Nyheter: Industri och materialvetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 20 Jan 2022 20:32:27 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Ola-Isaksson-motesambassador.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Ola-Isaksson-motesambassador.aspxOla Isaksson uppmärksammas som mötesambassadör<p><b>​Ola Isaksson är en av de personer som Göteborgs stad ansett varit extra betydelsefulla för Göteborg som mötesplats.</b></p>​Ola Isaksson, professor i produktutveckling vid Chalmers, mottar priset för sin insats som &quot;general chair&quot; för International Conference on Engineering Design (ICED21). ICED är en prestigefylld konferens inom teknisk design och produktutveckling som samlar forskare och professionella över hela världen. <br style="box-sizing:border-box" /><div class="page-content" style="box-sizing:border-box;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-weight:300;letter-spacing:normal;text-align:start;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px"><br /> <div style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Profilbilder/Ola_Isaksson_porträtt_500x500.jpg" alt="Ola Isaksson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:10px 20px;width:230px;height:230px" /><br /></span></div> <div style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box">Syftet med priset är att uppmärksamma och tacka personer som har ansetts varit extra betydelsefulla för Göteborg som mötesstad.<span> </span><span style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box">Dessa personer har fungerat som ambassadörer för staden och har, genom sin expertis och renommé, en avgörande roll i att Göteborg får stå värd för möten.<br /></span></span></span></div> <div style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box;display:inline-block"></span></span></span><span style="box-sizing:border-box;display:inline-block"></span></span><div style="box-sizing:border-box">– Jag är mycket glad över att vi kunde genomföra en lyckad hybridkonferens, och hedrad över att Göteborgs stad uppmärksammar detta, säger Ola Isaksson.</div> <div style="box-sizing:border-box"><br /></div> <div style="box-sizing:border-box"> <br style="box-sizing:border-box" /></div> <div style="box-sizing:border-box">I år deltog tio diplommottagare i närvaro av kommunfullmäktiges ordförande och representanter för akademins ledningar vid en högtidlig ceremoni i Residenset.<span style="box-sizing:border-box;display:inline-block"></span></div> <div style="box-sizing:border-box"><br /></div> <span style="box-sizing:border-box"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/GruppbilddiplommottagareGöteborg2021-FotoOlleMogenfelt2_webb.jpg" alt="Gruppbild" style="margin:5px" /></span><br style="box-sizing:border-box" /><em style="box-sizing:border-box">Foto:  Olle Mogenfelt<br style="box-sizing:border-box" /></em></div> <div style="box-sizing:border-box"><em style="box-sizing:border-box"></em><br style="box-sizing:border-box" /></div> <div style="box-sizing:border-box"><span style="box-sizing:border-box"></span>Mer om <a href="/sv/personal/Sidor/iola.aspx">Ola Isaksson</a><br /></div></div>Thu, 09 Dec 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Krisberedskap-som-fungerar-för-alla medverkan funktionsvariation msb.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Krisberedskap-som-fungerar-f%C3%B6r-alla%20medverkan%20funktionsvariation%20msb.aspxKrisberedskap som fungerar för alla<p><b>​​Inom krisberedskapsarbetet är personer med funktionsnedsättningar ofta inte beaktade alls eller i för låg grad. De är mycket sällan involverade i beredskapsplaneringen, och de betraktas ofta som i huvudsak sårbara, men nästan aldrig som en resurs i aktiv krishantering. Nu startar forskningsprojektet, &quot;Från passiv mottagare till aktiv resurs i krishanteringssystemet&quot;, där man kommer att studera hur grupper med olika typer av funktionsnedsättning i krisberedskapsarbetet kan inkluderas.</b></p><div>Alla individer kan bli utsatta för situationer då olika samhällsfunktioner inte fungerar som de ska. Det kan till exempel vara elavbrott under kalla vinterdagar där värmen snabbt försvinner, störda mattransporter, större bränder eller allvarliga stormar.</div> <div> </div> Ofta antar man att samhället består av en homogen grupp av människor, och att alla beter sig på ett förväntat sätt. Men krisberedskapen behöver fungera för både unga, gamla, sjuka, friska, döva, hörande, blinda och seende. En krisberedskap som utgår från personer med olika behov kommer också att fungera bättre för alla.<h2 class="chalmersElement-H2">Beprövade metoder som appliceras på krishantering</h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/gemenskap.png" alt="Bild på människor med olika förutsättningar" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:0px 25px" />Forskningsprojektet ”Från passiv mottagare till aktiv resurs i krishanteringssystemet” kommer undersöka hur information och kommunikationsvägar kan anpassas för alla individer i samhället vid kriser och extraordinära händelser. </div> <div> </div> <div>Projektet utgår från så kallat medskapande, vilket innebär att användarna själva involveras i processen kring hur något bör fungera för att tillgodose deras behov. Kunskaperna från medskapandet kan sedan användas för att utforma strategier och riktlinjer för hur, i det här fallet, krisberedskapsarbetet bör planeras.</div> <div> </div> <div>– Det är väl beprövade metoder inom många andra tillämpningar. Men mångfaldsperspektivet, och att användarna är med och utformar planerna för hur vi ska agera, har inte testats inom samhällskrishantering tidigare, säger Anna-Lisa Osvalder, projektledare för forskningsprojektet och professor i Människa-maskinsystem vid Chalmers.</div> <div> </div> <div>Det övergripande målet är att komplettera och vidareutveckla samhällets förmåga att förbereda, hantera och återhämta sig från störningar så det tillgodoser mångfald, socialt inkluderande och jämlikhet.</div> <div> </div> <div>I projektet så kommer en stor variation av olika typer av kommuner att involveras, från norr till söder, stora som små, öar, storstad och glesbygd. Forskarna kommer att ta fram konkreta lösningsförslag, och metoderna och riktlinjerna kommer bli till direkt nytta för personer som arbetar med förebyggande av risker på kommunal, regional, nationell och internationell nivå. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information</h2> <div>Projektet ”Från passiv mottagare till aktiv resurs” pågår från oktober 2021 till december 2024 och finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). <span><a href="https://www.msb.se/">https://www.msb.se</a><a href="https://www.msb.se/"><span></span></a></span></div> <div><br /></div> <div>Medverkande lärosäten och forskare: Chalmers tekniska högskola (Anna-Lisa Osvalder och Bijan Aryana), LTH (Jonas Borell, Charlotte Magnusson och Kirsten Rassmus-Gröhn) och Linnéuniversitetet (Cecilia Österman).</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill du veta mer? </h3> <div>Kontakta <a href="/sv/personal/Sidor/anna-lisa-osvalder.aspx">Anna-Lisa Osvalder</a></div>Thu, 02 Dec 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-med-i-miljardsatsning-på-materialvetenskap kaw.