Nyheter: Industri och materialvetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 23 Jan 2020 09:32:57 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/AFA-satsar-på-forskning-om-personlig-skyddsutrustning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/AFA-satsar-p%C3%A5-forskning-om-personlig-skyddsutrustning.aspxAFA satsar på forskning om personlig skyddsutrustning<p><b>​​Personlig skyddsutrustning – strategier och rekommendationer för ökad användning genom anpassning till användare, uppgift och kontext. Det är temat för ett av de tretton forskningsprojekt som AFA försäkring väljer att satsa på.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Bild_skyddsutrustning_600px.jpg" alt="Bild arbetsplats" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px;width:260px;height:347px" />På senare år har arbetsolyckor som leder till sjukfrånvaro ökat och fortfarande inträffar tillbud som hade kunnat förebyggas med rätt personlig skyddsutrustning. I byggbranschen och fartygsbranschen finns arbetsmiljöer där olyckor inträffar på grund av felaktig användning av skyddande utrustning. En analys av hur personlig skyddsutrustning används i dessa branscher och utformning av rekommendationer för ökad användning kan bidra till att minska antalet arbetsolyckor och skador.</div> <div><br /></div> <div> Anna-Lisa Osvalder tilldelas 2 794 000 kronor för att kartlägga orsakerna till att personlig skyddsutrustning används, används fel eller inte används alls på företag i bygg- respektive fartygsbranschen. I projektet ingår litteraturstudier, användarstudier, utvärdering av skyddsutrustning samt utveckling av strategier och rekommendationer för ökad användningen av skyddsutrustning genom anpassning till användare och arbetsuppgift. </div> <div><br /></div> <br /><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Skyddsutrustning.jpg" alt="Skyddsutrustning" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px;width:330px;height:144px" />Projektet pågår till och med mars 2022 och förväntas generera kunskap om orsakerna till att skyddsutrustning inte används eller används på ett felaktigt sätt. De strategier och rekommendationer som ska tas fram väntas kunna hjälpa organisationer i olika branscher att öka användningen av rätt personlig skyddsutrustning.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Anna-LisaOsvalder.JPG" alt="Bild Anna-Lisa Osvalder" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:140px;height:138px" /> Anna-Lisa Osvalder är verksam på avdelningen Design &amp; Human Factors vid Institutionen för industri och materialvetenskap, Chalmers. Projektet ska göras i samarbete forskarna Cecilia Österman på Linneuniversitetet i Kalmar och Jonas Borell på avdelningen för ergonomi på Lunds tekniska högskola.<span id="ms-rterangepaste-end" style="display:inline-block"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span>Anna-Lisa Osvalder, professor i människa-maskinsystem, Chalmers tekniska högskola, tel: 031–772 36 43, e-post: alos@chalmers.se.<span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div><span><span>Tretton <a href="https://www.afaforsakring.se/nyhetsrum/pressmeddelanden/2020/01/30-miljoner-till-forskning-inom-arbetsmiljo-och-halsa/">forskningsprojekt</a> har beviljats sammanlagt 29 682 000 kronor av AFA Försäkring i 2019 års fjärde anslagsomgång.<span style="display:inline-block"></span></span></span></div>Fri, 17 Jan 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Leif-Asp-ny-redaktor-för-Composites-Science-and-Technology.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Leif-Asp-ny-redaktor-f%C3%B6r-Composites-Science-and-Technology.aspxLeif Asp ny redaktör för Composites Science and Technology<p><b>​Leif Asp har utsetts till redaktör för tidskriften Composites Science and Technology. En av de mest ansedda tidskrifterna i världen inom kompositmaterial.</b></p><div><a href="https://www.sciencedirect.com/journal/composites-science-and-technology">Composites Science and Technology</a> publicerar artiklar som kan visa på unika, innovativa bidrag inom fysik, kemi, materialvetenskap och tillämpad mekanik relaterat till avancerade kompositer. Tidskriften ingår förlaget Elseviers utbud, och det har förhandlats fram ett nytt avtal för open-access publicering med svenska lärosäten som börjar gälla 1 januari 2020.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div dir="ltr" style="text-align:left">–   Det gick inte att säga nej till den här möjligheten. Jag tycker att Composites Science and Technology är den allra bästa tidskriften inom kompositmaterial. Det ska bli väldigt spännande att få vara en del av redaktionen, säger Leif Asp.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Allt större intresse för forskning inom kompositmaterial</h2></div> <div> </div> <div>Composites Science and Technology får in ungefär 4000 manuskript varje år, och av dessa publiceras runt 400 artiklar. Så det är hård konkurrens om att bli publicerad. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> –    Jag tycker att det är viktigt att vi får se kompletta studier som innehåller både teori och experiment. Jag ser gärna en ökning av tvärvetenskapliga och grundläggande studier, säger Leif Asp.</div> <div> </div> <div>De senaste åren har Composites Science and Technology ökat kraftigt i impact factor, som för närvarande ligger på 6,3. Leif förklarar det med ett allt större intresse för forskning inom kompositmaterial:</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>–    Ja, vi har sett att intresset för forskning inom kompositmaterial har ökat otroligt mycket. Vid den senaste ICCM konferensen hade vi ca 2000 deltagare vilket är en fördubbling jämfört med för bara för några år sedan. Att det då också sker en ökning i impact factor för Composites Science and Technology är en naturlig följd.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om Leif Asp</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/leifas.aspx">Leif Asp</a> är professor inom komposita lättviktsmaterial och strukturer på avdelningen Material- och beräkningsmekanik vid Institutionen för industri- och materialvetenskap. Leifs forskning är inriktad på effektiva designmetoder för kolfiberkompositer applicerbara på fordon. Leif har också varit ordförande för både European Society for Composite Materials (ESCM) och International International Committee on Composite Materials (ICCM).</div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Läs också</h2> <div><p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kolfiber-som-kan-lagra-energi-prisas-som-ett-av-årets-genombrott.aspx">Ett av årets topp tio vetenskapliga genombrott.<br /></a></p> <p class="chalmersElement-P"><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx">Kolfiber kan lagra energi</a><br /><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kolfiber-som-kan-lagra-energi-prisas-som-ett-av-årets-genombrott.aspx"></a></p> <br /></div></div>Fri, 17 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Nya-unika-testmojligheter-for-forskning-inom-biobaserade-material vid MAXIV.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Nya-unika-testmojligheter-for-forskning-inom-biobaserade-material%20vid%20MAXIV.aspxNya unika testmöjligheter inom biobaserade material vid Max IV<p><b>​Chalmers kommer under 2020 att skapa nya unika testmöjligheter för forskning inom biobaserade material i den världsledande synkrotronanläggningen Max IV. Det är främst forskning inom cellulosaområdet som kommer att få bättre förutsättningar än man någonsin haft tidigare.</b></p><div><br /> </div> <div>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="MAX IV" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/MAXIV.JPG" style="margin:5px 15px;width:324px;height:220px" />Vid <span><a href="https://www.maxiv.lu.se/">Max IV</a><span style="display:inline-block"></span></span> finns i dag världens starkaste synkrotronljus, vilket skapar helt nya förutsättningar i utforskandet av materials innersta strukturer. Anläggningen stod klar i Lund 2016 och har en stor ring fylld av snabba elektroner. Genom att med magneter tvinga in dessa i en slalombana i hög hastighet på ett extremt precist sätt så skapas röntgenstrålar som gör att man kan se mindre beståndsdelar än vad som tidigare varit möjligt. Röntgenstrålarna tappas av i olika strålrör beroende på vad det är man vill utforska.