Nyheter: Industri och materialvetenskaphttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 25 Oct 2021 18:10:25 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Lars-Nyborg-invald-som-EPMA-fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Lars-Nyborg-invald-som-EPMA-fellow.aspxLars Nyborg invald som EPMA fellow<p><b>​European Powder Metallurgy Association Fellowship Award tilldelas forskare inom pulvermetallurgi i Europa som ett erkännande över deras betydande bidrag till PM-industrins utveckling.</b></p><div>–    Jag är mycket hedrad över att få EPMA Fellowship Award. Pulvermetallurgi har varit en del av min forskningskarriär ända sedan mina doktorandstudier, säger Lars Nyborg.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Utdrag ur juryns motivering</h3> <div>&quot;En stor del av professor Lars Nyborgs arbete har fokuserat på analyser och modellering av ytkemiska reaktioner från pulverframställning och konsolidering.  Dessa tillvägagångsätt har använts inom olika områden inom pulvermetallurgi och under de senaste åren även i additiv tillverkning.&quot;</div> <div> </div> <div>EPMA Fellowship Award delades ut vid EuroPM -konferensen 2021.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/lars-nyborg.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Lars Nyborg</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.epma.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />https://www.epma.com</a><br /></div>Fri, 22 Oct 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/digitala-stambanan-svensk-industri-digitalisering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/digitala-stambanan-svensk-industri-digitalisering.aspxDigitala stambanan stärker svensk industri<p><b>​Nästa steg i att bygga framtidens Digitala Stambana är nu påbörjad; en stambana som stärker svensk industris konkurrenskraft. Pandemin har kraftigt accelererat den digitala transformationen av industrin över hela världen. Där har digitala plattformar spelat en viktig roll för att möjliggöra utbyte av data, information och kommunikation mellan aktörer i värdekedjor. Men för att plattformarna ska kunna nyttjas fullt ut krävs en utbyggnad av den digitala infrastrukturen. Järnvägens stambana, som en gång skapade förutsättningarna för dagens industri och välstånd behöver kompletteras med en ny digital stambana. Vi behöver också säkerställa en ökad digital mognad och kompetens av digitalisering i industrin.</b></p><div>​Under 2018 startade samverkansprojektet Digitala Stambanan, initierat av de strategiska innovationsprogrammen PiiA (Processindustriell IT &amp; Automation) och Produktion2030. Projektet som pågick 2018–2020 finansierades genom regeringens samverkansprogram ”Uppkopplad industri och smarta material”. Projektet undersökte och kartlade behoven och möjligheterna med digitalt informationsutbyte i svensk industri. </div> <div><br /></div> <div>Ökad digitalisering ger helt nya möjligheter till snabbhet och flexibilitet i värdekedjorna. Det gör att företag kan samverka med varandra och sina kunder på nya sätt och skapa mervärden tillsammans. Projektet förtydligade behovsbilden för digitala värdekedjor, plattformar, digitala marknader och ekosystem. Kunskap spreds både inom och utanför projektets gränser, vilket har lyft frågan om digitalisering av värdekedjor på agendan hos många företag. Nu har Vinnova beviljat en fortsättning för projektet som startar under september 2021. Detta är en satsning finansierad av Vinnova och ett 40-tal industribolag på 80 MSEK över tre år. <br /></div> <div><br /></div> <div>Digitala Stambanan arbetar nu på två fronter för att på bästa sätt stärka både processindustrin och den tillverkande industrin; ”Digitala Stambanan IndTech” som drivs av det strategiska innovationsprogrammet PiiA och ”Digitala Stambanan Produktion” som drivs av det strategiska innovationsprogrammet Produktion 2030. </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktionssystem/De%20arbetar%20i%20en%20tung%20industri%20Manufacturing%20Factory_square.jpg" alt="Byggarbetare i en digital miljö" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:265px;height:265px" /><br />– Digitala Stambanan IndTech är mycket viktigt för PiiA och programmets intressenter berättar Peter Wallin, programchef för det strategiska innovationsprogrammet PiiA. </div> <div><br /></div> <div>– Projektet har stor potential att stärka konkurrenskraften hos svensk råvaru- och processindustri och dess ekosystem av teknikleverantörer. Det leder till en värdeökning av råvaran och produkterna i de industriella värdekedjorna. De lärdomar som byggs upp i projektet kommer vi dela med oss av för att stärka fler bolag i branschen, menar Peter Wallin.<br /></div> <div><br /><span><br /><em>Bild: Gorodenkoff/Shutterstock</em><span style="display:inline-block"></span></span></div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Visionen är digitala plattformar i värdekedjor inom tillverkningsindustrin<br /></h2></div> <div>Digitala Stambanan IndTech syftar till att utveckla industriell förståelse och insikter genom industricase som utforskar och demonstrerar digitalisering i praktiken. Man kommer även integrera informationsflöden genom att nyttja ny teknik, nya affärs- och verksamhetsmodeller samt påverka arbetssätt. För att stimulera kunskapsutbyte och fler möten mellan industri, teknikbolag och forskningsaktörer kommer stora insatser även göras för kommunikation och möten.</div> <div> </div> <div>– Vi startar med industricase initialt inom värdekedjorna koppar, stål och energi. De deltagande organisationerna är både processindustrier och teknikleverantörer samt forskare från akademin och RISE. Vi kommer att arbeta fram nya metoder att demonstrera och bygga en kunskapsbank för industrin, <span>berättar Per Lundén, projektledare för Digitala Stambanan IndTech.<span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div> </div> <div>Visionen med Digitala Stambanan Produktion är ett kraftigt ökat användande av digitala plattformar i värdekedjor inom tillverkningsindustrin i Sverige som i sin tur kan leda till ökad konkurrenskraft, hög resiliens mot störningar, högre effektivitet och ökat samarbete i industriella nätverk vilket stärker svensk industris omställningsförmåga och anpassningsmöjligheter.</div> <div> </div> <div>– Vi är väldigt glada för förtroendet att fortsätta bidra till en ökad digital mognad och kunskap om digitalisering av värdekedjor – och därmed öka nyttjandet av digitalisering i tillverkningsindustrin, säger Maja Bärring forskare på Chalmers tekniska högskola som är projektledare för Digitala Stambanan Produktion.</div> <div> </div> <div>En existerande testbädd för industriell digitalisering, Stena Industry Innovation Lab (SII-Lab) vid Chalmers tekniska högskola, byggs ut för att kunna mäta, testa och demonstrera användningen av digitala plattformar i tillverkningsindustrins leverantörskedjor.</div> <div> </div> <div>– Vi ser stor potential med att vidareutveckla SII-Lab för att kunna testa och demonstrera hur digitala plattformar kan användas i tillverkningsindustrin, säger Martin Friis, Teknikföretagen. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Var med och påverka i projektet</h2> <div>Ökad digitalisering ger helt nya möjligheter till snabbhet och flexibilitet i värdekedjorna. Det gör att företag kan samverka inom bolaget och med sina leverantörer och kunder på nya sätt som skapar större mervärden. Digitala Stambanan arbetar för en förbättrad behovsbild för vad svensk industri behöver i den digitala omställningen. Målet är att stärka svensk konkurrenskraft på en digital världsmarknad. </div> <div><br /></div> <div>Projekten startar under hösten 2021, men i uppstartsfas finns fortfarande utrymme att påverka projekten. Är det här intressant för dig och din organisation att vara involverade på något sätt, hör av dig till projektledarna och gå in på hemsidan <a href="https://digitalastambanan.se/">digitalastambanan.se</a> för mer information och inspiration. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt:<br /></h3> <div> <div><strong>Maja Bärring</strong></div> <div>Projektledare, Digitala Stambanan Produktion</div> <div><a href="mailto:maja.barring@chalmers.se">maja.barring@chalmers.se</a></div> <div>072-350 93 41<span style="display:inline-block"></span></div> <strong><br /></strong></div> <div><strong>Per Lundén</strong></div> <div>Projektledare, Digitala Stambanan IndTech</div> <div><a href="mailto:per.lunden@ri.se">per.lunden@ri.se</a></div> <div>073 800 33 84 <br /></div>Thu, 21 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Martin-Fagerstrom,-ny-professor-IMS.