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-med-i-miljardsatsning-p%C3%A5-materialvetenskap%20kaw.aspxMiljardsatsning på forskning inom materialvetenskap<p><b>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse satsar drygt tre miljarder kronor på forskning inom materialvetenskap för en hållbar värld. Syftet är att minska miljö- och klimatavtryck från de material vi använder i vår vardag och inom industrin, vilket är en nödvändighet för att kunna nå uppsatta klimat- och miljömål. </b></p><div>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter nu 2,7 miljarder kronor under perioden 2022 – 2033 till ett nytt forskningsprogram, Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability. Forskningsprogrammet ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle genom nya och förbättrade material och tillverkningsprocesser, vilka också skall möjliggöra bättre teknologi för framtidens energisystem och bekämpning av föroreningar och giftiga utsläpp. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Parallellt med den nya satsningen får Wallenberg Wood Science Center, som bildades 2009 med syfte att utveckla nya hållbara material från den svenska skogen, ett utökat anslag på 380 miljoner kronor.</div> <div> </div> <div>– Det är otroligt roligt och positivt att KAW valt att satsa på hållbar materialvetenskap på detta framåtsyftande sätt. Chalmers har sedan länge bedrivit framstående forskning inom detta område och vi kommer därigenom att kunna bidra till det nya initiativet med en bred kunskapsbas. Vi kommer kunna dra nytta av de nya möjligheterna och stärka våra nationella samarbeten och bidra till att stärka Sverige som en avancerad materialutvecklingsnation tillsammans med våra strategiska partners inom området, säger Anders Palmqvist, vicerektor för forskning och professor i materialkemi, vid Chalmers.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability</h2> <div>Utvinningen av råvaror, i huvudsak metaller, mineraler, fossila ämnen och biomassa, för att skapa olika material - förväntas fördubblas till 2050. Utvinningen sker idag till stor del av icke förnybara ämnen vilket orsakar en stor belastning på miljö, samhälle och klimat. Materialproduktion står för en stor andel av de totala utsläppen av växthusgaser, och framställning av framförallt metaller kräver mycket energi.</div> <div><br /></div> <div>För att möta dessa utmaningar kommer forskningsprogrammet Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability att fokusera på fyra områden: omvandling, lagring och distribution av ren energi, att ersätta sällsynta, energikrävande och giftiga material med cirkulära hållbara material, att motverka förorening, rena och skydda atmosfären, marken och vattendrag samt att befrämja upptäckter av helt nya material för framtidens hållbara teknologier och tillämpningar.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– För att klara klimat- och miljömålen måste industrin ställa om snabbare. Därför kommer forskningsprogrammet att bedrivas i samarbete med svensk industri, dels genom industridoktorander och postdoktorer dels genom forskningsarenor där det skapas möjligheter att utbyta kunskap och problemställningar mellan akademi och företag. Industrin får ta del av forskningsfrontens kunskap inom materialvetenskap och forskarna får insikter i företagens utmaningar inom teknologi och applikationer, säger Sara Mazur, director strategic research Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och ordförande för programmet.</div> <div><br /></div> <div>– Vi vill etablera Sverige som en ledande nation inom detta forskningsområde. Det övergripande syftet är att möjliggöra hållbara teknologier samt att utbilda framtidens ledare inom samhälle, industri och universitet, förklarar Peter Wallenberg Jr, ordförande Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utökat anslag till Wallenberg Wood Science Center</h2> <div>Wallenberg Wood Science Center bildades 2009 med syftet att utveckla nya innovativa hållbara material från den svenska skogen. Chalmers har deltagit sedan starten och idag ingår forskare från fem olika institutioner.</div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>– Att vara en del av detta multidisciplinära center med en forskarskola som har ett starkt utbildningsprogram har betytt mycket för forskarna. Samarbete över disciplingränser har bidragit till ny spetsforskning och processkoncept. På Chalmers har man bland annat fördjupat förmågan att karakterisera biomassa och utvecklade materialkoncept. Bland annat har vi jobbat med avancerade metoder vid synkrotronljusanläggningen MAXIV i Lund, säger Lisbeth Olsson, professor i industriell bioteknik vid Chalmers och viceföreståndare för WWSC.<br /><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/Lisbeth%20Olsson%20foto%20WWSC_web.jpg" alt="Lisbeth Olsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px;width:210px;height:268px" /><br /></div> <div>I och med det utökade anslaget så har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse totalt satsat drygt 1 miljard kronor på forskning inom WWSC. Det utökade anslaget går till forskning av förnybara material av skogsprodukter inom programmet ”Nya material från träd för en hållbar framtid”.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Fantastiskt roligt att KAW bestämt sig för att fortsätta och utöka sin finansiering till Wallenberg Wood Science Center. Det är otroligt värdefullt för Chalmers forskare att vi kan fortsätta arbetet. Det tydliga fokuset mot hållbara material ger ännu större möjligheter att bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna, säger Lisbeth Olsson.</div> <div> <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/PeterWallenbergjr_web.jpg" alt="Peter Wallenberg Jr" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:210px;height:270px" /></div> <div><br /></div> <div>Att ersätta olja med trä i tillverkningen av plaster, att skapa starkare och brandsäkra material, samt nya funktionella material är några av målen för Wallenberg Wood Science Center. Satsningen har bland annat resulterat i transparent trä och papper som gjorts magnetiskt, elektriskt ledande och brandtåligt. Andra exempel är biobaserade plaster, lim och porösa material. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Den långsiktiga forskningssatsningen syftar till att möjliggöra en hållbar framtid samt att stärka svensk skogsindustris konkurrenskraft och lägga grunden för nya företag baserat på innovationer inom området, förklarar Peter Wallenberg Jr.</div> <div> </div> <div><br />Foto:</div> <div><span>Lisbet Olsson; Thor Balkheden <br /></span></div> <div><span></span><span>Peter Wallenberg Jr;</span> Samuel Unéus</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information</h2> <div>Deltagande universitet i forskningsprogrammet Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability är Chalmers tekniska högskola, Uppsala universitet, Lunds universitet, KTH, Stockholms universitet samt Linköpings universitet som också är värduniversitet. Inom programmet ska 25 internationella forskargrupper rekryteras och en forskarskola byggas upp med plats för 150 doktorander och 30 industridoktorander samt 150 postdoktorer och 30 industripostdoktorer. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Utökningen av programmet inom Wallenberg Wood Science Center, vars verksamhet bedrivs vid Chalmers tekniska högskola, KTH och Linköpings universitet, innebär att sex forskningsledare, 36 doktorander och lika många postdoktorer samt fyra gästprofessorer kan rekryteras. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/" title="Knut och Alice Wallenbergs stiftelse">https://kaw.wallenberg.org/<br /></a></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/" title="Knut och Alice Wallenbergs stiftelse"></a><a href="https://wwsc.se/">https://wwsc.se/</a><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt</h3> <div><span><strong>Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability</strong><br /></span></div> <div><span></span><a href="/sv/personal/Sidor/Anders-Palmqvist.aspx">Anders Palmqvist</a></div> <div><br /></div> <div><span><strong>Wallenberg Wood Science Center</strong><br /></span></div> <div><span></span><a href="/sv/personal/Sidor/lisbeth-olsson.aspx">Lisbeth Olsson</a><br /></div></div>Tue, 30 Nov 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Teknisk-design-studenter-vinnare-av-Promisepriset.