Nyheter: Industri och materialvetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 29 Jun 2022 14:21:17 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Jinhua-Sun-docent.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Jinhua-Sun-docent.aspxJinhua Sun Docent IMS<p><b>​Jinhua Sun höll sin docentföreläsning för &quot;oavlönad docent&quot;  i  Grafenbaserade kompositer för avancerade applikationer den 14 Juni 2022.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/Jinhua%20Sun/Jinhua_Sun.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:240px;height:280px" /><br /><br />Jinhua Sun fokuserar sin forskning på design, syntes och funktionalisering av lågdimensionella nanomaterial för energirelaterad tillämpning. Syftet med hans forskning är att förstå hur materialets struktur påverkar dess egenskaper och hitta en metod för att förbättra materialets prestanda.<br /><br /><br />Kontakt: <span style="background-color:initial"><a href="/en/staff/Pages/jinhua.aspx">Jinhua Sun</a>, </span><span style="background-color:initial">Forskare på avdelningen för Material- och tillverkning, Institutionen för industri- och materialvetenskap​</span><br /><br /><br /><br /><br /><span style="font-weight:700">Sammanfattning av föreläsningen: Batteries: from material to manufacture</span><div><div>Our modern world is now being powered by the batteries. As the current dominant rechargeable batteries, the lithium-ion batteries (LIBs) have been considered for now as the key energy-storage technology for the transition from fossil fuel energy to renewable energy. However, the widespread implementation of LIBs is still of great concern because of their unsatisfactory durability (less than 1000 cycles), shortage of key materials (e.g., Li, Co), high cost, and insufficient safety. To complement or even replace LIBs for a broad application, e.g., from mobile devices to long-range electric vehicles, and further to power grid, since last decades the great effort has been dedicated to the development of inexpensive, safe, scalable, and high-performance alternative rechargeable batteries. </div> <div>In this lecture, I will introduce several most promising energy-storage technologies, for example Fast charging battery, Sodium ion battery, Aluminum battery, and Lithium-sulfur battery. The advantages and limitations of those batteries compared with state-of-the-art lithium-ion battery will be discussed. Our strategies in the development of the high-performance electrode material will be presented. In the end, I will also briefly discuss the challenges and opportunities in battery manufacturing. Overall, the goal is to develop new materials and advanced manufacturing technologies for better batteries to provide new opportunities for the future renewable energy storage and sustainable society.</div></div> <span style="background-color:initial">​</span>Wed, 15 Jun 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Smart-maintenance-–-vagen-till-datadrivna-beslut.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Smart-maintenance-%E2%80%93-vagen-till-datadrivna-beslut.aspxSmart maintenance – vägen till datadrivna beslut<p><b>​Smart maintenance handlar om hur digitaliseringen kan utnyttjas till ett underhållsarbete som höjer produktionens totala effektivitet. Forskare vid Chalmers har studerat över 150 olika fabriker, och kan visa hur smart maintenance fungerar effektivt i praktiken.</b></p><div>​50 procent av kapaciteten i svensk tillverkningsindustri går till spillo, vilket till stor del beror på störningar i produktionen. Här spelar smart maintenance en viktig roll när det gäller att öka maskinernas effektivitet och möta framtidens utmaningar.  Smart maintenance innebär att man arbetar med datadrivna beslut, skapar en kollektiv kompetens, och integrerar underhållsarbetet både inom företaget och med externa aktörer. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/Anders%20Skoogh_web.jpg" alt="Anders Skoogh" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:15px;width:212px;height:323px" />– Självklart behöver man en teknisk digital kapacitet för att fatta datadrivna beslut. Men vad vi ser i vår forskning är att om det inte samtidigt satsas på utveckling av organisationen i sin helhet så kommer datan inte vara till så mycket nytta, och man går miste om mycket värdeskapande, säger Anders Skoogh forskare vid avdelningen för Produktionssystem. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Med smart maintenance så fattas underhållsbeslut utifrån analyser av driftsdata. Besluten kan både vara automatiserade och fungera som komplement till mänskligt beslutsfattande. Nivån av datadrivna beslut är idag generellt låg inom svensk industri, och det finns därför en stor utvecklingspotential oavsett bransch och storlek. En ökning av en fabriks nivåer av datadrivna beslut bidrar till en bättre underhållsprestanda oavsett nuvarande nivå, så det lönar sig alltid att börja. Effektiviteten av datadrivna beslut hänger samman med kvaliteten på den data man samlar in, och hur väl man analyserar och integrerar den inom företaget och med externa partners.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Underhållspersonalens kompetens är avgörande i arbetet med datadrivna beslut. Det handlar både om att få god kvalitet på sin insamlade data, och att den kan analyseras på ett kompetent sätt. IT-verktygen behöver bli en del i den dagliga verksamheten och underhållspersonalen kommer också att behöva jobba i större nätverk både inom och utanför företaget. Det finns inte några enkla vägar utan man måste arbeta systematiskt och succesivt bygga upp en fungerande struktur, säger Jon Bokrantz forskare vid avdelningen för Produktionssystem.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Digitaliseringen innebär också att gränserna blir alltmer flytande både inom och mellan organisationer. Detta kan utnyttjas till att förstärka effekterna av datadrivna beslut genom att underhållsarbetet blir en integrerad del både i företaget och med externa partners. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/Jon.JPG" alt="Jon Bokrantz" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:25px 10px;width:209px;height:220px" /> </div> <div> </div> <div>– För fabriker som börjar arbeta med smart maintenance är det naturligt att starta med kompetensutveckling och en succesiv implementering av datadrivna beslut. Men det är viktigt att vara medveten om att man också behöver arbeta med dimensionerna intern och extern integration för att få full prestanda. De olika delarna förstärker varandra och det går heller inte att kompensera en dimension med en annan, säger Jon Bokrantz. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>För att företag ska kunna veta vilken nivå de ligger på så har Chalmers, i samverkan med industrin, tag fram självskattningsverktyget Smart Maintenance Assessment (SMASh) som bygger på cirka 100 vetenskapligt framtagna frågor. Mätningar från över 150 svenska fabriker har tydligt visat att de som uppnår höga nivåer av smart maintenance förbättrar sin underhållsprestanda och produktivitet. De mest högpresterande underhållsverksamheterna har signifikant högre nivåer av datadrivna beslut jämfört med andra fabriker.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De fabriker som lyckas bäst med smart maintenance har ofta redan tydliga processer som man förstärker med ett bra dataunderlag. Man mäter utifrån en tydlig koppling till produktiviteten snarare än traditionella underhållstal. Det finns också en experimentlusta när det gäller att testa och införa ny teknik, men utan att man för den sakens skull använder mer komplexa verktyg än nödvändigt. Smart maintenance handlar alltså inte om att kasta ut allt gammalt och ersätta det med data. Det gäller, som med all annan verksamhet, att arbeta systematiskt med planering, utförande och utvärdering, säger Anders Skoogh.</div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Text: Marcus Folino</em><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information</h2> <h3 class="chalmersElement-H3"> Kontakt </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/anders-skoogh.aspx">Anders Skoogh</a> - biträdande professor inom produktionsunderhåll vid avdelningen för Produktionssystem, Institutionen för industri- och materialvetenskap</div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/jon-bokrantz.aspx">Jon Bokrantz</a> – senior esearcher at the division of Production Systems, Department of Industrial and Materials Science </div> <div>   </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Om enkäten</h3> <div> </div> <div>Chalmers har i samverkan med industrin tagit fram benchmarkingverktyget Smart Maintenance Assessment (SMASh). SMASh är en webb-baserad enkät som besvaras av underhållsansvariga och eventuellt medarbetare. Frågorna tar ungefär 30 minuter att besvara. Tillgång till enkäten finns via hemsidan: https://digitalsmash.se</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Generella tips för att lyckas med Smart Maintenance</h3> <div> </div> <div><em>Datadrivna beslut består av att fatta underhållsbeslut baserat på data från produktionsutrustningen. </em><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Generella tips för att lyckas med datadrivna beslut: </strong></div> <div> </div> <div><ul><li>Implementera och använd ett underhållssystem där underhållsaktiviteter planeras, registreras och följs upp.</li> <li>Identifiera de data som redan samlas in i fabriken samt viktiga beslut för er underhållsverksamhet. Bestäm vilka beslut som borde bli mer datadrivna, och börja därefter analysera de data som behövs för att fatta dessa beslut.</li> <li>Etablera team och arbetsprocesser för insamling, kvalitetssäkring och analys av data.</li> <li>Starta pilotprojekt inom Artificiell Intelligens (AI) och maskininlärning för att förstå hur framtida teknik kan skapa värde i organisationen.</li> <li>Kombinera flera datakällor från hela fabriken, utveckla algoritmer och beslutsstödsystem, samt driv in det datadrivna beslutsfattandet på daglig basis.</li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Kollektiv kompetens består av underhållspersonalens kunskaper, färdigheter, förmågor och andra egenskaper. </em></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Generella tips för att lyckas med kollektiv kompetens:</strong></div> <div> </div> <div><ul><li>Validera och utveckla grundläggande underhållskompetens, t.ex. via www.svenskindustrivalidering.se.</li> <li>Utveckla samarbetet inom underhållsteamet, t.ex. genom nära samarbete mellan avhjälpande &amp; förebyggande personal,utförare &amp; planerare, el &amp; mek.</li> <li>Gå igenom teamets nuvarande kompetenser och framtida behov av digital kompetensprofil (t.ex. analys- och IT-kompetens). Utveckla en strategi för kompetensutveckling och rekrytering (t.ex. specialister inom data).</li> <li>Kartlägg underhållsverksamhetens totala kompetensbehov och identifiera vilka kompetensområden som bör utvecklas in-house, i partnerskap med andra fabriker eller leverantörer, alternativt köpas externt av entreprenörer.</li> <li>Stimulera individuell kompetensutveckling med hjälp av t.ex. poddar, onlinekurser, eller kurser.