</div> <div><br /><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ett flexibelt reometrisystem för Cosaxs och Formax</h2></div> <div>Chalmers kommer att bygga ett modulärt och flexibelt reometrisystem för de två strålrören <a href="https://www.maxiv.lu.se/accelerators-beamlines/beamlines/cosaxs/">Cosaxs</a> och <a href="https://www.maxiv.lu.se/accelerators-beamlines/beamlines/formax/">Formax</a>. Syftet är att stärka behov inom forskning och industri för utveckling av biobaserade material, speciellt från cellulosa. Biobaserade cellulosamaterial är något som förhoppningsvis ska ersätta mycket av den oljebaserade plast som tillverkas idag.</div> <div><br /> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Flödesbeteende i mjuka material</h3></div> <div>Reometri undersöker förhållandet mellan kraft och rörelse i halvfasta och flytande material och hur det påverkar materialets egenskaper. I mjuka material är det viktigt att undersöka korrelationen mellan den molekylära strukturen och materialets beteende. Ju större precision i hur man kan förutse flödesbeteendet i materialet genom reometriska modeller, desto bättre förutsättningar för att skapa nya material med bättre egenskaper.</div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Roland Kadar" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/RolandKadar_Chalmers_600px.jpg" style="margin:5px 35px;width:200px;height:220px" />  <br /></div> <div><span>– Max IV i sig är avsedd för att skapa unika vetenskapliga möjligheter och vi har nu ambitionen att lägga till flera unika reologiska testalternativ till denna anläggning. Vi kommer att satsa vårt forsknings- och utvecklingsarbete på att göra systemet tillgängligt för de allmänna användarna, säger docent Roland Kádár som kommer att leda arbetet på Chalmers</span><span>.<br /></span></div> <div><span><div> </div> <div><br /> </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Forskare och finansiering<br /></h2></div> <div>Utvecklingsarbetet kommer att utföras i docent Roland Kádárs forskningsgrupp vid avdelningen Konstruktionsmaterial vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, tillsammans med forskare från Institutionen för fysik <span><span>(<a href="/en/staff/Pages/Marianne-Liebi.aspx">Marianne Liebi</a>, <a href="/en/staff/Pages/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic</a>)<span style="display:inline-block"></span></span></span> och Max IV <span><span> (Kim Nygård and Ann Terry). <span style="display:inline-block"><br /></span></span></span></div> <div><span><span><span style="display:inline-block"><br /></span></span></span></div> <div><span><span><span style="display:inline-block">Finansiering kommer från Formax-preproject och Chalmersstiftelsen.<br /></span></span></span></div> <div><br /> </div> </span><span><div><em>Foto av Max IV anläggning: Perry Nordeng</em> </div></span><br /></div>Tue, 14 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/konferens-cirkulara-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/konferens-cirkulara-material.aspxKonferens om cirkulära material<p><b>​Competence Centre Recycling vid Chalmers Tekniska Universitet, RE:Source i samarbete medNordic Publishing, och forskningsinstitut, akademiska institut och organisationer inom plast-, kemiåtervinnings- och textilindustrin, bjuder in till den femte upplagan av Circular Material Conference.</b></p><div><span>Konferensen kommer att fokusera på framtid och det samhälle som definieras genom det sätt vi använder våra material idag. På den cirkulära materialkonferensen samlas ledare från branschen och akademi för att utforska cirkulära ekonomilösningar, nya affärsmodeller och gemensamt sätta visioner om en värld där inga material går förlorade. </span><br /></div> <div><div>Årets fokus är på nya partnerskap och tekniker för en snabb transformation till en mer hållbar ekonomi.</div> <div><br /></div> <img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Logo Circular Materials Conference" src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/Banner-300x250.jpg" style="height:241px;width:285px;margin:10px 15px" /><div>Programmet tar upp följande: </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><ul><li><p class="chalmersElement-P"><span>Cirkulära material, affärsapplikationer</span></p></li> <p class="chalmersElement-P"> </p> <li><p class="chalmersElement-P"><span>AI, IoT, digitalisering, automatisering som innovationsdrivare för cirkulärt material</span></p></li> <p class="chalmersElement-P"> </p> <li><p class="chalmersElement-P"><span>Forskning och innovation för cirkulärt material som fokuserar på: </span><span>Plast, Textilier, Metaller från sekundära källor/WEEE/batterier, Snabbrörliga konsumentvaror och Byggnad och konstruktion</span></p></li></ul></div></div> <div><div>Forumet välkomnar alla intresserade av banbrytandet av cirkulär innovation. Här deltar <span>VD:s, FoU-chefer, producenter, återvinningsindustri, detaljhandlare, beslutsfattare och företrädare för globala institutioner, organisationer, forskningsinstitut och akademi och clean-tech-investerare med flera.</span></div></div> <div><span><br /></span></div> <div>​Konferensen äger rum på Chalmers Konferenscenter 17–18 mars 2020.​​ Mer info och registrering hittar du på <a href="https://www.circularmaterialsconference.se/">https://www.circularmaterialsconference.se/​</a><span><br /></span></div> <div> </div> <div><br /></div>Fri, 10 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Metoder-för-effektiv-modellering-av-progressivt-brott-i-laminerade-fiberkompositer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Metoder-f%C3%B6r-effektiv-modellering-av-progressivt-brott-i-laminerade-fiberkompositer.aspxMetoder för effektiv modellering av progressivt brott i laminerade fiberkompositer<p><b>Johannes Främby, Doktorand vid  Material- och beräkningsmekanik​ IMS, försvarar sin doktorsavhandling den 17 januari 2020. Opponent: Prof. Stephen Hallett, University of Bristol, United Kingdom</b></p>​<strong>Populärvetenskaplig sammanfattning</strong><div><div>På grund av ökade krav på sänkta koldioxidutsläpp är fordonsindustrin starkt involverade i forskning med målet att sänka fordonsvikten med hjälp av lättviktsmaterial såsom laminerade fiberkompositer. </div> <div><br /></div> <div>Historiskt sett har laminerade kompositer framförallt använts inom flygindustrin. Därför har virtuella utvecklingsverktyg för strukturer av kompositmaterial formats efter kraven inom just denna industri. Jämfört fordonsindustrin utvärderas krockegenskaperna hos flyg endast i liten utsträckning, vilket har innebär att lämpliga verktyg för virtuell utvärdering av krockegenskaperna hos strukturer av kompositmaterial saknas. Bristen på virtuella verktyg är ett stort problem eftersom utvecklingen av moderna fordon sker mer eller mindre helt virtuellt med hjälp av simulering. Utan tillgång till lämpliga krocksimuleringsverktyg, kan inte laminerade kompositer få en stor spridning inom fordonsindustrin. </div> <div><br /></div> <div>Metaller är den klart dominerande materialtypen i krockskyddsstrukturer i dagens fordon. Moderna verktyg för krocksimulering är därför utvecklade för metaller och kan inte korrekt förutse den komplexa sprickbildningsprocess som sker vid progressivt brott i laminerade kompositer. För en korrekt förutsägelse krävs istället högupplösta och extremt beräkningstunga modeller, vilket omöjliggör krockutvärdering av ett helt fordon. Det är därför av yttersta vikt att utveckla beräkningseffektiva simuleringsverktyg som kan göra en korrekt utvärdering av krockegenskaperna hos laminerade kompositer.