Nyheter: Industri och materialvetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 09 Dec 2022 09:36:59 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Miljovanlig-kaffeknuff-gav-resultat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Miljovanlig-kaffeknuff-gav-resultat.aspxMiljövänlig kaffeknuff gav resultat<p><b>​Det används uppskattningsvis mellan 50–100 miljoner engångsmuggar för take-away kaffe i Sverige varje år. Om kaffet i stället hade druckits ur återanvändbara muggar skulle det innebära både lägre energiförbrukning, och minskad nedskräpning. Forskare vid Chalmers har i en fältstudie visat att en, så kallad, nudge kan öka köpen av återanvändbara muggar. Studien visar också att ett system med återanvändbara muggar har ett antal svårigheter som måste hanteras för att kunna fungera i praktiken.</b></p><div>​Studien utfördes på ett antal kaféer i Göteborg med olika miljöer och kundklientel. Det visade sig att en relativt enkel åtgärd, en knuff i rätt riktning, som att personalen aktivt frågade gästen om de var intresserade av att köpa en återanvändbar mugg ökade försäljningen markant. Framför allt så ökade försäljningen i en central pendlarvänlig miljö och som hade ett högre antal återkommande kunder. Där resulterade personalens fråga i att nästan var femte såld kaffe för medtagning serverades i en flergångsmugg som kunden hade med sig.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Studien visar också att det finns en vilja bland konsumenter för återanvändbara muggar och att nudging kan användas för att uppmuntra detta. Men även om konsumenterna som köpt en återanvändbar mugg ofta var positiva, så upplevde man att det var svårt att komma ihåg att ta med sig muggen inför nästa besök. Ett annat hinder var att muggen ofta behövde förvaras smutsig någonstans efter användning. Diskstationer upplevdes, både av kaféägarna och konsumenterna, inte som en praktisk lösning. För många så är take-away kaffe också ett spontant inköp som sker mer sällan.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Oskar400x500px.jpg" alt="Oskar" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:0px 20px;width:225px;height:280px" />– Det är tydligt i vår data att det fungerar bäst där det finns en regelbundenhet i inköpen tillsammans med en engagerad personal. Sen får man fundera på hur man ska lösa de problem som uppstår med hanteringen av återanvändbara muggar. Det finns en del intressanta koncept där muggar och matlådor lämnas tillbaka för återanvändning. Sådana lösningar skulle kunna fungera bra lokalt inom till exempel ett universitets campusområde eller om ett antal kaféer inom ett område gick samman. På större skala skulle man kunna tänka sig att bensinstationer eller kiosker vid tågstationer skulle kunna införa liknande koncept, säger Oskar Rexfelt forskare vid Chalmers. <br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Profilbilder/HelenaStromberg400x500px.jpg" alt="Helena" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:95px 20px;width:225px;height:284px" /><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>– Om det ska gå att få till en förändring så kommer det att krävas att man provar sig fram. Det går inte att lägga över hela ansvaret på cafébranschen utan många aktörer i samhället, inklusive kaffedrickarna, måste hjälpas åt. Nudging är en hjälp, men det kommer inte att vara så enkelt att det enbart går att förlita sig på det. Jag tror inte heller att man kan införa ett system ovanifrån utan det måste ske i samarbete med de som driver affärsverksamheten, säger Helena Strömberg, forskare vid Chalmers.</div> <div> </div> <div>I rapporten, “<a href="https://www.oneplanetnetwork.org/knowledge-centre/projects/behavioural-insight-promote-reusable-cups-field-study-reducing-use-single">Behavioural insight to promote reusable cups – a field study on reducing the use of single-use cups</a>”, ges ett antal rekommendationer för konsumenter, affärsidkare och lagstiftare för att underlätta ett system med flergångsartiklar. Dessa finns utförligt beskrivna i rapporten som är fri att laddas ner av alla. </div> <div><span></span><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vill du veta mer?</h2> <div> Kontakta <a href="/sv/Personal/Sidor/oskar-rexfelt.aspx">Oskar Rexfelt</a> eller <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg<br /></a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx"><br /></a></div> <div><span><span>Forskningsprojektet är finansierat av Naturvårdsverket och är ett samarbete mellan Chalmers Industriteknik, PBM, Smarter Industry, Göteborg &amp; Co samt Chalmers Tekniska Högskola.<span style="display:inline-block"></span> <span style="display:inline-block"></span></span><span style="display:inline-block"></span><span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kort om nudging</h2> <div>Nudging, som på svenska översätts till knuffning eller puffning, är ett sätt att uppmuntra ett visst önskvärt beteende. En nudge är aldrig tvingande utan man har alltid ett val.</div> <div><span id="ms-rterangecursor-start"><br /></span></div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div>Mon, 05 Dec 2022 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Första-WISE-projekten-beviljas-260-miljoner-kronor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/F%C3%B6rsta-WISE-projekten-beviljas-260-miljoner-kronor.aspxFörsta WISE-projekten beviljas 260 miljoner kronor<p><b>​193 forskare sökte forskningsanslag i den första utlysningen för doktorand- och postdoktorprojekt inom WISE – The Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability – den största satsningen någonsin på materialvetenskap i Sverige. Nu har 90 projekt, varav 14 till Chalmers, beviljats stöd om totalt 260 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. </b></p>​<img src="https://www.su.se/polopoly_fs/1.637451%21/image/image.jpg_gen/derivatives/landscape_690/image.jpg" alt="Första anslagen från Wise" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:393px;height:275px" /><span style="background-color:initial">– De beviljade projektbidragen håller mycket hög kvalitet och relevans för hållbarhet, och kommer att ledas av mycket framstående forskare, säger Magnus Berggren, Föreståndare för WISE.</span><div><br /></div> <div>Forskningen inom WISE avser materialvetenskap för hållbarhet och kommer att bedrivas vid sju universitet, Chalmers tekniska högskola, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet, Luleå tekniska högskola, Stockholms universitet och Uppsala universitet, samt inom partnergrupper vid Umeå universitet och Karlstads universitet. </div> <div><br /></div> <div>Forskningsprojekten, som löper med två respektive fyra års tid, är fördelade över hela spektrumet inom WISE:s vetenskapliga och tematiska områden. Könsfördelningen för beviljade projekt är 31 procent kvinnor och 69 procent män med en beviljandegrad som når 54 procent för kvinnor och 44 procent för män. Vidare, 61 procent av forskarna som beviljats medel i denna utlysning erlade doktorsexamen för mindre än 20 år sedan.  </div> <div><br /></div> <div>– Eftersom män är överrepresenterade inom materialforskning så är vi förstås glada att kvinnor har en relativt något högre beviljandegrad, säger Olle Eriksson, vice Föreståndare för WISE. </div> <div><br /></div> <div>– Dessutom så kan vi konstatera att återväxten generellt är mycket god inom området, fortsätter Magnus Berggren.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://wise-materials.org/research/projects/">Här hittar du hela listan med projekt som får medel </a></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Mer information om KAW</a> </div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 01 Dec 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Succé-för-Exjobbsmässan-Energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Succ%C3%A9-f%C3%B6r-Exjobbsm%C3%A4ssan-Energi.aspxSuccé för Exjobbsmässan Energi<p><b>​Den 10 oktober 2022 hölls, för första gången, en exjobbsmässa med fokus på energi på Chalmers. Närmare 30 företag ställde ut och mässan lockade ett 300-tal studenter i jakt på exjobbsidéer.</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/EXJOBB_Energy.jpg" alt="Master Thesis Fair Energy 2022" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">— Ett gyllene tillfälle för oss att möta morgondagens kompetens. Det har varit över förväntan med högt tryck av relevanta studenter hela eftermiddagen, säger Jennie Sträng, Marknadsansvarig på Sigholm, som var en av utställarna. </span><div><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">xjobbsmässan arrangerades gemensamt av Chalmers tekniska högskola, Johanneberg Science Park, Akademiska Hus och Chalmersfastigheter. Studenter som letade företag att skriva exjobb hos strömmade in under de tre timmar mässan pågick.