Nyheter: Industri och materialvetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSat, 04 Jul 2020 11:46:49 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Digitala-designexperiment-utvecklar-av-nasta-generations-flygmotorer.aspxDigitala designexperiment utvecklar nästa generations flygmotorer<p><b>​Open rotor är en ny typ av flygmotorer med upp till 20 procents lägre bränsleförbrukning än dagens turbofläktmotorer. Chalmers leder, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som tar fram digitala konstruktionsmodeller för tillverkningsanpassning redan i konceptfasen.</b></p><p></p> <div>Nästa generations flygmotorer utvecklas i det stora europeiska gemensamma åtagandet <a href="https://www.cleansky.eu/">Clean Sky 2</a>. Open rotor är ett av koncepten man hoppas mycket på då det har visat lovande resultat när det gäller att reducera både CO<sub>2</sub>-utsläpp och buller. Open rotor är en ny motortyp med dubbla motroterande propellrar vilket radikalt förbättrar effektivitet i framdrivning. Denna typ av teknologi innebär stora förändringar på hur motorerna konstrueras och integreras i flygplanen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Open%20Rotor%203%20-®%20Eric%20Drouin%20Safran_400px.jpg" alt="Open Rotor 3 -® Eric Drouin Safran" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:155px;height:235px" />Inom Clean Sky 2 så leder nu Chalmers, tillsammans med Cambridge universitet och Fraunhofer FCC, ett projekt som heter Development of Interdisciplinary Assessment for manufacturing and deSign (DIAS). </div> <div><br /></div> <div>DIAS är ett riktat stödprojekt, där målet är att utveckla stöd för att integrera tillverkbarhetsaspekter redan i konstruktionsfasen, där avancerade beslutsstödsmodeller tas fram. Till exempel så är det kritiskt att robotar kommer åt att svetsa i komponenterna på rätt sätt. I DIAS-projektet så nyttjas Chalmers senaste forskningsresultat i att modellera alternativa koncept med Fraunhofers expertis att simulera robotbanor, och Cambridges expertis av interaktivt beslutsfattande och modelleringsbaserad riskanalys. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi har en unik möjlighet att kombinera de senaste landvinningarna från Chalmers, Fraunhofer FCC och Cambridge, till ett nytt och kraftfullt sätt att stödja GKN’s integration av nästa generations teknologier redan i konceptfasen, säger Ola Isaksson, forskare vid Chalmers som leder konsortiet.</em></div> <div> </div> <div>Det är GKN Aerospace i Trollhättan som ansvarar för kritiska motorkomponenter till Open rotor motorerna. Ytterst är målet att metoderna som tas fram i DIAS-projektet ska kunna möjliggöra att GKN Aerospace kan erbjuda teknologierna som demonstreras i Clean Sky 2 i kommande affärer. </div> <div> </div> <div><em>–    Vi är väldigt nöjda att Chalmers leder det konsortium som vann denna utlysning. Konkurrensen var tuff vilket visar att Chalmers är ett ledande universitet i detta för Europa viktiga område, säger Robert Lundberg, Director EU Programmes vid GKN Aerospace. </em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information om DIAS</h2> <div><a href="https://cordis.europa.eu/project/id/887174" title="Länk till DIAS projektet">https://cordis.europa.eu/project/id/887174<br /></a></div> <div><div>This project has received funding from the Clean Sky 2 Joint Undertaking (JU) under grant agreement No 887174. The JU receives support from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme and the Clean Sky 2 JU members other than the Union. <span><span>The information on this web page reflects only the author's view and that the JU is not responsible for any use that may be made of the information it contains.<span style="display:inline-block"></span></span></span><br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/EU_logo.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 20px;width:258px;height:179px" /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/JU_logo.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 25px;width:330px;height:186px" /><span style="display:inline-block"></span> </div> <br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/iola.aspx">Ola Isaksson</a>, professor Institutionen för industri- och materialvetenskap Chalmers<br /></div> <div>ola.isaksson@chalmers.se</div> <div><span style="float:none;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;letter-spacing:normal;text-align:center;text-decoration:none;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;display:inline !important">+46 31 7728202</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Robert Lundberg<em>, </em><span>Director EU Programmes GKN Aerospace</span></div> <div><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif"></span>+46 700 872371</div></div>Wed, 01 Jul 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Automatiserade-fordons-beteende-paverkar-var-tillit.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Automatiserade-fordons-beteende-paverkar-var-tillit.aspxAutomatiserade fordons beteende påverkar vår tillit<p><b>​​Om vi ska våga färdas med automatiserade fordon så måste dessa inte bara vara säkra rent tekniskt, utan vi som passagerare måste också känna oss trygga med fordonets beteende. Fredrick Ekman presenterar i sin licentiatavhandling hur design påverkar tilliten till automatiserade fordon.</b></p><div>För att vi ska känna oss trygga i ett automatiserat fordon så behöver vi inte bara veta att det är säkert rent statistiskt. ​När man designar fordonets beteende behöver man också skapa en tillräckligt hög grad av tillit i specifika trafiksituationer. Självklart måste automatiserade fordon vara faktiskt säkra och visa på låga olyckstal. ​Men om vi känner oss osäkra på fordonets beteende så kommer vi ändå vara motvilliga till att använda det. Eller om vi är för säkra på beteendet i relation till det automatiserade fordonets egentliga förmåga så kan det leda till olyckor.<br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Beteende​t måste designas utifrån olika trafikhändelser</h2></div> <div>​<span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;float:none;display:inline !important">Tilliten till det automatiserade fordonet börjar redan innan färden när vi lär oss förstå hur fordonet fungerar. </span>Vi påverkas också av hur vi lär oss nya saker om fordonet under själva färden. Utifrån dessa situationer så är det viktigt att mängden information som kommer från och om det automatiserade fordonet är adekvat.</div> <br /><div>Under själva färden så måste intentionerna vara klara och tydliga för passagerarna. Vid till exempel en korsning eller ett stopp så är det viktigt att fordonet saktar ner eller bromsar in mjukt, men samtidigt tydligt så användaren uppfattar att fordonet har kontroll på situationen. Ju mer komplex trafiksituation, och upplevd risk för sig själv och andra, desto tydligare behöver intentionerna vara för att vi ska känna oss trygga. Det handlar alltså om att designa fordonets beteende utifrån olika typer av händelser.</div> <br /><div><h2 class="chalmersElement-H2">Respekt och helhetsupplevelsen är viktigt för tilliten</h2></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Automatiseradefordon_beteende_590px.jpg" alt="Automatiserade fordon" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px 15px;width:331px;height:183px" />Trygghet är också kopplad till vårt behov av att känna oss respekterade och bli välvilligt bemötta, vilket även verkar gälla i vår kontakt med maskiner. Studier visar tydligt att tilliten påverkades av det automatiserade fordonets bemötande av andra trafikanter, vilket i sin tur påverkade användarens tillit till fordonet.  Det som framförallt påverkade användarens tillit var den upplevda välviljan och respekt det automatiserade fordonet gav gentemot andra trafikanter, då framförallt gångtrafikanter och cyklister. </div> <div><br /> </div> <div><em><strong>Vad är det viktigaste du har kommit fram till hittills Fredrik?</strong><br /></em></div> <div>– Som utvecklare av automatiserade fordon är det viktigt att förstå att tilliten är kopplad till en helhetsupplevelse. Det går alltså inte att enbart se till enskilda signaler som sänds ut från fordonet, utan man måste hela tiden se till kombinationen av alla signaler. Signaler som är kommunicerade från displayer i bilen, men också från den automatiserade bilens körbeteende och att dessa är koherenta och skapar en ’gestalt’ som är upplevd som tillitsfull i relation till det automatiserade fordonets faktiska prestanda. <br /> </div> <div><div><em><strong>Vågar du åka med automatiserade fordon? </strong></em></div> –<span style="display:inline-block">  </span>Ja, det gör jag absolut, men jag ser också till att medvetet utvärdera det automatiserade systemet medans jag använder det för att så gott som möjligt förstå när och när inte systemet bör användas. Jag tror på tekniken men det viktiga här är inte när eller om det kommer att fungera, utan det handlar om att utvecklare måste vara mycket tydliga och transparenta med hur systemen fungerar och mycket tydligt kommunicera när det kan eller inte kan användas. <span style="display:inline-block"></span><br /></div> <br /><em><strong>Vad kommer du forska vidare på?</strong></em><br /><div>–<span style="display:inline-block">  </span>Jag kommer att försöka utvärdera och vidareutveckla, den i dagsläget, tentativa modellen över hur tillit kommuniceras från utvecklare till användare genom automatiserade system. Detta kommer att göras genom att titta vidare på andra typer av automatiserade artefakter såsom last-mile robotar. Last mile delivery (LMD) robots är små robotar med hjul som kör helt själva med små paket från en hub vidare till andra mottagare som till exempel privatpersoner.