</div> <div><br /></div> <div>I den här avhandlingen kommer jag att presentera en metod för automatisk modellförfining med syfte att åstadkomma krocksimulering av hela fordon av laminerade kompositer. Metoden är baserad på ett beräkningseffektivt skalelement, vilket under simuleringen automatiskt omvandlas till en högupplöst modell i områden där större noggrannhet krävs. På så sätt kan den ökade beräkningskostnaden för utvärdering av progressivt brott i laminerade kompositer begränsas. </div> <div><br /></div> <div>Den föreslagna metoden kan reproducera samma grad av noggrannhet som en högupplöst modell, men till lägre beräkningskostnad. Följaktligen kan metoden möjliggöra beräkningseffektiv krocksimulering av laminerade kompositer, vilket i det långa loppet hjälper kompositmaterialen att få en stor spridning inom fordonsindustrin. </div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/514650"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div> <div><a href="https://www.linkedin.com/in/johannesframby"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Johannes Främby LinkedIn</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Examination</strong></div> <div><div>2020-01-17 09:00</div> <div>Virtual Development Laboratory, Chalmers</div></div> ​Thu, 09 Jan 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nya-material-fran-skogen-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nya-material-fran-skogen-.aspxChalmersforskare jagar nya material från skogen<p><b>​Wallenberg Wood Science Center utforskar möjligheter att skapa högteknologiska material från trä, bortom den traditionella cellulosafibern. Centret som involverar femton forskare och fem institutioner lägger grunden till framgångsrik forskning och har precis kastat in en högre växel.</b></p><p><em>​Längre ner kan du läsa vilka forskare som är en del av Wallenberg Wood Science Center.<br /></em></p> <p><em></em>Genomskinligt trä av nanocellulosa, brandresistent cellulosaskum till isolering och plastliknande barriärmaterial tillverkade av hemicellulosa – det är några exempel på nya, svenska materialkoncept baserade på träråvara som skapat rubriker under senare år. Biobaserade batterier och solceller och konstgjort ”trä” som kan 3D-printas är andra uppslag som kittlat fantasin. Mindre känt är kanske att de flesta av dessa idéer är resultatet av ett framsynt forskningsprogram, sjösatt för över tio år sedan: Wallenberg wood science center. <br /><br />En forskningsutlysning på närmare en halv miljard kronor gjorde först Chalmers och KTH till konkurrenter. Men på initiativ av finansiären, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, blev de samarbetspartner. Redan flera år innan programmet löpte ut förra året skissades en fortsättning – inklusive uppskalning och breddning: För snart ett år sedan lanserades WWSC 2.0, som sträcker sig fram till 2028. Nu deltar även Linköpings universitet och dessutom är industrin med och finansierar, via forskningsplattformen Treesearch. Även Chalmersstiftelsen bidrar med forskningspengar. Totalt satsas över en miljard kronor på skogsrelaterad materialforskning under det kommande decenniet, med en tvärvetenskaplig bredd som sträcker sig över allt från bioteknologi till materialvetenskap och fysikalisk kemi. </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Levererar viktig kompetens <br /></h3> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/WWSC/Lisbeth%20200.png" alt="" style="margin:5px" />Lisbeth Olsson, professor i industriell bioteknik, är viceföreståndare för WWSC och ansvarar för Chalmers forskning inom programmet. När hon lyfter fram vad forskningscentrumet hittills levererat, så är det inte i första hand de rubrikskapande nya materialen:</div> <div>– Jag vill nog hävda att det viktigaste skogsindustrin fått ut av WWSC är kompetens. Många doktorander och postdocs från programmet har gått vidare till anställningar i industrin, säger Lisbeth Olsson. </div> <div>  </div> <div>Den ökade kunskapen kring grundläggande frågor har tydligt bidragit till att skogsindustrin i dag ser med mycket större tillförsikt på framtiden. När WWSC startade 2008 var forskningen enligt Lisbeth Olsson fortfarande väldigt traditionellt orienterad, med förankring i massa- och pappersindustrin.</div> <div>– I dag definierar vi i stället vilka molekylära egenskaper materialen har. Vi diskuterar i helt andra termer. Så även om industrin i stort sett tillverkar samma papper, förpackningmaterial och hygienprodukter som för tio år sedan, så är det ett ”molekylärt” synsätt som gäller framöver.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Träets alla komponenter ska tas tillvara bättre    </h3> <div>Det som driver utvecklingen är målen om ett mer hållbart samhälle och om en utfasning av de fossila råvarorna. Med detta miljötänk följer också ökade krav på materialeffektivitet och energieffektivitet. I längden duger det alltså inte – ens om man har en förnybar råvara – att förstöra eller elda upp potentiellt värdefulla beståndsdelar i veden. Vilket i stora drag är vad den traditionella massaindustrin i dag gör, i synnerhet med lignin. – En bärande idé inom WWSC är att bättre ta tillvara träets alla komponenter. Visionen är att skapa ett slags bioraffinaderi för material, säger Lisbeth Olsson.<br />  </div> <div>Hittills har forskningen inriktats på dels nya sätt att använda cellulosan, exempelvis i form av nanocellulosa, dels att undersöka hur hemicellulosan skulle kunna komma till nytta. Som att utvinna polymerer ur den, för att skapa täta skikt eller som beståndsdel i kompositmaterial. <br /></div> <div>– I fortsättningen kommer vi även ägna kraft åt ligninet, som med sina aromatiska föreningar har en helt annan kemi. En idé är att karbonisera molekylerna för att ge dem elektriska egenskaper, berättar Lisbeth Olsson.  <br /></div> <div><br /></div> <div>När hon inte är upptagen med att leda Chalmers samlade aktiviteter inom WWSC, som involverar fem olika institutioner och ett 15-tal forskare, lägger hon merparten av sin tid på den egna forskningen. Hon och hennes medarbetare undersöker hur enzymer och mikroorganismer kan utnyttjas för att separera och modifiera träets beståndsdelar – innan de sätts samman till nya material med nya, smarta egenskaper.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill förstå vad som händer på djupet </h3> <p class="chalmersElement-P">Vi lämnar kontoret och går en trappa ned till Industriell biotekniks laboratorium för en snabbtur bland petriskålar och jäsningskärl. Av ett 40-tal medarbetare här ägnar sig fem på heltid åt material från träråvara.<br /></p> <p class="chalmersElement-P"> – Vi tittar mycket på hur olika svampar från skogen gör när de bryter ned veden. Vilka enzymer de använder. Vi kan också ”trixa” med enzymer, så att de till exempel åstadkommer en ytmodifiering i stället för att klippa av en bindning, berättar Lisbeth Olsson och tillägger att även värmetåliga träsvampar från vietnamesiska skogar undersöks.</p> <div> – När vi hittar någon intressant förmåga, exempelvis hos en filamentös svamp, så kan vi med genteknik flytta över den förmågan till en bakterie eller jäst, som sedan kan producera samma enzym i större skala. </div> <div><br />En svårighet med ett naturmaterial som trä är dess synnerligen heterogena och komplexa uppbyggnad. För att på djupet förstå vad som händer måste forskarna studera olika förlopp på många längdskalor samtidigt – från mikrometer ned till delar av en nanometer. Riktigt ned till den detaljnivån når inte Lisbeth Olsson och hennes kollegor i dag.</div> <div> – Vi har en modell över hur vi tror att träet ser ut. Men vi vet inte riktigt säkert, förklarar hon. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stor satsning öppnar nya möjligheter <br /></h3> <p class="chalmersElement-P">Men snart öppnas nya möjligheter: Wallenbergstiftelsen och Treesearch satsar nämligen uppåt 200 miljoner kronor på att bygga och driva ett eget strålrör vid synkrotronljusanläggningen Max IV utanför Lund. Instrumentet, som får namnet Formax, kan liknas vid ett mycket kraftfullt röntgenmikroskop, specialbyggt just för trärelaterad materialforskning. Det kommer att vara klart för de första testexperimenten framåt 2021.  </p> <p class="chalmersElement-P">Men<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/WWSC/Tuve%20200.png" alt="" /> om forskarna nu identifierar ett antal potenta enzymer som skulle kunna bidra till innovativa biomaterial, hur tar sig dessa in i vedstrukturens innersta skrymslen? Ett möjligt svar ges ytterligare ett par våningar ned i kemibyggnaden, i en del av apparathallen där avdelningen Skogsindustriell kemiteknik har verksamhet. Här har forskarassistenten Tuve Mattsson och en av avdelningens doktorander just utfört en mild ångexplosion av en omgång träflis. Metoden i korthet: Blötlagd flis stängs in i ett tryckkärl, ånga pumpas in, varvid temperatur och tryck höjs kraftigt. Sedan öppnas plötsligt ventilen. Pang! Vatten inne i träet börjar koka, expanderar och spränger veden inifrån.<br /></p> <p class="chalmersElement-P"> – För ögat är flisbiten sig ganska lik, den byter bara färg. Men tittar man på den i ett svepelektronmikroskop, så ser man tydligt att strukturen har öppnat sig, fast på en liten skala, berättar Tuve Mattsson.</p> <div> – Vi vill inte bryta ned träet alltför mycket, då förlorar man i effektivitet både vad gäller material och energi. </div> <div>Lisbeth Olsson fyller i: – Det här skulle kunna vara ett framtida processteg för att göra det möjligt att använda mildare, mer enzymatiska metoder i industrin. Sådana metoder är också en förutsättning för att kunna förverkliga en annan bärande tanke inom WWSC: att de nya materialen ska kunna recirkuleras utan att tappa i värde.</div> <div> – Det är en stor utmaning för framtiden. När en produkt har tjänat ut ska man kunna plocka isär de olika materialkomponenterna och bygga samman dem på nytt, till något som har lika hög prestanda, betonar Lisbeth Olsson.<br /> – Ska man lyckas med detta, så måste den tankegången finnas med redan från början.</div> <div> </div> <div>Ur Chalmers Magasin nr 2 <br />Text: Björn Forsman <br />Foto: Johan Bodell  </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">De forskar inom WWSC Chalmers</h3> <div><em>Kemi och kemiteknik:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/anette-larsson.aspx">Anette Larsson</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/gunnar-westman.aspx">Gunnar Westman</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/hans-theliander.aspx">Hans Theliander</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/Lars-Nordstierna.aspx">Lars Nordstierna</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/merima-hasani.aspx">Merima Hasani</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/paul-gatenholm.aspx">Paul Gatenholm</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/nypelo.aspx">Tiina Nypelö</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/tuve-mattsson.aspx">Tuve Mattsson</a></div> <div><em>Biologi och biovetenskap: </em><a href="/sv/personal/Sidor/johan-larsbrink.aspx">Johan Larsbrink</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/lisbeth-olsson.aspx">Lisbeth Olsson</a></div> <div>Fysik: <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic</a>, <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Eva-Olsson.aspx">Eva Olsson</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/Marianne-Liebi.aspx">Marianne Liebi</a></div> <div><em>Industri och materialvetenskap:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/roland-kadar.aspx">Roland Kádár </a></div> <div><em>Mikroteknologi och nanovetenskap:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/Peter-Enoksson.aspx">Peter Enoksson</a> </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer: ”Kan få trä att växa i 3D efter önskad design” </h3> <div><strong>Poröst, starkt och vridstyvt. Biomaterialet trä är fantastiskt. Nu har forskare inom Wallenberg wood science center lyckats utnyttja träets genetiska kod för att få en 3D-bioprinter att skriva ut cellulosa med cellstruktur och egenskaper liknande dem i naturligt trä. Men i helt nya former. </strong></div> <div>Läs hela nyhetsartikeln här: <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Härmar-ultrastrukturen-hos-trä-för-3D-printade-gröna-produkter-.aspx">https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Härmar-ultrastrukturen-hos-trä-för-3D-printade-gröna-produkter-.aspx</a> </div></div> <div>  </div>Tue, 07 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Goran-Wallbergsstipendium-till-Maria-Siiskonen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Goran-Wallbergsstipendium-till-Maria-Siiskonen.aspxGöran Wallbergsstipendium till Maria Siiskonen<p><b>​Vi säger grattis till Maria Siiskonen, som av Chalmers Stiftelse beviljats ett stipendium på 50.000 kr ur Göran Wallbergs minnesfond 2019, som ger henne möjlighet till en fyra månaders vistelse i Köpenhamn för att forska på anpassningsbara produktionssystem för personliga mediciner.</b></p>​<span style="background-color:initial">Fonden, som förvaltas av Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, bygger på de 2 miljoner kronor som Chalmersalumnen Göran Wallberg (Väg- och vatten -45) donerade vid sin bortgång med syfte att hjälpa studenter och yngre forskare att få internationell erfarenhet under sin studietid. Stipendiet omfattar områdena IKT (informations- och kommunikationsteknik), Produktionsteknik och Miljöteknik. </span><div>– Det är en jättefin julklapp, säger Maria Siiskonen, doktorand vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, Chalmers tekniska högskola. Jag kommer att använda stipendiet till en forskningsvistelse på Danmarks tekniske högskole, DTU, i fyra månader. DTU ligger i Kongens Lyngby alldeles utanför Köpenhamn. </div> <div><br /></div> <div><b>Hitta lösningar på anpassningbara produktionssystem</b></div> <div>Maria Siiskonens tidigare forskning har fokuserat på produktdesign samt hur olika funktionaliteter kan byggas in i mediciner, till exempel i tabletter. Då finns möjlighet att anpassa medicinen till den enskilda patientens behov och på så sätt optimera patienters behandlingar mot ett antal olika sjukdomar. </div> <div>En konsekvens kring individanpassning av mediciner är att antalet produktvarianter ökar. Tidigare studier visar på att dagens produktionssystem för mediciner inte är tillräckligt flexibla för att producera dessa produktvarianter på ett ekonomiskt hållbart sätt.</div> <div>– Jag vill se närmare på hur produktionssystem för individanpassade mediciner bör designas, så det blir en vinst sett ur både ekonomiskt och hållbart perspektiv. Mitt fokus kommer att ligga på systemens anpassningsbarhet och flexibilitet så att efterfrågan av patientanpassade produktvarianter uppfylls.</div> <div><br /></div> <div><b>Stark forskning vid DTU lockar</b></div> <div>Maria berättar att DTU:s forskargrupp är starka inom forskningsområdet när det gäller produktanpassning och de har intressanta strategiska metoder för att utforma produktportföljer och individanpassa produkter. </div> <div>– Att vara på plats här i fyra månader ger mig utmärkta möjligheter få en förstahandsinblick i deras metoder, få nya verktyg och bättre produktutvecklingsmetoder med mig hem. Jag tror det blir ett utmärkt tillfälle att utvecklas som forskare inom produktutveckling, avslutar Maria.</div> <div><br /></div> <div><b><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=simaria" target="_blank" title="länk till annan websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Maria Siiskonens forskning​</a></b></div> <div>​​<br /></div> <div><em>Text: Carina Schultz/Maria Siiskonen</em></div> <div><em>Foto: Carina Schultz</em></div> <div><br /></div>Fri, 20 Dec 2019 18:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bjorn-Johansson-uppmarksammas-som-motesambassador.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bjorn-Johansson-uppmarksammas-som-motesambassador.aspxUppmärksammas som mötesambassadör<p><b>Björn Johansson är en av de personer som Göteborg &amp; Co ansett varit extra betydelsefulla för Göteborg som mötesstad.</b></p>Björn Johansson mottar priset för sin insats som &quot;general chair&quot; för Winter Simulation Conference. Wintersim är en prestigefylld årlig konferens som samlar forskare och professionella över hela världen inom industri, akademi och myndigheter. Konferensens tema ”Simulation for a Noble Cause” handlade om att använda den kraft och kunskap som kan uppnås genom modellering och simulering, och att ta ansvar för de handlingar som påverkar samhället. <br /><div><span><span></span></span><br /></div> <div><span>Syftet med priset är att uppmärksamma och tacka personer som har ansetts varit extra betydelsefulla för Göteborg som mötesstad. <span><span>Dessa person har fungerat som ambassadörer för staden och har, genom sin expertis och renommé, en avgörande roll i att Göteborg får stå värd för möten.