exponentiellt, stabiliseras sedan till linjär tillväxt ett tag, och i slutändan saktar den ner när marknaden blir mättad.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har utvecklat en ny metod där vi använder matematiska modeller för att mäta S-kurvans lutning, det vill säga den maximala tillväxthastigheten som uppnås vid kurvans brantaste punkt. Det låter kanske grundläggande, men det är ett helt nytt sätt att se på tillväxten av ny teknik, säger Jessica Jewell.</div> <div><br /></div> <div>Vid analys av de 60 största länderna – som tillsammans producerar 95 procent av världens energi – fann forskarna att den maximala tillväxttakten för vindkraft på land i genomsnitt bara är 0,8 procent av den totala elförsörjningen per år och 0,6 procent i genomsnitt för sol – alltså mycket lägre än i IPCC-scenarierna. Hållbar tillväxt snabbare än 2 procent per år för vind och 1,5 procent för sol har bara skett i mindre länder som Portugal, Irland och Chile.</div> <div><br /></div> <div>– Det är troligt att snabbare tillväxt är lättare att uppnå i mindre mer homogena länder, snarare än i stora varierande system, säger Jessica Jewell.</div> <div><br /></div> <div>Bland större länder har bara Tyskland hittills kunnat upprätthålla tillväxten av vindkraft på land jämförbar med median klimatstabiliseringsscenarier. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Aleh-Cherp-200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Med andra ord, för att hålla koll på klimatmålen bör hela världen bygga vindkraft lika snabbt som Tyskland nyligen byggde. Det kan finnas gränser för hur snabbt vind och sol kan expanderas och därför bör vi systematiskt analysera genomförbarheten för andra klimatlösningar, särskilt för snabbt växande asiatiska ekonomier som Indien och Kina, säger Aleh Cherp, professor i miljövetenskap och politik vid Centraleuropeiska universitetet och Lunds universitet.</div> <div><br /></div> <div>Artikeln ”<a href="https://doi.org/10.1038/s41560-021-00863-0">National growth dynamics of wind and solar power compared to the growth required for global climate targets</a>” har publicerats i tidskriften Nature Energy, skriven av Aleh Cherp, Vadim Vinichenko, Jale Tosun, Joel A.Gordon och Jessica Jewell.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/departments/see/news/Pages/Growth-of-solar-and-wind-power.aspx">Du kan också läsa en längre version av den här nyheten på vår engelska webbplats</a>. </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Christian Löwhagen.</em></div> <div><em style="background-color:initial">Huvudbild: </em><span style="background-color:initial"><em>Pixabay. Porträtt Jessica Jewell: Udo Schlög. Porträtt Aleh Cherp: Johan Persson. </em></span></div>Tue, 19 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Sonia-Yeh-vice-styrkeomradesledare-för-Energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Sonia-Yeh-vice-styrkeomradesledare-f%C3%B6r-Energi.aspxSonia Yeh vice styrkeområdesledare för Energi<p><b>​– Jag är tacksam att Sonia Yeh åtagit sig att delta i ledningen av styrkeområdet. Som styrkeområdesledare kommer vi också ha stöd av Anders Hellman och Cecilia Geijer som kompletterar våra kompetenser, säger Tomas Kåberger, ledare för Chalmers styrkeområde Energi.Sonia Yeh, professor i energi- och transportsystem på Chalmers, ersätter Anders Ådahl, på styrkeområde Energi, då han gått vidare till nya uppdrag för bland annat Chalmers stiftelse.</b></p><strong>Sonia Yeh, vad </strong><span style="background-color:initial"><strong>lockade dig med det här uppdraget?</strong></span><div><div>​– Jag har sedan en tid övervägt på att engagera mig mer med central strategisk planering på Chalmers. Och det här uppdraget ser ut att<span style="background-color:initial"> innebära en bra balans mellan ökat ansvar och nya erfarenheter. Så jag är väldigt glad över att ta mig an uppdraget och ser verkligen fram emot att under de kommande tre åren få arbeta med ledningsgruppen för att styra ett av Chalmers största forskningsområden.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Vad ser du som din viktigaste uppgift? </strong></div> <div><span style="background-color:initial">​– </span><span style="background-color:initial">Först och främst är en av de viktigaste uppgifterna som vice att stödja styrkeområdesledarens visioner och strategier. Utöver det hoppas jag att min erfarenhet från att forska, leda forskningsprogram och verka inom offentlig sektor kan bidra till nya perspektiv för att komplettera och höja den redan mycket höga nivån vad gäller akademisk excellens på Chalmers, </span><span style="background-color:initial">säger Sonia Yeh.</span></div></div> <div><br /></div> <div>​<span style="background-color:initial">Sonia Yeh har sin tjänst vid institutionen för rymd- geo- och miljövetenskap på Chalmers. Hennes forskningsområden innefattar alternativa transportbränslen, konsumentbeteende och rörlighet i städerna samt arbete med hållbarhetsstandarder. Hennes forskning har gjort henne till en internationellt erkänd expert inom energiekonomi och modellering av energisystem.</span><div>Bland annat ledde hon ett stort samarbetsprojekt med universitet i Kalifornien för att ta fram råd till de amerikanska staterna Kalifornien och Oregon, samt British Columbia i Kanada, kring design och genomförande av marknadsbaserade policys med målet att minska utsläpp av växthusgaser från transportsektorn.</div> <div>Sonia Yeh kom hon till Chalmers som Adlebertskas gästprofessor 2015, hon har också tilldelats US Fulbright ämnesföreträdarprofessur i Alternativ energiteknik, där hon har en viktig roll i att underhålla och utveckla utbytet av forskning kring transport mellan USA och Sverige, samt övriga Europa.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/Bio/IndBio/cecilia5q_340x400.jpg" alt="Cecilia Geijer" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:300px;height:347px" /><b></b><span></span><b>​– ​Som ny senior rådgivare </b>ser jag fram emot att få en större inblick i strukturen och hanteringen av styrkeområde Energi. Det pågår massor av spännande energiforskning på Chalmers, och jag hoppas kunna bidra till ledningsgruppen med kunskap om mikrobiell omvandling av biomassa till produkter för en cirkulär bioekonomi, säger Cecilia Geijer.<br /><br /></div> <div><b>Cecilia Geijer </b>är forskarassistent på avdelningen för Industriell Bioteknik vid institutionen Biologi och Bioteknik.</div> <div>Hennes forskningsfokus är att utveckla jäststammar som effektivt kan jäsa allt socker i lignocellulosa till hållbara biobränslen och biokemikalier i ett framtida bioraffinaderi.</div> <div> För att förstå hur jäst bäst tar upp och metaboliserar olika sockerarter arbetar hon både med industriella stammar av modellorganismen S. cerevisiae liksom icke-konventionella jästarter med intressanta bioteknologiska egenskaper. <br />Cecilia Geijer och hennes forskargrupp använder den nobelprisbelönade CRISPR-Cas9-tekniken för att förse bagerijästen med gener från andra organismer, vilket möjliggör jäsning också av andra sockerarter från växtbiomassa och breddar jästens användningsområden.</div></div>Fri, 15 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-I-en--varld-som-staller-om.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden-I-en--varld-som-staller-om.aspxEnergipodden - I en värld som ställer om<p><b>​​I början av sommaren presenterades den så kallade Utfasningsutredningen, I en värld som ställer om - Sverige utan fossila drivmedel 2040, för miljö- och klimatminister Per Bolund. Utredningen handlar om hur utfasningen av fossila bränslen bränslen ska gå till. Förslagen i utredningen har diskuterats flitigt.Vi fick en pratstund med Maria Grahn, Docent på Mekanik och maritima vetenskaper, och Daniel Johansson, Docent på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, som båda medverkade som experter i utredningen.​</b></p><a href="https://www.podbean.com/ew/pb-9aeca-1104562"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​<span style="font-weight:700">Lyssna på Energipodden avsnitt 6 </span></a><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><span></span><span></span><div><b><span style="background-color:initial">Utfasningsutredningen</span></b><span style="background-color:initial"><b> innehåller följande förslag:</b></span><br /></div></span><span style="background-color:initial"> <div>● Fossila drivmedel utfasade i Sverige 2040.</div> <div>● Verka för nollutsläppskrav på nya fordon i EU, för nya personbilar från 2030.</div> <div>● Riksdagsbundet mål om endast nollutsläppsfordon (NUF) i nybilsförsäljningen 2030.</div> <div>● Snabb utbyggnad av laddinfrastrukturen.</div> <div>● Förnybara drivmedel genom en förändrad reduktionsplikt med sikte på ett handelssystem, i samspel med EU.</div> <div><b>​</b></div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Läs mer om utredningen:</b><br /><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/06/sou-202148/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />I en värld som ställer om - Sverige utan fossila drivmedel 2040​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Redaktörer för <a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/">energipodden</a> är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</span><div>Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</div> <div>Ansvarig utgivare och projektledare: Tomas Kåberger.​​ <br /><a href="https://chalmersenergipodd.podbean.com/" style="outline:0px">Följ Chalmers energipodd och lyssna på samtliga avsnitt</a></div></div> ​Thu, 14 Oct 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/SKAO-Chalmers-avtal-radioteleskop.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/SKAO-Chalmers-avtal-radioteleskop.aspxNyckelroll i världens största radioteleskopprojekt<p><b>​Chalmers leder Sveriges deltagande i projektet som ska bygga världens största radioteleskop. Den 30 september tecknades ett samarbetsavtal av Stefan Bengtsson, Chalmers rektor, och Philip Diamond, generaldirektör för nya SKA-observatoriet. Avtalet gäller i två år, vilket ger tid för Sverige att etablera ett formellt medlemskap i SKAO.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den mellanstatliga organisationen SKA-observatoriet (SKAO) bildades tidigare i år. Observatoriets två vidsträckta teleskop, som placeras vid avlägsna platser i Sydafrika och Australien, bildar tillsammans en av seklets viktigaste forskningsanläggningar.