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>— För mig är den här typen av events väldigt värdefulla eftersom jag går sista året och behöver hitta ett ämne för mitt exjobb. Jag har några egna idéer, men är här för att höra vad företagen behöver, säger Hari Prasath Perumal, student inom Sustainable electric power engineering and electromobility på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>— Jag ska skriva med en kompis som läser produktutveckling och vi försöker hitta något som kan passa oss båda. Därför är vi här och letar inspiration idag, säger Alexandra Simonsen på programmet Industrial Ecology på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>— Vi har kunnat erbjuda ämnen för nästan alla som har varit här och besökt oss idag så vi har definitivt fått bra matchningar, säger Annika Sormunen på Fortum, som var på mässan för att locka exjobbare till bolaget. </div> <div><br /></div> <div>Bland de företag som var på plats för att scouta framtidens energitalanger fanns energibolag som Fortum, Göteborg Energi och Skövde Energi, forskningsinstitut och Science Parks som RISE, IVL och Innovatum, men även mindre bolag med fokus på exempelvis IT-säkerhet och dataanalys.</div> <div><br /></div> <div>— För oss är det värdefullt att bara vara här och visa upp oss för framtida, potentiella anställda. Jag har definitivt träffat ett par personer som jag vill hålla kontakt med, som har kompetenser som skulle vara värdefulla för företaget, säger Warren O’Neill på Nabla Analytics.</div> <div><br /></div> <div>Efter mässan fick de deltagande företagen en rundtur kring olika energiprojekt som pågår kring campusområdet, med besök på Kraftcentralen, den innovativa kontorsbyggnaden A Working Lab och Johanneberg Science Park. Dagen avslutades med en gemensam middag.</div> <div><br /></div> <div><b>Exjobbsmässan Energi </b>anordnades i år för första gången, planen är att den ska bli ett återkommande årligt evenemang.</div> <div><br /></div> <div>— Vi kommer självklart vara med igen nästa år, säger Jennie Sträng på Sigholm.</div> <div><br /></div> <div>— Vi har massa bra idéer kring hur vi ska vässa vår utställning och förbättra vårt erbjudande till studenterna inför nästa år, säger Annika Sormunen på Fortum.<br /><br /><span style="font-weight:700">Relaterat:</span><br /><a href="https://youtu.be/3qVX5uILlEg"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />YouTube: Master Thesis Fair Energy 2022​</a><br /></div> <div><br /></div> Sat, 22 Oct 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Kryptografi-och-säkerhet-i-fokus-för-ny-forskarassistent.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Kryptografi-och-s%C3%A4kerhet-i-fokus-f%C3%B6r-ny-forskarassistent.aspxKryptografi och säkerhet i fokus för ny forskarassistent<p><b>​– Jag lockas av det öppna diskussionsklimatet och ser fram emot att bilda ett nytt team inom kryptografi , säger Elena Pagnin, en av Chalmers 15 nya forskningstalanger.​</b></p>​<span style="background-color:initial">För femte gången har Chalmers gjort en bred satsning på att attrahera skarpa forskartalanger från världens alla hörn. Kampanjen var mycket lyckad och nära 2000 behöriga sökte till de 15 tjänsterna som forskarassistent.</span><div>– Det är oerhört glädjande att se att intresset för Chalmers är så stort internationellt, och att så många forskartalanger vill komma till Chalmers för att bygga sin framtida karriär, säger <b>Anders Palmqvist</b>, vicerektor för forskning.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Säkerhet en av de stora utmaningarna</h3> <div>En av de 15 som nu är på plats är <b>Elena Pagnin</b>, forskarassistent med fokus på <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Kryptografi">kryptografi</a>. Hennes tjänst är kopplad till styrkeområde Information och kommunikationsteknologi (IKT) och styrkeområdesledare <b>Erik Ström</b>​ välkomnar henne varmt:</div> <div>– Säkerhet, i bred mening, är en av vår tids stora samhällsutmaningar. Med rekryteringen av Elena stärks Chalmers kompetens inom cybersäkerhet, specifikt inom kryptografi. Jag förväntar mig att Elena flyttar fram forskningsfronten inom krypto samt driver tvärdisciplinär forskning på effektiva kryptografiska lösningar för säkerhetsproblem inom tex. transport, hälsa och teknik, produktion och energi.     </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Älskar sitt ämne</h3> <div>Elena Pagnin kommer att arbeta vid institutionen för data- och informationsteknik, en välbekant plats sedan tiden som doktorand. Efter några år som postdoktor i Århus, Danmark och biträdande universitetslektor i Lund ser hon fram emot sitt nya jobb:</div> <div>– Jag älskar kryptografi och bevisbar säkerhet. Mitt primära fokus kommer att ligga på design av digitala signatursystem med avancerade egenskaper såsom homomorfa signaturer, förlängbara signaturer och signaturer med flexibel verifiering. Jag kommer också att arbeta med effektiva och integritetsbevarande protokoll för konkreta användningsfall inklusive serverstödd datadelning och säker data-deduplicering och liknande.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">En klart lysande stjärna</h3> <div>Prefekt vid institutionen för data- och informationsteknik, <b>Richard Torkar</b>, är mycket nöjd att Elena tackade ja till erbjudandet att skapa en egen forskargrupp:</div> <div>– Dr. Pagnin kompletterar vår miljö inom cybersäkerhet väl, och givet hennes derivata förväntar vi oss många framgångar för henne de kommande åren. Jag är personligen övertygad om att hon en dag kommer bli en av våra klart lysande stjärnor Jag ser fram emot att följa hennes karriär de kommande åren.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Öppet diskussionsklimat lockade</h3> <div>Elena säger att hon lockades tillbaka av den vibrerade och livfulla miljön på Chalmers och att det finns ett öppet klimat för diskussioner om tvärvetenskaplig forskning:</div> <div>– Människor är positiva och jag uppskattar de ärliga råd jag får från nätverket. Dessutom är Chalmers synlighet, inte bara i Sverige utan även internationellt, en bonus.</div> <div>– Nu ser jag fram emot att etablera ett nytt team av kryptografer i Sverige. Det kan vi göra, mycket tack vare det goda samarbetet inom Chalmers och våra nära kontakter inom industrisektorn, avslutar Elena Pagnin.</div> <div><br /></div> <div><div><a href="https://epagnin.github.io/" target="_blank" title="link to Elenas personal webpage"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Elena Pagnin </a></div> <div>​<br /></div></div> <div><br /></div> Wed, 19 Oct 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Har-ar-det-verkligen-exjobben-som-star-i-fokus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Har-ar-det-verkligen-exjobben-som-star-i-fokus.aspx"Här är det verkligen exjobben som står i fokus"<p><b>​– Jag är nyfiken på ”Oceaneering” som bygger undervattensrobotar. Det matchar mina intressen och skulle dessutom kunna få en stor impact på samhället och miljön, säger Robert Flüm, en av alla de mastersstudenter som var på plats under årets exjobbsmässa i hopp om att hitta en perfekt exjobbsmatch. </b></p>​<span style="background-color:initial">Under måndagskvällen var det så dags för årets exjobbsmässa för studenter från Masterprogrammen Mobility Engineering, Applied Mechanics, Production Engineering, Product development, Materials Engineering och Industrial Design Engineering. Ett 20-tal företag – däribland Volvo Cars, GKN Aerospace, Emerson, AFRY och Trafikverket – fanns representerade i M-husets studiehall för att visa upp sina exjobbsförslag för mastersstudenter i hopp om att hitta en bra match. </span><div>​<br /></div> <div><b>Några som tidigt var på plats för</b> att sondera terrängen bland företagens montrar och roll-ups var </div> <div>Ernesto Lozano och Robert Flüm som båda går civilingenjörsprogrammet Automation och Mekatronik. Och trots att de endast hade hunnit ta sig en kort mingelrunda i lokalen hittade de snabbt några intressanta företag med exjobbsförslag som lockade. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Exjobbsmässa%20ernesto%20och%20Robert%20750x340.jpg" alt="" style="margin:5px;width:675px;height:310px" /><span style="background-color:initial"><br /><br />– Så här långt så tycker jag att Volvo Trucks och AFRY känns intressanta. Deras exjobbsförslag rör sig mycket kring automation och det är det jag är mest intresserad av, säger Ernesto. </span><br /></div> <div>– Jag är nyfiken på Oceaneering som bygger undervattensrobotar. Det matchar mina intressen och skulle dessutom kunna få en stor impact på samhället och miljön, säger Robert. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/exjobb%20raket%20300x350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;width:285px;height:332px" /><b style="background-color:initial">På en monter inte långt därifrån</b><span style="background-color:initial"> står en liten modell av en rymdraket. I bakgrunden, en roll-up som andas hightech och rymd. Här möter vi Elin Ogeman, mekanikchef på </span><b style="background-color:initial">Beyond Gravity</b><span style="background-color:initial">, ett företag med rötter från Schweiziska RUAG Group som 2009 köpte upp delar av Saab Space. Företaget gör bland annat datorer för rymdindustrin och antenner till satelliter och för Elin känns det som en självklarhet att ta tillfället i akt och vara på plats när mastersstudenterna väljer sina exjobb. </span><br /></div> <div><br /><span style="background-color:initial">– Det är</span><span style="background-color:initial"> jätteviktigt att vara här och prata med studenter så att vi får så bra exjobbsansökningar som möjligt. Vi söker någon som är bra på att hitta nya material och på att lösa termiska problem. Vi tror att någon från Applied Mechanics skulle passa bra, säger hon. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Mitt i vimlet möter vi också Klara Mattsson</b>, mastersstudent på Mobility Engineering-programmet med inriktning tåg och järnvägar. Då Mobility Engineering-programmet startade först under 2021 är hon en del av programmets första kull som besöker mässan. Och med en både mångårig och djuplodande passion för järnvägar vet Klara precis vad det är hon söker på mässan. <br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Exjobbsmässa%20Klara%20750x340.jpg" alt="" style="margin:5px;width:680px;height:312px" /><br /><br /><span style="background-color:initial">– J</span><span style="background-color:initial">ag har alltid varit intresserad av tåg och järnvägar. Ett av mina första sommarjobb var inom järnvägen och senast i somras var jag ute och byggde järnvägar - la räls och växlar och kopplade in signalsystem som till exempel växelvärme i en växel. Det är många spännande företag här men jag vet ju att jag vill jobba med att utveckla järnvägen, så vi får se om någon av dem kan ge mig den möjligheten, förklarar Klara innan hon minglar vidare bland montrarna. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Erik Hulthén från IMS är programansvarig </b>för civilingenjörsprogrammet Maskinteknik. Han är med på plats under mässan för att kunna svara på frågor från företagen såväl som från studenterna om behov skulle uppstå. Men också för att få ta del av stämningen. </div> <div><br /></div> <div>– Jag kommer ju ihåg när man mötte alla nyfikna studenter på Götaplatsen precis när de hade börjat. Och idag, några år senare, är det väldigt roligt att få vara med när samma studenter får en första kontakt med företagen, så här innan de kommer ut i arbetslivet på riktigt, säger han. </div> <div><br /></div> <div><b>Efter att ha varit delaktig</b> i exjobbsmässan under flera års tid är Erik också tydlig med att han betraktar formen som ett vinnande koncept, både för studenterna såväl som för företagen.  </div> <div>– Här är det verkligen exjobben som står i fokus mer än glammiga montrar, och det tycker jag är väldigt bra, säger han. <br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/exjobb%20genrebild%202%20750x340.jpg" alt="" style="margin:5px;width:680px;height:312px" /><br /></div> <div><b><br />Företagen</b> som fanns representerade på mässan var: <br /><br /><div>2D tech/Northvolt</div> <div>AFRY</div> <div>Aurobay</div> <div>AVL</div> <div>BETA CAE Systems</div> <div>Beyond gravity</div> <div>Bulten</div> <div>Chalmers</div> <div>Combitech</div> <div>Cycleurope</div> <div>Emerson</div> <div>Ericsson</div> <div>FEV Sverige</div> <div>GKN Aerospace</div> <div>Green Carbon</div> <div>Oceaneering</div> <div>Thule</div> <div>Virtual Manufacturing</div> <div>Volvo Cars</div> <div>Volvo Penta</div> <br />Text: Lovisa Håkansson  Fotograf: Marcus Folino ​<br /></div>Thu, 13 Oct 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kan-3D-printad-mat-hjalpa-mot-aldersrelaterad-undernaring.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kan-3D-printad-mat-hjalpa-mot-aldersrelaterad-undernaring.aspxKan 3D-printad mat hjälpa mot åldersrelaterad undernäring?<p><b>​Åldersrelaterad undernäring är ett allvarligt problem som framför allt beror på ett för lågt matintag. Efter att vi uppnått en ålder på 70 år så kommer dessutom över 40 procent av befolkningen drabbas av någon typ av sväljproblematik. Forskning visar att en kost med anpassad textur och smak underlättar sväljandet, och att 3D-printad mat kan göra måltider mer aptitliga, allt detta med hjälp av materialteknik.</b></p><div>​Ett lågt matintag kan ha fler orsaker än dysfagi, den medicinska termen för sväljproblem, men det är ett mycket vanligt problem hos äldre. Det riskerar att leda till åldersrelaterad undernäring som gör oss bräckligare och skörare vilket kan leda till ett onödigt begränsat liv. Det orsakar inte bara lidande för den enskilda individen utan innebär också stora kostnader för samhället. Enbart i Sverige uppskattas vårdkostnaden kopplad till åldersrelaterad undernäring ligga på 9 miljarder kronor årligen.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/3D-printadmat_MatsStading_02.jpg" alt="Mats Stading" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px;width:367px;height:260px" />Mats Stading forskar på hur materialvetenskap kan användas för att ta fram mat som är lätt att tugga och svälja, men ändå liknar vanlig mat så mycket som möjligt. Det handlar i grunden om att ta fram en trögflytande, så kallad, viskoelastisk pasta med olika konsistenser och smaker som ska kunna anpassas utifrån olika personers behov. 3D-printad mat framställs sedan genom att pastan ”spritsas” ut i former som liknar vanlig mat, och sedan bakas till en fast, men lätt tuggbar konsistens. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Forskningsresultaten visar tydligt att mat kan anpassas till olika konsistenser så att den blir lättare att både tugga och svälja säkert, och som dessutom är god. Kombinerar man detta med 3D-printing så kan vi få fram spännande måltider som till mångt och mycket liknar vanlig mat, säger Mats Stading, adjungerad professor vid Chalmers.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">3D-printern kan komma att ses som en vanlig köksmaskin<br /></h2></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/3-printad%20broccoli.jpg" alt="broccoli" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 35px;width:244px;height:149px" />Tanken är att man ska kunna servera 3D-printad mat både på vårdhem och i hemmiljö. Tekniken finns och fungerar, vilket har bevisats, men det finns ett antal åtgärder som krävs för att det ska kunna fungera rent praktiskt i sådana miljöer. En viktig del är att matproducenter är med och tar fram produkter i större skala.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div> – I framtiden kommer 3D-printad mat förmodligen vara ett vanligt inslag, men till en början kan det komma att krävas extra support om något går fel. 3D-printerns hastighet och detaljrikedomen är fortfarande något begränsad, men teknikutveckling går fort fram på det här området, säger Astrid Ahlinder, forskare vid RISE.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/3D-printadmat_japambassador.jpg" alt="3d-printad mat visas" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br /><br /><em> Intresset för forskningen är stort i Japan, som har den äldsta befolkningen i världen. Här får Japans ambassadör en demonstration av hur det går till att 3D-printa mat.</em> </div> <div><br /></div> <div>Forskningen är viktig eftersom många länder får en allt högre andel äldre i sin befolkning. I Sverige är idag 20 procent över 65 år och i Japan ligger motsvarande siffra på hela 30 procent. Mats Stading har också samarbetat med bland annat japanska forskare när det gäller 3D-printad mat.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> – Det finns ett stort intresse i båda länderna så det har varit ett naturligt samarbete. Sen har vi också haft möjligheten att kombinera forskningen om 3D-printad mat med andra studier där man granskar motion och social samvaro. Det är viktigt att se till en helhet och inte bara enskilda delar, säger Mats.