</div> <div><br /> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs avhandlingen</h2> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/517220">Designing for Appropriate Trust in Automated Vehicles</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ekmanfr.aspx">Fredrick Ekman</a><br /></div></div>Mon, 29 Jun 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/FAD-covid-19.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/FAD-covid-19.aspxFAD – Facilitera användarstudier på distans<p><b>Med anledning av Covid-19 pandemins inverkan på produktionsområdet, finansierar styrkeområde Produktion ett par projekt som syftar till att vi ska stå bättre rustade inför liknande omställningar. I höst kommer vi att få ta del av en studie om resiliens inom produktion. Först ut är ett studentprojekt om användarstudier.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/Pontus_Wallgren_350x305.jpg" alt="Porträtt Pontus Wallgren" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:300px;height:265px" /><span style="background-color:initial">I produktutvecklingens tidiga faser är det viktigt att med olika metoder undersöka och förstå framtida kunders behov och krav. Oftast sker arbetet genom fysiska möten med kunder, något som inte är möjligt i tider av social isolering. <a href="/sv/personal/Sidor/pontus-engelbrektsson.aspx">Pontus Wallgren</a>, universitetslektor på avdelningen för Design &amp; Human Factors, vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, leder projektet och ger bakgrunden:</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Vi vill undersöka vilka möjligheter man har om man vill göra avancerade användarstudier på distans. Vilka metoder fungerar att flytta över till digitala plattformar? Kan man utveckla helt nya metoder? Kan avancerade användarstudier överhuvudtaget genomföras på distans och kan det till och med finnas fördelar som man kan tillgodogöra sig även efter pandemin har klingat ut?</div> <div><br /></div> <div>En grupp av 40 studenter har genomfört en serie av experiment där de i grupper om fyra genomfört olika typer av avancerade användarstudier. Metoderna de använt är t.ex. Co-creation, Enactment, Wizard of Oz, Cultural probes, etc., kombinerat med traditionella metoder som intervjuer, fokusgrupper och observationer. Det är metoder som i normala fall kräver att man träffar deltagarna i studien, men som nu genomförs på distans. Varje delstudie avslutas med seminarier och skriftlig dokumentation. </div> <div><br /></div> <div>– Totalt har vi 25 timmar inspelade diskussioner från seminarier. Till det kommer skriftlig dokumentation från ett antal delstudier som vi analyserar och sammanställer. Vi kommer sedan att dela med oss av lärdomarna om hur man kan göra användarstudier utan fysiska möten.</div> <div>– I en tid av mer globalisering och oförutsedda händelser kommer de här kunskaperna att vara viktiga, inte minst med tanke på att man kanske undviker att göra studier på främmande ort och därför missar viktiga behov och krav, avslutar Pontus Wallgren.</div> <div><br /></div> <div>Vill du veta mer om projektet? Ta kontakt med <a href="mailto:pontus.wallgren@chalmers.se">Pontus Wallgren</a>.</div> <div><br /></div></div>Thu, 25 Jun 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kvaliteten-pa-atervunnen-plast-behover-forbattras.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kvaliteten-pa-atervunnen-plast-behover-forbattras.aspxKvaliteten på återvunnen plast behöver förbättras<p><b>​​Plast är en resurs som det finns både miljömässiga och ekonomiska skäl att återvinna, men dagens återvinningssystem är i vissa stycken mindre utvecklat. Ett stort problem är att återvunnen plast kan vara av oförutsägbar och skiftande kvalitet. Forskare vid Chalmers ska därför studera hur man skapa en mer tillförlitlig och kvalitativ råvara av den återvunna plasten.</b></p><div>Det grundläggande och första steget i plaståtervinning är den inledande sorteringen. Ju mer föroreningar och osmältbart material som går vidare till nästa steg desto dyrare och mer komplicerat blir det att framställa en råvara som kan användas till nya produkter. Man behöver då i högre grad använda sig av reningsåtgärder såväl som av nya tillsatser.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersprojektet Återvinning av insamlad plast från förpackningar kommer att studera både hur man kan utveckla sorteringssteget och hur plasten kan uppgraderas genom modifieringar i senare skeden av återvinningsprocessen. Utifrån resultaten hoppas man att kunna ta fram riktlinjer för formning av nya produkter, exempelvis anpassade processparametrar vid extrudering och formsprutning.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Teknisk duglighet ger industrin förtroende för användning av återvunnen plast</h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/plastatervinning_2_340px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 30px;width:270px;height:245px" />När det gäller sorteringsprocessen så är man intresserad av att studera plastens renhet. Fokus kommer inledningsvis att ligga på så kallad NIR-teknik (near-infra-red), som är en teknik där man kan läsa av vilka polymerer som insamlade produkter består av. I plan ligger samverkan med Svensk Plaståtervinning i Motala, som är en av Europas största och modernaste sorteringsanläggningar. Andra kompletterande sorteringstekniker, förutom NIR-teknik, kan också komma att ingå i studien.</div> <div><br /></div> <div>Efter att plasten är sorterad så kommer man också att studera den fortsatta behandlingen för att kunna höja kvaliteten och förutsägbarheten ytterligare. Utifrån detaljerade studier så kommer man att utarbeta riktlinjer för lämpliga processer och processparametrar för tillverkning av lämpliga granulat som kan användas som råvara av industrin. </div> <div> </div> <div><em>– </em><em>Genom att minska osäkerheten om återvinningsbara materials tekniska duglighet är vår förhoppning att det här projektet kommer att leda till ett större förtroende för återvunna plastmaterial, säger projektledare professor Antal Boldizar.</em></div> <div><br /></div> <div>I projektet ingår också att låta tillverka några valda produkter, såsom så kallade demonstratorer. Arbetet med demonstratorer kommer att innefatta detaljerade processtudier, främst av fördelaktiga processparametrar vid både extrudering och formsprutning med avseende på mikrostruktur och produkters funktionella egenskaper. Exempel på intressanta funktionella egenskaper är mekaniska och termiska egenskaper, formriktighet, toleranser, ytors karaktär och beständighet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/Materiallabbet_AntalBoldizar_EzgiNoyan_750x340px.jpg" alt="Antal Boldizar och Ezgi Ceren " style="margin:5px" /><br /><em>Antal Boldizar och Ezgi Ceren i </em><a href="/sv/styrkeomraden/produktion/innovationslabb/mbl/Sidor/default.aspx"><em>Material- och bearbetningslabbet</em></a><em> vid Chalmers</em><br /> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">2030 ska alla plastförpackningar bestå av förnybart eller återvunnet material</h2> <div>I takt med att insamlingen och sorteringen av plastförpackningar ökar i samhället blir det alltmer viktigt att utveckla marknaden för återvunnen plast. Svensk Dagligvaruhandel presenterade nyligen en färdplan där plastförpackningar 2030 ska vara producerade av förnybar eller återvunnen råvara. Att sätta standarder och kvalitetsnormer för både sorterat plastavfall och återvunnen plast är därför viktiga industriella angelägenheter.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Antal-sätter-standard-för-plaståtervinning.aspx">Antal sätter standard för plaståtervinning</a><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Projektmedlemmar</h2> <div>Projektledare professor <a href="/sv/personal/Sidor/antal-boldizar.aspx">Antal Boldizar</a></div> <div>Doktorand <a href="/sv/Personal/Sidor/ezgic.aspx">Ezgi Ceren</a></div> <div>Docent <a href="/sv/personal/Sidor/giadal.aspx">Giada Lo Re</a></div> <div>Professor <a href="/sv/personal/Sidor/christer-persson.aspx">Christer Persson</a></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Finansiär</h2> <div>Plastkretsen AB:s Stiftelse för forskning</div>Tue, 02 Jun 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Gyllene-pekpinnen-till-Magnus-Evertsson.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Gyllene-pekpinnen-till-Magnus-Evertsson.aspxGyllene pekpinnen till Magnus Evertsson<p><b>​Maskins Utbildningsutskott tilldelar Magnus Evertsson på Institutionen för industri- och materialvetenskap priset för bästa föreläsare för andra årskursen (M2:or) på Maskinteknik civilingenjör.</b></p>​Priset är med avseende på Magnus Evertssons undervisning i kursen PPU210 Maskinelement. Det är studenterna själva som röstar fram vem som får den Gyllene pekpinnen.<br /><br /><div>Nedan är några utvalda motiveringar till varför studenter valde att rösta på just honom:</div> <div><br /></div> <ul><li>Allt med honom är underbart. Intressanta, roliga föreläsningar som höll en engagerad hela vägen. Väldigt tydliga exempel och väldigt bra innehåll.</li></ul> <ul><li>Med vettig humor kring läromålen och övriga delar av livet lyftes stämningen på föreläsningarna till en egen nivå. Med många exempel från verkligheten och tidigare erfarenheter gavs tips och knep som gjorde kunskapen mycket omfattande.</li></ul> <ul><li>En mycket härlig föreläsare som är intressant att lyssna på. Mycket bra kunskap och ett genuint trevligt sätt.