<span style="display:inline-block"></span></span></span><span style="display:inline-block"></span></span><div><br /></div> <div>I år deltog åtta diplommottagare i närvaro av kommunfullmäktiges ordförande och representanter för akademins ledningar vid en högtidlig ceremoni i Residenset.<span style="display:inline-block"></span></div> <span> <br /></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/Motesambassadorer_credit_MarieUllnert_GoteborgCo.JPG" alt="Mötesambassadörer" style="margin:5px" /><br /><em>Foto: Marie Ullnert Göteborg &amp; Co<br /></em></div> <div><em></em><br /></div> <div><span></span>Andra nyckelpersoner som uppmärksammades är verksamma inom bland annat kommunikation i rymden, luft och klimat, gerontologi, intensivvård och neurovetenskap. </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bjorn-johansson.aspx">Om Björn Johansson</a><br /></div> <div><br /></div>Wed, 04 Dec 2019 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Flerskalig-modellering-och-finita-elementsimuleringar-av-diffusion-i-porös-media.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Flerskalig-modellering-och-finita-elementsimuleringar-av-diffusion-i-por%C3%B6s-media.aspxFlerskalig modellering och finita elementsimuleringar av diffusion i porös media<p><b>​Nele Pollmann, doktorand på Material- och beräkningsmekanik IMS, försvarar sin doktorsavhandling &quot;Multi-scale modeling and finite element simulation of diffusion in porous media&quot; 8 november.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/Pollmann%20webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><span style="background-color:initial;font-weight:700">Nele Pollmann</span><div>Avdelningen för Material- och beräkningsmekanik, <span style="background-color:initial">I</span><span style="background-color:initial">ndustri- och materialvetenskap,</span><span style="background-color:initial"> Chalmers</span><span style="background-color:initial">​</span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div>Opponent: Professor Marc-André Keip, Institute of Applied Mechanics (CE), University of Stuttgart, Germany</div> <div><br /></div> <div>Handledare: Ralf Janicke, IMS</div> <div>Examinator: Fredrik Larsson, IMS</div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Disputation</span></div> <div>2019-11-08 10:00</div> <div><span style="background-color:initial">VDL, Tvärgata 4C, Chalmers</span>, </div> <div><br /></div> <span style="font-weight:700"></span></div> <div><span style="font-weight:700"><br /></span></div> <div><span style="font-weight:700"><br /></span></div> <div><div><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/?id=512796"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div> <div><a href="https://www.linkedin.com/in/nele-p-361787169/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Nele Pollmann Linkedin</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700;background-color:initial">POPULAR SCIENCE DESCRIPTION</span><br /></div> <div>Porous media comprise a large range of natural or industrial materials with a broad spectrum of applications. It is part of our everyday life e.g. in form of bread, a simple rinsing sponge or a brick used for building. Thus, it has always been part of our environment.</div> <div>Porous media are highly complex on different scales which gets clearer with the aid of an example such as sandstone. When hiking in the Elbe Sandstone Mountains one could take a closer look at the rock and get aware of small and large fractures as a form of heterogeneities. Taking an even closer look, e.g. with a magnifier, small grains are visible such as in sand.</div> <div>Of special interest is the behavior of this material if it is saturated with fluid (e.g. water, oil, gas). If the porous media is filled with fluid, transport processes occur, e.g in form of fluid flow. This is, among others, important for geothermal energy production, environmental remediation or the corrosion process of reinforced concrete buildings (due to de-icing fluid).</div> <div><br /></div> <div>During the production of deep geothermal energy e.g., the rock is hydraulically stimulated, i.e. fractures are induced by pumping water under high pressure in the ground. These fractures enhance the conductivity of the rock, which is used for energy production. The hydraulic stimulation of rock causes seismic attenuation, i.e. small to large earthquakes in the reservoir. Therefore, the ability to detect, to understand and to simulate seismic attenuation helps decision makers to forecast whether or not a rock region is suitable for hydraulic stimulation.</div> <div>This thesis numerical examines the processes in porous media, to gain results that can e.g. be used to interpret field data such as of seismic exploration. Therefore different numerical approaches are investigated on the basis of the Theory of Porous Media and validated against suitable benchmarks. In summary the thesis provides a deeper understanding of diffusion processes in porous media and investigates a suitable toolbox to compute the overall material behavior of porous media, taking into account heterogeneities such as fractures in rock or aggregate content in concrete, on different scales.</div></div> <div><br /></div> Wed, 16 Oct 2019 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Smart-Maintenance---maintenance-in-digitalized-manufacturing.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Smart-Maintenance---maintenance-in-digitalized-manufacturing.aspxSmart Maintenance – underhåll i en digitaliserad industri<p><b>Jon Bokrantz, Doktorand på avdelningen för Produktionssystem IMS, försvarar sin doktorsavhandling med titeln &quot;Smart Maintenance - maintenance in digitalized manufacturing&quot; 15 nov 2019. Opponent: Professor Marco Macchi, Politecnico di Milano, Italy, marco.macchi@polimi.it</b></p><em>​</em><span></span><em>Smart Maintenance är en nödvändighet för att lyckas med digitalisering inom tillverkningsindustrin och nå visionen om störningsfri produktion. Men, vad är egentligen Smart Maintenance? Och, går det att mäta hur långt fabriker kommit på sin resa mot Smart Maintenance?</em><div><strong><br /></strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Abstract (engelska)</strong><div><div>Maintenance practitioners are faced with the daunting task of figuring out the challenges and opportunities of industrial digitalisation. They are expected to develop realistic yet visionary maintenance strategies to secure the success of highly digitalised production systems. However, this requires answers to many difficult questions. What type of technologies should be employed? What type of skills are needed? How should one collaborate with other parties? What are the benefits? Even with those answers in hand, the means by which the strategies can be realized are not well understood. How can we measure our current status and track our digitalisation progress over time? How should we prioritize our actions in order to reach our strategic targets? How can we learn from others? This thesis brings clarity to such questions. Specifically, this thesis describes future scenarios for maintenance in digitalised manufacturing, conceptualizes “Smart Maintenance”, and develops an instrument to measure Smart Maintenance in manufacturing plants.