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vill du veta mer om 3D-printad mat? </h2> <div>Kontakta <a href="/sv/Personal/Sidor/mstading.aspx">Mats Stading</a> om du vill veta mer om forskningen kring 3D-printad mat.<br /></div> <div><br /></div> <em>Text och foto: Marcus Folino</em><br />Wed, 12 Oct 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-på-vatgas-och-sensorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-p%C3%A5-vatgas-och-sensorer.aspxMed fokus på vätgas och sensorer<p><b>​Osynlig, luktfri och flyktig. Vätgas driver bränsleceller och kan lagra energi, men är brandfarlig när den blandas med luft. Christoph Langhammer, professor i fysik, fokuserar speciellt på vätgassensorer.  Den 5 oktober berättar han och Lars Bannenberg om nästa generations optiska vätgassensorer på ett Tandem-Webinarium. Anmäl dig till det!​ </b></p><b>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ChristophLanghammerSV300x450.jpg" alt="Christoph Langhammer" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></b><span style="background-color:initial"><b>Vilka problem kan vätgasen lösa?<br /></b></span><div><span style="background-color:initial"><font face="arial, sans-serif">–</font></span><span style="font-family:arial, sans-serif;background-color:initial"> </span>Vätgas är en nyckelingrediens i fossilfri ståltillverkning och kan användas för att lagra energi som genererats med till exempel vindkrafts-el. Eftersom vätgas inte innehåller kol kan den vara energibäraren i ett kolfritt energisystem som även kan komma till nytta som bränsle för tunga transporter eller som flygbränsle, säger Christoph Langhammer.</div> <div><br /></div> <div><b>Du har på ett tidigare</b> seminarium gjort en liknelse mellan kyrkfönsters färgglada spektra med dagens nanoteknik. På vilket sätt kan vi dra nytta av detta när det gäller säkerhet kring vätgas?<br /><font face="arial, sans-serif">– </font><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">i </span><span style="background-color:initial">kan mät</span><span style="background-color:initial">a vätgas i till exempel luft genom att med hög upplösning detektera färgförändringar i metallnanopartiklar, baserade på palladiumlegeringar, som liknar färgprincipen i gamla kyrkfönster. Sensorerna som bygger på denna detektionsprincip är både snabba och noggranna.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>H</b></span><span style="background-color:initial"><b>ur ser intresset ut för din forskning?</b></span><br /></div> <div>– Intresset är stort både vetenskapligt och industriellt där vi nu kommersialiserar dessa sensorer i samarbete med Göteborgsföretaget Insplorion AB.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>Vilk</b></span><span style="background-color:initial"><b>a tycker du ska komma på ditt tandemseminarium?</b></span><br /></div> <div>– Alla som har ett intresse i nanomaterial, sensorer, och energirelaterad materialteknik - och alla andra också!</div> <div> </div> <div><span></span><b>Anmäl dig till Tandem Webinariet  med Christoph Langhammer </b><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><div style="display:inline !important">Metallic nanoalloys for next generation optical hydrogen sensors. </div></a><span style="background-color:initial">T</span><span style="background-color:initial">wo hot topics will be covered by Christoph Langhammer, Chalmers, and Lars Bannenberg, TU Delft.<br /></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Läs mer om Christoph Langhammers forskning: </span><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Världens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi</a></div> <div><br /></div>Thu, 29 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/blivande maskiningenjörer polhemsgymnasiet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/blivande%20maskiningenj%C3%B6rer%20polhemsgymnasiet.aspxBlivande maskiningenjörer?<p><b>​Andraårselever från Polhemsgymnasiets teknikprogram fick under en förmiddag möjlighet att besöka Chalmers, och känna på hur livet som student kan se ut. Eleverna fick delta under en av civilingenjörsprogrammet Maskintekniks föreläsningar och få information om utbildningen och praktikprogrammet Tekniksprånget. Det hanns också med ett besök till Chalmersstudenternas egen körsimulator CASTER.</b></p><div>Besöket startade med att gymnasieleverna var med under en projektredovisning i kursen Konstruktionsoptimering. Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet Maskinteknik och handlar om att integrera traditionella konstruktionsmetoder med moderna optimeringsmetoder.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/GautiLecture.jpg" alt="Föreläsning" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em><span>Gauti Asbjörnsson, lärare och forskare vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, presenterar dagens lektion</span></em>.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Maskinteknikstudenterna har under kursen arbetat gruppvis med en uppgift som kallas för ”the cantilever challenge”. <span>En cantilever, eller konsol som det kan översättas till på svenska, kännetecknas av att den endast har stöd på en sida och hänger fritt på den andra.<span><span style="display:inline-block"><br /></span></span></span></div> <div> </div> <div><span><span><span style="display:inline-block"></span></span></span><br /></div> <div> </div> <div>Studenternas uppgift var att, med hjälp av computer aided design (CAD), konstruera en så styv balk som möjligt. Utmaningen ligger i att <span>hitta den optimala designen i relation till materialets vikt och längd. <span style="display:inline-block"></span></span> <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/cantilever.jpg" alt="Cantilevers" style="margin:5px" /><br /><em>Här ligger alla gruppers olika designade konstruktioner inför testning.</em><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Projektet med att ta fram en så styv balk som möjligt avslutades med en tävling. Varje grupps cantilever vägdes, mättes och stresstestades genom att hänga en vikt längst ut i ena änden. Resultaten jämfördes sedan mellan grupperna och vinnare utsågs. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/Lecture_visit220921_02_650px.jpg" alt="Kontroll av cantilever" style="margin:5px" /> <em>Här kontrollerar man styvheten genom att balken fästs i dena ena änden och en vikt i den andra. Kanishk Bhadani och Mohammad Arjomandi Rad (främst i bild), båda doktorander vid Institutionen för industri och materialvetenskap utför mätningen, och två av studenterna är med och verifierar värdena.</em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/Lecture_650px.jpg" alt="Lecture" style="margin:5px" /></span><em>Studenterna var nyfikna på de olika konstruktionerna.</em></div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span><span>Tävlingen sponsrades av företaget EDRMedeso som ger support till universitet och företag som använder mjukvara från ANSYS. Den mjukvara som studenterna haft som stöd i designoptimeringen i sina konstruktioner. Förutom hedern så bestod priset av en lunch och möjlighet att diskutera framtida examensarbete.<br /></span></span></div> <div> </div> <div><span><span><br /></span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span><span><br /><span style="display:inline-block"></span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/vinnare.jpg" alt="Vinnare" style="margin:5px" /></span></span><em><span><span>Magnus Gustafsson och Josephine Lindroth från EDRMedeso (mitten) tillsammans med vinnarna. </span></span><br /></em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div><span>Gauti Asbjörnsson berättade efter föreläsningen om utbildningen Maskinteknik och den varierande och spännande arbetsmarknaden som väntar en maskiningenjör. Här kan du läsa mer om <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/BlivandeMaskinare.aspx" title="Vad gör en maskiningenjör">vad gör en maskiningenjör?</a><span> <span style="display:inline-block"></span><br /></span></span></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><span><br /></span></span></p> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/Gauti_maskin.jpg" alt="Vad gör en ingenjör" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:center"><span><div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>”Maskiningenjören behövs mer än någonsin i en tid som präglas av stora samhällsutmaningar”</em></div> <p class="chalmersElement-P">Monica Bellgran, <span>Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien</span></p></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div style="text-align:center"><span><span>Du hittar information om alla program på <a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/default.aspx#EducationArea3" title="utbildning">Chalmers utbildningssidor</a>.