Hjärnkalender
​Hjärnkalendern påminner om kognitiv stimulans

Maskinstudenter utvecklar produkter mot demens

​Under andra året på civilingenjörsprogrammet Maskinteknik ges kursen Integrerad konstruktion och tillverkning. Där arbetar studenter i grupp med att ta fram konceptförslag för att utveckla en befintlig produkt, eller hitta en helt ny lösning utifrån ett behov. Man utgår från riktiga produkter och verkliga behov hämtade från näringslivet och samhället för att det ska bli så realistiskt som möjligt. I år handlade en av problemformuleringar om något som kanske inte vanligtvis förknippas med maskinteknik, nämligen att motverka demens.
​Erney Mattsson är överläkare och ledare för en kurs, som kallas ”Experts in Teams” inom Innovation in Healthcare, vid Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet (NTNU) i Trondheim. Innovation in Healthcare är ett temaområde där studenter från olika discipliner blandas slumpmässigt och som tillsammans får lösa problem oavsett medicinsk kunskap.

– Den här mångfalden av olika kunskaper och ingångar har gjort att vi fått fram helt unika produkter. På samma sätt är jag övertygad om att maskinstudenterna på Chalmers är väl lämpade för medicinsk utveckling eftersom de har helt öppna ögon och kunskaper för att ta fram prototyper och potentiella lösningar, säger Erney Mattsson.

Erney MattssonErney är en av projektställarna i kursen och han tar fram olika medicinska problemformuleringar. Tidigare projekt har bland annat resulterat i ljudisolerade vikväggar och värmefiltar. Produktkoncepten som togs fram var lösningar på reella behov inom sjukvården där man haft integritetsproblem, och svårigheter med att hålla patienterna rätt tempererade. Några av projekten har varit så framgångsrika att de har resulterat i examensarbeten. Erney har själv god praktisk erfarenhet att tillsammans med ingenjörer utveckla medicintekniska produkter. Bland annat ett samarbete med matematikprofessorn Torbjörn Lundh som resulterat i ett patent på ett konstgjort blodkärl, en så kallad kärlprotes. 

– För mig är skillnader en stor styrka och det var något jag verkligen upptäckt när jag arbetat tillsammans med ingenjörer. Jag tror att det här arbetssättet kommer bli allt vanligare, menar Erney. 

Olika problem kan lösas med samma process

Projektuppgifterna i kursen varierar från år till år då de alla är hämtade från verkligheten. Det kan handla både om att förbättra en befintlig produkt eller ha en mer öppen lösning på ett aktuellt behov. En av årets projektuppgifter handlar om att utveckla en produkt som motverkar demens. Det här är kanske inte något som man tänker är traditionellt kopplat till Maskinprogrammet, men studenterna har använt samma konstruktionsmetodiska process som vid vilken annan typ av produktutveckling som helst. Det här arbetssättet ger värdefulla erfarenheter och insikter om hur produktutveckling och gruppdynamik går till i verkligheten. Projektgrupperna har arbetat med att ta fram koncept för hur man kan möta behovet av, i det här fallet, kognitiv stimulans. 
Funktionellt diagram
Ovan: Ett funktionellt diagram som kan appliceras på all produktutveckling.

De flesta av grupperna som arbetade med att motverka demens kom fram till någon form av app-lösning där man både kan testa och utveckla sin kognitiva förmåga.  Men några grupper hade också mer fysiska produkter så som en kognitivt utmanande kortlek och en ”hjärnkalender” med uppmaningar och tips på daglig fysisk och kognitiv aktivitet.


Elin Skönborg kommer från Stockholm och gick estetiskt program på gymnasiet. Elin kände att hon ville läst något mer tekniskt och det blev till slut civilingenjörsprogrammet Maskinteknik och Chalmers efter ett år på tekniskt basår. 

– Jag trivs bra på Maskinteknik och jag har lärt mig väldigt mycket. Det är så mycket arbete bakom produkter som man inte tänker på. En sådan här kurs är utmanande eftersom vi från början inte har så mycket kunskap om demens och lösningen är ganska så öppen. Men vi har använt oss av de verktyg vi fått på kursen och blivit mer bekväma ju mer vi har arbetat med problemet. Det har också varit kul att arbeta i grupp med andra som man inte känner, säger Elin.
 
Johan Brasch kommer från Värnamo och ville läsa något som var brett och ganska konkret och praktiskt vilket ledde till Maskinteknik på Chalmers.

– Vi hade det svårt i början eftersom det här projektet var lite annorlunda jämfört med ett ”vanligt” mekaniskt problem. Men vi skalade ner på ett sätt som passade oss och körde på med de metoder vi fått lära oss och då gav det sig till slut. Jag tyckte det var intressant att se att man kan tackla olika problem med de här metoderna genom att arbeta målmedvetet och systematiskt. Visst var det svårt till en början att lösningen kunde vara så öppen, men att utveckla en befintlig produkt innebär andra typer av svårigheter, säger Johan. 

Helhetslösningar kräver samarbete över ämnesgränserna

Erik HulténErik Hulthén, koordinator för civilingenjörsprogrammet Maskinteknik, menar att det är bredare än vad man generellt tror. 

– Produkter består av så mycket mer än tekniska detaljer. Vi måste kunna utforma helhetslösningar där det ingår att identifiera kunden och dennes behov. I och med det så kommer lösningarna ofta också att gå över ämnesgränserna.  Vi behöver generellt bli bättre på att överbrygga mellan olika discipliner i produktframtagning, menar Erik.
 
Samarbetet med Erney Mattsson kom till efter att Erik besökt NTNU och såg hur tvärvetenskapligt de arbetade med medicintekniska lösningar, och att det också gav goda resultat. 

– Erney är en intressant projektställare eftersom hans bakgrund på NTNU ger annorlunda ingångar för hur man kan tänka vid sådana här projekt. Jag tror att vi kommer att få se fler typer av sådana här samarbeten i framtiden. Medicinteknik är ett område som det finns all anledning för maskinare att arbeta mer med, säger Erik.
 

Mer om kursen Integrerad konstruktion och tillverkning

Kursen syftar till att ge kursdeltagarna en djupare inblick och erfarenhet av moderna arbetssätt och metoder för projektledning och produktutveckling. I kursen tränas ingenjörsmässig problemlösning och studenterna stimuleras att tillämpa sina analytiska kunskaper i så realistiska sammanhang som möjligt.

Sidansvarig Publicerad: fr 30 apr 2021.