</div> <div>The scenarios allow practitioners to see the bigger picture of digitalisation, consider changes that they might otherwise ignore, and begin to develop long-term strategies for maintenance organizations. The rich, understandable, and action-inspiring conceptualization of Smart Maintenance brings clarity to practitioners and policy-makers, supporting them in developing implementation strategies and initiatives to elevate the use of Smart Maintenance. Specifically, Smart Maintenance is defined as “an organizational design for managing maintenance of manufacturing plants in environments with pervasive digital technologies” and has four core dimensions: data-driven decision-making, human capital resource, internal integration and external integration. The measurement instrument makes it possible to measure Smart Maintenance in manufacturing plants, and consists of a set of questionnaire items that measure the four dimensions of Smart Maintenance. It can be used by practitioners to assess, benchmark and longitudinally evaluate Smart Maintenance in their organization, which serves to develop evidence-based strategies for successful implementation.</div> <div>Taken together, this thesis provides a holistic understanding of Smart Maintenance that ensures high performance manufacturing in digitalised environments. To know more about what the future of maintenance entails, what Smart Maintenance really is, and how Smart Maintenance can be measured, you are kindly invited to turn this book around, open the first page, and start reading the thesis. I hope you will learn a lot.</div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/person/bokrantz"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer om Jon Bokrantz</a></div> <div><a href="/en/departments/ims/research/production-systems/Pages/production-service-maintenance-systems.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Smart Maintenance at Chalmers</a><br /></div></div>Tue, 24 Sep 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Modellering-och-experimentell-karakterisering-av-stora-biaxiella-töjningar-och-inducerad-anisotropi-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Modellering-och-experimentell-karakterisering-av-stora-biaxiella-t%C3%B6jningar-och-inducerad-anisotropi-.aspxModellering och experimentell karakterisering av stora biaxiella töjningar och inducerad anisotropi i perlitiska järnvägsstål<p><b>​Knut Andreas Meyer, Doktorand vid Material- och beräkningsmekanik​ IMS, disputerar den 4 oktober 2019.</b></p><div><strong>Disputation</strong></div> <div>2019-10-04 09:00</div> <div>VDL, Chalmers Tvärgata 4C</div> <span style="background-color:initial">Opponent: Professor Odd Sture Hopperstad, NTNU, Norway</span><strong>​</strong><div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Populärvetenskaplig beskrivning (på engelska)</strong><div><div><div>Have you ever noticed how hard it is to bike with soft tires? What about how different it feels after you inflate them? The bike may roll more easily, but the bumps on the road are also more noticeable. The same happens for railway wheels: A steel wheel rolling over a steel rail has a very low rolling resistance. This makes trains very eco-friendly. The drawback, however, is a very high contact loading equivalent to the weight of 100 bikers on an area the size of a coin. This, together with forces from acceleration and braking, cause the surface layer of the rail to deform. As the deformations increase, the properties of the rail material change, and cracks appear. When the cracks become too large they need to be removed by maintenance grinding. This is a costly and slow operation that requires planning well in advance to avoid delayed trains. </div> <div> </div> <div>In this thesis, a new experimental method is presented. It is used to investigate how a material's properties are affected by large deformations. One important property is the yield limit. This is the maximum stress a material can withstand without permanently deforming. It is found that the yield limit is initially the same in all loading directions. After the deformations have accumulated, however, the yield limit depends on the loading direction. This effect is typically not accounted for when modeling the behavior of the rail material. Models that are capable of capturing this effect are therefore evaluated in this thesis. Such models can be used to optimize maintenance planning. Ultimately, our research should lead to smoother railway operations with fewer delayed trains.</div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/512196"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/?cid=knutan"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer om ​Knut Andreas Meyer</a></div> <div><br /></div></div>Tue, 10 Sep 2019 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Varldsledande-konferens-till-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Varldsledande-konferens-till-Chalmers.aspxVärldsledande produktutvecklingskonferens till Chalmers<p><b>​Chalmers kommer i augusti 2021 stå värd för världens största vetenskapliga konferens inom produktutveckling, the International Conference of Engineering Design (ICED21).</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Den första ICED-konferensen ägde rum 1983 i Rom. Sedan dess har ICED-konferensen arrangerats vartannat år vid ledande tekniska högskolorna runt om i världen. Till konferensen 2021 förväntas man få runt 600 deltagare.</span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/220x285-Ola-Isaksson-portrait.jpg" alt="porträttbild av ola isaksson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px" />En designprocess i rörelse</strong></div> <div> </div> <div>Temat för ICED21 är ”Design in motion – embracing changes in society”. </div> <div> </div> <div><span></span><span style="background-color:initial">- Hur ska vi </span><span style="background-color:initial">använda</span><span style="background-color:initial"> vi den </span><span style="background-color:initial">energi och information som</span><span style="background-color:initial"> radikalt kommer </span><span style="background-color:initial">att förändra</span><span style="background-color:initial"> våra produkter och hur vi design</span><span style="background-color:initial">processer</span><span style="background-color:initial">,</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">säger</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">professor Ola Isaksson (porträtt),</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">professor i produktutveckling vid Institutionen för industri- och materialvetenskap.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"></span>Några frågeställningar som kommer att diskuteras är: Hur agerar man i en värld där samhällsutmaningar och tekniska framsteg grundligt förändrar förutsättningarna för designers och produktutvecklare? Hur utnyttjar vi bäst den cirkulära ekonomin? Och hur designar vi  produkter för att vara hållbara, anslutna och intelligenta?</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Vid konferensen kommer forskare och ingenjörer att diskutera hur tekniska och samhälleliga utmaningar som cirkulär ekonomi, automation och hållbar energiproduktion ställer nya krav och ger nya möjligheter för produktutvecklare. Nya lösningar för transport- och hälsosektorerna kommer vara i fokus.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div dir="ltr"><p class="chalmersElement-P"> </p></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Bevis på excellens</strong></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Professor Ola Isaksson, är också ordförande i konferensens organisationskommitté: </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>- </span><span>Vi är otroliga glada för att <a href="http://designsociety.org/" target="_blank" title="länk till web">Design Society </a>har valt Chalmers som arrangör för ICED21. Det är ett kvitto på att Chalmers forskning inom produktutveckling är internationellt ledande och att Göteborg är välkänt som ett högteknologiskt industriellt kluster. Vi är dessutom kända för en intensiv och god samverkan mellan högskola och industri.