<span style="display:inline-block"></span></span><span style="display:inline-block"></span><br /></span></div> <div style="text-align:center"><span><span><br /></span></span></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Chalmersstudenternas körsimulator CASTER</h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Gymnasieeleverna fick även stifta bekantskap med Chalmersstudenternas egen körsimulator <a href="https://www.casterchalmers.se/" title="caster">CASTER</a>. Två glada elever fick också chansen att ta sig en provtur på den virtuella racerbanan, vilket var mycket uppskattat. CASTER står för Chalmers Automotive Simulator Technology Education Research, och är en del i Chalmers strävan efter att utbilda ingenjörer med stor förståelse för teknik teknik. CASTER ingår i några av kurserna på Chalmers men själva simulatorn drivs helt av studenterna själva.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/Lecture_visit220921_09_650.jpg" alt="Caster" /></h3> <div><p class="chalmersElement-P"><em>Full fart när eleverna testade körsimulatorn.</em><br /></p></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">   </p> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"> </h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tekniksprånget </h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Emma Boberg och Smilla Emilsson Wallerstedt har nyligen gått ur gymnasiet och är just nu, genom <a href="https://teknikspranget.se/">Tekniksprånget</a>, på en fyra månaders praktik vid Chalmers institution för industri- och materialvetenskap. <span>Emma och Smilla passade på att berätta för gymnasisterna om Tekniksprånget och deras erfarenheter från att prova på jobbet som ingenjör.<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Föreläsningar%20disputationer%20etc/TS.jpg" alt="Tekniksprånget föreläser" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:0px 30px;width:325px;height:254px" /></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:left">Tekniksprånget är ett praktikprogram där Sveriges arbetsgivare tillsammans med regeringen satsar för att säkra vår framtida kompetensförsörjning genom att locka fler ungdomar till högre tekniska utbildningar. Genom fyra månaders betald praktik får unga i hela Sverige chansen att testa ingenjörsyrket i praktiken. </div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:center"></div> <div style="text-align:left"> </div> <div><div style="text-align:center"><div style="text-align:left"> </div> <div> </div></div> <div>  <br /></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> Text: Marcus Folino &amp; Kate Larsson</div> <div>Foto Marcus Folino</div> <div> </div> Thu, 29 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-välkomnar-nya-professorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-v%C3%A4lkomnar-nya-professorer.aspxChalmers välkomnade nya professorer<p><b>​Den 23 september var det dags för Chalmers professorsinstallation i Runan. Professorerna startade sin verksamhet vid Chalmers från och med 1 juli 2020 fram till 30 juni 2022. ​​</b></p>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Professorsinstallationen är en gammal tradition vid Chalmers och en viktig del av att välkomna nya professorer och samtidigt sprida information om de ämnesområden som professorerna verkar inom.  </span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">Det var totalt 22 professorer som installerades under kvällen. Samtidigt presenterades också konstnärliga professorer, adjungerade professorer, gästprofessorer, affilierade professorer och forskningsprofessorer. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Ökning av antalet kvinnliga professorer </strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">​– Det är med glädje jag kan konstatera att vi sakta utjämnar könsbalansen på professorsnivån. I år är 32 procent av de installerade professorerna kvinnor, och andelen kvinnor i Chalmers professorskollegium har ökat till cirka 18 procent, säger Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers. </span><span style="background-color:initial">Konferenciern Philip Wramsby välkomnade och guidade gästerna under kvällen. Både rektor och kårordförande Isac Stark höll tal. Nyinstallerade professorn Maria Abrahamsson höll ett tal inom fysikalisk kemi. Underhållningen stod Duratrion och Chalmers sångkör för.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"> Efter ceremonin hölls en middag i kårrestaurangen där alla deltagares närstående kunde fira tillsammans med de nya professorerna. </span><span style="background-color:initial">Sedan 1959 har Chalmersalumnen och kompositören Jan Johanssons verk ”Livet är härligt” traditionsenligt inlett alla Chalmers sittningar. På grund av associationer till Ryssland och kriget i Ukraina har den bytts ut mot ”Här kommer Pippi Långstrump”, ett annat känt stycke av Jan Johansson. Under middagen höll professor Àrni Halldòrsson tal.  </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De personer som deltog på ceremonin var: </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Professorer: </strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Maria Abrahamsson, fysikalisk kemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Mohammad Al-Emrani, stål- och träbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Derek Creaser, kemiteknik, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Isabelle Doucet, arkitekturens teori och historia, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marco Dozza, aktiv säkerhet och trafikantbeteende, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Maria Elmquist, innovationsledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jonas Fredriksson, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ida Gremyr, kvalitetsutveckling, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Àrni Halldòrsson, supply chain management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Eduard Hryha, pulvermetallurgi och additiv tillverkning av metaller, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ann-Margret Hvitt Strömvall, miljö- och vattenteknik i urbana miljöer, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christoph Langhammer, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mats Lundqvist, entreprenörskapsdidaktik, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Max Jair Ortiz Catalán, bionic, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Angela Sasic Kalagasidis, byggnadsfysik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Elsebeth Schröder, teoretisk fysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ioannis Sourdis, datorteknik, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Lennart Svensson, signalbehandling, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Fredrik Westerlund, kemisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik<span style="white-space:pre"> </span></span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Wiberg, interaktionsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Torsten Wik, reglerteknik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Britt-Marie Wilén, miljö- och avloppsteknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Konstnärliga professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna-Johanna Klasander, stadsbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Adjungerade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Morgan Andersson, arkitektur för boende och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Helmi Attia, övervakning av kontroll och tillverkningsprocesser, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mingquan Bao, mikrovågselektronik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Coldrey, kommunikationssystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ola Engqvist, Artificiell intelligens och maskininlärningsbaserad läkemedelsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Hilda Esping Nordblom, bostadsarkitektur, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </span></div> <div><span style="font-size:14px">Rikard Fredriksson, integrerad fordons- och