</li></ul> Maskins Utbildningsutskott tackar för Magnus för hans insatser och hoppas att återse honom som undervisare även nästa läsår.<br />Thu, 28 May 2020 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/systematisk-analys.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/systematisk-analys.aspxTillämpning av data science-baserade metoder för systematisk analys av tekniska konstruktionsändringar<p><b>​Ívar Örn Arnarsson, Doktorand vid Produktutveckling IMS försvarar sin doktorsavhandling.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/Ívar%20Örn%20Arnarsson%20200x218.png" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />Disputationen sker digitalt den 29 maj 13:00, för mer information se länkar nedan .<br /></div> <div><br /></div> <div>Opponent: Christopher McMahon, Technical University of Denmark​<span></span></div> <div>Examinator: Johan Malmqvist, IMS</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Populär beskrivning (på engelska)</span><br /></div> <div><br /></div> <div> <div><span style="font-size:14px"></span><span></span><div><span style="font-size:14px"><strong>Systematic Analysis of Engineering Change Request Data - </strong></span><span style="background-color:initial"><strong>Applying Data Mining Tools to Gain New Fact-Based Insights</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Engineering changes are common in industry as they are opportunities to improve, enhance, or adapt a product. They driver for a change can be e.g. related to quality, safety, changes in external circumstances or regulation. These engineering changes often referred as Engineering Change Requests (ECRs) are largely generated through product development projects and are often stored in database while worked and later for some form of knowledge management purpose. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Despite ECR being captured and stored it is often cumbersome for product developers to identify historical ECRs due to the vast amount of them. Historical ECRs might contain valuable knowledge relevant to a current design and it is often wondered if the ECR content might be analyzed in a new way insightful way. The content of ECR data must contain information permitting identification of the types of errors and changes made, including part title, part name, part number, problem description, root cause, solution and test results. </span></div> <div><span style="font-size:14px">This thesis primarily focuses on ECR data in combination with three components necessary to perform data mining and data analytics: exploring and collecting ECR data, collecting domain knowledge about ECR information needs, and applying mathematical tools for solution design and testing. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Results show a list of engineering information needs related to ECRs, examples of visualizations based on unstructured data, industrial case study where complex product development processes are modeled using the Markov chain Design Structure Matrix, and studies that investigate how advanced searches based on natural language processing techniques and clustering within engineering databases.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <span></span><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=varo" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=varo" target="_blank">Läs mer</a><br /><a href="https://www.linkedin.com/in/ivararnarsson/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />​Ívar Örn Arnarsson på Linkedin</a></div> <div><a href="https://chalmers.zoom.us/j/63685389250" target="_blank" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Zoom länk​</a><br /><a href="https://www.linkedin.com/in/ivararnarsson/" target="_blank"></a><div><br /></div></div></div> ​Fri, 08 May 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Processmodellering-av-komposittillverkning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Processmodellering-av-komposittillverkning.aspxProcessmodellering av komposittillverkning<p><b>​Da Wu, doktorand vid Material- och beräkningsmekanik IMS, försvarar sin doktorsavhandling. Disputationen sker digitalt, för mer information se länkar. ​</b></p><div><span style="background-color:initial">Populär beskrivning (på engelska)</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-weight:700;background-color:initial">Process modeling of liquid composite molding processes</span><br /></div> <div><span></span><span style="font-weight:700"><span style="font-size:14px"></span></span><span style="background-color:initial;font-size:14px">Whenever you decide to buy a new pair of skis,  have you asked why they are so expensive? When you ride your fantastic carbon road bike, are you curious to know how the bike is made? To answer these questions, we need to explore the topic of the manufacturing of polymer composite materials.</span><span style="font-weight:700"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial;font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-weight:700"></span><span style="background-color:initial">Composite materials are the most advanced and adaptable engineering materials known to man. They are only a few decades old, but the evolution of composites and manufacturing process is rapid. All manufacturing techniques aim to bind fiber reinforcements together with polymer matrices. The matrix gives the composite shape, appearance, and durability. At the same time, the fiber reinforcement carries the structural loads to provide stiffness and strength.  Any successful composite manufacturing process boils down to how to control temperatures and pressures throughout the process. Sufficient pressure can force the matrix to fill out the entire fiber bed, and the right temperature held for a suitable period will stabilize the dimensions of composites. Due to the flexible combinations of pressures and temperatures, it is very difficult to tell if one process is good. The balance between high properties and low costs challenges all manufacturers. The trial-and-error approach is avoided, but the virtual numerical experiment is emerging. To develop a good numerical solution, we need to understand the physical mechanism and build mathematical models for the selected process.</span><div><br /></div> <div>In this thesis, we define the problem of the liquid composite molding process and formulate the problem as mathematical equations through fundamental continuum mechanics. We also made assumptions to simplify the problem. Once the model is developed,  we verify and validate the model. By using the proposed model, we can run simulations on computers to mimic the real manufacturing process of polymer composites. Now, you may answer the questions asked at the beginning by yourself, if you run our model with some settings and clicks.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/516429" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer</a></div> <div><a href="https://chalmers.zoom.us/j/65476848085?pwd=QzZSQ29tNXpSYkxqblZ1eG1Ta1l6Zz09" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Zoom länk​</a></div></div> <div>​<br /></div> Wed, 06 May 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Hur-skapas-framtidens-hallbara-transportsystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Hur-skapas-framtidens-hallbara-transportsystem.aspxHur skapas framtidens hållbara transportsystem?<p><b>​Göran Smith, industridoktorand vid avdelningen Design &amp; Human Factors, har under de senaste åren analyserat vad som krävs av den offentliga sektorn för att digitala tjänster som gör det enklare att kombinera flera resesätt ska bli verklighet och dessutom bidra till mer hållbara transportsystem. Nu presenterar han sina resultat och slutsatser i avhandlingen Making Mobility-as-a-Service.  ​</b></p>​Göran kommer att försvara avhandlingen (digitalt) den 11 juni. Nedan följer en populärvetenskaplig sammanfattning på engelska. För mer information, se länkar nedan.<div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Making Mobility-as-a-Service: Towards governance principles and pathways</strong></span><br /></div> <div><div><div><div><span style="background-color:initial">Mobility-as-a-Service (MaaS) is a service concept that helps users plan, book, and pay for multiple mobility services (such as public transport, car sharing, and bicycle rental). Ultimately, by making it simpler and more appealing for users to combine mobility services, the vision is that MaaS will offer a competitive alternative to private car ownership and use. However, the MaaS concept has proven difficult to realize in practice. To understand what public sector actors can do to promote the realization of MaaS and steer its development trajectory towards addressing transport’s most pressing sustainability problems, this thesis analyzes empirical evidence gathered from recent MaaS developments in Sweden, Finland, and Australia.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">The thesis explores how involved actors expect MaaS to affect transport, identifies institutional factors that drive and hinder MaaS developments, and examines how public sector activities influence the development processes. Based on these findings, the thesis proposes a set of principle activities for public sector actors that want to promote and steer MaaS developments. Broadly, to pave the way for MaaS, the public sector must directly assist MaaS developments in multiple ways, as well as address the webs of tangible and intangible factors that favor private cars and disfavor mobility services, cycling, and walking. The thesis moreover outlines four roles that public sector actors can take in relation to MaaS developments: MaaS Promoter, MaaS Partner, MaaS Enabler, and Laissez-Faire. The principles and roles can thereby support policymakers in drafting and analyzing MaaS governance strategies.