Händelser: Rymd-, geo- och miljövetenskap, Energi och miljö, Rymd- och geovetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/om-chalmers/kalendariumAktuella händelser på Chalmers tekniska högskolaThu, 17 Jun 2021 10:10:04 +0200http://www.chalmers.se/sv/om-chalmers/kalendariumhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/kalendarium/Sidor/Professorsforelasning-Torsten-Wik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/kalendarium/Sidor/Professorsforelasning-Torsten-Wik.aspxProfessorsföreläsning Torsten Wik<p>Online</p><p>Titel: Battery management – how difficult can that be?</p><div><br /></div> <a href="https://chalmers.zoom.us/j/68103666737">​​<span style="background-color:initial">Anslut till seminariet från PC, Mac, Linux, iOS eller Android via Zoom</span></a><span style="background-color:initial"><div>(Maila till elizabeth.peetso@chalmers.se i god tid innan seminariet för att få lösenordet)</div> <div><br /></div> <div><span></span><div>Seminariet kan nås via Zoom och öppnar strax före 13:00. Vi ber dig att stänga videon och mikrofon under seminariet. I slutet av sessionen kommer det att finnas möjlighet att ställa frågor via Zoom. Om det kommer att finnas några uppdateringar om evenemanget kommer dessa att publiceras på denna webbplats.</div> <div><br /></div> <div></div></div> <div><em>Torsten Wik är Enhetschef vid Reglerteknik/System- och reglerteknik/Elektroteknik</em></div></span><span style="background-color:initial"><em>Biträdande professor vid Reglerteknik/System- och reglerteknik/Elektroteknik </em></span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"><strong>Sammanfattning </strong></span><div>Since rechargeable batteries were first invented some 160 years ago, they have increasingly affected our daily life through products ranging from miniature applications to vehicles, as well through large energy storages for power networks and industrial applications. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Very early, rechargeable batteries were used for electric vehicles of different kinds before combustion engines became dominating in the early nineteen-hundreds. After playing a secluded role as energy provider for the starter, headlights, and instrumentation, they are now once more in the focus of the vehicle industry.  Today, the electrification of the transportation systems seems largely inevitable, until now spurred by legislation and idealism aiming for reduced emissions. However, we are now close to the tipping point where pure economical reasoning will be the main driving force and then the transition is expected to be very quick. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>An important distinction for this transition is that the costs then move from fuel and maintenance to cost of purchase. The batteries in an electric vehicle is the most expensive component of the vehicle, and it is also a component currently having a significant environmental footprint. Considering the total number of vehicles world-wide this means that it is outmost important that the batteries are used to their full potential without prematurely ageing them. This, is the task of the Battery Management System (BMS).</div> <div><br /></div> <div>So how difficult can it be to use a battery? After all, a battery is just an energy storage with two metal knobs to connect your application to. Indeed, the task seems deceivingly simple, but it can in fact be extremely difficult for exactly the same reason. The limiting factors for how we optimally should use the battery lie in cell internal electrochemical conditions that we cannot measure but have to estimate from measurements of current and voltage between the two knobs. This is the challenge that has already motivated extensive BMS research for decades.</div> <div><br /></div> <div>In this seminar we will have a closer look at the problems faced when deciding how to use a battery, and highlight some of our work in the area, since we started some 15 years ago. </div></div> https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Vattenkraftens-roll-i-ett-framtida-energisystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Vattenkraftens-roll-i-ett-framtida-energisystem.aspxVattenkraftens roll i ett framtida energisystem<p>Online</p><p>Vattenkraften har funnits i dryga hundra år, och gör idag närmare halva jobbet för att vi i Sverige ska ha konstant tillgång på el. Men med vind- och solenergins framsteg utsätts vattenkraften för nya prövningar, och hur ser utvecklingen för vattenkraften ut framöver kopplat till EUs nya direktiv och miljölagstiftning?  ​Den 14 september, 12.00-13.45, välkomnar Chalmers styrkeområde Energi till ett webbinarium där forskare och aktörer inom energibranschen diskuterar och ger olika perspektiv på vattenkraftens roll , och vad som krävs för att den ska vara den reglerande tekniken för sol- och vindkraft i ett framtida energisystem.