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Martin-Fagerstrom,-ny-professor-IMS.aspxMartin Fagerström, ny biträdande professor IMS<p><b>​&quot;Avoiding a complete failure&quot; var titeln på föredraget för biträdande professor i Computational Fracture Mechanics som Martin Fagerström höll den 18 oktober.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/div%20nyheter%20o%20kalender/Martin%20Fagerström/Martin%20Fagerström%20seminarium.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:345px;height:403px" /><br /><br />Martin är docent i hållfasthetslära, och forskar kring material- och strukturmekanik med fokus på modell- och metodutveckling för att beskriva skade- och brottprocesser i lättviktsmaterial, främst för fiberförstärkta polymerer. Tillämpningen av hans forskning är bred, inkluderande allt från fordonssäkerhet till idrott och hälsa. Han </span><span style="background-color:initial">är även vice styrkeområdesledare för styrkeområdet Hälsa och Teknik, och också koordinator för Chalmers satsning inom sportteknologi, Chalmers Sports &amp; Technology.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700">Abstract (engelska)</span></span></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700"><br /></span></span></div> <div><span style="font-weight:700">Avoiding a complete failure</span><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700"><br /></span></span></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">Increasing expectations, stronger requirements and tougher regulations from both end-users and governments are currently pushing the industry to constantly increase their efficiency in developing new, sustainable products and innovative solutions. The increasing demands for a more efficient product development and for novel products with less environmental impact thereby calls for an ever-increasing need of simulation tools that are able to accurately and efficiently predict product performance. At the same time, new research findings in terms of predictive models and improved numerical procedures are continuously opening new opportunities for simulation-assisted developments in application areas where the capability of simulations has been less utilised. </span></div> <div>In this talk, we will particularly discuss material models and numerical methods developed to describe when and how a component or structure is deforming and eventually failing to fulfil its intended function. ‘Failure’ can be defined in many ways, but common to most cases is that the models required to describe the failure are required to capture a rather complex chain of events, while at the same time being computationally efficient. Several examples of projects will be described, which all have been trying to find the delicate balance between predictability/accuracy and computationally efficiency. The discussion will mainly be centered around the needs of the automotive industry, but we will also make outlooks to interesting remaining challenges and opportunities within e.g. aeronautics and health applications.</div> <div>Hopefully, after the talk it will also be clear that the safest way to avoid failure (in research) is to be open to collaborate with local, national and international colleagues with complementary – but essential! – competencies, ideas and energy!</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/martin-fagerstrom.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Martin Fagerström</a></div> <span style="background-color:initial"></span></div>Wed, 20 Oct 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Effektiv-informationsdelning-i-tillverkande-industri.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Effektiv-informationsdelning-i-tillverkande-industri.aspxÖkad digitalisering möjliggör effektiv informationsdelning i tillverkande företag<p><b>​I sin doktorsavhandling &quot;Digitalization as Facilitator of Effective Information Sharing in Production Systems&quot; berättar Dan Li om hur tillverkande företag kan med ökad digitalisering möjliggöra en effektiv informationsdelning. Detta så att rätt information når rätt person vid rätt tillfälle. Medarbetare som får bättre informationsstöd, får också förutsättningar att kunna göra ett bättre arbete. Därför behöver denna digitala transformation ske på människans villkor.</b></p>​Dan Li har bakgrund inom industriell automation och produktionsutveckling. Under sin doktorandtid har han forskat om hur digitalisering kan underlätta informationsdelning inom tillverkande företag, så att den kommer medarbetarna till nytta. Därför har arbetet fokuserat både på företags digitaliseringsresor och på medarbetarnas informationsbehov.<div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Populärvetenskaplig sammanfattning (engelska)</span></div> <div><span style="background-color:initial">The manufacturing industry is undergoing a paradigm shift, called the Fourth Industrial Revolution or <em>Industry 4.0</em>. This is driving manufacturing companies to exploit recent technological developments and new organisational opportunities to meet the many new demands from customers and society at large.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>These new demands on manufacturing companies and their <em>production systems</em> mean more production-related <em>information</em> to be managed. <em>Effective sharing</em> of this information ensures it gets to the right people at the right time and can be <em>facilitated</em> by recent strides in <em>digitalization</em> technologies. Important stakeholders in sharing such information include shop-floor operators from this new production environment, or <em>Operator 4.0</em>.</div> <div><br /></div> <div>Still, many manufacturing companies find it hard to undergo a digital transformation and develop Industry 4.0 capabilities. There are technological and organizational challenges, plus the matter of how humans will operate and interact.</div> <div><br /></div> <div>Thus, this thesis formulates two strategic approaches to guide manufacturing companies on their digital transformation journey.</div> <div><br /></div> <div>First, by assessing their digital maturity, manufacturing companies can understand their current capabilities. This helps in working out goals and development plans for a digital transformation to Industry 4.0.</div> <div><br /></div> <div>Second, applying digital technologies can enable new ways of presenting information to operators. Understanding situational requirements and selecting suitable cognitive support systems aids the digital transformation to Operator 4.0.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">These two approaches show how digitalization can facilitate effective information-sharing in production systems and for shop-floor operators.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Dan Li försvarar sin avhandling den 22 oktober 2021.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=526224" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om disputationen och avhandlingen</a></span></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/ldan.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kontaktuppgifter Dan Li</a><span style="background-color:initial">​</span><br /></div></div> <div>​</div> ​Mon, 11 Oct 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Facilitating-the-Implementation-of-Smart-Maintenance.