</span></div></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"></span></div></div> <div>​<br /></div> <div><span style="font-size:14px"></span></div></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://research.chalmers.se/en/person/sgoran" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://se.linkedin.com/in/smithgoran" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Göran Smith Linkedin</a></span><br /></div> <div><a href="https://chalmers.zoom.us/j/4644328103?pwd=cXpmelp1cEZGYnRzM1VOa0Y4a0hodz09" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Disputation via zoom 13.15, 2020-06-11​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span><a href="https://www.johannebergsciencepark.com/mojo" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om framtidens sätt att resa i tjänsten​</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Göran Smith/Kate Larsson​​</div> ​​​​Wed, 29 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Grafen-mojliggor-ett-mer-robust-elsystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Grafen-mojliggor-ett-mer-robust-elsystem.aspxGrafen möjliggör ett mer robust elsystem<p><b>​​Den ökande användningen av förnybara energikällor i Europa kräver smarta elnät, som på ett säkert sätt kan distribuera och lagra energi utifrån efterfrågan och produktion. Säkringar är säkerhetskritiska komponenter i elnätet, och dessa är förknippade med mycket höga och återkommande underhållskostnader. Genom att använda grafen i säkringarna så blir systemet mer robust och minskar kostnaderna för underhåll drastiskt.</b></p><div>Lågspänningssäkringar, vanliga i hushåll och inom industrin, behöver en typ av smörjmedel för att fungera korrekt vilket appliceras på alla säkringar under tillverkningen. Problemet är att efter en tid stelnar och torkar smörjmedlet och detta behöver då åtgärdas vilket är mycket resurskrävande. Smörjmedlet är dessutom temperaturkänsligt och fungerar bara optimalt inom ett visst spann. Om inte problemet åtgärdas så kommer till slut metall att nöta mot metall vilket innebär en stor säkerhetsrisk. Servicetekniker uppger att brist på tillräcklig smörjning är ett av de största problemen inom elnätet. För att undvika dessa utnötningar så utför man idag kontinuerlig service till mycket höga kostnader. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Självsmörjande egenskaper möjliggör underhållsfri drift<br /></h2></div> <div> Grafen är ett material med självsmörjande egenskaper. Det svenska företaget ABB, partner i forskningsprogrammet Grafenflaggskeppet, har nyligen visat att multifunktionella grafen-metallkompositbeläggningar kan förbättra den tribologiska (ytor i glidande kontakt) prestandan för metallkontakter. ABB kommer därför att leda ett nytt projekt med målet att ta fram grafenbaserade kompositer till säkringar för kommersiellt bruk.</div> <div> </div> <div>Projektet kallas för ”Circuitbreakers” och är ett av elva utvalda så kallade spjutspetsprojekt (Spearhead-projects) som finansieras av Grafenflaggskeppet, Europas största initiativ för grafenforskning, med mer än 150 universitet och företag i 22 länder, och där Chalmers står som koordinator. Spjutspetsprojekten startar i april 2020 och baseras på tidigare vetenskapliga upptäckter. Syftet är att bygga vidare på forskningsresultat och ta fram prototyper som ska kunna tillämpas kommersiellt inom tre år. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Prototyp för användning på industriell skala</h3></div> <div> </div> <div>Circuitbreakers-projektet kommer att utveckla en fullt funktionell och testad prototyp som ska kunna användas på industriell skala. Denna nya generation av säkringar kommer att ha självsmörjande egenskaper, och dessutom klara av ett större spann av temperaturskiftningar än de existerande säkringar som finns på marknaden idag. Detta möjliggör en underhållsfri drift vilket sparar stora kostnader för företagen, och minskar risken för oönskade strömavbrott i elsystemet på grund av defekta säkringar.</div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Stor erfaranhet av grafen- och grafenbaserade kompositer</h2></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/VincenzoPalermo.png" alt="Vincezo Palermo" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 25px;width:136px;height:152px" /></div> <div>Professor Vincenzo Palermo och Dr. Jinhua Sun från Institutionen för industri- och materialvetenskap vid Chalmers tekniska högskola, kommer att stödja ABB i spjutspetsprojektet genom att tillhandahålla nya lösningar när det gäller bearbetning av grafen i beläggningar, och i tillverkningen av grafenförbättrade prototyper. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/JinhuaSunChalmers.jpg" alt="Jinhua Sun" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:15px 10px;width:255px;height:192px" />Forskningsgruppen har mer än tio års erfarenhet av grafen- och grafenbaserade kompositer. Deras kunskap om karaktärisering och bearbetning av grafenbaserade material kommer att hjälpa industriella partners i valet av lämpliga grafenråvaror. Vincenzo Palermo och Jinhua Sun kommer också att delta i arbetet med att utveckla nya kemiska procedurer och industriellt lämpade processer för att kunna belägga grafen på fram för allt komponenter i säkringar. Dessutom kommer de avancerade karaktäriseringsteknikerna som finns tillgängliga vid Chalmers materials analyslaboratorium (CMAL) att vara viktiga för att utvärdera det mervärde som grafenet ger säkringarna.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information:</h2> <div><a href="https://graphene-flagship.eu/project/spearhead"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://graphene-flagship.eu/project/spearhead</a></div> <div><a href="https://graphene-flagship.eu/project/spearhead"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://graphene-flagship.eu/news/Pages/European-industries-lead-new-Graphene-Flagship-projects-to-shape-EU%E2%80%99s-environmental-future.aspx</a></div> <div><a href="https://graphene-flagship.eu/project/spearhead"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://graphene-flagship.eu/project/spearhead/Pages/CircuitBreakers.aspx</a></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Partners</h3> <div>Circuitbreakers Spearhead-projektet är ett tvärvetenskapligt projekt som består av både akademiska och industriella partners. De industriella partnerna är ABB (Sverige), Nanesa (Italien) och Graphmatech AB (Sverige).</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Finansiering</h3> <div>Flaggskeppet Graphene är ett av de största forskningsprojekten som finansieras av Europeiska kommissionen. Med en budget på 1 miljard euro under tio år representerar den en ny form av gemensam, samordnad forskning och bildar Europas största forskningsinitiativ någonsin. Flaggskeppet har till uppgift att föra samman akademiska och industriella forskare för att ta grafen från akademiska laboratorier till det europeiska samhället och därmed skapa ekonomisk tillväxt, nya jobb och nya möjligheter.</div> <div>Chalmers tekniska högskola kommer som huvudpartner att få 481 000 euro för att arbeta i Circuitbreakers Spearhead-projektet, som formellt börjar från april 2020 och pågår över en period om totalt tre år.</div>Thu, 23 Apr 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Anneli-Selvefors-får-2020-års-stipendium-från-Eva-Selin-Lindgrens-Minnesfond.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Anneli-Selvefors-f%C3%A5r-2020-%C3%A5rs-stipendium-fr%C3%A5n-Eva-Selin-Lindgrens-Minnesfond.aspxAnneli Selvefors tilldelas stipendium från Eva Selin Lindgrens Minnesfond<p><b>​Anneli Selvefors tilldelas 2020 års stipendium från Eva Selin Lindgrens minnesfond för sin forskning inom cirkulär ekonomi och hållbar design.</b></p><div><br /></div> <div>​Eva Selin Lindgrens minnesfond delar årligen ut ett stipendium till en forskare eller forskarstuderande inom miljövetenskaplig och cancergenetisk forskning. Anneli får priset för sin forskning inom cirkulär ekonomi där hon <span>utforskar hur utformningen av produkter och tjänster kan möjliggöra en mer hållbar konsumtion.</span></div> <div><br /></div> <div><a href="https://gmv.gu.se/Aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj//anneli-selvefors-far-2020-ars-stipendium-fran-eva-selin-lindgrens-minnesfond.cid1681311?utm_medium=email&amp;utm_source=Ungapped&amp;utm_campaign=GMV:s+nyhetsbrev+vecka+14&amp;utm_custom%5bungapped%5d=d73ff25b-6967-48ec-b346-c20aafea5c03">Läs mer på Göteborgs centrum för hållbar utvecklings webbplats</a>.<br /></div>Fri, 03 Apr 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Grafitnanoflagor-pa-medicinska-hjalpmedel-forebygger-infektion.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Grafitnanoflagor-pa-medicinska-hjalpmedel-forebygger-infektion.aspxGrafitnanoflagor förebygger infektion<p><b>​Grafitnanoflagor som integreras i medicinska hjälpmedel av plast kan skära sönder bakterier och förebygga vårdrelaterade infektioner genom att döda 99,99 procent av de bakterier som försöker fästa på ytan. Det kan vara en billig och enkel lösning på ett problem som påverkar miljoner av människor, genererar stora kostnader och som bidrar till ökad utveckling av antibiotikaresistens. Studien presenteras av forskare från Chalmers tekniska högskola och publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Small.