</span><div><br /><div>- Med det nya avtalet på plats intar Chalmers en ny, officiell roll och leder svenska intressen i bygget av SKA-observatoriets jättelika teleskop. Finansiering för svenskt deltagande i byggprojektet är sedan tidigare klart med stöd av Vetenskapsrådet och Vinnova, säger Lars Börjesson, professor vid Chalmers och ledamot i styrelsen för SKAO.</div> <div><br /></div> <div>De två SKA-teleskopen består av många enskilda antenner. Antennerna är alla känsliga för osynliga radiovågor från rymden. I Sydafrika placeras 197 parabolantenner som tillsammans bildar ett teleskop för kortare radiovåglängder. I Australien utgör tillsammans fler än 130 000 mindre antenner det andra teleskopet, som blir känsligt för längre våglängder.</div> <div><br /></div> <div>Båda teleskop kommer att kunna kartlägga radiovågor från kosmos med känslighet som inte tidigare kunnat uppnås.  Teleskopen kommer att undersöka gåtor som den om mörk energi, den mörka materian och magnetismen i kosmos. De kommer också att studera galaxerna utveckling, testa Einsteins teorier och söka ledtrådar till livets ursprung.</div> <div><br /></div> <div>– Forskare i Sverige och över hela världen vill använda SKA-teleskopen för att ställa några av våra största frågor om universum. Medlemskap i SKA-observatoriet gör det möjligt för svensk forskning och svensk teknik att delta i bygget av dessa unika teleskop. Det säkrar dessutom tillgång till vetenskapliga data och därmed även möjligheten vara med i spännande upptäckter inom astronomi och fysik, förklarar John Conway.</div> <div><br /></div> <div><b>Möjligheter för teknikindustrin</b></div> <div><br /></div> <div>Det nya avtalet innebär att svenska företag nu får tävla om industrikontrakt på lika villkor som SKAO:s nuvarande medlemsländer. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Det här är ett jättefint tillfälle för Sveriges högteknologiska industri att engagera sig i ett utmanande och extremt spännande projekt, säger John Conway, föreståndare för Onsala rymdobservatorium och professor i radioastronomi vid Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>När teleskopen är i drift kommer de att generera data i mängder som får det som idag räknas som ”big data” att se litet ut.</div> <div><br /></div> <div>Avtalet innebär även ett klartecken för etableringen i Sverige av ett av SKAO:s regionala centrum för databehandling. Dessa centrum ska göra störtfloden av data från SKA-teleskopen hanterbart och leverera analysklara mätningar till forskarna.</div> <div><br /></div> <div><b>Svensk teknik ger nya ögon på universum</b></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/ska_signing1_bengtsson_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Dokumenten som undertecknades den 30 september 2021 av Stefan Bengtsson, Chalmers rektor, och Philip Diamond, generaldirektör för SKA-observatoriet, tilldelar Chalmers ansvaret att representera Sverige i projektet under de kommande två åren. Samtidigt fortsätter arbetet med förbereda Sveriges formella medlemskap SKAO.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Sverige har varit med sedan starten i SKA-projektet. Det känns fantastiskt att nu på ett officiellt sätt ha med Chalmers och Onsala rymdobservatorium nu när arbetet med att bygga teleskopen kommer igång i Sydafrika och Australien, säger Philip Diamond.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> Snart kommer SKA-teleskopen att börja visa upp ett helt nytt universum och ge nya upptäckter och nya utmaningar till forskare i hela världen. Då kommer vi att kunna vara stolta över att ha bidragit med viktig svensk teknik till projektet, teknik med rötterna här på Chalmers och på Onsala rymdobservatorium, säger Stefan Bengtsson.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/ska_signing2_chalmers_72dpi_340x201.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div></div> <div><br /></div> <div><b>Mer om Sveriges roll i SKA-projektet</b></div> <div><br /></div> <div>Onsala rymdobservatorium representerade Sverige under teleskopens konstruktionsfas som medlemsland i SKA-organisationen. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers och svenska företag har tillsammans gjort viktiga bidrag till arbetet med konstruktion och prototyper för SKA-teleskopen, med stöd av Big Science Sweden och i samarbete med kollegor i Frankrike, Kanada, Indien, Spanien och Sydafrika.  </div> <div><br /></div> <div><ul><li>Teleskopens största radiomottagare, som kallas Band 1, har konstruerats och byggts som prototyper hos Onsala rymdobservatorium. Efter en upphandlingsprocess kommer en fullständig uppsättning av mottagare tillverkas och levereras till SKA:s teleskop i Sydafrika. </li> <li>Innovativa lågbrusförstärkare för både Band 1 och två andra frekvensband levereras av göteborgsföretaget Low Noise Factory, då med hjälp av Chalmers renrum, MyFab, som behövs för tillverkning av några av de mest kritiska komponenterna.</li> <li><span style="background-color:initial">Konstruktionen av digitalomvandlare för teleskopet i Sydafrika slutförs dessutom av göteborgsföretaget Qamcom Research &amp; Technology AB. Efter en upphandlingsprocess kommer även digitalomvandlarna tillverkas och levereras av ett svenskt företag.</span><br /></li></ul></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/ska_signing3_zoom_72dpi_340x193.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <div>Sveriges arbete inom SKAO öppnar även upp nya möjligheter inom datalagring, maskininlärning och artificiell intelligens. </div> <div><br /></div> <div>- Vid Onsala rymdobservatorium har vi redan börjat utforska de här möjligheterna, genom att arbeta tillsammans med Fraunhofer-Chalmers centrum för industrimatematik. Det visades upp nyligen när ett svenskt lag gjorde en utomordentlig prestation inom en internationell datautmaning, där maskininlärning tillämpades på simulerade SKA-mätningar, säger John Conway.</div> <div><br /></div> <div><b>Mer om SKA-observatoriet</b></div> <div><br /></div> <div>SKAO, eller SKA-observatoriet, är ett globalt samarbete mellan medlemsländerna, med syfte att bygga och driva banbrytande radioteleskop för att svara på grundläggande frågor om vårt universum, och för att gynna människor genom globalt samarbete och innovation.</div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial">Med huvudkontor i Storbritannien byggs SKAO:s två första teleskop i Australien och Sydafrika, och de blir världens mest avancerade nätverk av radioteleskop. Senare utbyggnader i båda länder, och i andra partnerländer i Afrika, är tilltänkta. Tillsammans med andra toppmoderna forskningsanläggningar kommer SKAO:s teleskop att utforska kunskapens okända gränser och fördjupa vår förståelse för universums viktigaste fysikaliska processerna, som bland annat hur galaxer bildas och utvecklas, fundamentalfysik i extrema miljöer, och livets ursprung. Genom att bland an</span><span style="background-color:initial">nat utveckla innovativ teknik kommer SKAO att bidra till att möta globala samhällsutmaningar. SKAO deltar därmed i strävan att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling, och kommer att innebära betydande påverkan även utanför vetenskapliga sammanhang, både i och bortom medlemsländerna. </span><span style="background-color:initial">SKAO erkänner och tackar </span><span style="background-color:initial">de urs</span><span style="background-color:initial">prungsfolken och ursprungskulturer som traditionsenligt bebott de markerna där </span><span style="background-color:initial">dess </span><span style="background-color:initial">anläggningar ligger. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/SKA-Mid_wide_angle_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <div><b>Fakta om Onsala rymdobservatorium och Sveriges roll i SKA-projektet hittills</b></div> <div><br /></div> <div>Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella forskningsinfrastruktur för radioastronomi. Värd för observatoriet är Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola. Onsala rymdobservatorium förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs fyra radioteleskop, en station i teleskopnätverket Lofar, samt annan utrustning för forskning om jorden och atmosfären. SKA-projektet är ett av flera internationella projekt som observatoriet medverkar i. Onsala rymdobservatorium får stöd från Vetenskapsrådet och från Lantmäteriet för aktiviteter inom astronomi respektive geovetenskap.</div> <div><br /></div> <div><b>Kontakter</b></div> <div><br /></div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, tel: 070 493 3114 eller 031-772 5500, robert.cumming@chalmers.se.</div> <div>John Conway, professor och föreståndare, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5500, john.conway@chalmers.se</div></div> <div><br /></div> <div><b><i>Bilder:</i></b></div> <div><i><br /></i></div> <div><i><div>A (top) - <i style="background-color:initial">SKAO-teleskopen kommer att ändra vår bild av universum. I denna bild kombineras SKAO:s teleskop i Sydafrika (t v) och Australien under en natthimmel där också radiovågor syns (från kartläggningsprojektet GLEAM) syns. <br />Bild: SKAO/ICRAR/SARAO</i></div> <div><br /></div> <div>B –  SKAO:s teleskop i Sydafrika som det kan komma att se ut. Av teleskopets 197 antenner finns redan 64 på plats i form av teleskopet MeerKAT. </div> <div>Bild<span style="background-color:initial">: SKAO</span></div> <div><br /></div></i></div> <div><i style="background-color:initial">C - Vid en ceremoni den 30 september 2021 undertecknade Stefan Bengtsson, Chalmers rektor och Philip Diamond, generaldirektör för SKA-observatoriet (till höger, på skärmen) det nya avtalet mellan SKAO och Chalmers. </i></div> <div><i style="background-color:initial">Foto: Chalmers/R. Cumming</i><br /></div> <div><div><i> </i></div> <div><div><i style="background-color:initial">D - Vid ceremonin deltog gäster vid SKAO:s huvudkontor i Storbritannien, på Chalmers, och på länk. Här syns bland andra Chalmers rektor Stefan Bengtsson (ovan t.h.) och SKAO:s styrelseordförande, astronomen Catherine Cesarsky (nedan). </i></div> <div><i style="background-color:initial">Foto: Chalmers/R. Cumming</i><br /></div> <div><i> </i></div> <i></i></div> <div><i>E - Vid ceremonin den 30 september 2021 i Göteborg deltog John Conway, föreståndare för Onsala rymdobservatorium, Lars Börjesson, styrelseledamot i SKAO, Stefan Bengtsson, Chalmers rektor samt Eva Wirström, avdelningschef för Onsala rymdobservatorium. </i></div> <div><i>Foto: Chalmers/R. Cumming</i></div></div> ​​Thu, 07 Oct 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-i-regionens-klimatrad.