Forskare deltar i Vetenskapsfestivalen


​Ta chansen att få en inblick i forskningen på institutionen för Biologi och bioteknik! Våra forskare finns i Nordstan, på Universeum, Pedagogen och i Vetenskapståget under Vetenskapsfestivalens fem dagar.

​Den internationella Vetenskapsfestivalen fyller i år 20 år och har länge räknats som ett av Europas ledande vetenskapliga evenemang. Under fem späckade dagar, 13-17 april, möter forskare och studenter allmänhet.
Systembiologen Joakim Norbeck är en av de som deltar i årets Vetenskapsfestival.
– Det är ett bra sätt att träna på att få ut vårt budskap på ett lättfattligt sätt, vår tredje uppgift är ju att informera, säger han.
– Dessutom har det skett en bioteknologisk revolution de senaste 10-15 åren och det är kul att kunna berätta om det. Vårt fält har fullkomligt exploderat.
Inför föredraget funderar han på hur han på ett enkelt sätt ska kunna förklara att jäst är mer än ett gult paket i kyldisken.
– För mig, som vanligtvis bara pratar inför studenter, är det verkligen en utmaning att tala inför människor med okänd bakgrund. Allt måste ju förklaras från grunden, och det är nästan det roligaste. Hur kan man synliggöra vad vi gör; kanske ska jag ta med mig sax och snören i olika färger?

Här kan du träffa forskare från institutionen för Biologi och bioteknik under Vetenskapsfestivalen:

Onsdag 13 april, Nordstan:

12.00-15.00 Utforska en värld av ljus – workshop

Michael Stührenberg, doktorand, Juris Kiskis, doktorand, Arsalan Latif, masterstudent, Erik Hardselius, masterstudent, Akanksha Moga, masterstudent. Alla från avdelningen för Kemisk biologi.

Släckt ljus – det blir mörkt. Tänt ljus – se världen! Mikroskopi används för att se ljuset från, och förstora, mycket små objekt. I denna workshop hjälper forskarna dig att förstå mikroskopi genom att utforska frågor som: Är vitt ljus verkligen vitt? Kan ljus vara osynligt? Ser saker annorlunda ut under mikroskopet?

12.00-15.00 Mikroskopi för människors hälsa – workshop

Juan Carlos Fierro-Gonzalez, forskarassistent, Alexandra Paul, doktorand, Stéphanie Blockhuys, gästforskare, Duong Nguyen, gästforskare, alla från avdelningen för Kemisk biologi, samt Cecilia Brännmark, gästforskare i fysiologi, Göteborgs universitet.

En interaktiv workshop om olika sätt att modellera den mänskliga kroppen för att förstå sjukdomar, skador och utveckling. Forskarna kommer att lära dig om fosters utveckling, cancer, fetma och vävnadsrekonstruktion. Här får du en mikroskopisk bild av forskningen.

15.30-16.00 Fokus på den unika cellen i vävnadslika material

Annika Enejder, biträdande professor, Kemisk biologi

Med hjälp av laserbaserad mikroskopi avbildar forskare på Chalmers enskilda celler i olika vävnadslika material för att modulera och förstå hur den lokala miljön påverkar utvecklingen av sjukdomar som cancer och Alzheimers.

16.15-16.45 Proteintrådar och Alzheimersdemens

Elin Esbjörner Winters, forskarassistent, Kemisk biologi

Alzheimerdemens orsakas av att nervceller i hjärnan förtvinar och dör. Elin Esbjörners Winters forskargrupp försöker förstå varför. De undersöker därför proteinet amyloid beta som bildar giftiga trådar i hjärnan hos den som blir sjuk. Föredraget handlar om det vi hittills vet om hur amyloid beta dödar nervceller.

