Nyheter: Rymd-, geo- och miljövetenskap, Energi och miljö, Rymd- och geovetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 10 Aug 2020 13:17:07 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-ambitios-klimatpolitik-ar-samhallsekonomiskt-lonsam.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/En-ambitios-klimatpolitik-ar-samhallsekonomiskt-lonsam.aspxEn ambitiös klimatpolitik är samhällsekonomiskt lönsam<p><b>​En ekonomiskt optimal klimatpolitik ligger i linje med Parisavtalet tvågradersmål. Det visar en ny studie från bland andra Göteborgs universitet och Chalmers, som uppdaterat ekonomipristagaren William Nordhaus analyser av kostnaderna och nyttan med klimatåtgärder.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Nationalekonomen William Nordhaus belönades 2018 med Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sin forskning om klimatfrågan. Han belönades särskilt för utvecklingen av den så kallade <em>DICE-modellen (Dynamic Integrated Climate-Economy)</em> som fått stort inflytande. I sin egen kalibrering av modellen fann han att en uppvärmning på 3,5 grader fram till år 2100 är det ekonomiskt optimala – en nivå klart över Parisavtalets tvågradersmål, och som skulle ha omfattande negativa konsekvenser för natur och samhälle i stora delar av världen. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Daniel_Johansson_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Daniel Johansson" style="margin:10px;width:190px;height:255px" /></span><div><br /></div> <div>I en ny <a href="https://www.nature.com/articles/s41558-020-0833-x">studie</a>, publicerad i <em>Nature Climate Change</em>, har en grupp forskare i Sverige, England och Tyskland uppdaterat denna DICE-modell.</div> <div><br /></div> <div>– Vi gjorde ett antal viktiga förändringar, bland annat en förbättrad kalibrering av de naturvetenskapliga aspekterna, som hur mycket kol och värme som tas upp av haven, och vi använde uppdaterade beräkningar av hur mycket klimatskadorna kan komma att kosta i ekonomiska termer, säger Daniel Johansson, docent i fysisk resursteori på Chalmers, och en av författarna till studien.</div> <div><br /></div> <div>En viktig faktor som avgör vad som är ekonomiskt optimalt handlar om att ställa framtida kostnader mot nutida. Det är i grunden en värderingsfråga, och i studien har forskargruppen använt sig av en lång rad experters bedömningar av denna etiska fråga, som handlar om hur nutida och framtida generationers intressen ska vägas mot varandra.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Thomas-Sterner_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Thomas Sterner" style="margin:10px;width:190px;height:255px" /><br /></div> <div>Med dessa förändringar blir resultatet att det snarare är 1,5–2 graders uppvärmning som är ekonomiskt optimalt. </div> <div><br /></div> <div>– Nordhaus har visat vägen i frågor såsom att det behövs ett starkt koldioxidpris implementerat i princip hela världen, men till skillnad från hans tidigare analyser visar våra resultat att det går att försvara mer ambitiösa mål med ekonomiska argument, säger Thomas Sterner, professor i miljöekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. </div> <div> </div> <div>Enligt forskarna kan studien i de bredare internationella klimatpolitiska diskussionerna ge ett stöd för klimatmål i linje med dem som antogs i Parisavtalet, och även öka acceptansen för att sätta ett utsläppspris som uppfyller de antagna klimatmålen. Modellen pekar på ett koldioxidpris på runt 100 dollar per ton, vilket är i nivå med den nuvarande koldioxidskatten i Sverige – som är ungefär fyra gånger så hög som EU:s utsläppspris.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/christian-azar_256x344px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christian Azar" style="margin:5px 10px;width:190px;height:255px" /><br /></div> <div>– För att nå ambitiösa klimatmål krävs det att politiker inför ett rejält pris på koldioxid, men det krävs också satsningar på ny teknik som elbilar, solceller, vätgas och koldioxidinfångning, för att ge några exempel. Om detta genomförs är det möjligt att nå ambitiösa klimatmål som tvågradersmålet. Men vi ska också vara medvetna om att det finns ett omfattande politiskt motstånd i stora delar av världen, som gör att vi har en mycket stor utmaning framför oss. Det här är ingen enkel fråga, säger Christian Azar, professor i fysisk resursteori på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div><ul><li>​Christian Azar, professor i fysisk resursteori, Chalmers<br /><a href="mailto:christian.azar@chalmers.se">christian.azar@chalmers.se</a>, 031-772 31 32</li> <li>Daniel Johansson, docent i fysisk resursteori, Chalmers<br /><a href="mailto:daniel.johansson@chalmers.se">daniel.johansson@chalmers.se</a>, 031-772 28 16</li> <li>Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet <br /><a href="mailto:thomas.sterner@economics.gu.se">thomas.sterner@economics.gu.se​</a>, 031-786 13 77</li></ul></div> Tue, 14 Jul 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Fyrverkerier-stjarnor-fods-tillsammans-Alma-Hubble.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Fyrverkerier-stjarnor-fods-tillsammans-Alma-Hubble.aspxFyrverkerier skapas när stjärnor föds tillsammans<p><b>​Kosmiska fyrverkerier lyser upp i en ny bild av en ung stjärnhop från Alma och Hubbleteleskopet. För Chalmersastronomen Jonathan Tan, som ingår i teamet bakom bilden, ger bilden nya insikter om hur stjärnor som vår sol föds tillsammans.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">De flesta stjärnor i universum, inklusive vår sol, föddes in i stora familjer av stjärnor som kallas stjärnhopar. Galaxer är dessutom uppbyggda av stjärnhopar. Hoparna själva bildas ur täta molekylmoln, men hur det går till är fortfarande till stor del ett mysterium.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>I en ny, spektakulär bild ser vi en ung stjärnhop som just nu håller på att ta form. I bilden på hopen, som kallas G286.21+0.17, ingår flera exponeringar i olika våglängder <span style="font-size:11pt;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">–</span> sammanlagt fler än 750 enskilda mätningar <span style="font-size:11pt;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">–</span> med teleskopet Alma (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) samt en bild tagen i infrarött ljus av NASA/ESA:s rymdteleskop Hubble. Hopen ligger i vår galax Vintergatan i närheten av Carinanebulosan, ungefär 8000 ljusår bort.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/nrao20in08_340x340.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />I Almas mätningar lyser täta moln av molekylär gas (lila i bilden). Teleskopet har fångat hur turbulent gas faller in mot hopens mitt, där gasen bildar täta kärnor i vilka enskilda stjärnor så småningom kommer att tändas.</div> <div><br /></div> <div>Stjärnorna i bilden syns tack vare deras infraröda ljus, registrerat av Hubbleteleskopet. Här finns bland annat en större grupp av stjärnor som håller på att bryta ut från molnens ena sida. De tyngsta av dessa stjärnor lyser intensivt och blåser ut kraftfulla vindar, och det räcker för att spränga bort delar av molekylmolnen. Kvar finns spillror som lyser svagt tack vare uppvärmda stoftkorn (visas i gult och rött).</div> <div><br /></div> <div>Bilden fångar, i en enda stjärnhop, stjärnor som nått många olika utvecklingsstadier. Det berättar Yu Cheng, som är astronom vid University of Virginia i Charlottesville, USA, och huvudförfattare till två forskningsartiklar som publicerats i tidskriften Astrophysical Journal.</div> <div><br /></div> <div>Hubbleteleskopet avslöjar här cirka tusen nybildade stjärnor med olika massor, från lätta till tunga. Dessutom visar Almas mätningar att det finns mycket mer massa i tät gas som ännu inte störtat samman. </div> <div><br /></div> <div>– Sammantaget kan processen ta minst en miljon år att slutföra, förklarar Yu Cheng.</div> <div><br /></div> <div>Jonathan Tan, astronom vid Chalmers och University of Virginia, är medförfattare och har även lett projektet.</div> <div><br /></div> <div>– Detta illustrerar just hur dynamisk och kaotisk processen är som leder till att stjärnor föds. Vi ser konkurrerande krafter i aktion: tyngdkraft och turbulens från molnet å ena sidan, och stjärnvindar och strålningstryck från de unga stjärnorna å andra sidan. Denna process skulpterar området. Det är en häpnadsväckande tanke att vår egen sol och planeterna en gång var en del av en sådan kosmisk dans, säger han.</div> <div><br /></div> <div><b><i>Bilder</i></b></div> <div><i><br /></i></div> <div><i>För högupplösta bilder, se <a href="https://public.nrao.edu/news/image-release-stellar-fireworks-in-giant-cluster/">NRAO:s pressmeddelande</a></i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/nrao20in08_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />A (överst och t. h.) Kosmiska fyrverkerier lyser upp i den här nya bilden av den unga stjärnhopen G286.21+0.17. <span style="background-color:initial">Här har bilder tagna i olika våglängder kombinerats: fler än 750 bilder i radiovåglängder tagna med Alma, och en infrarödbild från Hubbleteleskopet. Alma-mätningarna visar upp moln av molekylär gas (lila). Hubbles mätningar visar upp stjärnor och värmestrålning från stoft och damm (gult och rött).</span></i></div> <div><i>Bild: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), Y. Cheng et al.; NRAO/AUI/NSF, S. Dagnello; NASA/ESA Hubble.</i></div> <div><br /></div> <div><i>B. I denna animerade gif-bild visas gasmoln som rör sig längs siktlinjen till </i><i style="background-color:initial">den unga stjärnhopen G286.21+0.17. </i><i style="background-color:initial"><span style="background-color:initial">Alma-mätningarna visar moln av molekylär gas (rosa och lila).  I bakgrunden är bilden från Hubbleteleskopet som visar stjärnor och värmestrålning från stoft och damm (gult och rött). Färgerna från rosa, lila till blått visar upp gas med hastigheter mellan </span></i><i style="background-color:initial">15 och 24 kilometer i sekunden. Rörelserna styrs av samspelet mellan tyngdkraft, turbulens, stjärnvindar och strålningstryck från nyfödda stjärnor.</i></div> <div><span></span><div><i>Bild: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), Y. Cheng et al.; NRAO/AUI/NSF, S. Dagnello; NASA/ESA Hubble.</i></div> <div><i><br /></i></div> <div><i></i></div></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Mer om forskningen</b></span><br /></div> <div><div><br /></div> <div>Dessa forskningsresultat presenteras i två artiklar i Astrophysical Journal: <span style="background-color:initial"><i><a href="https://iopscience.iop.org/article/10.3847/1538-4357/ab879f">Gas kinematics of the massive protocluster G286.21+0.17 revealed by ALMA</a></i> av Yu Cheng m fl. och <a href="https://iopscience.iop.org/article/10.3847/1538-4357/ab93bc"><em>Stellar variability in a forming massive star cluster</em></a></span><span style="background-color:initial"> av Yu Cheng m. fl. </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div>Medlemmarna i forskargruppen är Yu Cheng (University of Virginia, USA), Jonathan C. Tan (Chalmers), Mengyao Liu (<span style="background-color:initial">University of Virginia, USA)</span><span style="background-color:initial">, </span><span style="background-color:initial">Morten Andersen (</span><span style="background-color:initial">Gemini Observatory, NSF's National Optical-Infrared Astronomy Research Laboratory, Chile) och </span><span style="background-color:initial">Wanggi Lim (</span><span style="background-color:initial">SOFIA-USRA, NASA Ames Research Center, USA</span><span style="background-color:initial">).</span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><div><b>Mer om Alma</b></div> <div><br /></div> <div>Alma är en internationell anläggning för astronomi och är ett samarbete mellan ESO (Europeiska sydobservatoriet), i vilket Sverige är ett av 15 medlemsländer, National Science Foundation i USA och Nationella instituten för naturvetenskap (NINS) i Japan i samverkan med Chile. Alma stöds av ESO åt dess medlemsländer, av NSF i samarbete med Kanadas National Research Council (NRC) och Taiwans Nationella vetenskapsråd (NSC) samt av NINS i samarbete med Academia Sinica (AS) i Taiwan och Koreas Institut för astronomi och rymdforskning (KASI).</div> <div><br /></div> <div>Chalmers och Onsala rymdobservatorium har varit med sedan starten och bland annat byggt mottagare till Alma. Vid Onsala rymdobservatorium finns Nordic Alma Regional Centre som tillhandahåller teknisk expertis om Alma och som hjälper nordiska astronomer att använda teleskopet.​</div></span></div>  ​<div><strong>Kontakter </strong></div> <div><br /><div><div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div>Jonathan Tan, professor i astrofysik, Chalmers, 031 772 6516, jonathan.tan@chalmers.se</div></div></div> <strong>​</strong>​Thu, 02 Jul 2020 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Energipodden.aspxEnergipodden<p><b>Är kärnkraft en av lösningarna på klimatfrågan? Kan skogen ersätta oljan? Vattenkraft, hur klimatsmart är den? Hur ställer vi om till ett hållbart energisystem? Välkomna till Chalmers styrkeområde Energis podcast. Här får du möta forskare, entreprenörer och andra som är engagerade i några av vår tids viktigaste frågor.</b></p><div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px"><span></span>I vårt första avsnitt pratar vi bland annat om koldioxidinfångning och lagring, så kallad CCS-teknik, och om hur Sverige kan uppnå minusutsläpp, det vill säga ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären, för att klara klimatmålen.