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-i-regionens-klimatrad.aspxChalmersforskare leder regionens nya klimatråd<p><b>​​Den första oktober 2021 startar sex forskare sitt uppdrag från Västra Götalandsregionens miljönämnd för att följa upp klimatarbetet i länet, och rekommendera vad som behöver göras för att minska klimatutsläppen i den takt som behövs.</b></p><div><span style="background-color:initial">Beslutet om ett forskarråd är kopplat till regionstyrelsens beslut tidigare i år om en koldioxidbudget beräknad för hela Västra Götaland. Forskarna har hög kompetens inom olika områdena som är viktiga för länets klimatoms​tällning. I den årliga rapport som ska presenteras varje år kan fokus variera mellan åren utifrån vad som bedöms viktigt för att minska utsläppen inom Västra Götaland. Rådet kan fritt välja att inrikta sin analys på olika aktörer, exempelvis Västra Götalandsregionen, kommuner, företag och andra organisationer.</span><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Årlig rapport om vilka klimatinsatser som​ behöver prioriteras</h3> <div>Forskarrådets analys ska utgå ifrån de regionala klimatmålen, koldioxidbudgeten och den regionala utvecklingsstrategin för Västra Götaland 2021-2030. I slutet av varje år ska rådet rapportera om vilka prioriteringar - inte bara olika klimatinsatser, utan också för den samlade politiken och samhällsutvecklingen - som behövs för att hålla koldioxidbudgeten.</div> <div><br /></div> <div>- Jag ser fram emot detta viktiga arbete för att öka kunskapsutbytet mellan forskare och olika beslutsfattare i Västra Götaland. Vi vet att det är en stor utmaning att nå klimatmålen och att vi därmed behöver olika verktyg för att snabba på omställningen, så jag hoppas att vi inom forskarrådet kommer kunna bidra genom att presentera konkreta rekommendationer som kan leda till minskade utsläpp, säger Frances Sprei från Chalmers tekniska högskola som är ordförande i forskarrådet.​<span style="background-color:initial"> </span></div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">De sex forskarna 2021-2023</h3> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div><ul><li>Frances Sprei, ordförande. Docent inom hållbar mobilitet, Chalmers tekniska högskola.</li> <li>Sverker Jagers, vice ordförande. Professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet.</li> <li>Björn Sandén. Professor i innovation och hållbarhet, Chalmers tekniska högskola.</li> <li>Filip Johnsson. Professor i uthålliga energisystem, Chalmers tekniska högskola.</li> <li>Annika Nilsson. Universitetslektor förvaltningsrätt, Uppsala universitet.</li> <li><span style="background-color:initial">Karin Bradley. Universitetslektor och docent vid Institutionen för samhällsplanering och miljö, KTH.​</span></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div></div> <div> </div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="https://www.pressmachine.se/pressrelease/view/forskarrad-ska-ge-underlag-for-att-paskynda-klimatarbetet-i-vastra-gotaland-32824"><span style="background-color:initial">Läs mer om rådet i pressmeddelandet från </span><span style="background-color:initial">Västra Götalandsregionen</span></a><span style="background-color:initial">. </span></div>Fri, 01 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Rymdbranschen-samlas-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Rymdbranschen-samlas-pa-Chalmers.aspxRymdbranschen samlas på Chalmers<p><b>​​Den 10–12 oktober samlas rymdbranschens aktörer i Göteborg för konferensen Rymdforum 2021, där man under två dagar ska diskutera den senaste forskningen, tekniska landvinningar och Sveriges roll i rymden. Rymdindustrin har en nyckelroll när det gäller vår förmåga att hantera klimatutmaningen, miljö och säkerhet – och bl a rymdminister Matilda Ernkrans deltar.​</b></p><div><span style="background-color:initial">Allt fler myndigheter, företag och individer i Sverige använder rymdteknik för allt från klimatforskning, miljö och väderprognoser till lantbruk, fiske och trafikplanering. Och antalet satelliter i drift förväntas bli tiotusentals inom ​de kommande tio åren. I den senaste budgetpropositionen föreslår regeringen en årlig ökning av rymdbudgeten med 100 miljoner kronor.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Kort sagt – rymden är viktigare än någonsin. Och det är i Västsverige som den svenska rymdindustrin har sitt säte, i en bransch vars betydelse ökat explosionsartat de senaste åren.</div> <div><br /></div> <div><ul><li>Men hur går arbetet med en månbas för rymdfärder?</li> <li>Hur ser Europas planer för rymden ut?</li> <li>Vilken betydelse har framtidens satelliter för framtidens kommunikationsnätverk?</li> <li>Hur bidrar rymdverksamheten till entreprenörskap och tillväxt?</li> <li>Hur kan rymdsystemen hjälpa till att nå målen för Agenda 2030?</li> <li>Och kommer vi någonsin att hitta liv på andra planeter?</li></ul> <span style="background-color:initial">Detta och mycket mer diskuteras vid konferensen Rymdforum 2021.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Temat för årets Rymdforum är ”Space in new era”. Bland deltagarna finns rymdminister Matilda Ernkrans, Rymdstyrelsens Generaldirektör Anna Rathsman, Kommunstyrelsens ordförande Axel Josefson, liksom en mängd utländska och svenska experter, forskare, politiker och företagsledare. Här finns även en utställning där de flesta svenska rymdföretag ställer ut.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>I samarbete med Chalmers arrangerar Astronomisk Ungdom även en workshop för gymnasieelever.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer om programmet och talarna på <a href="https://rymdforum2021.se/">Rymdforum 2021:s webbplats</a>.</div> <div><br /></div> <div>Konferensen arrangeras av Cobham Gaisler i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Stad, representerad av Business Region Göteborg och Göteborg &amp; Co.</div> <div><br /></div> <div>Arrangörerna om ​rymdindustrins​ betydelse</div> <div><span style="background-color:initial">På Chalmers pågår världsledande forskning om rymden med hjälp av radioteleskop, men här finns även forskare som använder satelliter för att studera jorden, atmosfären och vulkaner samt utvecklar superkänsliga antenner och mottagare.</span><br /></div> <div><div><br /></div> <div>– Väldigt viktigt för all denna forskning är våra täta samarbeten med rymdindustrin i Västsverige, det ger oss möjlighet att påverka utvecklingen, samt kunskap om vad som är och kommer att bli möjligt, säger Elvire De Beck, forskarassistent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers.</div></div> <div><br /></div> <div>Globalt händer mycket just nu i rymdbranschen. De privata investeringarna för kommunikationssystem skjuter i höjden och affärsmodeller förändras. Teknik som AI, avancerade mikroprocessorer och ny halvledarteknik möjliggör nya tillämpningar och billigare tjänster. Jakten efter spår av liv på andra planeter engagerar alltfler länder runtom i världen.</div> <div><br /></div> <div>– Vi kan vara stolta att svensk rymdindustri levererar produkter till satelliter på en global marknad men vi behöver vara fortsatt innovativa. Och stora samhällsutmaningar som klimatet, havsmiljön, effektivisering av transportsektorn och säkerhet ställer nya krav på rymdsystemens förmåga att ge oss ovärderlig information och hur politiken utnyttjar denna möjlighet inom till exempel Europasamarbetet, säger Folke Brundin, affärsutvecklare Cobham Gaisler och ledamot av IVA.</div> <div><br /></div> <div>I det västsvenska näringslivet är rymdindustrin en viktig del:</div> <div><br /></div> <div>– Branschen sitter på stor teknisk kompetens och sprider sitt kunnande till andra starka kluster i regionen, exempelvis inom digitaliserade tjänster, den maritima sektorn och fordonsindustrin med hela utvecklingen av autonoma fordon. Det finns också stor potentiell koppling till byggandet av framtidens smarta städer, säger Lars Bern, gruppchef transporter och fordon, Business Region Göteborg.</div>Wed, 29 Sep 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/IDDRR-Seminarium.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/IDDRR-Seminarium.aspxHur minskar vi risken för framtida katastrofer? <p><b>Det första seminariet för att minska katastrofrisker hålls på Chalmers den 13 oktober, FN: s internationella dag för katastrofriskreducering. Evenemanget syftar till att främja en global kultur för katastrofreducering, inklusive katastrofförebyggande, lindrande och beredskap.</b></p><div><span style="background-color:initial">Internationella dagen för katastrofriskreducering,</span><span style="background-color:initial"> International Day for Disaster Risk Reduction, </span><span style="background-color:initial">IDDRR, introducerades 1989, av FN: s generalförsamling. Dagen är varje år den 13 oktober och uppmärksammar hur människor och samhällen runt om i världen ska minska sin utsatthet för katastrofer och öka medvetenheten om vikten av att tygla de risker som de står inför.</span></div> <div><br /></div> <div>Det första internationella IDDRR-seminariet 2021 är ett onlineevenemang som arrangeras av Chalmers tekniska högskola och fokuserar på katastrofmekanismer och riskstyrning. Talarlistan innehåller bl a Miriam Cullen, Köpenhamns universitet, vars forskning undersöker sambandet mellan lag och styrning, och människor som förflyttats av klimatrelaterade skäl, och Virginie Le Masson, University College London, som forskar kring ojämlikhet mellan könen och våldsrelaterade risker på platser som påverkas av miljöförändringar och katastrofer.</div> <div><br /></div> <div>– 2020/2021 med Covid-19-pandemin samt vulkanutbrott, skogsbränder, översvämningar och orkaner i flera regioner på jorden påminner oss om att det mänskliga samhället, trots vetenskapliga framsteg och tekniska framsteg, inte är fritt från att utsättas för katastrofer. IDDRR är därmed ett perfekt tillfälle att öka medvetenheten och fokusera på hur vi kan exponeras för olika naturfaror, det vill säga vad vi vet om dem och hur vi kan mildra deras inverkan på mänskliga befolkningar eftersom t.ex. jordbävningar eller översvämningar kommer att fortsätta att hända, säger Yiting Cai, doktorand vid institutionen för rymd, jord och miljö på Chalmers. Hon ingår i organisationskommittén tillsammans med kollegorna Rüdiger Haas och Maxime Mouyen, alla på avdelningen för geovetenskap och fjärranalys.