17.00-17.30 Tidig utveckling – unika & lika

Juan Carlos Fierro-Gonzalez, forskarassistent, Kemisk biologi

En människa, en mus, en groda och en enmillimeters rundmask ser verkligen olika ut. Men faktiskt finns slående likheter om man undersöker de tidiga stegen hos arternas embryon, särskilt när det gäller hur cellerna skapas och förflyttas. Dessa likheter kan hjälpa oss förstå människans biologi och sjukdomar.

Torsdag 14 april, Nordstan:

10.30-11.00 Proteinveckning – på liv och död

Pernilla Wittung-Stafshede, professor, Kemisk biologi

Proteiner utför arbete i kroppen och proteinkedjorna måste veckas ihop för att bli aktiva. Om veckningen blir fel, som trassel eller olika trådar i ett garnnystan, kan vi bli sjuka. Pernilla Wittung-Stafshede undersöker proteinveckning och hur felveckning är kopplat till olika sjukdomar.

11.15-11.45 Antibiotikaresistens – Vad? Hur?

Fredrik Westerlund, docent, Kemisk biologi

Antibiotikaresistens är ett stort och allvarligt hot mot vår hälsa. Resistenta bakterier sprids globalt, både fort och enkelt. Fredrik Westerlund tar död på falska rykten och beskriver de nya verktyg som hans forskargrupp utvecklar för att minimera spridning av bakterierna.

12.00-15.00 Mikroskopi för människors hälsa – workshop

Juan Carlos Fierro-Gonzalez, forskarassistent, Alexandra Paul, doktorand, Stéphanie Blockhuys, gästforskare, Duong Nguyen, gästforskare, alla från avdelningen för Kemisk biologi, samt Cecilia Brännmark, gästforskare i fysiologi, Göteborgs universitet.

En interaktiv workshop om olika sätt att modellera den mänskliga kroppen för att förstå sjukdomar, skador och utveckling. Forskarna kommer att lära dig om fosters utveckling, cancer, fetma och vävnadsrekonstruktion. Här får du en mikroskopisk bild av forskningen.

12.00-15.00 Utforska en värld av ljus – workshop

Michael Stührenberg, doktorand, Juris Kiskis, doktorand, Arsalan Latif, masterstudent, Erik Hardselius, masterstudent, Akanksha Moga, masterstudent. Alla från avdelningen för Kemisk biologi.

Släckt ljus – det blir mörkt. Tänt ljus – se världen! Mikroskopi används för att se ljuset från, och förstora, mycket små objekt. I denna workshop hjälper forskarna dig att förstå mikroskopi genom att utforska frågor som: Är vitt ljus verkligen vitt? Kan ljus vara osynligt? Ser saker annorlunda ut under mikroskopet?

Fredag 15 april, Nordstan:

12.00-15.00 Mikroskopi för människors hälsa – workshop

Juan Carlos Fierro-Gonzalez, forskarassistent, Alexandra Paul, doktorand, Stéphanie Blockhuys, gästforskare, Duong Nguyen, gästforskare, alla från avdelningen för Kemisk biologi, samt Cecilia Brännmark, gästforskare i fysiologi, Göteborgs universitet.

En interaktiv workshop om olika sätt att modellera den mänskliga kroppen för att förstå sjukdomar, skador och utveckling. Forskarna kommer att lära dig om fosters utveckling, cancer, fetma och vävnadsrekonstruktion. Här får du en mikroskopisk bild av forskningen.

12.00-15.00 Utforska en värld av ljus – workshop

Michael Stührenberg, doktorand, Juris Kiskis, doktorand, Arsalan Latif, masterstudent, Erik Hardselius, masterstudent, Akanksha Moga, masterstudent. Alla från avdelningen för Kemisk biologi.

Släckt ljus – det blir mörkt. Tänt ljus – se världen! Mikroskopi används för att se ljuset från, och förstora, mycket små objekt. I denna workshop hjälper forskarna dig att förstå mikroskopi genom att utforska frågor som: Är vitt ljus verkligen vitt? Kan ljus vara osynligt? Ser saker annorlunda ut under mikroskopet?

