Nyheter: Matematiska vetenskaperhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 01 Dec 2022 04:56:13 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/ekonomiska-intressen-trumfar-riskerna-nar-det-galler-farliga-kemikalier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/ekonomiska-intressen-trumfar-riskerna-nar-det-galler-farliga-kemikalier.aspxEkonomiska faktorer trumfar risker med farliga kemikalier<p><b>​Regleringen av farliga kemikalier i Europa formas av ekonomiska intressen. I en studie publicerad i Nature Communications visar forskare från Göteborgs universitet och Chalmers att framför allt kemikalier som inte ens avänds inom EU förbjuds eller begränsas, vilket ger ett sämre skydd än förväntat.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/REACH/Jessica-Coria-web.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Jessica Coria" style="margin:5px;width:150px;height:150px" />​​– Vi ser att det inte är riskminimering som främst avgör om användningen av en kemikalie begränsas, utan om den produceras i eller importeras till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. EU-länderna verkar vara mindre benägna att reglera ett ämne om det påverkar europeiska företags ekonomiska intressen, säger Jessica Coria, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet. <div><br /></div> <div>Detta sammanfattar slutsatsen i studien <em>Economic interests cloud hazard reductions in the European regulation of substances of very high concern</em> som nyligen publicerades i Nature Communications, som hon utfört tillsammans med Mikael Gustavsson och Erik Kristiansson från Matematiska vetenskaper.</div> <div><br /></div> <div>År 2016 uppskattade Europeiska miljöbyrån att mer än 60 procent av den totala vikten av kemikalier som används i Europa, på ett eller annat sätt, är skadlig för människors hälsa. Samtidigt finns en uttalad ambition i den europeiska kemikalielagstiftningen att ge ett starkt skydd för miljö och människors hälsa. Till exempel inom REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals, en lagstiftning som för närvarande omfattar över 20,000 registrerade kemikalier) kan tillverkning och användning av vissa särskilt farliga ämnen bli föremål för olika bindande begränsningar och villkor, inklusive användningsförbud.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ekonomiska faktorer har stor påverkan</h2> <div>Inom REACH sker processen för att ett ämne skall förbjudas normalt i två steg. Först föreslår medlemsstaterna, eller den Europeiska kemikaliemyndigheten, att ett specifikt ämne bör listas i den så kallade kandidatförteckningen. Ämnena i kandidatförteckningen genomgår därefter en prioriteringsprocess för att slutligen tas upp i den så kallade tillståndsförteckningen. När ett ämne väl hamnat i tillståndsförteckningen krävs ett särskilt godkännande för alla former av fortsatt användning.</div> <div><br /></div> <div>I den aktuella studien undersöks hur olika drivkrafter inverkar på vilka kemikalier som föreslås för reglering. Det visar sig att både riskminimering och den tillgängliga kunskapen om de specifika ämnena har stor betydelse. Men det visar sig också att man framför allt inkluderat kemikalier med låg ekonomisk betydelse. Detta betyder att listningen till stor del skett för ämnen där produktionen och importen har upphört redan före listningen, och att flera ämnen som listats aldrig har producerats i eller importerats till det europeiska ekonomiska samarbetsområdet överhuvudtaget. Oavsett den specifika anledningen så har resultatet blivit att riskerna totalt sett minskar mindre än förväntat.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Att hitta och strukturera data</h2> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/REACH/ErikKristiansson-web.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Erik Kristiansson" style="margin:5px;width:150px;height:150px" /><div>– En stor del av studien har gått åt till att sammanställa och strukturera data. Det här är inte färdig information som finns att hämta, utan vi får göra en sammanslagning av flera olika datakällor, säger Erik Kristiansson. Till exempel har vi analyserat närmare 200 000 vetenskapliga artiklar i PubMed för att få fram information om hur välstuderade olika ämnen är.</div> <div><br /></div> Annan information som har samlats in gäller olika ämnens toxicitet, hur farliga de är för människor och hur farliga de är i miljön. Att kombinera olika stora datakällor, det vill säga dataintegrering, är en specialitet för forskargruppen. Råmaterialet, data som är producerad på olika ställen för olika syften och som har samlats in på olika sätt, är komplext och därför ovanligt i den här typen av forskning. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/REACH/Mikael-Gustavsson-web.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Mikael Gustavsson" style="margin:5px" /><div><br /></div> <div>– Normalt brukar man nöja sig med en källa, man vill ha sin data välstrukturerad från början. Vi är mer vana vid att behöva brotta till den till en funktionsduglig form, säger Mikael Gustavsson.</div> <div><br /></div> En utmaning som forskarna har stött på under arbetet med studien är att stora mängder data helt enkelt inte är tillgänglig. I vissa fall för att den anses vara känslig, men också för att företagen inte är vana vid att det finns ett intresse, och inte vet vad som går att göra med moderna statistiska metoder.<div><br /></div> – Just datatillgänglighet är en jätteviktig fråga som behöver diskuteras framöver. Myndigheter behöver arbeta mer transparent och göra mer av informationen de samlar in mer tillgänglig. Det skulle öppna upp väldigt många möjligheter för forskarsamhället, säger Erik Kristiansson. <h2 class="chalmersElement-H2">Att ta fram trovärdiga resultat</h2> <div>I den insamlade datan finns många osäkerhetsfaktorer. Som ett exempel kan nämnas att mätningarna som genererar data om toxicitet kan vara av olika kvalitet. Därför är det viktigt med en grundlig statistisk analys av de avvikelser man hittar i materialet. I studien har forskarna bland annat utgått från parametrar som är tänkta att påverka regelsystemet, och undersökt hur väl de beskriver utfallet sedan införande av den kemiska regleringen REACH under 2008. Till exempel bör ämnen som är så kallade CMR, (carcinogena, mutagena eller toxiska för reproduktionen), finnas i kandidatförteckningen. Information om dessa toxiska egenskaper har därför inkluderats i undersökningen, och visat sig vara viktiga för listningen. Men analysen visar att även olika ekonomiska parametrar har spelat en stor roll. Genom att kombinera data av båda typerna har forskarna fått ett bättre underlag för att förstå den samlade bilden, och en större tillit till säkerheten i de mönster som identifieras. </div> <div><br /></div> – Det här arbetet gör att vi kan känna oss trygga i att säga det vi säger. Det är inte bara att vi ’såg’ det här, utan vi har resultat från en noggrann statistisk analys som visar det, säger Mikael Gustavsson. <div><h2 class="chalmersElement-H2">Omarbetning av processen kan krävas</h2> <div>– Det är inte förvånande att ekonomiska intressen påverkar vilka kemikalier som regleras, men att de har så stor betydelse som vår studie visar ger skäl att ifrågasätta hur effektivt systemet är i att avlägsna skadliga ämnen från marknaden, säger Erik Kristiansson.​<br /></div> <div><br /></div> <div>Studiens resultat tyder på att från ett förbudsperspektiv så verkar de lågt hängande frukterna ha plockats först, vilket antyder att det framöver kan bli allt svårare att komma överens om vilka kemikalier som skall tas upp i kandidatförteckningen eftersom listning av kemikalier som produceras lokalt troligtvis kommer att möta ett starkare politiskt motstånd. </div> <div><br /></div> <div>– Det kan krävas en omarbetning av processen för att riskminimering ska bli den viktigaste drivkraften och att farliga kemikalier som produceras eller importeras till Europa ska listas även om det påverkar europeiska företags ekonomiska intressen, säger Jessica Coria.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1038/s41467-022-34492-2">Läs hela studien i Nature Communications ​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontaktinformation </h2> <div>Jessica Coria, <a href="mailto:jessica.coria@economics.gu.se">jessica.coria@economics.gu.se</a>, docent i nationalekonomi<br />Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.<br /> Telefon: 031-786 48 67</div> <div><br />Mikael Gustavsson, <a href="mailto:mikael.gustavsson@chalmers.se">mikael.gustavsson@chalmers.se</a>, postdoktor<br />Institutionen för nationalekonomi med statistik vid Göteborgs universitet och Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola/Göteborgs universitet.</div> <div><br />Erik Kristiansson, <a href="mailto:erik.kristiansson@chalmers.se">erik.kristiansson@chalmers.se</a> professor, Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola/Göteborgs universitet.