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/departments/see/calendar/Pages/IDDRR-seminar.aspx">Läs mer och anmäl dig för seminariet</a>, som genomförs på engelska den 13 oktober mellan klockan 13 och 17. </div>Wed, 29 Sep 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vattenkraftens-roll-i-ett-framtida-energisystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vattenkraftens-roll-i-ett-framtida-energisystem.aspxVattenkraftens roll i ett framtida energisystem<p><b>​Här är inspelningen av webbinariet: Vattenkraftens roll i ett framtida energisystem Webbinariet hölls den en 14 september, 2021. Arrangör: Chalmers styrkeområde Energi. I panelen medverkade forskare och aktörer inom energibranschen. ​Webbinariet är 1 timma och 45 minuter långt. </b></p>​<span style="background-color:initial">Det är uppdelat i två delar. Ta del av det på play.chalmers.se.  <a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%201/0_ctycaf7t"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Del 1</a> och <a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%202/0_uaw0h49k"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />del 2.</a></span><div><br /></div> <div><b>Info om webbinariet:</b></div> <div><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">attenkraften har funnits i dryga hundra år, och gör idag närmare halva jobbet för att vi i Sverige ska ha konstant tillgång på el. Men med vind- och solenergins framsteg utsätts vattenkraften för nya prövningar, och hur ser utvecklingen för vattenkraften ut framöver kopplat till EUs nya direktiv och miljölagstiftning? </span><br /></div> <div>På webbinariet medverkar forskare och aktörer inom energibranschen och ger olika perspektiv på vattenkraftens roll , och vad som krävs för att den ska vara den reglerande tekniken för sol- och vindkraft i ett framtida energisystem.</div> <div><br /></div> <div>Program och talare:</div> <div><br /></div> <div><a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%201/0_ctycaf7t" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Del 1​</a> <a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%202/0_uaw0h49k"></a><br /></div> <div><ul><li>Moderator Anders Ådahl, Chalmers styrkeområde energi.</li> <li>”H<span style="background-color:initial">ur länge håller en damm och andra utmaningar för Vattenkraften”, Fredrik Engström, finanschef och forsknings- och utvecklingsansvarig för vattenkraft, Vattenfall.</span></li> <li>&quot;<span style="background-color:initial">Vattenkraftens framtida roll i ett förnyelsebart energisystem&quot;, Lisa Göransson, Forskarassistent, Rymd-, geo- och miljövetenskap, energiteknik, Chalmers.​</span></li> <li>”<span style="background-color:initial">Vattenkraftens flexibilitet ur ett systemperspektiv&quot;,  Hanna EK Fäldt, Doktorand, Rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, Chalmers.</span></li></ul></div> <div><br /></div> <div><a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%201/0_ctycaf7t" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://play.chalmers.se/media/Vattenkraftens%20roll%20i%20ett%20framtida%20energisystem%20del%202/0_uaw0h49k">Del 2</a><br /></div> <div><ul><li>&quot;Hur påverkas vattenturbiner i rollen som reglerkraft&quot;, Håkan Nilsson, Professor, Mekanik och maritima vetenskaper, Strömningslära, Chalmers.</li> <li>&quot;<span style="background-color:initial">Branschens utmaningar för hållbar energiproduktion&quot;, Anna Jivén, VD/CEO Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB.</span></li> <li>Frågestund och paneldiskussion</li></ul></div> <div>Språk: Svenska</div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">RELATERAT</span></div> <div><a href="https://vattenkraftensmiljofond.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenkraftens Miljöfond​</a><span style="font-weight:700"><br /></span></div> <div><a href="https://www.vattenfall.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenfall</a></div> <div><a href="https://www.havochvatten.se/vattenkraft-och-arbete-i-vatten/vattenkraftverk-och-dammar/nationell-plan-for-omprovning-av-vattenkraft/nationell-plan-for-omprovning-av-vattenkraft.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vind--+-solenergi=-ny-utmaning-för-vattenkraften.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vind- + solenergi= ny utmaning för vattenkraften​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Havsvatten kan lagra vindkraftens elöverskott​​</a></div></div>Tue, 28 Sep 2021 06:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ny-kurs-om-klimatet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ny-kurs-om-klimatet.aspxNy kurs tar helhetsgrepp på klimatet<p><b>​​Klimatförändringarna står i fokus för Chalmers nya öppna kvällskurs: ”Klimatet - vetenskapen, åtgärderna, styrmedlen”, som ges våren 2022. Kursen behandlar klimatet som system, hur människa och klimat påverkar varandra, samt vilka tekniska och politiska vägar det finns för att minska vår klimatpåverkan. – För oss som jobbar med de här frågorna är klimatet alltid aktuellt och har varit det i lång tid, men efter att FN:s klimatpanel nyligen slog fast människans påverkan och hur bråttom det är blir detta otroligt aktuella frågor, säger Erik Ahlgren, kursansvarig.  </b></p><div>Att frågan är högaktuell är också en av anledningarna till att kursen kommer att ges för de som har grundläggande behörighet, utan krav på särskilda förkunskaper. Detta för att kunna nå ut till en bredare målgrupp än de som studerar på Chalmers. Besök <a href="/sv/utbildning/vidareutbildning/Sidor/Fristaende-kurser-VT.aspx"><span style="background-color:initial">kurssidan för </span><span style="background-color:initial">”Klim</span><span style="background-color:initial">atet - vetenskapen, åtgärderna, styrmedlen”</span></a><span style="background-color:initial">. ​</span></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Profilbilder/erik_ahlgren2_170x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– I förarbetet har vi diskuterat flera specifika målgrupper, som gymnasielärare, journalister och politiker, men det här är frågor som engagerar många olika grupper. Det blir spännande för oss forskare och lärare att ge sig ut utanför vår komfortzon, bortom chalmersstudenter, säger kursansvarige Erik Ahlgren, biträdande professor inom energisystem vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, där kursens samtliga lärare har sin hemvist på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>– På vår institution finns en bred kompetens inom de här frågorna som vi nu ser fram emot att få samla för första gången i en och samma kurs. En utmaning blir att hitta rätt när vi presenterar fysikaliska och kemiska mekanismer, samt skapa förståelse för komplicerade system och sammanhang.</div> <div><br /></div> <div>De som går kursen kommer att få en introduktion till klimatet som system, hur människan påverkat klimatet och hur ett ändrat klimat med stigande temperaturer påverkar land, vatten och ekosystem. Kursen kommer också att behandla vilka åtgärder vi kan vidta för att minska våra utsläpp med fokus både på tekniska lösningar inom energi, transport, industri och markanvändning samt vilka typer av styrmedel som är aktuella.</div> <div>Som kursansvarig och examinator är det en av Eriks huvuduppgifter att få ihop helheten och att skapa en röd tråd genom de forskningsområden som kommer att dyka upp under kursen. </div> <div><br /></div> <div>– Det är fantastiskt spännande att få jobba med en sådan här annorlunda kurs, som går på bredden genom våra olika forskningsdiscipliner. Målet är att ska skapa en helhet som visar var vetenskapen står idag inom de olika områdena, säger Erik Ahlgren. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Kristell_Perot_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Kristell Pérot, docent på avdelningen för geovetenskap och fjärranalys, är en av lärarna som undervisar tidigt under kursen: </div> <div>– Jag kommer att ge en introduktion till forskningen om klimatförändringar. Mitt mål – tillsammans med de andra forskarna på min avdelning – blir att förklara fysiken bakom klimatsystemet: Hur jordens energibalans och cirkulationen mellan atmosfären och världshaven fungerar samt hur balansen störts av utsläpp som vi människor har orsakat. Jag tror att en grundläggande förståelse för klimatsystemet är ett viktigt första steg för att förstå hur våra liv och miljön kan påverkas av förändringarna i systemet och hur vi kan bete oss för att bemöta den här samhälleliga utmaningen, säger Kristell. </div> <div><br /></div> <div>Hon håller med om att det är viktigt att nå ut till en bred målgrupp med de här frågorna, dels eftersom klimatförändringarna är det största hotet som människan har stått inför, dels eftersom vi lever i en tid när felaktig information sprids snabbt.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser fram emot att se vilka det är som kommer att gå den här kursen och hur deras motivation ser ut. Jag hoppas att de kommer att komma ut från kursen med mer kunniga och motiverade att agera mot klimatförändringarna. Och att de kommer att sprida sin kunskap till fler i samhället, avslutar Kristell <span style="background-color:initial">Pérot</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Christian Löwhagen</em></div> <em> </em><h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/utbildning/vidareutbildning/Sidor/Fristaende-kurser-VT.aspx"><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">Kurssida för k</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">ursen ”Klim</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">atet - vetenskapen, åtgärderna, styrmedlen”</span></a><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">. Kursen är på 7,5 hp och ges på svenska mellan januari och maj 2022. Den ska ges på distans på kvällstid. Lärarna kommer från avdelningarna Energiteknik, Fysisk resursteori samt Geovetenskap och Fjärranalys på Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. Kursen är på grundnivå och kräver endast grundläggande behörighet till högskola. Den kan ta emot max 150 studenter. </span></div> <div><br /></div>Thu, 09 Sep 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Samhallsnytta-i-fokus-for-styrkeomrade-Energis-nye-ledare.aspxSamhällsnytta i fokus för styrkeområde Energis nye ledare<p><b>​Chalmers styrkeområde Energis nye ledare är Tomas Kåberger. Han tillträdde den 1 september 2021. – Det känns så bra att lämna över stafettpinnen till Tomas, han har kunnandet, erfarenheten och nätverk inom myndigheter och industri för att driva strategiska hållbarhetsfrågor som gagnar samhällsutvecklingen, säger Maria Grahn som nu lämnar uppdraget. ​</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/PublishingImages/Tomas_Kåberger_4_Highrez.jpg" alt="Tomas Kåberger" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:360px;height:349px" /><span style="background-color:initial"><b>Tomas Kåbergers</b> signum är att driva förändring från olika plattformar. Så hur ser visionen ut när du nu tar dig an det här uppdraget?