​<br /></span>I </span><span style="background-color:initial">Parisavtalet från 2015, uppmanades de länder som ingår att senast 2020 ta fram långsiktiga strategier för att minska utsläppen av växthusgaser. I Sverige har det resulterat i den klimatpolitiska vägvalsutredningen. I den presenteras strategier för hur Sverige ska nå nettonegativa utsläpp av växthusgaser, alltså minusutsläpp, efter 2045. Tre chalmersforskare medverkade i utredningen. Vi har pratat med två av dem:</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="/sv/personal/Sidor/anders-lyngfelt.aspx">Anders Lyngfelt​</a>, professor i energiteknik och <a href="/sv/personal/Sidor/christel-cederberg.aspx">Christel Cederberg</a> biträdande professor i fysisk resursteori.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://play.chalmers.se/media/Energipodden+avsnitt+1/0_12u91kqr"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Lyssna på avsnittet: &quot;Minusutsläpp nödvändigt för att nå klimatmålen&quot;(22 min).​</a> <br /><br /></span></div> <div><div><div><b>RELATERAT:</b><br /><span style="font-size:14px"><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Gront-bioraffinaderi-testas-i-Toreboda.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grönt bioraffinaderi testas i Töreboda</a></span><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/plocka-bort-koldioxid.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />”Vi måste plocka bort koldioxid från atmosfären”</a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Det-behovs-en-robust-strategi-for-att-na-Sveriges-klimatmal.aspx" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Det behövs en robust strategi för att nå Sveriges klimatmål​</a></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/klimatpolitiska-vagvalsutredningen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Negativa utsläpp i fokus när forskare diskuterade utredning​</a><br /><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/01/sou-20204/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Miljödepartementet: Vägen till en klimatpositiv framtid</a><br /><span style="font-size:14px"><span></span><a href="https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/EUs-miljooarbete/Koldioxidavskiljning-och-lagring-CCS/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Koldioxidavskiljning och lagring (CCS)</a></span><br /></div></div> <span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"></span></span><div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Redaktörer för energipodden är Julia Franzén och Ann-Christine Nordin.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Originalmusik: EleckTrick av Stefan Karlsson.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ansvarig utgivare och projektledare: Maria Grahn.​</span><br /><br /><br /><div><span style="font-size:14px"></span></div> <br /><br /></div> </div>Thu, 02 Jul 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Fardplaner-visar-hur-bygg--och-infrastruktursektorn-kan-na-nettonollutslapp.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Fardplaner-visar-hur-bygg--och-infrastruktursektorn-kan-na-nettonollutslapp.aspxFärdplaner visar hur bygg- och infrastruktursektorn kan nå nettonollutsläpp<p><b>​Bygg- och anläggningssektorn står för cirka en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Utsläppen är betydligt svårare att minska än till exempel trafikens – men det går. I tre tekniska färdplaner visar forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit hur bygg- och anläggningssektorn kan nå nettonollutsläpp 2045.</b></p><b>​</b><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"><b>– Utsläppen från de här</b> sektorerna uppstår längs en hel värdekedja. Alla aktörer i denna kedja måste delta i omställningen. Det är komplext, men fullt möjligt, säger Ida Karlsson, forskare vid Chalmers och deltagare i Mistra Carbon Exit.</span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">De tekniska färdplanerna för nettonollutsläpp för stål, cement och transportinfrastruktur innehåller både lågt hängande frukter, som material- och energieffektiviseringsåtgärder och koldioxidsnåla materialval, till storskaliga investeringar som CCS, elektrifierade processer och en övergång till biodrivmedel istället för fossila bränslen.  </span></div> <div><span style="font-size:14px">Störst utsläpp i värdekedjan står cement- och stålproduktionen för, samt de arbetsmaskiner och fordon som behövs i anläggningsarbetet. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>– I det här läget</b> måste vi göra allt samtidigt. Åtgärder för att plocka de lågt hängande frukterna får inte användas som intäkt för att inte redan nu bereda grunden för de storskaliga satsningar som måste till. Inte heller får storskaliga satsningar bli en ursäkt för att inte göra det man kan redan nu, säger Johan Rootzén, medförfattare och forskare på Göteborgs universitet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">I somliga fall finns det hinder att röja för att nå ens de lågt hängande frukterna, menar Mistra Carbon Exit-forskarna. Det finns gott om exempel på åtgärder som redan idag skulle kunna bidra med betydande utsläppsminskningar i det enskilda projektet, men som av olika anledningar aldrig realiseras. Därför är det viktigt att klimatarbetet är förankrat och prioriterat både i den enskilda organisationen och längs med värdekedjan. I många fall kan det krävas tydligare uppbackning från högsta ledningen och tydligare styrning från regering och riksdag.  </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>I många delar av världen</b> saknas dessutom fortfarande mycket av den grundläggande infrastruktur som är en förutsättning för att människor ska få tillgång till drägligt boende, välfungerande transportmedel och vatten och sanitet. Hälften av världens urbana infrastruktur som behövs till år 2050 återstår fortfarande att byggas, enligt FN.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Även om till exempel cementindustrin minskar sina utsläpp genom teknik som finns redan idag behövs mer långtgående åtgärder om vi ska klara nettonollutsläpp till 2045, inte minst globalt. De tekniker vi ser behövs för att nå målet är koldioxidinfångning och lagring i kombination med satsningar på elektrifiering av industriella processer och tunga transporter och arbetsfordon, säger Lars Zetterberg, programchef och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.mistracarbonexit.com/news/2020/5/19/technical-roadmap-cement-industry"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Ladda ner färdplanerna</a></span></div> <div><a href="https://www.mistracarbonexit.com/news/2020/5/19/technical-roadmap-cement-industry"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mistra Carbon Exit</a></div> <div><a href="https://www.ivl.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />IVL Svenska Miljöinstitutet​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>För mer information, kontakta:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">Ida Karlsson, <a href="mailto:ida.karlsson@chalmers.se">ida.karlsson@chalmers.se</a>, tel. 0761-05 92 47</span></div> <div><span style="font-size:14px">Johan Rootzén, <a href="mailto:johan.rootzen@economics.gu.se">johan.rootzen@economics.gu.se</a>, tel. 0736-16 75 74</span></div> <div><span style="font-size:14px">Lars Zetterberg, <a href="mailto:lars.zetterberg@ivl.se">lars.zetterberg@ivl.se​</a>, tel. 010-788 65 57</span></div> Wed, 24 Jun 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hog-tid-att-fa-kraftfull-politik-pa-plats-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hog-tid-att-fa-kraftfull-politik-pa-plats-.aspxHög tid att få kraftfull politik på plats<p><b>​Ett dussin av basindustrins anläggningar står för runt en femtedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Teknik för att minska dessa utsläpp till nära noll finns redan, men den kräver stora investeringar, enligt Filip Johnsson och hans kollegor inom Mistra Carbon Exit. Nu brådskar det med att införa tillräckligt kraftfulla politiska och ekonomiska styrmedel för att investeringarna ska ske i den takt som krävs.</b></p>​<span style="background-color:initial">Forskarna är överens: Handelssystemet med utsläppsrätter inom EU räcker inte till för att sätta igång den klimatomställning som behövs inom basindustrin för att Sverige ska nå sina klimatmål. Det säger Filip Johnsson, professor i energiteknik på Chalmers. </span><div>– Priset för att släppa ut koldioxid är för lågt, och kommer att fortsätta vara det under de år framöver när omställningen måste ske. Inom basindustrin, till exempel producenter av cement och stål, behöver man göra mycket stora investeringar för att sänka sina utsläpp radikalt. Allt pekar på att det anses för riskabelt att göra dessa investeringar med dagens förutsättningar. </div> <div>Han är vice programchef för <em>Mistra Carbon Exit</em>, ett femårigt forskningsprojekt om de tekniska, ekonomiska och politiska utmaningarna för Sveriges mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. När det gäller basindustrin är själva tekniken den minsta utmaningen, enligt Filip Johnsson. </div> <div>– Den teknik som behövs för klimatomställningen finns redan. De tre viktigaste åtgärderna är koldioxidavskiljning och lagring, elektrifiering och bränslebyte. Grovt sett kan man säga att kostnaden för att ta bort en stor del av industrins koldioxidutsläpp ligger på runt 1 000 kronor per ton minskade koldioxidutsläpp. </div> <div>Siffran kan jämföras med genomsnittspriset för utsläppsrätter inom EU, som under 2019 var knappt 25 euro per ton koldioxid. </div> <div><br /></div> <div><span><strong>Kan få bort 90 procent av utsläppen<span style="display:inline-block"></span></strong></span><br /></div> <div><span>Koldioxidavskiljning och lagring, CCS, skulle kunna bli en mycket kraftfull åtgärd.<span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Filip%20Johnsson_I0A1218_350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:180px;height:157px" /></strong><span style="background-color:initial">Både för att minska utsläppen från processer som använder fossila bränslen och för att åstadkomma negativa utsläpp, vilket behövs för att nå Parismålet. Det senare innebär att man fångar in koldioxiden vid förbränning av biomassa. </span><strong><br /></strong></div> <div>– I princip skulle man kunna få bort 90 procent av utsläppen från Sveriges basindustrier genom att använda CCS på alla stora punktutsläpp. </div> <div>I dagsläget är den svenska CCS-strategin beroende av att Norge får igång storskalig lagring av koldioxid på sitt territorium under Nordsjöns botten. Beslut om att investera i koldioxidavskiljning på en eller två norska anläggningar väntas i norska stortinget under året. Vad händer om det blir ett nej? </div> <div>– Det tror jag inte att det kommer bli, säger Filip Johnsson. Det skulle nog vara en prestigeförlust för Norge, som har arbetat länge med CCS-frågan och anses ligga långt framme. Den olja och gas som Norge tar upp orsakar också lite av ett dåligt klimatsamvete. </div> <div><br /></div> <div><strong>Priserna skulle bara öka marginellt</strong></div> <div>För några år sedan kunde han och kollegan Johan Rootzén visa att kostnaderna för radikalt minskade koldioxidutsläpp skulle spädas ut kraftfullt längs värdekedjorna för basindustrins produkter. De investeringar som krävs för klimatneutral cement skulle göra cementen 70 procent dyrare. Klimatneutralt stål skulle bli 25 procent dyrare. Men priset på slutprodukterna, där materialen ingår, skulle bara öka marginellt. Till exempel skulle ett hus eller en bil bara bli 0,5 procent dyrare, eftersom materialkostnaden utgör en så liten del av produktens totalkostnad. </div> <div>Sveriges stål- och cementproduktion orsakar idag drygt 15 procent av landets koldioxidutsläpp, och hälften av utsläppen från landets industrier totalt. De tillhör de utsläppskällor i vårt land som är svårast att åtgärda. Men forskningsresultaten från Chalmers bidrog till nya idéer om hur man kan lösa upp knutar inom basindustrins klimatomställning genom att ta samlade grepp om hela värdekedjorna. Det perspektivet använder nu forskarna inom Mistra Carbon Exit. </div> <div>– Om nödvändiga investeringar görs hos materialproducenterna skulle det alltså inte bli märkbart dyrare för konsumenterna, men ändå möjliggöra tillräckliga utsläppsminskningar, säger Filip Johnsson. Problemet är att producenterna i dagsläget inte kan motivera de stora, transformativa satsningar som krävs för att nå klimatmålen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Styrmedel behövs så fort som möjligt</strong></div> <div>Det är bråttom med dessa satsningar. Basindustrin har investeringscykler på tiotals år för större ombyggnader av grundprocesserna, så det är få cykler kvar till år 2045 när utsläppen av växthusgaser ska vara nära noll. </div> <div>– Därför kan vi inte vänta på att priset för koldioxidutsläpp inom EU framåt mitten av seklet börjar bli så högt att det kan driva fram omställningen. Vi måste så fort som möjligt utveckla nya innovativa styrmedel, finansieringsformer och affärsmodeller för de nödvändiga investeringarna. </div> <div>– Det saknas egentligen varken pengar eller vilja att investera. Många stora aktörer vill nu placera kapital i verksamhet som minskar koldioxidutsläppen, men risken anses för hög eftersom vi inte har tillräckligt tydliga och långsiktiga drivkrafter på plats. En viktig form av styrmedel är därför sådana som kan dela risken mellan olika delar av samhället, så att den inte bara hamnar hos de verksamheter som har ambitionen att gå före. </div> <div><br /></div> <div><strong>Upphandlingskrav kan driva fram omställning</strong></div> <div>Upphandling uppfattas ofta som ett viktigt styrmedel som många har stora förväntningar på när det gäller att uppnå klimatmål. Trafikverket, regioner och kommuner är storkonsumenter av bland annat betong och stål. Därför skulle de i teorin kunna ställa upphandlingskrav som driver fram en omställning av produktionen. </div> <div>Men detta instrument är i praktiken väldigt svårt att använda. Det menar Anna Kadefors, professor i fastighetsförvaltning på KTH och gästprofessor på Chalmers. Hon leder den Formasfinansierade satsningen <em>Procsibe </em>som forskar om innovativ upphandling inom byggd miljö, och har i samarbete med Mistra Carbon Exit studerat klimatkrav inom internationellt byggande av infrastruktur. <img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/AnnaKadefors_190505_01_350px.