​​​​​​​​​​​​​

Livsmedelsindustrins restvatten boostar algodlingar

Processvatten från livsmedelsindustrin fungerar utmärkt som gödning i landbaserade algodlingar. Algerna inte bara växer snabbare, deras proteininnehåll mångdubblas också. Därmed kan processvatten gå från att vara en kostnad till att bli en resurs i livsmedelsindustrin. 

Kan makroalger, som havssallat, bli en konkurrenskraftig proteinkälla i framtidens livsmedel som sojabönan är i dag? Makroalger har naturligt lägre proteinhalt än sojabönor, men med gödning minskar den skillnaden.

En vetenskaplig artikel ​från forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola visar att processvatten från livsmedelsproduktion kan vara utmärkt gödning i algodlingar. Algerna växte över 60 procent snabbare och proteinhalten upp till fyrdubblades vid tillförsel av processvatten.

– Sojabönans proteinhalt är cirka 40 procent. Med hjälp av processvattnet har vi fått upp proteinhalten i algerna till över 30 procent, säger Kristoffer Stedt, doktorand vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Det är känt sedan tidigare att alger växer bättre i närheten av fiskodlingar i havet, på grund av näringen i fiskarnas avföring som sprids i vattnet. På liknande sätt är processvatten från livsmedelsindustrier ofta rik på kväve och fosfor.

Processvatten från olika livsmedelsproducenter

Forskarna testade fyra olika sorters makroalger och tillsatte processvatten från flera olika livsmedelsproducenter, från sillindustri, laxodling, skaldjursberedare samt en tillverkare av havremjölk. En viss mängd processvatten med kontrollerad halt av kväve tillfördes algodlingen. Resultatet analyserades efter åtta dygn. 

– Vi tog med havremjölken för att få en helt vegansk odling. Och det visade sig att alla olika sorters processvatten fungerade väl som gödning för algen, säger Kristoffer Stedt.

Det går åt stora mängder vatten när livsmedel tillverkas och att ta hand om processvattnet är en kostnad för producenterna i dag. Men vattnet kan alltså vändas till en värdefull resurs.

– Vi tänker att man kan ha landbaserade odlingar av alger, som havssallat, i närheten av en sillfabrik till exempel. Algodlingen kan rena stora delar av näringsämnena ur processvattnet. Då kommer vi närmare ett hållbart tänk och företagen får ett ben till att stå på, säger Kristoffer Stedt.

Ingen bismak på algerna

Forskarna hade en oro att algerna skulle ta smak av processvattnet. Alla kanske inte uppskattar sillsmakande havssallat. Men testpaneler märkte inte av någon smakpåverkan från processvattnet på algen.  

Framöver kommer Kristoffer Stedt och hans kolleger fokusera på att skala upp experimenten med algodling och det blir med processvatten från sillindustrin, som visade mycket lovande resultat, och med fokus på arten Ulva fenestrata (havssallat).

– Vi behöver göra tester i större volymer, i ett första steg i en kontrollerad miljö. Men vi tror att detta kan vara ett alternativ som proteinkälla i framtidens mat. Det skulle även kunna bli helt cirkulära system om vi använde odlade alger som foder till en laxodling på land där vi tar hand om processvattnet och göder algodlingen med det, säger Kristoffer Stedt.

Behovet av nya prot​einkällor stort

Vi beräknas vara cirka 10 miljarder människor på jorden 2050 och efterfrågan på livsmedelsprotein som är hållbart producerat är stort. Mellan 2000 och 2018 tredubblades produktionen av makroalger och nådde 32 miljoner producerade ton. Nästan 99 procent produceras i Östasien.

Professor Ingrid UndelandI forskningsprojektet CirkAlg samarbetar forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola för att utveckla processer som kan generera en ny svensk marin proteinkälla på ett resurseffektivt sätt genom såväl odling som förädling av makroalger.

– Förutom att boosta algernas proteininnehåll med processvatten tittar vi på flera sätt att extrahera proteinerna från algerna för att använda i annan mat, på samma sätt som görs med proteinet från sojabönan i dag. Det är dock en utmaning, eftersom proteinet i algerna sitter hårdare bundet än i sojabönorna, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. Hon är även koordinator för CirkAlg.


Text: Olof Lönnehed, Göteborgs universitet, Texten publicerades som ett pressmeddelande från Göteborgs universitet 29 mars 2022. 
Foto toppbilder: Sofie Steinhagen, Göteborgs universitet
Foto porträtt Ingrid Undeland: Anna-Lena Lundqvist, Chalmers


Läs mer: 


Sidansvarig Publicerad: to 31 mar 2022.