<br /> Telefon: 031-772 35 21 </div> ​​​​​​​​​​​​​​</div> ​Thu, 10 Nov 2022 07:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Mattecoach-pa-natet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Mattecoach-pa-natet.aspx​Mattecoach på nätet ger fler barn hjälp med läxan <p><b>​Mattecoach på nätet är en verksamhet som erbjuder kostnadsfri läxhjälp i matematik till elever från årskurs 6 och uppåt. Coachningen utförs av universitetsstudenter från bland annat Chalmers.  Med hjälp av ett stiftelseanslag om 8 miljoner kronor ska satsningen nu spridas över landet och mattecoacherna bli fler.​</b></p><div>Under 2021 hade Mattecoacherna 3 713 konversationer med elever runt om i Sverige, totalt närmare 2 400 timmars handledning i matematik.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Verksamheten startade 2009, och är i dagsläget organiserad som ett nätverk mellan Chalmers, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Linköpings universitet. För fyra år sedan startades även en liknande verksamhet vid Aston University i Birmingham, med handledning på engelska. Verksamheten på Chalmers leds av Jonny Lindström, universitetslektor på matematiska vetenskaper, och Dorotea Blank, som ansvarar för skolsamverkan på Chalmers. Studenterna som bemannar tjänsten på Chalmers är både ingenjörsstudenter och blivande ämneslärare i matematik. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fler kan hjälpa fler</h3> <div> </div> <div>Hittills har verksamheten bland annat finansierats av kommunala medel, men nu har de tre ansvariga lärosätena, Linköpings universitet, Chalmers och KTH beviljats ett anslag på 8 miljoner kronor från Erling Perssons stiftelse, som innebär att tjänsten kan utökas och ta emot fler elever från hela Sverige. Visionen är coacher på alla större lärosäten. </div> <div> </div> <img src="/SiteCollectionImages/20220701-20221231/Dorotea%20Blank.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="dorotea blank" style="margin:5px;height:432px;width:205px" /><div>​<br /> <div> </div> <div>– Tillgängligheten hos Mattecoach på nätet hjälper till att jämna ut skillnaderna mellan elevers olika förutsättningar, eftersom fler kan få tillgång till läxhjälp var de än befinner sig och framför allt utan att bli bedömda – vi hoppas att det i förlängningen ska bidra till att öka intresset för matematik och göra ämnet mer lustfyllt! säger Dorotea Blank.<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Förutom att komma till nytta för eleverna så genererar satsningen kompetens inom digital pedagogik hos de blivande ämneslärarna och ingenjörsstudenterna som bemannar tjänsten. Alla coacher får dessutom gå en KTH-kurs om nätcoachning innan de börjar som mattecoach, vilket ska utveckla och säkerställa deras pedagogiska kompetens. <br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Bidragsgivare är Erling-Perssons Stiftelse, som initierades av Stefan Persson 1999 till minne av hans far som grundade Hennes &amp; Mauritz. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Stiftelsen har tre huvudsakliga ändamål som de vill stödja: entreprenörskap, stöd till forskning och stöd för att främja barn och ungdomars utveckling. Mattecoach involverar ju samtliga tre, säger Dorotea Blank.</div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Forskning är en del av verksamheten</h3></div> <div> </div> <div>Alla chattkonversationerna sparas i en databas och används i den omfattande forskning som är en del av Mattecoach, och som leds från avdelningen Digitalt lärande vid KTH. Syftet är att utveckla det digitala lärandet och så här långt har forskningen resulterat i sex forskningsartiklar, tio konferensbidrag och en <span style="background-color:initial">doktorsavhandling. Dessutom har ett tiotal examensarbeten tittat närmare på Mattecoach ur olika perspektiv.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div>Uppföljningar som gjorts visar att elever från alla betygsnivåer använder Mattecoach, och oavsett kunskapsnivå får eleverna möjlighet att diskutera uppgifter och lösningar på ett sätt som det inte alltid finns utrymme för i klassrummet.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Styrkan är att det handlar om just coaching, inte om att få facit eller ett svar direkt. Och eftersom det är online går det att hjälpa flera personer samtidigt, säger Jonny Lindström, och betonar att verksamheten inte är avsedd att ersätta annan undervisning.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Traditionell klassrumsundervisning är alltid det bästa. Det har även pandemin bevisat. Men det här är ett komplement, säger han.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span></span><span style="font-weight:700">Text: </span>Anneli Andersson &amp; Julia Jansson​<br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><em><strong>Vill du veta mer om satsningen eller hur du kan ansöka om att själv bli mattecoach?</strong></em></div> <div> </div> <div><strong>För mer information kontakta: </strong></div> <div> </div> <div>Dorotea Blank, ansvarig för skolsamverkan, Chalmers</div> <div> </div> <div>031 772 25 55, dorotea.blank@chalmers.se</div> <div> </div> <div><br /></div></div>Wed, 09 Nov 2022 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Vetenskapsradet-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Vetenskapsradet-2022.aspxAnslag från Vetenskapsrådet 2022<p><b>​Följande personer på Matematiska vetenskaper har fått bidrag från Vetenskapsrådet i den stora utlysningen inom naturvetenskap och teknikvetenskap.</b></p><p>Julia Brandes – Diofantiska ekvationer mellan analys och geometri</p> <p>Klas Modin – Långtidsbeteende för tvådimensionella inkompressibla flöden via kvantisering</p> <p>Andreas Rosén – Glesa uppskattningar för randvärdesproblem</p> <p>Lars Martin Sektnan – Att hitta kanonisk metriker inom komplex geometri</p> <p>Genkai Zhang – Representationer av Liegrupper. Harmonisk och komplex analys på symmetriska och lokalt symmetriska rum</p> <p><br /></p> <p><a href="/sv/nyheter/Sidor/bidrag-fran-vetenskapsradet-2022.aspx">Lista över bidrag till Chalmers tekniska högskola &gt;&gt;</a></p> <p><a href="https://www.gu.se/nyheter/vr-bidrag-till-14-projekt-inom-naturvetenskap">Lista över bidrag till Göteborgs universitet &gt;&gt;</a></p> <p><br /></p> <p><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2022-08-17-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html">Hela listan med bidrag och statistik om dessa &gt;&gt;</a>​​</p>Mon, 07 Nov 2022 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Trangboddhet-en-vattendelare-under-pandemin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Trangboddhet-en-vattendelare-under-pandemin.aspxTrångboddhet en vattendelare under pandemin<p><b>Trångboddhet, utbildning och inkomst var avgörande för hur hårt pandemin slog i olika delar av samhället. Det visar en studie från Göteborgs universitet som Ottmar Cronie, universitetslektor på Matematiska vetenskaper, är medförfattare till.</b></p>​Den aktuella studien är en registerstudie där analyserna bygger på data från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Folkhälsomyndigheten. Forskarna har därmed haft tillgång till information om levnadsvariabler och bekräftade fall av covid-19 för alla Sveriges invånare.<p></p> <p>Resultaten ringar in de geografiska områden som varit högriskområde för covid-19, och vad de hade gemensamt: hög andel trångbodda hushåll, låg socioekonomisk status i form av låg utbildnings- och inkomstnivå, hög andel med invandrarbakgrund och hög andel yrkesverksamma personer inom vård och omsorg.​</p> <p><a href="https://www.gu.se/nyheter/trangboddhet-en-vattendelare-under-pandemin">Läs hela nyheten på Göteborgs universitets webb &gt;&gt;​</a>​</p>Thu, 20 Oct 2022 12:15:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-välkomnar-nya-professorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-v%C3%A4lkomnar-nya-professorer.aspxChalmers välkomnade nya professorer<p><b>​Den 23 september var det dags för Chalmers professorsinstallation i Runan. Professorerna startade sin verksamhet vid Chalmers från och med 1 juli 2020 fram till 30 juni 2022. ​​</b></p>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Professorsinstallationen är en gammal tradition vid Chalmers och en viktig del av att välkomna nya professorer och samtidigt sprida information om de ämnesområden som professorerna verkar inom.  </span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">Det var totalt 22 professorer som installerades under kvällen. Samtidigt presenterades också konstnärliga professorer, adjungerade professorer, gästprofessorer, affilierade professorer och forskningsprofessorer. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Ökning av antalet kvinnliga professorer </strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">​– Det är med glädje jag kan konstatera att vi sakta utjämnar könsbalansen på professorsnivån. I år är 32 procent av de installerade professorerna kvinnor, och andelen kvinnor i Chalmers professorskollegium har ökat till cirka 18 procent, säger Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers. </span><span style="background-color:initial">Konferenciern Philip Wramsby välkomnade och guidade gästerna under kvällen. Både rektor och kårordförande Isac Stark höll tal. Nyinstallerade professorn Maria Abrahamsson höll ett tal inom fysikalisk kemi. Underhållningen stod Duratrion och Chalmers sångkör för.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"> Efter ceremonin hölls en middag i kårrestaurangen där alla deltagares närstående kunde fira tillsammans med de nya professorerna. </span><span style="background-color:initial">Sedan 1959 har Chalmersalumnen och kompositören Jan Johanssons verk ”Livet är härligt” traditionsenligt inlett alla Chalmers sittningar. På grund av associationer till Ryssland och kriget i Ukraina har den bytts ut mot ”Här kommer Pippi Långstrump”, ett annat känt stycke av Jan Johansson. Under middagen höll professor Àrni Halldòrsson tal.  </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De personer som deltog på ceremonin var: </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Professorer: </strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Maria Abrahamsson, fysikalisk kemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Mohammad Al-Emrani, stål- och träbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Derek Creaser, kemiteknik, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Isabelle Doucet, arkitekturens teori och historia, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marco Dozza, aktiv säkerhet och trafikantbeteende, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Maria Elmquist, innovationsledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jonas Fredriksson, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ida Gremyr, kvalitetsutveckling, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Àrni Halldòrsson, supply chain management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Eduard Hryha, pulvermetallurgi och additiv tillverkning av metaller, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ann-Margret Hvitt Strömvall, miljö- och vattenteknik i urbana miljöer, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christoph Langhammer, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mats Lundqvist, entreprenörskapsdidaktik, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Max Jair Ortiz Catalán, bionic, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Angela Sasic Kalagasidis, byggnadsfysik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Elsebeth Schröder, teoretisk fysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ioannis Sourdis, datorteknik, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Lennart Svensson, signalbehandling, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Fredrik Westerlund, kemisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik<span style="white-space:pre"> </span></span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Wiberg, interaktionsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Torsten Wik, reglerteknik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Britt-Marie Wilén, miljö- och avloppsteknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Konstnärliga professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna-Johanna Klasander, stadsbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Adjungerade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Morgan Andersson, arkitektur för boende och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Helmi Attia, övervakning av kontroll och tillverkningsprocesser, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mingquan Bao, mikrovågselektronik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Coldrey, kommunikationssystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ola Engqvist, Artificiell intelligens och maskininlärningsbaserad läkemedelsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Hilda Esping Nordblom, bostadsarkitektur, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </span></div> <div><span style="font-size:14px">Rikard Fredriksson, integrerad fordons- och vägsäkerhet, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Renaud Gutkin, beräkningsmekanik av polymera material, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Karin Karlfeldt Fedje, hållbara tekniker för förorenade material, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Daniel Karlsson, elkraftsystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jenny Larfeldt, energiomvandling, institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marie Larsson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Lind, maritim informatik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Nils Lübbe, fordonssäkerhetsanalys, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Henrik Magnusson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anders Puranen, kärnkemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Gästprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Simone Fischer-Hübner, datavetenskap, institutionen för data-och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Steven A. Gabriel, maskinteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Michael Kokkolaras, konstruktionsoptimering, institutionen för industri- och materialvetenskap  </span></div> <div><span style="font-size:14px">Åsa Lindholm Dahlstrand, innovationsstudier, institutionen för teknikens ekonomi och organisation </span></div> <div><span style="font-size:14px">Doina Petrescu, urban design and planning, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christopher Robeller, digital timber design and production, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Affillierade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">David Bennet, verksamhetsstyrning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna Kadefors, technology management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mihály Kovács, matematik, institutionen för matematiska vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ermin Malic, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Vincenzo Palermo, grafenforskning, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ulf Petrusson, entreprenörskap och strategi, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Finn Wynstra, leverans- och driftledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Forskningsprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Paolo Falcone, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Bengt Johansson, förbränningsmotorteknik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Tomas Kåberger, industriell energipolicy, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Verena Siewers, mikrobiell syntetisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik</span></div></span></div>Tue, 27 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Naturvetenskapliga-fakulteten-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Naturvetenskapliga-fakulteten-2022.aspxPrisade av Naturvetenskapliga fakulteten<p><b>​Ulla Dinger har tilldelats Naturvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2022, medan Barbara Schnitzer har tilldelats Naturvetenskapliga fakultetens avhandlingspris 2022.</b></p><p><strong>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Profilbilder/ulladinger.jpg" alt="Ulla Dinger" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Mo​tivering till det pedagogiska priset:</strong></p> <p>Ulla Dinger har under sin långa tid på institutionen för matematiska vetenskaper varit djupt engagerad i institutionens grundutbildning. Under flera år var hon både utbildningsansvarig och programansvarig för Matematikprogrammet och därefter för Naturvetenskapligt basår. Ulla har också varit drivande när det gäller kursutveckling. För många år sedan utvecklade hon den inledande kursen på Matematikprogrammet till ett problembaserat format. Kursen lyfts ofta fram av studenterna som en viktig, motiverande och rolig kurs där formatet starkt bidrar till deras tidiga utveckling som matematiker. </p> <p>Hon har också varit examinator i drygt tjugo års tid på en analyskurs på fördjupningsnivå som är en nyckelkurs inför studierna på avancerad nivå. Här har hon byggt vidare på idén om vikten av att studenterna tränas i att kommunicera matematik. Vidare har hon gjort ett stort arbete med att utveckla matematikkurserna på basåret och ett pionjärarbete med att införa delvis digital examination. Sammanfattningsvis så är det ingen som kan mäta sig med Ulla vad gäller engagemang för utveckling av innehåll, form och kvalitet av grundutbildningen på institutionen för matematiska vetenskaper.