vägsäkerhet, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Renaud Gutkin, beräkningsmekanik av polymera material, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Karin Karlfeldt Fedje, hållbara tekniker för förorenade material, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Daniel Karlsson, elkraftsystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jenny Larfeldt, energiomvandling, institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marie Larsson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Lind, maritim informatik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Nils Lübbe, fordonssäkerhetsanalys, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Henrik Magnusson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anders Puranen, kärnkemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Gästprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Simone Fischer-Hübner, datavetenskap, institutionen för data-och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Steven A. Gabriel, maskinteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Michael Kokkolaras, konstruktionsoptimering, institutionen för industri- och materialvetenskap  </span></div> <div><span style="font-size:14px">Åsa Lindholm Dahlstrand, innovationsstudier, institutionen för teknikens ekonomi och organisation </span></div> <div><span style="font-size:14px">Doina Petrescu, urban design and planning, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christopher Robeller, digital timber design and production, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Affillierade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">David Bennet, verksamhetsstyrning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna Kadefors, technology management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mihály Kovács, matematik, institutionen för matematiska vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ermin Malic, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Vincenzo Palermo, grafenforskning, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ulf Petrusson, entreprenörskap och strategi, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Finn Wynstra, leverans- och driftledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Forskningsprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Paolo Falcone, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Bengt Johansson, förbränningsmotorteknik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Tomas Kåberger, industriell energipolicy, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Verena Siewers, mikrobiell syntetisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik</span></div></span></div>Tue, 27 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Forskare-inom-geometrisakring-och-robust-konstruktion-tilldelas-styrkeomradenas-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Forskare-inom-geometrisakring-och-robust-konstruktion-tilldelas-styrkeomradenas-pris.aspxSimuleringar och digitala lösningar prisas<p><b>​​Rikard Söderberg, Kristina Wärmefjord och Lars Lindkvist tilldelas Chalmers styrkeområdens pris 2022. Verksamma inom geometrisäkring och robust konstruktion har de haft förmågan att kombinera vetenskaplig excellens med näringslivsrelevans. Deras arbete utgör en grund för utvecklingen av kompetenscentrumet Wingquist Laboratory, och Chalmers starka internationella positionering inom hållbar produktion, lyder delar av motiveringen.</b></p>Modern produktion är en komplex process där många tillverkade delar, ofta framtagna av olika leverantörer, ska sättas samman till en slutprodukt. För stora variationer och avvikelser i tillverkning och montering kan innebära både funktionella och estetiska problem, vilket är både resurskrävande och kostsamt. <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/KristinaWarmefjord.jpg" alt="Kristina Wärmefjord" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:0px 65px;width:165px;height:165px" />– Traditionellt sett har de här problemen till slut lösts med en stor mängd prototyper och förserier i kombination med ett flertal utvecklingsloopar – en mycket tidskrävande och kostsam process. <span>Numera är det vanligt att produktionsbeslut fattas utifrån digitala modeller<span style="display:inline-block"></span></span>, berättar Kristina Wärmefjord, Assistant Director vid Wingquist Laboratory.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Högre kvalitet och minskade kostnader <br /></h2> <div>Hur väl en digital modell speglar verkligheten beror till stor del på hur korrekt ingångsdata som används, och hur avancerade simuleringar man kan göra. Den här virtuella verkligheten måste också visualiseras på ett begripligt och korrekt sätt. <span>Att i tidiga utvecklingsfaser kunna simulera och minska effekten av geometrisk variation sparar väldigt mycket tid och pengar och bidrar till högre kvalitet i slutprodukten.<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Rikard%20Söderberg_fotograf_Anna-LenaLundqvist.jpg" alt="Rikard Söderberg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:0px 30px;width:175px;height:245px" /></span>– Att under löpande produktion kunna använda simuleringsmodeller som digitala tvillingar ger möjlighet att ytterligare minska effekten av variation, och närma sig en mer individanpassad produktion. Simuleringsmetoderna är generella och kan tillämpas på traditionell produktion, men kan anpassas för nya områden såsom additiv tillverkning, batteriproduktion och megacasting, säger Rikard Söderberg, ledare för forskargruppen Geometrisäkring och robust konstruktion, och Director för Wingquist Laboratory.</div> <br /><div><p class="chalmersElement-P"> </p></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Nära samarbete med industrin</h2> <div>Rikard Söderberg, Kristina Wärmefjord och Lars Lindkvist har i över 20 år forskat på hur simulering och digitala lösningar kan användas för att effektivisera framtagningsprocessen, från koncept till produktion. Forskargruppen Geometrisäkring och robust konstruktion har under denna tid etablerat sig som en av de främsta i världen inom sitt fält. Forskningen bedrivs i nära samarbete med industrin, och både svenska och internationella företag använder idag programvaran RD&amp;T som är ett resultat av deras forskning. </div> <div><br /></div> <div><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Logos/Wingquist_rgb.jpg" alt="Logo" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:35px 30px;width:255px;height:58px" /><span style="display:inline-block"></span></span>En viktig del i kunskapsöverföringen till näringslivet och det tvärvetenskapliga arbetet är kompetenscentrumet Wingquist Laboratory, som grundades redan 2000. Wingquist Laboratory samlar fyra forskargrupper vid Chalmers och Fraunhofer-Chalmers-Centre, och har en vision om en fullt ut digitaliserad produktframtagning utan behov av fysiska prototyper eller tester. </div> <div><br /></div> <div>– Vår utgångspunkt i Wingquist Laboratory har hela tiden varit att kombinera vetenskapliga utmaningar med industriellt viktiga områden. Vi har också arbetat mycket aktivt för att kunskaperna förs över till industrin så att det kommer till verklig nytta. Det är väldigt roligt att Chalmers uppmärksammar oss med styrkeområdens pris, säger Rikard Söderberg.</div> <div> </div> <div><em>Text: Marcus Folino</em></div> <div><em>Bild: Anna-Lena Lundqvist<br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <div><div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om pristagarna och forskargruppen</h3></div> <div><ul><li><a href="/sv/personal/Sidor/rikard-soderberg.aspx">Professor Rikard Söderberg</a></li> <li><a href="/sv/personal/Sidor/kristina-warmefjord.aspx">Biträdande professor Kristina Wärmefjord</a></li> <li><a href="/sv/personal/Sidor/lali.aspx">Docent Lars Lindkvist</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/geometrisakring-och-robust-konstruktion.aspx">Forskargruppen Geometrisäkring och robust konstruktion </a></li></ul></div> <div><br /> </div> <div> </div></div>Thu, 15 Sep 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Fordonsdata-for-att-forbattra.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Fordonsdata-for-att-forbattra.aspxFordonsdata för att förbättra användarupplevelsen med fordonssystem<p><b>​Julia Orlovska, Prodktutveckling IMS, försvarar sin doktorsavhandling.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/Julia%20Orlovska/Julia%20Orlovska.