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Facilitating-the-Implementation-of-Smart-Maintenance.aspxFacilitating the Implementation of Smart Maintenance<p><b>​Camilla Lundgren, doktorand på divisionen Produktionssystem, IMS, försvarar sin doktorsavhandling “Facilitating the Implementation of Smart Maintenance”. Tillverkningsindustrin genomgår just nu en utveckling som beskrivs som den fjärde industriella revolutionen. Nya teknologier introduceras, och många företag siktar på att utveckla sina produktionssystem till att i stort sett gå av sig själva. Det är nästan självklart att underhållsorganisationen, ansvarig för att produktionssystemen funkar, har en viktig roll i utvecklingen. </b></p>​Hur underhåll arbetar i en digitaliserad industri beskrivs av konceptet Smart Mainenance, och många företag behöver guidning att genomföra en sådan implementering. Med sin forskning bidrar Camilla med stöd till företag att utveckla strategier för Smart Maintenance och en lyckad implementering. <div><br /></div> <div><div><strong>Sammanfattning (engelska)</strong></div> <div>Today’s technological advancements and innovations are developing rapidly, and digital technologies have become for many of us a regular part of our daily lives. Similar technological development takes place in the manufacturing industry, where industrial companies are aiming for highly digitalised production systems. This development impacts the function responsible for keeping production systems working; the maintenance function. However, maintenance has long been a traditional field, and the traditional ways of working often prevail. Thus, there is a need for organisational innovation in maintenance to keep up with the technological innovations in digitalised manufacturing. </div> <div>Maintenance in digitalised manufacturing is called “Smart Maintenance”, and many industrial companies need guidance in pursuing such an implementation. This thesis contributes by looking at Smart Maintenance implementation through the lenses of attributes that impact innovation; relative advantage, compatibility, complexity, trialability and observability. This thesis reviews 24 models and demonstrates one example of how to evaluate new technology, to support investment in Smart Maintenance. Such models may be used to describe the relative advantage of Smart Maintenance, thus helping industry practitioners to prepare investment proposals. Moreover, the role of the maintenance manager is described, i.e. maintenance managers must ensure that Smart Maintenance presents compatibility with the rest of the organisation. This thesis also proposes a work procedure for Smart Maintenance strategy development that supports stepwise implementation with a learning focus. This increases trialability and decreases complexity. Further, this thesis reviews 170 performance indicators that may be used to follow up the work with Smart Maintenance to ensure observability. </div> <div>Taken together, this thesis provides a framework with inspiration and guidance for maintenance managers on strategically approaching the implementation of Smart Maintenance. Ideally, it supports the organisational innovation in maintenance that is needed to realise highly productive production systems in digitalised manufacturing. </div> <div><br /></div> <div><strong>Disputation</strong></div> <div>12 November, 09:00, <a href="https://research.chalmers.se/publication/526467">online Zoom</a> och i Virtual Development Laboratory</div> <div>Opponent: Associate Professor Tomohiko Sakao, Linköping University</div> <div><br /></div> <div>Kontakt epost: <a href="mailto:camilla.lundgren@chalmers.se">Camilla Lundgren​</a></div></div> <div><br /></div>Mon, 11 Oct 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/DigiQ---digital-kvalitetssakring-for-en-effektiv-och-hallbar-industri.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/DigiQ---digital-kvalitetssakring-for-en-effektiv-och-hallbar-industri.aspxDigiQ - digital kvalitetssäkring för en effektiv och hållbar industri<p><b>​När en slutprodukt sätts samman av delar från olika leverantörer så kan upp till 40 procent av kostnaden härledas till effekter från geometrivariationer. Det handlar om kassationer, ombearbetningar, förseningar och inte minst missnöjda kunder. Forskningsprojektet DigiQ handlar om att ta fram en digital kvalitetssäkringsprocess för geometriska variationer, vilket möjliggör stora effektivitetsvinster.</b></p><div>​</div> <div> </div> <div>I all tillverkning förekommer det geometriska variationer som påverkar en sammansatt produkts funktion, säkerhet och estetik. För att minimera effekterna av variationer så krävs en geometrisäkrad produktion. Specificering och kommunikation av geometrikrav är en komplex process baserat på ett stort antal aktiviteter mellan många olika aktörer i flera led. Ett stort problem inom dagens industri är att geometrisäkring i stort fortfarande präglas av manuellt arbete utan standardiserade och digitala verktyg.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> DigiQ, ett i sitt slag unikt forskningsprojekt, kommer realisera en sammanhållen effektiv process där den digitala kommunikationen sker sömlöst mellan både system och aktörer. Som ett exempel så förväntas behovet av fysisk dokumentation minska med upp till 90 procent. Behovet av fysiska provserier kommer reduceras vilket i sin tur också leder till färre transporter. Man kommer överlag få ett bättre utnyttjande av material, resurseffektiva värdekedjor och högre kvalitet på slutprodukten. Det kommer också att få en positiv inverkan på arbetsmiljön när mycket av det monotona arbetet automatiseras och digitaliseras.<br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/Rikard%20Söderberg_S8A5720-3%20(1).jpg" alt="Rikard Söderberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:20px 65px;width:216px;height:267px" /><br /><div><br />–   Det här projektet har många tekniska utmaningar men också en enorm industriell potential för många olika branscher. Med resultaten från det här projektet kan svensk industri bli ännu effektivare, säger Rikard Söderberg, professor vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, och forskningsledare för DigiQ. </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Specificering är basen i den digitala kvalitetssäkringen</h2> <div>För att kunna förmedla specificerade geometrikrav mellan aktiviteter och aktörer så behöver man en digital representation av en produkt. I projektet kommer man därför att testa och implementera nya digitala standarder så som ISO-STEP och ISO-QIF. Specificeringen fungerar sedan som en ”digital tråd” i den sömlösa kommunikationen och följer med i hela den digitala värdekedjan.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nytt fixturoberoende koncept och automatiserad mätning</h2> <div>Ett hinder i den digitala värdekedjan är att mätning oftast sker lokalt och med olika typer av fasta, och ofta dyra, fixturer. DigiQ kommer därför vidareutveckla ett helt nytt koncept för fixturoberoende utvärdering av icke-stela detaljer, som har potential att drastiskt förenkla och effektivisera mätprocessen. Konceptet bygger på fritt upplagda detaljer där effekten av egentyngd kompenseras i den digitala utvärderingsprocessen. Metoden går att automatisera, eliminerar behovet av avancerade fixturer och ger korrekt input till simulering och virtuell utvärdering. Man kommer i projektet också att utveckla en mätstation så att den automatiskt ska kunna konfigureras och optimeras direkt utifrån ett digitalt specificerat geometrikrav.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Komponenten i sitt sammanhang</h2> <div>Genom utveckling av simuleringsmetoder, som använder sig av data från den digitala kravspecifikationen och mätprocessen, kommer man att kunna analysera komponenterna. Analysen kan göras både på individnivå och, genom mer avancerad simulering, om detaljens avvikelse är acceptabel utifrån ett helhetsperspektiv.</div> <div><br /></div> <div>–    I projektet kommer vi också att genom demonstratorer, en för fordons- och en för flygindustrin, visa att vi får hela den här digitala värdekedjan att fungera. För distribution av resultaten kommer vi också att utveckla olika affärsmodeller utifrån varierande på behov hos leverantörerna, säger Rikard Söderberg.</div> <div> </div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Produktutveckling/40procent.jpg" alt="Upp till 40 procent av en sammansatt produkts kostnader kan kopplas till variationer" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:0px 25px;width:255px;height:255px" /><br />Projektet har som ambition att:</strong></div> <div> </div> <div><ul><li>Reducera variation med upp till 25 %</li> <li>Reducera behovet av fasta fixturer med 80 %</li> <li>Reducera offline-programmeringstid med 90 %</li> <li>Reducera fysisk dokumentation med 90 %</li></ul></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om projektet DigiQ</h2> <div>DigiQ bygger på tidigare mer grundläggandet forskning som bedrivits inom ramen för Vinnova Vinn Excellence Centre 2007-2017 och Wingquist Laboratory. Projektet är finansierat av Vinnova.</div> <div><br /></div> <div>För mer information kontakta <a href="/sv/personal/Sidor/rikard-soderberg.aspx">Rikard Söderberg.