Nyheter: Sport och teknologihttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 22 Jan 2021 14:21:31 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Badmintonbollen-–-En-hel-vetenskap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Badmintonbollen-%E2%80%93-En-hel-vetenskap.aspxSyntetisk badmintonboll på väg mot VM<p><b>​The Badminton World Federation (BWF) använder sig av testmetoder utvecklade på Chalmers för att visa att syntetiska bollar kan ersätta fjäderbollar. Just nu används Chalmers testmetod för att ta fram bollar inför VM.</b></p>​Badmintonbollar som används vid stora tävlingar som OS och VM har under lång tid tillverkats av gåsfjädrar. De aerodynamiska egenskaperna har ansetts överlägsna de syntetiska bollarnas, främst vid smash och nätspel, men det håller på att ändras. <h2 class="chalmersElement-H2">Utmaningar med fjäderbollar </h2> <div>Bollar gjorda av gåsfjädrar kräver en stor mängd handarbete och tillverkas i Asien, ofta under mindre goda arbetsförhållanden. Fjädrarna skördas, rengörs och sorteras efter längd och vinkel, de samlas sedan i en fjäderboll som testas med många manuella ingrepp under alla tillverkningssteg. Fjäderbollarna kräver dessutom varsam hantering. De måste lagras under reglerad fuktluftighet och temperatur för att behålla sin prestanda. Ett annat problem är att de har relativt kort hållbarhet i spel. Tillverkare letar nu efter alternativ med bollar gjorda av syntetiskt material. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tillverkarna i behov av vetenskapliga tester </h2> <div>De testmetoder som används för fjäderbollar använder proffsspelare som smashar bollarna ett visst antal gånger och spelar nätspel för att bedöma bollbanor. Metoden fungerar acceptabelt för fjäderbollar men när syntetiska bollar skulle testas började man inse att metoderna var för subjektiva. Ett mer vetenskapligt tillvägagångssätt var önskat. </div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christer Forsgren" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Christer_Forsgren_170x220.jpg" style="margin:5px" />BWF började söka lösningar och pratade med det företag som testar fjäderbollar åt dem, Polyfor AB. Det drivs av före detta elitspelaren Christer Forsgren. Han läste kemiteknik på Chalmers och är sedan sju år tillbaka verksam som adjungerad professor i industriell materialåtervinning på institutionen för kemi och kemiteknik. Via sitt företag har han testat och godkänt bollar åt BWF i cirka 35 år. För Christer Forsgren var kontakten med Chalmers självklar. <br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–Forskningen inom strömningslära och idrottssatsningen på Chalmers är en bra kombination för att utveckla just testmetoder, säger Christer Forsgren. </span><br /></div> <div><br /> </div> <div>Kontakten med Chalmers resulterade i ett forskningsprojekt som BWF beslöt sig för att finansiera med start i juli 2019. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lösningen – tester i Chalmers strömningslaboratorium </h2> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/Valery%20Chernoray_I0A5484_170x170px.jpg" alt="" style="margin:5px" />Valery Chernoray är forskningsprofessor på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och ledde projektet med testningen som utfördes av Satheesh Kaviladhikarakunnathu Puthanveeti, en före detta masterstudent som nu gått vidare till anställning på Polyfor. Valery  berättar att de klurat ut och testat många olika varianter av testmetoder. De sammanfattade allt i en rapport som BWF nu använder för att visa att Chalmers metoder fungerar, är objektiva och baseras på vetenskap och forskning. </div> <div><br /> </div> <div>– Vi har utvecklat tillförlitliga metoder för testning av två prestandaegenskaper som intresserar BWF. Den ena är smashresistans eller skottmotstånd som kan beskrivas som hållbarhet under upprepade smashar. Den andra är tumling som handlar om prestanda vid nätspel, säger Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>Riggen som byggts upp på Chalmers kan simulera smashar upp till 200 km/tim. Ett proffsracket sitter monterat på en kolfiberarm som drivs med fjädrar som dras upp med en vinsch. Bollarna hålls på plats med hjälp av ett tunt plaströr och vacuum. Smasharna filmas sedan med en höghastighetskamera. </div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/badminton%20test.jpg" alt="" style="margin:5px;width:304px;height:231px" />– Med hjälp av filmerna kontrollerar vi först att bollen smashas på ett korrekt sätt och sedan beräknar vi smashhastighet. Efter varje smash fotograferar vi bollen och mäter hur långt bollen har flugit för att se om skadorna på bollen påverkat prestandan. Efter tio smashar packas bollarna och skickas till Rise, Sveriges forskningsinstitut, för materialtest, berättar Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>För tumling används en stillastående boll och en vinklad racket i korrekt vinkel som rör sig längst en vinklad bana. Testbollarna filmas med en höghastighetskamera och bilderna bearbetas för att beräkna hur många gånger bollarna tumlar. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tillverkarna arbetar i riktning mot syntetbollar </h2> <div>Alla stora tillverkare som till exempel Yonex och Mizuno jobbar nu intensivt i riktning mot syntetbollar och de syntetbollar som tillverkas idag är mycket bättre än för något år sedan och bedöms som mycket bra av både proffsspelare och testteam. </div> <div><br /> </div> <div>– De är fortfarande lite för ömtåliga och klarar endast två till fyra kraftfulla smashar från de starkaste elitspelarna. Men i princip kan de redan nu godkännas för till exempel Junior VM-spel, säger Valery Chernoray. </div> <div><br /> </div> <div>Christer Forsgren förklarar de två bristerna i dagens syntetbollar. Den ena är smashtålighet. Bollen bli mjuk och återgår inte till ursprunglig form tillräckligt fort varför den inte bromsar tillräckligt i luften för att smashen ska kunna returneras. Den andra begränsningen är tumling vid nät. Om spelaren träffar anslagsdelen, korken, med racketen lite snett kan bollen börja tumla, vilket gör det svårt att slå bort bollen mot baslinjen med ett kontrollerat slag. Men Christer Forsgren är hoppfull om att den syntetiska bollen snart ska vara i spel. </div> <div><br /> </div> <div>– Jag är lite tveksam till om det blir syntetiska bollar till OS i Paris 2024 men jag tror helt klart att syntetiska bollar kommer användas i OS i Los Angeles 2028, säger Christer Forsgren.​</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer</h2> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-bollsport-ska-bli-syntetisk.aspx#%3a~%3atext=%E2%80%8BBadminton%20s%C3%A4gs%20vara%20v%C3%A4rldens%2cg%C3%B6ra%20sporten%20helsyntetisk%20p%C3%A5%20sikt.">Världens snabbaste bollsport blir syntetisk​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/simulatorer-och-laboratorier/laboratorier/Sidor/Chalmers-vindtunnlar.aspx">Chalmers strömningslaboratorium</a><br /><a href="/sv/centrum/sportteknologi/Sidor/default.aspx">Chalmers sport och teknologi</a></div>Tue, 13 Oct 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Flygande-bat-av-cashewnötter-vann-i-Italien.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Flygande-bat-av-cashewn%C3%B6tter-vann-i-Italien.aspxFlygande båt av cashewnötter vann i Italien<p><b>​Chalmers studenter fortsätter att prestera på topp i studentseglingstävlingen 1001VelaCup i Italien. I år var regattan inställd på grund av Corona men ersattes av en konstruktionstävling som Chalmers team vann.</b></p><div>​Omkring 30 studenter från olika årskurser och utbildningsspår har sedan höstterminen 2019 varit engagerade i projektet med att designa en kappseglingsbåt med slutmålet 1001VelaCup i Italien. Långt in på vårkanten var det fortfarande osäkert om det skulle bli någon segling i Italien. Tanken var att också bygga den tänkta båten men till slut kom beskedet. Regattan ställdes in och ersattes av en konstruktionstävling. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Totalt 20 universitet bjöds in till tävlingen. I konkurrens med sex andra universitetslag från Tyskland och Italien skickade Chalmers lag in ritningar, tekniska detaljbeskrivningar, bilder, information om byggprocesser med mera samt en rapport på nästan 200 sidor. Det inskickade materialet bedömdes utifrån de tre aspekterna innovation, noggrannhet och presentation. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">En extrem konstruktion </h3> <div> </div> <div>Konstruktionen var enligt Lars Larsson, professor vid Mekanik och maritima vetenskaper och handledare för Chalmers Formula Sailing, den klart mest extrema konstruktionen i tävlingen. Båten seglar på bärplan, vilka lyfter skrovet ur vattnet. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>–  Den verkliga utmaningen var att åstadkomma nödvändig stabilitet i lyft tillstånd. Båten blir där extremt instabil. Genom en nyutvecklad metod med separata klaffar på styrbords- och babordssidan och ett avancerat mekaniskt kontrollsystem kunde båten göras lika stabil som utan bärplan, säger Lars Larsson. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Båten är byggd enligt R3 klass-regeln som begränsar båten i bredd, längd, segelyta och att det måste vara naturligt förnybara, alternativt återvinningsbara material. I Chalmers fall en högpresterande jolle för två seglare byggd av en bio-komposit som består av linnefiber, balsaträ och en härdplast baserad på cashewnötter. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Från ax till limpa </h3> <div> </div> <div>Chalmers Formula Sailing har bedrivits i form av en <span style="background-color:initial">Tracks-kurs. Det innebär att studenterna getts förutsättningar att skapa sig gränsöverskridande kompetenser enligt deras egna önskemål. Fabian Myrheim Ebbesson läser sista året på sin mastersutbildning Naval Architecture and Ocean Engineering. Han var Chalmers Formula Sailings teamledare och är mycket nöjd med både konstruktionen och utbildningsmomentet. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det känns väldigt roligt att få erkännandet från domarna för 1001 Vela Cup. Det är en bekräftelse på att det vi gjort håller hög nivå, inte bara i teknisk utveckling utan också i presentationen av det utförda arbetet. I det här projektet fick vi möjligheten att verkligen sätta oss in i ett komplext problem och driva utvecklingen från en idé till färdiga ritningar, säger Fabian Myrheim Ebbesson. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Detta var tredje året Chalmers deltog i tävlingen. Chalmers studenter vann regattan första året 2018, året efter blev de trea. I år tog de tillbaka platsen överst på pallen. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Bli en del av teamet </h3> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>Det är redan dags att sikta på kommande tävlingar. Du som är student och vill föra Chalmers Formula Sailing vidare kan registrera sig på länken nedan. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://forms.gle/euhyS3rejyzLb52fA">Ansök till Chalmers Formula Sailing </a></div> <div><br /></div> <div>Chalmers söker också en ny projektledare efter Lars Larsson som nu går i pension. Om du idag arbetar på Chalmers och har intresse av att leda detta spännande projekt ska du kontakta Lars på <a href="mailto:lars.larsson@chalmers.se">lars.larsson@chalmers.se​</a> så snart som möjligt.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer<br /></h3> <div><a href="/sv/utbildning/att-studera-pa-chalmers/Sidor/Tracks-valbara-kurser.aspx">Tracks – valbara kurser och innovativa lärandemiljöer​​</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/naturbat-seglade-hem-tavling-i-italien.aspx">Naturbåt av cashew seglade hem tävling i Italien​</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspx">Organiskt båtbygge i ett nötskal</a><br /><a href="/en/centres/sportstechnology/research/sports/sailing/Pages/Formula-Sailing.aspx">Projektet Chalmers Formula Sailing</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Wed, 30 Sep 2020 08:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Skidstjarnan-vassar-akningen-med-teknik-fran-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Skidstjarnan-vassar-akningen-med-teknik-fran-Chalmers.aspxSkidstjärnan vässar åkningen med teknik från Chalmers<p><b>​Effektmätande smarta stavhandtag från Chalmers ska bidra till skidåkaren Lina Korsgrens tredje Vasaloppsseger. &quot;Staven och effektmätningen kan hjälpa mig att växla upp ännu ett steg&quot;, säger hon i ett nyhetsinslag på SVT Sport den 16 juni.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/johan_lina_375x500.jpg" alt="Bild på Johan och Lina." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Det nya handtaget har sensorer som mäter effekten i stavtagen och kan monteras på vilken stav som helst. Lina Korsgren har nu börjat använda uppfinningen i sin träning:<br />– Handtaget är lite tjockare än ett vanligt handtag, men jag ser det bara som en fördel för då behöver man inte krama staven lika hårt. Det kan bara vara positivt med mindre belastning på armbågarna, men annars känns det precis som vanligt, säger hon till SVT Sport.<br /><br />Data från handtagen skickas till mjukvara som analyserar varje enskilt stavtag. Det gör det möjligt att justera de riktigt små detaljerna i åkningen. Lina Korsgrens tränare, den tidigare elitcyklisten Mattias Reck, säger i tv-inslaget:<br />– Lina är ju redan otroligt duktig, men det betyder att om hon ska bli ännu bättre är det små saker man kan jobba med. Effektmätning är verkligen ett sådant nästa steg. Jag är helt övertygad om att vi ska göra henne ännu starkare.<br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><span><em><br />Johan Högstrand, vd på Skisens AB, och skidåkaren Lina </em><br /><em>Korsgren med skidstavarna vars handtag bygger på teknik </em><br /><em>från Chalmers. Foto: Mattias Reck</em><span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /></div> Bakgrunden till det nya handtaget är ett kandidatarbete som 2016 handleddes av Dan Kuylenstierna, docent vid avdelningen för mikrovågselektronik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 – på Chalmers, och dåvarande postdoktoranden Szhau Lai vid samma institution.<br />– Szhau Lai som vid tiden nyligen hade disputerat visade ett brinnande intresse för sensorer och inbyggd elektronik. Via styrkeområde Materialvetenskap och Chalmers Sport &amp; Teknologi gavs han möjlighet att jobba med sensorlösningar och undervattenskommunikation för simning.  Idén till stavhandtagen kom som en spin-off från detta arbete, berättar Dan Kuylenstierna. <br /><br />Johan Högstrand, student i automation och mekatronik, var en av studenterna. I gruppen ingick även chalmeristerna Henrik Gingsjö, Jeanette Malm, Theo Berglin, Mathias Tengström och Marcus Bengths.<br /> <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/dan_2015_350x305.jpg" alt="Bild på Dan Kuylenstierna" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Efter kandidatarbetets slut fortsatte studenterna att utveckla handtaget med stöd från Vinnova. 2017 tog de hem segern i affärsutvecklingstävlingen Chalmers Ventures Startup Camp. Det bidrog till att de kunde grunda bolaget Skisens AB, med Johan Högstrand som vd. Dan Kuylenstierna är delägare och medgrundare:<br />– Med de stora variationer i före som råder vid skidåkning är effektmätning nödvändigt för att skatta prestation. Det är vår övertygelse att det på sikt kommer få större betydelse för skidor än det idag har inom cykel. Teknikens stora betydelse i längdskidor gör det också viktigt att mäta i fält under realistiska förutsättningar, säger Dan (bilden till höger).<br /><br />En som tidigt snappade upp ryktet om företaget är den tidigare förbundskaptenen för skidskyttelandslaget, Wolfgang Pichler. Pichler sa omgående att &quot;effektmätning är en revolution för skidåkningen&quot; och fick förbundet att satsa på ett samarbete med Skisens. Dan Kuylenstierna lyfter vikten av detta arbete och ser det som helt avgörande till att företaget har kommit till det läge där man är idag. <br />– Det är oerhört värdefullt med personer som Wolfgang som vågar satsa på det som är nytt även om nyttan ligger flera år fram i tiden, säger han.<br /><br />Nu är företaget framme vid en produkt som öppnar för en bredare marknad med fler partners. Nyligen har man alltså börjat samarbeta med Lina Korsgrens skidåkarstall Team Ramudden, där Mattias Reck är anlitad som chefstränare via företaget Guided Heroes.<br />– Det är väldigt spännande att få chansen att tillämpa min erfarenhet och kunskap inom effektbaserad träning på en ny sport. Inom skidsporten har man ofta bara pulsmätare, men med effektmätare i stavarna kan du se hur hårt du trycker på i varje sekund, det ger helt nya möjligheter, säger Mattias Reck i ett pressmeddelande.