​</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Varje år drabbas över fyra miljoner patienter i Europa av vårdrelaterade infektioner, rapporterar EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC). En stor del av dessa beror på bakterieangrepp på olika slags medicinska hjälpmedel och implantat − som katetrar, höft- och knäproteser eller tandimplantat − som i värsta fall kan behöva plockas ut igen. </span></p> <div><p class="chalmersElement-P">Bakterietillväxt på dessa hjälpmedel kan leda till stort lidande hos patienten och innebär också stora kostnader för sjukvården. I dagsläget a​nvänds stora mängder antibiotika för att behandla och förebygga dessa infektioner, vilket också​ ökar utvecklingen av antibiotikaresistens.<span style="background-color:initial;font-family:inherit"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> ​</span><span style="background-color:initial;font-family:inherit">S</span><span style="background-color:initial;font-family:inherit">yftet med vår forskning är at​​t fram antibakteriella ytor som kan minska antalet infektioner och därmed användningen av antibiotika – och som bakterierna inte heller kan utveckla resistens emot. Vi har nu visat att ytor på hjälpmedel som formgjutits av en blandning av polyetylen och grafitnanoflagor dödar 99,99 procent av de bakterier som försöker fästa vid ytan, säger Santosh Pandit, postdok i professor Ivan Mijakovics forskargrupp på avdelningen för systembiologi, institutionen för biologi och bioteknik. </span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Enastående antibakteriell effekt&quot;</h2> <div><p class="chalmersElement-P">Infektioner på implantat orsakas av bakterier som färdas runt i vätska i kroppen, till exempel blod, i jakt på en yta att fästa vid. När de fastnat vid en yta börjar de föröka sig och bildar en så kallad biofilm, en bakteriebeläggning. </p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Tidigare studier från chalmersforskarna har visat att vertikalt stående nanoflagor av grafen, placerade i ett skyddande överdrag på ytan, kan bilda en spikmatta som gör det omöjligt för bakterier att fästa vid underlaget. Istället skärs cellmembranet sönder och bakterien dör. Men att producera dessa grafenflagor är dyrt och tar lång tid, vilket gör att de inte är aktuella för storskalig produktion. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Det som är anmärkningsvärt med resultaten i vår nya studie är att vi kan uppnå samma enastående antibakteriella effekter genom att använda en relativt prisvärd typ av grafitnanoflagor som vi blandar med en mycket mångsidig polymer. Trots att polymeren, plasten, egentligen inte är speciellt kompatibel med grafitnanoflagorna, har vi lyckats skräddarsy mikrostrukturen för materialet med hjälp av standardtillverkningstekniker för plast. Det kan ha stor potential inom många biomedicinska användningsområden, säger Roland Kádár, docent på institutionen för industri- och materialvetenskap. </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">​Grafitnanoflagorna skär sönder bakterieceller</h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I rätt koncentration kan de sylvassa grafitnanoflagorna på ytan av implantaten förhindra bakterieinfektion. De vassa flagorna skadar inte heller celler från människor och andra däggdjur. Det beror på att bakterieceller är cirka en tusendels millimeter i diameter, jämfört med mänskliga celler som typiskt är 25 mikrometer. Ett stick av grafitnanoflagorna kan jämföras med ett dödligt knivangrepp på en bakterie, men endast ett litet nålstick för den mänskliga cellen.</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">− Förutom att minska lidande och antibiotikaresistens skulle hjälpmedel av den här sorten kunna leda till färre ingrepp inom till exempel implantatkirurgin, eftersom implantaten skulle kunna stanna kvar i kroppen under en mycket längre tid än de man använder sig av idag. Vår forskning skulle också kunna leda till att minska kostnader inom sjukvården över hela världen, säger Santosh Pandit. </p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">​Grafitnanoflagornas orientering avgörande för effekt</h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">I studien blandades grafitnanoflagorna med plastmaterialet och man kom fram till att en sammansättning med 15–20 procent grafitnanoflagor hade störst antibakteriell effekt. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span>Precis som i den tidigare studien är den avgörande faktorn orienteringen på grafitnanoflagorna. De måste vara mycket strukturerade för att nå maximal effekt, säger Roland Kádár. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskningsstudien är ett samarbete mellan avdelningen för systembiologi på institutionen för biologi och bioteknik, och avdelningen för konstruktionsmaterial på institutionen för industri och materialvetenskap på Chalmers, samt företaget Wellspect Healthcare, som bland annat tillverkar katetrar. De antibakteriella ytorna utvecklades av Karolina Gaska under hennes tid som postdok i docent Roland Kádárs forskargrupp. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">Forskarnas framtida fokus ligger nu på att utforska dessa antibakteriella ytors fulla potential inom specifika biomedicinska användningsområden. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <div><span style="font-weight:700;background-color:initial">Läs den vetenskapliga artikeln i Small: </span><br /></div> <div></div> <p class="chalmersElement-P">​<a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial"><font color="#333333"><a href="https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/smll.201904756">Precontrolled Alignment of Graphite Nanoplatelets in Polymeric Composites Prevents Bacterial Attachment​</a></font></span></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Läs också om tidigare forskningsresultat, text från april 2018 </strong><br /></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><strong> </strong></p> <strong> </strong><p class="chalmersElement-P"><a href="https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/all-fisk-ar-inte-nyttig"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial"><font color="#5b97bf"><b><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Spikar-av-grafen-kan-doda-bakterier-pa-implantat.aspx">Spikar av grafen kan döda bakterier på implantat​</a></b></font></span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Text:</strong> Susanne Nilsson Lindh</p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Illustration:</strong> Yen Strandqvist</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"> </p></div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Mon, 23 Mar 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/grafen-renar-vatten-effektivare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/grafen-renar-vatten-effektivare.aspxGrafen renar vatten effektivare<p><b>​Miljarder kubikmeter vatten konsumeras varje år, men mycket av vattenresurserna som floder, sjöar och grundvatten förorenas i allt större utsträckning med utsläpp av kemikalier från industrier och stadsområden. Det är en dyr och krävande process att ta bort föroreningar, bekämpningsmedel, läkemedel, perfluorerade föreningar, tungmetaller och patogener. Graphil är ett projekt som syftar till att skapa en marknadsprototyp för ett nytt och förbättrat sätt att rena vatten med hjälp av grafen.</b></p><div>Grafenförbättrade filter för vattenrening Graphene enhanced filters for water purification (Graphil) är ett av elva utvalda spjutspetsprojekt som finansieras av Grafenflaggskeppet, Europas största initiativ för grafenforskning, vilket involverar mer än 150 universitet och företag i 22 länder, och där Chalmers står som koordinator. </div> <div><br /></div> <div>Spjutspetsprojekten startar i april 2020 och baseras på tidigare vetenskapliga upptäckter. Syftet är att bygga vidare på forskningsresultat och ta fram prototyper som ska kunna tillämpas kommersiellt inom tre år. <br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>I projektet Graphil kommer man att producera ett kompakt vattenreningsfilter som kan anslutas direkt till ett hushålls vattenkran eller användas som en bärbar vattenreningsanordning, för att säkerställa att alla har tillgång till säkert dricksvatten.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/VincenzoPalermo.png" alt="Vincenzo Palermo" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px;width:201px;height:221px" /><br />– Detta är en helt ny forskningsinriktning för Chalmers i Grafenflaggskeppet, och det kommer att vara av strategisk betydelse. Vattenrening är en viktig samhällsutmaning redan idag och kommer att öka allt mer i framtiden, både i fattiga och rika länder. I Graphil kommer vi förhoppningsvis att kunna använda vår kunskap om grafenkemi för att producera en helt ny generation av vattenreningssystem genom ett gränssnitt av grafen-polysulfon-nanokompositer, säger Vincenzo Palermo, vice ​direktör för Grafenflaggskeppet samt professor vid institutionen för industri- och materialvetenskap.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Grafenförbättrande filter överträffar andra vattenreningstekniker</h2> <div>Idag är de flesta vattenreningsprocesser baserade på flera olika tekniker. De vanligaste är adsorption på granulerat aktivt kol som tar bort organiska föroreningar, membranfiltrering som avlägsnar till exempel bakterier eller stora föroreningar, och omvänd osmos. Omvänd osmos är den enda tekniken idag som kan avlägsna organiska eller oorganiska föroreningar med hög effektivitet. Men det är också en teknik som har höga elektriska och kemiska kostnader från både drift och underhåll.