</a></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Partners</h3> <div>Chalmers tekniska högskola</div> <div>Volvo Cars Corporation</div> <div>Saab Aeronautics</div> <div>Fraunhofer-Chalmers Centre</div> <div>Industrial Path Solutions Sweden </div> <div>Polyworks Scandinavia </div> <div>RD&amp;T Technology </div> <div>LK Scandinavia</div> <div> </div> <div>Foto på Rikard Söderberg: Anna-Lena Lundqvist<br /></div>Thu, 23 Sep 2021 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bussforares-feedback-hjalper-till-att-utveckla-autonoma-losningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Bussforares-feedback-hjalper-till-att-utveckla-autonoma-losningar.aspxBussförares feedback kan utveckla autonoma lösningar<p><b>​Slutanvändarna spelar en viktig roll när Volvo Bussar utvecklar autonoma lösningar. I en vetenskaplig studie har Chalmers undersökt hur bussförare upplever ett autonomt förarstöd som tar över inkörningen till hållplats. – Med det här systemet kan jag fokusera mer på säkerheten. Det blir en förbättring både för mig och passagerarna, säger Albert Melo, en av förarna i studien. </b></p><div>​Under ett arbetspass gör en bussförare hundratals inkörningar till busshållplatser. Det är ett repetitivt moment som kräver mycket koordinering och hög koncentration, samtidigt som det innebär en ökad risk för passagerare och andra trafikanter.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Story_DriverStudy3_500px.jpg" alt="Autonom busskörning" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:20px;width:275px;height:358px" /></div> <div>Som en del i forskningen kring självkörande teknik testar Volvo Bussar nu ett koncept med autonomt förarstöd för situationer som kräver hög precision och komfortnivå. Med systemet regleras bussens styrning och hastighet automatiskt och bussen kör helt autonomt in och ut från hållplatsen. </div> <div> </div> <div>– Med självkörande teknik skapas nya möjligheter att utveckla innovativa lösningar som ökar säkerheten och förbättrar förares arbetsmiljö. Med det här systemet kan föraren istället lägga fokus på det som händer runtomkring bussen och ingripa om något skulle hända. I och med att bussen kör i en låg och jämn hastighet blir inkörningen också mer förutsägbar och bekväm för passagerarna, säger Joakim Jonsson, Project Manager Autonomous Research Projects på Volvo Bussar.</div> <div><br /></div> <div> För att ta reda på hur bussförare upplever systemet har Volvo Bussar i samarbete med Chalmers genomfört en vetenskaplig användarstudie. I studien deltog tio förare från operatören Keolis. Varje förare gjorde 25 autonoma inkörningar till hållplats, samtidigt som de filmades. Förarna fick besvara olika enkäter och intervjuades både före och efter körning.</div> <div> </div> <div>– Självkörande teknik finns redan idag, men det är många aspekter som har betydelse när automation tar över kontrollen av fordonet. För oss på Volvo Bussar är det väldigt viktigt att tidigt involvera de som ska använda tekniken. Förutom att ta reda på hur förarna upplever hur att det är att köra med systemet, har vi i studien även tittat på acceptans och hur lösningen passar in i deras dagliga verksamhet, säger Joakim Jonsson. </div> <div> </div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/MikaelJohansson_fotograf_HenrikOskarsson_.jpg" alt="Mikael Johansson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:15px 40px;width:241px;height:274px" /><br />Resultatet visar att förarna i studien överlag var positiva och visade en stor acceptans för systemet. De upplevde även att det var säkert och bekvämt att använda, vilket också syntes i videomaterialet.  <div><br /></div> <div> </div> <div>– Förarna visade tydliga tendenser på att de litade på systemet, särskilt över tid. Vi kunde se att de mindre och mindre höll händerna på ratten, säger Mikael Johansson, en av de två forskare vid Institutionen för industri- och materialvetenskap på Chalmers som arbetat med studien. </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Både ökad komfort och säkerhet</h2> <div>Studien visar också att förarna såg väldigt många potentiella fördelar med systemet. </div> <div> –  En var att inkörningen till hållplatsen blir mer effektiv och precis. När förarna inte behöver fokusera på att hamna på rätt avstånd från trottoaren, kan de lägga uppmärksamheten på saker som ökar säkerheten. Just säkerheten och komforten för passagerare var det många förare som tog upp. Man har en enorm yrkesstolthet och känner ett stort ansvar för passagerarna, både för de som är i och de som är utanför bussen, säger Mikael Johansson. </div> <div> </div> <div>Många förare såg också att systemet kan bidra till bättre ergonomi med mindre anspänning i nacke och axlar. Samtidigt var det flera deltagare som påpekade vikten av att systemet måste vara effektivt och anpassas till tidtabellen.</div> <div>– Det fanns en oro för att inkörningen blir för långsam och att man skulle vara tvungen att kompensera på andra delar av sträckan. Just den aspekten hade vi inte tänkt så mycket på innan. Det visar verkligen på hur viktigt det är ha med slutanvändaren och ta hänsyn till deras behov när man utvecklar den här typen av lösningar, säger Mikael Johansson. </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/Story_DriverStudy_750px.jpg" alt="Bussförare" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 25px;width:365px;height:276px" />Albert Melo är en av de tio förare som deltog i studien. Han har jobbat som bussförare i tre år och kan se flera fördelar med att bussen gör inkörningen till hållplatsen autonomt. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– En av de största utmaningarna i jobbet som bussförare i stadstrafik är att kombinera tidtabellen med säkerhet och komfort för passagerna. Ett sådant här system skulle kunna vara en stor hjälp, särskilt i högtrafik, säger han. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Förarstudien är ytterligare ett steg på Volvo Bussars autonoma resa. </div> <div>– Automation är ett otroligt komplext och spännande område. De här studierna ger oss ny och viktig kunskap som vi tar med oss in i utvecklingen av framtidens lösningar som kan bidra till att göra kollektivtrafiken säkrare, effektivare och hållbarare, säger Joakim Jonsson. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningsprojektet</h2> <div>Studien Bus drivers acceptance of a Narrow Navigation System har initierats av Volvo Bussar och gjorts av forskare på Chalmers avdelning Design &amp; Human Factors vid Institutionen för industri- och materialvetenskap. Forskningsprojektet ingår i Drive Swedens projekt Krabat som delfinansierats av Vinnova. </div> <div><br /></div> <div>Fotograf bild 1, 3: Patrik Olsson</div> <div>Fotograf bild 2: Henrik Oskarsson<br /></div></div>Mon, 06 Sep 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Nanopowder-as-sintering-aid-for-wateratomized-ferrous-powder.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Nanopowder-as-sintering-aid-for-wateratomized-ferrous-powder.aspxNanopowder as sintering aid for water-atomized ferrous powder<p><b>​Swathi Kiranmayee Manchili, Material och tillverkning IMS, ny doktor.​</b></p>​Information endast på engelska. Disputationen var den 2 september 2021.<div><br /></div> <span style="background-color:initial">Swathi works in the powder metallurgy and surface characterization research group. Her research focus has been on the influence of nanopowder on the sintering of water-atomized iron and steel powder. As part of the nanopowder enhanced sintered steel processing project, the research is thus categorized as the main feasibility study to utilize nanopowder as sintering aid. The final aim of research efforts is to culminate a synergistic approach to achieve closed porosity and consequently full density after hot isostatic pressing in powder metallurgy gears. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="font-weight:700">Abstract </span></div> <div>Press and sinter powder metallurgy steels are cost-effective solutions for structural applications. There is a constant drive for improvement in the density of these powder metallurgy steels to expand their usage in high-performance applications. In press and sinter powder metallurgy, consolidation is achieved by compaction, while sintering metallurgically bonds the metal particles. One of the promising ways to achieve improved densification during sintering is the addition of sintering activators to the conventional micrometre-sized metal powder. Nanopowder is associated with excess surface energy due to their very high surface-to-volume ratio, thus, this category of materials has enhanced reactivity. Accordingly, micro/nano bimodal powder are known to yield high densities when processed through other manufacturing routes such as metal injection moulding. This thesis explores the possibility of achieving improved densification by means of nanopowder addition as a sintering aid in water-atomized iron powder processed through the press and sinter route. </div> <div>Before addressing the sintering aspects of micro/nano bimodal powder, surface, and thermal characteristics of nanopowder were investigated. Iron nanopowder was shown to be covered with an iron oxide layer of 3-4 