<br /><br />Dan Kuylenstierna är också vice föreståndare för <a href="/sv/centrum/sportteknologi">Chalmers Sport &amp; Teknologi</a>, en satsning som kopplar samman akademisk forskning och idrott i en rad projekt. Till hösten kommer han att leda den nya kursen &quot;Digitalization in Sports&quot; inom ramen för Chalmers nya utbildningssatsning <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks">Tracks</a>, tillsammans med Moa Johansson vid institutionen för data- och informationsteknik. <br />– Vi har fått 22 sökande som i grupper kommer jobba med fem olika utmaningar från sportens värld, avslutar Dan Kuylenstierna. <br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto på Johan Högstrand och Lina Korsgren: Mattias Reck<br />Foto på Dan Kuylenstierna: Michael Nystås<br /><br /><strong>Kontakt:</strong><br />Dan Kuylenstierna, docent, avdelningen för mikrovågselektronik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap <span>–<span style="display:inline-block"></span></span> MC2, Chalmers tekniska högskola, dan.kuylenstierna@chalmers.se<br /><br /><a href="https://www.svt.se/sport/langdskidor/vasaloppsvinnaren-tar-hjalp-av-ny-teknik">Se inslaget på SVT Sport</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="https://skisens.se/produkten">Läs mer om effektmätare för längdskidåkning</a> &gt;&gt;&gt;Thu, 02 Jul 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmershindret-fem-ar-av-innovationer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmershindret-fem-ar-av-innovationer.aspxChalmershindret – fem år av innovationer<p><b>​På kort tid har Chalmers blivit en världsledande aktör inom hästsportteknologi. 2016 lanserades Chalmershindret under de årliga hästtävlingarna i Scandinavium. Chalmers samarbete med Gothenburg Horse Show handlar sedan dess om att sammanföra teori och praktik för att hitta en så ultimat spångkurva för hopphästar som möjligt – vilket bidrar till mer hållbara hästar och träningsmetoder. Nu väntar en spännande kommersialiseringsprocess.</b></p><div>​​<span style="background-color:initial">Chalmers satsning på sportteknologi har visat sig vara framgångsrik. Idrottsvärlden törstar efter nya lösningar och fungerar väl som testarena för att utveckla nya tekniska lösningar och material. </span><span style="background-color:initial">Dessutom erbjuds Chalmersstudenter en möjlighet att kombinera fritidsintressen med studier.</span></div> <div> <span></span></div> <p class="MsoNormal"></p> <div> </div> <div></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">​<br /></span></div> <div> </div> <div>– Chalmershindret är en jättebra möjlighet för studenterna att lära sig något utöver sina vanliga studier, och dessutom gör de avtryck utanför högskolan, säger Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor för utbildning och livslångt lärande på Chalmers tekniska högskola.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Från idé till fullsatt Scandinavium</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmershindret är ett &quot;smart hästhoppningshinder&quot; och varje år skapas en ny teknisk lösning för att mäta hästens språngkurva ur olika perspektiv. Resultaten presenteras för Scandinaviums stora publik på jumbotronen under pågående tävling under Gothenburg Horse Show.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Jag vill verkligen poängtera att den här satsningen är en produkt av många eldsjälars idéer och slit. Det är många på Chalmers som varit engagerade genom åren, inte minst hästintresserade studenter, säger Magnus Karlsteen och tillägger att det inte bara är hästbitna personer som engagerat sig i satsningen, många gör det för den tekniska utmaningen och gemenskapen, säger Magnus Karlsteen, som ansvarar för Chalmershindret och Chalmers satsning på hästteknologi.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Chalmershindret%202016-2020/MagnusKarlsteen_textbild200x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Magnus Karlsteen" style="margin:5px;width:150px;height:186px" />Magnus Karlsteen gick på ridskola en sommar som 6-åring men har enligt egen utsago ”knappt sett en häst sedan dess”. Ändå har Chalmers hästsportforskning väckt stor uppmärksamhet i hästbranschen, som är mycket större än vad de flesta kan ana. Enligt Svenska ridsportförbundet är en halv miljon svenskar engagerade i sporten och det är Sveriges tredje största ungdomsidrott (för 7–25 åringar), lägg därtill en betydande hästsportindustri med alltifrån foderleverantörer och veterinärer till produktutvecklare och tränare. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmers ordnar ofta seminarier för allmänheten, där olika intressenter bjuds in för att få ta del av det senaste inom olika forskningsområden. När ett första hästteknologimöte arrangerades 2012 visade det sig att efterfrågan på forskning inom hästsport var enorm.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Till vissa hästteknologimöten fick vi flera hundra anmälningar. Intresset var nästan så stort som när nobelpristagarna kommer till campus, berättar Magnus Karlsteen. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Några år senare, 2015, träffade Chalmers representanter för Gothenburg Horse Show för första gången och Chalmershindret, som initierades av dåvarande vicerektor Maria Knutson Wedel, började gå från idé till verklighet.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Samarbetet med Chalmers är en del i Gothenburg Horse Shows arbete med att stödja utveckling och innovationer. Ridsporten har fått nya fakta som stöd i arbetet med träning och tävling, säger Tomas Torgersen, tävlingsledare för Gothenburg Horse Show. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Möjlighet att kombinera intresse med studier</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Trots projektets korta livstid finns redan nu exempel på hästintresserade Chalmersstudenter som fått upp intresset för ingenjörsyrket efter att ha sett Chalmershindret och besökt Chalmers monter under tävlingsdagarna på Scandinavium.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmersstudenten Anna Skötte, projektledare för hindergruppen 2020, är både häst- och teknikintresserad och tycker att Chalmershindret visar hur bra det går att kombinera de båda intressena. <img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Chalmershindret%202016-2020/Annaskotte_textbild_hinder.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Anna Skötte" style="margin:5px;width:150px;height:149px" /><br /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">T</span><span style="background-color:initial">ävlingsveckan i Scandinavium var något av det roligaste jag har varit med om, även om de också var väldigt hektiska dagar.  Det roligaste var att alla inblandade och även publiken upplevde hindermätningarna som lyckade! Att jag dessutom fått lära känna människor från så många olika områden både från Chalmers och utifrån har varit jättevärdefullt, säger Anna Skötte. </span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Hjälp! Hästar har svans”</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Tekniska problem och tidspress hör ofta till vardagen för en ingenjör, något som de chalmersstudenter som varit involverade i Chalmershindret har fått praktisk erfarenhet av. Magnus Karlsteen berättar om en av de mest dråpliga incidenterna genom åren. Under en testomgång några dagar innan tävlingarna hade den deltagande hästen ovanligt lång svans. Hindret hade provhoppats tidigare och allt hade fungerat väl, men nu fångade tekniken upp svansens lägsta punkt, istället för hovarnas mätpunkt över hindret. I datorn såg det ut som att hästen rev i vartenda språng när det i verkligheten bara var hårstrån från svansen som nuddade bommarna. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det hela löstes genom att studenterna manuellt fick granska varje mätpunkt innan resultaten skickades upp på jumbotronen i Scandinavium. Det är ett exempel på vilken konkret träning i problemlösning projektet likt Chalmershindret ger studenterna, de får en ovärderlig erfarenhet inför det verkliga arbetslivet, säger Magnus Karlsteen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vedertagna sanningar ifrågasätts  </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmershindret har slagit hål på en långlivad myt inom ridsporten. Den gamla vedertagna sanningen lyder att hästarnas avstamp är lika långt före hindret som hindret är högt. Men när studenternas resultat från hindret år 2017 analyserades av Chalmersforskaren Kristina Wärmefjord kunde det bekräftas att hästarna hoppar av betydligt längre bort än så. Det finns till och med en formel för detta, som lyder ”1,3xhindrets höjd+0,2”. Mätningarna visade att på ett 1,50-hinder är hästens bakhovar i snitt 2,15 meter från hindret i avsprånget. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Chalmershindret%202016-2020/Chalmershindret_200x250px.jpg" alt="hästhopp" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Chalmershindrets mätresultat från Gothenburg Horse Show har genom åren även bekräftat sådan kunskap som tidigare mest baserats på ryttarnas känsla, exempelvis att mer rutinerade hästar och ekipage lyckas hålla en jämnare rytm och fart – innan, över och efter hindret. I klasserna med yngre ryttare och hästar var siffrorna mycket mer varierande än i de hoppklasser där världseliten tävlade. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Stort intresse världen över</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmers har utbyte med en rad intressenter både i Sverige och utomlands gällande hästsportteknologi. Samarbete finns med det svenska avelsförbundet SWB, forskningsansökningar är på gång ihop med det internationella ridsportförbundet, FEI, samverkan med Sahlgrenska och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU finns sedan länge. Under Hästsport-EM i Göteborg 2017 medverkade även Chalmers studenter i tillverkningen av hinder för tävlingarna i körning och formgav genom en designtävling inte mindre än fyra av hopphindren inne på Ullevi. Det finns även exempel på Chalmersprojekt inom trav- och galoppsporten. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ett samarbete med Textilhögskolan i Borås har resulterat i smarta textilier som kan mäta hästars EKG genom pälsen – listan på avtryck inom olika områden kan göras lång. Chalmers hästsportteknologi har även etablerat kontakter inom hästforskningen i Australien. Bland annat bjöds ett antal studenter in för att presentera sitt galoppsportprojekt i australiensiska Wagga Wagga år 2018.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De engagerade studenterna får en unik möjlighet att knyta kontakter – internt på Chalmers, i företagsvärlden, i hästsektorn och i forskningssammanhang ute i världen. Vi blir ständigt kontaktade av olika aktörer, säger Magnus Karlsteen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Irland är en annan stor hästnation som visat intresse för Chalmers satsning på hästsportteknologi. Hindergruppen blev under årets Gothenburg Horse Show kontaktade av den ansvarige för Irlands landslag. Chalmersstudenterna fick en inbjudan till Irland för att ställa upp Chalmershindret på det anrika Dublin Horse Show sommaren 2020. Sen slog corona-krisen till och samarbetet har skjutits på framtiden. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nästa steg: kommersialisering</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Arbetet med att ta tekniken från Chalmershindret vidare till nästa steg i en kommersialiseringsprocess görs på flera fronter. Under våren 2020 har det bland annat pågått ett exjobb med namnet ”Development and testing of a concept for analysing kinematics in show jumping”. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi tror att videoanalys är en väg framåt för hästsportteknologin. Vi vill kunna erbjuda ryttare och tränare ett statiskt verktyg som med hjälp av insamlad data i ett tidigt skede skulle kunna upptäcka en nedåtgående trend i hästens prestation, vilket exempelvis skulle kunna vara en indikation på en skada. Genom att snabbt identifiera en negativ signal kan både hästens välmående och en eventuell veterinärkostnad påverkas positivt, säger Elin Lorin, en av studenterna bakom studien.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon och kompanjonen Niklas Westman får nu hjälp av Chalmers innovationskontor för att driva exjobbet vidare mot en eventuell startup. Flera studenter som varit verksamma inom hästsportsatsningen är idag entreprenörer som utvecklar produkter baserade på idéer som uppkommit under deras studietid.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmershindrets användningsområde utvecklas även inom Chalmers utbildningssatsning Tracks. Arbetet drivs i samarbete med Ridskolan på Strömsholm, en av Svenska Ridsportförbundets utbildningsanläggningar där bland annat landslagsledningarna har sin bas.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Deltagarna på Trackskursen har i år fått i uppgift av Ridskolan i Strömsholm att utveckla ett system för att mäta och analysera ekipage som hoppar över hinder inne i deras ridhus. Anna Skötte, projektledare för Chalmershindret 2020, deltar även i denna satsning:<img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Chalmershindret%202016-2020/ridhus%20kamera_tracks.JPG" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:300px;height:200px" /><br /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Vi har valt att fortsätta med samma teknik som i Scandinavium, att via en kamera få ut po</span><span style="background-color:initial">sitioner i hästens språngkurva. Något som vi hoppas kan stödja utbildning av både hästar och ryttare på Strömsholm i framtiden, säger hon.</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Magnus Karlsteen berättar att samarbetet med Strömsholm är en möjlighet att snabbt nå ut med tekniken i den breda hästvärlden, bland annat via det årliga unghästtestet som arrangeras på anläggningen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi får genom samarbetet möjlighet att vara med och utveckla ridsporten på allra högsta nivå, och dessutom kan vi på längre sikt göra tekniken tillgänglig för marknaden och den vanliga ryttaren, säger Magnus Karlsteen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong><br /></strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text:</strong> Julia Jansson</div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">L<span style="font-family:inherit;background-color:initial">äs</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial"> m</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">er</span></h2> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></h2> <div><div><a href="/sv/centrum/sportteknologi/forskning/sporter/hastsport/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers satsning på hästsportteknologi</a></div> <div><a href="/sv/centrum/sportteknologi/forskning/sporter/hastsport/Sidor/hastsportprojekt.aspx" target="_blank" title="länk chalmers"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Exempel på projekt inom hästsportteknologi </a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a target="_blank" title="länk studentportalen"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers utbildningssatsning Tracks​</a></span></div></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">​Filmer Chalmershindret 2016-2020​​</h2> <div> </div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=mPZKsiHfw4E&amp;feature=youtu.be" target="_blank" title="länk film"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Film 2016</a></div> <div> </div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=sBvMbPR1WoQ&amp;feature=youtu.be" target="_blank" title="länk film"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Film 2017</a></div> <div> </div> <div><div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=owQref8rFr4&amp;feature=youtu.be" target="_blank" title="länk film"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Film 2018</a></div></div> <div> </div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=o-rOUfDmBiY&amp;feature=youtu.be" target="_blank" title="länk film"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Film 2019</a></div> <div> </div> <div><div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=JCdKU25c0bY%E2%80%8B" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Film 2020</a></div> </div> <div><br /></div> <div> </div>Wed, 17 Jun 2020 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tva-nyheter-nar-Chalmershindret-firar-fem-ar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tva-nyheter-nar-Chalmershindret-firar-fem-ar.aspxDubbla nyheter när Chalmershindret firar fem år<p><b>​​Chalmershindret på Gothenburg Horse Show 2020 undersöker hästens språngkurva, alltså var i förhållande till hindret som hästen har sin högsta punkt. När Chalmershindret nu firar femårsjubileum tas två nya kliv – dels är tekniken för första gången baserad på maskininlärning, dels kommer de samlade mätteknikserfarenheterna från hindret att flytta in i Svenska ridsportförbundets utbildningsanläggning Strömsholm.</b></p>​<span style="background-color:initial">Hur en häst hoppar över ett hinder skiljer sig mellan både individer och ekipage. En del hästar hoppar för tidigt eller för sent så att högsta punkten hamnar före eller efter bommen. I ett optimalt hopp ligger högsta punkten precis över hindret, eftersom hästen då bör ha använt rätt teknik och precis lagom med kraft för sitt språng.</span><div><br /></div> <div><strong>För första gången används maskininlärning</strong><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Till årets hinder kommer hindergruppen för första gången att använda sig av tekniken Image Processing, där en dator genom maskininlärning tränas att upptäcka hästens hovar i ett filmat språng och därigenom kan beräkna koordinaterna för den högsta positionen i språnget över hindret. </div> <div><br /></div> <div>– Det här innebär tekniska svårigheter. Tidigare år har Chalmershindret mätt en variabel i taget. Vi ska mäta både den högsta punkten i ett vertikalt led från marken, och var den punkten förhåller sig till hindret i ett horisontellt led, säger Anna Skötte som är student och projektledare för Chalmershindret 2020.