</div> <div><br /></div> <div>Många befintliga föroreningar i Europas vattenkällor, inklusive läkemedel, produkter för personlig vård, bekämpningsmedel och ytaktiva ämnen, är också resistenta mot konventionell reningsteknik. Antalet fall av föroreningar av mark- och dricksvatten ökar snabbt över hela världen, vilket också kommer att skapa potentiellt negativa effekter på både människors hälsa och ekosystemet i stort.</div> <div><br /></div> <div>I projektet Graphil vill man istället använda sig av grafenrelaterade materialpolymerkompositer i vattenreningen. Grafen har unika egenskaper som gynnar kompositmaterialets absorption av organiska molekyler. Dessa egenskaper gör det också möjligt för materialet att binda joner och metaller, vilket minskar antalet oorganiska föroreningar i vattnet. Till skillnad från att använda flera tekniker så som omvänd osmos, granulerat aktivt kol och mikrofiltrering, kommer grafenfilter att bli mycket enklare, billigare och mer effektiva för användaren.<br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/Grafenprov.jpg" alt="Grafen" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div>Graphil kommer nämligen inte bara att ersätta alla gamla tekniker, utan också vara avsevärt bättre både vad gäller effektivitet och kostnader. Filtret fungerar som ett enkelt mikrofiltreringsmembran, och denna enkelhet kräver lägre driftstryck, vilket innebär minskad vattenförlust och lägre underhållskostnader för slutanvändaren.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Uppskalning av tekniken på industriell nivå</h2> <div>Chalmers har, i samarbete med andra partner inom Grafenflaggskeppet, under de senaste åren undersökt de grundläggande strukturella egenskaperna för grafenrelaterade material och polysulfonsammansättningar vid vattenrening. Ett filter har sedan framgångsrikt utvecklats och validerats i en industriell miljö av Italiens nationella forskningsråd (CNR) och vattenfiltreringsleverantören Medica.</div> <div><br /></div> <div>Nu är uppgiften att integrera resultaten och bevisa att produktionen kan skalas upp i ett komplett system för kommersiellt bruk.</div> <div><br /></div> <div>Professor Vincenzo Palermo och Dr. Zhenyuan Xia forskar vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, Chalmers. De kommer att stödja Graphilprojektet med avancerade anläggningar för kemisk, strukturell och mekanisk karaktärisering och bearbetning av grafenorienterad polymerkomposit i Kg-skalan. Chalmers roll i projektet kommer att vara att utföra kemisk funktionalisering av grafenoxiden och polymerfibrerna som används i filtren, för att förbättra deras kompatibilitet och prestanda när det gäller att fånga organiska föroreningar.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/ZhenyuanXia_grafenprov_600px.jpg" alt="Zhenyuan Xia" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px;width:310px;height:217px" /><br />– Vi är mycket glada över att sätta igång med Graphil i samarbete med partners från Storbritannien, Frankrike och Italien, och jag hoppas att mina tio års tidigare erfarenheter från Italien och Sverige kommer att hjälpa oss att lyckas i detta projekt, säger Zhenyuan Xia.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Partners</h2> <div>Graphil är ett tvärvetenskapligt projekt som består av partners från både akademi och industri. De akademiska partnerna inkluderar Chalmers, Italiens nationella forskningsråd (CNR) och University of Manchester. Industripartnerna är Icon Lifesaver, Medica SpA och Polymem S.A – alla europeiska industriledare inom vattenreningssektorn. Målet är att ha en fungerande filterprototyp som kan kommersialiseras av branschen för hushållens vattenbehandling och bärbar vattenrening.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Finansiering</h2> <div>Grafenflaggskeppet är ett av de största forskningsprojekten som finansieras av Europeiska kommissionen. Med en budget på 1 miljard euro under tio år representerar den en ny form av gemensam, samordnad forskning och bildar Europas största forskningsinitiativ någonsin. Grafenflaggskeppet har till uppgift att föra samman akademiska och industriella forskare för att ta grafen från akademiska laboratorier till det europeiska samhället och därmed skapa ekonomisk tillväxt, nya jobb och nya möjligheter.</div> <div> </div> <div>Den totala budgeten för spjutspetsprojektet GRAPHIL kommer att vara 4,88 miljoner euro.  Projektet börjar i april 2020 och pågår i tre år framöver.</div>Sun, 22 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Designverktyg-for-en-cirkular-ekonomi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Designverktyg-for-en-cirkular-ekonomi.aspxDesignverktyg för en cirkulär ekonomi<p><b>​Cirkulär ekonomi är något som ofta tas upp som en av lösningarna för att skapa ett hållbart samhälle. Men hur kan en omställning från dagens linjära ”köp-och-släng” ekonomi till cirkuläritet underlättas i praktiken? Chalmersforskarna Anneli Selvefors och Oskar Rexfelt lanserar nu ett set med fem nya designverktyg för att främja utvecklingen av produkter och tjänster speciellt anpassade för cirkulär konsumtion.</b></p><div>​Om vi kan göra det lättare och mer attraktivt för fler att främst konsumera cirkulärt, att till exempel hyra produkter och köpa/sälja second hand, så kan tillgängliga produkter och resurser utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Detta kan resultera i minskat avfall och minskat behov av att ständigt utvinna nya råvaror. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Idag är det för krångligt att konsumera cirkulärt</h2> <div>Trots många cirkulära initiativ av företag och samhällsaktörer så har det inte skett några stora förändringar i hur vi konsumerar. Många hushåll har till exempel mängder med fungerande men oanvända mobiltelefoner och klädesplagg hemma som hade kunnat nyttjas av andra. Det är fortfarande ofta för krångligt att konsumera cirkulärt jämfört med att köpa nytt och sedan slänga, eller lagra produkterna, när man inte längre behöver dem </div> <div> </div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Lansering_Use2Use_designverktyg_Oskar.jpg" alt="Oskar Rexfelt" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:378px;height:253px" />–  Det finns självklart olika anledningar till hur vi människor beter oss. Men i grund och botten handlar det ofta om vana och att vi väljer det som känns enklast och tryggast. Även om det finns ett hållbarare alternativ så kommer vi inte att välja det om tröskeln är för hög. Man låter helt enkelt sin gamla mobiltelefon ligga i en låda för att det är det enklaste alternativet, säger Oskar Rexfelt, forskare på avdelningen Design &amp; Human Factors. <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Produkter måste designas för en cirkulär ekonomi</h2> <div>Så länge det är för osmidigt, ofördelaktigt och osäkert att återanvända produkter och sedan cirkulera dessa vidare så kommer en cirkulär konsumtion aldrig att fungera. I sin forskning har Anneli och Oskar därför valt att fokusera på konsumentens roll i den cirkulära ekonomin och undersökt vad cirkuläritet innebär för människor i vardagen. De har sett att en bidragande orsak till att cirkulär konsumtion inte är lockande är att många produkter idag utformas för linjär konsumtion, alltså för att köpas, användas, och sedan slängas. Produkterna är helt enkelt inte designade för att cirkuleras mellan flera användare.<br /></div>   <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Lansering_Use2Use_designverktyg.jpg" alt="Anneli Selvefors" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 20px;width:245px;height:222px" /><br /><br />–  Hållbar design handlar inte bara om att välja material och effektivisera produktionsprocesser. Vi måste börja ifrågasätta vilka produkter som sätts på marknaden och hur de bör designas för att kunna cirkuleras och nyttjas av fler, säger Anneli Selvefors, forskare på avdelningen Design &amp; Human Factors.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Företag kan skapa cirkulära erbjudanden</h3> <div>För att företag ska kunna skapa erbjudanden som gör cirkuläritet attraktivt behöver de en förståelse för vad cirkulära konsumtionsalternativ innebär för människors vardagsliv, till exempel i form av planering, tidsåtgång och ansträngning, samt vilka nya krav detta ställer på de produkter och tjänster de erbjuder. Hittills har det dock funnits få konkreta verktyg som kan stödja företag att öka sin förståelse och utforska hur deras produkt- och tjänsteerbjudanden bör utformas så att de är anpassade för cirkulär konsumtion. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">The Use2Use Design Toolkit</h2> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Use2Use design toolkit" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/use2use_designtool_01_700px.jpg" style="margin:10px 35px;width:285px;height:238px" />Anneli och Oskar har de senaste åren varit drivande i ett forskningsprojekt för att utveckla nya metoder och designverktyg i syfte att stödja företag att designa för cirkulär konsumtion. De lanserar nu <em>”the Use2Use Design Toolkit”</em> – ett unikt set med fem designverktyg som fokuserar på konsumentens roll för cirkuläritet och möjligheter att underlätta cirkulära konsumtionsprocesser. </div> <div><br />Verktygen syftar till att stödja olika delar av designprocessen; att förstå konsumenters behov och krav, att generera idéer för cirkulära produkter och tjänster, samt utvärdera koncept för cirkulära erbjudanden.