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Teknisk-design-studenter-vinnare-av-Promisepriset.aspxStudenter vid Teknisk design vinnare av Promisepriset<p><b>​​Vi gratulerar Moa Hansson och Thea Widdgård, studenter vid Teknisk Design, som utsett till årets pristagare av Promisepriset 2021. </b></p><div>Stipendiumet är instiftat av Branschföreningen Promise, för bästa examensarbete inom kompetensutveckling och lärande med stöd av digitala medier. De uppmärksammas för deras examensarbete “Enhancing the experience of remote lectures Development of a new digital software to meet the needs of educators and students in higher education”. <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Motiveringen lyder:</h3> <div><em>När pandemin slog till var det många som tvingades in ett nytt arbetssätt utan rätt förutsättningar och redskap. Uppsatsen Enhancing the experience of remote lectures belyser utmaningar, behov och användarperspektiv vid utveckling av en ny mjukvara.</em></div> <div><em> </em></div> <div><em>Promise imponeras av uppsatsförfattarnas vetenskapligt underbyggda tillvägagångssätt. Det är en välskriven uppsats som tillför en fördjupad kunskap till den process som vi använder i vår bransch. Innehållet i uppsatsen skulle gärna spridas och kunna användas som kravspecifikation i upphandlingar. En väl genomförd studie från början till slut!</em></div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Förstå uppelvelsen av distansundervisning</h3></div> <div> – Målet med vår studie var att undersöka och förstå upplevelsen av distansundervisning på högskolenivå. Med grund i teorierna kognitiv ergonomi och ux-design utfördes användarstudier där både studenters och föreläsares utmaningar, behov och känslor utförligt undersöktes. Baserat på användarnas krav presenterar studien en ny design av ett digitalt undervisningsverktyg som förhöjer användarupplevelsen genom flertal nya och förbättrade funktioner. Det är jätteroligt att uppsatsen uppmärksammas på det här sättet, säger Thea och Moa.</div> <div> </div> <div><a href="https://odr.chalmers.se/handle/20.500.12380/303982">Ta del av uppsatsen här!</a></div> <div> </div> <div>Handledare för arbetet var Bijan Aryana<br /></div>Fri, 26 Nov 2021 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Prediktering-av-gnissel-och-gnek-for-robust-produktutveckling-inom-fordonsindustrin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Prediktering-av-gnissel-och-gnek-for-robust-produktutveckling-inom-fordonsindustrin.aspxPrediktering av gnissel och gnek för robust produktutveckling inom fordonsindustrin<p><b>​​Mohsen Bayani, produktutveckling IMS och forskare vid Personal Driving Experience Center på Volvo Car Corporation försvarar sin doktorsavhandling den 3 december.</b></p><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/Mohsen%20Bayani/Mohsen%20Bayani%20500x617%20egen%20bild.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:270px;height:341px" /><br /><br />Mohsens forskningsfokus ligger på att förbättra verktyg och metoder för att förutsäga och simulera gnissel och gnekljud i fordonsindustrin under designstadiet av en bil.<br /></span><span style="background-color:initial">Han har arbetat som forskare och projektingenjör inom olika discipliner inom fordonsindustrin i cirka 15 år, inklusive buller och vibrationer, styrka, fordonsdynamik och chassikontrollsystem.</span><div><br /></div> <div><span style="background-color:initial;font-weight:700">Kontakt:</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">mohsen.bayani@volvocars.com</span><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Populärvetenskaplig sammanfattning (engelska)</strong></span></div> <div><div class="page-content"><div>The sound quality of a product conveys its operational quality. The customers - consciously or not - connect some quality attributes of a product to its sound quality, such as the powerfulness, robustness and durability. While some operational sounds in these products are designed to indicate their quality, the existence of unexpected irregular sounds in a product might be perceived as annoying if not a failure indicator. In passenger cars, squeak and rattle sounds are the most common annoying sounds of this type that are audible inside the car cabin.</div> <div><br /></div> <div>For decades, customer complaints about squeak and rattle have been among the top sound quality issues in the automotive industry, burdening high warranty costs to the car manufacturers. Today, the quieter in-cabin environment due to improvements in the operational sound quality of the car subsystems, as well as the increasing popularity of electric engines, as green and quiet propulsion solutions, stress the necessity for attenuating annoying sounds like squeak and rattle more than in the past.</div> <div><br /></div> <div>To rectify squeak and rattle problems in a robust, sustainable and economic way, it is needed to address the problems during the design stage of the car, where concept-related changes are economically justifiable.</div> <div><br /></div> <div>This research investigates the development and application of methods and tools in different engaged fields to enable the detection and rectification of squeak and rattle risk during the car design stages.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/525791" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen samt information om disputationen</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/525791" target="_blank"></a></div> <div><br /></div> <div></div></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="background-color:initial">​</span></div></div>Thu, 25 Nov 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-solar-team-tavlade-i-Marocko-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-solar-team-tavlade-i-Marocko-.aspxStudenters solcellsbil tävlade i Marocko<p><b>​Chalmers Solar Team består av ett 20-tal studenter som på egen hand konstruerat bilar som drivs med energi från solceller. Den senaste solcellsbilens egenskaper testades nyligen hårt i tävlingen Solar Challenge Morocco.</b></p><div>​Chalmers Solar Team ställde 2019 för första gången upp i det som kallas för världens största solcellsbilstävling, The Bridgestone World Solar Challenge. Grundtanken med tävlingen är att tänja på de teknologiska gränserna för vad man kan göra med solkraft. World solar challenge, som går av stapeln vartannat år, fick i år ställas in på grund av pandemin. Istället arrangerades ett alternativt lopp kallat Solar Challenge Morocco. Varje lag ska köra 250 mil på allmänna vägar uppdelat på fem dagar. Målet är att ta sig fram så fort som möjligt endast med hjälp av energi från solceller monterade på bilen. Med undantag för ett mindre batteri som användes för att komma iväg vid starten.<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Solbil_06.jpg" alt="Solbil" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:295px;height:401px" />Sex lag tävlade mot varandra i samma klass som Chalmers, som i år ställde upp med ny bil. Alla lagen lyckades ta sig i mål vilket var en bedrift i sig då många lag vid tidigare tävlingar tvingats att bryta. Förutom att kunna ta sig fram med endast solenergi så måste bilen också hålla för emellanåt ganska tuffa förhållanden i form av hetta, vind och ofta backiga och dåliga vägar. Chalmers placerade sig sexa i tävlingen, men förutsättningarna för de olika teamen har också varit väldigt varierande. Många av lagen har hållit på i många år och de ekonomiska förutsättningarna har skiljt ganska så markant. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">–</span> Vi har byggt solcellsbilen på Chalmers nästan helt själva med relativt små medel på bara lite drygt ett år. Att vi har designat, konstruerat och skött så mycket på egen hand är en stor skillnad jämfört med de övriga lagen. Så vi är väldigt nöjda med vår insats, säger Alexander Andersson som just nu läser sin master.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Att ta sig fram genom Marockos karga ökenlandskap var ett äventyr i sig. Till exempel så spenderades några av de kalla ökennätterna på filtar utomhus. En av dagarna stannade bilen och det tog några timmar av felsökning innan problemet kunde avhjälpas. Det visade sig att en elkoppling hade lossnat, förmodligen på grund av den bitvis skumpiga vägen. Hela teamet var också involverat i strategiupplägget under körningen eftersom energidata kunde följas kontinuerligt från följebilarna. Till exempel så kunde man meddela föraren att anpassa hastigheten vissa sträckor för att på så vis undvika moln och maximera solenergin. Topphastigheten för Chalmers bil låg på runt 100 kilometer i timmen och för det bästa laget cirka 140 kilometer i timmen. Varje förarteam bestod av tre personer som turades om att köra, plus två reservförare. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Solbil_03.jpg" alt="Solbil" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Även om det var en tävling och alla kämpade för att vinna så var stämningen mellan lagen i grunden familjär och hjälpsam. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– </span>Ja, vid problem så hjälptes man ju åt och vi delade en del erfarenheter mellan varandra. Många ville till exempel veta mer om materialet i vår specialbyggda kaross. Men vissa saker hölls mer hemliga som till exempel elsystem och liknande, säger Alexander Andersson.</div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Unik kaross i naturfiber </h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Solbil_07.jpg" alt="Solbilen" style="margin:5px" /><br /></div> <div><br /></div> <div>Chalmers solcellsbil är byggd på en stålram med en kaross av linfiber, och väger cirka 200 kg.  Valet av linfiber väckte också en hel del uppmärksamhet då alla konkurrenternas bilar var byggda i kolfiber. Ett material som visserligen har goda egenskaper men som också har en högre miljöbelastning. Chalmers Solar Team hade som målsättning att bygga så miljövänligt som möjligt och valet föll då på lin som är en typ av naturfiber. Visserligen vill man ha en så lätt bil det bara går, men skillnaden i vikt bedömdes inte vara så avgörande att man var tvungna att välja kolfiber. Aerodynamiken och elsystemet bedömdes också ha större betydelse för prestandan, vilket också är något som man hoppas kunna utveckla till nästa tävling. Kapaciteten på solcellerna ligger på 800 watt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Många olika kompetenser som krävs</h2> <div> </div> <div>Chalmers Solar Team består av personer med bakgrund från många olika utbildningsprogram på Chalmers eftersom det är många bitar som ska komma plats. Det är ett heltäckande projekt som inte bara handlar om att bygga solcellsbilen. En stor del går ut på att sköta kontakter med sponsorer och att hantera logistik och media. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– </span> Det har verkligen varit ett jätteroligt och lärorikt projekt att vara involverad i. Det vi har lärt oss i kurserna på Chalmers har verkligen kommit till användning. Man lär också känna folk på ett helt annat sätt jämfört med vanliga projektarbeten, och allt man gör är på riktigt, säger Caroline Reinisch som just nu läser andra året på Chalmers.</div> <div> </div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Solbil_02.png" alt="Solbilen" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div> </div> <div>Laget kommer förmodligen jobba vidare med samma koncept till inför nästa tävling beroende på hur reglerna ser ut. Man hoppas kunna jobba mer med simuleringar och utvidga laget och strukturen kring teamet. Den som är intresserad och vill veta mer kan kontakta Chalmers Solar Team via deras Facebooksida.<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Support</h2></div> <div> </div> <div>Chalmers Solar Team är en studentförening som från början startades upp med hjälp av Göran Gustafsson, universitetslektor på Institutionen för industri- och materialvetenskap vid Chalmers. Institutionen för industri- och materialvetenskap har också bidragit med ekonomisk och administrativ stöttning sedan starten. </div> <br /><div><span style="font-size:11pt;line-height:107%;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif">– </span>Chalmers har varit vår största styrka och det som gjort projektet möjligt. Både att vi har kunnat vara på campus för bygget och den support som vi fått. Vi vill också passa på att tacka alla andra sponsorer som hjälpt oss på olika sätt, säger teammedlemmarna Caroline och Alexander.</div> <div><br /></div> <div><span><span><em>Text: Marcus Folino</em></span><span style="display:inline-block"></span><span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Sponsorer</h3></div> <div>Chalmers, Acfloby, AvancezChalmers, Bridgestone, DiodeHuset, Docol, Etteplan, Hagmans, Hojstyling, Inet, NEVS, RGNT Motorcycles, SKF, Sundolit, Wiretronic, Invex, BCOMP, Sunbeam, Kinnekulle Ring, Stora Holm, Consat, Havd, Nils Malmgren, Chalmers Formula Student, eXPerimentverkstaden Chalmers<br /><br /></div>Fri, 19 Nov 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Koordinering-av-industriella-robotar-för-cykeltidsoptimering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Koordinering-av-industriella-robotar-f%C3%B6r-cykeltidsoptimering.aspxKoordinering av industriella robotar för cykeltidsoptimering<p><b>​Domenico Spensieri, industridoktorand vid avdelningen för Produktutveckling IMS, försvarar sin doktorsavhandling. Under sina år som anställd på Fraunhofer-Chalmers Center har han utvecklat metoder och verktyg för att minska cykeltiden i industriella robotceller, speciellt inriktade på fordonstillämpningar.​</b></p><strong>Populärvetenskaplig sammanfattning (engelska)</strong>​<div><span style="background-color:initial">Industry, today, short time-to-market, excellent product quality, large product customization and high production rates are among the main drivers of technological progress. Besides them, the improvement of industrial processes is important from a sustainability perspective, in terms of resources used, such as energy, machines and physical prototyping. </span><div><br /></div> <div>The achievements of such goals may, nowadays, be reached also thanks to virtual methods, which make modeling, simulation and optimization of industrial processes possible. The work in this thesis may be positioned in this area and focuses on virtual product and production development for throughput improvement of processes in the automotive industry. Here, many of the processes are carried out by robots: for example, operations such as stud/spot welding, sealing, painting and inspection. </div> <div><br /></div> <div>Specifically, this thesis presents methods and tools to avoid collisions and minimize cycle time in multi-robot stations. It presents algorithms to assign operations to specific robots, decide in which order these operations should be carried out and tune robot velocities. The purpose is to generate optimal robot programs, which aim to achieve the overall goals defined above.