</p><div><div><b style="background-color:initial">Program och talare:</b><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span><div><ul><li>Moderator Anders Ådahl, Chalmers styrkeområde energi</li> <li>”Hu<span style="background-color:initial">r länge håller en damm och andra utmaningar för Vattenkraften”</span><span style="background-color:initial">, </span><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">redrik Engström, finanschef och forsknings- och utvecklingsansvarig för vattenkraft, Vattenfall.</span></li> <li>”V<span style="background-color:initial">attenkraftens flexibilitet ur ett systemperspektiv&quot;, </span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Hanna EK Fäldt, Doktorand, Rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori, Chalmers.</span></li> <li>&quot;<span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">attenkraftens framtida roll i ett förnyelsebart energisystem</span><span style="background-color:initial">&quot;, </span><span style="background-color:initial">L</span><span style="background-color:initial">isa Göransson, Forskarassistent, Rymd-, geo- och miljövetenskap, energiteknik, Chalmers.</span></li> <li>&quot;<span style="background-color:initial">H</span><span style="background-color:initial">ur påverkas </span><span style="background-color:initial">vattenturbiner</span><span style="background-color:initial"> i </span><span style="background-color:initial">rollen</span><span style="background-color:initial"> som reglerkraft&quot;, </span><span style="background-color:initial">H</span><span style="background-color:initial">åkan</span><span style="background-color:initial"> Nil</span><span style="background-color:initial">sson, Professor, </span><span style="background-color:initial">Mekanik och maritima vetenskaper, S</span><span style="background-color:initial">trömningslära, Chalmers.</span></li> <li>&quot;<span style="background-color:initial">B</span><span style="background-color:initial">ranschens utmaningar för hållbar energiproduktion&quot;</span><span style="background-color:initial">, </span><span style="background-color:initial">Anna</span><span style="background-color:initial"> Jivén, VD/CEO </span><span style="background-color:initial">Vattenkraftens Miljöfond</span><span style="background-color:initial"> Sverige AB</span><span style="background-color:initial">.</span></li></ul></div> <div><br />Frågestund och paneldiskussion</div> <div>Språk: Svenska<br /><br /><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/a4ffe590-2799-4870-b1d4-f449ae013a64"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmälan och inloggningslänk till webbinariet​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><i>Välkomna </i></div> <div>Maria Grahn, </div> <div><i>Director of Energy Area of Advance </i></div></div> <div><i><br /></i></div> <div><b>RELATERAT</b></div> <div><a href="https://vattenkraftensmiljofond.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenkraftens Miljöfond​</a><b><br /></b></div> <div><a href="https://www.vattenfall.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vattenfall</a></div> <div><span></span><a href="https://www.havochvatten.se/vattenkraft-och-arbete-i-vatten/vattenkraftverk-och-dammar/nationell-plan-for-omprovning-av-vattenkraft/nationell-plan-for-omprovning-av-vattenkraft.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Vind--+-solenergi=-ny-utmaning-för-vattenkraften.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vind- + solenergi= ny utmaning för vattenkraften​</a><br /><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Havsvatten-kan-lagra-vindkraftens-eloverskott.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Havsvatten kan lagra vindkraftens elöverskott​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Fakta.</span><br />Vattenkraften i Sverige Vattenkraft är förnybar, bidrar till liten klimatpåverkan i våra nordliga ekosystem och kan fungera som reservkraft för andra mindre reglerbara elproduktionsslag som sol och vind. Men som vattenkraften bedrivs i Sverige idag har den också negativ påverkan på de akvatiska ekosystemen. Mellan 1900 och 1950 anlades ett stort antal vattenkraftverk i Sverige, till en början längs sydsvenska älvar och senare i Norrland. Exempel på sydsvenska kraftverk är Jonsereds kraftstation (invigd 1901), Ebbes kraftstation (invigd 1906) och Olidans kraftverk (invigd 1910) i Göta älv. Olidans kraftverk, även kallad Trollhättans kraftstation var på sin tid &quot;Sveriges nationalkraftverk&quot;. Idag står Vattenkraft för cirka 30 - 45 procent av produktionen av elektricitet i Sverige. De mest kraftproducerande älvarna är Lule älv i Norrbotten och Indalsälven som rinner genom Jämtland och Medelpad. De största vattenkraftverken finns i övre Norrland. Genom riksdagsbeslut är Kalix älv, Torne älv, Piteälven och Vindelälven skyddade från vidare utbyggnad. Vattenkraften har en nyckelroll för att balansera kraftsystemet. När andelen sol- och vindenergi ökar får vattenkraftens flexibilitet ökad betydelse, bland annat genom korttidsreglering. Källa: Energimyndigheten och Naturskyddsföreningen.<br /></div> ​</div> ​