</div> <div><br /></div> <div><strong><em><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/use2usetoolkit_activationpack.jpg" alt="Thinking activation pack" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:211px;height:243px" /><br />Det första verktyget </em></strong><em><strong>”Use2Use Thinking Activation Pack”</strong></em> är ett utbildande verktyg som kan användas av alla som vill lära sig mer om cirkuläritet och är nyfikna på hur insikter om konsumentens vardag kan peka på nya designmöjligheter. Verktyget består av utbildande kort med nyckelinsikter från Annelis och Oskars forskning. <br /><br />De andra verktygen är utformade för att stödja olika aktiviteter i de tidigare faserna i en designprocess. Två av verktygen kan användas i en utforskande fas för att skapa förståelse för viktiga behov och krav. </div> <div><br /><br /><strong><em><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/use2usetoolkit_explorationpack.jpg" alt="Circular journeys pack" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:301px;height:225px" />Med</em></strong><em><strong><strong> </strong>”Circular Journeys Exploration Pack”</strong></em> kan man utforska hur man som konsument upplever  den cirkulära processen föratt enklare kunna identifiera kritiska aktiviteter och praktikaliteter som kan hindra cirkuläritet. Verktyget består av ett set med bitar som gör det lätt att modellera olika typer av konsumtionsprocesser och beskriva vad människor gör, vilka beslut de tar och hur de upplever olika delar av processen. Genom att få en ökad förståelse för dessa aspekter blir det lättare att identifiera hur produkter och tjänster kan designas för att göra det enklare att konsumera cirkulärt. <br /><br /><strong><em><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/use2usetoolkit_multipleusecyclepack.jpg" alt="Multiple use" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 10px;width:195px;height:215px" />”Multiple Use-Cycles Exploration Pack”</em></strong> syftar till att bygga förståelse för hur det kan kännas att vara en av användarna i en lång kedja av konsumenter som (åter-)använder en viss produkt. Verktyget består av diskussionskort som var och ett lyfter upp ett specifikt behov eller något som konsumenterna kan vara oroliga för. Detta verktyg belyser vikten av att designa för multipla användningscykler och ta hänsyn till de behov och krav som blir extra viktiga när produkter cirkuleras mellan många användare. <br /><br /></div> <div><br /></div> <div>Förutom verktyg som bygger förståelse för vad cirkuläritet innebär från ett användarperspektiv ingår verktyg för att stödja idégenerering och utvärdering av designkoncept. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/use2usetoolkit_cirkulationdesignpack.jpg" alt="circulation pack" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:0px 30px;width:169px;height:208px" /><br /><br /><br /><br /></div> <div><strong><em>”Circular Designs Ideation Pack” </em></strong>belyser designstrategier som är extra viktiga att beakta vid utveckling av produkter och tjänster för cirkulär konsumtion. Verktyget består av triggerkort med frågor och inspirerande exempel som pekar på olika designmöjligheter. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong><em><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/use2usetoolkit_cirkularevaluationpack_.jpg" alt="Evaluation pack" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px 50px;width:127px;height:167px" />”Circular Designs Evaluation Pack” </em></strong>kan användas för att utvärdera koncept för cirkulära produkter och tjänster. Verktyget består av en utvärderingsmatris där nyttan för användaren, organisationen och miljön utvärderas utifrån både potential och implementation.<br /> </div> <div>–  Med designverktygen vill vi öka företagens handlingskraft och bidra till att fler aktörer utvecklar den kompetens som behövs för att designa erbjudanden så att cirkulär konsumtion blir en självklar del av människors vardag, säger Anneli och Oskar.<br /></div> <div> <br /></div> <div>Nu börjar arbetet med att sprida verktygen till företag och andra relevanta samhällsaktörer. Genom ett nytt forskningsprojekt – Design för cirkulär konsumtion – nyligen beviljat av Familjen Kamprads stiftelse kommer Anneli och Oskar under tre år att undersöka hur verktygen kan bidra till utvecklingen av lösningar som framgångsrikt bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. </div> <div> </div> <div><span><h3 class="chalmersElement-H3">Var kan jag läsa mer?</h3> <div>Verktygen och en sammanfattning av forskningen finns på: <a href="http://www.use2use.se/">www.use2use.se</a><br /> </div> <div>Selvefors, A., Rexfelt, O., Renström, S. &amp; Strömberg, H. (2019) <a href="https://research.chalmers.se/publication/?created=true&amp;id=5cd9de61-d270-48fc-a525-48124173b571"><em>Us</em><em><span>e</span></em><em><span></span></em><em><span> to Use – A user perspective on product circularity. Journal of Cleaner Production</span></em></a>, Vol. 223, pp. 1014-1028.</div> <div> <font color="#0b0119">Rexfelt, O. &amp; Selvefors, A. (2019) <span></span></font><b></b><a href="https://research.chalmers.se/publication/?created=true&amp;id=9c10fa18-fd65-453f-8936-9d52e65c389a"><em><span>A </span></em><em><span>Too</span></em><em><span>lkit</span></em><em><span></span></em><em><span> for Designing Products and Services Fit for Circular Consumption</span></em></a><em>.</em> Paper presented at the EcoDesign 2019 International Symposium. Yokohama, Japan.<span></span></div></span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Uppmärksammas av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien</h2> <div>Forskningen och verktygen har redan fått mycket uppmärksamhet och har i år bland annat utsetts av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien till ett av 100 svenska forskningsprojekt som kan bidra till att Sverige kan möta framtidens komplexa utmaningar och skapa nya möjligheter till hållbar konkurrenskraft.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vilka är forskarna?</h2> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Anneli Selvefors</h3></div> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Anneli Selvefors" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Annelie.jpg" style="margin:5px 10px;width:125px;height:162px" />Dr. Anneli Selvefors disputerade 2017 på temat design för hållbara vardagsaktiviteter och har sedan dess fortsatt att utforska designmöjligheter som kan stödja fler människor att leva ett hållbart liv. Hennes forskning adresserar hållbar konsumtion i en vid bemärkelse inklusive möjligheter för en övergång till en cirkulär ekonomi.</div> <div> Under de senaste åren har hon undersökt hur cirkuläritet kan stödjas från ettanvändarperspektiv och hur produkter och tjänster kan utformas för att möjliggöra ett cirkulärt vardagsliv. Anneli är inbjuden expert i referensgruppen för fokusområde design för cirkuläritet upprättad av Delegationen för cirkulär ekonomi.</div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Oskar Rexfelt</h3></div> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Oskar Rexfelt" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Oskar.jpg" style="margin:5px 10px;width:125px;height:162px" />Dr. Oskar Rexfelt är docent i användarcentrerad design, med stor forskningserfarenhet gällande konsumenters acceptans av hållbara sätt att konsumera. Oskar disputerade 2008 på temat tjänsteutveckling med användaren i fokus och publicerade sin första artikel på temat redan 2006. Under de senaste åren har han fördjupat sig i hur cirkulär konsumtion kan bli en självklar del i människors vardagsliv. </div> <div>Ett återkommande tema i Oskars forskning är utveckling av metoder anpassade till industrins behov. För närvarande undervisar Oskar i Chalmers masterskurs ”Circular Economy”, samt ett antal kurser på området användarcentrerad design. <br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Finansiering</h2> <div>Projektet och utvecklingen av designverktyget har finansierats av Familjen Kamprads stiftelse</div> <div> </div>Mon, 02 Mar 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Om-möss-och-människor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Om-m%C3%B6ss-och-m%C3%A4nniskor.aspxOm möss och människor – internationella musarmsdagen<p><b>​Den sista februari firar vi internationella musarmsdagen (International RSI Awareness Day) . Initiativet startade 2000 i Kanada och uppmärksammar belastningsskador av olika typer. Anna-Lisa Osvalder är en av Chalmers nestorer inom ergonomi och ger sina bästa tips om hur du undviker musarm.</b></p><br /><div><span style="background-color:initial"><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/200x249_AL-foto-CTH.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px 15px" />Varför får man musarm?</strong></span></div> <div>​Musarm (Repetitive Strain Injury, RSI) kan man få om man under en längre tid har ansträngt vissa muskler genom lågbelastande arbetsuppgifter. Som när man använder dator och datormus i sin arbetsvardag.  