</div> <div><br /></div> <div>In summary, by requiring fewer iterations between different planning stages, by using automatic tools to optimize the process and by reducing physical prototyping, the research presented in this thesis (and the corresponding implementation in software platforms) aims to improve virtual product and production realization for robotic applications.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/526521" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="http://www.fcc.chalmers.se/departments/geo/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />FCC: http://www.fcc.chalmers.se/departments/geo/</a></span><br /></div> <div><a href="https://se.linkedin.com/in/domenicospensieri" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Linkedin: https://se.linkedin.com/in/domenicospensieri</a></div> <div><br /></div></div> ​​Mon, 15 Nov 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Unik-studie-visar-att-passagerare-ar-mycket-positiva-till-sjalvkorande-buss.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Unik-studie-visar-att-passagerare-ar-mycket-positiva-till-sjalvkorande-buss.aspxPassagerare mycket positiva till självkörande buss<p><b>Chalmers har i en studie undersökt hur passagerare tycker det är att resa med en självkörande buss, och hur de tror att autonoma lösningar kan påverka framtidens resande. Studien visar att passagerarna är mycket positiva och att det ser många fördelar med den här typen av transport. Projektet har gjorts i samverkan med med Volvo Bussar och Västtrafik. </b></p>​Volvo Bussar har tidigare främst fokuserat på de tekniska lösningarna kring självkörande bussar, men har i samarbete med Chalmers under året genomfört två vetenskapliga studier kring användarnas upplevelse. <br /><br /><div>Nyligen publicerades en studie, som planerats och utförts av forskare vid Chalmers, om hur förare tycker det är att köra med ett koncept av ett autonomt förarstöd. I den senaste studien är det istället passagerarna som står i centrum.  <div><span><span><span><h2 class="chalmersElement-H2">Lika &quot;tråkigt&quot; som att åka en vanlig buss</h2></span></span></span>Deltagarna intervjuades av forskarna från Chalmers och de fick även svara på en enkät. Resultatet visar att de flesta deltagare tyckte att det var en mycket positiv upplevelse och att bussen körde tryggt, mjukt och bekvämt. De som i början tyckte det var obehagligt att inte ha en förare bakom ratten, vande sig fort. <br /></div> <div><br /></div> <div><span></span>– När deltagarna såg hur bussen reglerade hastighet och agerade i förhållande till andra trafikanter, infann sig den normala känslan väldigt snabbt. En del tyckte till och med att det blev lite tråkigt efter ett tag, precis som en resa med en vanlig buss, säger Joakim Jonsson<span>, Project Manager Autonomous Research Projects på Volvo Bussar</span>.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Passagerarna såg många potentiella fördelar med självkörande bussar</h2></div> <div>Många av passagerarna såg flera potentiella fördelar med autonoma bussar i kollektivtrafiken, bland annat högre komfort och ökad säkerhet. Men de trodde inte att deras eget resande skulle påverkas om vanliga bussar bara ersattes med självkörande.</div> <div><br /></div> – I studien blev det väldigt tydligt att det inte är om bussen körs av en förare eller autonomt som avgör hur resenärer ser på kollektivtrafiken. Det viktigaste är att man kan ta sig från en plats till en annan på ett så smidigt sätt som möjligt, säger Mikael Johansson<span>, som tillsammans med Fredrick Ekman, forskar om användarförståelse för självkörande fordon</span>.<br /><br /><div>Samtidigt trodde flera deltagare att självkörande teknik kan användas för att utveckla nya tjänster som förbättrar kollektivtrafiken, till exempel mer flexibla stopp och högre tillgänglighet i glesbefolkade områden.</div> <br />– Många hade väldigt insiktsfulla tankar kring de här delarna. Svaren visar hur viktigt det är att inte se den autonoma tekniken som ett mål i sig, utan någonting som kan möjliggöra andra tjänster som resenärerna efterfrågar, säger Mikael Johansson. </div> <div><br /></div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/FredrickEkman_MikaelJohansson20211112_01_750px.jpg" alt="Fredrick Ekman och Mikael Johansson" style="margin:5px;width:655px;height:365px" /><br /><em>Fredrick Ekman och Mikael Johansson är forskare på avdelningen Design &amp; Human Factors vid Institutionen för industri och materialvetenskap. Foto: Marcus Folino</em></span></div> <div><br /></div> <div><div>För Volvo Bussar ger passagerarstudien viktiga insikter på den autonoma resan. </div> <br />– Feedbacken från resenärerna bekräftar att vi är på rätt väg och fokuserar på rätt saker. Med autonoma lösningar kan vi bidra till att skapa ett framtida transportsystem som både är hållbart, effektivt och säkert, säger Joakim Jonsson. <br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Passagerarnas acceptans för självkörande fordon är helt avgörande<br /></h2></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Passenger_Study_Still_05_600px.jpg" alt="Passagerare" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:25px 20px;width:310px;height:310px" />– För att vi i framtiden ska kunna dra nytta av fördelarna med autonoma bussar, är passagerarna acceptans helt avgörande. Vi måste veta vad de tycker om upplevelsen, om de känner sig trygga och om självkörande bussar är något de skulle kunna tänka sig att använda. Vad vi vet har det inte gjorts någon liknande forskning med fullängdsbussar, vilket gör den här studien extra spännande, säger Joakim Jonsson, Project Manager Autonomous Research Projects på Volvo Bussar.<br /><br /><div>Studien genomfördes med en självkörande elektrisk buss på en testbana. 22 personer i olika åldrar som dagligen använder kollektivtrafik, fick uppleva hur bussen hanterade nio olika trafiksituationer – allt ifrån att köra i en rondell och plocka upp passagerare på en hållplats, till att ta hänsyn till passerande cyklist, fotgängare och bil. </div> <div><br /></div> <div><span><span></span></span>– Vi tyckte det var väldigt viktigt att ta med flera vardagliga trafiksituationer i studien, eftersom vi i tidigare forskning sett att mycket av användarnas upplevelse av att använda automatiserade fordon påverkas av hur det agerar i förhållande till andra trafikanter. Något vi också sett i denna studie, säger Mikael Johansson. </div> <div><br /></div> <div><em></em><br /></div> <br /><div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bussforares-feedback-hjalper-till-att-utveckla-autonoma-losningar.aspx" title="Läs också: Bussförares feedback kan utveckla autonoma lösningar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs också: Bussförares feedback kan utveckla autonoma lösningar</a><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om studien</h2></div> <div> Studien ”Passengers’ Experience of Travelling with a Full-Length Automated Bus and Expectations of the Future Public Transport System” har initierats av Volvo Bussar och Västtrafik och gjorts av forskare på Chalmers avdelning Design &amp; Human Factors. Forskningsprojektet ingår i Drive Swedens projekt KRABAT som delfinansierats av Vinnova samt Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI). En vetenskaplig artikel kommer att publiceras baserat på resultaten från studien. För mer information kontakta forskarna.