</span><span>​</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <div> </div> <div><span style="font-weight:700">Mer information, kontakta</span></div> <div> </div> <div>Professor <a href="mailto:ola.isaksson@chalmers.se">Ola Isaksson</a>, Chair, tel 031-772 82 02 eller</div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px">Dr. <a href="mailto:massimo.panarotto@chalmers.se">Massimo Panarotto</a>, tel 031-772 67 85​</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Datum: </strong>16-20 augusti, 2021</p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Plats: </strong>Svenska mässan, Göteborg</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px"><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px"><a href="http://www.iced21.org/" target="_blank" title="link to conference web"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />ICED21 web</a></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="margin-bottom:10px"><a href="https://youtu.be/yNZ2zFXz3x0" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />ICED21 presentationsfilm​</a>​</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div></div> <div> ​</div>Wed, 04 Sep 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxHållbarhetsdagen: Minimerat avfall och maxad användning – tema cirkulär ekonomi<p><b>Den 8 november är det dags för årets upplaga av Chalmers hållbarhetsdag. Temat Cirkulär ekonomi väcker nyfikenhet så vi ställde några frågor till Lars Nyborg och Anton Grammatikas, ansvariga för årets arrangemang.​ ​</b></p><h3 class="chalmersElement-H3"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/masterclasses.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Här hittar du programmet​</a></h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Hej Anton Grammatikas, projektledare för Chalmers hållbarhetsdag. Berätta lite om upplägget!</h3> <div> </div> <div>- Vi tänker börja dagen med några master classes, där ett urval av Chalmers egna forskare som är ledande inom sina respektive områden berättar om sin forskning, kopplat till temat cirkulär ekonomi. Vi vill ge ett brett perspektiv på begreppet, allt från affärsmodeller, material, produktutveckling till framtida civilsamhällen. Just nu letar vi efter en riktigt inspirerande inledningstalare som kan ge en bred förståelse och bakgrund till temat.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Cirkulär ekonomi – hur skulle du beskriva det?</strong></div> <div> </div> <div>- Oj, det finns många beskrivningar av det. För mig handlar om att kunna och våga ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller. Får att uppnå genuin hållbarhet så behöver vi inte bara ändra våra tekniska förutsättningar utan även sätten vi konsumerar på. Allt måste hänga ihop, från affärsnytta för de som producerar och levererar produkter och tjänster, till den faktiska kundnyttan för dig som konsument.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Vad hoppas du att Chalmers hållbarhetsdag ska ge besökarna?</strong><br /></div> <div>- Jag önskar att fler blir inspirerade och tar hänsyn till cirkulär ekonomi i sin forskning, i en vidare mening än idag. Chalmers vision och målsättning att göra framtiden mer hållbar, stärks av att uppmärksamma all forskning internt. Förhoppningen är att skapa kännedom om vilka aktiviteter som pågår, så man hitta synergier inom olika forskningsområden kopplade till cirkulär ekonomi.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Är programmet fullt ännu?</strong></div> <div> </div> <div>- Vi har precis gjort klart förmiddagsprogrammet, men det finns fortfarande möjlighet att medverka på något valfritt sätt under eftermiddagen, bara det har en tydlig koppling till cirkulär ekonomi. <span style="background-color:initial">Vi hoppas på ett större deltagande av forskare och lärare i år och ser gärna att forskarna tar chansen att visa upp sin forskning, till exempel i posterutställningen. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Nytt för i år är samarbetet med studenternas hållbarhetsvecka Act! Sustainable! Vad gör de?</strong></div> <div> </div> <div>- Framför allt kan de bidra med sitt perspektiv och har anmält en workshop. Studenterna ställer höga krav på att Chalmers som universitet ska arbeta mer med hållbarhet internt men de driver också på för att styra utbildningarna mot det cirkulära perspektivet. Vi hoppas många studenter dyker upp och får ta del av forskning och bli inspirerade till egna cirkulära val i framtiden. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/750x340_Lars-Nyborg_SDG12.jpg" alt="Bild på Lars Nyborg, föreståndare för styrkeområde produktion" style="margin:5px;width:680px;height:312px" /><br /></em></span><em>Årets tema är brett och omfamnar mycket av styrkeområdens forskning, säger Lars Nyborg, </em><span style="background-color:initial"><em>styrkeområdesledare för Produktion samt </em></span><span style="background-color:initial"><em>årets arrangör för hållbarhetsdagen.</em></span><span style="background-color:initial"><em> Foto: Carina Schultz</em></span><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">​Hej Lars Nyborg, styrkeområdesledare för Produktion och ansvarig för årets hållbarhetsdag på Chalmers. Vad ligger bakom valet av temat cirkulär ekonomi?</h3> <div><span style="background-color:initial">- Vi valde att fokusera på cirkulär ekonomi, eftersom det är ett tema som förenar många av Chalmers styrkeområden. Framtidens lösningar ligger i hur vi implementerar cirkularitet i samhället och här får vi en möjlighet att diskutera det. Temat kan fungera både för stora frågeställningar och i det lilla perspektivet för mig som enskild medborgare. Vi tror att temat kan ge inspirera och ge ny kunskap för alla – studenter, forskare och andra anställda på Chalmers.</span><br /></div> <div>- De globala hållbarhetsmålen fungerar som ramverk för dagen och mest aktuella i år är Mål 9 om hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Mål 11 om hållbara samhällen samt Mål 12 om hållbar konsumtion och produktion.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad innebär cirkulär ekonomi för dig?</span></div> <div></div> <div>- Egentligen är det ett svårt begrepp och tema. På den frågan finns inte bara ett svar, utan många. Jag vill likna begreppet cirkulär ekonomi vid ett paraply, som flera olika kontexter och definitioner kan samlas under.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad hoppas du att besökarna får med sig efter dagen?</span></div> <div></div> <div>- Konkret hoppas jag på ett ökat engagemang och en förståelse om vad cirkulär ekonomi är. Jag hoppas att besökarna förstår ”kartbilden” och att hållbar framtid också är en fråga om att skapa lösningar och inkluderande sätt.</div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/SDG-9-11-12.jpg" alt="Bild av logos från de globala hållbarhetsmålen 9, 11 och 12" style="margin:5px" /><br /><br />FAKTA:</h3> <div> </div> <div>Chalmers hållbarhetsdag äger rum <strong>8 november</strong> på <strong>Chalmers Campus Johanneberg</strong>. Eventet är i första hand till Chalmers anställda och studenter.</div> <div> </div> <div>Årets tema är <strong>cirkulär ekonomi </strong>och styrkeområde Produktion arrangerar årets event.</div> <div> </div> <div>Hållbarhetsdagen görs på uppdrag av Chalmers ledning via Anna Dubois, vice rektor med ansvar för Chalmers styrkeområden.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Studenternas hållbarhetsvecka </span><strong style="background-color:initial"><a href="https://www.actsustainable.se/">Act! Sustainable​</a></strong><span style="background-color:initial"> pågår 4–9 november, där fredag 8 november är vikt för Chalmers studenter.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/default.aspx" target="_blank" title="länk till program på webb"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />HÄR HITTAR DU PROGRAMMET​</a></p> <div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Kontaktperson:</strong></span></div> <div><div><a href="mailto:carina.schultz@chalmers.se">Carina Schultz​</a>, Communications Officer</div> <div>mob 0733-68 99 96</div> <div><a href="mailto:anton.grammatikas@boid.se" title="link to email">Anton Grammatikas</a>, Project manager</div> <div>mob 0708-88 26 20​</div></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/5f858562-1a50-4f2f-ad49-1ac0c2f82675" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk till intresseformulär</a></div> <div> </div> <div><a href="http://www.chalmers.se/insidan/SV/aktuellt/nyheter/artiklar/inbjudan-att-bidra-med9722" target="_blank" title="länk till annan artikel"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här ges en fylligare beskrivning av hur man kan delta</a> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/produktion/kalendarium/Sidor/Chalmers-hållbarhetsdag.