Vetenskapsfestivalen 2022

Skolprogrammet Matematiska leksaker

​I över 15 år har Matematiska vetenskaper deltagit i Vetenskapsfestivalen med ett skolprogram. Detta består av fem stationer med olika matematiska problem där deltagarna efter en genomgång av förutsättningarna själva får pröva sig fram, och som avslutas med en förklaring av problemen.

Våra matematiska leksaker används även för lärarstudenter och besökande gymnasieklasser. Från början fanns det fler stationer, men alla vill gärna pröva allt så för att hinna med har det minskats ner till fem stationer som vi vet är uppskattade. Vi märker att skolor gärna kommer tillbaka, särskilt om det finns ett matematikintresse hos läraren. Vi anpassar nivån efter åldern på eleverna, den största skillnaden är annars att de yngre eleverna tenderar att vara mer nyfikna och framåt.

Skolprogrammet är öppet 2–13 maj 2022 och man anmäler sig via vetenskapsfestivalen.se. Läraren får ett material om stationerna och matematiken bakom dem.

 

Årets program för allmänheten

En kväll med föreläsningar. Våra forskare förklarar och resonerar kring olika ämnen, allt från artificiell intelligens till klimatinvesteringar. Låt dig inspireras av vetenskapens syn på omvärlden. Kanske har du någon fråga som du funderat länge på? Ställ den till våra forskare!

Kontaktperson: Carl-Joar Karlsson, doktorand, carljoar@chalmers.se

Informationen finns också på vetenskapsfestivalen.se

Fredag den 6 maj 2022

Plats: Göteborgs universitet, Humanisten, J222, PLAN 2, Renströmsgatan 6, 412 55 Göteborg
Tid: 17:00-18:30

Caroline Granfeldt: Elbehov och klimat: investering i vad, var, hur?
Det framtida behovet av elektricitet väntas öka, samtidigt som vi behöver minska våra utsläpp av växthusgaser för att tämja den globala uppvärmningen. I vilka elproduktionsteknologier behöver vi göra våra investeringar för att lösa detta problem? Vi använder i vår forskning en storskalig matematisk investeringsmodell för att svara på denna fråga. Modellen minimerar kostnader i det europeiska elsystemet samtidigt som den tar hänsyn till elbehov, produktionsbegränsningar och koldioxidutsläpp. Vårt arbete syftar främst till lösningsmetoder som kan lösa gigantiska instanser av denna typ av modell.

Daniel Persson: Den dolda symmetrin bakom artificiell intelligens
Maskininlärning har revolutionerat många områden. Neurala nätverk hjälper läkare att identifiera tumörer i medicinska bilder; de genererar automatiska undertexter på YouTube; och de hjälper bilar att hålla sig på vägen. Trots denna framgång anses neurala nätverk vara en svart låda: Deras extrema komplexitet gör det nästan omöjligt för oss att förstå hur de fattar beslut, och vilken information de baserar sina beslut på. Jag förklarar vad neurala nätverk är och hur min forskargrupp använder symmetri för att öppna den svarta lådan.

Irina Pettersson: From pure mathematics to new materials
Starting from the 80s, scientists have been developing and studying metamaterials. These are modern materials that do not occur in nature, and whose properties are determined by their structure rather than their chemical composition. Development in science and technology has boosted the design of materials with desired and tunable properties. Surprisingly enough, some of such innovative materials have been designed mathematically, with properties described with formulas and not measurements.

 

Övrig medverkan av forskare från Matematiska vetenskaper

Homo Deus och annan framtidsspaning, onsdag den 4 maj kl 18.00-19.30, Domkyrkan
Samtal med Olle Häggström med flera: Vilka idéer, drömmar och hot innebär den nya tekniken för vår framtid – vart är vi på väg?


I huvudet på Gud, lördag den 7 maj kl. 14.45-15.45, Humanisten

Samtal med Samuel Bengmark med flera: Om den sensationella möjligheten att universum inte kommit till av en slump.


 

Sidansvarig Publicerad: ti 03 maj 2022.