<br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt</h3> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/johamik.aspx">Mikael Johansson<br /></a></div> <div><a href="mailto:johamik@chalmers.se" class="email"> johamik@chalmers.se</a></div> <div><span class="phone"><span class="TextFieldDisplay-ascx"></span> +46317726940 <br /></span></div> <div><span class="phone"></span><br /></div> <div><span class="find-me"></span><br /></div></div> <br />Tue, 09 Nov 2021 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspx33 Chalmersforskare får fina forskningsanslag<p><b>Vetenskapsrådet delar ut 2,3 miljarder inom natur- och teknikvetenskap (2021 – 2025) och medicin och hälsa (2021 –​ 2026). Av dessa medel till projektanslag går sammanlagt 123 miljoner kronor till forskare på Chalmers. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Här är alla Chalmersforskare som har beviljats anslag </span><span style="background-color:initial">– sorterade på institution:</span><h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik</h2> <span></span><div>Alexandra Stubelius, <span style="background-color:initial">Florian D</span><span style="background-color:initial">avid och </span><span style="background-color:initial">​Verena Siewers</span><span style="background-color:initial"> berättar mer om sina projekt: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/BIO-forskare-far-miljonanslag-fran-Vetenskapsradet.aspx">BIO-forskare får miljonanslag från Vetenskapsrådet​</a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Data- och informationsteknik</h2> <div>Ivica Crnkovic </div> <div>Mary Sheeran </div> <div>Marina Papatriantafilou </div> <div>Magnus Myreen </div> <div>Philippas Tsigas<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektroteknik</h2> <div>Erik Agrell </div> <div>Hana Dobsicek Trefna</div> <div>Giuseppe Durisi</div> <div>Mikael Persson</div> <div>Rui Lin<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fysik</h2> <div>Christian Forssén, <span style="background-color:initial">Mats Halvarsson, </span><span style="background-color:initial">Istvan </span><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">usztai</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> och </span><span style="background-color:initial">Mattias Thuvander</span><span style="background-color:initial"> berättar om de projekt de fått anslag för: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikforskare-far-16-miljoner-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspx">Fysikforskare får 16 miljoner i anslag av Vetenskapsrådet​</a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Industri- och materialvetenskap</h2> <div>Ragnar Larsson <span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kemi och kemiteknik</h2> <div>Joakim Andréasson<br /><span style="background-color:initial">Maths Karlsson</span></div> <div>Andreas Dahlin </div> <div>Louise Olsson</div> <div>Marcus Wilhelmsson<span style="background-color:initial"> <br />Institutionens prefekt kommenterar nyheten och forskarna berättar mer om sina projekt : <br /><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-far-anslag-av-Vetenskapsradet-.aspx">Kemiforskare får prima anslag från Vetenskapsrådet </a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Matematiska vetenskaper</h2> <div>Dennis Eriksson</div> <div>Anders Södergren<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mekanik och maritima vetenskaper</h2> <div>Henrik Ström som studerar system där små reaktiva partiklar rör sig i komplexa geometrier. Det kan till exempel handla om sensorer där man så snabbt som möjligt vill kunna detektera om en viss typ av partikel finns i en vätska. Läs mer om hans forskningsprojekt <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Henrik-Strom-tilldelas-fint-anslag-fran-Vetenskapsradet.aspx">”Migrering, mixning och modulering i reaktiva Brownska system av godtycklig geometrisk komplexitet.” ​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mikroteknologi och nanovetenskap</h2> <div>Saroj Prasad Dash </div> <div>Göran Johansson </div> <div>Samuel Lara Avila </div> <div>Simone Gasparinetti </div> <div>Shumin Wang</div> <div>Jochen Schröder</div> <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/MC2-forskare-far-miljonbelopp-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspx"><div>Läs mer här om några av forskningsprojekten på MC2</div></a><h2 class="chalmersElement-H2">Rymd-, geo- och miljövetenskap</h2> <div>Giuliana Cosentino, som fått anslag för att forska om hur stjärnor bildas i galaxers kallaste delar. Läs mer om hennes projekt <a href="/en/departments/see/news/Pages/VR-grant-to-star-formation-project.aspx">Shock Compressions in the Interstellar Medium, as triggers of Star Formation</a> (på engelska). </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om de olika projekten på Vetenskapsrådets webbplats: </h3> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Listan över de beviljade projekten inom naturvetenskap och teknik på Vetenskapsrådets webbplats</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-medicin-och-halsa.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-medicin-och-halsa.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet"><div style="display:inline !important">Listan över beviljade projekt inom medicin och hälsa på Vetenskapsrådets webbplats</div></a><br /></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div>Fri, 05 Nov 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-ska-studera-sotares-skyddsutrustning-anna-lisa-osvalder.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-ska-studera-sotares-skyddsutrustning-anna-lisa-osvalder.aspxChalmersforskare ska studera sotares skyddsutrustning<p><b>Anna-Lisa Osvalder vid avdelningen Design &amp; Human Factors, Chalmers, tillsammans med kollegor från Lunds tekniska högskola och Linnéuniversitetet, kommer kartlägga orsakerna till att personlig skyddsutrustning används, används fel eller inte används alls i sotaryrket. </b></p><div>​På senare år har antalet arbetsolyckor som leder till sjukfrånvaro ökat och fortfarande inträffar tillbud som hade kunnat förebyggas med rätt personlig skyddsutrustning. I sotaryrket finns arbetsmiljöer där olyckor inträffar på grund av felaktig användning av skyddande utrustning. Ansökan avser ett tilläggsanslag för ett tidigare beviljat projekt som ska analysera hur personlig skyddsutrustning används och utforma rekommendationer för ökad användning.</div> <div> </div> <div>Anna-Lisa Osvalder, vid Chalmers tekniska högskola, tilldelas 650 000 kronor i tilläggsanslag för att kartlägga orsakerna till att personlig skyddsutrustning används, används fel eller inte används alls i sotaryrket. I projektet ingår litteraturstudier, användarstudier, utvärdering av skyddsutrustning samt utveckling av strategier och rekommendationer för ökad användningen av skyddsutrustning genom anpassning till användare och arbetsuppgift.</div> <div> </div> <div>Projektet pågår till och med juni 2022 och förväntas generera kunskap om orsakerna till att skyddsutrustning inte används eller används på ett felaktigt sätt. De strategier och rekommendationer som ska tas fram väntas kunna hjälpa organisationer i olika branscher att öka användningen av rätt personlig skyddsutrustning.</div> <div><br /></div> <div><span><span><span>Detta är ett av<a href="https://fou.afaforsakring.se/sv/news/25-miljoner-till-forskning-om-arbetsmiljo-och-halsa"> nio forskningsprojekt inom arbetsmiljö och hälsa</a>, som sammanlagt beviljats närmare 25 000 000 kronor av Afa Försäkring i årets tredje omgång av anslag för forskning.</span></span></span> <br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information och kontakt: </h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/anna-lisa-osvalder.aspx">Anna-Lisa Osvalder</a>, professor i människa-maskinsystem, Chalmers tekniska högskola, tel: 031–772 36 43, e-post: alos@chalmers.se.