</p> <p><a href="https://www.gu.se/nyheter/ulla-dinger-tilldelas-naturvetenskapliga-fakultetens-pedagogiska-pris-2022">Läs en intervju med Ulla Dinger med anledning av priset på Göteborgs universitets webb &gt;&gt;</a></p> <p><strong>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/BarbaraSchnitzer170x220.jpg" alt="Barbara Schnitzer" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Motivering till avhandlingspriset:</strong></p> <p>Barbara Schnitzers avhandling bidrar till en bättre förståelse av åldrande i encelliga organismer och förflyttar fältet mot storskaliga modeller som kan användas för att undersöka synergistiska effekter av flera olika signaleringsvägar som påverkar livs- och hälsospannet. I sin avhandling utvecklade Barbara den mest omfattande tillgängliga matematiska modellen för jästreplikativt åldrande som binder samman tre stora åldringsprocesser: ansamling av skador, näringssignalering och metabolism. </p> <p>Modellen är också validerad för många protein knockouts och pekar mot interventionsstrategier som leder till förlängt hälsospann, vilket lägger grunden för en av de viktigaste prioriteringarna i FN: s hållbarhetsmål - att hitta rättvisa lösningar för att säkerställa att vi inte bara lever längre utan att vi håller oss friskare längre upp i åldrarna. Barbara har arbetat tillsammans med molekylärbiologer och visat mycket god samordnings- och planeringsförmåga. Hon har också visat på en stark vilja att ta en ledande roll och mognad att driva arbetet framåt i det tvärvetenskapliga teamet.</p> <p><a href="https://www.gu.se/nyheter/barbara-schnitzer-tilldelas-arets-avhandlingspris">Läs en intervju med Barbara Schnitzer med anledning av priset på Göteborgs universitets webb &gt;&gt;</a></p>Thu, 22 Sep 2022 08:25:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Ny-formel-for-matematikens-verktyg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Ny-formel-for-matematikens-verktyg.aspxNy formel för matematikens verktyg<p><b>​Jimmy Johanssons doktorsavhandling rör sig i gränslandet mellan komplex analys och algebraisk geometri, och ger en ny konkret formel för en isomorfi mellan två olika representationer av Extgrupper.</b></p><p>En stor del av forskningen inom algebraisk geometri går ut på att förstå strukturen av och klassificera olika geometriska rum, så som kurvor och ytor. För att kunna göra detta använder sig matematiker av olika verktyg, och ett sådant verktyg kallas Extfunktorer. Det finns en abstrakt definition för dessa som lämpar sig bra för teoretiska resonemang, men inte om man konkret vill få grepp om hur de ser ut – då får man använda sig av alternativa beskrivningar.</p> <h2>Verktyg från komplex analys används för algebraisk geometri</h2> <p>En typ av Extfunktorer kallas Extgrupper, och ett sätt att beskriva dem är med hjälp av så kallade vridna upplösningar. En annan beskrivning ges i termer av strömmar, ett begrepp från komplex analys. De två beskrivningarna kan ses som två olika sidor av samma mynt. Man säger att de är isomorfa, vilket i matematisk mening betyder att de är väsentligen samma. Huvudresultatet i Jimmys avhandling är en explicit formel för hur man går mellan de två beskrivningarna, som Jimmy konstruerat tillsammans med sin biträdande handledare Rickard Lärkäng (se bilden ovan). Formeln involverar en typ av residyströmmar som generaliserar tidigare forskning gjord av Elizabeth Wulcan och Mats Andersson.</p> <p>–<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/JimmyJohansson250x300.jpg" alt="Jimmy Johansson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /> Det är som sagt två olika områden som möts, där komplexanalytiker inte alltid är så bekväma med Extfunktorer medan de som studerar algebraisk geometri inte så ofta använder sig av residyströmmar. Jag tycker det är intressant att röra sig tvärs över geometri, algebra och analys. I avhandlingens första artikel har jag ett mer konkret problem som rör sig om polynominterpolation, där man vill förbinda punkter i rummet med kurvor av en viss grad. Jag använde mig av residyströmmar för att hitta ett villkor för när det finns en polynominterpolant, alltså en kurva som går genom alla punkterna. Problemet hänger ihop med en viss typ av Extfunktorer, och jag började fundera på om man kunde representera Extgrupperna med residyströmmar.</p> <h2>Matematiken intressantare allt eftersom</h2> <p>Jimmy var egentligen inte så intresserad av matematik på gymnasiet, utan var mer inne på datorer och programmering. Han började ändå på Teknisk fysik på Chalmers, eftersom han gillade problemlösning, och ju mer matematik han läste desto intressantare blev det. Så småningom blev det geometri han riktade in sig mot, och han sökte och fick en öppen doktorandtjänst.</p> <p>Doktorandtiden tycker Jimmy på det stora hela har varit bra, särskilt att institutionen är så bred så att man kan få massor av kunskap från många olika håll av trevliga kollegor. Sedan har det som för de flesta doktorander också funnits jobbiga perioder när han tyckt att han suttit fast och inte vetat hur han ska ta sig framåt. Undervisningen har Jimmy funnit utmanande men kul för det allra mesta. Det har funkat bra digitalt, men är betydligt roligare på plats.</p> <p>– Nu kommer jag att gå tillbaka till mina programmeringsrötter och börja jobba som konsult. Det hade varit kul att fortsätta med matematiken – det hände mycket under fjärde året som öppnade upp nya områden, jag har en del idéer jag skulle vilja följa upp som inte finns med i avhandlingen. Men det är hård konkurrens om postdoktorsplatserna och jag är inte så sugen på att flytta långt. Jag fick ett jobberbjudande från ett konsultbolag, och det kan också vara skönt att göra något annat efter många års studier.</p> <p> </p> <p><em>Jimmy Johansson disputerar i matematik med avhandlingen <a href="https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/71113">Global residue currents and the Ext functors​</a>, fredag den 30 september kl 13.15 i sal Euler, Skeppsgränd 3. Handledare är Elizabeth Wulcan, biträdande handledare Rickard Lärkäng och Mats Andersson.</em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström</p> Tue, 20 Sep 2022 16:15:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/skonsam-och-effektiv-leverkirurgi-med-ny-teknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/skonsam-och-effektiv-leverkirurgi-med-ny-teknik.aspxSkonsam och effektiv leverkirurgi med ny teknik<p><b>​En helt ny teknik för att förbättra och underlätta operationer av tumörer i levern. Det är resultatet av ett samarbete mellan Chalmersforskare och kirurger på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Via augmented reality, eller förstärkt verklighet, guidas kirurgerna i realtid under operationen. </b></p>Att operera cancertumörer i levern är svårt av flera olika skäl. Levern är ett organ med många blodkärl och levertumörer är vanligtvis inbäddade i vävnaden. <div> – Utmaningen är att lokalisera tumören och att ta ut den med lagom marginaler för att spara så mycket av levervävnaden som möjligt, den behöver patienten ha kvar, säger Mårten Falkenberg, kirurg vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, som varit med och utvecklat den nya tekniken. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Ökat behov av guidning </h2> <div>Idag finns två etablerade metoder för leverkirurgi. Den ena är öppen operation, där man öppnar bukhålan så att kirurgen kan titta in i buken, och även i viss mån känna med fingrarna var tumören finns. Den andra metoden är titthålskirurgi. En kamera förs in genom ett hål i bukväggen, kirurgens instrument genom ett annat, och kirurgen arbetar med hjälp av kamerabilder på en skärm. </div> <div> – Vi gillar egentligen titthålskirurgi bättre eftersom det är mer skonsamt för patienten, men möjligheten att med fingrarna känna tumören försvinner, och då ökar behovet av guidning som kan visa var den är, säger Mårten Falkenberg. </div> <div>Att navigera utifrån enbart kamerabilderna är svårt. Levern är ett homogent organ, den ser helt enkelt likadan ut från olika vinklar. Här kommer den nya tekniken in. Redan idag görs en 3D-skanning av levern inför operationen. Idén, som bland andra Torbjörn Lundh och Klas Modin, forskare vid institutionen för matematiska vetenskaper på Chalmers, har tagit fram, bygger på att förstärka de bilder som tas. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Navari/KModin-portr.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:185px;height:185px" /><br /><br /></div> <div> – Vi ska använda augmented reality, förstärkt verklighet, där vi utifrån den pre-operativa skanningen och nyutvecklade algoritmer tar fram en bild av hur tumören ser ut och var den ligger. Den bilden läggs över kamerabilden som kirurgerna ser under operationen, som en guide för hur de ska skära för att få ut tumören, säger Klas Modin. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Tar vara på befintlig information </h2> <div> En viktig skillnad mellan den här tekniken och andra är just att den utgår från redan befintlig information och teknisk utrustning. Bilder baserade på den skanning som görs inför det kirurgiska ingreppet visas alltså i realtid som ett lager ovanpå kamerabilderna under den pågående operationen. Efter att ha varit med vid en leveroperation på Sahlgrenska universitetssjukhuset, fick Klas Modin och Torbjörn Lundh flera lärdomar med sig när de skulle arbeta med sitt förslag. Något som gjorde starkt intryck var att det redan finns väldigt mycket teknisk utrustning i operationssalen, och stora mängder information delas konstant. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Navari/TLundh-portr.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:185px;height:185px" /><br /><br /></div> <div> – Om man utgår från dagens operationer och målet är ”minimal invasive”, alltså titthålskirurgi, så vill vi bidra med en lösning som också är ”minimal invasive” när det gäller kirurgernas arbetsmiljö. Ett så litet ingrepp som möjligt är målet även där, säger Torbjörn Lundh. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen </h3> <div>Forskningen bakom metoden inleddes 2016. Under 2021 grundades bolaget <a href="https://www.chalmersventures.com/startups/navari/">Navari Surgical</a> i samarbete med företagsinkubatorn Chalmers Ventures. Syftet med företaget är att vidareutveckla tekniken och göra den tillgänglig på marknaden, så att den kan användas i vården. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information kontakta </h3> <div> <ul><li>Torbjörn Lundh, professor, institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola <br /> 031 772 35 03, <a href="mailto:torbjorn.lundh@chalmers.se">torbjorn.lundh@chalmers.se</a></li> <li>Klas Modin, biträdande professor, institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola  <br /> 031 772 35 30, <a href="mailto:klas.modin@chalmers.se">klas.modin@chalmers.se</a> </li></ul> </div> ​​​​​​​Mon, 15 Aug 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Anslag-for-forskning-om-existentiell-risk-och-longtermism.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Anslag-for-forskning-om-existentiell-risk-och-longtermism.aspxAnslag för forskning om existentiell risk och longtermism<p><b>​Olle Häggström, professor på Matematiska vetenskaper, har fått ett anslag om 380 000 dollar från FTX Future Fund Regranting Program för projektet ”Topics in the theory of xrisk and longtermism”.</b></p><p>​Projektet handlar om existentiella risker (xrisk) för mänskligheten, något som Olle arbetat mycket med under senare år. Bland annat skrev han boken <em><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Framtidens-teknologier.aspx">Here be Dragons: Science, Technology and the Future of Humanity</a></em> 2016, och höll det internationella gästforskarprogrammet <a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Mansklighetens-overlevnad.aspx"><em>Existential risk to humanity</em></a> 2017. Det nya projektet är delvis en konsekvens av de frön som såddes då. </p> <p>Longtermism är idén att den viktigaste faktor som avgör värdet av våra beslut idag är vilka konsekvenser dessa får på mycket lång sikt. Ett av delprojekten handlar om hur man ska använda de resurser som finns till förfogande för longtermistiska ändamål: bör de läggas på konkreta åtgärder redan idag, eller är det bättre att spara (investera) dem för att använda vid någon framtida tidpunkt då de kan göra ännu mer nytta? Ett annat handlar om hur vi kan undvika en eventuell xrisk-katastrof till följd av ett otillräckligt genomtänkt AI-genombrott. </p> <p><a href="https://ftxfuturefund.org/">FTX Future Fund Regranting Program</a> har startats av amerikanen Sam Bankman-Fried, som blivit mångmiljardär på sin handelsplattform för kryptovalutor. Han har lovat att använda minst 99% av tidigare och framtida inkomster till så kallad EA-filantropi. EA står för effektiv altruism, vilket är en rörelse som försöker använda evidens och kritiskt tänkande för att förbättra världen så effektivt som möjligt. Olle kontaktades av FTX Future Fund Regranting Program med ett förslag om att skicka in en ansökan, som sedan snabbt beviljades.</p> <p>Anslaget kommer främst att frigöra tid för Olle att arbeta med projektet, omkring 60% av en heltid under tre år, där han räknar med att 40% kommer att läggas på forskning och 20% på utåtriktad verksamhet, policyarbete och mentorskap för yngre forskare. En mindre del av anslaget är vikt för resor och gäster.<br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström</p>Fri, 10 Jun 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Robotrorelser-utan-krockar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Robotrorelser-utan-krockar.aspxRobotrörelser utan krockar<p><b>​Edvin Åblads doktorsavhandling tar sig an optimeringsproblem för industrirobotar inom fordonsindustrin. En mer individualiserad produktion av bilar i stället för massproduktion kan både höja kvaliteten och sänka kostnaderna.  </b></p><p>​Industrirobotarna som Edvin undersökt utför uppgifter på fordonskarosserna, så som att svetsa fast bultar som andra delar sedan ska fästas på. Det första man tittar på är en bra ordning för momenten så att varje robot gör så mycket som möjligt men samtidigt rör sig så lite som möjligt. Robotarna får naturligtvis inte heller krocka med varandra. Historiskt har detta lösts genom att robotarna väntar in varandra för att inte krocka, det blir då ett optimeringsproblem som kan lösas med befintliga metoder. Det fungerar ofta ganska bra, men kan ibland leda till långa och onödiga väntetider.</p> <p>Här kommer Edvins forskning in. Den utgår från ett annat grundantagande där man börjar med att tilldela robotarna uppgifter på så sätt att de får separerade ytor. I bästa fall kan dessa ytor vara statiska så att robotarna delas upp i zoner, vilket eliminerar att de behöver vänta på varandra. Men vissa bultar sitter alltför tätt så att det inte fungerar att varje robot får en viss del av rummet. För att komma runt problemet införs en diskret rörelse – man låter ytorna röra sig på så sätt att det blir olika ytor över tid, det vill säga en följd av ytor.</p> <h2><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Edvin Åblad" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/EdvinÅblad250x300.jpg" style="margin:5px" />Gynnar korta ledtider</h2> <p>– Det går åt mer beräkningskraft med denna metod så den är inte alltid det första valet, men utgör ytterligare ett verktyg för en helautomatisk process när den traditionella metoden inte ger bra resultat. Fordonstillverkarna vill ha korta ledtider mellan idé och produktion, och det är en stor fördel att med ett färdigt program kunna verifiera om det alls kommer att gå att bygga en viss modell. Om bilarna ska bli mer individuellt byggda som fordonsindustrin tänker sig så ser inte bitarna precis likadana ut och svetsarna hamnar inte på exakt samma ställe, då måste det kunna beräknas. </p> <p>Edvin har skrivit sin avhandling som industridoktorand. Han är anställd på FCC (Fraunhofer-Chalmers Research Centre for Industrial Mathematics), och projektet som han arbetat inom heter Smart Assembly 4.0 och handlar om framtidens bilfabriker. Problemet han arbetat med finns dock redan i dagens fabriker, och Volvo och Scania har bidragit med data. Vissa delar av hans arbete, de för statiska ytor, är redan implementerad i mjukvaran IPS (Industrial Path Solutions) för att planera robotstationer och ute i drift. För de senaste resultaten med rörliga ytor finns lite kvar att göra innan de anses tillräckligt stabila för att släppa, men det är på gång.</p> <p>Mycket i Edvins avhandling handlar om de exakta optimeringsmetoderna för det speciella fallet, men schemaläggningsalgoritmerna kan överföras och användas inom andra branscher. Edvin nämner som ett exempel molntjänster, där viss information inte ska ligga på samma servrar som viss annan information, till exempel på grund av sekretessregler. Matematiskt är det ett liknande problem.</p> <h2>Examensarbetet blev förstudie</h2> <p>Edvin har alltid gillat matematiken. Han gick IT-gymnasiet i Örebro – och blev helt säker på att han aldrig ville jobba med datorer! När han började läsa Teknisk matematik 2011 blev han ganska snabbt intresserad av optimeringskurserna, och insåg att där var en annan slags användning av datorer som kändes betydligt mer inspirerande. Hans examensarbete blev en förstudie till det som sedan kom att bli doktorsavhandlingen, med ett år emellan då han enbart jobbade på FCC.