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:180px;height:157px" /><br /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> Upphandling är en central drivkraft inom byggindustrin och måste absolut förändras. Men komplexiteten underskattas ofta, även av erfarna personer. Problemet är att det är svårt att ställa krav på något som inte finns eller är okänt, för då får du inga anbud, eller för låga anbud som skapar konflikter senare. Och så måste man tänka på kostnaderna för att ta fram anbud och följa upp kraven, säger Anna Kadefors. </span><br /></div> <div>Hon menar att vi i Sverige måste utveckla stödsystem på branschnivå för redovisning av produktdata, mätning av klimatprestanda och certifiering. Där har till exempel England och Nederländerna kommit längre än Sverige, och har byggt upp mer kompetens. </div> <div>– Ofta finns en övertro på incitament, som bonusar och viten, och en bristande förståelse för att människor faktiskt måste ha den basala kunskapen först, säger Anna Kadefors. Och för att tiden för att ta fram nya lösningar i ett byggprojekt är begränsad. Vi ser att incitamenten ofta kräver omfattande beräkningar som tar tid från arbetet med att minska klimatpåverkan. Därför kan det vara mer effektivt med specifika krav på material eller tekniska lösningar, som man sedan höjer över tid, mellan projekt. </div> <div><br /></div> <div><strong>Koldioxidtullar kan öka ambitionen<img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/lars_zetterberg_350px.png" alt="Lars Zetterberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px;width:180px;height:157px" /><br /></strong><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rogramchef för Mistra Carbon Exit är Lars Zetterberg, forskare och klimatpolitisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet. Han menar att EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett av de viktigaste styrmedlen. Men priset på utsläppsrätter är alltså för lågt, och om man skulle höja det finns en oro för att EU:s industri skulle konkurreras ut av industrier utanför unionen som inte betalar för sina utsläpp. Därför, berättar Lars, kan koldioxidtullar in till EU vara en intressant möjlighet som man ska titta närmare på inom forskningsprogrammet. </span><strong><br /></strong></div> <div>– Om man till exempel skulle införa en koldioxidtull som motsvarar priset på EU:s utsläppsrätter så skulle man kunna öka ambitionen för unionens utsläppshandel. Då skulle risken för att EU:s industri konkurrerades ut av industri utanför unionen minska. </div> <div>EU-kommissionen är redan inne på möjligheten, och kommer att ta fram ett förslag om koldioxidtullar.</div> <div>– Men detta är förstås komplicerat, säger Lars Zetterberg. Om tullarna inte ska snedvrida konkurrensen behöver de utformas så att de inte bara gäller råmaterial, utan halvfabrikat också, och även färdiga produkter som innehåller till exempel stål. Man riskerar dessutom att skapa ett handelskrig.<br />När det gäller Sverige säger han att vår koldioxidskatt har fått effekt genom utfasning av fossila bränslen i fjärrvärmeverk och minskad användning av olja inom industrin. Men processutsläppen från exempelvis stål- och cementproduktionen är undantagna frånkoldioxidskatten.<br />Det finns också förslag på andra typer av nationella styrmedel och finansieringsformer som kan hjälpa till att driva fram basindustrins klimatomställning. Syftet med de flesta av dem är att staten och näringslivet på olika sätt ska dela på riskerna och kostnaderna för stora investeringar, vilket är nödvändigt så länge priset på koldioxidutsläpp förblir för lågt.<br /><br /><strong>Grön återuppbyggnad efter pandemin behövs i höst</strong><br />Coronakrisen kommer förstås att påverka samhällets klimatomställning. Det råder delade meningar om det blir på ett positivt eller negativt sätt. Båda ledarna för Mistra Carbon Exit menar att man nog inte kan ställa miljökrav i hanteringen av den akuta ekonomiska krisen, men att det är avgörande att politiken tar tillfället i akt i ett senare skede.<br />– Pandemin har tydligt visat hur sårbart samhället är för kriser, och jordens uppvärmning kan ge ännu värre kriser än den vi har nu, säger Filip Johnsson. Jag hoppas att den här erfarenheten kommer att förbättra vår förmåga att väga kortsiktiga risker mot långsiktiga. Och att vi tänker igenom hur vi ska prioritera den ekonomiska politiken framöver, så att den verkligen får fokus på att stötta klimatomställningen. Det gäller att vi inte bara går tillbaka till ”business as usual” när krisen är över.<br />– I höst behövs rätt planer för återuppbyggnad av ekonomin, säger Lars Zetterberg. Då måste man väga in klimatet med en gång, man kan inte vänta i fem år som efter den senaste finanskrisen. Det är väldigt viktigt att staten inte kastar ut pengar på fossil teknik, utan styr mot en grön återuppbyggnad.<br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Hur basindustrin kan ställa om</h2> <div>Industrin som helhet stod för 32 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser år 2018. Basindustrin – som innefattar gruvor, järn-, stål- och metallverk samt baskemikalie-, cement-, massa- och pappersindustri – orsakade större delen av dessa utsläpp.</div> <div> </div> <div>De tre största sektorerna stod för följande andel av den svenska industrins utsläpp:</div> <ul><li>Järn- och stålindustri, 34 procent</li> <li>Mineralindustri, främst cementproduktion, 19 procent</li> <li>Raffinaderier, 18 procent</li></ul> <div> </div> <div>Resurserna som behöver fasas ut är främst kol inom järn- och stålindustrin, fossilt bränsle i cementindustrin samt fossil råvara i kemi- och raffinaderisektorerna.</div> <div> </div> <div>Inom <strong>järn- och stålindustrin</strong> siktar man i första hand på elektrifiering, genom byte av masugnsprocessen – där man använder kol – mot vätgasbaserad järnmalmsreduktion. SSAB, LKAB och Vattenfall driver ett projekt om detta som heter <em>Hybrit</em>, med siktet att få igång ett storskaligt demonstrationsprojekt år 2035.</div> <div><br /></div> <div>Vid <strong>cementtillverkning </strong>kommer 60 procent av koldioxidutsläppen från en kemisk reaktion i tillverkningsprocessen. Dessa processutsläpp kan bara avlägsnas med CCS. Resterande 40 procent kommer från det bränsle som används för att värma upp cementugnarna. Dessa fossila utsläpp kan man få bort genom en kombination av elektrifiering och byte av fossilt bränsle mot biobränsle i form av restprodukter.</div> <div><br /></div> <div>För <strong>kemi- och raffinaderiindustrin</strong> pekar allt på att CCS krävs för att uppnå nära nollutsläpp av koldioxid. I en värld som rör sig i linjemed Parisavtalet är det också nödvändigt att kemi- och raffinaderiindustriernas råvara på sikt blir förnybar, eller cirkuleras. De svenska kemi- och raffinaderiindustrierna bör ha relativt god möjlighet att ställa om till att skapa returplastraffinaderier kombinerat med att successivt använda ökad andel bioråvara, bedömer forskarna.</div> <div><br /></div> <div>Möjligheterna till <strong>bränslebyte </strong>inom industrin kommer att påverkas av ökad konkurrens om biomassa, från bland annat transportsektorn och el- och värmesektorn. Biomassa tror forskarna kan vara det enda fossilfria alternativet inom områden som långa flyg- och fartygstransporter.</div> <div><br /></div> <div><strong>Elektrifiering </strong>har betydande potential, men ökad tillgång till förnybar el fordrar stora systemanpassningar. Forskning visar att det finns goda möjligheter om elsystemet görs mer flexibelt, genom till exempel ökad integrering av vindkraft och laddning av elfordon, samt energilagring i form av batterier och vätgas.</div> <div><br /></div> <div><strong>CCS, koldioxidavskiljning och lagring</strong> innebär att koldioxiden avskiljs i rökgaserna från kraftverk, förbränningsanläggningar eller stora processindustrier. Den avskilda koldioxiden komprimeras och transporteras sedan till en lagringsplats i geologiska formationer djupt under markytan eller havsbottnen. I Sverige är det i dagsläget cementföretaget Cementa, raffinaderiföretaget Preem och energiföretaget Stockholm Exergi som har konkreta planer på CCS i stor skala.</div> <div> </div></div> <div><br /></div> <div><strong>Text</strong>: Johanna Wilde </div> <div><strong>Foto</strong>: Anna-Lena Lundqvist, Ulrika Ernström, Jonas Tobin/IVL<br /><em>Artikeln är publicerad i <a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=23">Chalmers magasin, nr.1 2020​</a></em><br /></div> <div><br /></div>Wed, 24 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Gront-bioraffinaderi-testas-i-Toreboda.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Gront-bioraffinaderi-testas-i-Toreboda.aspxGrönt bioraffinaderi testas i Töreboda<p><b>Med start i juni körs gräs- och baljväxter från vallskörden på Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda in i ny testanläggning för grön bioraffinering. I raffinaderiet blir grödorna till proteinfoder som kommer att användas i utfodringsförsök av kor, grisar och får, samt socker som ska användas i biogasanläggningen som finns på gården. Chalmers är en del i projektet via Green Valleys, en svensk-dansk satsning på gröna bioraffinaderier.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Satsningen görs för att praktiskt visa upp helhetslösningar för effektivt markutnyttjande med hänsyn till ökad efterfrågan på regionalt producerad energi och foder. På anläggningen i Töreboda kommer demonstrationer att arrangeras för en bredd av intressenter, alltifrån energibolag, biogasproducenter, växtodlare till fröföretag, foderföretag och mjölk- och nötköttsproducenter.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>För Chalmers del ingår Green Valleys i forskning kring biomassaproduktion och kolinlagring i multifunktionella landskap – som förvaltas på ett sätt som gynnar biologisk mångfald och en rad viktiga ekosystemtjänster. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Christl_Cederberg170x220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Gräsbaserade bioraffinaderier är verkligen ett nytänkande inom jordbruket. Och då tänker jag på hela systemnivån eftersom perenna gräsmarker som inte behöver bekämpningsmedel, och som är bra för markbördigheten, producerar biomassan som i bioraffinaderi omvandlas till högvärdigt protein och bioenergi, säger Christel Cederberg, biträdande professor vid fysisk resursteori på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>– Just nu raffineras vall som senare kommer användas för olika foderförsök på får, mjölkkor och grisar. I höst kommer även ensilage att raffineras. Uppstarten har gått enligt plan, berättar Andrea von Essen, projektledare <span style="background-color:initial">för Naturbruksförvaltningens del i projektet.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Att testanläggningen finns på Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda blir också ett sätt att skicka med kunskap och inspiration till framtidens naturbrukare. Vid Aarhus Universitet i Danmark finns liknande större anläggning. </div> <div><br /></div> <div>– Green Valleys visar investeringsmöjligheter i grön bioraffinering som öppnar upp för gårdsbaserade lösningar där man i kombination med biogasproduktion kan öka andelen regionalt producerat foder och bioenergi. Ökad andel vall i växtföljden bidrar också till ökad kolinlagring, ökad biologisk mångfald och minskat <span style="background-color:initial">näringsläckage, berättar Ulrika Åkesson, projektledare på Agroväst, som leder och samordnar projektet</span></div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial">Texten bygger på </span><a href="https://www.vgregion.se/f/naturbruk/nyheter/forsta-vallskorden-raffineras-pa-naturbruksskolan-sotasen/"><span style="background-color:initial">ett pressmeddelande från </span><span style="background-color:initial">Naturbruksförvaltningen och Agroväst</span>​</a><span style="background-color:initial">.</span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Om projektet Green Valleys</span></div> <div><span style="background-color:initial">Projektet finansieras genom medel från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak och Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd. Partners i projektet är förutom Naturbruksförvaltningen även Sveriges Lantbruksuniversitet, Chalmers, Hushållningssällskapet Sjuhärad, Agroväst, Aarhus Universitet och Skive kommun. Chalmers forskning som relaterar till Green Valleys delfinansieras från SLF, f3/energimyndigheten och Kampradstiftelsen.</span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Läs mer: ​</span></h3></div> <div>Se <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Watch-the-seminar-Food,-energy,-new-materials---How-do-we-use-our-land-resources-most-effectively.aspx">förra årets välbesökta seminarium” Food, energy, new materials – How do we use our land resources most effectively​</a>“, arrangerat av Chalmers styrkeområde Energi. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">​Klimatpolitiska vägvalsutredningen</h3> <div>Christel Cederberg medverkade också i ”Den klimatpolitiska vägvalsutredningen” med mål att ta fram och presentera en svensk strategi för att nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045, det vill säga att halten av växthusgaser i atmosfären sänks. Läs mer om </div> <a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/klimatpolitiska-vagvalsutredningen.aspx"><div>den klimatpolitiska vägvalsutredningen. </div> </a><div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Mer om Bioekonomi: </span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">​</span><br /></div> <div>Göran Berndes, professor vid fysisk resursteori på Chalmers har också deltagit i framtagandet av en handlingsplan för cirkulär bioekonomi: ”10-point action plan to create circular bioeconomy of wellbeing” som lanserats i juni. Handlingsplanen kommer att fungera som vägledande dokument för en ny satsning kring cirkulär bioekonomi som ska upprättas av prins Charles, inom hans initiativ för en hållbar marknad. </div> <div><span style="background-color:initial">Läs mer om &quot;the </span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"><a href="https://www.thesolutionsjournal.com/article/investing-nature-transform-post-covid-19-economy-10-point-action-plan-create-circular-bioeconomy-devoted-sustainable-wellbeing/">10-point action plan to create circular bioeconomy of wellbeing</a>&quot;.</span></div> </div>Fri, 12 Jun 2020 02:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Mediedebatt-om-karnkraftens-nodvandighet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Mediedebatt-om-karnkraftens-nodvandighet.aspxMediedebatt om kärnkraftens nödvändighet<p><b>​Med vind-, solkraft och andra förnybara energislag på frammarsch är inte längre kärnkraftens roll i den framtida svenska elförsörjningen lika självklar. Detta har blivit en politiskt het potatis och en fråga ständigt aktuell i media. Den 23 maj publicerar sju forskare debattartikeln ”Kärnkraften inte nödvändig för ett fossilfritt Sverige” på DN debatt. Den startar en livlig diskussion och följs av en mängd repliker.​​</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/solar-panel-array-1794485_1280.jpg" alt="Kärnkraft solpaneler" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Eftersom debattartikeln fick ett stort gensvar så publicerar vi här länkarna till den publika debatten inklusive rapporten forskarna skrivit. Men först ett par frågor till några av författarna till artikeln.</span></span><span></span><div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Framkom någon ny frågeställning som kan påverka debatten och kärnkraftens framtid?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– En uppenbar observation är att de som replikerade i DN till stor del höll med om det vi skrev. Det finns nog en ganska stor samsyn att det är ekonomi och marknadsförutsättningarna som ska bestämma hur det koldioxidneutrala energisystemet utformas, säger Lisa Göransson, forskare i energisystem, Chalmers.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">– Vad vi vill peka på är att själva föreställningen om att ny kärnkraft behövs i framtiden kan komma att bromsa utbyggnaden av förnybar el och ny teknik för lagring och flexibilitet. Vi är alltså inte emot kärnkraft i sig utan vi vänder oss mot föreställningar som är vanliga i debatten om att ny kärnkraft behövs. Detta när ny kärnkraft i själva verket är dyr och kapitalintensiv och därmed förenad med en stor finansiell risk att investera i, menar Filip Johnsson, professor i energisystem.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Tomas Kåberger, Affilierad professor i industriell energipolicy, Chalmers, utvecklar: </b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det som har hänt under senare år är att kärnkraften förlorat ekonomisk konkurrenskraft. Då har de som vill ha kärnkraft börjat hävda att kärnkraften står över ekonomiska argument och på något sätt är ”nödvändig” med hänvisning till komplicerade och för många svårbegripliga tekniska faktorer.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Det var dessa påståenden forskarna ville bemöta både på DN-debatt och i rapporten <a href="https://research.chalmers.se/publication/?created=true&amp;id=568219b9-71cc-475c-80b5-f863a0b08fbb">Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri, svensk, elproduktion?</a>. Den innehåller en längre genomgång av de argument forskarna granskar i debattartikeln och är publicerad på Chalmers, Lunds och KTH:s hemsidor.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Kan ni säga något om den rapport ni hänvisar till i debattartikel?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Den innehåller en genomgång av ett antal påståenden som ofta förekommer i debatten och visar att dessa ofta är baserade på missförstånd eller förutfattade meningar som att kärnkraft behövs i det svenska energisystemet. Detta för att klara klimatomställningen, konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen. Men det vi visar är att kärnkraften inte är nödvändig för att få ett fungerande fossilfritt elsystem i Sverige. Kärnkraft utgör naturligtvis en möjlighet i ett framtida energisystem, men det är inte samma sak som att den är nödvändig. Hittills har ny kärnkraft visat sig vara mycket dyr och förenad med långa byggtider. Detta skulle naturligtvis kunna ändras på sikt med nästa generations kärnkraft, men det kommer ta tid innan sådan finns och klimatomställningen brådskar, säger Ola Carlsson, biträdande professor i förnyelsebar elproduktion, som hoppas att debattartikeln och rapporten ska bidra till fakta till de som är intresserade av energifrågor.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>DEBATTARTIKELN I DN:</b></span></div> <div><a href="https://www.dn.se/debatt/karnkraften-inte-nodvandig-for-ett-fossilfritt-sverige"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">”</span><span style="background-color:initial">Kärnkraften inte nödvändig för ett fossilfritt Sverige”</span></a><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Sju energiforskare: Vi vill bidra till en faktabaserad debatt och därför publicerar vi i dag en rapport där vi granskar vanliga påståenden.</span></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">lera partiföreträdare har hävdat att ”kärnkraft behövs i det svenska energisystemet” bland annat för att klara klimatomställningen, för konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>REPLIKER PÅ DEBATTARTIKELN:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">Per Kågeson, fil dr i energi- och miljösystemanalys:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/flera-fragor-om-elforsorjningen-saknar-svar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Flera frågor om elförsörjningen saknar svar”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Per Kågeson: Det vore bättre om forskarna ville bidra till att täppa till de kvarvarande kunskapsluckorna i stället för att försöka inbilla politikerna att svaren på alla frågor redan finns.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Camilla Brodin (KD), riksdagsledamot och energipolitisk talesperson:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/sverige-kan-bli-beroende-av-andra-landers-fossila-elproduktion"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Sverige kan bli beroende av andra länders fossila elproduktion”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Camilla Brodin (KD): Genom att vissa timmar exportera vindkraft och andra timmar importera fossil elproduktion får forskarna ihop ett fossilfritt energisystem.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Företrädare för Energiföretagen Sverige:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/karnkraft-eller-inte-karnkraft-det-ar-inte-fragan"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Kärnkraft eller inte kärnkraft – det är inte frågan”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Företrädare för Energiföretagen Sverige: Det intressanta är snarare vilka förutsättningar som behövs för att investeringar ska ske i tid.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/nodvandigt-med-internationellt-perspektiv-i-energiomstallningen"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Nödvändigt med internationellt perspektiv i energiomställningen”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH: Omställning av energisystemet i Sverige kan inte göras enbart utifrån ett nationellt perspektiv.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Ledamöter i Kungl Vetenskapsakademien:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/svepande-formuleringar-om-framtida-elsystem-overtygar-inte"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Svepande formuleringar om framtida elsystem övertygar inte”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Ledamöter i Kungl Vetenskapsakademien: Är ett svenskt elsystem utan kärnkraft det bästa vi kan bygga med givna förutsättningar och krav?</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Magnus Olofsson, tekn dr i elektriska energisystem och tidigare generaldirektör:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/kapaciteten-i-elnatet-ar-huvudfragan">”Kapaciteten i elnätet är huvudfrågan”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Magnus Olofsson, tekn dr i elektriska energisystem: Ska den förnybara elproduktionen i norr komma till sin rätt behövs skyndsamt ett starkare nationellt elnät.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>SLUTREPLIK DN DEBATT 3/6</b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/osakligt-pasta-att-ny-karnkraft-ar-nodvandigt">”Osakligt påstå att ny kärnkraft är nödvändigt”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Sju energiforskare: Flera partiföreträdare och andra debattörer har utan saklig grund hävdat att ny kärnkraft är nödvändig.​</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Av: Ann-Christine Nordin</span></div> Wed, 10 Jun 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Uppstart-for-Sveriges-storsta-testanlaggning-for-infangning-av-koldioxid-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Uppstart-for-Sveriges-storsta-testanlaggning-for-infangning-av-koldioxid-.aspxSveriges största testanläggning för CO2-infångning startar<p><b>​Den 26 maj startade Sveriges största testanläggning för infångning av koldioxid på Preems raffinaderi i Lysekil. Inom pilotprojektet ska hela värdekedjan analyseras – från infångning till lagring av koldioxiden. Utfallet av projektet ska underlätta för fler företag att använda tekniken och sänka sina koldioxidutsläpp.</b></p>​<span style="font-size:11pt;background-color:initial">– Detta är ett viktigt projekt för att testa CCS-tekniken i lite större skala. Chalmers medverkan handlar om att studera hur tekniken som testas skulle kunna skalas upp. Tillsammans med forskning inom andra projekt tror vi att det här ger en viktig pusselbit till hur svensk industri kan möta våra klimatmål om nettonollutsläpp till år 2045, säger Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem vid Chalmers.</span><div><span style="font-size:14.6667px"><br /></span><span style="font-size:11pt;background-color:initial"></span><p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt;line-height:120%">Testanläggningen ska under 2020 fånga in koldioxid från de rökgaser som kommer från Preems vätgasanläggning vid raffinaderiet i Lysekil. </span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt;line-height:120%">Tekniken att fånga in och lagra koldioxid är en viktig komponent för att minska utsläppen av växthusgaser och för att nå Sveriges klimatmål. För Preem är detta en betydelsefull pusselbit för att minska koldioxidutsläppen och att bli klimatneutralt till år 2045. Målet är att testerna ska ligga till grund för en fullskalig CCS-anläggning som kan vara i drift senast 2025.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt;line-height:120%">Själva lagringen av koldioxiden planeras att ske i Norge, som ligger långt fram på området och har bättre geologiska förutsättningar för lagring än Sverige.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial;font-size:11pt"><br />Pro</span><span style="background-color:initial;font-size:11pt">jektet är ett samarbete mellan Preem, Aker Solutions, Chalmers tekniska högskola, Equinor och norska forskningsinstitutet SINTEF. Svenska Energimyndigheten och norska forsknings- och utvecklingsprogrammet CLIMIT bidrar med finansiering.</span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt;line-height:120%"><br /><br /><b>RELATERAT</b><br /><a href="https://news.cision.com/se/preem-ab/r/uppstart-for-sveriges-storsta-testanlaggning-for-infangning-av-koldioxid%2cc3119374"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om projektet i pressmeddelandet från Preem</a><br /><a href="https://news.cision.com/se/preem-ab"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt;line-height:120%"><span>​</span></span></p> </div>Tue, 26 May 2020 21:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utslapp-fran-vagbyggen-kan-halveras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Utslapp-fran-vagbyggen-kan-halveras.aspx​Utsläpp från vägbyggen kan halveras med dagens teknik<p><b>​Byggsektorn står idag för en fjärdedel av utsläppen av koldioxid, i Sverige och globalt. För att undersöka möjligheterna till minskade utsläpp från vägbyggen har forskare på Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet detaljstuderat bygget av en åtta kilometer lång vägsträcka. De har räknat ut hur mycket utsläppen kan minska, nu och fram till år 2045. Allt är inräknat, från val av material och produktionsteknik till leverantörskedjor och transporter.