Hållbar urban mobilitet

Profilområdet Hållbar Urban Mobilitet söker svar på frågan hur man utformar ett urbant transportsystem, inklusive dess fordon och dess tjänster, utifrån ett användarperspektiv.
 
Området engagerar forskare som hanterar frågor som hur man utformar ett konkurrenskraftigt och hållbart alternativ till privatägda bilar, hur man bygger ett väl fungerande och bra kollektivtrafiksystem, hur man utformar innovativa nya fordon och hur man skapar förutsättningar för delningstjänster och aktiva transportsätt. Mobilitet i städer handlar för oss inte enbart om flödet av människor utan också om varor in och ut ur staden. Vi studerar den nuvarande situationen för att på så sätt identifiera möjligheter samt föreslå och testa innovativa lösningar. På så sätt bidrar vi till ökad kunskap om hur vi kan utforma ett urbant transportsystem som gör det möjligt för människor att röra sig på ett hållbart sätt.
 

Hållbarhetsmål

Vår forskning bidrar FNs globala mål, primärt Mål 11 - Hållbara städer och samhällen - såsom det definierats av FN och dess delmål att "ge tillgång till säkra, prisvärda, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla". Forskningen bidrar således inte bara till ett ekologiskt hållbart transportsystem utan främjar också tillgängligheten i vid mening. Dessutom kopplas forskningen till Mål 3 - Hälsa och välbefinnande - genom att fokusera på hälsofördelarna med aktiv rörlighet och minskning av trafikolyckor.

Skapa förståelse för bakomliggande mobilitetsbehov

Genom forskningen strävar vi efter att utveckla kunskap om hur man utformar nya mobilitetslösningar som är mer attraktiva för användare än den privata bilen, eftersom vi tror att beteendeförändringar kommer från att tillhandahålla lösningar som uppfattas som rimliga och som innebär någon form av fördel för användaren. Vi utvecklar kunskap genom att studera hur nya mobilitetslösningar används, adopteras eller avvisas. Vi försöker förstå bakomliggande mobilitetsbehov och de effekter som beslut avseende utformningen av fordon, infrastruktur och informationssystem har för människors möjlighet att resa hållbart. Vår forskning omfattar normalt studier i verkliga användningsmiljöer med verkliga (eller framtida) användare, vi undersöker hur de använder det nuvarande mobilitetssystemet eller involverar dem i utvärderingen av nya lösningar i mer experimentella studier. Vårt angreppssätt karaktäriseras av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder.

Forskningsteman

Profilområdet omfattar olika teman som kollektiva transportsystem, delade och integrerade mobilitetstjänster (som t.ex. MaaS), och aktiva transportsätt och e-mobilitet.
 

Kollektivtrafik och kollektiva transportsystem

Kollektivtrafik är ett område där vi har varit aktiva sedan början av 1990-talet. Vi har medverkat vid utveckling och utvärdering av informationssystem för att tillgodose resenärers behov och som samtidigt är effektiva och enkla att använda för de som skapar informationen. Vi har arbetat med design av kollektivtrafikfordon och -hållplatser för att de skall bli mer anpassade till de behov och krav som olika kategorier av passagerare och förare har. Vi har också adresserat de utmaningar och möjligheter som en elektrifiering av till exempel kollektivtrafiksystemet leder till. Några exempel är projekt där vi har varit involverade är European Bus System of the Future 1, European Bus System of the Future 2 och ElectriCity.

Bild Bild Bild











Delade och integrerade mobilitetstjänster

Det är svårt för konkurrera med flexibiliteten och bekvämligheten med att äga och köra sin egen bil. Olika typer av integrerade mobilitetstjänster förs nu fram som en dellösning på problemet. Det finns olika typer av integrerade mobilitetstjänster varav Mobilitet-som-tjänst (MaaS) är en. Detta är en lösning som borde kunna konkurrera med bilen genom att den samlar olika transporttjänster som görs enkelt tillgängliga via t.ex. en app. För att testa denna idé medverkade vi till en av de första försöken med en sådan tjänst, UbiGo, för att se om den skulle accepteras av användare (eller inte). Med mer än 90% nöjda kunder, en ökning i andelen kollektivtrafikresor samt användningen av t.ex. cykel och gång och minskning i bilanvändningen, menar vi att det är värt att fortsätta arbeta med denna typ av lösningar. Det återstår emellertid att lösa frågor som rör affärsmodeller, liksom organisatoriska och samhälleliga effekter. Vi fortsätter att utforska dessa faktorer i projekt som KOMPIS och LIMA.

Bild Bild






 



Aktiva transportsätt och e-mobilitet

En förutsättning för en mer hållbar mobilitet i städer är ett skifte från användning av (främst) personbil till användning av mer aktiva transportsätt. Cykeln är här en av kandidaterna, och forskningen syftar bl.a. till att förstå förutsättningarna för cykeln som det dagliga transportmedlet. Vi har t.ex. undersökt hur man genom att erbjuda testpersoner ’rätt’ typ av cykel kan få användningen att öka. Att öka antalet cyklister får dock inte leda till ett större antal olyckor. I MeBeSafe-projektet undersöker vi om och hur vi kan få cyklister att anpassa hastighet och färdväg genom s.k. ’nudging’. De senaste åren har det dykt upp många nya små, ofta elektrifierade, fordon. Ett exempel är elscootern. Denna typ av fordon har skapat mycket diskussion eftersom de kan ses som en del av framtidens hållbara urbana transportsystem och samtidigt betraktas som en potentiell trafikfara och irritationsmoment. Vi är därför engagerade i forskning för att studera hur olika människor ser på hur dessa fordon och hur de (och deras tillhörande infrastruktur) ska utformas för att de ska fungera i framtidens städer. 

Bild Bild Bild





 





 

 

Multi-disciplinär forskning

Vår forskning är multi-disciplinär och baseras på beteendevetenskapliga teorier liksom på användar-centrerade utvecklingsmodeller. Verksamhetsteori och begreppet verksamhetssystem bildar en viktig plattform. I ett verksamhetssystem återfinns användare, som genom sin verksamhet, medierad av olika typer av verktyg, försöker uppnå vissa mål.  I det här sammanhanget handlar det om att kunna förstå och utveckla lösningar som leder till mer hållbar urban mobilitet, måste vi förstå användare, vilka mål som relaterar till transport och mobilitet, och hur utformningen av transportsystemet skapar begränsningar eller leder till ett förändrat handlingsutrymme. Ett holistiskt angreppssätt är en förutsättning!
 

Expertisområden

  • Resenärsbeteende och färdmedelsval
  • Nudging
  • Elektromobilitet
  • Design av mobilitetstjänster
  • Utformning av resenärsinformation
 

Forskare

 

Publicerad: må 28 okt 2019.