</p> <p>– På ett sätt har jag haft det bästa av två världar – jag har tillgång till riktiga data och behöver inte motivera min forskning då den görs på uppdrag, samtidigt får jag det akademiska synsättet från Matematiska vetenskaper att det ska vara en öppen process, vilket gjort det mycket lättare att skriva avhandlingen. Det har varit väldigt roligt att undervisa och det gjorde jag ganska mycket i början, det var bra att jag var mycket på institutionen så att jag känner mig hemma här även om kontoret är på FCC. Jag har också haft ett mycket bra handledarstöd, vilket kanske är extra viktigt när man är industridoktorand.</p> <p>Det finns massor av saker som Edvin vill fortsätta att arbeta med. En är att optimera och simulera kablage i bilar, det blir allt fler elkablar som ska dras och paketeras. Han har precis handlett en student som tagit sig an situationer där människor gör bilmonteringen, då är det helt andra aspekter som ergonomi som är viktigt. Och så hoppas han att kunna fortsätta undervisa, eventuellt i fortsatt samarbete med Matematiska vetenskaper – han tycker att det vore tråkigt att släppa den biten helt. Men just nu är det fram för allt skönt att vara klar med avhandlingen!</p> <p><em>Edvin Åblad disputerar i tillämpad matematik och matematisk statistik med avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/530271">Mathematical Modelling and Methods for Load Balancing and Coordination of Multi-Robot Stations</a>, måndag den 13 juni kl 13.15 i sal Pascal, Hörsalsvägen 1. Handledare är Ann-Brith Strömberg, biträdande handledare Robert Bohlin och Domenico Spensieri</em>.<br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström</p>Thu, 02 Jun 2022 15:45:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/V-sektionen2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/V-sektionen2022.aspxV-sektionens pedagogiska pris till Jonny Lindström<p><b>​Varje läsår delar SNV (V-sektionens studienämnd) ut ett pedagogiskt pris till en lärare som studenterna på sektionen har röstat fram.</b></p><p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Jonny Lindström" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/jonnylindstromnyhet200x250.jpg" style="margin:5px" />Priset ska gå till den lärare som studenterna tycker har ​inspirerat och lärt dem mest under året som gått, på grundprogrammet respektive mastersnivå. Kurserna som Jonny undervisat är Linjär algebra för förstaårsstudenter och Serier och derivator i flera variabler för andraårsstudenter inom programmen Samhällsbyggnadsteknik och Arkitektur och teknik. </p> <p>Utifrån studenternas nomineringar sammanställde SNV följande motivering: Denna lärare tycker studenterna är den mest pedagogiska läraren som verkligen lyckats med att göra svåra kurser intressanta och roliga! Det här är också en lärare som lyckats hålla samma klass på undervisningen både när det är på distans såväl som på plats. </p> <p>Priset överlämnades vid en ceremoni den 17 maj, då både nominerade och studenter var inbjudna.<br /><br /><strong>Foto</strong>: Setta Aspström</p>Wed, 01 Jun 2022 08:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxFlest projekt från Chalmers på 100-listan 2022 <p><b>​​Återvinning av kritiska råvaror, skum som fångar upp luftföroreningar, miljövänlig produktion av grafen med hög kvalitet. Det är några av de 13 Chalmersprojekt som är utvalda att vara med på den 100-lista som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterar varje år.  ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Listan består av utvalda forskningsprojekt med affärspotential från Sveriges lärosäten – i år på temat teknik i mänsklighetens tjänst. De utvalda forskarna bidrar med aktuella forskningsprojekt som har potential att skapa nytta, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Forskarna får genom sitt deltagande på listan bland annat möjligheter till ökad näringslivssamverkan. </span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi är så väl representerade på 100-listan. Chalmers har ett starkt fokus på innovation och entreprenörskap, säger Mats Lundqvist, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.   </span><div><div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>De</strong></span><span><strong> utvalda Chalmersprojekten 2022</strong>:</span></p> <div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: <b>Realtidsoptimerad dricksvattenbehandling  </b></span></div> <div>Innovationen som Kathleen Murphy med kollegor står bakom, mäter i realtid kvaliteten och reaktiviteten hos sötvattenresurser som kommer in i vattenverket och bedömer även hur väl processen för att rena vattnet fungerar. Deras metod kommer att användas för att optimera driftsförhållandena vid dricksvattenverk, minska behovet av kemikalier och infrastruktur samt minska utsläpp och avfall. Den patentsökta lösningen med teamets unika algoritmer kommer att göra dricksvattenproduktion billigare och mer hållbar. </div></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx">Kathleen Murphy​<br /></a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx"></a><br /><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspx" title="chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om nyttan med realtidsoptimerad dricksvattenbehandling</a><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>S</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>vampar för produktion av framtidens protein</strong> </span><br /></div> <div>Alternativa proteinkällor såsom svampar (mycoprotein) kan leda till 95 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med nötkött. Visionen är att framtidens protein produceras av svampar som omvandlar biobaserade restströmmar från industrin. Svamparna odlas i slutna bioreaktorer med liten påverkan på den yttre miljön</div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/en/Staff/Pages/nygardy.aspx">Yvonne Nygård </a><span style="background-color:initial">och</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/eric-oste.aspx">Eric Öste </a><span style="background-color:initial"> </span>. <br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <strong>Stabilisering av restråvaror från sjömatsindustrin så att mer av fisken kan bli mat</strong> </div> <div>Efterfrågan på fisk ökar som svar på kostrekommendationer, befolkningsökning och önskemål om mer klimatvänliga proteinkällor. Vi behöver därför omvandla mer av varje landad fisk till mat, eftersom det idag är främst filén, som utgör endast 40–50 procent av vikten, som används. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/Personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland,</a> <a href="/sv/personal/Sidor/haizhou.aspx">Haizhou Wu</a>, <a href="/sv/Personal/Sidor/khozaghi.aspx">Mehdi Abdollahi</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/bita-forghani.aspx">Bita Forghani </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Innovationer-kring-hallbar-mat-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innovationer kring hållbar mat på IVA:s 100-lista </a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Data- och informationsteknik </h2> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">EmbeDL</span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div>AI har uppnått anmärkningsvärda framgångar men till ett pris – artificiella neurala nätverk är mycket stora och använder mycket resurser både under träning och i produktion, vilket gör att de lämnar ett mycket stort energifotavtryck. Vår forskning handlar om hur man kan minska komplexiteten på dessa neurala nätverk, med bibehållen noggrannhet, och att nyttja hårdvarans speciella egenskaper så att AI i produktion kan nyttjas på ett mer effektivt och mindre energikrävande sätt, för att lösa ett specifikt problem. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">Repli5</span></div> <span style="font-weight:700"></span><div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningen handlar om att skapa digitala tvillingar och syntetisk data. En digital tvilling är en kopia av den verkliga världen in silico (datorsimulerad), som kan användas för ersätta kostsamma, långsamma och felbenägna tester i den verkliga världen med effektiva och billiga tester och verifieringar av system. Digitala tvillingar kan användas för att generera syntetisk data för effektiv träning av AI-system, utan att behöva samla in verkliga data och annotera dem manuellt, vilket är kostsamt och  långsamt, med risk för brus och felaktigheter i datan. </span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <span style="font-weight:700">Dpella </span></span><br /></div> <div>Att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som till exempel GDPR. Målet för företaget är att hjälpa svensk industri och myndigheter att utföra analyser av personuppgifter samtidigt som integriteten respekteras. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> <br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Smarta datorminnen</span><br /></div> <div>Utveckling av datorers processorkraft ökar dramatiskt och ställer höga krav på effektiv minneslagring. Några få aktörer har idag kontroll över processorutvecklingen genom att de äger och kontrollerar processorarktitekturer. Chalmers med avknoppningsbolaget ZeroPoint Technologies utvecklar teknologier för datorers internminne som är snabbare och mindre energikrävande och utvecklas för att passa in i en öppen processor arkitektur. Detta ger grundförutsättningar för smart industri. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/per-stenstrom.aspx">Per Stenström </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Samlad information om projekten från Data- och informationsteknik finns här</a></div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fysik </span></h2></div> <div><div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Nanofluidic Scattering Microscopy </span><br /></div></div> <div><span style="font-size:14px"> Vi utvecklar nästa generations nanoteknologi för att studera och analysera enstaka biomolekyler och samtidigt generera viktig information om dem. Det gör vi med ett optiskt instrument kombinerat med nanofluidiska chip och mjukvara med maskininlärning/AI. Genom att erbjuda forskare detta nya verktyg, kan de besvara sina frågor på ett helt nytt sätt och därmed accelerera sin forskning och göra banbrytande upptäckter.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">2D-halvledare med perfekta kanter </span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>Vi har utvecklat ett nydanande material, som är användbart för många tillämpningar. Utgångspunkten för materialet är ett mineral som kallas molybdenit. Det finns i rikliga mänder och kostar enbart 5 dollar per kilogram. Genom att använda en skalbar, patenterad och miljövänlig process har vi lyckats producera ett stort antal kanter i flingor av naturlig molybdenit. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-forskningsprojekt-fran-Fysik-pa-IVA-100-listan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Två forskningsprojekt från Fysik på årets IVA 100-lista </a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>In</span><span>dustri- och materialvetenskap </span></h2> <div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>Design för en energiresilient vardag </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">​Vårt ökande beroende av elektriska och uppkopplade produkter är ohållbart ur resurssynpunkt och gör oss sårbara i ett framtida energisystem där mer förnybara källor och klimatförändringar ökar sannolikheten för effektbrist och strömavbrott. För att kunna hantera störningar i elleveranser, samtidigt som vi lever ett gott och meningsfullt vardagsliv, krävs kunskap, nya designriktlinjer för produktframtagning och energioberoende alternativ</span></span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><div style="display:inline !important">Design för en energiresilient vardag </div></a><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>K</span><span>em</span><span>i och kemiteknik  </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt:<strong> Recycling an</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>d remanufacturing of indium based semiconductor materials. </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" style="outline:currentcolor none 0px">Burcak Ebin </a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt:<strong> High-Quality Graphene and Highly Thermal Conductive Graphene Films Produced in Eco-Friendly Ways </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/ergang.aspx">Ergang Wang </a></div> <div><br /></div> <div><div>Projekt: <span style="font-weight:700">Adsorbi - cellulose-based foams for air pollutants capture </span></div> <div>Efter att ha disputerat från Chalmers kemi och kemiteknik grundade Kinga Grenda startup bolaget Adsorbi tillsammans med Romain Bordes, forskare på institutionen. Hon utsågs nyligen till en av tio entreprenörer ett hålla koll på av Swedish Incubators and Science Parks.  </div> <div>Forskare: Kinga Grenda​</div> <div> <a href="https://adsorbi.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial">Mer om forskningen och bolaget </span><a href="https://adsorbi.com/" target="_blank">Adsorbi </a>(extern länk)</div></div> <div><br /></div> <div>Med på listan finns även det <strong>kärntekniska kompetenscetrumet ANItA</strong> där forskare från Chalmers Kemi och kemiteknik är en av partnerna. <a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="länk till extern sida IVA lista "><span>Mer om </span><span>forksnings<span style="background-color:initial">projekt</span></span>et ANitA </a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-pa-IVA-100-lista-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kemiforskarna på IVA:s 100-lista</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Matem</span><span>at</span><span>iska </span><span>vetenskaper </span></h2></div></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>PressCise</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vi samarbetar med kliniska partners för att identifiera problem med dagens produkter, och för att testa och verifiera våra egna uppfinningar. Vi använder matematiska teorier för att lösa verkliga problem och vi realiserar våra lösningar i äkta smarta textilprodukter. </span></div> <div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a>, i samarbete med Josefin Damm och Andreas Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.presscise.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />PressCise ABs </a>(extern länk) kärnverksamhet är innovation och utveckling<br /></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span></span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>1</em></span><span style="background-color:initial"><em>00-listan är en del av IVA-projektet Research2Business, R2B. Listan presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område. </em></span><span style="background-color:initial"><em>H</em></span><span style="background-color:initial"><em>ela listan finns på </em></span><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/"><em>www.iva.se </em></a><span style="background-color:initial"><em> </em></span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/rektor-kommenterar/Sidor/IVAs-100lista-Chalmers-teknik-i-mansklighetens-tjanst.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Rektorns perspektiv på Chalmers bidrag till teknik i mänsklighetens tjänst​</a></span></div> ​​Tue, 10 May 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/forskning-fran-matematiska-vetenskaper-pa-IVAs-100-lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/forskning-fran-matematiska-vetenskaper-pa-IVAs-100-lista.aspxForskning från Matematiska vetenskaper på IVA:s 100-lista <p><b>​​IVA har publicerat årets 100-lista över &quot;aktuella forskningsprojekt med potential att skapa nytta, genom kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan&quot;. Ett företag med ursprung i forskning på Matematiska vetenskaper finns med på listan. ​</b></p><h2 class="chalmersElement-H2">​PressCise <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/TorbjornLundh_210830.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Torbjörn Lundh" style="margin:5px" /></h2> Lundatex® medicinska bandage, och bolaget <a href="https://www.presscise.com/">PressCise</a>, är resultatet av ett samarbete mellan en matematiker, en kirurg och en textilutvecklare. Kirurgen, doktor Erney Mattsson, såg ett olöst problem med de bandage han hade tillgång till i sin praktik. Matematikern, professor <a href="/sv/Personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a>, och doktoranden Jonatan Vasilis, löste problemet med en matematisk formel som lämnades till Josefin Damm, textilutvecklaren, som tolkade den till en textil. <div>​</div> <div>Den stickade textilkonstruktionen i Lundatex® medicinska bandage har mycket specifika egenskaper. Visuella guider på bandaget styr överlappningen och kraften som används under appliceringen. Resultatet blir ett bandage med en matematisk formel inbyggd i ett textilmaterial. Sammantaget <span style="background-color:initial">garanterar detta att ett exakt tryck ges till benet, oberoende av applicerare, storlek och form på benet, och om benet är i viloläge eller aktivt. </span></div> <div><br /></div> <div>Lundatex utnämndes 2018 till &quot;Mest innovativa produkt&quot; av  Journal of Wound Care Awards, och till &quot;Bästa produkt inom medicinska textilier&quot; av Future Textile Awards.<br /><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Tryckutjamnande-bandage-prisat.aspx">Läs mer här.