</div> <div><br /></div> <div>Chalmershindret drivs av Chalmersstudenter i samarbete med Gothenburg Horse Show i syfte att med ny smart teknik utöka kunskapen om hästars hoppteknik och därigenom kunna ge vetenskapligt underlag för hållbara tävlings-, tränings- och avelshästar. Liksom förra året bjuds tävlingsryttarna i Gothenburg Horse Show in till Chalmers monter i Scandinaviums foajé för att ta del av sina mätresultat.</div> <div><br /></div> <div><strong>Ridsportförbundet kommer att använda tekniken</strong></div> <div>Projektet med Chalmershindret tar ytterligare ett nytt och viktigt steg när den samlade erfarenheten från fem års mätningar på Gothenburg Horse Show flyttar in på Svenska ridsportförbundets ridhus Strömsholm. Det är efter önskemål från landslagsledare inom Ridsportförbundet om mer utvecklade vetenskapliga mätningar, som Chalmers engageras för att tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet och Hästnäringens riksanläggningar vidareutveckla det uppkopplade ridhuset på Strömsholm och komplettera med bland annat kameror och sensorer för biomekanik. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad betyder detta samarbete för hästnäringen och ridsporten i Sverige?</strong></div> <div>– Inom hästvärlden har vi en herrans massa vedertagna sanningar som vi inte har haft möjlighet att testa vetenskapligt. Nu finns den möjligheten och då är det bara fantasin som sätter gränser framåt, säger Tomas Torgersen som är tävlingsledare för Gothenburg Horse Show.</div> <div><br /></div> <div>Daniel Svensson är huvudlärare i hoppning vid Ridskolan Strömsholm och en av de drivande personerna bakom samarbetet med Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad hoppas du att Chalmers ska bidra med till utvecklingen av Strömsholms ridhus?</strong></div> <div>– Precis som landslag inom andra idrotter vetenskapligt mäter hur de kan förändra sin träning och nå bättre resultat, behöver vi mäta hur hästen beter sig, vad ryttarna gör och hur det påverkar hästarna. Chalmers har ju utvecklat sådana mätmetoder under flera år och de erfarenheterna vill vi ta del av, istället för att uppfinna hjulet igen, för att undersöka vad som är mest gynnsamt för hästen och ger bäst resultat i tävlingssammanhang, säger Daniel Svensson.</div> <div><br /></div> <div>Med projektet ”<a href="/sv/centrum/sportteknologi/utbildning/Sidor/Tracks-kurs-Chalmershindrets-fortsattning.aspx">Chalmershindrets fortsättning</a>”, som ingår i Chalmers nya <a href="/sv/nyheter/Sidor/tracks-forbereder-studenter-for-framtiden.aspx">utbildningssatsning Tracks​</a>, kommer studenter från olika utbildningsområden att utmaningsdrivet jobba vidare med att utveckla både nya och befintliga tekniker för hästars välfärd och prestation.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilken betydelse har samarbetet med Strömsholm för Chalmers? </strong></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/MagnusKarlsteen_180130_270x170.jpg" alt="Syntolkning: Magnus Karlsteen" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:15px;height:155px;width:245px" /></div> <div><span style="background-color:initial">– Det innebär att tekniken som demonstreras på Gothenburg Horse Show genom Chalmershindren utvecklas</span><div> vidare och ges en möjlighet att via Strömsholm nå ut i hästvärlden. Dessutom får Chalmers studenter och alumner medverka i att ta fram teknik som utvecklar ridsporten på högsta nivå, i samverkan med personer och hästar på en av Sveriges finaste ridsportsanläggningar, och även i ett senare skede göra tekniken tillgänglig för den vanliga ryttaren, säger Magnus Karlsteen som är ansvarig för Chalmershindret och Chalmers samlade hästsportsatsning. ​</div> <div><br /></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg</div> <div>Bild: Johan Bodell/Mia Halleröd Palmgren/Chalmers</div> <div><br /></div> <span></span></div>Wed, 12 Feb 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/Minimera-avfall-och-maximera-anvandning.aspxHållbarhetsdagen: Minimerat avfall och maxad användning – tema cirkulär ekonomi<p><b>Den 8 november är det dags för årets upplaga av Chalmers hållbarhetsdag. Temat Cirkulär ekonomi väcker nyfikenhet så vi ställde några frågor till Lars Nyborg och Anton Grammatikas, ansvariga för årets arrangemang.​ ​</b></p><h3 class="chalmersElement-H3"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/masterclasses.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Här hittar du programmet​</a></h3> <h3 class="chalmersElement-H3">Hej Anton Grammatikas, projektledare för Chalmers hållbarhetsdag. Berätta lite om upplägget!</h3> <div> </div> <div>- Vi tänker börja dagen med några master classes, där ett urval av Chalmers egna forskare som är ledande inom sina respektive områden berättar om sin forskning, kopplat till temat cirkulär ekonomi. Vi vill ge ett brett perspektiv på begreppet, allt från affärsmodeller, material, produktutveckling till framtida civilsamhällen. Just nu letar vi efter en riktigt inspirerande inledningstalare som kan ge en bred förståelse och bakgrund till temat.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Cirkulär ekonomi – hur skulle du beskriva det?</strong></div> <div> </div> <div>- Oj, det finns många beskrivningar av det. För mig handlar om att kunna och våga ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller. Får att uppnå genuin hållbarhet så behöver vi inte bara ändra våra tekniska förutsättningar utan även sätten vi konsumerar på. Allt måste hänga ihop, från affärsnytta för de som producerar och levererar produkter och tjänster, till den faktiska kundnyttan för dig som konsument.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Vad hoppas du att Chalmers hållbarhetsdag ska ge besökarna?</strong><br /></div> <div>- Jag önskar att fler blir inspirerade och tar hänsyn till cirkulär ekonomi i sin forskning, i en vidare mening än idag. Chalmers vision och målsättning att göra framtiden mer hållbar, stärks av att uppmärksamma all forskning internt. Förhoppningen är att skapa kännedom om vilka aktiviteter som pågår, så man hitta synergier inom olika forskningsområden kopplade till cirkulär ekonomi.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Är programmet fullt ännu?</strong></div> <div> </div> <div>- Vi har precis gjort klart förmiddagsprogrammet, men det finns fortfarande möjlighet att medverka på något valfritt sätt under eftermiddagen, bara det har en tydlig koppling till cirkulär ekonomi. <span style="background-color:initial">Vi hoppas på ett större deltagande av forskare och lärare i år och ser gärna att forskarna tar chansen att visa upp sin forskning, till exempel i posterutställningen. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Nytt för i år är samarbetet med studenternas hållbarhetsvecka Act! Sustainable! Vad gör de?</strong></div> <div> </div> <div>- Framför allt kan de bidra med sitt perspektiv och har anmält en workshop. Studenterna ställer höga krav på att Chalmers som universitet ska arbeta mer med hållbarhet internt men de driver också på för att styra utbildningarna mot det cirkulära perspektivet. Vi hoppas många studenter dyker upp och får ta del av forskning och bli inspirerade till egna cirkulära val i framtiden. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/750x340_Lars-Nyborg_SDG12.jpg" alt="Bild på Lars Nyborg, föreståndare för styrkeområde produktion" style="margin:5px;width:680px;height:312px" /><br /></em></span><em>Årets tema är brett och omfamnar mycket av styrkeområdens forskning, säger Lars Nyborg, </em><span style="background-color:initial"><em>styrkeområdesledare för Produktion samt </em></span><span style="background-color:initial"><em>årets arrangör för hållbarhetsdagen.</em></span><span style="background-color:initial"><em> Foto: Carina Schultz</em></span><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">​Hej Lars Nyborg, styrkeområdesledare för Produktion och ansvarig för årets hållbarhetsdag på Chalmers. Vad ligger bakom valet av temat cirkulär ekonomi?</h3> <div><span style="background-color:initial">- Vi valde att fokusera på cirkulär ekonomi, eftersom det är ett tema som förenar många av Chalmers styrkeområden. Framtidens lösningar ligger i hur vi implementerar cirkularitet i samhället och här får vi en möjlighet att diskutera det. Temat kan fungera både för stora frågeställningar och i det lilla perspektivet för mig som enskild medborgare. Vi tror att temat kan ge inspirera och ge ny kunskap för alla – studenter, forskare och andra anställda på Chalmers.