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kalenderpost</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div>Wed, 04 Sep 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Ny-buss-styrning-bra-för-föraren.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Ny-buss-styrning-bra-f%C3%B6r-f%C3%B6raren.aspxNy buss-styrning bra för föraren<p><b>​Det nya styrsystemet Volvo Dynamic Steering installerades på Göteborgs elbussar för två år sedan. Nu visar en studie från Chalmers att styrningen minskar förarnas problem med trötthet och smärta.</b></p>​<br /><span style="background-color:initial">Trög styrning är ett återkommande problem bland tunga fordon och bussar, och kan orsaka besvär i axlar och armar hos förarna. Sommaren 2017 installerades Volvo Dynamic Steering, VDS, i elbussarna på linje 55 i Göteborg. Resultatet av en långtidsstudie som gjorts i samband med detta visar nu tydligt att arbetsrelaterade fysiska besvär kan minska med hjälp av den nya styrningen, som är en vidareutvecklad, avancerad servostyrning.</span><div><br /><div>Studien har gjorts av Chalmersforskare och pågått över ett och ett halvt år. Den visar att de förare som rapporterade måttliga till mycket starka besvär före studien antingen upplevt en minskning till svaga eller inga besvär, eller inte upplevt någon ökning av besvären då de kört med VDS.</div> <div>– Det är tydligt att VDS har haft en positiv inverkan på bussförarnas arbetsmiljö, säger Lars-Ola Bligård på institutionen för industri- och materialvetenskap som är en av forskarna bakom studien, och fortsätter:</div> <div>– Vi har undersökt hur bussförares upplevda fysiska besvär påverkades över tid. Studien genomfördes som en enkätstudie över 1,5 år kompletterad med intervjuer. I medeltal deltog 14 förare i varje enkätomgång och sex förare kunde följas över alla våra fyra enkäter. Förarna fick uppskatta hur mycket besvär de hade i olika kroppsdelar vid de olika tillfällena.</div> <div><br /> </div> <div>Volvo Dynamic Steering tar bort vibrationer och stötar som annars fortplantar sig genom ratten. Samtidigt underlättas manövrering i trånga utrymmen, eftersom rattmotståndet minskar med upp till 70 procent i låga hastigheter. Ratten återgår också automatiskt till utgångsläget när rattgreppet lättar.</div> <div><br /> </div> <div>Generellt sett ställer sig förarna väldigt positiva till VDS.</div> <div>– Att framföra en buss på ett säkert sätt och i tid i en ansträngd trafiksituation gör bussföraryrket till en stundtals påfrestande arbetsmiljö. Lösningar som Volvo Dynamic Steering är en välkommen och viktig utveckling för att våra förare ska få en bättre arbetsmiljö, säger Karl Orton, IT- och fleetdirektör på Keolis som är operatör på linjen.</div> <div>Resultatet av rapporten öppnar nu för fortsatta studier, och Lars-Ola Bligård ser en fortsättning:</div> <div>– Det vore bra med ytterligare studier för att klarlägga validiteten i sambandet mellan VDS och minskade besvär, då det var rätt få deltagare i denna studie. Det vore också intressant att studera om förare som kör mycket med VDS utvecklar färre och mindre allvarliga fysiska besvär än förare som inte kör med det nya styrsystemet.<br /><br /></div> <div>Text: Mia Malmstedt / Olof Nordangård</div> <div>Foto: Tina Koohnavard</div> <div><br /> </div> </div>Wed, 28 Aug 2019 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Darfor-fungerar-bara-vissa-flexibla-kontor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Darfor-fungerar-bara-vissa-flexibla-kontor.aspxDärför fungerar bara vissa aktivitetsbaserade kontor<p><b>​Flexibla aktivitetsbaserade kontor saknar personliga arbetsstationer, och är istället utformade så att man ska kunna välja en lämplig plats utifrån den aktivitet man just utför. Anledningen till den ökade förekomsten av aktivitetsbaserade kontor kan vara allt från att man vill öka produktiviteten till att sänka lokalkostnader och energiförbrukning. Forskning från Chalmers visar nu att det finns ett antal faktorer som man behöver arbeta med för att den här typen av arbetsplats ska fungera över tid.</b></p>Tidigare forskning har visat att införandet av flexibla aktivitetsbaseradekontor inte alltid är helt problemfritt. Många upplever att det finns svårigheter att hitta andra medarbetare, att man struntar i regler, det skapas inofficiellt ägarskap över vissa arbetsstationer och tidsförluster på grund av att man behöver skifta plats oftare. En del kan till och med överväga att byta jobb på grund av vantrivsel.<br /><div><br /></div> <div>Men resultaten är inte entydiga utan det finns studier som också visar på positiva effekter när det gäller upplevd prestation. Upplevelsen kan också ändras efterhand och tidiga positiva upplevelser kan avta när den första nyfikenheten har lagt sig.</div> <br /><div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/maral.aspx">Maral Babapour</a>, forskare på<a href="/sv/institutioner/ims/forskning/design-human-factors/Sidor/default.aspx"> avdelningen Design &amp; Human Factors</a>, har undersökt hur anställda och organisationer anpassar sig till flexibla aktivitetsbaserade kontor över tid. Maral har genom två fall-studier hittat orsaker som både kan bekräfta, men också förklara, tidigare motstridiga resultat av långsiktiga konsekvenser av flexibla aktivitetsbaserade kontor.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Gemensamma anpassningar är avgörande<br /></h2></div> – Det som tydligast framkom, i en jämförelse mellan de två fallen jag studerat, var hur avgörande gemensamma anpassningar av det aktivitetsbaserade kontoret var. Genom det så skapas det en känsla av ägandeskap över arbetsplatsen. Det är också nödvändigt att arbeta systematiskt med feedback från medarbetare för att kunna åtgärda störningar. <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Flexibla_kontor.jpg" alt="Flexibelt kontor" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:344px;height:185px" />I det ena fallet fanns det inte någon systematik, utan endast enstaka möten, för att ta tillvara på medarbetarna synpunkter om problem. Personalen kände att man hade liten eller ingen möjlighet att påverka arbetsplatsens utformning. Det ledde till en känsla av resignation och det skapades också långvariga arbetsmiljöproblem hos de flesta som deltog i undersökningen .   <br /></div> <div><br /></div> <div>– I kontrast så kunde vi se att i det andra fallet där personalen haft stort inflytande över utformningen så ökade också nöjdheten över tid. Till och med prestation upplevdes ha fått en positiv inverkan, säger Maral Babapour.</div> <div><br /></div> <div>I det fallet där nöjdheten ökade så arbetade linjechefer och processteam med att utveckla rutiner för att förbättra användandet av det flexibla aktivitetsbaserade kontoret. Man initierade och engagerade sig också i utvärderingar och förbättringar av arbetsmiljön. Det infördes ett forum med representanter från både ledning och personal som träffades månadsvis för att diskutera förbättringar. Det fanns även en helpdesk för att kunna åtgärda snabbare problem som till exempel saknad utrustning. Med utgångspunkt från den input man fick så modifierade man arbetsplatsen för att anpassa den till personalens behov.</div> <br /><div>– Flexibla aktivitetsbaserade kontor har fördelar, men det finns också risker. För att lyckas så krävs det att man etablerar en kontinuerlig, proaktiv och inkluderande process. Både när det gäller att adressera arbetsmiljöproblem och att skapa en känsla av gemensamt ägande över arbetsplatsen, menar Maral Babapour.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vetenskaplig artikel</h2> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/511135">From fading novelty effects to emergent appreciation of Activity-based Flexible Offices: Comparing the individual, organisational and spatial adaptations in two case organisations<br /></a></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Tue, 20 Aug 2019 09:00:00 +0200