</li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><em>Intern integration består av att underhållsverksamheten är en del av helheten inom företaget. </em></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Generella tips för att lyckas med intern integration:</strong></div> <div> </div> <div><ul><li>Utveckla relationen till andra avdelningar såsom produktion, inköp, beredning och kvalitet. Etablera gemensamma mål och arbetssätt samt skapa specifika roller som ansvarar för samarbetet med andra avdelningar.</li> <li>Skapa formella rutiner för det interna samarbetet i fabriken, t.ex. i form av morgonmöten, tvärfunktionella haveriutredningar och gemensamma förbättringsgrupper.</li> <li>Skapa gemensamma nyckeltal i fabriken som gör att verksamheten följs upp på ett prioriterat och faktabaserat sätt. Uppdatera dessa nyckeltal kontinuerligt genom dataanalys.</li> <li>Dela data- och informationskällor mellan fabrikens avdelningar så att beslut fattas på gemensamma grunder, t.ex. genom att integrera olika informationssystem såsom produktionsuppföljningssystem och underhållssystem.</li> <li>Etablera gemensamma värderingar i fabriken som skapar incitament och motivation till att driva fabrikens utveckling tillsammans.</li></ul></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><em>Extern integration består av att underhållsverksamheten är en del av helheten utanför företaget. </em></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Generella tips för att lyckas med extern integration:</strong></div> <div> </div> <div><ul><li>Engagera er i underhållsnätverk, seminarier, forskning och mässor där ni aktivt delar kunskap och erfarenheter med andra företag.</li> <li>Knyt närmare kontakt med viktiga leverantörer som kan bidra med expertis för att analysera, förbättra och utföra underhåll.</li> <li>Kontinuerligt utvärdera er underhållsverksamhet med extern benchmarking.</li> <li>Etablera gemensamt informationsdelande med strategiskt viktiga partners, t.ex. i form av kostnader, reservdelslager, schemaläggning, grundorsaksanalyser och maskindata.</li> <li>Koppla upp maskiner och utrustningar till leverantörer för att möjliggöra t.ex. online-övervakning, support på distans och realtidsöverföring av data.</li></ul></div>Mon, 30 May 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Product-development-project-exhibition-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Product-development-project-exhibition-2022.aspxProduct development project exhibition 2022<p><b>I mastersprogrammet Product Development så arbetar studenterna gruppvis under ett halvår i en projektkurs. Alla projekten är framtagna i samarbete med industrin och bygger på aktuella och verkliga problem. Studenternas uppgift är att utforska lösningar som, förutom en projektrapport, också presenteras med modeller och prototyper i en utställning.</b></p> <div> <span> <span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/Product%20development%20day%202017/PD_exhibition_web220518_16_web_copy.jpg" alt="PD exhibition" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px;width:338px;height:185px" />Totalt presenterades tolv projekt som alla har kopplingar till företag som varit med som samarbetspartners. Studenterna tilldelas ett projekt och man är ungefär mellan fem och sju personer i varje projekt, och det finns en handledare både från akademin och industrin. Projekten är väldigt varierande och har i år handlat om allt från 3D-printing i rymden till att utveckla automatisk dosering för diskmaskiner.</span></span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Den här kursen är viktig eftersom sättet man arbetar i en grupp för att lösa ett övergripande problem ligger väldigt nära hur man arbetar som ingenjör. Därför är det också av betydelse att studenterna får arbeta med aktuella projektförslag som tagits fram av engagerade ingenjörer eller entreprenörer från industrin, säger Lars Almefelt som är examinator.</div> <div> </div> <div>Ett av projektförslagen, som tagits fram av IKEA, handlade om att ta fram koncept på ljuddämpande inredning för användning i privata hem. Förutom funktionell ljuddämpning så ställdes också krav på estetik och enkel montering. Daniel Stjernqvist, Product design engineer på IKEA, var imponerad av studenternas arbete.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Den slutliga produkten kommer ju förmodligen se annorlunda ut. Men jag tycker att det studenterna har tagit fram är väldigt intressant, och koncepten är något jag definitivt kommer att ha med i vårt utvecklingsarbete för den här typen av produkter, säger Daniel.</div> <div> </div> <div>Den industrinära kopplingen och att produktionen av prototyper verkar också vara uppskattat av studenterna själva. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Om man har ett mål som är baserat på ett verkligt problem så är det lättare att hitta en lösning. Det har också varit väldigt roligt att jobba praktiskt med att ta fram en prototyp, säger Eric Jarnestål, som ingått i ett projekt för att utveckla 3D-printning av kompositer.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/Product%20development%20day%202017/PD_exhibition_web220518_05.JPG" alt="PD exhibition" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:300px;height:200px" />Louise Andersson, vars grupp arbetat med att ta fram transportsystem för moduler till vindkraftverk, är inne på samma spår. <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> – Det har varit både intressant och roligt att arbeta med riktiga företag. Vi har också fått göra en del justeringar och anpassningar utifrån att förutsättningar har ändrats en del under vägens gång. Så det är ju precis som att jobba med ett riktigt projekt, säger hon.</div> <div> </div> <div>Lukas Iloson och Rafid Kadhim vars grupp arbetade med en lösning för att kunna värma och kyla litium-jon batterier i skåpbilar, berättar om hur de i början undrade hur de skulle få ihop något som liknade en färdig produkt.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Ja, i början så tänkte man väl lite hur det skulle gå eftersom det kändes ganska stort. Det var inte heller ett område som vi kände oss jättebekväma med. Men vi använde oss av de ingenjörsmässiga metoder vi lärt oss under tiden på Chalmers och bröt ner problemen i mindre delar. Det fungerade faktiskt väldigt bra och till slut så hade vi ett fungerande koncept, berättar de båda.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Utställningen var den första efter Covid-pandemin och Lars Almefelt är nöjd över att den kunde hållas i år.<br /></div> <div> </div> <div>- Vi är förstås väldigt glada över att kunna ha en riktig utställning på plats igen – det är ju första gången på tre år!</div> <div><br /></div> <div>Text &amp; bild: Marcus Folino<br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer information</h2></div> <div> Vill du veta mer kontakta <a href="/sv/personal/Sidor/lars-almefelt.aspx">Lars Almefelt</a>.</div> <div><br /></div> <div><span><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Product-Development.aspx">Masterprogrammet Product development</a><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Product-Development.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></span><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Alla projekt</h3> <div>Procada – Metal 3D-printer for use in space</div> <div>ZYYX Labs – 3D printing filament dryer</div> <div>BICO – Bio-automation</div> <div>POW – Enabling the circular economy through LSAM and recycled fishing nets</div> <div>Modvion – Transport system for wooden wind power tower modules</div> <div>IKEA – Sound absorbing solution for ceilings</div> <div>Ericsson – “Fool proof” grounding kit for MINI-LINK radio cables</div> <div>GKN – Acoustic liners for low noise turbine exhaust structures in jet engines</div> <div>Modul-System – Climate control system for lithium-ion batteries</div> <div>ASKO appliances – Detergent powder autodose</div> <div>Satcube – Satellite communication terminals for global broadband connectivity</div> <div>SSRS – Rescue boat towing arrangements.</div> <div> </div> <div> </div>Wed, 25 May 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Framtidens-lakemedel-individanpassas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Framtidens-lakemedel-individanpassas.aspxFramtidens läkemedel individanpassas<p><b>​Maria Siiskonen, Systems Engineering Design vid avdelningen för Produktutveckling IMS, försvarar sin doktorsavhandling.</b></p>​<span style="background-color:initial">Forskningsframgångar har gett oss verktyg till att kartlägga patientens individuella behov gällande dess behandling för diverse sjukdomar. Förutom patientens biologi som avgör hur väl en behandling passar denne så kan kraven på det perfekta läkemedlet uppstå från tillexempel patientens svårigheter att svälja tabletter eller om patienter genomgår andra behandlingar. </span><div>Dagens läkemedel är däremot varken utvecklade eller avsedda för individanpassning. Det saknas läkemedel med en design som gör det möljligt för individanpassning. Samt att det saknas produktionsmetoder för att tillverka och distribuera individanpassade läkemedel kostnadseffektivt. </div> <div><br /></div> <div>Under mina doktorandstudier har jag undersökt hur produktdesignen, själva läkemedelet, bör utformas för att uppfylla patienternas individuella krav på ett kostnadseffektivt sätt. Vidare har jag undersökt hur produktionssystemet bör utformas för att tillverka samt distribuera dessa individanpassade läkemedel kostnadseffektivt.</div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Summary (engelska)</strong><br /></div> <div>Recent research breakthroughs have provided tools to characterize the individual patient with respect to their biological as well as behavioral, environmental and preference characteristics and using these while making treatment decisions allows a better match of treatments to the patient’s individual needs. Such treatments or customized pharmaceutical products, when customized to the individual characteristics of patients aim to offer the patient effective treatments that are safe. </div> <div>However, currently, pharmaceutical products are not produced in enough variety for the broad population to acquire their optimal treatment. Patients are thus left with unsatisfied therapeutic needs. There is a lack of product designs for cost-effective large-scale availability of such customized pharmaceutical products. Furthermore, there is a lack of cost-efficient approaches to manufacturing and supplying the variety of such pharmaceutical products required.</div> <div>This thesis has explored the cost-effective product and production system designs for pharmaceutical product customization. Pharmaceutical product designs are suggested that embrace modular designs for the treatment adaptability to individual patient needs cost-effectively. Furthermore, this thesis proposes reconfigurations to the pharmaceutical supply chain for the cost-efficient manufacturing and supply of such, to the individual needs customized, pharmaceutical products. The results obtained in this thesis are promising for further exploration and exploitation of pharmaceutical customization.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/530166"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen och information om disputationen</a></div> <div>Kontakt: maria.siiskonen@chalmers.se</div> <div><br /></div>Thu, 12 May 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxFlest projekt från Chalmers på 100-listan 2022 <p><b>​​Återvinning av kritiska råvaror, skum som fångar upp luftföroreningar, miljövänlig produktion av grafen med hög kvalitet. Det är några av de 13 Chalmersprojekt som är utvalda att vara med på den 100-lista som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterar varje år.  ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Listan består av utvalda forskningsprojekt med affärspotential från Sveriges lärosäten – i år på temat teknik i mänsklighetens tjänst. De utvalda forskarna bidrar med aktuella forskningsprojekt som har potential att skapa nytta, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Forskarna får genom sitt deltagande på listan bland annat möjligheter till ökad näringslivssamverkan. </span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi är så väl representerade på 100-listan. Chalmers har ett starkt fokus på innovation och entreprenörskap, säger Mats Lundqvist, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.   </span><div><div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>De</strong></span><span><strong> utvalda Chalmersprojekten 2022</strong>:</span></p> <div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: <b>Realtidsoptimerad dricksvattenbehandling  </b></span></div> <div>Innovationen som Kathleen Murphy med kollegor står bakom, mäter i realtid kvaliteten och reaktiviteten hos sötvattenresurser som kommer in i vattenverket och bedömer även hur väl processen för att rena vattnet fungerar. Deras metod kommer att användas för att optimera driftsförhållandena vid dricksvattenverk, minska behovet av kemikalier och infrastruktur samt minska utsläpp och avfall. Den patentsökta lösningen med teamets unika algoritmer kommer att göra dricksvattenproduktion billigare och mer hållbar. </div></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx">Kathleen Murphy​<br /></a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx"></a><br /><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspx" title="chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om nyttan med realtidsoptimerad dricksvattenbehandling</a><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>S</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>vampar för produktion av framtidens protein</strong> </span><br /></div> <div>Alternativa proteinkällor såsom svampar (mycoprotein) kan leda till 95 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med nötkött. Visionen är att framtidens protein produceras av svampar som omvandlar biobaserade restströmmar från industrin. Svamparna odlas i slutna bioreaktorer med liten påverkan på den yttre miljön</div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/en/Staff/Pages/nygardy.aspx">Yvonne Nygård </a><span style="background-color:initial">och</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/eric-oste.aspx">Eric Öste </a><span style="background-color:initial"> </span>. <br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <strong>Stabilisering av restråvaror från sjömatsindustrin så att mer av fisken kan bli mat</strong> </div> <div>Efterfrågan på fisk ökar som svar på kostrekommendationer, befolkningsökning och önskemål om mer klimatvänliga proteinkällor. Vi behöver därför omvandla mer av varje landad fisk till mat, eftersom det idag är främst filén, som utgör endast 40–50 procent av vikten, som används. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/Personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland,</a> <a href="/sv/personal/Sidor/haizhou.aspx">Haizhou Wu</a>, <a href="/sv/Personal/Sidor/khozaghi.aspx">Mehdi Abdollahi</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/bita-forghani.aspx">Bita Forghani </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Innovationer-kring-hallbar-mat-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innovationer kring hållbar mat på IVA:s 100-lista </a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Data- och informationsteknik </h2> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">EmbeDL</span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div>AI har uppnått anmärkningsvärda framgångar men till ett pris – artificiella neurala nätverk är mycket stora och använder mycket resurser både under träning och i produktion, vilket gör att de lämnar ett mycket stort energifotavtryck. Vår forskning handlar om hur man kan minska komplexiteten på dessa neurala nätverk, med bibehållen noggrannhet, och att nyttja hårdvarans speciella egenskaper så att AI i produktion kan nyttjas på ett mer effektivt och mindre energikrävande sätt, för att lösa ett specifikt problem. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">Repli5</span></div> <span style="font-weight:700"></span><div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningen handlar om att skapa digitala tvillingar och syntetisk data. En digital tvilling är en kopia av den verkliga världen in silico (datorsimulerad), som kan användas för ersätta kostsamma, långsamma och felbenägna tester i den verkliga världen med effektiva och billiga tester och verifieringar av system. Digitala tvillingar kan användas för att generera syntetisk data för effektiv träning av AI-system, utan att behöva samla in verkliga data och annotera dem manuellt, vilket är kostsamt och  långsamt, med risk för brus och felaktigheter i datan. </span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <span style="font-weight:700">Dpella </span></span><br /></div> <div>Att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som till exempel GDPR. Målet för företaget är att hjälpa svensk industri och myndigheter att utföra analyser av personuppgifter samtidigt som integriteten respekteras. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> <br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Smarta datorminnen</span><br /></div> <div>Utveckling av datorers processorkraft ökar dramatiskt och ställer höga krav på effektiv minneslagring. Några få aktörer har idag kontroll över processorutvecklingen genom att de äger och kontrollerar processorarktitekturer. Chalmers med avknoppningsbolaget ZeroPoint Technologies utvecklar teknologier för datorers internminne som är snabbare och mindre energikrävande och utvecklas för att passa in i en öppen processor arkitektur. Detta ger grundförutsättningar för smart industri. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/per-stenstrom.aspx">Per Stenström </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Samlad information om projekten från Data- och informationsteknik finns här</a></div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fysik </span></h2></div> <div><div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Nanofluidic Scattering Microscopy </span><br /></div></div> <div><span style="font-size:14px"> Vi utvecklar nästa generations nanoteknologi för att studera och analysera enstaka biomolekyler och samtidigt generera viktig information om dem. Det gör vi med ett optiskt instrument kombinerat med nanofluidiska chip och mjukvara med maskininlärning/AI. Genom att erbjuda forskare detta nya verktyg, kan de besvara sina frågor på ett helt nytt sätt och därmed accelerera sin forskning och göra banbrytande upptäckter.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">2D-halvledare med perfekta kanter </span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>Vi har utvecklat ett nydanande material, som är användbart för många tillämpningar. Utgångspunkten för materialet är ett mineral som kallas molybdenit. Det finns i rikliga mänder och kostar enbart 5 dollar per kilogram. Genom att använda en skalbar, patenterad och miljövänlig process har vi lyckats producera ett stort antal kanter i flingor av naturlig molybdenit. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-forskningsprojekt-fran-Fysik-pa-IVA-100-listan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Två forskningsprojekt från Fysik på årets IVA 100-lista </a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>In</span><span>dustri- och materialvetenskap </span></h2> <div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>Design för en energiresilient vardag </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">​Vårt ökande beroende av elektriska och uppkopplade produkter är ohållbart ur resurssynpunkt och gör oss sårbara i ett framtida energisystem där mer förnybara källor och klimatförändringar ökar sannolikheten för effektbrist och strömavbrott. För att kunna hantera störningar i elleveranser, samtidigt som vi lever ett gott och meningsfullt vardagsliv, krävs kunskap, nya designriktlinjer för produktframtagning och energioberoende alternativ</span></span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><div style="display:inline !important">Design för en energiresilient vardag </div></a><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>K</span><span>em</span><span>i och kemiteknik  </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt:<strong> Recycling an</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>d remanufacturing of indium based semiconductor materials. </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" style="outline:currentcolor none 0px">Burcak Ebin </a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt:<strong> High-Quality Graphene and Highly Thermal Conductive Graphene Films Produced in Eco-Friendly Ways </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/ergang.aspx">Ergang Wang </a></div> <div><br /></div> <div><div>Projekt: <span style="font-weight:700">Adsorbi - cellulose-based foams for air pollutants capture </span></div> <div>Efter att ha disputerat från Chalmers kemi och kemiteknik grundade Kinga Grenda startup bolaget Adsorbi tillsammans med Romain Bordes, forskare på institutionen. Hon utsågs nyligen till en av tio entreprenörer ett hålla koll på av Swedish Incubators and Science Parks.  </div> <div>Forskare: Kinga Grenda​</div> <div> <a href="https://adsorbi.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial">Mer om forskningen och bolaget </span><a href="https://adsorbi.com/" target="_blank">Adsorbi </a>(extern länk)</div></div> <div><br /></div> <div>Med på listan finns även det <strong>kärntekniska kompetenscetrumet ANItA</strong> där forskare från Chalmers Kemi och kemiteknik är en av partnerna. <a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="länk till extern sida IVA lista "><span>Mer om </span><span>forksnings<span style="background-color:initial">projekt</span></span>et ANitA </a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-pa-IVA-100-lista-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kemiforskarna på IVA:s 100-lista</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Matem</span><span>at</span><span>iska </span><span>vetenskaper </span></h2></div></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>PressCise</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vi samarbetar med kliniska partners för att identifiera problem med dagens produkter, och för att testa och verifiera våra egna uppfinningar. Vi använder matematiska teorier för att lösa verkliga problem och vi realiserar våra lösningar i äkta smarta textilprodukter. </span></div> <div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a>, i samarbete med Josefin Damm och Andreas Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.presscise.