Fredag 15 april, Pedagogen Hus A, sal AK2 138:

17.00-17.45 Jästsvampar bortom bröd, vin och öl

Joakim Norbeck, docent, systembiologi

Jästsvampar har använts i tusentals år för att jäsa bröd, samt för att göra vin och öl. Men de kan göra mer än så. I denna föreläsning får du veta hur jästen kan förändras för nya användningsområden, som produktion av läkemedel, bränslen och kemikalier – områden som idag är inom räckhåll.

Fredag 15 april, Universeum, foajén:

18.15-19.30 Science Slam

Science Slam är en tävling som gör det möjligt för allmänheten att träffa forskare på ett roligt, tillgängligt och underhållande sätt. Forskare från olika discipliner får tre minuter på sig för att presentera sitt arbete på ett sätt så att alla förstår. Publiken bestämmer med hjälp av mentometerknappar vem som levererat den bästa presentationen!

Science Slam anordnas av Chalmers, Göterborgs universitet och Universeum. Medverkar gör forskare från både Chalmers och GU.

Från institutionen för Biologi och bioteknik deltar gästforskaren Cecilia Mayer, Livsmedelsvetenskap:

Miljöfrågor och livsstilsrelaterade sjukdomar är idag stora utmaningar globalt. Vi behöver sänka livsmedelssektorns påverkan på miljön om vi ska kunna möta våra nationella hållbarhetsmål. Avdelningen för Livsmedelsvetenskap vill utveckla nya, näringsrika och tilltalande livsmedel och därigenom närma sig problemen genom att ta tillvara växtbaserade proteinkällor.

Fredag 15 april, Stora Teatern:

16.30-17.30 Vetenskapsroulette på tåget Stinsen

Vetenskapsrouletten brukar vanligen befinna sig i Lisebergshjulet. Men hjulet är på besiktning. Därför presenteras Vetenskapståget Stinsen som fylls med forskare. Samma koncept men med fler hjul och i ett nytt format: Varje vagn fylls med åhörare plus en forskare som i 15 minuter berättar om sitt ämnesområde. Vetenskapståget utgår från Stora Teatern och kör dig genom ett vårvarmt Göteborg medan du fylls av kunskap!

Tåget avgår utanför Stora Teaterns entré. Två forskare från Biologi och bioteknik deltar:

Cecilia Tullberg, doktorand, Livsmedelsvetenskap

Kan fiskolja härskna inuti kroppen? Vårt projekt handlar om vad som händer med fiskolja efter att vi ätit den, då den passerar genom matsmältningssystemet. Förstörs omega-3 på vägen? Kan detta i så fall hindras? Vi tror att det är möjligt att förbättra vårt upptag av omega-3 i kroppen och via detta även bidra till bättre nyttjande av havets resurser.

Alexandra Bergman, doktorand, Systembiologi

Vi känner alla till att jäst behövs i öl och bröd – men har du någonsin funderat på att denna organism kan användas som en kemifabrik? I forskningsfältet ”metabolic engineering” förändras metabolismen hos organismer för att möta samhällets behov av olika kemikalier. På så sätt kan forskarna skapa produktionsplattformar som använder sig av förnybar biomassa. I denna 15 minuter långa presentation ges lyssnarna en kort inblick i hur cellfabriker kan skapas.

Söndag 17 april, Nordstan:

13.00-13.40 Att använda jäst för att studera mänskliga sjukdomar

Dina Petranovic, docent, Systembiologi

Det finns tre typer av celler på vår planet: bakterier och arkéer är encelliga organismer, och eukaryoter kan vara encelliga (som jäst) eller flercelliga organismer (som djur och växter). Jäst och mänskliga celler är lika på många sätt, och forskare kan därför använda sig av jäst för att bättre förstå människans celler.


Text: Mia Malmstedt

Läs mer om Vetenskapsfestivalen på deras hemsida.

Publicerad: må 11 apr 2016.