Venkat Rao Konasani och Eva Albers bild

Tång kan bli källa för hållbar mat och material

Hur kan vi använda tång som växer längs våra kuster? Forskare på BIO har nu hittat ett nytt verktyg för att frigöra näringsämnen och sockerarter som kan användas för läkemedelsproduktion, som livsmedel eller i kemikalieproduktion.
​Tång växer rikligt och relativt fritt från skadlig miljöpåverkan längs svenska kuster. Samtidigt efterfrågas hållbara livsmedel, alternativa livsmedelskällor och nya källor för biologisk produktion av bränslen och kemikalier.

Som ett led i ett större projekt, med finansiering från Stiftelsen för strategisk forskning, har forskare vid institutionen för biologi och bioteknik tittat närmare på den gröna tångarten Ulva lactuca, även kallad havssallad.

Passar till livsmedel eller läkemedel

– Biomassan i Ulva är full av olika biomolekyler. Kvaliteten på biomassan, och därmed de möjliga användningsområdena, består till stor del på de vatten tången växer i. Eftersom den svenska västkusten till stor del är fri från föroreningar, passar Ulva som växer här i livsmedels- eller medicinska applikationer, säger Venkat Rao Konasani, doktor och forskare vid avdelningen för industriell bioteknik, och fortsätter:
– Ulva som växer i övergödda vatten, som har höga halter fosfor, föroreningar och giftiga metaller, passa inte till föda. Däremot kan de vara användbara för bioenergiproduktion.

I Ulva finns kolhydraten och polysackariden ulvan, som är speciell och inte lik något man kan hitta på land. Den har bland annat egenskaper som gör att den är relativt lättlöslig jämfört med de flesta andra polysackarider.

– Här finns också sockerarter som är mer ovanliga och intressanta. De kan bli byggstenar i en kemisk syntes för att göra heparin, som används vid behandling av blodpropp, och ge ett alternativ till heparin som framställs ur djurmaterial. De skulle också till exempel kunna användas som startmolekyl för smaksättare, eller för produktion av hållbara material, säger docent Eva Albers.

Enzymer öppnar upp cellväggen

Men för att använda de näringsämnen och sockerarter som finns i tången, måste de kunna utvinnas. Tången består av celler, med en cellvägg av bland annat ulvan, och forskarnas arbete går ut på att hitta sätt att öppna upp cellväggens struktur på ett så milt sätt som möjligt. Att använda enzymer har visat sig både effektivt och miljövänligt. Nu har forskargruppen identifierat en helt ny – och lovande – undergrupp till enzymgruppen ulvan lyas, som klyver ulvan.

– Två undergrupper finns beskrivna tidigare och nu har vi hittat en tredje. Vi har också beskrivit ytterligare ett enzym, ur en annan undergrupp, som kommer från samma bakterie. Våra fynd gör att vi nu får nya sätt att processa biomassa i industrin, säger Eva Albers.

Den nya enzymgruppen visar sig också ha en oväntad fördel; den finns naturligt i två olika grupper av bakterier i vår mag-/tarmkanal.

Möjligt att ta upp näring

– Forskare ställer sig frågan: kan man äta tång? Kan vi tillgodogöra oss näringen? Våra fynd visar att vi troligen kan bryta ner och ta upp näring från tången med hjälp av våra tarmbakterier som bryter ner cellväggarna. Med andra ord skulle den kanske kunna fungera som en ny, framtida näringskälla, säger Eva Albers, och Venkat Rao Konasani avslutar:
– Det här visar Ulvans potential och möjliggör för nya kommersiella användningsområden med biomassa från alger, som växer rikligt längs svenska kuster och idag inte används alls.


Text: Mia Malmstedt
Foto: Martina Butorac

Publicerad: to 22 nov 2018. Ändrad: må 26 nov 2018