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />PressCise ABs </a>(extern länk) kärnverksamhet är innovation och utveckling<br /></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span></span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>1</em></span><span style="background-color:initial"><em>00-listan är en del av IVA-projektet Research2Business, R2B. Listan presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område. </em></span><span style="background-color:initial"><em>H</em></span><span style="background-color:initial"><em>ela listan finns på </em></span><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/"><em>www.iva.se </em></a><span style="background-color:initial"><em> </em></span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/rektor-kommenterar/Sidor/IVAs-100lista-Chalmers-teknik-i-mansklighetens-tjanst.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Rektorns perspektiv på Chalmers bidrag till teknik i mänsklighetens tjänst​</a></span></div> ​​Tue, 10 May 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Anvandarupplevelse-med-flexibla-kontor-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Anvandarupplevelse-med-flexibla-kontor-.aspxAnvändarupplevelse med flexibla kontor <p><b>​Antonio Cobaleda Cordero, Design &amp; Human Factors IMS, försvarar sin doktorsavhandling. Den bidrar med kunskap om upplevelser som användarna har av flexibla kontor, utforskar designmöjligheter för positiva användarupplevelser med flexibla kontor, och föreslår den tentativa modellen SEEX (Stimuli-Evaluation-EXperiential outcome) av hur användarupplevelser uppstår. Avhandlingen ger teoretiska och praktiska insikter för att stödja både forskare och praktiker i planering, utveckling, drift och designintervention av kontorsmiljöer ur ett UX perspektiv.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Profilbilder/Antonio_170px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br />Antonio är en industridesigningenjör från Spanien och han har ett starkt intresse för användarcentrerad produktdesign och utveckling. Hans forskning fokuserar på användarupplevelsen av fysiska artefakter och utrymmen i flexibla kontor, och hur dessa skulle kunna (om)designas för att möjliggöra positiva användarupplevelser och därmed bidra till användarnas välbefinnande på jobbet.<div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Abstract (ENG)</strong></div> <div>Different office types provide the preconditions for distinct user experiences. However, research evidence on how users appraise flexible offices such as activity-based or combi offices is not as profuse as in the case of the more traditional open-plan and cell offices. Further, the available literature shows discrepant results between flexible offices. The main difference between traditional and flexible offices is that the design of the latter is intended for users to switch between different shared spaces and workstations oriented to support different activities, needs, and preferences. This office design may pose new opportunities and challenges for the users as their experiences at work may be influenced by design qualities (or constellations of them) that are not present in traditional offices. I study the experiences of users with flexible offices because I want to understand the influences that the design qualities of the office artefacts and spaces have on such experiences, as well as their design implications. Also, I utilise the acquired knowledge to explore design opportunities for positive user experiences with flexible offices. In this regard, the research angle adopted draws on a UX theoretical background and a practical approach with multiple user studies in real office environments. </div> <div>The findings show that the user experiences with flexible offices are influenced by interrelated design qualities of the spaces and artefacts in use, rather than isolated qualities. These (tangible and intangible) qualities define the nature of an artefact, a space, or constellations of them that users experience, e.g., the qualities of an office chair vs. a meeting room. Experiences are subjective, but relate to both individual and collective experiences, e.g., using an ergonomic workstation vs. sharing those workstations. The findings also suggest that designing for user experiences with flexible offices is a highly complex endeavour, and that emphasis should be placed on designing for the experiences of pleasure, community, autonomy, purpose, and control over the environment. Utilising this knowledge to develop and test research prototypes allowed for a richer understanding of the experiential process and its relation to more systemic aspects such as the context of use or the temporality of experiences. Derived from these research activities conducted and their findings, I present in this thesis the tentative model SEEX (Stimuli-Evaluation-EXperiential outcome) of how user experiences take place. This thesis contributes knowledge on both theoretical and practical levels for academics and practitioners to study office user experiences from a UX perspective, support informed decisions in the planning, operation, and evaluation of offices, and explore design opportunities for office environments. </div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=cobaleda"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div> <div><a href="https://www.linkedin.com/in/antonio-cobaleda-cordero-7b6613129/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Antonio Cobaleda Cordero​ Linkedin</a></div> <div><br /></div>Thu, 05 May 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Jana-Sochor-utsedd-till-medlem-i-Transportation-Research-Board.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Jana-Sochor-utsedd-till-medlem-i-Transportation-Research-Board.aspxJana Sochor utsedd till medlem i Transportation Research Board<p><b>​​Jana Sochor, forskare på avdelningen Design &amp; Human Factors vid Institutionen för industri och materialvetenskap, har utsetts till ledamot av Transportation Research Board (TRB) Standing Committee on the Effects of Information and Communication Technologies (ICT) on Travel Choices.</b></p><div>Transportation Research Board är en del av The National Academies of Sciences, Engineering, and Medicine i USA. Standing committees består av ett begränsat antal ledamöter som nomineras på treårsperioder.</div> <br /><div>TRBs motivering lyder,<em> “as a member, you have been recognized as an expert in your field, someone who can contribute a valuable perspective on current issues facing the profession”. </em></div> <br /><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/JanaSochor_webb.jpg" alt="Jana Sochor" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 25px;width:170px;height:221px" /><br />Jana har tidigare haft två utnämningar som ledamot av TRBs Standing Committee on Innovative Public Transport Services and Technologies (AP020) från 2016 till 2022, samt två utnämningar som medlem i den tidigare Task Force on Data Privacy, Security and Protection Policy (ABJ55T) från 2016 till 2020, då det blev Subcommittee on Privacy under the Standing Committee on Data for Decision Making (AJE70). Jana beskriver sitt pågående engagemang i TRB som mycket givande, både professionellt och personligt.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/jana-sochor.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Jana Sochor</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.nationalacademies.org/trb/transportation-research-board"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://www.nationalacademies.org/trb/transportation-research-board</a><br /></div> <br />Tue, 26 Apr 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/En-Lagrange-Euler-baserad--simuleringsmetod.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/En-Lagrange-Euler-baserad--simuleringsmetod.aspxEn Lagrange–Euler-baserad simuleringsmetod för viskoelastisk strömning med tillämpningar för simulering av limfogningsprocesser<p><b>​Simon Ingelsten, doktorand vid Kronstruktionsmaterial IMS samt Fraunhofer-Chalmers Centre FCC försvarar sin doktorsavhandling.​</b></p>​Kort bio och sammanfattning av avhandlingen nedan (på engelska endast)<div><br /><div><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"><strong>A Lagrangian–Eulerian simulation method for viscoelastic flows applied to adhesive joining</strong></span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">Simon Ingelsten, industrial PhD student at the division of Engineering Materials, IMS, working at the Fraunhofer-Chalmers Centre for Industrial Mathematics, will defend his PhD thesis “A Lagrangian–Eulerian simulation method for viscoelastic flows applied to adhesive joining” on May 6th 9.00 in Virtual Development Laboratory (VDL).  In the thesis, a new numerical method to simulate viscoelastic flows is proposed and validated. Viscoelastic flows appear in many interesting industrial applications. Simulation tools can therefore aid virtual product realization and process preparation and, in turn, contribute to more cost efficient and sustainable manufacturing processes. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Summary</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Viscoelastic fluids are complex materials which exhibit the behaviors of both viscous liquids and elastic solid materials. Such materials appear in important industrial processes, such as additive manufacturing, automotive sealing, polymer extrusion and adhesive joining applications. Computer simulations can enable process verification and optimization in a virtual environment. This can reduce the need for time-consuming physical testing and aid the development of sustainable manufacturing processes. However, many of the processes have complex features which make them challenging to simulate. New computational algorithms are therefore called for, which enable simulation of these applications and which can predict the outcome in an efficient, robust and user-friendly manner. </span></div> <div><span style="font-size:14px">In this thesis, a new simulation method for viscoelastic fluid flow is presented. While the computational algorithm is generally designed, particular focus is aimed at the viscoelastic flows in adhesive joining applications. The simulation framework is able to simulate for example adhesive extrusion along an industrial robot path, parts assembly and hemming joining. As a result, the research in this thesis can contribute to enable virtual tools for optimization and verification of adhesive joining applications using computer simulations.  </span></div></div></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://research.chalmers.se/publication/529244" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/kalendarium/Sidor/Lagrangian-Eulerian-simulation-method-for-viscoelastic-flows.