</b></p><div>– Vi har identifierat ett antal lågt hängande frukter, och om vi ser till att genomföra dem först så blir det både lättare och billigare att sänka utsläppen ännu mer längre fram, säger Ida Karlsson, doktorand på Chalmers och verksam inom projektet Mistra Carbon Exit. <br /></div> <div> </div> <div>Projektet som använts för att utvärdera möjligheterna att minska utsläpp är en 8 kilometer lång sträcka av riksväg 44 mellan Lidköping och Källby, som färdigställdes 2019. Det är en så kallad 2+1-väg och sammanlagt 9 broar ingår på den aktuella sträckan. Det är ett av Trafikverkets första projekt där man gjort en komplett klimatkalkyl, alltså gått igenom alla ingående material och aktiviteter för att räkna ut den totala klimatpåverkan – hur mycket energi och material som gått åt vid bygget och vilka utsläpp dessa bidrar till. <br /></div> <div> </div> <div>– Vi har använt entreprenören Skanskas klimatkalkyl som ingång för bryta ner utsläppen efter material och aktiviteter, och sedan analyserat hur mycket man skulle kunna sänka dem, berättar Ida Karlsson. Vilka material använder man? Hur använder man dem? Hur produceras de? Vilka alternativa material och produktionstekniker finns i dagsläget och hur tror vi att alternativen utvecklas fram till 2045? <br /></div> <div> </div> <div>Klimatkalkylen visade att entreprenören lyckades sänka utsläppen med 20 procent jämfört med Trafikverkets referensvärden. Men forskarna kunde också visa att utsläppen kan halveras med den teknik som finns tillgänglig idag – och helt elimineras till år 2045. <br /></div> <div> </div> <div>Idas forskning ingår i forskningsprojektet Mistra Carbon Exit, som fokuserar på så kallade transformativa lösningar. Sådana kräver både tid och stora investeringar och inkluderar till exempel  koldioxidfri produktion av stål, betong, cement och asfalt men också fossilfria eller elektrifierade transport- och arbetsfordon. I väntan på att sådana lösningar utvecklas och implementeras, finns redan idag klimatbesparande teknik och vägval tillgängliga. Ida vill lyfta fram fyra sådana:   </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Optimering av transporter</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Återvinning och återanvändning av massor, asfalt och stål</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Materialeffektivisering och design-optimering</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Ersättning av cementklinker som bindemedel i betong<br /></div> <div> </div> <div>– Skulle man optimera transporterna av material, vägmassor och avfall finns stora vinster att göra. Vi är dåliga på logistik i Sverige, det får man nog säga. Förutom att transportera material till och avfall från ett vägbygge sker också många förflyttningar inom projekten. <br /></div> <div> </div> <div>Studien ”Reaching net-zero carbon emissions in construction supply chains – Analysis of a Swedish road construction project” publicerades tidigare i år i tidskriften Renewable and Sustainable Energy Reviews, och är skriven av Ida Karlsson tillsammans med kollegan Filip Johnsson på Chalmers, och Johan Rootzén på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. </div> <div><strong><em></em></strong></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biomassan är en knäckfråga</h2> <div>På både kort och lång sikt spelar biomassan en viktig roll. Det är många branscher som behöver biomassa för att få ner sina utsläpp. Inom anläggning kan den till exempel användas som bränsle för produktion av asfalt, cement och stål, som fordonsbränsle eller för produktion av el. Den kommer troligen inte att räcka till allt, och redan idag importerar dessutom Sverige 95 procent av råmaterialet till biobränsle eftersom det är billigare än att använda inhemskt material. Men det är knappast en hållbar lösning när fler och fler länder drar i biomassan. Ida Karlsson anser att politikerna måste styra användningen av biomassan.  <br /></div> <div> </div> <div>– Där det finns fossilfria alternativ bör man använda sådana alternativ, som exempelvis eldrift istället för biobränslen för transportbranschen. Men då måste politiken tydligt styra mot en sådan utveckling. Annars kommer biomassan helt enkelt gå till den som betalar mest och inte till det som den bäst borde användas till.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fler områden för förbättringar</h2> <div>Alla massor som grävs upp klassas som avfall, och nuvarande lagstiftning gör det komplicerat att återanvända vägmassor från projekt till projekt. En översyn av lagstiftningen är på gång, men sådant tar tid. <br /></div> <div> </div> <div>– Återvinning av asfalt skulle vi också kunna bli bättre på, säger Ida Karlsson. Här har däremot lagstiftningen ändrats, men nya arbetssätt är inte helt implementerade ännu. Det finns också olika tekniker att välja mellan beroende på vilken kvalitet asfalten behöver ha, hur tunga fordon som ska trafikera sträckan och så vidare. Återvinningen kräver energi, men kan ändå sänka utsläppen rejält eftersom asfalt till stor del består av bitumen, en variant av råolja. <br /></div> <div> </div> <div>Betongen är en annan stor källa till utsläpp. I Sverige används cementklinker som bindemedel i betong, men i andra länder använder man delvis andra alternativ, till exempel slagg från stålproduktion eller flygaska från kolkraftverk, vilket sänker utsläppen rejält. <br /></div> <div> </div> <div>– Här måste vi våga ta steget och prova tekniker som inte används sedan tidigare i Sverige, men som man har lång positiv erfarenhet av utomlands. Vi har god tillgång till kalksten, råmaterialet till cementklinker, vilket är en av anledningarna till att det används så flitigt i jämförelse med andra länder som blivit tvungna att tänka utanför boxen vad gäller cement och betong.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Politikerna måste bestämma sig”</h2> <div>Ida Karlsson efterlyser tydliga planer, först och främst en för tiden fram till 2030, men sedan också en fram till 2045. <br /></div> <div> </div> <div>– Vet man redan vad man vill ha år 2030 kan man ställa krav idag. Och då kan också företagen veta att ”okej, 2030 måste vi kunna uppfylla de här kraven, då har vi möjlighet att satsa på tekniker som uppfyller kraven”. För det är stora investeringar som måste göras för att ställa om produktion eller åkeriverksamhet. Då måste man se till att det finns krav, behov, incitament och inte minst att det finns klimatneutral el att tillgå. <br /></div> <div> </div> <div>– De transformativa lösningarna – elektrifiering, koldioxidinfångning, koldioxidfritt stål och betong – kräver tid och stora investeringar. Men om vi redan har plockat ner de lågt hängande frukterna behöver inte kostnadsökningen för de transformativa lösningarna bli så stora. Därför är de lågt hängande frukterna så viktiga att komma igång med, för då blir det lättare att sänka utsläppen mer framöver, till en lägre kostnad. </div> <div><br /> </div> <div><div><span style="font-weight:700">För mer information, kontakta:</span></div> <div>Ida Karlsson, doktorand vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola, 031-772 65 17, <a href="mailto:ida.karlsson@chalmers.se">ida.karlsson@chalmers.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /><strong> Text: </strong>Christian Löwhagen </div>Mon, 18 May 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Prestigefullt-teleskopuppdrag-till-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Prestigefullt-teleskopuppdrag-till-Chalmers.aspxPrestigefullt teleskopuppdrag till Chalmers<p><b>​– Det är en stor ära och en jättestor utmaning för oss att vara med och leverera nästa generation mottagare till det bästa teleskopet i världen, säger Victor Belitsky, som leder GARD, gruppen för avancerad mottagarutveckling, på Chalmers. Gruppen har tillsammans med kollegor i Nederländerna och Italien fått uppdraget att utveckla och tillverka nya högkänsliga mottagare av radiovågor, som ska ge radioteleskopet ALMA i Chile möjlighet att observera delar av universum på nya sätt, bland annat planetbildning och fjärran galaxer.</b></p><div><div>Efter långa förberedelser har ett kontrakt nu undertecknats för att påbörja produktionen av en ny uppsättning mottagare till ALMA, Atacama Large Millimeter/submillimeter Array. Det innebär starten för ett stort och prestigefullt projekt där extrem precision och prestanda krävs, något som bara ett fåtal forskningsgrupper i Europa kan hantera. Den europeiska astronomiorganisationen ESO ska som partner till ALMA-teleskopet ha en överinseende roll i produktionen. </div> <div><br /></div> <div>ALMA-teleskopet ligger bakom några av de mest betydande astronomiska observationerna de senaste åren, och spelade till exempel en viktig roll när den första bilden på ett svart hål togs 2019. ALMA består av 66 sammankopplade radioantenner som observerar universum tillsammans i olika frekvenser från en högplatå i Atacamaöknen i Chile. Teleskopet undersöker ljuset från några av universums kallaste kroppar. Det handlar om ljus på våglängder som är osynligt för mänskliga ögon, i våglängder runt en millimeter, mellan infrarött ljus och mikrovågor. Och det är inte första gången som GARD har fått i uppdrag att vara med och skapa och tillverka mottagare för instrumentet. </div> <div><br /></div> <div>– Vi hade förmånen att vara med och ta fram de senaste nya mottagarna, i ett projekt som pågick mellan 2010 och 2018. Vårt mål är samma denna gång, att göra den bästa tänkbara mottagaren för det aktuella frekvensområdet. Ett optimalt instrument helt enkelt, säger Victor Belitsky.</div> <div><br /></div> <div>I var och en av ALMA:s 66 antenner finns ett antal mottagare som arbetar i varsitt skarpt avgränsat frekvensområde, eller ”band”. Den senaste kompletta uppsättningen mottagare som GARD levererade kallas Band 5 (<a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Instrument-fran-Chalmers-ska-se-universums-mest-avlagsna-delar.aspx">läs mer i nyheten &quot;​Instrument från Chalmers ska se universums mest avlägsna delar&quot;​</a>). De används nu främst för att leta efter vatten i vårt solsystem och i Vintergatan, men också ge forskarna en ny förståelse om hur stjärnor, planeter och galaxer föds. </div> <div><br /></div> <div>De frekvenser som de nya mottagarna ska öppna kallas Band 2, och gör att ALMA dels kan studera den tunna och kalla blandning av gas och strålning som finns mellan stjärnor, det s k interstellära mediet. Och dels studera egenskaperna hos andra astronomiska fenomen i och utanför Vintergatan, som planetbildande skivor och fjärran galaxer. </div> <div><br /></div> <div>– Utvecklingen har verkligen gått framåt när det gäller mottagare och förstärkare. Finessen med de nya instrumenten är att de kan ta emot signaler i ett bredare frekvensområde än tidigare mottagare. Det innebär bland annat att man kan observera olika egenskaper hos samma objekt, utan att behöva kalibrera om instrumenten mellan observationerna. Det är en stor fördel, säger Victor. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/ALMA_B2_prototype.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Nu går han och kollegorna in i en förproduktionsfas som godkänts av ALMA-kommittén efter lyckade tester av den prototyp (se bild) som GARD varit med och designat. Förproduktionsfasen, som man räknar med kommer att ta ca 2,5 år, omfattar utveckling och produktion av sex kompletta ”kassetter” som innehåller bl a mottagare och signalförstärkare. När de är producerade och godkända kommer sedan kollegorna i Italien och Nederländerna sköta produktionen av kassetter till varje antenn. </div> <div><br /></div> <div>– Kompetensen i vår grupp kommer bäst till pass i utvecklings- och designfaserna, och vi vill helst fokusera på de delarna. Så istället för att skapa ett ”löpande band” och producera så många likadana instrument kommer vi att gå vidare mot nya utvecklingsprojekt. Men vi kommer såklart att finnas tillgängliga för att bidra med kunskap och expertis under produktionsfasen också, säger Victor Belitsky. </div> <div><br /></div> <div>Susanne Aalto, professori i radioastronomi vid Chalmers, <strong></strong>kommenterar ALMA:s framtida möjligheter så här: </div> <div><div>– Med band 2 utökar ALMA ytterligare sitt fönster mot det osynliga, “kalla” universum. <span style="background-color:initial">Bland annat får vi nya möjligheter att studera egenskaperna hos riktigt unga och avlägsna galaxer för att kunna kartlägga deras utveckling. Det nya fönstret gör också att vi kan studera riktigt tät och kall gas i mer närbelägna galaxer för att kunna förstå hur massiva utbrott av stjärnbildning kan ske och hur supertunga svarta hål växer. </span></div> <div><span style="background-color:initial">– Vi får också tillgång till nya linjer, nya molekyler och ny kemi för att studera stjärnors och planeters livscykel i vår egen galax, Vintergatan. Till exempel kan man studera hur stora stoftkorn utvecklas och växer för att till sist bilda planeter, avslutar Susanne Aalto, professor och enhetschef vid avdelningen för astronomi och plasmafysik på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. </span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Text: Christian Löwhagen. </em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <em> </em><div><span style="background-color:initial"><em>Bild 1: </em></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"><em>Några av teleskopet ALMA:s</em></span><span style="background-color:initial"><em> 66 antenner som ska få nya mottagare, utvecklade och designade på Chalmers.</em></span><span style="background-color:initial"><em> Bild:</em></span><span style="background-color:initial"><em> </em></span><span style="background-color:initial"><em>ESO</em></span><span style="background-color:initial"><em>/</em></span><span style="background-color:initial"><em>B. Tafreshi</em></span><span style="background-color:initial"><em>.