</span><br /></div> <div>- De globala hållbarhetsmålen fungerar som ramverk för dagen och mest aktuella i år är Mål 9 om hållbar industri, innovationer och infrastruktur, Mål 11 om hållbara samhällen samt Mål 12 om hållbar konsumtion och produktion.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad innebär cirkulär ekonomi för dig?</span></div> <div></div> <div>- Egentligen är det ett svårt begrepp och tema. På den frågan finns inte bara ett svar, utan många. Jag vill likna begreppet cirkulär ekonomi vid ett paraply, som flera olika kontexter och definitioner kan samlas under.</div> <div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span style="font-weight:700">Vad hoppas du att besökarna får med sig efter dagen?</span></div> <div></div> <div>- Konkret hoppas jag på ett ökat engagemang och en förståelse om vad cirkulär ekonomi är. Jag hoppas att besökarna förstår ”kartbilden” och att hållbar framtid också är en fråga om att skapa lösningar och inkluderande sätt.</div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/SDG-9-11-12.jpg" alt="Bild av logos från de globala hållbarhetsmålen 9, 11 och 12" style="margin:5px" /><br /><br />FAKTA:</h3> <div> </div> <div>Chalmers hållbarhetsdag äger rum <strong>8 november</strong> på <strong>Chalmers Campus Johanneberg</strong>. Eventet är i första hand till Chalmers anställda och studenter.</div> <div> </div> <div>Årets tema är <strong>cirkulär ekonomi </strong>och styrkeområde Produktion arrangerar årets event.</div> <div> </div> <div>Hållbarhetsdagen görs på uppdrag av Chalmers ledning via Anna Dubois, vice rektor med ansvar för Chalmers styrkeområden.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Studenternas hållbarhetsvecka </span><strong style="background-color:initial"><a href="https://www.actsustainable.se/">Act! Sustainable​</a></strong><span style="background-color:initial"> pågår 4–9 november, där fredag 8 november är vikt för Chalmers studenter.</span><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><a href="/en/about-chalmers/Chalmers-for-a-sustainable-future/sustainability-day2019/Pages/default.aspx" target="_blank" title="länk till program på webb"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />HÄR HITTAR DU PROGRAMMET​</a></p> <div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Kontaktperson:</strong></span></div> <div><div><a href="mailto:carina.schultz@chalmers.se">Carina Schultz​</a>, Communications Officer</div> <div>mob 0733-68 99 96</div> <div><a href="mailto:anton.grammatikas@boid.se" title="link to email">Anton Grammatikas</a>, Project manager</div> <div>mob 0708-88 26 20​</div></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://ui.ungpd.com/Surveys/5f858562-1a50-4f2f-ad49-1ac0c2f82675" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Länk till intresseformulär</a></div> <div> </div> <div><a href="http://www.chalmers.se/insidan/SV/aktuellt/nyheter/artiklar/inbjudan-att-bidra-med9722" target="_blank" title="länk till annan artikel"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här ges en fylligare beskrivning av hur man kan delta</a> </div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/produktion/kalendarium/Sidor/Chalmers-hållbarhetsdag.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kalenderpost</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div>Wed, 04 Sep 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/Handbollsskott-mot-huvudet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/Handbollsskott-mot-huvudet.aspxHur farligt är ett handbollsskott mot huvudet?<p><b>I samarbete mellan Redbergslids IK och Chalmers tekniska högskola har en grupp studenter gjort en första undersökning av denna fråga.</b></p>En enkät till junior och seniorspelare visade att det var vanligt att få hårda skott i huvudet (14 av 24 spelare). Samtliga målvakter hade träffats av flera hårda skott det senaste året och sex spelare hade fått minst en hjärnskakning på grund av skott i huvudet. <br />För att undersöka belastningen då en målvakt träffas i huvudet genomfördes dels dropp-tester med handbollar mot en lastcell och dels fullskaleförsök med en utrustad testdocka. I det senare fallet mättes responsen vid träff från såväl avstämda som hoppskott. Resultaten visade på en väldig spridning i huvudets respons, med stor sannolikhet relaterad till var skottet träffar huvudet. De högsta responsnivåerna som uppmättes motsvarade nivåer som har kopplats till hjärnskakning i andra sporter.<br /><br />Studien är tänkt som ett första steg i att undersöka orsaker till hjärnskakningar inom handbollen och möjligheter att förebygga dessa. <br /><br />Undersökningen genomfördes av Caroline Bergquist, Linnéa Jern, Andreas Johansson, Sumit Sharma, Maja Skärby och Elina Vaez Mahdavi. De är samtliga studenter inom masterprogrammet Tillämpad mekanik på Chalmers. De handleddes av Johan Davidsson och Anders Ekberg. Fullskaletestet utfördes med hjälp av spelare från Redbergslids representationslag. <br /><br />Arbetet kan laddas ner <a href="https://research.chalmers.se/publication/503793">här</a>. Där går det även att ladda ner en film från fullskaletestet. <br /><br />Mer information kan fås från:<br /><span style="text-decoration:underline">Redbergslid IK</span><br />Tony Larsson    <a href="mailto:tony.larsson@redbergslid.se">tony.larsson@redbergslid.se</a>    070 722 9137<br /><br /><span style="text-decoration:underline">Chalmers</span><br />Anders Ekberg    <a href="mailto:anders.ekberg@chalmers.se">anders.ekberg@chalmers.se</a>    031 772 3480<br />Johan Davidsson    <a href="mailto:johan.davidsson@chalmers.se">johan.davidsson@chalmers.se</a>    031 772 36 40<br />Wed, 10 Oct 2018 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/naturbat-seglade-hem-tavling-i-italien.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/naturbat-seglade-hem-tavling-i-italien.aspxNaturbåt av cashew seglade hem tävling i Italien<p><b>​När Chalmers Formula Sailing för första gången deltog i studentseglingstävlingen i Italien blev det storvinst. Med båten Linnea, byggd med skrov av balsaträ, linneväv och cashewnötbaserad epoxy, vann teamet hela tävlingen i Palermo, Sicilien.</b></p><p>​<span style="background-color:initial">Sedan augusti förra året har mastersstudenter från programmet Naval Architecture and Ocean Engineering inte bara designat och byggt kappseglingsbåten Linnea, de har även gjort alla analyser och beräkningar som ligger till grund för båten. Chalmers Formula Sailing-teamet har byggt båten till 70 procent av biomaterial och i slutet av september åkte studenterna ner till Palermo, Sicilien för att delta i seglingstävlingen. Deltagandet var möjligt tack vare finansiering av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola. <br /></span></p> <p><span style="background-color:initial">Konkurrensen bestod av studenter från sju italienska universitet och ett tyskt som alla byggt båtar med samma restriktioner gällande material. Under sex deltävlingar seglade tävlingsseglarna Fritiof Hedström och Otto Hamel, som är studenter på Chalmers och elitseglare i den olympiska 49er-klassen, den unika båten.</span></p> <p>– Det är en extrem båt, säger Lars Larsson, professor vid Marin teknik och handledare för Chalmers Formula Sailing. Den har väldigt mycket segel för sin storlek, och de flesta som försökte segla den skulle kapsejsa direkt. Troligtvis skulle båten välta bara av att ligga obemannad i vattnet.</p> <h4 class="chalmersElement-H4">Dramatisk deltävling</h4> <p>Chalmersteamet lyckades hålla topplaceringar genom hela tävlingen. En av deltävlingarna blev något dramatisk då rorkulten på båten gick sönder. Lars berättar att den inte tålde en stöt ovanifrån och att det skedde till följd av en konstruktionsmiss. </p> <p>– Att segla utan rorkult är praktisk taget omöjligt, men Fritiof låg tvärs över aktern och styrde rodret – som är fruktansvärt tungt att vrida – med bara händerna. Seglarna lyckades ändå ta sig i mål som tredje båt. Det märktes verkligen att de tillhör världseliten!</p> <p>Som tur var hann teamet laga rorkulten över natten, precis i tid till nästa deltävling, och allt som allt lyckades de segla hem hela tävlingen. Adam Persson, doktorand, har arbetslett laget från design till färdig båt. Han berättar vad som gjorde att de tog hem förstaplatsen.</p> <p>– Båten är byggd för att vara så anpassad som möjligt efter vindförhållandena på platsen där vi skulle segla. Tillsammans med duktiga seglare gjorde det att vi var snabbare än övriga team.</p> <h4 class="chalmersElement-H4">Teamet blickar framåt</h4> <p>Vinsten, berättar han, firades på traditionsenligt sätt genom att kasta besättningen i poolen. Adam fortsätter med att säga att tävlingen känns lyckad och att poängen med en sådan här tävling är att få jämföra sig med andra universitet och kunna höja nivån kontinuerlig.