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Plats och tid för disputationen​</a></div> <div><span style="font-size:14px">Kontakt Simon Ingelsten <a href="mailto:%20simonin@chalmers.se">Chalmers</a>, <a href="mailto:%20simon.ingelsten@fcc.chalmers.se">FCC</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Simon Ingelsten <a href="https://www.linkedin.com/in/simon-ingelsten-53894172/">Linkedin</a></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div>Fri, 22 Apr 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Verktyg-for-cirkular-design-vinner-europeiskt-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Verktyg-for-cirkular-design-vinner-europeiskt-pris.aspxVerktyg för cirkulär design vinner europeiskt pris<p><b>​The Use2Use Design Toolkit är en unik verktygslåda, framtagen vid Chalmers, för att främja utvecklingen av cirkulära produkter och tjänster. Den prisas nu av European Institute of Innovation and Technology (EIT), genom att tilldelas Raw Materials and Circular Societies Prize. Bakom the Use2Use Design Toolkit står Oskar Rexfelt och Anneli Selvefors, som just nu driver forskningsprojektet ”Design för cirkulär konsumtion”.</b></p><div>​The Use2Use Design Toolkit består av fem designverktyg som syftar till att skapa förståelse för konsumenters behov och krav, generera idéer för cirkulära produkter och tjänster, samt utvärdera koncept för cirkulära erbjudanden. Verktygen har ett särskilt fokus på hur man kan göra det mer attraktivt för människor att till exempel hyra, sälja och låna produkter i sin vardag.<br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/ideation_web.jpg" alt="Ideation" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:700px;height:515px" /> <em>The Use2Use Design Toolkit har tidigare uppmärksammats av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien på deras topp 100-lista över forskningsprojekt med potential att skapa nytta, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. </em></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Oskar Rexfelt och Anneli Selvefors tävlade i kategorin “New tools/methodologies to support circular design for products and services”. Juryn bestod av experter från EIT RawMaterials, ICLEI (Local Governments for Sustainability), European Environmental Bureau och Ellen MacArthur Foundation. </div> <div> </div> <div><strong>Grattis till vinsten! </strong></div> <div>– Tack, det känns fantastiskt kul! Dels är det såklart roligt att juryn gillade vårt bidrag, men framför allt hoppas vi att detta leder till att verktygen får mer uppmärksamhet och spridning.</div> <div> </div> <div><strong>Hur gick tävlingen till?</strong></div> <div><span>– <span></span></span>Under sommaren 2021 skickade vi in vårt bidrag och blev sedan under hösten uttagna till en final där vi och ett antal andra utvalda bidrag pitchade våra metoder och verktyg inför juryn. Vid årsskiftet fick vi sedan besked om att vi vunnit.</div> <div> </div> <div><strong>Varför prisades just era verktyg tror ni?</strong></div> <div><span>– <span></span></span>Vi tror juryn fastnade för verktygens fokus på att åstadkomma så kallade snäva loopar, det vill säga främja att produkter cirkuleras för återanvändning utan att industriella processer behövs mellan varje användare. Få andra verktyg för cirkulär design sätter användarna i centrum och har ambitionen att underlätta en cirkulär vardag. Dessutom är verktygen designade för att vara inspirerande och enkla att använda.</div> <div> </div> <div><strong>Är det många som visat intresse för verktygen?</strong></div> <div><span>– </span>Absolut, vi får många förfrågningar om verktygen och många är nyfikna på hur de kan användas. Fler och fler företag intresserar sig för cirkulär design och söker efter lämpliga metoder och verktyg. Vi har sålt slut på vår första omgång fysiska kit, men då fler visat intresse håller vi på att trycka nya. På vår webbplats www.use2use.se erbjuder vi också sedan 2020 fritt nedladdningsbara pdf-versioner, och snart är vi uppe i 3000 nedladdningar. <br /></div> <div> </div> <div><strong>Vad händer i projektet just nu?</strong></div> <div>”Vi arbetar mycket med nyttiggörande av verktygen. Tillsammans med våra industripartners håller vi workshops för att utvärdera hur verktygen bäst kan nyttjas i olika utvecklingsprocesser. Vi använder också verktygen i undervisning i flera kurser på Chalmers. Nyligen har vi också tillgängliggjort verktygen för användning via de digitala whiteboardplattformarna Miro och Mural.”</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om EIT Raw Materials and Circular Societies Prize 2021</h2> <div>Tävlingen arrangeras av Europeiska Unionens myndighet EIT (European Institute of Innovation and Technology). Huvudsyftet med priset är att stötta utveckling och implementation av cirkulära affärsmodeller i Europa. Bidragen i tävlingen utvärderas utifrån ett antal kriterier, t.ex. Circularity impact, Market needs och Quality of the team. En prissumma på 10.000 euro delas ut till vinnarna i de tre kategorierna:</div> <div><br /></div> <div><ul><li>Products and services designed to fit within a circular economy</li> <li>New tools/methodologies to support circular design for products and services</li> <li>Digital Products Passports</li></ul></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om The Use2Use Design Toolkit</h2> <div>Verktygen hittar du på www.use2use.se där du också kan läsa mer om Oskars och Annelis forskning. The Use2Use Design Toolkit utvecklades med medel från Familjen Kamprads Stiftelse, vilka också stöttar det pågående forskningsprojektet ”Design för Cirkulär konsumtion”.</div> <div> </div> <div> </div>Tue, 15 Mar 2022 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Strukturella-batterier---utmaningar-och-framtid-David-Carlstedt-ny-doktor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Strukturella-batterier---utmaningar-och-framtid-David-Carlstedt-ny-doktor.aspxFörst att doktorera på strukturella batterier<p><b>​Strukturella batterier både lagrar energi och fungerar som bärande material i en konstruktion. Denna teknologi öppnar dörren för stora energibesparingar och nya innovationer, men det ökar också komplexiteten i materialets beteende. David Carlstedt, först vid Chalmers att doktorera med fokus på strukturella batterier, har studerat kopplingar mellan de olika fysikaliska processerna som sker i detta material under användning. </b></p><div>​David Carlstedt har under sin doktorandtid ingått i det forskningsteam som under 2021 kunde visa upp ett kolfiberbaserat strukturellt batteri med oöverträffade multifunktionella egenskaper. Mycket forskning ligger bakom genombrottet och arbetet har skett över flera vetenskapliga discipliner och akademiska institutioner. I en del av projektet ville man ta fram en fungerande prototyp. David ingick i ett stort interdisciplinärt team som fått i uppdrag att bygga och testa en sådan prototyp.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag har nog efterhand byggt och testat nära 100 batterier. När ett av dem till slut fungerade samt visade värden som aldrig tidigare uppmätts så trodde jag först inte att det var sant. Det var en riktigt häftig känsla när jag förstod att vi lyckats ta fram ett så pass bra och unikt strukturellt batteri, säger David.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/Strukturelltbatteri_web.jpg" alt="David Carlstedt i kompositlabbet" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span><em>En kolfiberbaserad strukturell battericell, </em><span><em>med oöverträffade multifunktionella egenskaper, </em></span><em>lyser här upp en diodlampa.</em><span style="display:inline-block"></span></span><em> Foto: David Carlstedt</em><br /></div> <div><br /></div> Strukturella batterier har också kommit att beskrivas som ”viktlös energilagring”. Det kan förklaras med att när energilagringen blir en del av den bärande strukturen så ”försvinner” också den vikt och plats som batteriet tidigare tagit upp. Detta innebär i sin tur mindre materialåtgång till samma typ av konstruktion, vilket leder till ytterligare viktbesparingar. En annan fördel är att det strukturella batteriet också är formbart och skulle kunna användas till att bygga till exempel bilkarosser, cykelramar eller luftfarkoster. <div><br /></div> <div> </div> <div>– Om man ser hur en modern smartphone är konstruerad så är det, förutom diverse elektronik, i stora drag ett eller flera batterier med ett skyddande och bärande material runtom. Om energilagring i stället integreras i själva skalet skulle den kunna bli tunnare och lättare, samt möjliggöra för nya innovativa designlösningar. Applicerar man sedan den här tekniken på fordon och luftfarkoster så kan man göra betydande effektiviseringar, eftersom vikten har en så avgörande roll på energiförbrukningen vid transporter, säger David.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fysikaliska processer som påverkar varandra – en utmaning i strukturella batterier</h2> <div>Tekniken kring strukturella batterier har många fördelar, men det har också sina utmaningar. Avgörande för att förstå hur ett material eller batteri beter sig är att kunna beräkna de fysikaliska jämviktsprocesserna för elektrisk laddning, mekanisk last, värme och masstransport. För att till exempel undvika överhettning i ett batteri så måste man kunna göra exakta beräkningar av de värmeeffekter som sker.</div> <div><br /></div> <div>Att göra beräkningar för fysikalisk jämvikt i både batterier och konstruktionsmaterial var för sig finns det idag god kunskap och väl etablerade beräkningsmodeller för. Men om batteri och konstruktionsmaterial blir ett och samma ökar komplexiteten när de olika fysikaliska processerna påverkar varandra. På engelska kallas detta för ”coupling effects”. I ett strukturellt batteri så innebär det bland annat att de elektrokemiska processerna, alltså själva batterifunktionen, påverkar den bärande förmågan, och att de mekaniska lasterna i sin tur påverkar de elektrokemiska processerna.</div> <div> </div> <div>– I min forskning så har jag studerat olika kopplingseffekter mellan de fysikaliska processerna och utvecklat nya beräkningsmodeller som kan användas för att förstå det strukturella batteriets beteende. Vi har applicerat och kombinerat inomvetenskapliga metoder. Exempelvis har vi använt oss av befintliga metoder för att lösa komplexa matematiska problem samt strategier för att beskriva de fysikaliska processerna och kopplingarna. Till viss del finns sådana här kopplade effekter i olika strukturer i naturen, men materialet vi använder för det strukturella batteriet är unikt i sitt slag. Därför har det heller inte funnits något behov att kunna räkna på just detta problem tidigare, förklarar David.</div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om framtiden</h2> <div>Leif Asp leder forskningen kring strukturella batterier på Chalmers, och han har goda förhoppningar om att ytterligare framsteg kommer att göras inom den närmaste tiden.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/LeifAsp20210303_06_webb6.jpg" alt="Leif Asp" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:0px 15px;width:198px;height:250px" />– Det har hänt väldig mycket den senaste tiden både i form av vetenskapliga framsteg och intresse. Nu har vi också utbildat vår första doktorand med fokus på strukturella batterier. Företag från hela världen har kontaktat oss så det finns ett enormt intresse kring den här tekniken. Vi är redan i nytt projekt där vi hoppas kunna få fram ett strukturellt batteri som är ungefär lika starkt som aluminium, och med en mycket högre energitäthet än hos det nuvarande strukturbatteriet. Resultaten hoppas vi kunna presentera inom det närmaste året, säger Leif Asp.</div> <div> </div> <div>David Carlstedt har haft Leif Asp som handledare under doktorandtiden, och han spår David en mycket ljus framtid.