Möt några av våra forskare

Det saknades pengar, politiskt stöd och marknadsföringsbudget. Det hindrade inte Aleksandar Matic att stenhårt driva frågan att Europas nya anläggning för neutronspridning skulle placeras i Sverige. Just nu byggs jätteanläggningen European Spallation Source, ESS, utanför Lund.

Göteborg är en stad med många utmärkta utsiktsplatser och en somrig måndagsmorgon gör jag upptäckten att Thomas Nilssons kontor är en av dem. Innan sin nuvarande tjänst som professor vid avdelningen för Subatomär-, högenergi- och plasmafysik vid institutionen för fysik på Chalmers arbetade han på CERN. För närvarande är han starkt engagerad i att bygga en helt ny anläggning för partikelforskning i Tyskland. Jag behöver nog inte övertyga dig om att Thomas ömmar för stora experimentanläggningar.

Hon är professor i tillämpad kvantfysik, småbarnsmamma och talar fem språk. Som ledare för det tvärvetenskapliga Nano Excellence Initiative vill Janine Splettstoesser nu skapa ett av Europas främsta nano-center med målet att ta sig an samhällets största utmaningar. Men allra stoltast blir Janine när hennes studenter når framgångar i arbetet. ”När en doktorand ger ett riktigt bra försvar på sin avhandling och kan få fortsätta jobba vidare med det de verkligen gillar och få växa som forskare. Då blir jag stolt."​

När hon var nio år var det hästar och science fiction som gällde. Nu ägnar hon sig åt hästforskning och astrofysik. Maria Sundin, docent i teoretisk fysik på Göteborgs universitet, har lyckats kombinera sina stora intressen även yrkesmässigt. Dessutom har hon öppnat dörren in till fysikens värld för många som inte visste att de letade efter den.

Tänk dig att du samlar ihop allt solljus som faller ner på jorden och riktar det mot änden av ett hårstrå. Den strålen blir ändå svagare än de laserstrålar som professor Mattias Marklund använder i sin forskning på institutionen för fysik på Chalmers.

Katalysatorer behövs för att underlätta kemiska reaktioner. Även om de flesta tänker på avgasrening, används katalysatorer inom en rad områden i samhället. De kan också sätta igång en hel del annat i livet. För professor Henrik Grönbeck blev året som mastersstudent i Berlin 1990 en sådan katalysator. Medan muren monterades ner och återföreningen firades, fann han grundstenen till sin forskarkarriär. 

Han tar cykeln till segelbåten och äger ingen bil. På jobbet handlar det däremot ofta om att bana väg för vätgasbilens stora genombrott. Fysikprofessor Christoph Langhammer på Chalmers utvecklar vätgassensorer som förhoppningsvis ska bidra till att leda oss dit. I sitt arbete lär han känna de ytterst små individer som kan göra det möjligt. 

Quorn, tzay, tofu…Livsmedel som ska ersätta vanligt kött brukar vara vegetariska. Men det går att odla kött av muskelceller också. Chalmersprofessorn Julie Golds forskning har väckt uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser. Ändå är det odlade köttet bara en liten del i hennes kunskapsskafferi.

Varje gång du laddar upp en bild på Facebook eller surfar trådlöst på mobilen har du nytta av dem. Varje gång fysikprofessor Johan Åkerman går till jobbet vill han förbättra dem. Det handlar om magnetiska hårddiskar, arbetsminnen och mikrovågsoscillatorer som lagrar, processar och överför information. Det handlar om bärande pelare i vårt informationssamhälle.

När du träffat Tünde Fülöp kommer du troligen att känna dig som om du precis fått en injektion av energi och inspiration. Tünde är professor vid avdelningen för Subatomär-, högenergi- och plasmafysik vid institutionen för fysik på Chalmers. Genom att förena egenskaperna hos en framstående forskare och en empatisk ledare är hon för närvarande chef för en grupp som består av 13 medlemmar.

Varje sommar när han var med föräldrarna på husvagnssemester lyckades han lobba in ett besök på ett kärnkraftverk. När det var dags för militärtjänstgöring lyckades han göra lumpen på Chalmers: civil tjänstgöring i ett reaktorforskningsprojekt. För fysikprofessor Christophe Demazière kom fascinationen för kärnkraft tidigt. Allt började med en sommarlovsbok.

Sovjetunionens fall fick honom att ifrågasätta värdet av en naturvetenskaplig utbildning. Men via Brasilien hittade han tillbaka till fysiken, och via Frankrike och Tyskland hittade han till Göteborg. Alexandre Dmitriev är van att överbrygga gränser mellan nationer – och mellan åtskilda ämnesområden som ljus och magnetism. – Att vara forskare är fantastiskt! Jag är konstant förundrad över hur spännande det vi sysslar med är.

Hon forskar om hårda, slitstarka material som klarar kraftig belastning vid höga temperaturer. De som känner chalmersforskaren Lena Falk vet att även hon är av robust och gediget virke. Det har hon nog haft glädje av under sin långa karriär i den akademiska världen.

En stor anledning till att den tyskfödda (numera innehavare av dubbla medborgarskap), nye professorn i experimentell atom- och molekylfysik vid Göteborgs universitet, Raimund Feifel, har bestämt sig för att stanna i Sverige, är vår jämlikhet. Redan som utbytesstudent i Uppsala kände han sig väldigt bekväm med hur människor på olika nivåer, som en professor och en vaktmästare, kunde samtala med varandra och ha gemensamma fikapauser.

Hade det inte varit för att han köpte hus utanför Göteborg några timmar innan han fick en professur i Oslo, hade vi nog inte haft Bengt E W Nilsson, professor i matematisk fysik, på Chalmers.

- Att studera sofistikerade materialstrukturer i mikroskop och utforska korrelationen mellan struktur och egenskaper, till och med nå precisionen hos enskilda atomer, det är som en evighet, ett universum att förundras över, reflekterar Eva.För Eva Olsson finns en sådan fascination och glädje i forskningen att hon spontant fortsätter att utforska.

Vi cyklar på väg längs Göta älv mot Sockerbruket. Jag visar Bernhard Mehlig vägen till fotografen och vi pratar bland annat om livet, fysik och klassisk musik. Bernhard är professor vid institutionen för fysik vid Göteborgs universitet och han forskar om komplexa systems teoretiska fysik. Bernhards brist på fåfänga är uppfriskande, hans leende är glatt och hans passion för undervisning är uppenbar. Med andra ord, han visar alla de egenskaper som kännetecknar en god lärare.

En solig tisdagsmorgon väntar jag utanför Mikael Källs kontor. Han dyker upp bara en minut senare, ledigt klädd som vanligt. Mikael är professor vid institutionen för fysik och en av de mest framgångsrika fysikforskarna på Chalmers. Han föreslår en mer inbjudande plats för intervjun och vi slår oss ner i ett av de nyinredda mötesrummen med varsin kopp kaffe.

Han gör en lång paus efter min avslappnade första fråga; "Så, vad jobbar du med nu?" och jag är på väg att omformulera och snäva in frågan när svaret kommer. Lång, välartikulerad och lugnt pedagogisk. Fredrik Höök, professor i biologisk fysik vid Chalmers tekniska högskola, berättar om livets komplexitet som något han fysiskt kan känna.