</span><div>– Världens energiförsörjning utvecklas snabbt och forskningsresultat och ny teknik är värdefulla. Chalmers forskare har mycket att erbjuda och jag vill hjälpa till att få denna kunskap använd, säger Tomas Kåberger, som åter är professor i Industriell energipolicy på Chalmers.</div> <div>För tre år sedan lämnade Tomas sin professur på Chalmers för att arbeta med energitekniska innovationer och industriell utveckling tillsammans med InnoEnergy som är en del av EIT, European Institute of Innovation and Technology. Han har också till nyligen varit ledamot i regeringens Klimatpolitiska råd och fortsätter bland annat som ordförande för Renewable Energy Institute i Tokyo och styrelseledamot i Vattenfall.</div> <div><br /></div> <div><b>– Nyckelordet under mina år</b> som styrkeområdesledare har varit samverkan med spännande strategiska samarbeten tillsammans med akademi, myndigheter och industri, säger Maria Grahn, senior forskare vid Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div>För forskningen kring komplexa system, används ibland begreppet wicked sustainability problems. Ett exempel är omställningen av energi- och transportsektorn. </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/Maria_G.jpg" alt="Maria Grahn" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– I arbetet med en sådan utmaning förändras hela problemet. Nu är exempelvis elbilar en del av lösningen, men så fort du introducerar elbilar förändras problemet. Då börjar du tänka på kobolt och litium med allt vad det innebär kring resursbegränsningar och andra risker som barnarbete. Men det finns ingen aktör som på egen hand kan lösa ett wicked problem. Så man måste ta sig an utmaningen utifrån ett större perspektiv så att vi verkligen skapar ett hållbart samhälle och når FNs globala mål, säger Maria Grahn.</div> <div><br /></div> <div>Under sin tid på styrkeområde Energi introducerade hon ett särskilt spår för samverkansprojekt, där forskarna kan söka pengar för en forskningsfråga där man tar sig an en utmaning utifrån minst två olika aspekter för att hitta så hållbara lösningar som möjligt. </div> <div><br /></div> <div><b>IPCCs senaste rapport,</b> Climate Change 2021: The Physical Science Basis, är den skarpaste hittills, med samma budskap som tidigare rapporter men nu med ännu större bokstäver och med ännu mer konsensus bland forskarna. I medierapporteringen hör man att mycket måste förändras, inte bara energisystemet, utan allt från vad vi konsumerar, till hur det produceras. Här måste man vara klok strategisk, och ha långsiktigt fokus.</div> <div><br /></div> <div><b>Hur ser du på Chalmers och styrkeområdenas roll i att bidra till den här omställningen?</b></div> <div>– Jo, hotbilderna ser värre ut. Men de tekniska lösningarna har samtidigt blivit bättre och ekonomiskt konkurrenskraftiga. Nu handlar det mer om att snabbt ta den nya tekniken i bruk och utveckla industrin i Sverige och Europa för att möjliggöra globalt ekonomiskt välstånd. Nu är det viktigare och roligare att ägna sig åt energiteknik än det varit på 100 år, säger Tomas Kåberger.</div> <div><br /></div> <div>Tomas rör sig ständigt mellan akademi, myndigheter, miljöorganisationer och företag, och det är också de som samlas på våra seminarier.</div> <div>– Här, poängterar han, att Chalmers styrkeområden har i organiserade samarbeten med företag på öppna seminarier lyckats etablera en arena som attraherar deltagare från Chalmers och samhället. Med dessa omvärldskontakter bidrar Chalmers också till att nya konstellationer av forskare bildas för att hantera forskningsuppgifter som är relevanta för omvärlden. </div> <div><br /></div> <div><b>Vad vill du själv speciellt lyfta när du tagit dig an det här uppdraget?</b></div> <div>– Efter pandemin hoppas jag att vi ska kunna ha fler kreativa möten både internt och externt, och att kombinationen av verkliga möten och alla de kommunikationssätt vi nu lärt oss ska ge oss ännu mer internationellt utbyte.</div> <div>Tomas Kåberger vill bidra med effektiva interna processer och fokus på att få resultat i bruk. </div> <div>– Det ska bli roligt att tillsammans med duktiga chalmersforskare bidra till Västsveriges, Sveriges och Europas industriella utveckling, avslutar han.<br /><br /><b>Relaterat:<br /></b><a href="https://www.renewable-ei.org/en/about/leadership_team/profiles/" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Renewable Energy Institute, Japan</a><br /><a href="https://group.vattenfall.com/se/om-oss/bolagsstyrning/styrelsen/tomas-kaberger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenfall</a><br /><a href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/en/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Swedish Climate Policy Council</a><br /><a href="https://www.innoenergy.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />InnoEnergy</a><br /><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%c3%a5berger"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Tomas Kåberger – Wiki​</a><b><br /></b></div> <div><br /></div> <div>Photo: Christian Löwhagen<span></span><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /></div> <div><br /></div> Thu, 09 Sep 2021 10:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Galaxer-i-detalj-LOFAR.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Galaxer-i-detalj-LOFAR.aspx​Galaxers finmekanik avslöjas i nya bilder från Lofar<p><b>Astronomer vid Chalmers ingår i ett internationellt forskarlag som nu publicerar unikt detaljrika bilder som visar upp galaxers innanmäten och hur de fungerar. Bakom bilderna ligger nästan tio års arbete med teleskopet Lofar, ett nätverk av fler än 70 000 antenner spridda över nio europeiska länder, däribland Sverige. </b></p><div><b><span style="background-color:initial">Avslöjar det osynliga universum i HD</span><br /></b></div> <div><br /></div> <div>Synligt ljus utgör bara en bråkdel av den elektromagnetiska strålningen som genomsyrar vårt universum. Från gammastrålning och röntgenstrålar med kort våglängd till mikrovågor och radiovågor avslöjar ljuset i varje del av spektrumet något unikt om universum.</div> <div><br /></div> <div>Antennerna som utgör teleskopet Lofar fångar upp radiovågor med ungefär samma frekvenser som FM-radio. Till skillnad från teleskop som är känsliga för synligt ljus kan Lofar se igenom de moln av damm och gas i rymden som annars skymmer sikten. Områden på himlen som verkar mörka för våra ögon kan istället lysa starkt i radiovågor. Med hjälp av radioteleskop som Lofar kan astronomer titta rakt in i områden där nya stjärnor bildas, eller in i galaxernas hjärtan.</div> <div><br /></div> <div>De nya bilderna flyttar gränserna för vad vi vet om galaxer och om supermassiva svarta hål, en bedrift som möjliggjorts tack vare ett internationellt samarbete. I ett specialnummer av den vetenskapliga tidskriften Astronomy &amp; Astrophysics publiceras forskningsartiklar som beskriver bilderna och forskningsresultaten. I forskarlaget, som leds av astronomen Leah Morabito vid Durhamuniversitetet i Storbritannien, ingår Chalmersastronomerna John Conway och Eskil Varenius, samt Deepika Venkattu, doktorand vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet.</div> <div><br /></div> <div><b>Samarbete ger bättre bildskärpa</b></div> <div><br /></div> <div>Bilderna visar upp den inre mekaniken i närliggande och avlägsna galaxer med en bildskärpa som är 20 gånger skarpare än vad som uppnåtts hittills med Lofar. Bakom språnget ligger forskarlagets unika sätt att utnyttja teleskopets antenner.</div> <div><br /></div> <div>Lofar:s fler än 70 000 antenner är spridda över hela Europa, de flesta i Nederländerna. I Sverige ligger en station med 192 antenner vid Onsala rymdobservatorium i norra Halland. Nätverket av antenner fungerar som ett virtuellt teleskop. När endast Lofar:s antenner i Nederländerna används kan de skapa bilder med lika bra upplösning som en parabol med en diameter på 120 kilometer. Genom att använda signalerna från samtliga antenner tvärs över Europa har forskarna kunnat uppnå en 20 gånger högre upplösning – motsvarande ett teleskop nästan 2 000 kilometer tvärsöver.</div> <div><br /></div> <div>Vanliga uppställningar av antenner kombinerar signaler i realtid för att producera bilder. Lofar använder istället ett nytt koncept där signalerna som samlas in av varje antenn digitaliseras, transporteras till en central processor och sedan kombineras för att skapa en bild. Varje Lofar-bild är resultatet av att kombinera signalerna från mer än 70 000 antenner, vilket är det som gör deras extraordinära upplösning möjlig.</div> <div><br /></div> <div>– Med ett nätverk av antenner över hela Europa visar Lofar att det går att göra häpnadsväckande detaljerade bilder av ett universum som vi aldrig sett det förut, säger John Conway, professor i radioastronomi vid Chalmers, föreståndare för Onsala rymdobservatorium och medlem i forskarlaget.</div> <div><b><br /><br />Strålar och utflöden från supermassiva svarta hål</b></div> <div><br /></div> <span></span><span style="font-weight:700"><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/I3_HerculesA_Timmerman_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></span><div>I mitten av många galaxer ligger supermassiva svarta hål. En del av dessa svarta hål räknas som aktiva: de slukar infallande materia och skjuter samtidigt ut kraftfulla strålar och strömmar av gas och plasma. Dessa strålar, som är osynliga för våra ögon men lyser starkt i radiovågor, framträder tydligt i de nya högupplösta bilderna från Lofar.