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />​Julia Orlovska<div><span style="background-color:initial">Examination </span><span style="background-color:initial">2022-09-30 </span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=531605"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen och mer information om disputationen</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/Personal/Sidor/orlovska.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kontakt</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Examinator: Rikard Söderberg, IMS</span></div> <div>Opponent: Jörgen Hansson, Professor of Information Technology, Skövde University</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Populärvetenskaplig sammanfattning (engelska)</strong></div> <div><span style="background-color:initial">The utilization of data to understand user behavior and support user needs began with the bloom of data-driven services and applications in different areas. This forced OEMs to consider possible data-driven solutions for better meeting customers’ needs. However, digital transformation in the automotive sector presents numerous challenges.</span></div> <div><span style="background-color:initial">  </span></div> <div>One of those challenges is identifying and establishing the relevant user-related data that will cover current and future needs to help the automotive industry cope with the digital transformation pace. It becomes necessary to learn how to extract the knowledge from the <span style="background-color:initial">massive data OEMs have and to understand the extent to which this data can be used. At the same time, this data-driven development should not be sporadic without a clear vision of how data can support engineers in creating better systems for drivers. </span></div> <div><br /></div> <div>Considering all the interrelations between the driver and in-vehicle system in the defined context of use helps to obtain more comprehensive information and better understand how different systems can be improved to meet driver needs. Tracking driver behavior with the help of vehicle data may provide developers with quick and reliable user feedback on how drivers are using the system. This research aims to demonstrate the ability of vehicle data to support product design and evaluation processes with automated data-driven user insights. </div> <div><br /></div> <div>According to the aim, the research focuses on three main aspects: (1) identifying the extent to which vehicle data can contribute to driver behavior understanding; (2) expanding the concepts for vehicle data utilization to support drivers; (3) developing the methodology for a more effective combination of quantitative (vehicle data-based) and qualitative (based on users’ feedback) studies.  </div> <div><br /></div>Mon, 05 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Lyckat-samarbete-resulterar-i-prestigefylld-utmarkelse.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Lyckat-samarbete-resulterar-i-prestigefylld-utmarkelse.aspxLyckat samarbete resulterar i prestigefylld utmärkelse<p><b>​​Vi är glada att kunna meddela att den vetenskapliga artikeln &quot;Scalable Set-Based Design Optimization and Remanufacturing for Meeting Changing Requirements&quot;, har tilldelats Editors' Choice Award 2021 i kategorin design methods i den högt rankade ASME Journal of Mechanical Design.</b></p><div> Set-based design är ett paradigm där man utforskar, beaktar och håller flera alternativ i designprocessen öppna. Fördelen med set-based design är att man på så sätt undviker inlåsningar innan alla begränsningar är kända och krav är satta. Den här design ansatsen kan också användas för att stödja cirkulära ekonomi koncept som bygger på återanvändning av använda eller kasserade komponenter och system.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>–    Set-based design är tilltalande men kan vara svårt att konkretisera. Vad vi visar i vår artikel är en ny metod för beslutsstöd inom ett verkligt industriellt problem, som hjälper en typisk utmaning i en cirkulär ekonomi kontext. Detta gör det väldigt intressant ur ett tekniskt perspektiv, säger Ola Isaksson, medförfattare och ledare för <a href="/sv/institutioner/ims/forskning/produktutveckling/Sidor/systems-engineering-design.aspx">Systems Engineering Design-gruppen</a> på avdelningen för Produktutveckling.</div> <div> </div> <div>Det författarna har utveckat är en set-based designmetodik för att uppnå skalbara och optimala lösningar som kan tillgodose förändrade krav som uppstår vid återtillverkning, med fokus på additiv tillverkning för att realisera dess potentiella fördelar. Metodiken demonstreras med en strukturell flygmotorkomponent som är återtillverkad för att möta högre belastningskrav.</div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Editors%20choice%202022_850px.jpg" alt="Bild på pristagarna" style="margin:5px" /><br /><em>Michael Kokkolaras (längst till höger) tar emot </em><span><span><em>Editors' Choice Award.</em></span></span><em> I bild syns också forskare från MIT som fått honorable mentions, och Editor-in-Chief of the ASME Journal of Mechanical Design professor Wei Chen</em><em>.</em><br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett framgångsrikt samarbete mellan Chalmers, McGill University och GKN</h2> <div>Förste- och huvudförfattare, Khalil Al Handawi, var doktorand vid McGill universitetet under handledning av Michael Kokkolaras, professor vid institutionen för Mechanical Engineering vid McGill universitetet och gästprofessor i professor Ola Isakssons forskargrupp vid Chalmers. Khalil tillbringade tre somrar på Chalmers i ett nära samarbete med Ola Isaksson och doktor Massimo Panarotto samt med doktor Petter Andersson från GKN Aerospace.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Ola_Isaksson_porträtt_500x500.jpg" alt="Ola Isaksson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:0px 20px;width:125px;height:125px" />–    Artikeln är bara ett av flera forskningsresultat sprunget ur ett mycket framgångsrikt samarbete mellan Chalmers, McGill universitet och GKN Aerospace. Vi är mycket glada över att våra resultat från det här givande samarbetet nu också har uppmärksammats av den prestigefyllda ASME Journal of Mechanical Design, säger Ola Isaksson.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Länk till den vetenskapliga artikeln</h2> <p class="chalmersElement-P"><span><a href="https://asmedigitalcollection.asme.org/mechanicaldesign/article-abstract/143/2/021702/1085767/Scalable-Set-Based-Design-Optimization-and?redirectedFrom=fulltext"><span><span>&quot;Scalable Set-Based Design Optimization and Remanufacturing for Meeting Changing Requirements&quot;</span></span></a><a href="https://asmedigitalcollection.asme.org/mechanicaldesign/article-abstract/143/2/021702/1085767/Scalable-Set-Based-Design-Optimization-and?redirectedFrom=fulltext"><span><span><span></span></span></span></a></span></p> <p></p></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Författare </h3></div> Khalil Al Handawi, Mechanical Engineering, McGill University<div>Petter Andersson, Multidisciplinary Design Optimization, GKN Aerospace Engine Systems; Massimo Panarotto, Industrial and Materials Science, Chalmers University of Technology<br />Ola Isaksson Professor, Industrial and Materials Science<br />Michael Kokkolaras Professor, Mechanical Engineering, McGill University<br /></div> <div><a href="https://asmedigitalcollection.asme.org/mechanicaldesign/article-abstract/143/2/021702/1085767/Scalable-Set-Based-Design-Optimization-and?redirectedFrom=fulltext"><span><span><span style="display:inline-block"></span></span></span></a><br /></div>Thu, 25 Aug 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Installationsforelasning-AnnaLisa-Osvalder-IMS-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Installationsforelasning-AnnaLisa-Osvalder-IMS-.aspxInstallationsföreläsning – Anna-Lisa Osvalder IMS <p><b>​Välkommen till Anna-Lisa Osvalders installationsföreläsning för Professor i Människa-maskinsystem, institutionen för Industri och Materialvetenskap, Chalmers​</b></p><div><span style="font-size:14px"><span></span>Anna-Lisa Osvalder är biträdande professor i Människa-maskinsystem, docent i Human Factors Engineering och universitetslektor i Ergonomi. Hon är teknisk doktor i Trafiksäkerhet med inriktning mot biomekanik och personskadeprevent​ion. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Human factors engineering and safety by design for all: From traffic injury prevention to civil crisis and contingency planning</strong><div><span style="font-size:14px"></span><div><span style="font-size:14px">This lecture presents examples on how to design safe, effective, and comfortable products and systems for all users; novices and experts, children to older adults, and people with various types of disabilities. By using a human factors engineering approach and the HTO (human-technology-organization) concept to study the system - i.e. the interaction between the human, the technology and the tasks in the specific context - an increased understanding of the user’s physical, cognitive, behavioural, and social qualities and needs can be found. </span></div> <div><span style="font-size:14px">Research in the traffic safety area is presented related to protective systems and comfort for the heterogeneous population of passengers in todays and future cars. Also, fit and comfort of personal protective equipment (PPU) for construction workers and chimney sweepers with various anthropometric measures and body constitutions is discussed. Further, safety research associated to automation, alarm systems and interface design in medical technology, nuclear power and process industry, aviation, and maritime piloting is presented, where operators’ different degree of expertise and tacit knowledge are highlighted. Also, ongoing research related to user participation in crisis and contingency work is presented. By using a universal design approach, information and communication systems should be improved to fit all citizens - especially elderly and those with cognitive and physical disabilities – to achieve a safer society for all; a society that entails increased autonomy and equal conditions, and better meets diversity, social inclusion, and equality.</span></div></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/anna-lisa-osvalder.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Anna-Lisa och kontaktuppgifter​</a></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Installationsföreläsning: </span><span style="background-color:initial;font-size:14px">1 september 2022 14:00 i Sunnan- och Nordanvinden, Hörsalsvägen 7a.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><br /></div></div> ​Fri, 19 Aug 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Utforskning-av-anvandares-forstaelse-av-automatiserade-fordon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Utforskning-av-anvandares-forstaelse-av-automatiserade-fordon.aspxUtforskande av användares förståelse av automatiserade fordon under användning<p><b>​Mikael Johansson, avdelning Design &amp; Human Factors IMS, visar i sin avhandling hur användare av autonoma fordon förstår och tolkar fordonen under användning. Användarnas förståelse är komplex och påverkas av en kombination av information från fordonet, från till exempel displayer och körbeteende, men också av tidigare instruktioner och erfarenheter. Detta är något som måste tas i beaktning när man designar och kommunicerar om autonoma fordon.</b></p>​Mikael forskar kring samspelet mellan människa och teknik, mer specifikt användarnas förståelse av automatiserade fordon. Syftet med Mikaels forskning är att kunna skapa säkrare och mer användaranpassade system genom att bättre förstå vad som påverkar användarens förståelse och hur den utvecklas över tid.<div><br /><div><div><strong>Sammanfattning (engelska)</strong></div> <div><span style="font-size:14px"></span><div><span style="font-size:14px">Automated vehicles (AVs) are vehicles equipped with technology that can take over parts or all of the driving task and have the potential to improve the safety and comfort for the user. However, the introduction of automation creates a situation where the user and AV needs to cooperate to perform the driving, which makes it very important for the user to understand how to use the AV in order to gain the potential benefits. The work presented in this thesis explores how users interpret and understand AVs when using them, to generate knowledge that can support the development of AVs that are safely used and accepted by users.</span></div> <div><span style="font-size:14px">The findings from three user studies illustrate that users have a complex understanding of AVs that encompasses what the AV is and how and where to use it. This understanding is developed through a process which involves making sense of past experiences, instructions, information provided by the AV through e.g. in-vehicle displays and driving behaviour as well as its interaction with the environment it is used in. Based on the findings, design considerations that can support the design process are proposed. The insights from the three user studies highlight the need to broaden the perspective on human-machine interaction as well as develop the information provided e.g. by instructions and by the AV itself in a consistent and coherent way. </span></div></div></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/johamik.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Kontakt Mikael Johansson Chalmers</a></div></div> <div><a href="https://www.linkedin.com/in/mikael-johansson-652396225"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mikael Johansson Linkedin</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Disputation</strong></div> <div>Virtual Development Laboratory, Chalmers</div> <div><span style="font-size:14px">2022-08-22 13:15 -- 16:00</span><br /></div> <div><span></span><a href="https://research.chalmers.se/publication/531325"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk till  avhandling och detaljer kring disputationen på research.se​</a><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/531325"></a><a href="https://www.linkedin.com/in/mikael-johansson-652396225"></a></div> <div><br /></div>Fri, 12 Aug 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Jinhua-Sun-docent.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Jinhua-Sun-docent.aspxJinhua Sun Docent IMS<p><b>​Jinhua Sun höll sin docentföreläsning för &quot;oavlönad docent&quot;  i  Grafenbaserade kompositer för avancerade applikationer den 14 Juni 2022.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/Jinhua%20Sun/Jinhua_Sun.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:240px;height:280px" /><br /><br />Jinhua Sun fokuserar sin forskning på design, syntes och funktionalisering av lågdimensionella nanomaterial för energirelaterad tillämpning. Syftet med hans forskning är att förstå hur materialets struktur påverkar dess egenskaper och hitta en metod för att förbättra materialets prestanda.<br /><br /><br />Kontakt: <span style="background-color:initial"><a href="/en/staff/Pages/jinhua.aspx">Jinhua Sun</a>, </span><span style="background-color:initial">Forskare på avdelningen för Material- och tillverkning, Institutionen för industri- och materialvetenskap​</span><br /><br /><br /><br /><br /><span style="font-weight:700">Sammanfattning av föreläsningen: Batteries: from material to manufacture</span><div><div>Our modern world is now being powered by the batteries. As the current dominant rechargeable batteries, the lithium-ion batteries (LIBs) have been considered for now as the key energy-storage technology for the transition from fossil fuel energy to renewable energy. However, the widespread implementation of LIBs is still of great concern because of their unsatisfactory durability (less than 1000 cycles), shortage of key materials (e.g., Li, Co), high cost, and insufficient safety. To complement or even replace LIBs for a broad application, e.g., from mobile devices to long-range electric vehicles, and further to power grid, since last decades the great effort has been dedicated to the development of inexpensive, safe, scalable, and high-performance alternative rechargeable batteries. </div> <div>In this lecture, I will introduce several most promising energy-storage technologies, for example Fast charging battery, Sodium ion battery, Aluminum battery, and Lithium-sulfur battery. The advantages and limitations of those batteries compared with state-of-the-art lithium-ion battery will be discussed. Our strategies in the development of the high-performance electrode material will be presented. In the end, I will also briefly discuss the challenges and opportunities in battery manufacturing. Overall, the goal is to develop new materials and advanced manufacturing technologies for better batteries to provide new opportunities for the future renewable energy storage and sustainable society.</div></div> <span style="background-color:initial">​</span>Wed, 15 Jun 2022 12:00:00 +0200