Musarmen visar sig vanligtvis genom att man känner värk i arm, nacke, handled och fingrar. Smärtan beror på att spänningen i musklerna ökar och att muskler, ledband, senor eller nerver blir överbelastade. Även stress kan öka risken för musarm eftersom man ofta spänner musklerna. </div> <div>När man arbetar med en datormus håller man handen i ett onaturligt läge, både när man håller i den och när man klickar på den. Handen är böjd bakåt, det blir en onaturligt stor vinkel mellan underarm och hand och musklerna är kontinuerligt spända. Dessutom brukar handen vikas lite åt sidan, med en vridning mot lillfingret. Det gör att det blir ett större tryck på vissa nerver samtidigt som man arbetar på ett onaturligt sätt med musklerna i underarmen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad kom du fram till i din undersökning av så kallade ergonomiska datormöss?</strong></div> <div>Först vill jag poängtera att en så kallad ergonomisk datormus inte kan ha god ergonomi i sig själv. Det är först i samverkan med användaren som man kan studera hur bra den är på att undvika de felaktiga belastningsmönster som kan ge upphov till musarm. </div> <div>I vår utvärdering tittade vi närmare på fyra stycken ergonomiska datormöss av olika fabrikat. Vi undersökte två aspekter – <em>användningsproblem</em> (usability problems) och <em>felanvändning</em> (use errors) – i interaktionen med mössen. </div> <div>I studien av de fyra mössen fan​​n vi 75 möjliga sätt att hantera mössen fel! Användaren förstod inte från mössens utformning hur det var tänkt att man skulle hålla och greppa eller vilket finger man skulle trycka med. Utifrån det här kunde vi konstatera att det var svårt för användarna att gissa sig till hur en ergonomisk mus skulle används på rätt sätt. Och felanvändningen medför att man belastar handled, hand och fingrar felaktigt vilket på lång sikt kan leda till musarm.</div> <div>Studien visar på vikten av att informera och utbilda användare om hur man ska hantera en ergonomisk mus på rätt sätt. Vi konstaterade också att det är viktigt att utveckla möss där man intuitivt förstår hur den ska användas. Den bästa designen är den där man bara kan använda produkten på ett sätt – det korrekta sättet.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka är dina bästa tips för att undvika musarm?</strong></div> <div>Det finns ingen speciell behandling mot musarm. Man får istället hitta åtgärder för att förhindra att man belastar fel. Här finns några enkla tips för att förebygga musarm och minska redan uppkomna besvär: </div> <div><ul><li>Ta pa​us oftare! Hellre korta pauser och ofta än långa och mer sällan.</li> <li>Växla arbetsställning ofta. </li> <li>Sträck på dig och stretcha handleden (se bild ovan). </li> <li>Undvik att använda musen – lär dig istället att använda kortkommandon på tangentbordet.</li> <li>Byt mushand. Det är svårt i början men det går med lite träning. </li> <li>Se till att musen och tangentbordet är på lagom avstånd från kroppen, ju närmare desto bättre. </li> <li>Håll handleden rak, lite vriden mot lillfingret när du använder musen det vill säga försök ha handleden i sin naturliga hållning/sträckning för att minska belastningen.</li> <li>Minska stressen i arbetet.</li></ul> <div><div><br /></div> <div><b>FAKTA:</b></div> <div><b><a href="/sv/personal/Sidor/anna-lisa-osvalder.aspx">Anna-Lisa Osvalder​</a> </b>(bild ovan) har forskat inom ergonomi och biomekanik sedan 1986. Hon är biträdande professor vid avdelningen Design &amp; Human Factors, Chalmers och även professor i Människa-maskinsystem vid Designvetenskaper, Lunds universitet. </div> <div><br /></div> <div>Studien som nämns ovan ingår i doktorsavhandlingen <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/162717/162717.pdf">”Predicting mismatches in user-artefact interaction”</a> av Lars-Ola Bligård <em>(sök efter Appendix A PEEA: Evaluation of ergonomic error in the interaction with computer mice). </em></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><b>FLER LÄSTIPS:</b></div> <div><a href="https://www.prevent.se/arbetsliv/tips-och-rad/2018/musarm---sa-kan-du-gora/">Musarm - så kan du göra</a></div> <div><a href="https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/armar-och-hander/musarm/">1177 rådgivning vid musarm</a></div> <div><a href="https://www.doktorn.com/artikel/musarm-symtom-orsak-och-behandling">Musarm – symptom och behandling</a></div> <div><a href="https://computersweden.idg.se/2.2683/1.15822/askungebeteende-ger-utslitna-muskler">Askungebeteende ger utslitna muskler</a></div></div></div> <div><br /></div>Fri, 28 Feb 2020 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Sprickbildning-vid-svetsning-av-utskilningshärdande-nickelbaserade-superlegeringar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Sprickbildning-vid-svetsning-av-utskilningsh%C3%A4rdande-nickelbaserade-superlegeringar.aspxSprickbildning vid svetsning av utskilningshärdande nickelbaserade superlegeringar<p><b>​Fabian Hanning, Doktorand vid Material och tillverkning​ IMS, försvarar sin doktorasavhandling den 31 mars, kl. 15:00.</b></p><strong>Titel (svenska): </strong>​<span style="background-color:initial">Sprickbildning vid svetsning av utskilningshärdande nickelbaserade superlegeringar - </span><div>Undersökning av reparationssvetsning och känslighet mot töjning-åldring sprickor</div> <div><br /></div> <div><strong>Populärvetenskaplig beskrivning (engelska)</strong><div><div><br /></div> <div>Aircraft engines are composed of a multitude of materials, with the design being led by the aim to reduce the engine weight while at the same time increasing its performance. Light materials such as titanium and carbon fibre are used in colder parts of the engine, while nickel-based superalloys are used in the hot sections due to their good temperature resistance and high strength. Traditionally, structural components such as the engine housing have been produced as a single, large cast part. This approach limits the possibility of weight savings because of lower strength of cast parts. Wrought material on the other hand has higher strength which would enable a reduced component weight. Complex shapes can however only be realised by extensive machining, if at all possible. The so-called assembly approach uses small cast and wrought parts that are joined together by welding. Component weight can be reduced by using wrought material where high strength is required, while cast parts are used in places where strength requirements are lower but complex shapes are needed instead. Such a manufacturing concept requires a good weldability of the used materials. Welding of nickel-based superalloys is however more complicated as for example the joining of construction steel. Their complex microstructure requires the careful selection and control of welding parameters, and cracking often occurs during welding. Weld cracking can furthermore occur during the post weld heat treatment, an operation carried out to obtain uniform mechanical properties in the whole component after welding. This provides the background for research on the weldability of nickel-based superalloys. The aim of this work was to study what type of weld cracks occur during welding and how the microstructure of the material affects their formation. For this, welding tests were carried out using manual tungsten inert gas welding. Investigating actual welds enables looking at conditions that are close to real application. The analysis showed that the microstructure before welding has a large effect on crack formation during welding. The presence of the Laves phase, which is typically considered detrimental for the properties of the material, reduced the formation of cracks during welding. To further study how the microstructure of the material can cause weld cracking, another part of the work was focussed on developing a test method that can simulate the thermal cycle during and after welding. The results contribute to better understanding the interrelationship between microstructural changes during heat treatments and the likelihood of crack formation. Knowledge about how microstructure changes affect the susceptibility towards weld cracking can be used to adapt production processes and could ultimately help to avoid cracking problems during welding.<br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=fabhan"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div></div></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Fabian-Hanning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Fabian Hanning Chalmers​</a></div> <div><a href="https://se.linkedin.com/in/fabian-hanning-a33ba8131"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Fabian Hanning LinkedIn</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Disputation</strong></div> <div>2020-03-31, 15:00 via ZOOM <a href="https://chalmers.zoom.us/j/449561795">https://chalmers.zoom.us/j/449561795</a> (ny länk)<a href="https://chalmers.zoom.us/j/842430123" style="font-family:calibri, sans-serif;font-size:11pt"></a></div> <p class="MsoNormal"></p> <div>​<br /></div> <div><div><span style="background-color:initial">Examinator: Lars Nyborg IMS</span></div> <div><span style="background-color:initial">Opponent: Boian Alexandrov, The Ohio State University, USA<br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Betygskommitté: </span></div> <div><span style="background-color:initial"><span></span><span></span><div>Rachel Pettersson, Research Manager Jernkontoret, Stockholm, Sweden</div> <div>Sten Johansson, Department of Management and Engineering, Linköping University, Linköping, Sweden</div> <div>Mattias Thuvander, Department of Physics, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden</div> <div>Suppleant, Nicolaie Markocsan, Department of Engineering Science, University West, Trollhättan</div> <div><br /></div> <div>​Text: Kate Larsson</div> <div>Bild: Marcus Folino</div></span></div></div> <div><br /></div>Tue, 18 Feb 2020 00:00:00 +0100