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span> De här högupplösta bilderna gör det möjligt för oss att zooma in för att se vad som verkligen händer när supermassiva svarta hål skickar iväg radiostrålar. Det är något som inte tidigare varit möjligt vid frekvenser runt FM-radiobandet, säger Neal Jackson vid University of Manchester, Storbritannien, ingår i forskarlaget.</div> <div><br /></div> <div>Teamets arbete ligger till grund för nio vetenskapliga studier som avslöjar ny information om radiostrålarnas inre struktur i en mängd olika galaxer.</div> <div><br /></div> <div><b>En tio år lång utmaning</b></div> <div><br /></div> <div>Redan innan Lofar:s driftstart 2012 började det europeiska forskarlaget arbeta med att möta en rejäl utmaning: att kombinera signalerna från mer än 70 000 antenner som ligger uppemot 2000 km från varandra. Resultatet blev en fritt tillgänglig samling programverktyg, som beskrivs i detalj i en av de vetenskapliga artiklarna, och som forskare kan använda för att bearbeta mätningarna gjorda med Lofar. Det kommer att göra det möjligt för astronomer från hela världen att använda teleskopet för att skapa högupplösta bilder.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Vårt mål är att göra det möjligt för forskare att använda hela det europeiska nätverket av Lofar-teleskop för sin egen forskning, utan att behöva ägna åratal åt att bli expert, säger Leah Morabito.</div> <div><br /></div> <div><b>Superbilder kräver superdatorer</b></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/M2_Resolution_Fade_Movie_72dpi_340x340.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Nu har det alltså blivit lättare att skapa Lofar-bilder, men beräkningarna som ligger bakom varje bild är både omfattande och utmanande. För att kunna avbilda himlen behöver data som samlats in av tiotusentals antenner sammanfogas, vilket är en beräkningstekniskt enorm uppgift. För att kunna ta fram varje bild måste mer än 13 terabit rådata per sekund – det motsvarar fler än trehundra dvd-skivor per sekund - digitaliseras, transporteras till en central processor och sedan kombineras.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>För att bearbeta sådana enorma datamängder måste vi använda superdatorer. Med hjälp av dem kan vi på bara ett par dagar omvandla information från antennerna, som mäts i terabyte, till några få gigabyte med data som är redo att forskas på, säger teammedlemmen Frits Sweijen vid Leidenuniversitetet i Nederländerna.</div> <div><br /></div> <div><b>Mer om Lofar</b></div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/badole_gravitational_lens_sv_72dpi_340x164.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Det internationella Lofar-teleskopet (International Lofar Telescope) är ett europeiskt nätverk av radioantenner, med kärna i Exloo i Nederländerna. Lofar fungerar genom att kombinera signalerna från mer än 70 000 enskilda dipolantenner, belägna i stationer på flera platser i Nederländerna och i partnerländer i Europa. Stationerna kopplas samman med ett fiberoptiskt höghastighetsnätverk till kraftfulla datorer som används för att bearbeta radiosignalerna för att simulera en kontinentstor radioantenn med storlek på över 1300 kilometer. Dess känslighet, breda synfält och skarpa bildupplösning gör det Internationella Lofar-teleskopet till ett unikt instrument. Lofar:s dataarkiv är världens största astronomiska datasamling.</div> <div><br /></div> <div>Lofar konstruerades och byggdes av Astron<strong></strong>, det nederländska institutet för radioastronomi, som också driver teleskopet. Frankrike, Irland, Italien, Lettland, Nederländerna, Polen, Sverige, Storbritannien och Tyskland är alla partnerländer i International LOFAR Telescope.</div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Kontakter:</span></div> <div> </div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, tel: 070 493 3114, robert.cumming@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">John Conway, professor i radioastronomi och föreståndare, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5500, john.conway@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <span></span><div><b><i>Bilder</i></b></div> <div><br /></div> <div><div>För fler bilder och animationer, se <a href="https://www.astron.nl/most-detailed-ever-images-of-galaxies-revealed-using-lofar/">pressmeddelandet på engelska hos Astron​</a>.</div></div> <div><br /></div> <div><i style="background-color:initial">A (överst) – Galaxparet Arp 299 håller på att smälta samman. Lofar avslöjar hur vindar lika stora som en galax blåser ut från en jättelik stjärnfabrik – triggat av krocken mellan galaxerna - som ligger dold bakom lager av stoft och damm i galaxernas ena kärna. <a href="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/665x318%20Enskilda%20artikelbilder/arp299_rev_300dpi_full.jpg">Länk till högupplöst bild</a></i><br /></div> <div><i>Bild: N. Ramírez-Olivencia et el. [radio]; NASA, ESA, Hubble Heritage Team (STScI/AURA)-ESA/Hubble-samarbetet och A. Evans (University of Virginia, Charlottesville/NRAO/Stony Brook University), redigerad av R. Cumming [synligt ljus]</i></div> <span></span><div><i style="background-color:initial">Forskningsartikel:</i><em style="background-color:initial"> </em><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"><i><a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/Forskningsartiklar/P5_MergingGalaxies_Ramirez-Olivencia.pdf">Ramírez-Olivencia m. fl. (pdf)</a></i></span><br /></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>B – Hercules A. Ett supermassivt svart hål är kraftkällan i mitten av galaxen känd som Hercules A. Det svarta hålet slukar en del gasen omkring det, medan en del också slungas utåt i extremt snabba jetstrålar. De nya högupplösta mätningarna med Lofar avslöjar att strålen förstärks och försvagas varje par hundratusen år, och det är denna föränderlighet som skapar de vackra formerna i de stora loberna, var och en ungefär lika stor som vår galax, Vintergatan. </i><span style="background-color:initial"><i><a href="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/665x318%20Enskilda%20artikelbilder/I3_HerculesA_Timmerman_300dpi_full.jpg">Länk till högupplöst bild</a></i></span></div> <div><i>Bild: R. Timmerman; LOFAR &amp; Hubble Space Telescope</i></div> <div><i style="background-color:initial">Forskningsartikel:</i><em style="background-color:initial">: </em><span style="background-color:initial"><i><a href="https://doi.org/10.1051/0004-6361/202140880">https://doi.org/10.1051/0004-6361/202140880</a></i></span><br /></div> <div><i><br /></i></div> <div><i><div>C – Skarpare galaxer med Lofar. I denna animation växlas mellan upplösningen som teleskopet Lofar uppnår med endast kärnan av antenner i Nederländerna, och samma galaxer sedda med hela antennätverket. </div> <div>Bild: L.K. Morabito; LOFAR Surveys KSP</div> <div><i style="background-color:initial">Forskningsartikel:</i><em style="background-color:initial"> </em><span style="background-color:initial;font-style:normal"><i><a href="https://doi.org/10.1051/0004-6361/202140649">https://doi.org/10.1051/0004-6361/202140649</a></i></span><br /></div></i><i> <div><br /></div> <div><div>D - Gravitationslins. Lofar:s observationer (t. h.) avslöjar hur ljus från en avlägsen galaxkärna – en kvasar – förvrängs tack vare massan hos en tung galaxhop som ligger framför den sett från jorden. Illustrationen till vänster visar hur en sådan gravitationslins fungerar. <a href="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/665x318%20Enskilda%20artikelbilder/badole_gravitational_lens_sv_300dpi_full.jpg">Länk till högupplöst bild med svensk text​​</a></div> <div><span style="background-color:initial">Bild: S. Badole; NASA, ESA &amp; L. Calçada</span></div></div> <div><em>Forskningsartikel: </em><span style="font-style:normal;background-color:initial"><i><a href="https://doi.org/10.1051/0004-6361/202141227">https://doi.org/10.1051/0004-6361/202141227</a></i></span><span style="background-color:initial"><br /></span></div></i></div></div>Tue, 17 Aug 2021 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Digitala-Almedalen--Klimat-och-energifragan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Digitala-Almedalen--Klimat-och-energifragan.aspxDigitala Almedalen – Klimat- och energifrågan<p><b>​Årets Almedalsvecka är hölls som vanligt den första veckan i juli, men i år var den helt digital. Det betyder att de flesta seminarier är tillgängliga i efterhand. Här är några med koppling till Chalmers. </b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62019">Omställningen för vägtransporter - hur ser den ut och vad innebär den? </a></span><div>Transporter bidrar med omkring 5 procent av EU:s BNP och sysselsätter mer än 10 miljoner i Europa. Men transporter kommer till ett högt pris, då de står för en fjärdedel av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. Hur ställer vi om för att nå klimatmålen? Hur kan vätgas bidra till att minska utsläppen? På seminariet medverkar <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/61349"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Kan kärnkraften rädda klimatet? </a></div> <div>Det finns de som tror på kärnkraften som räddare av klimatet och elförsörjningen. På seminariet medverkar <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_K%C3%A5berger">Tomas Kåberger</a> som är först ut bland talarna. Åtta minuter intressant lyssning med internationell utblick.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62142">Byggsektorn och hotet om elbrist</a></div> <div>Prognoser talar om en kommande kraftigt ökad efterfrågan på el. Men det är inte bristen på elenergi som ser ut att blir ett problem utan efterfrågan på eleffekt under vissa tider. Vad kan göras på lokal nivå ända ner till fastighetsägares och elkonsumenters möjligheter? På Seminariet medverkar <a href="https://www.johannebergsciencepark.com/">Mats Bergh, Johanneberg Science Park. </a></div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62619"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hur säkrar vi en robust energiförsörjning till industri och samhälle?