</p> <p>– Vinsten är verkligen ett kvitto på det hårda arbete vi lagt ner i det här projektet. Det visar att med ett ingenjörsmässigt angreppssätt kan man göra en väldigt bra båt. Vi är såklart väldigt nöjda med seglingen och ser nu fram emot nästa års tävling.</p> <p><br /></p> <p>Läs även: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspx">”Organiskt båtbygge i ett nötskal”</a>.</p> <p>Läs mer om <a href="/en/centres/sportstechnology/research/sports/sailing/Pages/Formula-Sailing.aspx">projektet Chalmers Formula Sailing</a>. </p> <p>Läs mer om Chalmers satsning på sportteknologi, <a href="/sv/centrum/sportteknologi/Sidor/default.aspx">Chalmers Sport &amp; Teknologi</a>.<br /></p> <p><br /></p> <p><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</p>Tue, 25 Sep 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/Slalomskidor-inomhus-i-Göteborg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/Slalomskidor-inomhus-i-G%C3%B6teborg.aspxSlalomskidor inomhus i Göteborg<p><b>​Inom ett kandidatarbete i Sport &amp; Teknologis regi testade 6 studenter sin trycksensor på slalomskidor i Skidome.</b></p><div>​T<span><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Sports%20and%20Technology/News/skidåkare_Anes.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" width="173" height="233" alt="" style="margin:5px" /></span>orsdagen den 24:e april var 6 tredjeårs-studenter från Chalmers och testade slalomskidor i Ski<span><span><span></span></span></span>dome. <span><span><span><span><span><span><span><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Sports%20and%20Technology/News/skidverkstad.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" width="169" height="301" alt="" style="margin:5px" /></span></span></span></span></span></span></span><br />Testet skedde inom ett Kandidatprojekt i Sport &amp; Teknologis regi. Stud<span><span><span><span><span><span></span></span></span></span></span></span>ente<span><span><span><span><span></span></span></span></span></span>rna har integrerat trycksensorer i <span><span></span></span>en slalomskida med målet att kunna<span><span><span><span></span></span></span></span> karaktärisera åkarens svängteknik för att kunna se om det är en skär<span></span>ande elle<span><span><span></span></span></span>r sladdande sväng. <span><span></span></span></div> <div>På bilderna syns Anes, en av studenterna, i färd med att testa skidorna, samt labbet där en skida limmas ihop efter integration av sensorerna.</div> <div><br /></div> <div>Från Sport &amp; <span></span>Teknologis sida vill vi tacka Skidome som gav oss möjligheten att testa tekniken. Kanske vi var de första som åkte slalomskidor inomhus i Göteborg? Projektresultatet kommer att presenteras 24e maj, 11.00, i Fasrummet (A820) , MC2-Chalmers. <br /><br /></div>Mon, 21 May 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/VM-jolle-testas-på-Chalmers-och-SSPA.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/VM-jolle-testas-p%C3%A5-Chalmers-och-SSPA.aspxVM-jolle testas på Chalmers och SSPA<p><b>​Max Salminen tog en guldmedalj i starbåt i OS 2012. Nu testas hans finnjolle i SSPA:s släpränna på Chalmers.</b></p><div>​Det var efter en sjätteplats med finnjolle i OS i Rio de Janeiro 2016 som seglaren Max Salminen (tidigare guldmedaljör i starbåt i OS i London 2012) började fundera på vilken effekt valet av roder hade på hans båt. Han vände sig då till SSPA som i simuleringar och tester började utvärdera strömningsfenomen kring rodret. Med hjälp av finansiering från Chalmers Styrkeområde för Materialvetenskap kunde de olika roder som tillåts på tävlingar köpas in och testas. För att kunna använda sig av rätt mätutrustning byggdes en kopia av båten i fullskala på SSPA. Slutsatsen av studien blev att olika roder är olika bra beroende på vilka yttre förhållanden som råder vid tävlingen.</div> <br /><div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Materials%20Science/News/Jollen1_560px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" width="459" height="257" alt="" style="margin:5px" /><br /><br />Som nästa steg i projektet håller studenter på Chalmers i samarbete med SSPA på att utveckla ett helt nytt roder. Det bästa av de traditionellt använda rodren studeras i detalj och det nya rodret kommer optimeras med avseende på viktplacering och design för att optimera de hydrodynamiska egenskaperna.</div> <br /><div><br /></div> <div>Under testerna observerades även en annan intressant skillnad mellan finnjollen och modellbåten; finnjollens struktur är styv, men det yttre skrovet är mjukt, medan även modellbåtens skrov är hårt. De båda båtarna testades i slutet av april i SSPA:s 260 meter långa släpränna, en vattenbassäng för experiment som används för att mäta fartygs motstånd i vatten. Resultaten ska analyseras och om det visar sig att det mjuka skrovet ger upphov till ett mindre hydrodynamiskt motstånd kan upptäckten få stora konsekvenser inom fartygsindustrin och för Max som siktar på guld vid OS i Tokyo 2020.</div> <div><br /></div> <div>Läsa mer på sspa.se (på engelska) - <a href="https://www.sspa.se/news/sports-technology-initiative-continues-combine-passion-sports-expertise-science-and-engineering">The Sports &amp; Technology initiative continues to combine passion for sports with expertise in science and engineering</a><br /></div>Fri, 18 May 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Organiskt-batbygge.aspxOrganiskt båtbygge i ett nötskal<p><b>​En segelbåt med skrov byggt av balsaträ, linneväv och en cashewnötbaserad epoxy. Det är vad åtta studenter på Chalmers slipar på i vinter. Formula sailing är ett båtbyggarprojekt där 70 procent av skrovet måste bestå av biomaterial. I september ska de tävla i Italien – och under Båtmässan visar de upp båten.</b></p><p></p> <div>​Sedan augusti förra året har studenterna arbetat med att designa och bygga den ovanliga segelbåten. Alla båtbyggarna studerar andra året på masterprogrammet Marin teknik, efter att ha studerat maskinteknik under sina tre första år på Chalmers. I en verkstad på campus Johanneberg, laminerar studenterna båtkärnan i balsaträ med linneväv och en cashewnötsbaserad epoxi. Eric Eriksson, en av studenterna i projektet, har varit ansvarig för materialvalen.</div> <div>– Vi har valt en kärna av mjukare och svagare material, balsaträ. Både på ut- och insidan sitter flera lager med väv av linnefiber i en epoxymatris. Det ger struktur och styrka, säger Eriksson. </div> <div>– Epoxi är i princip ett lim som limmar ihop fibrerna i linneväven med kärnan, säger Simon Granli som också ingår i projektgruppen.</div> <div>Eric Eriksson medger att den valda lamineringen inte når upp till samma nivå som kolfiber eller glasfiber hade gjort – med det är material som tävlingsreglerna inte tillåter dem att använda. Baserat på linneväven och cashewnötsepoxins styrka i relation till vikten, så är det ett av de bättre valen ur den organiska världen. </div> <div>– Vikten är viktig! Ju mindre båten väger, desto snabbare går den, säger Granli. </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Tävlar i Italien i höst</h4> <p></p> <p>Varje år tävlar båtar som representerar universitet över hela världen i ett tredagarsrace. Förra året hölls tävlingarna i Palermo i september. De två ansvariga handledarna från Chalmers besökte då tävlingen för att se och lära. Mest troligt kommer det bli samma plats i år och tiden kommer bli senare delen av september. <br />Under sommaren kommer studenterna på Chalmers att träningssegla båten, och förbereda för tävlingen. Reglerna säger att den som seglar båten måste vara student från samma universitet som design- och byggteamet, och rekryteringen av den eller dem som ska segla håller i skrivande stund på. </p> <p><br /></p> <h4 class="chalmersElement-H4">Utställning på Båtmässan</h4> <p>Den 3 till 11 februari hålls den årliga Båtmässan på Svenska mässan i Göteborg. Bägge helgerna, 3–4, samt 9–11 februari, kommer studenterna bakom Chalmers formula sailing att ställa ut sin segelbåt och finnas på plats i monter F04:21 (GKSS) för att svara på frågor. <br /></p> <p><br /></p> <p>Se <a href="https://www.youtube.com/watch?v=XZWEhMJZuNU">videon</a></p> <p>Läs mer om <a href="/en/centres/sportstechnology/research/sports/sailing/Pages/Formula-Sailing.aspx">projektet Chalmers formula sailing</a></p> <p></p> <div> </div> <p></p> <p></p> <h4 class="chalmersElement-H4">FAKTA OM TÄVLINGEN:</h4> <div>Komma på, designa, implementera och driva är ledorden i det innovativa så kallade CDIO-initiativet, där studenttävlinen Formula sailing ingår. CDIO-initiativets mål är att ge studenter en teknisk grund i verkliga system och produkter att stå på, som komplement till en teknisk utbildning. Ett annat exempel på CDIO-projekt där Chalmers deltar är Formula student, i vilket studenter designar och bygger eldrivna fordon som de sedan tävlar med mot andra universitet. </div> <div> </div> <p></p> <p>Formula sailing är en del av Chalmers satsning på <a href="/sv/centrum/sportteknologi/Sidor/default.aspx">sportteknologi</a>.