</div> <div><br /></div> <div>– Vi är jätteglada att kunna utbilda tvärs över disciplinerna i ett sådant här projekt. David har fått en otrolig vana vid att jobba i tvärvetenskapliga sammanhang, och hans kunskaper kommer att vara väldigt eftertraktade både inom akademin och industrin, säger Leif.</div> <div> </div> <div>Efter sina doktorandstudier kommer David att börja jobba med struktur-batterisimuleringar på Volvo Cars. David ser mycket framemot detta nya spännande uppdrag och tror sig få stor användning av sina kunskaper införskaffade under doktorandtiden. Inom bilindustrin pågår det just nu ett omfattande skifte mot eldrift och batterier spelar en nyckelroll i detta. David ser detta därför som ett väldigt spännande område att fortsätta sin resa inom. Han spekulerar också kring framtida användningsområden för strukturella batterier.</div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/MoB/DavidCarlstedt220210_06_750x340.jpg" alt="David Carlstedt" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div>– Framtidens eldrift kommer kanske att bestå av flera olika typer av lösningar beroende på användningsområde. I satelliter och små luftfarkoster, där låg vikt är väldigt eftertraktat, så skulle man kunna tänka sig att vår typ av formbara kolfiberbaserade strukturella batteri vore en passande lösning. I en elbil så kan man tänkas sig att vissa delar av karossen eller interiören byggs med strukturella batterier för att till exempel driva fönsterhissar, ljudanläggning eller liknande. Vad som händer beror ju också på hur man väljer att satsa på detta från industrins håll. Det ska i alla fall bli väldigt spännande att följa utvecklingen, och förhoppningsvis vara en del av den, säger David. </div> <div> </div> <div>David Carlstedt <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Computational-modelling-of-structural-battery-composites.aspx">disputerar den 17 mars 2022</a> med doktorsavhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/528613">Computational modelling of structural battery composites.<br /></a></div> <div><br /><a href="https://research.chalmers.se/publication/528613"></a></div> <div><em>Text och foto: Marcus Folino</em><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om det strukturella batteriet</h3> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Stort-genombrott-for-”viktlos”-energilagring.aspx">Stort genombrott för ”viktlös” energilagring</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx">Kolfiber kan lagra energi</a><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1002/aesr.202000093" title="A Structural Battery and its Multifunctional Performance">A Structural Battery and its Multifunctional Performance</a> <br /></div> <div> </div>Sun, 13 Mar 2022 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Zhenyuan-Xia-ny-docent-IMS.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Zhenyuan-Xia-ny-docent-IMS.aspxZhenyuan Xia ny docent IMS<p><b>​​​Zhenyuan Xia håller sin docentföreläsning för &quot;oavlönad docent&quot; med titeln Graphene-related 2D composites and their applications, den 18 mars 2022.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/Zhenyuan%20Xia/Zhenyuan%20Xia.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 20px;width:300px;height:372px" /><br /><br /><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700">Zhenyuan Xia, Forskare</span></span><div>Avdelningen för Material och tillverkning, IMS</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/zhenyuan.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om <span style="background-color:initial">Zhenyuan Xia</span></a><span style="background-color:initial"></span></div> <div><br /></div> <div>Zhenyuan Xia är senior forskare vid Institutionen för industri och materialvetenskap. Hans forskning fokuserar huvudsakligen på elektrokemisk syntes av grafen relaterade material (GRM), självmonteringsstudie av GRM-baserade organiska / oorganiska hybrider, och tillämpningen av GRM i energilagringsfält.<br /></div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700"><br /></span></div> <div><span style="font-weight:700"><br /></span></div> <div><span style="font-weight:700"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700"><br /></span></div> <div><span style="font-weight:700"><br /></span></div> <div><span style="font-weight:700">Abstract</span></div> <div>The two-dimensional (2D) material graphene, since its discovery around 2004, has emerged as a rock star in the world of material science. Unlike the traditional carbon materials, this one-atom-thick material holds a range of sci-fi-like properties such as excellent elasticity and flexibility, high electrical and thermal conductivity. Inspired by the unique characteristics of graphene, it has been utilized for creating novel 2D composites with bulk engineering materials such as polymers and metals in a wide range of applications.</div> <div>In this lecture, I will give a general introduction about the electrochemical manufacturing and processing of graphene-related 2D composites. The industrial potential of these composites, including graphene-based metal/metal oxide composites in energy application and graphene-polymer composites in environmental application will also be presented.</div> <div><br /></div>Wed, 09 Mar 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Cykelpendling-kan-hindras-av-brist-pa-utrustning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Cykelpendling-kan-hindras-av-brist-pa-utrustning.aspxCykelpendling kan hindras av brist på utrustning<p><b>​Företag som tillverkar och säljer cykelprodukter kan spela en nyckelroll för att öka andelen människor som använder cykeln för vardagstransporter. En studie från Chalmers visar att tillgång till rätt utrustning kan vara avgörande för att lyckas med åretruntcykling, och att det är svårt att hitta produkter när cykeln är ett fordon snarare än ett sportredskap.</b></p><div>​Styrkeområde Transport har finansierat en grupp ”covid-projekt”, där forskare har undersökt hur olika delar av transportsystemet har påverkats av pandemin (se lista längst ner).</div> <div> </div> <div>Ett av projekten – <em>Vardagscykling i ovanliga tider</em> – är en intervjustudie av tolv personer som gick över till cykeln som dagligt transportmedel i Göteborg för att undvika kollektivtrafiken. Chalmersforskarna Helena Strömberg och Pontus Wallgren, på avdelningen Design &amp; Human Factors, såg möjligheten att kartlägga dessa ”nya” åretruntcyklisters helhetsupplevelser av att använda cykeln för både jobbpendling och andra vardagstransporter.</div> <div> </div> <div>Deltagarnas berättelser innehåller många uppslag för hur olika aktörer kan bidra till klimatomställningen genom att göra cykelresor mer attraktiva <span>– <span style="display:inline-block"> även efter pandemin</span></span>. Ett tema som sticker ut, och som hittills inte har fått mycket uppmärksamhet, är svårigheter med att hitta lämpliga produkter som behövs för att cykeln ska kunna fungera som vardagsfordon. Exempelvis kläder för att hålla sig torr och lagom varm, cykelvagnar eller vattentäta väskor till allt som måste transporteras och säkerhetstillbehör som hjälmar och dubbdäck.</div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Helena%20Strömberg%20porträtt.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto av Helena Strömberg" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Enligt våra resultat är utrustningen väldigt viktig för att lyckas med åretruntcykling, och den faktorn ingår sällan i dagens diskussioner, säger Helena Strömberg. Deltagarna i studien lyckades ta sig förbli flera olika typer av hinder genom att hitta rätt utrustning. Men det var en onödigt svår och tidskrävande process, och vi tror att det finns mycket att göra inom detta område för att minska barriärerna för cykling.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Motvilligt klädda i neonfärger och lycra</h2> <div>Alla deltagarna i studien hade gått igenom en fas där de köpte, testade och förkastade en mängd olika produkter för att till slut hitta saker som fungerade för deras behov. De hade svårt att hitta saker som passade för cykling för vardagstransport – de flesta produkterna var anpassade för sportcykling. Och det var både ett funktionellt och ett estetiskt problem.</div> <div> </div> <div>Deltagarna ville inte se ut som ”sportcyklister”, och ville inte alls att cyklingen skulle vara en del av deras identitet. De ville hitta utrustning och kläder som ser normala ut, och som är funktionella för helt vanliga människor som bara tar sig fram med cykel i alla väder. Men i många fall hade de fått acceptera neon- och lycraestetiken, eftersom det var vad som fanns och det var tillräckligt svårt att hitta rätt funktionalitet hos produkterna.</div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Pontus%20Wallgren%20porträtt.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto av Pontus Wallgren" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Här ser vi en viktig möjlighet för företag att ta fram kläder och annan utrustning som stödjer cykling lika bra som dagens specialtillbehör, men med mer varierad och inkluderande estetik, säger Pontus Wallgren.</div> <div> </div> <div>Men bara att få veta vilka produkter som finns och var man hittar dem var ett bryderi för deltagarna. De letade sig fram med hjälp av informella nätverk, till exempel kollegor som de träffade vid cykelstället på jobbet. Färjan över älven visade sig vara en god hjälp för dem som pendlade den vägen. Där fick de chansen att spana in vad andra cyklister hade, och även prata med dem för att få tips och råd.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bättre möjligheter att prova saker kan göra skillnad</h2> <div>Forskarna menar därför att mycket skulle vara vunnet om det blev lättare att prova olika typer av utrustning och få överblick över vad som finns. Till exempel skulle företag kunna erbjuda uthyrning med möjlighet till köp av de produkter som passar, och även lägga mer tid på att ta reda på vilka specifika behov köparen har och rekommendera saker utifrån det. Offentliga aktörer skulle kunna bidra genom exempelvis bibliotek för utrustning, och arenor där oerfarna cykelpendlare kan lära sig om allt ifrån utrustning till den bästa cykelvägen för dem.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/350x305/Vardagscykling_sidbild_350x305px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto av cyklist" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Det behövs en hel del färdigheter för att klara av att använda cykeln som transportmedel året runt i ett nordiskt klimat, säger Helena Strömberg. Alla deltagarna i studien beskrev en inlärningsprocess, där de aktivt sökte upp olika lösningar för få cyklingen att fungera i vardagen.</div> <div> </div> <div>Utmaningarna för cyklister är likartade i många svenska städer. Göteborg är dock dessutom en mycket backig stad, och deltagarna tyckte inte att en traditionell cykel räckte till i längden. De flesta hade köpt en lättviktscykel med många växlar eller en elcykel som en del av anpassningen till vardagens krav.</div> <div> </div> <div>– I stora cyklingsländer som Danmark och Nederländerna sägs det ofta att det inte behövs något annat än en standardcykel med upprätt ställning, säger Pontus Wallgren. Men där har många en platt cykelväg, och det är ett exempel på att det är viktigt att hitta lösningar även för lokala och individuella hinder för cykling.