</a></div> <div>Vårt samhälle är idag helt beroende av el. Med en ökande elanvändning krävs robusta energiförsörjningssystem. Hur väl förberett är Sverige att förse industri och privatpersoner med el när efterfrågan ökar? Kan vi bunkra förnybar energi och stärka den regionala och lokala elförsörjningen?  Medverkar gör <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>PLAY: </b><a href="https://almedalsveckanplay.info/62406">Hur får vi mer och hållbar sjömat på våra tallrikar? </a></div> <div>Sverige har förutsättningarna för att producera hållbar sjömat i stor skala. Vi som bor här skulle också må gott av att äta mer sjömat. Hur kan politiker, myndigheter, näringsliv och akademin samverka för att åstadkomma det? Och vad ska vi göra med fisken som inte längre blir foder åt danska minkar? Medverkar på seminariet gör <a href="/sv/personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland</a>.</div> <div><br /></div> <div><b>PLAY: </b><a href="https://almedalsveckanplay.info/62745"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Malmö vill gå i täten för CCS-utvecklingen. Vad krävs för att detta ska bli möjligt? </a></div> <div>Malmö stad vill vara ledande i omställningen till ett hållbart energisystem och har som mål att Malmö ska försörjas till 100 procent av förnybar eller återvunnen energi till 2030. Medverkar gör <a href="/sv/personal/Sidor/filip-johnsson.aspx">Filip Johnsson</a>.</div> <div><a href="https://almedalsveckanplay.info/62745" target="_blank"><br /></a></div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT:</b></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/62073"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hållbara batterier – varför är det så viktigt? ​</a></div> <div>Hållbara batterier stödjer utvecklingen av elfordon och möjliggör utbyggnad av förnybar energi eftersom batterierna kan lagra energi och stabilisera elnäten. Hur kan Sverige och EU vara i framkant vad gäller hållbara batterier? </div> <div><br /></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://almedalsveckanplay.info/63075"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />En ny skogspolitik på väg – vem sätter agendan? </a></div> <div>Den svenska skogspolitiken är föremål för diskussion igen. Men finns det förutsättningar att nå bred politisk enighet om skogens oförenliga mål? Det är kanske inte i riksdagen som framtiden för den svenska skogen avgörs, utan i EU? Vem sitter i förarsätet? </div> <div><br /></div> <div><b>Almedalsveckan 2021 hölls mitt i regeringskrisen. I åtta digitala intervjuer gav politikernas sin syn på Sveriges energiförsörjning.</b></div> <div><b>PLAY:</b> <a href="https://www.energiforetagen.se/almedalen-2021/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Politikernas syn på Sveriges energiförsörjning </a></div> <div><br /></div>Fri, 16 Jul 2021 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energisystemet-i-Europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-nå-klimatmal.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energisystemet-i-Europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-n%C3%A5-klimatmal.aspxEnergisystemet i Europa behöver förändras i grunden <p><b>​Det finns flera framkomliga vägar mot en koldioxidneutral framtid, och det är möjligt att uppnå den till 2050. Men det kräver omedelbara insatser. Det är budskapet från europeiska vetenskapsakademier, däribland Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), som fått i uppdrag av EU-kommissionen att ge råd om energiomställningen i Europa.</b></p>​<span style="background-color:initial">–<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/filipj.jpg" alt="Filip Johnsson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" /> Vår rapport visar på stora utmaningar men också betydande möjligheter i omställningen av energisystemet, säger IVA-ledamoten Filip Johnsson, professor i Energisystem på Chalmers, som är en av experterna bakom de underlag med råd som tagits fram till EU-kommissionen. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">I råden understryker expertgruppen att övergång till hållbar energi inte bara är en teknisk utmaning. För att möjliggöra övergången måste ett enormt systemproblem lösas genom samordning av investeringar, konsumtion och beteenden i hela Europa. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Detta innebär att hela det europeiska energisystemet måste förändras – en förändring som kommer att påverka alla delar av vårt samhälle och kräver enorma investeringar under övergången. Arbetet måste också påskyndas om vi ska kunna uppnå EU:s mål om klimatneutrala utsläpp senast 2050.</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><div>– Vi är stolta över detta samarbete med toppexperter från akademier över hela Europa, som resulterat i att vi kan lämna över denna omfattande rapport till EU-kommissionen. Rapporten blir ett viktigt underlag till EU:s strategi för en koldioxidfri framtid, säger Tuula Teeri, vd på IVA. </div> <div><br /></div> <div><div>I arbetet med <b>Evidence Review Report</b> valde SAPEA ut experter från olika discipliner. Gruppen leddes av professor Peter Lund. <br /><span style="background-color:initial">Hela rapporten och en fullständig​ lista över </span><span style="background-color:initial">arbetsgruppen finns på </span><a href="http://www.sapea.info/energy"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />www.sapea.info/energy​</a><br /><br /><a href="https://www.iva.se/publicerat/energisystemet-i-europa-behover-forandras-i-grunden-for-att-na-klimatmal/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer info på IVA.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><div><b>Fakta Euro-CASE</b></div> <div>För fem år sedan inrättade EU-kommissionen SAM, <a href="https://www.sapea.info/">The Scientific Advice Mechanism</a>. Via den samarbetar europeiska nätverk av vetenskapsakademier för att bistå med vetenskapligt underlag för framtida politiska beslut. Ett av nätverken är Euro-CASE (European Council of Academies of Applied Sciences, Technologies and Engineering) som samlar europeiska akademier, däribland IVA, med ingenjörsvetenskap och teknik i fokus. </div></div> <div><br /></div> <div><br /></div></div></div></div> ​​Tue, 29 Jun 2021 18:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/med-flera-mal-i-fokus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/med-flera-mal-i-fokus.aspx”Arbeta med flera mål i fokus” <p><b>​Kompetensutbyte, forskningsutveckling och gemensamma steg mot ett hållbart samhälle – det är ledord för det strategiska samarbetet mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers. Tillsammans vill man utveckla nya områden och omsätta forskningsresultat till konkreta lösningar. Här följer två intervjuer om samarbetet. Först en övergripande sedan en om sjöfart – ett aktivt forskningsområde med flera utmaningar​.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Poängen är att inte bara gräva där vi redan står, utan att bygga upp nya områden som vi kan utveckla tillsammans, säger Maria Grahn, forskare på institutionen för Mekanik och Maritima vetenskaper och styrkeområdesledare för forskningsfältet Energi på Chalmers.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b>Forskningssamarbetet</b> mellan IVL och Chalmers sträcker sig många årtionden tillbaka men sedan 2019 är samarbetet också formaliserat som en långsiktig, strategisk satsning. Maria Grahn är övertygad om att partnerskapet betyder mycket för båda parter, att det skapar en spännande dynamik och en attraktiv forskningsmiljö. IVL:s forskningschef John Munthe instämmer och tillägger:</div> <div>– Chalmers är viktiga både för si​n bredd och sin spets på många forskningsområden som är relevanta för oss på IVL. För oss på instituten som främst jobbar med tillämpad forskning och omsättning av forskningsresultat i konkreta lösningar är det viktigt att samarbeta med akademin. , </div> <div><br /></div> <div><b>Chalmers är likaså en viktig rekryteringsbas, </b>många IVL:are har med sig en utbildning från Chalmers. Både IVL och Chalmers har också ambitionen att skapa samhällsnytta och ett viktigt syfte med partnerskapet är att utveckla arbetet med de globala hållbarhetsmålen.</div> <div>– Vi behöver bli bättre på att förstå och analysera hur vår forskning påverkar de globala hållbarhetsmålen. Det är enkelt att definiera vilka mål och delmål som forskningen direkt kopplar till men svårare att göra en analys av eventuell indirekt påverkan – positiv eller negativ – på andra mål. Ett av syftena med de globala hållbarhetsmålen är ju att inte arbeta med en fråga i taget utan att behålla en helhetssyn och arbeta med flera mål i fokus. Lyckas vi med det kan vi minimera eventuella negativa konsekvenser och förhoppningsvis lösa flera problem på en gång, säger John Munthe.</div> <div><br /></div> <div><b>När man ger forskare möjlighet </b>att lyssna av samhället och se vad man kan bidra med kan det snabbt ge små, snabba bidrag som genast kan omsättas i verkligheten.</div> <div>– Det finns en bild av att forskningen ska vara helt fri från inflytande, vilandes enbart på akademisk excellens. Men det finns också en verklighet med en stark efterfrågan på att omsätta forskning i praktik. Det innebär att ta emot både expertis och forskningspengar från industrin, säger Maria Grahn. <span style="background-color:initial">D</span><span style="background-color:initial">e stora finansiärerna som Formas och Energimyndigheten uppmuntrar allt mer till samverkan med industri och samhälle. IVL:s goda namn i miljöfrågor betyder mycket för trovärdigheten och oberoende, menar hon.<br /><br /></span></div> <div><b>– Vi står inför stora utmaningar</b> avseende klimat, resurstillgänglighet och miljö, och de flesta samhällsaktörerna idag pratar om omställning till ett mer hållbart samhälle. Här kan IVL och Chalmers göra stor nytta genom samverkan med näringslivet för utveckling, införande och utvärdering av nya lösningar. Vi behöver också skapa finansiella förutsättningar för att driva en verksamhet där forskning, innovation och implementering kan samverka i ett långsiktigt förändringsarbete. Här har våra anslagsgivande myndigheter ett stort ansvar, avslutar John Munthe.<br /><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><strong>Sjöfart – ett aktivt forskningsområde med flera utmaningar</strong></h2> <div><b>IVL och Chalmers har ett nära samarbete i sjöfartsfrågor, bland annat inom alternativa bränslen och minskad klimatpåverkan.  