nm. Different models were used for the estimation and the results from X-ray photoelectron spectroscopy and electron microscopy were complemented by those obtained from thermogravimetric analysis. A methodology to measure the thickness of surface oxide on the nanopowder was proposed and applied to other types of nanopowder. The oxide layer underwent a single-step reduction process, and complete reduction was achieved below 600 °C when using hydrogen as a reducing agent. The progress of oxide reduction was studied using thermogravimetric and kinetic analysis, and an oxide reduction mechanism was proposed. While the surface oxide of iron nanopowder follows a single step reduction process, the actual reduction process of Fe2O3 undergoes a two-step process to form metallic iron. To study sintering, compacts from micro/nano bimodal powder mixtures were prepared to understand the influence of nanopowder addition on densification behaviour. The presence and increase in the amount of nanopowder decreased the compressibility of the blends. Still, the addition of the nanopowder produced a clear influence on sintering behaviour at temperatures as low as 600 °C compared to compacts containing only micrometre-sized powder. It was found that the sintering is activated at temperatures below 700 °C in nanopowder. Sinter response depended on the type of nanopowder used. Finally, nanopowder was added to pre-alloyed steel powder and evaluated for different characteristics, including flowability, mass loss, density, and impact strength. A detailed microstructural study of steel powder fortified with nanopowder indicated the presence of a chemically heterogenous microstructure after sintering, where presence of nanopowder is proposed to play a significant role in the microstructure development.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/525367" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Read the thesis</a></div> <div><a href="/en/staff/Pages/manchili.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />More about ​Swathi Kiranmayee Manchili</a></div></div> <div><a href="https://www.linkedin.com/in/swathi-kiranmayee-manchili-a8155510/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Swathi​ on LinkedIn​</a><br /></div> <div><br /></div> ​Wed, 25 Aug 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Janusgrafen-oppnar-dorren-till-hallbara-batterier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Janusgrafen-oppnar-dorren-till-hallbara-batterier.aspxJanusgrafen öppnar dörren till hållbara batterier<p><b>​Natrium är en av världens vanligaste metaller och huvudingrediens i såväl havsvatten som bordssalt. I framtiden kan natriumjoner även vara en del av en hållbar batterilösning. Med hjälp av en ny typ av grafen har Chalmersforskare lyckats skapa ett elektrodmaterial som gör att natriumjonbatterier kan få så hög kapacitet att de kan matcha dagens litiumjonbatterier. </b></p><div>​Trots att litiumjoner fungerar bra för energilagring är metallen litium dyr och riskerar att bli en bristråvara. </div> <div>Natrium, å andra sidan, är en av världens vanligaste och mest prisvärda metaller. Det gör natriumjonbatterier till ett intressant och hållbart alternativ för att minska behovet av bristråvaror. Den stora utmaningen är att lyckas höja batterikapaciteten.<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Underlättar energilagringen</h2> <div>Med dagens teknik kan natriumjonbatterier inte konkurrera med litiumjonceller. En begränsande faktor är att den ena batteripolen, anoden, utgörs av grafit, som är staplade lager av grafen. </div> <div><br /></div> <div>De elektriskt laddade partiklarna, jonerna, rör sig in och ut mellan grafenskikten och lagrar energi. Natriumjoner är större än litiumjoner och beter sig även lite annorlunda. Det gör att de inte kan lagra energi på ett effektivt sätt i den grafitstruktur som finns i dagens litiumjonbatterier. </div> <div><br /></div> <div>Där har chalmersforskarna nu löst problemet med hjälp av den nya grafentypen. De har lagt till molekyler som fungerar som små distansklossar för att underlätta för jonerna.<span style="background-color:initial"> </span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/Jinhua_Sun.jpg" alt="Jinhua Sun" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:15px 45px;width:130px;height:153px" /><br />–    För att skapa ett bra interaktionsutrymme för natriumjonerna har vi lagt till en molekyl på ena sidan av varje grafenlager och därmed skapat ett nytt material av typen janusgrafen. När lagren staplas skapar molekylen ett avstånd mellan skikten, vilket resulterar i en betydligt högre kapacitet, säger forskaren Jinhua Sun vid Institutionen för industri- och materialvetenskap vid Chalmers. </div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tio gånger så hög energikapacitet</h2> <div>Som regel är kapaciteten för natriuminlagring i elektrodens grafit cirka 35 milliamperetimmar per gram (mAh g-1). Det är mindre än en tiondel av kapaciteten för litiumjoninlagring i grafit. När janusgrafen används istället för grafit blir den specifika kapaciteten istället 332 milliamperetimmar per gram – vilket närmar sig värdet för litium i grafit. Resultaten visade också på hög stabilitet vid upp- och urladdning.  <span style="background-color:initial"> </span></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/Aleksandar_Matic.jpg" alt="Aleksandar Matic" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:0px 45px;width:130px;height:153px" />–    Det är riktigt spännande att se natriumjoninlagring med så hög kapacitet. Detta visar att det är möjligt att designa grafenskikt i en ordnad struktur som passar natriumjoner, vilket gör det jämförbart med grafit. Forskningen är fortfarande i ett tidigt skede, men resultaten är mycket lovande, säger professor Aleksandar Matic vid Institutionen för fysik vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Material%20och%20tillverkning/VincenzoPalermo.jpg" alt="Vincenzo Palermo" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 45px;width:130px;height:153px" /><br /></div> <div><br /></div> <div>–    Vi är mycket glada över att presentera ett koncept med kostnadseffektiva och miljömässigt hållbara metaller, säger Vincenzo Palermo, affilierad professor vid Institutionen för industri- och materialvetenskap vid Chalmers. </div> <div> </div> <div><em><br /></em></div> <div><em><br /></em></div> <br /><div><em>Text: Marcus Folino och Mia Halleröd Palmgren<br /></em></div> <div><span><em>Foto Jinhua Sun: Marcus Folino<span style="display:inline-block"></span></em></span><em><br /></em></div> <div><em>Foto Aleksandar Matic: Anna-Lena Lundqvist</em></div> <div><em>Foto Vincenzo Palermo: Grafenflaggskeppet</em><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om materialet: ”Gudalik” grafen öppnar dörrar för hållbara batterier</h2> <div>Grafen är ett nobelprisbelönat, ultratunt material som består av kolatomer. Den typ av grafen som används i studien kallas janusgrafen. Materialet har en unik konstgjord nanostruktur som består av staplade grafenark med molekyler emellan. Dessa molekyler fungerar som distansklossar mellan arken och skapar ett utrymme som låter natriumjonerna växelverka för att effektivt kunna lagra in energi.</div> <div>  </div> <div>Janusgrafen har asymmetriska ytor och är uppkallat efter den forntida romerska guden Janus som hade två ansikten. Janus var förknippad med nystart och med att öppna dörrar och portar. I det här fallet hänger janusgrafen bra ihop med den romerska mytologin, eftersom materialet öppnar dörrar till hållbara natriumjonbatterier.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningen:</h2> <div>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1126/sciadv.abf0812" title="Länk till den vetenskapliga artikeln">&quot;Real-time imaging of Na+ reversible intercalation in “Janus” graphene stacks for battery applications&quot; </a>har publicerats i Science Advances och är skriven av Jinhua Sun, Matthew Sadd, Philip Edenborg, Henrik Grönbeck, Peter H. Thiesen, Zhenyuan Xia, Vanesa Quintano, Ren Qiu, Aleksandar Matic och Vincenzo Palermo.</div> <div><br /></div> <div>Forskarna är verksamma vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, Institutionen för fysik och kompetenscentrum för katalys vid Chalmers tekniska högskola, Sverige, </div> <div>Accurion GmbH, Tyskland och Institute of Organic Synthesis and Photoreactivity (ISOF) vid National Research Council of Italien.</div> <div> </div> <div>Forskningsprojektet har finansierats av EU:s innovationsprogram Horisont 2020 genom Grafenflaggskeppet, Chalmersstiftelsen och Vetenskapsrådet. Beräkningarna utfördes vid C3SE (Göteborg, Sverige) genom ett SNIC-bidrag. Arbetet utfördes delvis vid Myfab Chalmers samt i Chalmers materialanalyslaboratorium.