</div>Thu, 04 Nov 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Vi-soker-ny-vice-forestandare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Vi-soker-ny-vice-forestandare.aspxStyrkeområde IKT söker ny vice styrkeområdesledare<p><b>​​Gillar du att kommunicera, bygga relationer och en vilja att förändra status quo? Har du dessutom ett intresse för ledarskap – då kanske detta är något för dig? ​Vi söker nästa vice styrkeområdesledare (vice-SOL) för informations- och kommunikationsteknik.</b></p><br /><div><span style="background-color:initial">Via styrkeområdena kraftsamlar vi över traditionella disciplingränser för att anta samhällsutmaningar, i nära samarbete med industri och samhälle. Med styrkeområdena som bas kan vi på Chalmers vara modigare och ta oss an riktigt stora och komplexa utmaningar där forskargrupper eller institutioner tillsammans bidrar med sina skilda kompetenser. Genom detta kan vi bryta ny mark och skapa internationella framgångar.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers styrkeområden erbjuder också gemensam tillgång till spetsforskning, infrastrukturer samt till flera riktade forskningscentra. </span><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Styrkeområde Informations- and kommunikationsteknik (IKT)</h3> <div>Styrkeområde IKT:s vision är att vara en viktig bidragsgivare till Chalmers och samhället i fråga om den digitala transformationen. I synnerhet vill vi främja utvecklingen av hållbara IKT-verktyg och deras användningen för att möjliggöra en hållbar omvandling av samhället. </div> <div>För att uppnå detta mål arbetar styrkeområde IKT, tillsammans med institutioner, utbildningsorganisationen och Chalmers strategiska industripartners, för att främja och stödja excellent forskning och utbildningsinitiativ, särskilt de som inte naturligt faller inom en enskild institutions domän. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Rollen som vice-SOL</h3> <div>Som vice-SOL har du det övergripande ansvaret för styrkeområde IKT tillsammans med styrkeområdesledare professor Erik Ström och styrkeområde IKT:s ledningsgrupp. Du förväntas bidra till att skapa aktiviteter och initiativ som hjälper Chalmers att möta särskilda samhällsutmaningar inom IKT. Det handlar om att engagera både Chalmers fakultet och relevanta aktörer i samhället. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vem söker vi? </h3> <div>Du är docent eller professor på Chalmers inom ett område som är relevant för styrkeområde IKT. Du gillar att kommunicera, bygga relationer och du har en långsiktig vision och en vilja att förändra status quo. Du är välorganiserad och har ett intresse för ledarskap, tvärvetenskaplig forskning och att samverka med näringsliv och relevanta aktörer i samhället. </div> <div>God förståelse av svenska är meriterande för denna roll. Tjänsten är tidsbegränsad till 3 år med möjlighet till förlängning med ytterligare 3 år (6 år totalt). Det erforderliga engagemanget, som ligger i intervallet 15%-25% av heltid, förhandlas individuellt, i dialog med prorektor för forskning, med styrkeområdesledaren och institutionen.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Ansökningsförfarande </h3> <div><a href="https://easychair.org/account/signin?l=5w0Sik1cIlclzosnBJ4EAJ#">Ladda upp till EasyChair</a> i<span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">nnehållande följande information:</span></div> <div><ul><li>CV</li> <li>Personligt brev på högst 2 sidor</li> <li><span style="background-color:initial">Ytterligare material vid behov </span></li></ul></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Sista ansökningsdag: </b>30 november 2021</span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Om du har frågor, är du välkommen att kontakta::</span></div> <a href="mailto:erik.strom@chalmers.se"><div><span style="background-color:initial"><strong>Erik Ström,</strong></span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0);font-weight:300"> styrkeområdesledare IKT (SOL IKT)</span></div></a><div><span style="background-color:initial"><strong><a href="mailto:durisi@chalmers.se">Giuseppe Durisi,</a> </strong></span><span style="background-color:initial">vice- SOL IKT</span></div>Mon, 01 Nov 2021 02:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Verktyg-som-beraknar-miljopaverkan-belonas-med-stipendium.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Verktyg-som-beraknar-miljopaverkan-belonas-med-stipendium.aspxVerktyg som beräknar miljöpåverkan belönas<p><b>​Renovas Miljöstipendium på 100 000 kronor går i år till Gauti Ljungholm Asbjörnsson, forskare vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, Chalmers. Det digitala verktyget ska göra det lättare för alla producenter av bergmaterial att beräkna sin miljöpåverkan.– Vi vill göra det så enkelt att man inte ska behöva ta in en miljöspecialist, säger Gauti.</b></p><div>​Vill du veta mer om verktyget? Kontakta <a href="/sv/personal/Sidor/gauti-asbjornsson.aspx">Gauti <span>Ljungholm Asbjörnsson</span></a><span><span style="display:inline-block">.<br /></span></span></div> <div> </div> <div><span><span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div> </div> <div>Behovet av bergmaterial, så kallad ballast, bara ökar i samhället. De stora infrastrukturprojekten, järnvägsbyggen och storstädernas expansion förväntas sluka material i oförminskad mängd i åtminstone 20 år framåt. Bara cirka två procent av materialet är återvunnet – men nu ökar möjligheten till en förbättring på området.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Gauti Ljungholm Asbjörnsson och hans kollegor vid <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/maskinelement.aspx">Chalmers Rock Processing Research Group</a> har tagit fram ett digitalt verktyg som simulerar och beräknar processen för utvinning av bergmaterial. Det som nu belönas med Renovas Miljöstipendium är att verktyget utvecklats till att även omfatta beräkningar av miljöpåverkan.</div> <div> </div> <div>Krav på uppgifter om miljöpåverkan ökar från Trafikverket och andra myndigheter och beställare, vilket idag är komplicerat och kostsamt att få fram – och nära nog oåtkomligt för mindre aktörer.</div> <div> </div> <div>– Vårt verktyg gör det lättare att beräkna sin miljöpåverkan och därmed kunna fatta bra, miljögrundade beslut, säger Gauti Ljungholm Asbjörnsson.</div> <div> </div> <div>Användningen av entreprenadberg, det vill säga schaktmassor som uppstår vid exempelvis väg- och tunnelbyggen, är jämförelsevis låg i Sverige. Andelen återanvänt bergmaterial är bara cirka två procent, medan den i flera andra europeiska länder är mer än 20 procent.</div> <div> </div> <div>– Det används alldeles för lite återvunnet material idag, anser Gauti Ljungholm Asbjörnsson. Vi hoppas kunna hjälpa till på vägen så att det blir enklare att hushålla med naturens resurser.</div> <div> </div> <div>I Sverige används åtta–tio ton ballast per person om året.</div> <div> </div> <div>– Det är lika mycket som att någon skulle lasta av hundra kilo sten om dagen på uppfarten hemma hos vår familj på fyra personer. Kan vi bara minska det litegrann gör det ändå stor skillnad.</div> <div> </div> <div>– Att få det här stipendiet är helt fantastiskt! Det hjälper oss långt med att göra verktyget tillgängligt för så många som möjligt. En del intresserade bergtäktägare har faktiskt redan börjat kontakta mig, vilket visar att det finns ett stort behov, säger Gauti Ljungholm Asbjörnsson.