Sjöfart är ett energieffektivt transportslag men dess miljöpåverkan är ändå betydande, och på grund av ökad handel ökar också dess miljöpåverkan. <br /><br /></b></div> <div><b>Erik Fridell </b>är chef för gruppen Transporter och Mobilitet på IVL Svenska Miljöinstitutet och adjungerad professor på Chalmers sedan 2006. <b>Selma Brynolf</b> forskar på sjöfartens miljöpåverkan och är även profilledare för området hållbara fordonsteknologier på Chalmers styrkeområde Energi och Transport. De arbetar tillsammans i en handfull olika forskningsprojekt. <br /><br /></div> <div><b>Hur står sig sjöfarten i miljöarbetet? </b></div> <div><b>Selma:</b> Jag tycker att sjöfarten har ett lite oförtjänt dåligt rykte. Jag upplever en stor vilja till förändring och många initiativ från branschen. Jämfört med utvecklingen inom vägtransporter ligger sjöfarten kanske efter men samtidigt styrs mycket av sjöfartens miljölagstiftning globalt av IMO, International Maritime Organization, vars regelverk det tar lång tid att påverka. </div> <div><b>Erik: </b>Ja, det har hänt jättemycket de senaste åren. Först kom frågan om luftkvalitet och svavelutsläpp, nu är det allt från klimatpåverkan, alternativa bränslen, båtbottenfärger och spridning av främmande arter i ballastvatten. Men vi kan heller inte vänta på IMO-beslut, vi måste jobba på alla fronter och det är viktigt att forskningen driver på den utvecklingen.<br /><br /></div> <div><b>Vad betyder det strategiska partnerskapet för er forskning?</b></div> <div><b>Selma</b>: Inom just sjöfartsfrågor finns som sagt ett etablerat samarbete oss emellan men jag hoppas att partnerskapet kan innebära en större rörlighet mellan de båda organisationerna, både genom personalutbyte och doktorandarbete.</div> <div><b>Erik:</b> Jag skulle också vilja se en gemensam forskningsinfrastruktur, kanske med gemensamma mätinstrument och metoder. Det är dyra investeringar men om man går samman kan man både fördela kostnader och få kunskapsutbyte.<br /><br /></div> <div><b>Hur kompletterar IVL och Chalmers varandra?</b></div> <div><b>Selma:</b> Chalmers doktorander och post-docs har möjlighet att fördjupa sig i olika frågor under flera år, något som är bra för forskningsspets och kommer IVL till del i gemensamma projekt.  IVL har en större närhet till industrin och är bredare i sin ansats. Det är bra för våra studenter att få kontakt med företagen och kan locka ambitiösa studenter att göra examensarbeten inom angelägna ämnen.</div> <div><b>Erik:</b> Ofta genererar forskningen kortare konsultuppdrag som vi på IVL kan vara mer flexibla att ta emot. Men det är svårt att dra en absolut gräns, vi har så mycket gemensamt.​<br /><br />Text: Helena Larsson, IVL.<br />Foto: Anna Edlund<br /><br /><div><span style="font-weight:700">RELATERAT:<br /></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Chalmers-och-IVL-lunchseminarium.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />IVL+Chalmers= Samarbete för en hållbar framtid​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmers-i-strategiskt-samarbete-med-IVL.aspx" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers ingår strategiskt samarbete med IVL​</a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmers-i-strategiskt-samarbete-med-IVL.aspx" style="outline:0px"></a><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Vill-du-delta-i-den-offentliga-debatten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vill du delta i den offentliga debatten?​</a><br /><a href="https://www.ivl.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />IVL</a></div></div></div></div>Mon, 21 Jun 2021 21:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Solformorkelse-juni-2021-Onsala-Goteborg-Lovgardet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/Solformorkelse-juni-2021-Onsala-Goteborg-Lovgardet.aspxSolförmörkelse gav närkontakt med rymden – och med Chalmers<p><b>​Att skåda en solförmörkelse kan vara en häftig upplevelse. För tre nya Chalmersprojekt gav solförmörkelsen den 10 juni unga flera nya sätt att skaffa sig kunskap och koll om rymden. Men först behövdes tur med vädret, tekniken och smittskyddet.</b></p>​<span style="background-color:initial">När månen gled framför solen kl 11:30 den andra torsdagen i juni började en av årets största händelser på himlen, en partiell solförmörkelse. Det blev även ett viktigt moment för tre olika initiativ – på tre olika platser – alla med syfte att med hjälp av Chalmers ge unga ett tillskott av naturvetenskaplig koll. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Planerna hade fått ändras in i det sista på alla tre platser. Nu var det skarpt läge för två skolklasser och deras lärare, en handfull Chalmersstudenter, flera radioastronomer och två lite yrvakna teleskop.</div> <div><br /></div> <div>På stentrappan mot skolgården vid Lövgärdesskolan i Angered utanför Göteborg samlades hela årskurs 4 för att själva titta på förmörkelsen. De var väl förberedda. NO-läraren Catrine Berglund hade smugit in mikrolektioner om rymden under hela vårterminen, och elever hade fått måla rymdmotiv på korridorväggar för att höja stämningen. Och dagen före hade Robert Cumming från Onsala rymdobservatorium levererat två ”solvaggor” för att kunna projicera solskivan.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/lovgardet_solf_lank_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />Skolan hade också köpt in särskilda glasögon till hela klassen – sådana behövs om man ska kunna titta säkert på solen. Men molnen såg gråa, trista och tjocka ut. Skulle solen visa sig alls?</div> <div><br /></div> <div>I Slottsskogen samlades ett annat gäng, en handfull studenter i det nystartade nätverket Upprymd. Under våren har de samlats i Zoom-möten för att tränas i att kommunicera om rymden. Nu skulle de för första gången få träffa varandra och starta sitt uppdrag som utåtriktade astronomer.</div> <div><br /></div> <div>Utrustade med kikare och pappskärm skulle de visa förmörkelsen för andra besökare i parken. Här var molnen och ögonskydd bara början på utmaningen. Det gällde att hålla gott corona-avstånd, men samtidigt vara inbjudande – skulle det gå att klara balansgången?</div> <div><br /></div> <div>På Onsala rymdobservatorium i norra Halland tog Robert Cumming och Eskil Varenius tillfället att pröva ett nytt sätt att skåda solförmörkelsen med observatoriets minsta radioteleskop, SALSA. Det som en del av i ett tredje projekt, SALSA för högstadiet. Med ett trimmat användargränssnitt skulle SALSA för första gången kunna göra radioastronomiska projekt möjliga också för elever i yngre tonåren. </div> <div><br /></div> <div>För radioteleskopen är vädret oftast inga problem. De kan se himlen genom tjocka moln, och SALSA är inget undantag. Men det hade aldrig tidigare använts för att se en solförmörkelse, och mjukvaran var dessutom alldeles ny och otestat. Dessutom var det tänkt att visa upp SALSA live på länk för skolan i Lövgärdet. Skulle det verkligen lyckas?</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/slottsskogen2_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <div><span style="background-color:initial">Var var egentligen solen? Väntan var nervös på alla tre platser. Äntligen kom glappen i molnen, först i Onsala, sedan i Göteborg, och till slut också i Lövgärdet, men de var få och lätta att missa.</span></div> <div><br /></div> <div>Där var solskivan, och den var helt klart naggad i kanten! För de som kunde se blev det ett ögonblick att minnas. </div> <div><br /><span style="background-color:initial">Eleverna på stentrappan fick inte alla syn på förmörkelsen, men alla hade varit med om något utöver det vanliga. En reporter från radion var på plats för att och sända live, och eleverna Amina och Huzaifa fick förklara fenomenet för lyssnarna. I Slottsskogen fick studenterna resonera om bästa sättet att visa förmörkelsen genom molnen, men alla blev nöjda till slut. I Onsala visade mätningarna tydligt att månen också hade minskat radiovågorna från solen – experimentet blev lyckat. Nätverksproblem drabbade liveuppkopplingen till skolan (och för en del även observatoriets högteknologiska rykte). Men kontakten hade gjorts och alla hälsade.</span><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/salsa_solf_20210610_72dpi_340x277.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />Efter knappt två timmar var solskivan hel igen och allt var över för den här gången. De tre projekten fortsätter dock under hösten och framåt. På Lövgärdesskolan planeras en temadag om rymden för hela skolan den 23 september. För studentnätverket Upprymd väntar till exempel digitala frågestunder med skolklasser. De ska också få testa SALSA och dess nya mjukvara, samt hjälpa skolor, lärare och elever att göra egna mätningar med radioteleskop.</div> <div><br /></div> <div>Nästa solförmörkelse över Västsverige inträffar först den 25 oktober 2022. Vad ska vi hitta på då? Med lite bättre naturvetenskapligt kapital i bagaget finns fler möjligheter för alla.</div> <div><br /></div> <div>Projektet med Lövgärdesskolan drivs i samarbete med Göteborgs stad, bostadsbolaget Poseidon och rymdföretaget CAES (Cobham Gaisler).</div> <div><br /></div> <div>Inslag i Sveriges radio P4:</div> <a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1725235#10926"><div>https://sverigesradio.se/avsnitt/1725235#10926 </div> </a><div><a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/1725235#11077">https://sverigesradio.se/avsnitt/1725235#11077 </a></div> <div><br /></div> <div>Text: Robert Cumming</div> <div><br /></div> <div><i>Bilder:</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>A (längst upp) Johannes Reldin fotade den förmörkade solen genom SALSA-antennen. Foto: Chalmers/J. Reldin</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>B Lövgärdesskolan: SALSA och Robert Cumming på livelänk från Onsala. Foto: Eva Loström</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>C Studenter i nya nätverket Upprymd kollade på solförmörkelsen i Slottskogen. Foto: Andri Spilker</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>D Solen strålade mindre i radio: grafen visar mätningar med SALSA under hela dagen den 10 juni. Under solförmörkelsen (streckade linjer markerar dess början och slut) blev lyste solen tydligt mindre än vanligt. Graf: Eskil Varenius</i></div> ​</div>Fri, 18 Jun 2021 09:00:00 +0200