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:</h2> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/jinhua.aspx">Jinhua Sun</a>, forskare, Institutionen för industri- och materialvetenskap, Chalmers tekniska högskola, 076 960 99 56, <a href="mailto:%20jinhua@chalmers.se">jinhua@chalmers.se</a> (engelsktalande)</div> <div> </div> <div><a href="/en/Staff/Pages/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic</a>, professor, Institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, 031 772 51 76, <a href="mailto:%20matic@chalmers.se">matic@chalmers.se</a> (svensktalande) </div> <div> </div> ​Wed, 25 Aug 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Framtidens-fabrik-baseras-pa-data-från-maskinen-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Framtidens-fabrik-baseras-pa-data-fr%C3%A5n-maskinen-.aspx​Framtidens fabrik där beslut baseras på data från maskinen​ <p><b>Maja Bärring, avdelningen för produktionssystem IMS, ny doctor. Digitala tekniker förändrar hur vi gör saker och hur vi lever. Digitalisering har förändrat och förändrar fortfarande vårt samhälle. För tillverkningsindustrin innebär digitalisering en fjärde industriell revolution.  Flera tillverkningsföretag ligger dock efter i digitalisering och har fortfarande inte nått en hög digitaliseringsnivå. Anledningen till att de fortfarande inte har nått en digital mognad, involverar upplevda tekniska och organisatoriska utmaningar.  Jag har under mina doktorandstudier adresserat frågan om hur tillverkningsföretagen kan ta sig an digitalisering och därmed ändra sitt beslutstagande från att vara huvudsakligen baserat på intuitionen och erfarenheten till att istället vara baserat på data. För att nå visionen som jag har för den framtida fabriken, har jag ställt frågor som behandlar kraven för datainsamling beroende på produktionssystemets livscykel och vad det är som gör att standarder som möjliggör delning av information mellan system används.  </b></p>​Majas forskning bidrar till att stödja framtidens fabriker att bli mer data-drivna i deras beslutstagande. Forskningen genomförs i samarbete med tillverkningsföretag, exempel på projekt är 5G Enabled Manufacturing och Digitala Stambanan. Hon har erfarenhet av att arbeta i tillverkningsindustrin och har studerat och arbetat utomlands. Hösten 2019 tillbringade hon sex månader på the National Institute of Standards and Technology (NIST) i USA som gästforskare. Hon är också involverad som expert från Sverige i ämnen relaterade till produktionsdata i standardiseringsorgan på nationell och internationell (ISO) nivå. Sedan oktober 2020 deltar hon som Fellow i the Global Future Council on Advanced Manufacturing and Production i World Economic Forum (WEF). <div><br /></div> <div><strong>Sammanfattning (engelska)</strong></div> <div><div>Digitalization is changing society, industry, and how business is done. For new companies that are more or less born digital, there is the opportunity to use and benefit from the capabilities offered by the new digital technologies, of which data-driven decision-making forms a crucial part. The manufacturing industry is facing the Fourth Industrial Revolution, but most manufacturing organizations are lagging behind in their digital transformation. This is due to the technical and organizational challenges they are experiencing. Based on this current state description and existing gap, the vision, aim, and research questions of this thesis are:</div> <div><br /></div> <div>Vision - future manufacturing organization to be driven by fact-based decision support based on data rather than of relying mainly on intuition and experience.</div> <div><br /></div> <div>Aim - to show manufacturing organizations the applicability of digital technologies in digitalizing manufacturing system data to support decision-making and how data sharing may be achieved.</div> <div><br /></div> <div>Research Question 1. How do manufacturing system lifecycle decisions influence the requirements of data collection towards interoperability?</div> <div><br /></div> <div>Research Question 2. What makes interoperability standardization applicable to sharing data in a manufacturing system’s lifecycle?</div> <div><br /></div> <div>This research is applied, addressing real-world problems in manufacturing. For this reason, the main objective is to solve the problem at hand, and data collection methods will be selected that can help address it. This can best be explained by taking a pragmatic worldview and using mixed methods approach that combines quantitative and qualitative methods. The research upon which this thesis is based draws on the results of three research projects involving the active participation of manufacturing companies. The data collection methods included experiments, interviews (focus group and semi-structured), technical development, literature review, and so on.</div> <div><br /></div> <div>The results are divided into three areas: 1) connected factory, 2) standard representation of machine model data, and 3) the digital twin in smart manufacturing. Connected factory addresses the question of how a mobile connectivity solution, 5G, may be used in a factory setting and demonstrates how the connectivity solution should be planned and how new data from a connected machine may support an operator in decision-making. The standard representation of machine model data demonstrates how an international standard may be used more widely to support the sharing and reuse of information. The digital twin in smart manufacturing investigates the reasons why there are so few real-world examples of this.</div> <div><br /></div> <div>The findings reveal that a manufacturing system’s lifecycle impacts data requirements, including a need for data accuracy in design, speed of data in operation (to allow operators to act upon events), and availability of historical data in maintenance (for finding root causes and planning). The volume of data was identified as important to all lifecycles. The applicability of standards was found to depend on: 1) the technology providers’ willingness to adapt standards, 2) enforcement by OEMs and larger actors further down a supply chain, 3) the development of standards that consider the user, and 4) when standards are required for infrastructure reasons.</div> <div><br /></div> <div>Based on the results and findings obtained, it may be stated that it is important to determine what actual manufacturing problem should be addressed by digital technology. There is a tendency to view this change from the perspective of what the digital technology might solve (a technology push), rather than setting aside the solution and focusing on what problem should be solved (a technology pull). This work also reveals the importance of the collaboration between industry and academia making progress in the digital transformation of manufacturing. Proofs-of-concept and demonstrators of how digital technologies might be used are also important tools in helping industry in how they can address a digital transformation.</div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/525242" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/maja-barring.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Maja Bärring​</a></div> <div><a href="https://www.linkedin.com/in/majab%C3%A4rring" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />LinkedIn​</a></div> <div><br /></div> ​​Wed, 18 Aug 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Mélanie-Despeisse---ny-docent-IMS.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/M%C3%A9lanie-Despeisse---ny-docent-IMS.aspxMélanie Despeisse - ny docent IMS<p><b>​Befordransföreläsningen var online den 24 augusti.</b></p><div><span></span>Mélanie Despeisse forskningsområde fokuserar på förhållandet mellan industri och miljömässig hållbarhet i varierande grad, från operativ resurseffektivitet i tillverkningsprocesser till företagens sociala ansvar i strategisk planering. Syftet med hennes forskning är att utveckla verktyg och metoder för att hjälpa företag att skapa ett hållbart samhällsvärde genom att genomföra begrepp som miljöeffektivitet och cirkularitet.