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lättare och roligare än väntat trots utmaningarna</h2> <div>Trots allt hade deltagarna i studien förväntat sig att det skulle vara ännu svårare att bli åretruntcyklist än vad det faktiskt var. Och deras berättelser innehåller många positiva effekter av cyklingen.</div> <div> <br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/350x305/Vardagscykling_sidbild2_350x305px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto av cyklist" style="margin:5px" />– En sak som verkligen står ut i resultaten är deltagarnas upplevelser av glädje, frihet och egenmakt när de cyklar, säger Pontus Wallgren. De hade cyklat i ungefär ett år när de intervjuades, och nästan alla sade att de tänkte fortsätta även efter pandemin. <div> </div> <div>Men studien gällde just personer som hade lyckats upprätthålla sin cykling, och alltså hade kommit förbi de olika hinder de hade ställts inför. De berättade också om kollegor som hade försökt gå över till cykel under pandemin, men gett upp för att det var för jobbigt.</div> <div> </div> <div>Det kunde vara små saker som sammantaget gjorde att det negativa övervägde. Dåligt stöd för cykelpendling vid arbetsplatsen eller bostaden var en av dem. Man tröttnade till exempel på att varje dag korsa en gigantisk bilparkering för att komma till en liten cykelparkering där det inte ens gick att låsa fast cykeln – eller på att trycka in blöta ytterkläder i ett skåp, för att sedan ta på sig de fortfarande blöta kläderna vid arbetsdagens slut.</div> <div> </div> <div>– Våra resultat, och även tidigare forskning, visar att också arbetsgivare och bostadsägare kan göra mycket för att minska barriärerna för cykling, säger Helena Strömberg. Till exempel genom att erbjuda uppvärmda och stöldsäkra cykelrum och möjligheter att duscha, torka kläder och ladda batterier.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brist på prioritet och utrymme kan bara delvis kompenseras</h2> <div>Resultaten stämmer också överens med tidigare forskning när det gäller en tredje viktig faktor för hur många som väljer att cykla – hur mycket prioritet och utrymme cyklingen får i staden. Det handlar alltså om stads- och trafikplanering, men också om hur de befintliga cykelbanorna används och underhålls. Några problematiska exempel från deltagarnas berättelser var farliga vägsträckor där många bilister agerade som om de självklart hade större rätt till vägen, sträckor där det visserligen finns cykelbanor men det krävdes väldigt täta stopp av olika skäl, och cykelbanor med hål i asfalten och bristande snöröjning.</div> <div> </div> <div>Göteborg är en av många städer som har långt kvar för att uppfylla sina mål för cykling, även om det har ökat som transportmedel under pandemin. Och deltagarna i studien upplevde som helhet att cykeln inte är ett prioriterat transportslag i staden. ”Jag tycker att bilarna nästan alltid gynnas när jag är ute, så jag kan inte betrakta Göteborg som en cykelstad”, var ett av omdömena.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_puffbilder/Vardagscykling_350x220px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Foto av cykelklocka" style="margin:5px" />Även konsekvenserna av detta försökte de kompensera för med hjälp av utrustning. Mängder av reflexer. Stötdämpare för gropiga och isknaggliga cykelbanor. Och så den perfekta cykelklockan med precis lagom högt ljud, så att fotgängarna på cykelbanan hör men ändå inte blir rädda eller arga. Den har gett namn åt den vetenskapliga artikeln om studiens resultat som nyligen publicerades: <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0264275122000130" target="_blank"><em>Finding that elusive bell and other issues - experiences from starting to cycle during a pandemic</em></a><em>.</em></div> <div> </div> <div>Men det finns förstås gränser för vad cyklingsprodukter kan åstadkomma.</div> <div> </div> <div>– Även om vår studie tyder på att utrustningen är en faktor som behöver mer uppmärksamhet så innebär det inte att stadsutvecklingsfrågorna blir mindre viktiga, säger Pontus Wallgren. Om fler ska välja cykeln för daglig transport så måste vardagscykling absolut prioriteras i städer. Det behövs för att cykelstråken ska bli säkra och effektiva, men också för att de ska bli fina miljöer som gör resorna mer lustfyllda. Allt detta bidrar till att cyklingen sammantaget upplevs som tillräckligt fördelaktig att välja framför andra transportslag.</div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text:</strong> Johanna Wilde</div> <div><strong>Foto:</strong> Chalmers; Helena Strömberg och Pontus Wallgren. Pixabay; övriga – personerna på dessa bilder deltog inte i studien.<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Styrkeområde Transports covid-projekt</strong></div> <ul><li><em>Exploratory analysis of new data sources to assess the impact of Covid-19 on urban mobility.</em> Jorge Gil, Chalmers, Anders Larsson, Göteborgs universitet. </li> <li><em>The role of liner shipping for robust supply chains.</em> Kontaktperson Johan Woxenius, Göteborgs universitet. </li> <li><em>Long-term impacts of Covid-19 on the sustainability of online clothing retailing.</em> Patricia van Loon, Chalmers, Sharon Cullinane, Magnus Jansson, Michael Browne, Göteborgs universitet. </li> <li><em>The interdependence between freight and passenger transport services.</em> Kontaktperson Jonas Flodén, Göteborgs universitet. </li> <li><em>Everyday cycling in unusual times. </em>Helena Strömberg, Pontus Wallgren, Chalmers. </li> <li><em>Urban deliveries pre and during Covid-19.</em> Ivan Sanchez-Diaz, Juan Pablo Castrellon, Chalmers. </li> <li><em>The psychology behind hoarding during Covid-19. </em>John Magnus Roos, Jonas Flodén, Johan Woxenius, Göteborgs universitet. </li> <li><em>Western Swedes' travel habits before and during Covid-19.</em> John Magnus Roos, Göteborgs universitet, Frances Sprei, Chalmers. </li> <li><em>Procurement, firm resilience, and effectiveness of response to disruptions: insights from Covid-19. </em>Ala Arvidsson, Patrik Jonsson, Riikka Kaipia, Chalmers.</li></ul> <div> </div>Mon, 07 Mar 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Ny-plan-för-plast.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Ny-plan-f%C3%B6r-plast.aspxNy plan för plast<p><b>​Den 21 februari presenterade regeringen en handlingsplan för plast med 55 åtgärder för att snabba på arbetet för att nå klimatmålen. Hur bidrar Chalmers till detta? ​</b></p><br /><div><br /></div> <div><ul><li>Upp till 99 procent av plast produceras av fossil olja </li> <li>Det årliga plastavfallet i Sverige uppskattas till 1,7 miljoner ton </li> <li>Varje svensk ökar sin plastanvändning med ca 30 kg per år </li> <li>Den globala plastproduktionen har fyrdubblats på 40 år </li> <li>Mindre än 10 procent materialåtervinns </li></ul></div> <div><br /></div> <div>Siffrorna är hämtade ur <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/02/sveriges-forsta-handlingsplan-for-plast--ett-stort-steg-for-att-ligga-langst-fram-i-klimatomstallningen/">regeringens nya handlingsplan​</a> för plast. Bilden som målas upp är allt annat än munter. <span style="background-color:initial">Så här säger några av Chalmers forskare som dagligen tar sig an plastutmaningen:</span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div><br /></div> <div>– Plast har hamnat i skamvrån. Men man ska komma ihåg att plast är ett väldigt bra förpackningsmaterial, som till exempel förlänger hållbarhet på livsmedel. Vi forskare kan bidra till bättre återvinning och nya alternativ i stället för den fossila råvaran, säger professor <a href="/sv/personal/Sidor/antal-boldizar.aspx">Antal Boldizar</a> och fortsätter:</div> <div>– Jag tycker regeringens handlingsplan ger uttryck för en stark ambition.</div> <div><br /></div> <div>Antal Boldizar har under många år forskat på polymerer, det vi dagligt tal kallar plast. Dessutom är han en av experterna i SIS standardisering och arbetar bland annat med terminologin och standardiseringen av återvunnen plast.</div> <div>– Enkelt uttryck kan man säga att standardisering utgör en stomme i det industriella språket, säger Antal Boldizar och fortsätter: En tydlig terminologi hjälper industrin att utveckla bättre cirkulära flöden och processer.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/340X305_plastflakes.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="hand med plastflingor" style="margin:5px 20px;width:315px;height:284px" />Just nu är Antal Boldizar och hans doktorand <a href="/en/staff/Pages/ezgic.aspx">Ezgi Ceren Boz Noyan</a> i färd med att sammanställa resultat från projektet ”Återvinning av insamlad plast från förpackningar”. I projektet studeras plastfraktioner från storskaliga sorteringsanläggningar i Sverige och Norge. Syftet är att bättre förstå hur tillverkningsprocesser påverkar materialegenskaper, därmed få fram bra riktlinjer för näringsliv och standardiseringsorgan.</div> <div><br /></div> <div>Ett stort problem är att egenskaperna hos återinsamlat plastavfall är både okänt och föränderligt i hanteringsprocesserna, vilket Ezgi har fokus på i sin forskning. </div> <div>– Mitt fokus ligger på hur vi kan förbättra kvaliteten på återvunnen plast. Vi tittar på återvinningsprocessen, vilka parametrar som är fördelaktiga vid både förberedande blandning och vid formning av produkt, exempelvis med formsprutning. Den nya plasten behöver få användbara funktionella och termiska egenskaper samt lämplig ytkaraktär och beständighet.</div> <div><br /></div> <div>– Det är viktigt att hitta faktorer som leder till ökad prestanda hos produkter gjorda av återvunnen plast och att processen är skalbar och fungerar ute hos företagen.</div> <div>Hennes kollega <a href="/en/staff/Pages/avell.aspx">Angelica Avella</a> fokuserar på annat viktigt område, nämligen ersättning av fossilbaserad plast, som polymera biokompositer baserade på lignocellulosa (t ex skog/ved/gräs) och biologiskt nedbrytbar plast.</div> <div><br /></div> <div>– Under året kommer vi att publicera ett par vetenskapliga artiklar. Det känns bra att vara med och bidra med ett par pusselbitar i regeringens handlingsplan, avslutar Ezgi.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Urval av Chalmers forskning inom plast​ och återvinning:<br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Antal-sätter-standard-för-plaståtervinning.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Standardisering bäddar för bättre plaståtervinning</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Biologiskt-nedbrytbar-plast-i-naturen.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om biologiskt nedbrytbar plast</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Kvaliteten-pa-atervunnen-plast-behover-forbattras.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kvalitet på återvunnen plast</a></div> <div><a href="https://fb.watch/bm5stKp53L/" target="_blank" style="background-color:rgb(255, 255, 255)"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://fb.watch/bm5stKp53L/" target="_blank" style="background-color:rgb(255, 255, 255)"><div style="display:inline !important">Se en explainer om återvinning via ångkrackning</div></a><div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/Allt-plastskrap-kan-atervinnas-till-forstklassig-plast-genom-utvecklad-angkrackning.