</em></span></div> <em> </em><div><span style="background-color:initial"><em>Bild 2: </em></span><span style="background-color:initial"><em>Prototypen för ALMA:s nya Band 2-mottagare. Mottagare innehåller en hornantenn, polarisationsdelare, förstärkare och vågledare. Det är en s k kryogenisk mottagare som kommer att kylas ner till ca 10 K (minus 263 grader Celsius). Prototypen har designats av GARD vid Chalmers och byggts vid det </em></span><span style="background-color:initial"><em>italienska nationella institutet för fysik, </em></span><span style="background-color:initial"><em>INAF.</em></span></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer info GARD: ​</h3> <div>Gruppen för avancerad mottagarutveckling är en forsknings- och ingenjörsgrupp på avdelningen Onsala rymdobservatorium, institutionen för Rymd-, geo- och miljövetenskap. De arbetar med instrumentering för terahertzteknik. Dessa terahertzfrekvenser omfattar millimeter- och submillimetervåglängder (vid frekvenser 100 GHz och högre) samt frekvenser över 1000 GHz.</div> <div><a href="/sv/institutioner/see/forskning/OSO/gard/Sidor/default.aspx">https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/forskning/OSO/gard/Sidor/default.aspx</a></div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Mer info Band​ 2: </span><br /></div> <div>Produktionen av Band 2-mottagarna görs inom ett konsortium med den nederländska forskarskolan för astronomi (NOVA), Chalmers tekniska högskola i Göteborg och det italienska nationella institutet för fysik (INAF). Japans nationella astronomiska observatorium (NAOJ), National Radio Astronomy Observatory (NAOJ) i USA och Universidad de Chile har deltagit i utvecklingen och produktionen av vissa delar i mottagarna som kommer att sändas till ESO för tester och integration.</div> <div><a href="https://www.eso.org/public/sweden/teles-instr/alma/receiver-bands/">https://www.eso.org/public/sweden/teles-instr/alma/receiver-bands/</a></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer info ALMA.</h3> <div>Den internationella forskningsanläggningen ALMA är ett partnerskap mellan ESO, U.S. National Science Foundation (NSF) och det Nationella naturvetenskapliga institutet (NINS) i Japan, i samarbete med republiken Chile. <span style="background-color:initial"><a href="https://www.eso.org/public/sweden/teles-instr/alma/">https://www.eso.org/public/sweden/teles-instr/alma/</a></span></div></div> <div><br /></div>Fri, 08 May 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ensamma-forare-anvander-mest-energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Ensamma-forare-anvander-mest-energi.aspxEnsamma förare använder mest energi<p><b>​Antalet personer per fordon är den enskilt mest avgörande faktorn när det handlar om hur mycket energi det går åt för att transportera en person från a till b. Det visar forskare från Chalmers och University College London i en ny studie, som också varnar för att självkörande fordon skulle kunna öka både energiåtgång och utsläpp från persontransporter. – Idag åker det i snitt 1,5 personer i varje bil i industriländer. Skulle vi kunna öka den siffran finns stora vinster att hämta för klimatet, men risken är snarare att den fortsätter att minska när självkörande fordon kommer in på marknaden, säger Sonia Yeh, en av författarna bakom studien, som också visar att energiåtgången kan tredubblas för varje personkilometer. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Beläggningsgrad, eller occupancy på engelska, är ett centralt begrepp när det gäller att räkna ut energiåtgång och utsläpp för persontransporter. Om man åker ensam i sin bil är beläggningen 1 personkilometer per kilometer som fordonet färdas. Med två personer i bilen stiger beläggningsgraden till två personkilometer per fordonskilometer. Men det finns också resor som har färre än en person i bilen. Sonia Yeh, professor på avdelningen för fysisk resursteori förklarar: </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Profilbilder/Sonia_Yeh_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– När det gäller taxiresor räknar man bara passageraren. Så om en taxi kör 15 km för att hämta upp en passagerare, kör 20 km till målet och sedan 5 km för att återvända till centralen blir alltså beläggningsgraden 0,5 – eller 20 personkilometer på 40 fordonskilometer. ”Tomma” fordonskilometer uppkommer inte bara vid taxiresor utan också vid vissa typer av fordonsdelning och självkörande fordon som kör tomma på väg till eller från upphämtning, avlämning och parkering. När vi har räknat på det ser vi att självkörande fordon kan tredubbla energiförbrukningen för persontransporter, en ökning som blir svår att kompensera med bränslesparande teknik. </div> <div><br /></div> <div>En ökad beläggningsgrad i bilarna skulle minska både utsläpp och energiförbrukning per personkilometer, men trenden har gått i motsatt riktning under de senaste decennierna, mycket på grund av att många hushåll nu har två bilar. Idag finns det egentligen inga exempel där man har lyckats genomföra en förändring. </div> <div><br /></div> <div>– Man kan införa kostnadsbaserade åtgärder som gör ensamresande dyrare eller samåkande billigare, men erfarenheten visar att människor i så fall hellre betalar än gör längre eller mer tidskrävande resor, säger Sonia. </div> <div><br /></div> <div>– Kollektivtrafik i Sverige har i allmänhet låga utsläpp av växthusgaser. För att minska utsläpp från transporter ytterligare är de mest effektiva sätten att minska reslängder, fossilfria bränslen samt att öka beläggningsgraden. Den nuvarande situationen med coronapandemin gör situationen mer komplicerad eftersom människor undviker kollektivtrafiken och att dela fordon. Återstår då att sätta hoppet till elfordon som drivs med fossilfri elektricitet, för att minska utsläppen av växthusgaser från persontransporter.  </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.nature.com/articles/s41893-020-0514-9">Sonia Yeh och hennes kollega Andreas W Schäfers, University College Londons artikel “A holistic analysis of passenger travel energy and greenhouse gas intensities​</a>” publicerades nyligen i Nature Sustainability. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> </div>Fri, 24 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Sa-hjalper-satelliterna-dig-i-vardagen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Sa-hjalper-satelliterna-dig-i-vardagen.aspxSå hjälper satelliterna dig i vardagen<p><b>”Har du någon gång hamnat i en situation då du inte visste exakt var du var, någonstans mitt i ingenstans, utan en aning om vart du ska ta dig? Lyckligtvis fanns din mobiltelefon - din kära lilla enhet – så att du kunde hitta en väg ut, ordna transport, få mat, och bland annat. Allt tack vare det globala satellitnavigeringssystemet GNSS, ett system vi använder dagligen och för många olika ändamål”.  Så inleds en animerad video som Grzegorz Klopotek, doktorand på Onsala rymdobservatorium, har skapat. ​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Grzegorz disputerar på Chalmers tekniska högskola den 17 april, och hans doktorsavhandling handlar bland annat om teknik för Onsala rymdobservatoriums tvillingteleskop. </span><div>I videon berättar han hur GNSS-tekniken som utvecklats med satelliter i rymden hjälper oss i vardagen. Hur går det till när du går vilse och använder mobilen för att hitta hem?</div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Varför gjorde du den här filmen? </strong><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Alla doktorander på Chalmers måste göra en populärvetenskaplig presentation innan de disputerar. Jag hade inte gjort någon sådan när coronaviruset bröt ut och möjligheten inte lägre fanns att göra en vanlig presentation för allmänheten. Då blev det ett bra alternativ att sätta ihop en film som kan spridas till allmänheten. </span></div> <div><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> <div><strong style="background-color:initial">Vilka vill du ska se filmen och hur kan de ha nytta av den? </strong></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/Greg-video-screenshot-280.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– I princip för alla som har mobiltelefoner och de som vill veta lite mer hur global satellitnavigation fungerar. Det stämmer att GNSS används mest för navigation, men det har också andra tillämpningar, t ex inom lantmäteri eller i forskning om jorden. Med hjälp av GNSS satelliter i rymden kan man mäta långtidsförändringar i klimat och miljö, och se deras variationer i tid och rum.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">På Onsala rymdobservatorium studerar Grzegorz och hans kollegor jordens form, orientering och storlek med </span><span style="background-color:initial">hjälp av rymdgeodetiska tekniker som GNSS och geodetisk långbasinterferometri, VLBI efter engelskans very-long-baseline interferometry. I geodetiskt VLBI observerar man radiovågor från avlägsna, ljusstarka galaxer (så kallade kvasarer) med nätverk av radioteleskop. Tillsammans med satelliters radiosignaler kan signalerna från kvasarer utnyttjas för att göra mätningar av jorden, atmosfären, haven och klimatets förändringar på kort och lång sikt.</span></div> <div><br /></div> <div>– Rymdgeodetiska tekniker, som GNSS och geodetisk VLBI, förser oss också med noggranna och stabila globala referensramar. Dessa referensramar behövs för att bland annat kunna mäta, beskriva och kvantifiera långtidsförändringar i klimat och miljö. I allmänhet kan man säga att med rymdgeodetiska tekniker tittar man djupt in i himlen för att veta vad som ligger under våra fötter! .</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka skulle du säga är de främsta vetenskapliga tillämpningsområdena för GNSS? </strong></div> <strong> </strong><div><br /></div> <div>– GNSS har många tillämpningar inom vetenskapsområdet. Vi använder det för att undersöka t ex en av jordens orienteringsparametrar, den så kallade Polrörelsen, alltså hur jordens rotationsaxel rör sig i förhållande till jordytan. GNSS visar också hur jorden deformeras. Exempel på det sistnämnda kan vara rörelser av de tektoniska plattorna eller landhöjning. I Skandinavien är det största bidraget till landhöjning den postglaciala landhöjningen där jordskorpan återvänder till ”mekaniskt viloläge” efter att ha befriats från trycket som islagret utövade under den senaste istiden. </div> <div><br /></div> <div>– På Onsala rymdobservatorium arbetar vi också med GNSS-reflektometri, som används för att observera reflekterade GNSS signaler. Vi kan på så sätt bestämma t ex havets höjd med någracentimeterprecision.</div> <div><br /></div> <div><strong>I filmen nämner du att det kan komma fler användningsområden för GNSS, vilka tror du ligger närmast i tiden?</strong> </div> <div><br /></div> <div>– Autonom körning kan vara det första och uppenbar exemplet. I den närmaste framtiden </div> <div>förväntas ännu bättre prestanda för GNSS för navigering.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Nu doktorerar du, vad ligger närmast i framtiden för dig efter det?</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Förmodligen forskning som relateras inte bara till geodetiskt VLBI, utan till rymdgeodetiska tekniker i allmänhet. Ett projekt som involverar GNSS, SLR (satellite laser ranging), LLR (lunar laser ranging) och geodetiskt VLBI låter bra för mig...</span></div> <div><br /></div> <div>Läs Grzegorzs avhandling:<a href="https://research.chalmers.se/publication/516075"><div style="display:inline !important"><span>Observations of Artificial Radio Sources within the Framework of Geodetic Very </span></div> <div style="display:inline !important"><span style="background-color:initial">Long Baseline Interferometry här</span></div></a><div style="display:inline !important"><span style="background-color:initial">. </span></div> <span style="background-color:initial">Disputationen är 17 april kl 13, och går att följa via länk</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=dEqSx6MOgnk">Se Grzegorzs film Navigation in your hand på YouTube</a>, (textad på svenska och engelska).</div> <div><br /></div> Thu, 16 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Jamforelser-mellan-ekologiskt-och-konventionellt-jordbruk-behover-bli-battre.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Jamforelser-mellan-ekologiskt-och-konventionellt-jordbruk-behover-bli-battre.aspxJämförelser mellan ekologiskt och konventionellt jordbruk behöver bli bättre<p><b>​Jordbrukets och matens miljöeffekter diskuteras intensivt. Men de vanligaste analysmetoderna bortser ofta från avgörande faktorer, enligt forskartrion bakom en studie i tidskriften Nature Sustainability. Exempel på sådana faktorer är biologisk mångfald, jordkvalitet, giftspridning och samhällsförändringar. Dessa förbiseenden kan leda till fel slutsatser om intensivjordbruk och ekologiskt jordbruk.</b></p><div><span style="background-color:initial">Den vanligaste metoden för att bedöma miljökonsekvenserna av jordbruk och mat är livscykelanalys, LCA. Studier som använder denna metod visar ibland att ekologiskt jordbruk är sämre för klimatet, eftersom det ger lägre avkastning och därför behöver större markyta för att producera en viss mängd mat jämfört med konventionellt jordbruk. Denna slutsats drogs till exempel </span><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-019-12622-7">i en studie i Nature Communications</a><span style="background-color:initial">, som rapporterades av många medier, </span><a href="https://www.bbc.com/news/science-environment-50129353">bland annat BBC</a><span style="background-color:initial">.