<br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Titel: Manufacturing strategies and practices for eco-efficient and circular industrial systems</strong></div> <div><br /></div> ​<span style="font-weight:700">​Sammanfattning (engelska)<br /></span><span style="background-color:initial">The external pressures to tackle environmental issues, such as climate change, are pushing governments and organisations to formulate ambitious environmental goals and strategies. Some companies have adopted greener approaches like eco-efficiency and circularity to reduce their impacts on the planet. However, these approaches are often considered as add-ons to business-as-usual and their implementation is still the exception rather than the norm. In this lecture, we will look at industrial systems through the lens of sustainable development and translate sustainability concepts into sustainable manufacturing practices. We will explore how new technologies can help us sense what humans cannot to unlock new levels of performance. Finally, we will discuss how to shift from &quot;doing less bad&quot; to &quot;doing more good&quot; for a more positive outlook on the future. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="https://chalmersuniversity.box.com/s/4qbcjqztntq1w8ekijlikgxfzmt9u7c1" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk till presentation - PPT​​</a><br /></div> <div><span style="background-color:initial">​</span></div>Tue, 10 Aug 2021 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersstudenternas-protoyp-pa-skyddsvisir-testas-av-lakare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmersstudenternas-protoyp-pa-skyddsvisir-testas-av-lakare.aspxChalmersstudenternas prototyp testas av läkare<p><b>​När läkare undersöker patienters öron, svalg eller näshåla så använder de en lampa som sitter placerad med ett fäste runt huvudet. Med covid-19 kom ett kraftig ökat behov av skyddsvisir och dessa behövde kombineras med lamporna. Visiren, som togs fram ganska snabbt, har dock inte fungerat helt tillfredsställande. Studenter vid civilingenjörsprogrammet Teknisk design fick därför i uppdrag att komma med förbättringar, och de lyckades så bra att visiren nu testas i vården. </b></p> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20fäste%20vid%20sladd_750px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:290px;height:189px" />Det har tidigare gjorts en del försök att förbättra skyddsvisiren så att de ska passa med lamporna, men resultaten har inte varit helt tillfredsställande Öron-näsa-halsmottagningen på NÄL i Trollhättan gav därför en grupp studenter vid Chalmers i uppdrag att ta fram ett skyddsvisir som kunde uppfylla användarkraven. Projektet gjordes inom ramen för studenternas kandidatarbete och är en del i studenternas utbildning. Kandidatarbetena görs på det tredje året i civilingenjörsutbildningar och är ofta relaterade till verkliga problem i samhället och industrin.</div> <div> </div> <div>– Projektet har utgått från ett aktuellt behov som under året har blivit påtagligt i vården. Det blir väldigt tydligt att ett arbetssätt där behoven ligger i fokus är viktigt för att komma fram till en bra lösning. Vi är väldigt nöjda med sättet studenterna har tagit sig an projektet och ser fram emot att kunna testa konceptet vidare, säger Åsa Lenberg läkare på NÄL i Trollhättan</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">En annorlunda lösning gav oväntat bra resultat <br /></h2> <h3 class="chalmersElement-H4">Hur ni arbetat med att ta fram det här skyddsvisiret?</h3> <div>– Först gjorde vi en gedigen användarstudie för att få en tydlig bild av problemet. Sen är det ju ett antal krav som uppdragsgivaren vill ska uppfyllas. Till exempel så måste visiren ge ett bra stänkskydd, men också ha en god komfort och vara lätta att använda. Sen hade vi en process där vi lade fram massor med olika idéer och tog fram prototyper utifrån detta, säger Alvina Ståhl.</div> <div> </div> <div>– Grundidén med vår lösning, till skillnad från de tidigare lösningarna, där visiret antingen sitter innanför eller utanför lampan, är att visiret fästs på lampan. Det eliminerar repor på visiret, och skapar god plats till munskydd och glasögon om det behövs. Det minimerar också uppkomsten av imma, säger Gustav Brogren. </div> <div> </div> <div>– Själva lamporna är väldigt dyra och visiren måste också kunna bytas på ett smidigt sätt av läkarna själva. Vi har tagit fram laserskurna PET-visir med hål som kan träs på den befintliga lampan. Detta hålls sedan samman med en ring av flexibel polymer. Vi har också hårda lister uppe och nere för stabilitet och passform, säger Maja Kristensson.   </div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20sned%20vy%20(CUDA)_500px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:325px;height:325px" /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/IMS/Slutkoncept%20sned%20vy%20(Storz)_500px.jpg" alt="Prototyp visir" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:325px;height:325px" /><br /><br /><br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <h3 class="chalmersElement-H3"><br /></h3> <div><p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><em>Visiren sitter här på lampor från två olika fabrikat. Foto: Adam Udén</em> <br /></p></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kom ni fram till just den här lösningen?</h3> <div>– Att visiret skulle sitta på lampan var inte självklart från början utan den idén hängde med lite för att den var annorlunda. Den fick heller inte så höga poäng utifrån de utvärderingsmatriser vi ställde upp, men det berodde till viss del på felaktiga antaganden från vår sida. När vi testade att bygga en enkel prototyp genom att borra ett hål i visiret och satte den på lampan så funkade det jättebra, säger Marcus Lidman.</div> <div> </div> <div>– Ja, vi kände nog alla nästan direkt att vi hade hittat en bra lösning då. Vi gjorde också användartester som bekräftade att vi var rätt ute. Alla läkare som vi har varit i kontakt med tyckte att vårt visir har känts bättre, stabilare och säkrare än samtliga lösningar som testats tidigare, säger Jens Junkers. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur var det att jobba med ett riktigt problem?</h3> <div>– Superkul! Det har märkts att det har varit på riktigt för läkarna har varit väldigt engagerade. Det är ju också väldigt roligt att få bidra med något som hjälper dem i deras arbete. Västra Götalandsregionen verkar också ha varit mycket nöjda med resultatet och det har varit roligt att jobba med dem. Vi tror att skyddsvisir kommer att fortsätta användas även efter pandemin . Det verkar som att synen på skyddsutrustning har ändrats en del under den här tiden. Det känns jättekul att få vara med och ta fram en riktigt produkt som blir så omtyckt att den tas in i verksamheten på det här sättet, säger Adam Udèn.</div> <div> </div> <div>Alla i gruppen menar att det har fungerat bra att jobba tillsammans trots de inte har kunnat träffa varandra på samma sätt som tidigare. Vilket de alla menar till stor del beror på en bra gemenskap i klassen och att de känner varandra mycket väl.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om kandidatarbetet</h2> <div><a href="https://hdl.handle.net/20.500.12380/302842">Länk till hela arbetet: Produktutveckling av visir anpassat till pannlampa​ ​</a></div> <div><br /></div> <div>Konceptet studenterna på <a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Teknisk-design.aspx" title="Länk till programmet Teknisk design på Chalmers">Teknisk design​</a> har tagit fram kallas för PÅL (Pannlampa och visir med hål), och bygger på att ett visir med hål <a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Teknisk-design.aspx"></a>träs på den befintliga lampan. Lösningen består av fyra delar. Ett visir, en flexibel ring och två hårda böjda lister. Lösningen påverkar inte befintlig utrustning och visiret kan monteras på under 30 sekunder. Konceptet kan enkelt anpassas till olika typer av pannlampor genom att förändra formen på den flexibla ringen. De böjda listerna är universella och fungerar i kombination med flera modeller av pannlampor.</div> <div><br /></div> <div>De primära användarna av produkten har varit öron-näsa-hals-läkare, men produkten skulle kunna appliceras även inom till exempel kirurgi som använder liknande utrustning. Behovsstudien genomfördes på NÄL sjukhus i Trollhättan.</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/andreas-dagman.aspx">Andreas Dagman</a>, programansvarig Teknisk Design</div> <div>Elin Ståhl, Innovationsplattformen, Västra Götalandsregionen</div></div> Thu, 01 Jul 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maral-Babapour-Levi-priset.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Maral-Babapour-Levi-priset.aspxChalmersforskare får ingenjörernas arbetsmiljöpris 2021<p><b>​Maral Babapour är årets mottagare av Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöpris – Levipriset. Hon prisas för sin forskning om hur aktivitetsbaserade kontor påverkar individer och grupper ur ett verksamhetsperspektiv.