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om tekniken ångkrackning</a></div></div> <div><div><a href="https://research.chalmers.se/project/10415" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Incitament för energiutvinning i livscykelanalys av plas</a>t</div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/526387" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />A life cycle assessment framework for large-scale changes in material circularity</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/527837" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Incentives for recycling and incineration in LCA: Polymers in Product Environmental Footprints</a></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div>Annat läs- och lyssningsvärt om plast:</div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=jCN4Xc_PIpk" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Plastdagen 2021</a> (debatt om standarders betydelse)</div> <div><a href="https://www.sis.se/standardutveckling/tksidor/tk100199/sistk156/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om plast och standardiseringsarbete</a> (SIS)</div> <div><a href="https://plasticseurope.org/wp-content/uploads/2021/12/Plastics-the-Facts-2021-web-final.pdf" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Europeiska fakta om plast 2021</a></div> <div><a href="https://poddtoppen.se/podcast/1185417605/kemikaliepodden/avsnitt-3-plast" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Kemikaliepodden - avsnitt 3 om plast</a> </div> <div><a href="https://poddtoppen.se/podcast/302362973/vetenskapsradion-klotet/svart-fa-gammal-plast-att-bli-till-ny-plast" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vetenskapsradion Klotet: <div style="display:inline !important">Svårt få gammal plast att bli till ny plast</div> ​</a></div> <a href="https://poddtoppen.se/podcast/302362973/vetenskapsradion-klotet/svart-fa-gammal-plast-att-bli-till-ny-plast"></a><div><a href="https://poddtoppen.se/podcast/1185417605/kemikaliepodden/avsnitt-3-plast" target="_blank"></a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/700x223_tre-steg.png" alt="" style="margin:5px;width:690px;height:229px" /><br /><span><em>Från sorterat och tvättat plastavfall, via extruderade pellets till formsprutade prover för utvärdering av egenskaper.</em></span></div> <div><i><br /></i></div> <div><span><em></em></span><i><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/750x340-Antal-Boldizar.jpeg" alt="" style="margin:5px;width:690px;height:316px" /><br />Professor Antal Boldizar med ett par prover av biologiskt nedbrytbar plast.<br /><br /></i><br /></div> <div><em>Text och foto: Carina Schultz</em></div> <br /> <div><br /></div> <div><br /></div> ​​Wed, 23 Feb 2022 21:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Lennart-Josefson,pension.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Lennart-Josefson,pension.aspxLennart Josefson, professor i Hållfasthetslära, går i pension <p><b>​Efter 50 förtjänstfulla år på Chalmers i olika roller är det dags för Lennart Josefson att titulera sig nybliven (men fortsatt aktiv) pensionär.​</b></p><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/Lennart%20Josefson/Lennart%20Josefson%2020220222.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:300px;height:416px" /></span><div><span style="background-color:initial">Lennart började på Chalmers1972 och har sedan dess haft ett flertal olika tjänster på Chalmers. Sedan 1999 är han professor i hållfasthetslära. Lennart har en diger pedagogisk portfölj och har undervisat i många olika kurser, längst (ca 15 år) i kurserna finit elementmetod och Fatigue and Fracture (f.d. Fatigue Design). </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">&quot;Jag har också haft förmånen att vara huvudhandledare för 7 doktorander som disputerat och för några som valde att sluta efter licentiatexamen och gå till industrin. Jag har varit aktiv bi-handledare för 5 doktorander på andra högskolor och examinator för ytterligare ca 15 doktorander.&quot; </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Lennarts doktorsavhandling handlade om avspänningsglödgning av stumsvetsade rör och simulering av svetsning med hjälp av FEM (i rör till kraftindustrin, i bilkarosser, i fartygsskrov och i räls) vilket fortsatt har varit hans huvudsakliga forskningsområde. Det har kompletterats med bl a forskning om speciella utmattningsproblem för järnvägsräls.</span><br /></div> <div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Genom åren har Lennart också haft flera uppdrag på Chalmers, bla dekanus för sektionen för maskinteknik (6 år), vice-rektor, prefekt på institutionen för sjöfart och marin teknik, ordförande för Chalmers anställningskommitté (10 år) och föreståndare för det nationella kompetenscentrumet Svenskt hybridfordonscentrum (4 år). Han har även varit masterprogramsvarig för Applied Mechanics och Automotive Engineering och studierektor i forskarutbildningen​ . </div> <div><br /></div> <div>På internationell nivå har Lennart varit aktiv som rådgivare och utvärderare i Kanada, Storbritannien och Norge, och opponent / external examiner i flera länder (Skottland, Danmark, Australien, Finland och Singapore).</div> <div><br /></div> <div>Lennart berättar att han kommer fortsätta vara verksam även efter pensioneringen:</div> <div>&quot;Som pensionär kommer jag under 2022 avsluta mitt engagemang och arbete inom International Ship and Offshore Structures Congress, där jag på senare år varit mycket aktiv i arbetsgrupper och på konferenser. </div> <div>Jag kommer dock att fortsätta arbeta med frågor som rekrytering och meritbedömning och med att undervisa i Fysik för tekniskt basår på distans och slutligen också vara med på ett hörn i handledningen av en doktorand som arbetar med svetsrelaterade problem.&quot;</div> <div><br /></div> <div>Lennart avtackas 10 mars 2022, 15:00, i fikarummet Hörsalvägen 7a, vån 3.</div></div></div></div> <div><p class="MsoNormal"><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/3bc1824e-073a-4897-9697-046d833b624f" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><b>Anmäl ditt deltagande här​</b></a><b></b></p></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/lejo" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Publikationer Lennart Josefson​</a></div> <div><a href="mailto:lennart.josefson@chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />E-post Lennart Josefson​</a></div> <div><br /></div> ​Tue, 22 Feb 2022 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Computational-modelling-of-structural-battery-composites.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Computational-modelling-of-structural-battery-composites.aspxComputational modelling of structural battery composites<p><b>​David Carlstedt,  Material- och beräkningsmekanik IMS, försvarar sin doktorsavhandling 17 mars 2022.</b></p>​<span style="background-color:initial">David Carlstedt försvarar sin doktorsavhandling med titeln Computational modelling of structural battery composites. Avhandlingens fokus ligger på beräkningsmodellering av strukturella batterikompositer, det vill säga ett kompositmaterial som kan lagra energi (fungera som ett batteri) samtidigt som det ger mekanisk integritet i ett strukturellt system. I hans avhandling presenteras ett beräkningsramverk för att förutsäga den kopplade termo-elektrokemiska-mekaniska prestandan hos strukturella batterier. Vidare utförs experimentella studier för att utvärdera precisionen av det utvecklade ramverket, och en strukturell batteridesign med oöverträffad multifunktionell (dvs. kombinerad mekanisk och elektrokemisk) prestanda presenteras.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>David doktorerar för närvarande på avdelningen Material och beräkningsmekanik vid Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/528613" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Offentligt försvar: 2022-03-17, 09:00-12:00</a></div> <div>Onsite och via länk. För länk till disputationen, kontakta kate.larsson@chalmers.se</div> <div>Opponent: Professor Angelo Simone , Department of Industrial Engineering, University of Padova, Italien</div> <div><br /></div> <div><strong>Sammanfattning (engelska)</strong></div> <div>Batteries and surrounding structures (e.g. battery modules and packs) in electrical vehicles and devices are often designed in a way that prevents the electro-chemically active part of the battery cells from being exposed to mechanical loads during operation/service. This means that the energy storage capability is added as a monofunctional addition to the system (i.e. it only provides one functionality, storing energy). Hence, one of the main drawbacks of the existing technology is its energy storage to weight ratio, in terms of the complete system. A viable route to improve this ratio is to develop energy storage solutions with the ability to sustain mechanical loads. Indeed, by adding this additional functionality, such solutions offer significant system mass and volume savings and allow for innovative future design of electric vehicles and devices.</div> <div>The structural battery composite material is made from carbon fibre reinforced structural battery electrolyte (SBE), and exploits the multifunctional capability of the material constituents to facilitate electrical energy storage in structural components. Due to its inherent multifunctionality, the physical phenomena occurring within the material during operation will interact. Further, due to the fact that the studied material is intended to perform multiple functions some of the couplings between the physical processes are expected to be more pronounced, and critical to design, as compared to conventional batteries. Hence, to accurately predict and evaluate the combined performance of structural batteries, coupled multiphysics models are needed.</div> <div>In this thesis, a computational modelling framework to predict the coupled thermo-electro-chemo-mechanical performance of structural batteries is developed. The framework is utilized to study the essential couplings between the physical processes and numerical predictions are compared favourably with experimental data. It is shown that two-way coupling between the electro-chemical and mechanical processes is important to account for when evaluating the combined electro-chemo-mechanical performance of structural batteries. Further, it is shown that the convective contribution to the mass flux of ions in the SBE, as well as the thermal effects during operations are crucial to consider when evaluating the combined performance. Moreover, the framework is extended to study an electro-chemically driven actuator and sensor utilizing carbon fibre-SBE electrodes. Finally, in addition to the modelling work a laminated structural battery with unprecedented multifunctional (i.e. combined mechanical and electro-chemical) performance is manufactured and characterized, featuring an energy density of 24 Wh/kg and an elastic modulus of 25 GPa and tensile strength exceeding 300 MPa.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/528613" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div> <div><a href="/en/staff/Pages/samdavi.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers profil</a></div></div> <div><br /></div>Thu, 10 Feb 2022 00:00:00 +0100