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Men enligt tre forskare från Frankrike, Danmark och Sverige är denna LCA-tillämpning allt för förenklad, och missar därför viktiga fördelar med ekologiskt jordbruk. Forskarna har analyserat en mängd LCA-studier.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/SEE/Nyheter/ChristelCederberg_230.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Vi är oroliga över att LCA ger en för begränsad bild, vilket riskerar att leda till dåliga politiska och samhälleliga beslut. När man jämför ekologiskt jordbruk med intensivjordbruk finns det bredare effekter som inte fångas upp tillräckligt med dagens metoder, säger Christel Cederberg på Chalmers (bilden).</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Till exempel är biologisk mångfald helt avgörande för funktionen och stabiliteten i våra ekosystem. Men den biologiska mångfalden minskar världen över, och intensivjordbruket har visat sig vara en av huvudorsakerna till negativa trender såsom förluster av insekter och fåglar. I ett öppet brev i tidskriften Nature Ecology &amp; Evolution manade 65 forskare nyligen till åtgärder inom jordbruket för att insektsnivåer ska bevaras och återhämta sig.</div> <div> </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Biodiversitet högre i ekologiska åkrar</h3> <div> </div> <div>Jordbruket upptar globalt mer än en tredjedel av vår landyta, så kopplingar mellan jordbruk och minskad biodiversitet har oerhört stor betydelse.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>–Vår analys visar att dagens LCA-studier sällan räknar in effekterna på biologisk mångfald, och därför missar fördelen som ekologiskt jordbruk har. Tidigare studier har visat att ekologiska åkrar har runt 30 procent högre biodiversitet än konventionella åkrar, säger Marie Trydeman Knudsen på Århus universitet i Danmark.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Omfattande besprutning är ett annat orosmoln. Mellan år 1990 och 2015 ökade den globala användningen av kemiska bekämpningsmedel med 73 procent. Giftrester i mark, vattendrag och mat kan vara skadliga för människors hälsa och för ekosystem på land och i vatten, och kan orsaka förluster av biologisk mångfald. </div> <div> </div> <div>Inom ekologiskt jordbruk används inga kemiska bekämpningsmedel. Men få LCA-studier tar med det i beräkningen.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Ännu en aspekt är jorderosion och minskad markbördighet som orsakas av ohållbara jordbruksmetoder – även det är något som sällan beaktas i LCA-studier. Därför missar man ofta fördelarna med ekologiska metoder såsom bättre växtföljder och naturlig växtnäring. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Avgörande är att LCA utvärderar miljöeffekter per kilo produkt. Det gynnar intensivjordbruk som kan ha lägre belastning per kilo produkt, men högre belastning per hektar landyta.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Med LCA tar man bara med den totala avkastningen i beräkningen. Ur det perspektivet stämmer det förstås att intensivjordbruk ofta presterar bättre. Men detta är inte hela sanningen när vi tittar på det större jordbruksekosystemet. Ett varierat odlingslandskap med mindre fält, fler häckar och stenmurar och många olika grödor ger andra fördelar – till exempel högre biologisk mångfald, säger Hayo van der Werf på forskningsinstitutet INRAE i Frankrike.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Den produktbaserade livscykelanalysen misslyckas också med att fånga in nyanserna hos agroekologiska jordbrukssystem, som ekologisk odling är ett exempel på, vilka förlitar sig mer på naturliga processer och anpassas till lokala ekosystem. LCA behöver en mer finjusterad metodik, menar Christel Cederberg.</div> <div> </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Problematiskt att värdera indirekta effekter​</h3> <div>En annan brist är när hypotetiska ”indirekta effekter” tas med i beräkningen. Exempelvis antagandet att den lägre avkastningen hos ekologiskt jordbruk automatiskt kan översättas till ökade koldioxidutsläpp, på grund av högre markanspråk som kan leda till avskogning. Att värdera sådana indirekta effekter är problematiskt.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Ta till exempel den ökande efterfrågan på ekologiskt kött. Med traditionella LCA-studier förutsätter man att den totala köttkonsumtionen kommer att förbli oförändrad, och att större arealer därför kommer att behövas. Men konsumenter som blir motiverade till att köpa ekologiskt kött av miljömässiga och etiska skäl kommer troligtvis också köpa mindre kött. Det har knappt gjorts några studier om den här typen av konsumentbeteende, så det är väldigt svårt att räkna in effekterna av sådana sociala skiften nu, säger Hayo van der Werf.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Dagens LCA-metodik och tillämpningar är helt enkelt inte tillräckligt bra för att utvärdera agroekologiska odlingssystem, såsom ekologiskt jordbruk. Metoden behöver utvecklas och kopplas ihop med andra verktyg för miljöutvärdering för att få fram en mer balanserad bild, säger Christel Cederberg.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Läs artikeln “<a href="https://www.nature.com/articles/s41893-020-0489-6">Towards better representation of organic agriculture in life cycle assessment​</a>” i Nature Sustainability.</div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>För mer information, kontakta:</span></h3></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div>Christel Cederberg, b<span style="background-color:initial">iträdande professor institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, Chalmers</span></div> <div> </div> <div>christel.cederberg@chalmers.se</div> <div> </div> <div>031-772 22 18</div> <div> </div> <div><br /></div>Tue, 17 Mar 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/ALMA-stjarna-forvandling-W43A.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/forskningsinfrastruktur/oso/nyheter/Sidor/ALMA-stjarna-forvandling-W43A.aspxAlma avslöjar gammal stjärnas dramatiska förvandling<p><b>​​Med hjälp av teleskopet Alma har Chalmersastronomen Daniel Tafoya och hans kollegor fångat en sällsynt händelse i rymden: en åldrande stjärna som precis börjat omvandla sin omgivning på spektakulärt vis. På bara 60 år har stjärnan skickat ut en mäktig dubbelstråle av gas som nu kolliderar med sin omgivning och kommer att skapa en så kallad planetarisk nebulosa.</b></p><div><span style="background-color:initial">När en solliknande stjärna börjar nå livets slut sväller den snabbt och blir en röd jätte. I nästa steg tappar stjärnan mängder med gas som bildar en rest som kallas en planetarisk nebulosa. Sådana nebulosor kan se väldigt olika ut: vissa är sfäriska, men andra har dubbla lober eller ännu mer komplicerade strukturer. Astronomer vill förstå varför dessa kan se så olika ut. Oftast hindras de av tjocka lager av stoft, damm och gasen som döljer stjärnan och gör det svårt att undersöka processen.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Genom att studera sådana stjärnor med radioteleskop blir det möjligt för astronomer att se genom stoftlagren. Ett team av astronomer som leds av Daniel Tafoya vid Chalmers tekniska högskola riktade Alma (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) mot stjärnan W43A i stjärnbilden Örnen. Forskningsresultaten har publiceras i tidskriften Astrophysical Journal Letters.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Onsala%20rymdobservatorium/340x/20200305_W43A_composite_72dpi_340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Tack vare Almas höga upplösning fick forskarna fram en mycket detaljerad bild av stjärnan W43A och dess omgivningar. </div> <div><br /></div> <div>– De mest anmärkningsvärda strukturerna är dess små, dubbla jetstrålar, säger Daniel Tafoya.</div> <div><br /></div> <div>Teamet konstaterade att strålen har en hastighet på hela 175 kilometer per sekund, vilket är mycket högre än tidigare uppskattningar. Utifrån hastigheten och storleken på jetstrålarna, kunde teamet räkna fram åldern på dem till mindre än en mänsklig livslängd.</div> <div><br /></div> <div>– Med tanke på jetstrålens ungdomlighet jämfört med en stjärnas totala livslängd, kan vi utan osäkerhet säga att det vi nu ser är just det ögonblicket då jetstrålarna har börjat trycka igenom gasen som omger stjärnan. När jetstrålarna skär genom det omgivande materialet på bara 60 år skulle en enda människa kunna titta på processen under sitt liv. </div> <div><br /></div> <div>I Alm​as mätningar framgår tydligt hur strålarna dragit med sig dammiga moln, vilket är ett bevis på att stjärnan börjat ändra sin omgivning.</div> <div><br /></div> <div>Forskarna tror att denna påverkan kan vara nyckeln till att bilda en planetarisk nebulosa med dubbla lober, och i artikeln beskriver de ett tänkbart scenario. Den gamla stjärnan förlorar först gas i alla riktningar och stjärnan tappar sitt yttre hölje. </div> <div><br /></div> <div>Om stjärnan är en dubbelstjärna kan det ha en viktig påverkan på hur nebulosan bildas. Om gas från följeslagaren faller mot den döende stjärnan kan en del av denna gas bidra till strålarna. </div> <div><br /></div> <div><div>Stjärnan W43A är ett exempel på en ovanlig typ av stjärna, ett så kallat &quot;vattenfontän-objekt&quot;, berättar Hiroshi Imai vid Kagoshima University, Japan, som är medlem i forskarlaget.</div> <div><br /></div> <div>– Dessa är gamla stjärnor som visar upp karaktäristisk radiostrålning från vattenmolekyler, säger han. </div> <div><br /></div> <div>Utifrån observationerna med Alma tror de att vattenmolekylerna som exciteras kring dessa stjärnor ligger i gränsområden mellan strålarna och det omgivande materialet. Forskarna misstänker att alla dessa &quot;vattenfontäner&quot; består av dubbelsystem som nyligen skickat iväg en dubbel jetstråle precis som W43A, menar Hiroshi Imai.</div></div> <div><br /></div> <div>José Francisco Gómez, astronom vid Instituto de Astrofísica de Andalucía i Spanien, utvecklar.</div> <div><br /></div> <div>– Hittills känner vi endast <span style="background-color:initial">till</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">femton vattenfontän-objekt, trots att det finns fler än 100 miljarder stjärnor i vår galax, Vintergatan. Det beror förmodligen på att jetstrålarnas livslängd är ganska kort. Därför är vi lyckligt lottade som kan få se så sällsynta stjärnor, säger han.</span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div>Daniel Tafoya ser fram emot nya insikter från Alma om dessa märkliga och spektakulära stjärnor, som ju också liknar vår sol.</div> <div><br /></div> <div>– Vi tror att dessa stjärnor har mycket att berätta om vad som händer när stjärnor som solen dör. De ger oss ny kunskap om varför himlens vackraste former, de planetariska nebulosorna, ser ut som de gör. De berättar dessutom för oss hur stjärnor som solen återför material till galaxen som kan ingå i nästa generation av nya stjärnor.</div> <div><br /></div> <div><strong><i>Bilder</i></strong></div> <div><br /></div> <div>För högupplösta bilder se pressmeddelandet på engelska från <a href="https://www.nao.ac.jp/en/">NAOJ</a> på <a href="https://www.nao.ac.jp/en/news/science/2020/20200305-alma.html%E2%80%8B">https://www.nao.ac.jp/en/news/science/2020/20200305-alma.html​</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">A (överst) –</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Stjärnan W43A som NAOJ:s rymdkonstnär föreställer sig den utifrån </span>Almas <span style="background-color:initial">observationer. Diffus gas som släpptes ut från stjärnan för länge sedan bildar ett sfäriskt skal runt den. Stjärnan i mitten sänder ut dubbla strålar som nu börjat träffa det omgivande materialet. Där strålarna möter den diffusa gasen finns flera ställen där ljuset från vattenmolekyler kan upptäckas med radioteleskop.</span><br /></div> <div>Bild: NAOJ</div> <div><br /></div> <div><div>B – Almas bild av det gamla stjärnsystemet W43A. I blått visas de dubbla jetstrålarna som skickas ut i hög hastighet ifrån den åldrade stjärnan. I grönt visas utflödet med låg hastighet från stjärnan, och i orange färg visas de dammiga moln som dras med av jetstrålarna.</div> <div>Bild: ALMA (ESO / NAOJ / NRAO), Tafoya m. fl.</div></div> <div><br /></div> <div><div><b>Mer om forskningen</b></div> <div><br /></div> <div>Dessa forskningsresultat presenteras i artikeln ”Shaping the envelope of the asymptotic giant branch star W43A with a collimated fast jet” som publicerades i tidskriften Astrophysical Journal Letters den 13 februari 2020. Länk till forskningsartikeln: <span style="background-color:initial">​</span><a href="https://iopscience.iop.org/article/10.3847/2041-8213/ab70b8/meta">https://iopscience.iop.org/article/10.3847/2041-8213/ab70b8/meta</a></div> <div><br /></div> <div>Medlemmarna i forskargruppen är: Daniel Tafoya (Chalmers tekniska högskola), Hiroshi Imai (Kagoshimauniversitetet, Japan), José F. Gómez (Instituto de Astrofísica de Andalucía, CSIC), Jun-ichi Nakashima (Sun Yat-sen University, China), Gabor Orosz (University of Tasmania, Australien, och Xinjiangs astronomiska observatorium, Kina) och Bosco HK Yung (Nicolaus Copernicus Astronomical Center, Torun, Polen)</div> <div><br /></div></div> <div><div><b>Mer om Alma</b></div> <div><br /></div> <div>Alma är en internationell anläggning för astronomi och är ett samarbete mellan ESO (Europeiska sydobservatoriet), i vilket Sverige är ett av 15 medlemsländer, National Science Foundation i USA och Nationella instituten för naturvetenskap (NINS) i Japan i samverkan med Chile. Alma stöds av ESO åt dess medlemsländer, av NSF i samarbete med Kanadas National Research Council (NRC) och Taiwans Nationella vetenskapsråd (NSC) samt av NINS i samarbete med Academia Sinica (AS) i Taiwan och Koreas Institut för astronomi och rymdforskning (KASI).