</a> </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/">Se hela listan från IVA här</a>. </div> <div><br /></div> <div>Foto: Setta Aspström</div> ​​​Tue, 10 May 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Stromer-Ferrnerska-beloningen-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Stromer-Ferrnerska-beloningen-2022.aspxStrömer-Ferrnerska belöningen till Christian Johansson<p><b>​Christian Johansson, biträdande universitetslektor på Matematiska vetenskaper, har fått den Strömer-Ferrnerska belöningen av Kungliga Vetenskapsakademien. </b></p><p>​<img width="170" height="220" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christian Johansson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Profilbilder/christianjohansson.jpg" style="margin:5px" />Kungl. Vetenskapsakademien beslutade vid sin allmänna sammankomst den 6 april om utdelning av priser. Den Strömer-Ferrnerska belöningen på 15 000 kronor åt en svensk medborgare, vilken utfört framstående vetenskapligt arbete inom matematik går till Christian Johansson, Göteborgs universitet ”för sina arbeten om kohomologi, Shimuravarieteter och grundläggande teori för egenvarieteter.”</p> <p>Christians forskning handlar primärt om modulära former och deras spektrala egenskaper. Modulära former bildar vektorrum med en rik samling linjära operatorer som kallas Hecke-operatorer. Egenvärdena till Hecke-operatorerna har stor betydelse inom talteori, då de bland annat ger antalet lösningar till många typer av polynomekvationer, något som utnyttjades i beviset för Fermats stora sats av Andrew Wiles och Richard Taylor. </p> <p>Att studera den p-adiska variationen av dessa egenvärden är av särskilt intresse. Man mäter då avstånd mellan heltal baserat på deras delbarhetsegenskaper istället för deras storlek, vilket ger en geometrisk struktur på mängden av egenvärden. De resulterande geometriska rummen kallas egenvarieteter, och Christians forskning har gett nya verktyg för att förstå egenvarieteternas geometriska egenskaper och applicera dessa för att göra framsteg inom den algebraiska talteorin.</p> <p><a href="https://www.kva.se/sv/nyheter/sture-centerwalls-pris-och-stromer-ferrnerska-beloningen">Kungl. Vetenskapsakademiens pressmeddelande &gt;&gt;</a></p> <p><strong>Fakta om Strömer-Ferrnerska belöningen</strong><br />Medlen till belöningen kommer från en donation 1777 från Mårten Strömer och hans hustru Anna Maria Elvira, som var syster till KVA:s dåvarande ständige sekreterare. Belöningen ska gå till ”upplösande och besvarande av ämnen och frågor uti matematiska vetenskapernas varjehanda grenar”. Någon utdelning gjordes inte förrän 1952 då den slogs samman med den Ferrnerska donationen. Nu delas belöningen ut vartannat år inom matematik och vartannat år inom astronomi. Akademiens ledamöter föreslår kandidater.</p> <p><strong>Foto:</strong> privat</p>Fri, 08 Apr 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/KAW-matematikprogrammet-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/KAW-matematikprogrammet-2022.aspxSlumpmässiga tal och universums form i nya matematikprojekt<p><b>​Michael Björklund, biträdande professor, och Mingchen Xia, doktorand, vid Institutionen för matematiska vetenskaper, får anslag från matematikprogrammet i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Michael Björklund får medel för att anställa en postdoktor från utlandet, och Mingchen Xia får finansiering för en tjänst som postdoktor i Frankrike. </b></p><div><span style="background-color:initial">Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses matematikprogram har pågått sedan 2014 och har fått mycket stor betydelse för matematikforskningen i Sverige. Det har gett de bästa yngre svenska matematikerna internationell erfarenhet genom att de får möjlighet att resa utomlands som postdoktorer. Samtidigt rekryteras både yngre och mer erfarna matematiker till Sverige från utlandet. Något som bidrar till att skapa starka forskningsmiljöer vid svenska universitet. </span><br /></div> <div>– Målet med matematikprogrammet när vi startade det var att Sverige skulle återta en internationell tätposition inom området. Jag tycker att vi har kommit en bra bit på vägen. Svensk matematik har utvecklats väldigt positivt, det finns flera världsledande forskningsmiljöer och det har blivit attraktivt för internationellt ledande forskare att komma hit, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Slumpmässigheten hos bråk</h2> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/KAW%202021/Michael-Bjorklund-KAW.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Michael Björklund" style="margin:5px;width:230px;height:207px" /><a href="/sv/personal/Sidor/micbjo.aspx">Michael Björklund, biträdande professor</a> vid Avdelningen för analys och sannolikhetsteori, Instutionen för matematiska vetenskaper, får anslag till en postdoktoral tjänst för att rekrytera en forskare från utlandet.<div><br />Hela tallinjen består av reella tal, varav en del utgörs av rationella tal, sådana som kan skrivas som en kvot av två heltal. Men de flesta reella talen går inte att uttrycka på det sättet – de är irrationella. Till de mest kända irrationella talen hör talet π och kvadratroten ur två, √2. Hur de irrationella talen bäst ska approximeras med rationella tal har i sin enklaste form varit väl förstått sedan drygt hundra år tillbaka. Inom området diofantisk approximation, som projektet handlar om, söker man utröna hur väl en approximation kan göras med rationella tal för ett givet reellt tal. <div><br /> Ett sätt att närma sig frågan är att räkna antalet rationella tal som ger bra approximationer till ett givet reellt tal och vilkas nämnare ligger under en viss hög gräns. Det är känt sedan 1960-talet att för nästan alla reella tal växer deras antal mot oändligheten i en nästan exakt logaritmisk takt med den givna gränsen för nämnaren. Avvikelserna från denna takt uppfyller en viss form av den centrala gränsvärdesatsen, alltså en normalfördelning, vilket Michael Björklund nyligen har visat tillsammans med Alexander Gorodnik. <br /><br /> Syftet med projektet är att i nästa steg gå bortom normalfördelningen. Utgångspunkten för att förstå avvikelserna från normalfördelningen är den redan välkända analysen av summor av oberoende slumpvariabler och deras centrala gränsvärdesatser. Nu är slumpvariablerna i det studerade fallet bara delvis oberoende, men analogin kan visa sig fruktbar och leda till bättre uppskattningar än de hittills kända.​​​​</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Universums form</h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/KAW%202021/Mingchen-Xia-Chalmers.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Mingchen Xiao" style="margin:5px;width:225px;height:192px" /><a href="/sv/personal/Sidor/xiam.aspx">Mingchen Xia, doktorand vid </a>Avdelningen för algebra och geometri, Institutionen för matematiska vetenskaper, har tack vare sitt anslag erhållit en postdoktoral tjänst hos professor Sébastien Boucksom vid Ecole Polytechnique, Palaiseau, Frankrike. </div> <div><br />Tid och rum formar vårt universum. Teorin för hur de hänger ihop utvecklades på 1700-talet av Isaac Newton. Men i hans Principia Matematica var tiden och det tredimensionella rummet oberoende av varandra. De kopplades först samman i en gemensam rumtid nästan 200 år senare då James Clerk Maxwell insåg att ljusets hastighet i vakuum var konstant oberoende av vem som mätte den. Detta var bara möjligt om rum och tid betraktades som en helhet – en rumtid. </div> <div><br /></div> <div> Sin exakta matematiska beskrivning fick rumtiden i Albert Einsteins storverk – den allmänna relativitetsteorin som publicerades för drygt hundra år sedan. Teorin beskriver universums form som en fyrdimensionell yta. Formen avgörs av rymdens materieinnehåll – ju mer materia desto mer krökt blir ytan. Men vilken är formen på universum om det töms på all materia, hur ska ett tomrum beskrivas? Om det inte finns något alls – är universum helt platt då? Svaret förbryllade – det visar sig att relativitetsteorin faktiskt tillåter många icke-platta tomrum. </div> <div><br /></div> <div> Det exakta förhållandet mellan materia och formen på världsalltet ges i relativitetsteorin av en uppsättning differentialekvationer, de så kallade Einsteins fältekvationer. Fältekvationerna är ökänt svåra att lösa och flera olika tillvägagångssätt har utvecklats under det gångna seklet för att få fram direkta lösningar för rumtiden. Ett av de senaste är pluripotentialteorin, ett område inom den komplexa matematiska analysen. Planen är att med hjälp av dess metoder utforska tomrummets invecklade geometri.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses matematikprogram</h2> <div>Programmet omfattar under åren 2014–2029 650 miljoner kronor för utresande svenska postdoktorer och internationell rekrytering av utländska postdoktorer samt gästprofessorer till svenska institutioner. Programmet inkluderar dessutom ett stöd på 73 miljoner kronor till Vetenskapsakademiens Institut Mittag-Leffler, ett av världens tio främsta matematiska institut. </div> <div><br /></div></div> ​​​Wed, 23 Mar 2022 13:00:00 +0100