<br /></p> <p><br /></p> <p><strong>Text:</strong> Sofia Larsson-Stern</p> <p><strong>Foto/video:</strong> Johan Bodell<br /></p>Wed, 31 Jan 2018 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/Chalmershindret-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/Chalmershindret-2018.aspxChalmershindret 2018<p><b>​För tredje året i rad samarbetar Gothenburg Horse Show med Chalmers i syfte att hitta en så ultimat språngkurva för hopphästen som möjligt. I år är det kraften i hästarnas avstamp och landning som kommer att mätas. Det har aldrig tidigare gjorts.</b></p><p class="chalmersElement-P">​I år är det kraft som står i fokus när Chalmersstudenterna fortsätter att skaffa sig allt bättre förståelse för hur en häst hoppar. Genom att gräva ned en sensor innan och efter hindret kommer kraften i hästarnas avstamp samt i landningen kunna mätas.</p> <p class="chalmersElement-P">– Hur mycket kraft som hästen använder innan och efter hindret är helt okänt, och att vi har möjlighet att göra dessa mätningar är helt klart en världsnyhet, säger Magnus Karlsteen, docent i fysik.</p> <p class="chalmersElement-P">Publiken kommer precis som tidigare år kunna ta del av resultatet direkt via jumbotronen på arenan. Siffrorna kommer att analyseras och generera information som bygger vidare på arbetet där Chalmers studenter kan fortsätta att analysera språngkurvan.</p> <p class="chalmersElement-P">– Det ligger helt i Gothenburg Horse Shows intresse att vara med och stötta utvecklingen för en mer hållbar häst genom tekniska innovationer, säger Tomas Torgersen, tävlingsledare för Gothenburg Horse Show.</p> <p class="chalmersElement-P">Projektet Chalmershindret drivs av studenter på Chalmers som utnyttjar sin kunskap för att bygga världsunika mätsystem med hästens välfärd, välmående och välbefinnande i centrum . Många av studenterna lockas av att de kan kombinera sitt hästintresse med sina studier.</p> <p class="chalmersElement-P">– Det är en möjlighet man får när man pluggar på Chalmers, att man kan kombinera sitt intresse med studier, säger Magnus Karlsteen.</p> <p class="chalmersElement-P">EuroHorse-mässan, 22-25 februari, pågår samtidigt som Gothenburg Horse Show och där presenteras såväl hinder som andra hästforskningsprojekt. Chalmers är ett riksindrottsuniversitet. För mer information om Chalmers hästsportsatsning besök: Hästsport på Chalmers</p> <p class="chalmersElement-P">Gothenburg Horse Show arrangeras den 20-25 februari 2018 av Got Event, Göteborgs Stads evenemangs- och arenabolag, som driver tio arenor i Göteborg, bland annat Scandinavium.</p> <div><a href="/sv/centrum/sportteknologi/forskning/sporter/hastsport/Sidor/Gothenburg-Horse-Show-2017.aspx">Läs mer om Chalmershindret 2017</a></div> <div><a href="/sv/centrum/sportteknologi/forskning/sporter/hastsport/Sidor/Gothenburg-Horse-Show-2016.aspx">Läs mer om Chalmershindret 2016</a><br /></div>Mon, 29 Jan 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/Lunchpresentation-av-kandidatarbeten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/Lunchpresentation-av-kandidatarbeten.aspxLunchpresentation av kandidatarbeten<p><b>Är du sugen på kandidatarbete inom Chalmers Sport &amp; Teknologi? Ät lunch med oss och lyssna till en snabbpresentation av årets kandidatarbetsförslag med sportanknytning!</b></p>​​Utöver genomgången av årets arbeten kommer ni bjudas på korta presentationer från Chalmers Sport &amp; Teknologi samt Chalmers Studentkårs idrottsförening som berättar om sin verksamhet. En kort presentation av studenter från ett tidigare framgångsrikt kandidatarbete kommer också visa på vilka möjligheter som finns efter avslutat arbete. <p class="chalmersElement-P"><strong>Varmt välkomna -vi bjuder på Baguette och dricka!<br /></strong></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Tid: 15/11 kl 12-13</strong></p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Plats: HA4</strong><strong><span style="display:inline-block"></span></strong></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <h3 class="chalmersElement-H3"><a href="https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfHwAasafAIbsNstxYNXLtY9xxDU_ij7tVSDEgXHBVinlCxgQ/viewform">ANMÄL DIG HÄR</a></h3> <div><strong><span style="display:inline-block"></span></strong><a href="/sv/centrum/sportteknologi/utbildning/Sidor/aktuella-kandidat-och-examensarbeten.aspx">Här kan du läsa mer om aktuella projekt</a><br /></div> <p></p> Wed, 08 Nov 2017 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/stavprojekt-vann-entrepenorspris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/sportteknologi/nyheter/Sidor/stavprojekt-vann-entrepenorspris.aspxStavprojekt ledde till entrepenörspris<p><b>​PowerPole, med ursprung i ett studentprojekt på Chalmers, vann årets upplaga av Chalmers Ventures Startup Camp. Med integrerade sensorer i handtaget mäts kraft och hastighet vid stakning under längdskidåkning, vilket krävs för att beräkna effekt.</b></p>​Med den teknik som utvecklats under ledning av Dan Kuylenstierna möjliggörs inte bara effektmätning och dataanalys utan även detaljerad rörelseanalys innefattande såväl stavvinklar som timing mellan kraft och vinkel. Dessa data tros kunna bli till stor nytta för såväl tävlingsåkare som ambitiösa motionärer.<br /><br />Läs mer:<br /><a href="http://chalmersventures.com/news/powerpole%e2%80%99s-stavhandtag-vann-v%c3%a5rens-upplaga-av-chalmers-ventures-startup-camp">PowerPoles stavhandtag vann vårens upplaga av Chalmers Ventures Startup Camp</a><br /><a href="http://etn.se/index.php/63577">Staven som läser av kroppen (Elektroniktidningen)</a> Fri, 02 Jun 2017 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Foilande-optimist.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Foilande-optimist.aspxGrafen och bärplan ger optimistjolle superkrafter<p><b>​Studenter och forskare kopplade till Chalmers satsning på sportteknologi har utvecklat en optimistjolle med överlägsna prestanda. Med hjälp av en komposit av kolfiber och grafen har skrovet gjorts både lättare och starkare än normalt. Bärplan kan sedan lyfta skrovet över vattenytan, vilket dramatiskt minskar vattenmotståndet och ökar farten.</b></p>​Efter tester i det maritima konsultbolaget SSPA:s anläggning på campus Johanneberg under våren kunde provseglingar utföras i Göteborgs hamninlopp i början av april. <a href="https://www.facebook.com/axelrahmsailing/videos/1905324476413724/">Filmsekvenserna</a> på hur den 17-årige elitseglaren och JSM-mästaren i Laser Radial-jolle Axel Rahm flyger fram i Chalmers-optimisten har därefter fått blixtsnabb spridning i sociala medier.<br /> <br />Det är fortfarande en relativt ny företeelse att montera bärplan på mindre jollar. Grundtanken i det aktuella projektet har varit att koncentrera sig på den enklaste av alla jollar – optimisten. Kan man få en sådan att foila? (Uttrycket foila av engelskans hydrofoil = bärplan.)<br /> <br />Huvudansvarig för arbetet har varit forskaren och läraren Christian Finnsgård.<br /> <br />Sedan introduktionen 1947 har optimistjollen blivit världens troligen största båtklass med uppåt 300.000 exemplar. Med 2,3 meters längd och en segelyta på blygsamma 3,5 kvadratmeter är man normalt begränsad till farter under 4 knop.<br /> <br />Den aktuella jollen har ett skrov i kolfiberväv, förstärkt av supermaterialet grafen. Vikten har därmed kunnat minskas från normala 35 kilo till omkring 27 kilo. Man har fått den att foila på öppna vindar, mellan halvvind och slör, inte på kryss.<br /> <br />Det är inte första gången försök görs med bärplan på optimistjolle. Den brittiska seglaren Katherine Knight <a href="http://foilingboatadventures.blogspot.se/2009/12/foiling-oppie.html">spred 2009 stillbilder</a> på hur hon fick en optimist att lyfta med bärplan från en mothjolle.<br /> <br />Den jolle som tagits fram på Chalmers tycks dock vara den första där man kunnat visa längre sammanhängande rörliga bilder på en foilande optimistjolle.<br /><br /><strong>För mer information, kontakta:</strong><br />Christian Finnsgård, 031-772 9156, mobil 073-0729156, <a href="mailto:christian.finnsgard@chalmers.se">christian.finnsgard@chalmers.se</a><br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20170101-20170630/Flying_Optimist1.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br />Bild: Per Thorén<br />Fri, 07 Apr 2017 15:55:00 +0200