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Så här går det till:</h2> <div>Verktyget hämtar information från miljödatabaser, livscykelanalyser, aktuella standarder och andra källor. Till detta kopplas den egna datan över materialmängder, energiförbrukning, transporter med mera.</div> <div> </div> <div>– Sen trycker man i stort sett på ”play”, så får man fram sin miljöprofil, säger Gauti Ljungholm Asbjörnsson.</div> <div> </div> <div>Verktyget kopplar också ihop uppgifterna med ramverket för miljöproduktdeklarationer, EPD (Environmental Product Declarations). Ännu är det dock bara ett fåtal aktörer som deklarerar enligt EPD.</div> <div> </div> <div>– Ett hinder för att ta ett första steg kan vara att företagen är osäkra på hur mycket arbetet med EPD kräver, såväl ekonomiskt som kunskapsmässigt. Detta vill vi hjälpa till att överbrygga. <br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Renovas Miljöstipendium:</h2> <div>Renova donerar 100 000 kronor årligen till ett forskningsstipendium för doktorander och unga forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet inom alla vetenskapsområden. Forskningen ska bedrivas inom miljöområdet och ha anknytning till Renovas verksamhet.</div>Fri, 29 Oct 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Samarbete-kan-ge-nya-losningar-for-rehabiliteringvarden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Samarbete-kan-ge-nya-losningar-for-rehabiliteringvarden.aspxSamarbete kan ge nya lösningar för rehabiliteringvården<p><b>​Nya forskningssamarbeten, för att på sikt underlätta vardagen för patienter med komplexa funktionsnedsättningar, var målet när forskare inom teknologi och medicin träffade kliniska experter under en ”rehab matchmaking workshop” på Sahlgrenska.</b></p>​27 oktober samlades forskare från tekniska och medicinska fakulteter och kliniska experter för att diskutera lösningar på rehabiliteringvårdens utmaningar. Förhoppningen var nya forskningssamarbeten för att i slutändan underlätta vardagen för patienter med komplexa funktionsnedsättningar. Initiativet togs av Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik, Innovationsplattformen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Högskolan i Borås, Sahlgrenska akademin GU och Medtech West. <div> </div> <div>– SU har en uttalad ambition att stärka samarbetet med akademi och näringsliv för gemensam utveckling. I detta arbete är det viktigt att beakta hela patientens väg genom vården och nu fokuserar vi på rehabilitering. Många patienter har komplexa funktionsnedsättningar och där behöver vi hjälpas åt med att hitta nya lösningar för att underlätta deras vardagsliv. Det är även viktigt att involvera fler av alla de yrkeskategorier som arbetar och forskar på SU, vilket görs på denna workshop, säger Åsa Sand, områdeschef SU, tidigare verksamhetschef Arbetsterapi och Fysioterapi, och en av initiativtagarna till mötet.  </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Chalmersforskare vill förstå behov och förmedla möjligheter</h2> <div>Workshopen, som samlade runt 30 deltagare, arrangerades med förhoppningen om att nya tvärdisciplinära grupperingar och forskningsprojekt skulle uppstå.</div> <div> </div> <div>– För Chalmers forskare är det helt avgörande att hitta nära samarbetspartners som förstår patienternas behov. Samtidigt hoppas vi från Chalmers kunna förmedla vilka teknologiska möjligheter och metoder som finns att tillgå för att åstadkomma en snabbare och bättre rehabilitering. Förhoppningen är att identifiera ytterligare behov, samt skapa ännu fler kontaktytor mellan våra organisationer till förmån för både vården och forskningen, säger Martin Fagerström, vice styrkeområdesledare för Hälsa och teknik på Chalmers (bilden ovan). </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Puffbilder/Rehab_workshop_SR_350x305px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /><em>Sabine Reinfeldt, docent i medicinska signaler och system på Chalmers, berättade om möjligheterna med benledning av ljud för förbättrade hörapparater.</em><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Gemensamma workshops ska bidra till förbättrad vård och livskvalitet</h2> <div>Samverkan mellan hälso- och sjukvård och ingenjörsvetenskap blir allt viktigare. Cecilia Hahn Berg, life science-strateg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, understryker att samverkan är nyckeln framåt.</div> <div> </div> <div>– Den här workshopen är ett exempel på när vi på SU tillsammans med SA, Chalmers och Högskolan i Borås tar oss an utmaningar som vi inte klarar på egen hand utan behöver samverka för att lösa. Vi försöker ordna gemensamma workshops kring olika aktuella ämnen ett par gånger per år, och det har fallit väl ut. Senast, i september, handlade det om bildbehandling, diagnostik och AI. Syftet med samtliga workshops är att bidra till en ännu bättre vård och förhöjd livskvalitet för våra patienter.</div> <div> </div> <div>Anders Hyltander, life science-strateg på SU, pekar på vikten av att SU beskriver patienternas behov så att tekniska lösningar kan adressera rätt utmaningar.</div> <div> </div> <div>– Inför rehabworkshopen har vi samlat kliniska och forskningsmässiga behov som SU skulle vilja få tillgodosedda för att vidareutveckla och förbättra arbetet med rehabilitering av våra patienter. Från SU:s sida har det varit mycket värdefullt att få beskriva konkreta och viktiga kliniska behov, och därigenom förhoppningsvis kunna guida teknikforskarna i de riktningarna.</div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text:</strong> Lisa Snäll, Sahlgrenska Universitetssjukhuset</div> <div> <span style="display:inline-block"></span></div>Thu, 28 Oct 2021 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Basta-projektgrupp-i-Advanced-Cad-PPU080.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Basta-projektgrupp-i-Advanced-Cad-PPU080.aspxBästa projektgrupp i Advanced CAD (PPU080)<p><b>​​Jonathan Erneborg och Ganesh Kumar har utsetts till bästa projektgrupp i kursen Advanced CAD (PPU080).</b></p><div>Jonathan och Ganesh har excellerat genom en mycket hög nivå av detaljrikedom och en mycket bra design.</div> <div><br /></div> <div>Kursansvarig: <a href="/sv/Personal/Sidor/lali.aspx">Lars Lindkvist</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/minkursinformation/Sidor/SokKurs.aspx?course_id=32218&amp;parsergrp=3" title="Advanced Cad">Advanced CAD PPU080</a><br /></div>Tue, 26 Oct 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Lars-Nyborg-invald-som-EPMA-fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Lars-Nyborg-invald-som-EPMA-fellow.aspxLars Nyborg invald som EPMA fellow<p><b>​European Powder Metallurgy Association Fellowship Award tilldelas forskare inom pulvermetallurgi i Europa som ett erkännande över deras betydande bidrag till PM-industrins utveckling.</b></p><div>–    Jag är mycket hedrad över att få EPMA Fellowship Award. Pulvermetallurgi har varit en del av min forskningskarriär ända sedan mina doktorandstudier, säger Lars Nyborg.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Utdrag ur juryns motivering</h3> <div>&quot;En stor del av professor Lars Nyborgs arbete har fokuserat på analyser och modellering av ytkemiska reaktioner från pulverframställning och konsolidering.  Dessa tillvägagångsätt har använts inom olika områden inom pulvermetallurgi och under de senaste åren även i additiv tillverkning.&quot;</div> <div> </div> <div>EPMA Fellowship Award delades ut vid EuroPM -konferensen 2021.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/lars-nyborg.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Lars Nyborg</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.epma.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://www.epma.com</a><br /></div>Fri, 22 Oct 2021 09:00:00 +0200