</div> <div><br /></div> <div>Chalmers och Onsala rymdobservatorium har varit med sedan starten och bland annat byggt mottagare till Alma. Vid Onsala rymdobservatorium finns Nordic Alma Regional Centre som tillhandahåller teknisk expertis om Alma och som hjälper nordiska astronomer att använda teleskopet.​</div> <div><br /></div> <div><strong>Kontakter:</strong></div> <div> </div> <div>Robert Cumming, kommunikatör, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 5500, 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div>Daniel Tafoya, astronom, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031 772 5519, daniel.tafoya@chalmers.se</div></div>Thu, 05 Mar 2020 06:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/plast-en-attraktiv-ravara.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/plast-en-attraktiv-ravara.aspxMed rätt kravprofil blir plast en attraktiv råvara<p><b>Ryggmärgsreaktionen är att minska användningen av plast i samhället. Men det är att angripa symtomen, istället för roten till problemen. Vi måste sätta upp en kravprofil for polymera material, så att de kan produceras resurseffektivt till låg kostnad och skapa cirkulära system och återanvändas utan att ta ändliga resurser i anspråk. Plast ska vara en attraktiv råvara i ett oändligt kretslopp, skriver professor Henrik Thunman, i årets första nummer av IVA-Aktuellt, nr 1 2020. Länk till hela IVAs magasin i slutet av artikeln.</b></p><b>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/plastic-bottles-115087_640.jpg" alt="BIld av Hans Braxmeier från Pixabay " class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" /></b><span style="background-color:initial"><b>Miljökonsekvenserna</b> av dagens plastanvändning har fått allt större uppmärksamhet. Gigantiska öar av plast flyter omkring i våra hav, nedskräpningen av kustområden blir allt värre och kunskapen om mikroplasters påverkan på det marina djurlivet ökar. Världens höginkomstregioner har lämnat ett oerhört arv efter sig. Samtidigt har den globala tillväxten flyttat det huvudsakliga läckaget av plast till låginkomstregioner, där fortfarande två miljarder människor lever utan fungerande system för avfallshantering.</span><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">Ryggmärgsreaktionen är att minska användningen av plast i vårt samhälle. Men den utgår från hur vi i dag värderar och använder dessa material. Att minska användningen är därför att angripa symtomen istället för roten till problemet. Problemet är inte plast och andra polymera material, utan samhällets oförmåga att skapa system som gör att material får ett värde efter dess primära användning. <br /><span style="background-color:initial"><br /><b>Vi </b></span><span style="background-color:initial"><b>måste därför frigöra oss</b> från vår begränsande världsbild och sätta upp kravprofilen för de material som ska bygga vårt framtida hållbara cirkulära samhälle. Kravbilden utmärks av att materialen kan produceras resurseffektivt, till låg kostnad, kan möta samhällets olika behov av material med olika egenskaper samt vara tillgängliga för alla jordens invånare oavsett inkomstnivå. För att göra materialen uthålliga och cirkulära krävs att de kan möta en ökad användning utan att ta ändliga resurser i anspråk. Och när materialen tjänat ut ska de vara en attraktiv råvara för att producera nya material i ett oändligt kretslopp. <br /><br /></span></p> <p class="MsoNormal"><span style="background-color:initial"><b>Tar vi till oss denna kravprofil</b> blir slutsatsen att syntetiskt producerade material uppbyggda av kol- och väteatomer mer eller mindre är de enda material som kvalificerar sig. Det innebär plast och andra polymera material. Anledningen är att dessa material bryts ner mycket långsamt, vilket betyder att allt material kan återvinnas och ges egenskaper som gör att de i stort sätt kan möta alla behov vi kan föreställa oss. Dessutom kan vi täcka ett ökande behov med plast som finns lagrad i vårt samhälle, till exempel på soptippar eller öar av skräp i havet.</span></p> <p class="MsoNormal">Om mängden plastavfall inte är tillräcklig, är det naturligt att komplettera detta med biomassa som först har utnyttjats som material i sin ursprungliga form. Alternativet är att täcka expansionen genom att producera plast och andra polymera material via elektrolys och syntes av koldioxid och vatten som fångas in direkt från luften med förnybar el som energikälla. Koldioxiden och vattenångan som en vuxen människa andas ut under dag skulle räcka till att producera ungefär 25 plastbärkassar.</p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><b>För att skapa </b>en cirkulär användning måste kolet som är lagrat i material ses som just råvara för nya material och inte som bränsle. Och absolut inte något som vi bara kan deponera kontrollerat eller okontrollerat i vår natur. Följaktligen måste vi följa ambitionerna i avfallshierarkin som är implementerad i EU:s avfallsdirektiv och även återfinns i FN:s hållbarhetsmål.</p> <p class="MsoNormal">För de stora petrokemiska fabrikerna, där våra plaster och polymera material produceras, betyder detta att de måste byta råvara.</p> <p class="MsoNormal">Biflöden från olje- och gasindustrin måste ersättas av biflöden från samhället i form av plastavfall och biomassabaserat avfall. Ett byte som innebär flera stora utmaningar.<br /><br /> <b>Den första är skalan </b>på dessa anläggningar. Ett typiskt petrokemiskt industriellt kluster behöver mer än 1 miljon ton råvara årligen. Detta kan jämföras med den totala mängden plastavfall i Sverige som är i storleksordningen 1,7 miljoner ton per år. <br /><span style="background-color:initial"><br /><b>Den andra stora utmaningen</b> är att skapa tekniska lösningar som kan återvinna material med en så hög återvinningsgrad att avfallsflödena räcker för att driva systemet.</span></p> <p class="MsoNormal">Ser vi till den första utmaningen har vi under de senaste årtiondena tagit viktiga steg. Här har vi framför allt i norra Europa gått före genom att aktivt sortera ut plast ur våra avfallsströmmar. Detta är en förutsättning för en omställning till ett cirkulärt samhälle. I dag återvinns runt 7 procent av det globala plastavfallet till nya produkter. Denna återvinning bygger dock i huvudsak på mekanisk återvinning. I en sådan används mer eller mindre sofistikerade tekniska system för att sortera ut olika plaster och omvandla de renaste fraktionerna till granulat av olika kvalitet. Granulat blir sedan råvara för nya produkter med begränsade kvalitetskrav. För att förbättra situationen höjs kvalitén på granulatet ofta genom inblandning av olika mängder jungfrulig plast. <br /><b style="background-color:initial"><br />Plast och de polymera</b><span style="background-color:initial"> material som produceras via mekanisk återvinning kommer alltid vara av lägre kvalitet än de som bygger på jungfruliga material. En stor andel plaster, till exempel härdplaster går dessutom inte att återvinna på detta sätt. För de material som kan återvinnas går det inte att återskapa den stora bredd av olika egenskaper som jungfrulig plast och andra polymera material erbjuder. Dessa återvinningsmetoder bidrar således till en längre livslängd och minskat behov av jungfruligt material, men inte till cirkularitet.</span></p> <p class="MsoNormal">En ytterligare begräsning med denna typ av återvinning är småskaligheten. Lösningarna kan endast dra begränsad nytta av de skalfördelar som gör att dagens produktion av jungfrulig plast och andra polymerer kan förse världen med en nästan oändlig mängd avancerade material till lågt pris.</p> <p class="MsoNormal">För att skapa en cirkulär och resurseffektiv produktion av framtida material måste dagens återvinningstekniker kompletteras. Här kommer de kemiska återvinningsteknikerna in. Det är metoder som antingen kemiskt löser upp materialet eller termiskt bryter ned det. Det finns många olika lösningar. De som tillämpas i dag är främst småskaliga. För att vara ett reellt alternativ för omställningen av de existerande storskaliga petrokemiska fabrikerna, måste regelverk som säkerställer råvarutillförseln och nya tekniska lösningar utvecklas.</p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><b>För existerande storskaliga </b>petrokemiska fabriker finns två huvudspår. Närmast i tiden ligger att omvandla plasten till en dropin råvara som direkt kan blandas med dagens råvara till existerande ångkrackrar. Det innebär en process där dagens råvara hastigt värms upp till mellan 700 och 850 grader i en ångatmosfär vid atmosfärstryck. Sedan kyls den snabbt ned för att producera främst eten, propen och bensen. <br /> Dessa ämnen är basen för den stora volymen av produkter i petrokemiska fabriker som producerar plaster och polymera material. Det andra spåret är att ta fram nya ångkrackningsprocesser som tillåter ett byte av råvaran till plastavfall och biomassabaserat avfall.</p> <p class="MsoNormal">Under det senaste året har flera projekt för att producera dropin råvara startas. De flesta är baserade på pyrolys av termoplaster (samma plaster som lämpar sig för den mekaniska återvinningen) i decentraliserade, relativt små anläggningar. I denna process värms plasten upp till cirka 500 grader och bildar en olja och permanenta gaser (cirka 20 procent av ingående energi). Gasen bränns för att förse processen med värme och släpper samtidigt ut koldioxid i atmosfären. Drivkraften för dessa satsningar är främst att producera ett drop-in drivmedel för dieselbränslen. Endast en mindre del blir en drop-in råvara till ångkrackrarna för de petrokemiska klustren.</p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><b>I dagens samhälle</b> är detta ett attraktivt återvinningsalternativ. Men ser vi det ur ett uthålligt cirkulärt perspektiv är det svårare att försvara: bara 20–30 procent av ingående råvara går till den petrokemiska industrin och endast 40–50 procent blir byggstenar för nya plaster. Återvinningsgraden till ny plast och polymerer begränsas därmed till mellan 10–15 procent. En pyrolyslösning för de petrokemiska industrierna i Stenungsund skulle behöva mellan 5–10 miljoner ton plastavfall för att täcka sitt framtida behov. Detta kan jämföras med omkring 1 miljon ton som är det teoretiska behovet.</p> <p class="MsoNormal">För att skapa ett rimligt framtida råvarubehov för existerande storskaliga petrokemiska fabriker i ett framtida cirkulärt samhälle, måste nya processer utvecklas som ger högre återvinningsgrad och kan hantera en bredare råvarubas. En möjlig nyckelprocess är utvecklingen av nya ångkrackrar som klarar avfall från alla typer av plast, polymera material och biomassa. Processen måste kompletteras med processer för koldioxidavskiljning och sådana som kan hantera och syntetisera biflöden med hjälp av förnybar el.</p> <p class="MsoNormal">Sommaren 2019 presenterade en forskargrupp från Chalmers i en vetenskaplig publikation i Sustainable Materials and Technologies hur detta ska gå till. Kopplade fluidbäddar används för att ångkracka olika plastfraktioner och biomassa för att värma processen för att bredda råvarubasen och samtidigt möjliggöra nettonegativa koldioxidutsläpp till atmosfären.</p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><b>I denna teknik används </b>ett fast bäddmaterial i form av sand för att transportera värmen till krackningsprocessen i en reaktor. Samtidigt transporterar bäddmaterialet bort de olika föroreningar och koks som bildas till en andra reaktor, där det värms upp och regenereras. Processen liknar en FCC-pocess (Fast Catalytic Cracking) som används för att öka produktionen av bensin i ett oljeraffinaderi. Den har kombinerats med lösningar från sopförbränningsanläggningar som använder fluidiserade bäddar, samt erfarenheterna från förgasning av biomassa i GoBiGas-projektet i Göteborg. Där användes ett motsvarande kopplat fluidbäddsystem för att industriellt tillverka avancerade biodrivmedel från skogsavfall.</p> <p class="MsoNormal">Utvecklingen har skett i Chalmers unika anläggning för att studera industriella fluidbäddprocesser. Denna har tidigare bidragit till utvecklingen och kommersialiseringen av fluidiserad bäddförbränning och fungerade som pilotanläggning i GoBigas-projektet.<br /><br /></p> <p class="MsoNormal"><b>Försöken som genomförts</b> har gjorts i skalan 4,8 ton polyeten per dag (motsvarar vikten av 250 000 plastbärkassar, en kommersiell anläggning skulle behöva vara cirka 100 gånger större). Resultaten visar att den föreslagna tekniken skulle vara både tekniskt och ekonomiskt möjlig att implementera i existerande petrokemisk industri. Därmed har den mycket goda förutsättningar att bidra till att skapa en petrokemisk industri för ett framtida hållbart cirkulärt samhälle.<br /><br /><a href="https://issuu.com/iva-publikationer/docs/iva-aktuellt-nr-1-2020-issuu"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs artikeln i sin helhet i IVA-Aktuellt, nr 1 2020</a><br /><a href="https://www.iva.se/globalassets/bilder/iva-aktuellt/pdfer/iva-aktuellt-nr-1-2020.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda hem IVA-Aktuellt som PDF​</a></p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><b>Läs mer om Henrik Thunmans forskning:</b><br /><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Allt-plastskrap-kan-atervinnas-till-forstklassig-plast-genom-utvecklad-angkrackning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Allt plastskräp kan återvinnas till ny plast​</a><br /></p> <p class="MsoNormal"><a href="https://research.chalmers.se/person/heth"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​</a></p> Wed, 04 Mar 2020 07:30:00 +0100