</b></p><div>​Maral Babapours forskning om aktivitetsbaserade kontor har tidigare blivit mycket uppmärksammad, och hennes doktorsavhandling är en av Chalmers mest nedladdade. Maral tilldelas nu också Levi-priset som är Sveriges Ingenjörers arbetsmiljöpris till minne av professor emeritus Lennart Levi. </div> <div><br /></div> <div>– Jag är otrolig glad och tacksam för att ha fått det ärofyllda Levipriset. Just nu forskar jag om konsekvenserna av pandemi-året för arbetsmiljö, teknikanvändning, arbetsplatsutformning, och hållbar utveckling kopplat till kontorsarbete, säger Maral Babapour.<br /><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Juryns motivering</h2></div> <div>&quot;I sin avhandling visar Maral varför vissa aktivitetsbaserade kontor fungerar och andra inte. Resultatet påvisar framgångsfaktorer och brister kopplat till design av arbetsplatser, samt designprocessen, det vill säga framtagningen av kontorskoncept. Marals forskning omfattar ett område som är synnerligen aktuellt och hennes kompetens och slutsatser efterfrågas av arbetsgivare, fackförbund och intresse-organisationer. Marals avhandling är en av de mest nedladdade publikationerna på Chalmers.&quot;</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt och mer info</h2> <div>Maral Babapours avhandling: <a href="https://research.chalmers.se/publication/509482" title="Marals avhandling">The Quest for the Room of Requirement - Why Some Activity-based Flexible Offices Work While Others Do Not<br /></a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/509482"><br /></a></div> <div>Läs mer från Sveriges ingenjörer: <a href="https://www.sverigesingenjorer.se/aktuellt-och-press/nyheter/210611-levipriset-2021/" title="Artikel Sveriges ingenjörer">https://www.sverigesingenjorer.se/aktuellt-och-press/nyheter/210611-levipriset-2021/</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Kontakt: <a href="/sv/personal/Sidor/maral.aspx" title="Kontakt Maral">Maral Babapour</a><br /></div></div>Mon, 14 Jun 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-f%C3%B6r-en-energiresilient-vardag-.aspxDesign för en energiresilient vardag<p><b>​Vårt ökande beroende av elektriska och uppkopplade produkter är ohållbart ur resurssynpunkt och gör oss sårbara i ett framtida energisystem där mer förnybara källor och klimatförändringar ökar sannolikheten för effektbrist och strömavbrott. För att kunna hantera störningar i elleveranser, samtidigt som vi lever ett gott och meningsfullt vardagsliv, krävs kunskap, nya designriktlinjer för produktframtagning och energioberoende alternativ.</b></p><div>Kungl. Ingenjörsvetenskapakademin uppmärksammar forskningsprojektet Design för en energiresilient vardag på sin topp 100-lista över projekt som har potential att skapa samhällsnytta. I projektet undersöker man hur övergången till ett förnybart energisystem kan underlättas genom nya möjligheter att hantera energibrist, vara förberedd för strömavbrott och generellt minska hushållens energiförbrukning. Idag saknas det ganska mycket kunskap kring hur man ska gå tillväga vid ett strömavbrott. Vi har också vant oss vid att söka efter information på nätet, vilket gör oss sårbara om vårt wi-fi slutar att fungera.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Design%20and%20Human%20Factors/HelenaStromberg_BW_400x500px.jpg" alt="Helena Strömberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:0px 10px;width:160px;height:208px" /><br /></div> <div>– När vi har gjort intervjuer så tänker många att det är ganska enkelt att klara av en variabel energitillgång, men när de fick testa i iscensatta experiment så uppkom det en massa konkreta problem, men också många lösningar och strategier för hur man skulle klara av till exempel ett strömavbrott, säger Helena Strömberg, forskningsledare. <br /></div> <div><br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett energiresilient samhälle är mer resurseffektivt </h2> <div>Vi är idag beroende av en väldigt tillförlitlig el- och internetförsörjning. En konsekvens av det är att dagens produkter också är designade utifrån dessa förutsättningar. Det innebär att vi i en krissituation riskerar att inte kunna använda produkterna eller behöva använda produkter som aldrig eller sällan används annars. En ständig tillgång till el innebär oftast också att vi använder mer energi än vad vi behöver. För att öka energiresiliensen i samhället så forskar man kring hur vardagsprodukter kan designas för att minska hushållens sårbarhet vid till exempel ett strömavbrott, och bidra till en mer flexibel efterfrågan på energi. </div> <div><br /></div> <div>I projektet utvecklas designriktlinjer och lösningsprinciper för hur till exempel alternativa kraftkällor kan integreras i el-produkter, men också hur hushåll kan få kunskap kring energioberoende alternativ, eller ifrågasätta normer kring energianvändning och vad det innebär att klara sig själv. Med dessa kunskaper kan hushållens energiresiliens öka i både vardag och i kris, och ge inspiration till mer resurseffektiva lösningar redan idag. Exempel på energiresilienta produkter kommer att tas fram, testas, och utgöra grunden i en utställning som väcker tankar om energiresiliens. Projektet kommer även att ta fram riktlinjer för energiresiliens i produkter så att teknikbranschen kan applicera dessa i framtida produkter.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg</a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Finansiärer</h2> <div>HSB Living lab</div> <div>Energimyndigheten</div> <div> </div> Mon, 10 May 2021 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Geometrisakring.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Geometrisakring.aspxGeometrisäkring av laser-behandlade metallkomponenter<p><b>​Vaishak Ramesh Sagar, Produktutveckling IMS, försvarar sin doktorsavhandling.Vaishak tillhör forskargruppen Geometrisäkring &amp; Robust Konstruktion. Hans forskning fokuserar på lasertillverkning av metall och hur den påverkar den geometriska kvaliteten. Vaishaks forskning inom Smart Assembly kommer att bidra till utvecklingen av metoder och verktyg som stödjer design för tillverkning och montering.​ </b></p><strong>Disputation</strong><div>​<span style="background-color:initial">Vaishak Ramesh Sagar</span><br /></div> <div>2021-06-03</div> <div><a href="/en/departments/ims/calendar/Pages/Geometry-Assurance.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Länk till presentation​</a></div> <div><strong>​</strong><div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Abstract (engelska)</strong><div><div>In every manufacturing process, the part being manufactured varies from the desired geometry. As a consequence, the product’s performance and aesthetic properties can get affected. To minimize the effects, it is critical to identify and deal with the geometric variation sources in the early phases of the product development process.</div> <div>For novel laser-based manufacturing processes such as laser heat treatment of sheet metals, laser-assisted metal additive manufacturing, knowledge on geometric variation sources is limited. Also, the methods and tools in practice today may not be readily applicable to support in analyzing and minimizing the effect of variation.</div> <div>The research presented in this thesis has focused on developing knowledge to provide insights into the effect of the aforementioned manufacturing processes on geometric variation and, thereby, assist in establishing methods and tools for the geometry assurance process. A set of geometric variation contributors are identified and solutions to minimize the effect on geometric variation are prescribed. Moreover, simulation methods are presented that enable accurate decision-making and demonstrate integration into the virtual product development setup. In summary, this thesis demonstrates the significance of considering geometry assurance in the product development process of laser processed metal components.</div></div></div></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontakt</strong></div> <div><div><a href="https://www.linkedin.com/in/vaishaksagar" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />LinkedIn​</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/person/vaishak" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen på Chalmers Research</a></div> <div><a href="/en/staff/Pages/vaishak.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Profil på Chalmers.se</a></div></div> <div><br /></div> ​Thu, 06 May 2021 13:00:00 +0200