Bild från tre goda exempel på nyttiggörande

Goda exempel på nyttiggörande

​Forskningen på institutionen för biologi och bioteknik gör skillnad. Här kan du läsa om goda exempel där vår forskning på olika sätt har bidragit till genomslag i samhället.
 

Upptäckt och användning av enzymer i Sydostasien 

Bild på forskare som samlar in svampar i VIetnamns regnskogEtt mångårigt samarbete mellan forskare på avdelningen på industriell bioteknik och FIRI (Food Industries Research Institute) i Hanoi har resulterat i upptäckt, karaktärisering och användning av lokala mikroorganismer för storskalig enzymproduktion i Vietnam. 

Dessa lokalt producerade enzymer, som produceras till en betydligt lägre kostnad än vid inköp av etablerade enzymer, används till exempel inom bioetanolproduktion eller för öka näringsvärdet i djurfoder − samtidigt som de bidrar till minskad miljöpåverkan.

Läs mer om  forskningsprojektet: 

 

Biopetrolia AB – produktion av fettsyror genom jästbioteknik

Bild på Biopetrolias grundareBagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, används inte bara vid produktion av bröd, vin och öl − genmodifierad jäst ​används också för industriell produktion av bioetanol och vissa läkemedel, till exempel insulin. Modern bioteknik skapar förutsättningar för vårt samhälle att röra sig från oljebaserad mot biobaserad industri – genom att använda sig av mikrobiella processer. 

I detta projekt utvecklade forskare från avdelningen för systembiologi specifika jästcellfabriker för produktion av fettsyror. Dessa fettsyror behövs i sin tur för produktion av ett brett spektrum av produkter inklusive biodrivmedel, kosttillskott, kosmetika, parfymer och läkemedel. Samtidigt innebär tekniken ett hållbart produktionsalternativ som är lätt att använda för storskalig industri, jämfört med nuvarande produktionsvägar. 

Forskning resulterade i ett antal vetenskapliga publikationer med stort genomslag, patent och grundandet av företaget Biopetrolia AB. Flera industriella samarbetsprojekt har också genomförts inom produktion av till exempel bränsle, matolja och bioetanol.

 
Läs mer om Biopetrolia:


Näringsrik mat för små barn i låginkomstländer

Bild på så kallad power flourUndernäring är mycket vanligt hos små barn i många låginkomstländer och den huvudsakliga orsaken är att kosten inte ger tillräckligt med energi, protein och mikronäringsämnen. Många sjukdomar bidrar till detta tillstånd, särskilt diarré orsakad av att maten för små barn ofta blir förorenad med diarrébakterier. Även om gröt har ett högt närings- och energiinnehåll är det svårt för små barn att äta tillräckliga mängder av en tjock gröt av spannmål för att tillgodose sitt näringsbehov. 

Forskare på avdelningen för livsmedelsvetenskap, ledda av Ulf Svanberg, professor emeritus, har utvecklat en teknik där man tillsätter en liten mängd groddat mjöl, kallat power flour, till en tjock gröt som då omvandlas till en lättflytande näringsrik välling på några minuter – något som är mycket lättare för spädbarn och små barn att äta tillräckligt av. Det groddade mjölet visade sig ha samma effekt vid tillagning av en mjölksyrafermenterad välling, togwa, som också förhindrade tillväxt av diarrébakterier och därmed gjorde vällingen hygieniskt säker. 

Tekniken introducerades och demonstrerades i stor skala i näringsprogram för barn i Tanzania med stöd från WHO och UNICEF. En utvärdering av programmet visade att antalet undernärda barn markant minskade och att även dödligheten bland barn minskade.

 
Läs mer om projektet:
 

Multifeed-drift vid fermentering av lignocellulosa

Bildpå skog, virke och sågspånEtt av multifeed-projektets syften var att identifiera utvecklingsmöjligheter hos den nationella forskningsanläggningen Biorefinery Demo Plant (BDP) för att kunna optimera och utveckla processen för omvandling av lignocellulosa, biomassa från växter och träd, till produkter som drivmedel, kemikalier och material. 

Projektet ledde till rekordnivåer av etanol från processen, men också till kunskapsöverföring från akademi till industri, investering i utrustning för hantering av lignocellulosauppslamningar vid hantering av material med mycket höga torrhalter, ytterligare forskningsbidrag och flera vetenskapliga publikationer. 

Projektet drevs av forskare på avdelningen för industriell bioteknik i samarbete med RISE under ledning av Carl Johan Franzén.   

 
Läs mer:
  

Hidden in grains

bild av vetafältFörädlade grödor, som polerat ris och raffinerat mjöl, har lägre nivåer av mikronäringsämnen jämfört med oraffinerat spannmål. En tredjedel av världens befolkning lider brist på mikronäringsämnen såsom järn och zink. I oraffinerat spannmål har mineralerna låg tillgänglighet för att tas upp i tarmen p g a innehållet av hämmande faktorer (fytinsyra). 

Forskning under ledning av professor Ann-Sofie Sandberg på avdelningen för livsmedelsvetenskap, ligger till grund för Hidden in Grains vidareutveckling av en hydrotermisk processteknologi som ökar tillgängligheten av mineraler från spannmål​ och baljväxter. Genom detta har Hidden in Grains haft möjlighet att möta de krav som efterfrågas av marknaden: produkter som är goda, nyttiga, lätta att använda och tillgängliga – till ett rimligt pris. 

Företaget arbetar internationellt såväl som nationellt med att mobilisera odlare och småskaliga förädlare för att skapa bredare förståelse och större utbud och att sprida kunskap bland konsumenterna för ökad efterfrågan på smakrika och näringsrika fullkornsprodukter.

 
Läs mer:

Sidansvarig Publicerad: to 03 dec 2020.