Nyheter: Matematiska vetenskaperhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 08 Aug 2022 12:38:28 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Anslag-for-forskning-om-existentiell-risk-och-longtermism.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Anslag-for-forskning-om-existentiell-risk-och-longtermism.aspxAnslag för forskning om existentiell risk och longtermism<p><b>​Olle Häggström, professor på Matematiska vetenskaper, har fått ett anslag om 380 000 dollar från FTX Future Fund Regranting Program för projektet ”Topics in the theory of xrisk and longtermism”.</b></p><p>​Projektet handlar om existentiella risker (xrisk) för mänskligheten, något som Olle arbetat mycket med under senare år. Bland annat skrev han boken <em><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Framtidens-teknologier.aspx">Here be Dragons: Science, Technology and the Future of Humanity</a></em> 2016, och höll det internationella gästforskarprogrammet <a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Mansklighetens-overlevnad.aspx"><em>Existential risk to humanity</em></a> 2017. Det nya projektet är delvis en konsekvens av de frön som såddes då. </p> <p>Longtermism är idén att den viktigaste faktor som avgör värdet av våra beslut idag är vilka konsekvenser dessa får på mycket lång sikt. Ett av delprojekten handlar om hur man ska använda de resurser som finns till förfogande för longtermistiska ändamål: bör de läggas på konkreta åtgärder redan idag, eller är det bättre att spara (investera) dem för att använda vid någon framtida tidpunkt då de kan göra ännu mer nytta? Ett annat handlar om hur vi kan undvika en eventuell xrisk-katastrof till följd av ett otillräckligt genomtänkt AI-genombrott. </p> <p><a href="https://ftxfuturefund.org/">FTX Future Fund Regranting Program</a> har startats av amerikanen Sam Bankman-Fried, som blivit mångmiljardär på sin handelsplattform för kryptovalutor. Han har lovat att använda minst 99% av tidigare och framtida inkomster till så kallad EA-filantropi. EA står för effektiv altruism, vilket är en rörelse som försöker använda evidens och kritiskt tänkande för att förbättra världen så effektivt som möjligt. Olle kontaktades av FTX Future Fund Regranting Program med ett förslag om att skicka in en ansökan, som sedan snabbt beviljades.</p> <p>Anslaget kommer främst att frigöra tid för Olle att arbeta med projektet, omkring 60% av en heltid under tre år, där han räknar med att 40% kommer att läggas på forskning och 20% på utåtriktad verksamhet, policyarbete och mentorskap för yngre forskare. En mindre del av anslaget är vikt för resor och gäster.<br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström</p>Fri, 10 Jun 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Robotrorelser-utan-krockar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Robotrorelser-utan-krockar.aspxRobotrörelser utan krockar<p><b>​Edvin Åblads doktorsavhandling tar sig an optimeringsproblem för industrirobotar inom fordonsindustrin. En mer individualiserad produktion av bilar i stället för massproduktion kan både höja kvaliteten och sänka kostnaderna.  </b></p><p>​Industrirobotarna som Edvin undersökt utför uppgifter på fordonskarosserna, så som att svetsa fast bultar som andra delar sedan ska fästas på. Det första man tittar på är en bra ordning för momenten så att varje robot gör så mycket som möjligt men samtidigt rör sig så lite som möjligt. Robotarna får naturligtvis inte heller krocka med varandra. Historiskt har detta lösts genom att robotarna väntar in varandra för att inte krocka, det blir då ett optimeringsproblem som kan lösas med befintliga metoder. Det fungerar ofta ganska bra, men kan ibland leda till långa och onödiga väntetider.</p> <p>Här kommer Edvins forskning in. Den utgår från ett annat grundantagande där man börjar med att tilldela robotarna uppgifter på så sätt att de får separerade ytor. I bästa fall kan dessa ytor vara statiska så att robotarna delas upp i zoner, vilket eliminerar att de behöver vänta på varandra. Men vissa bultar sitter alltför tätt så att det inte fungerar att varje robot får en viss del av rummet. För att komma runt problemet införs en diskret rörelse – man låter ytorna röra sig på så sätt att det blir olika ytor över tid, det vill säga en följd av ytor.</p> <h2><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Edvin Åblad" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/EdvinÅblad250x300.jpg" style="margin:5px" />Gynnar korta ledtider</h2> <p>– Det går åt mer beräkningskraft med denna metod så den är inte alltid det första valet, men utgör ytterligare ett verktyg för en helautomatisk process när den traditionella metoden inte ger bra resultat. Fordonstillverkarna vill ha korta ledtider mellan idé och produktion, och det är en stor fördel att med ett färdigt program kunna verifiera om det alls kommer att gå att bygga en viss modell. Om bilarna ska bli mer individuellt byggda som fordonsindustrin tänker sig så ser inte bitarna precis likadana ut och svetsarna hamnar inte på exakt samma ställe, då måste det kunna beräknas. </p> <p>Edvin har skrivit sin avhandling som industridoktorand. Han är anställd på FCC (Fraunhofer-Chalmers Research Centre for Industrial Mathematics), och projektet som han arbetat inom heter Smart Assembly 4.0 och handlar om framtidens bilfabriker. Problemet han arbetat med finns dock redan i dagens fabriker, och Volvo och Scania har bidragit med data. Vissa delar av hans arbete, de för statiska ytor, är redan implementerad i mjukvaran IPS (Industrial Path Solutions) för att planera robotstationer och ute i drift. För de senaste resultaten med rörliga ytor finns lite kvar att göra innan de anses tillräckligt stabila för att släppa, men det är på gång.</p> <p>Mycket i Edvins avhandling handlar om de exakta optimeringsmetoderna för det speciella fallet, men schemaläggningsalgoritmerna kan överföras och användas inom andra branscher. Edvin nämner som ett exempel molntjänster, där viss information inte ska ligga på samma servrar som viss annan information, till exempel på grund av sekretessregler. Matematiskt är det ett liknande problem.</p> <h2>Examensarbetet blev förstudie</h2> <p>Edvin har alltid gillat matematiken. Han gick IT-gymnasiet i Örebro – och blev helt säker på att han aldrig ville jobba med datorer! När han började läsa Teknisk matematik 2011 blev han ganska snabbt intresserad av optimeringskurserna, och insåg att där var en annan slags användning av datorer som kändes betydligt mer inspirerande. Hans examensarbete blev en förstudie till det som sedan kom att bli doktorsavhandlingen, med ett år emellan då han enbart jobbade på FCC.</p> <p>– På ett sätt har jag haft det bästa av två världar – jag har tillgång till riktiga data och behöver inte motivera min forskning då den görs på uppdrag, samtidigt får jag det akademiska synsättet från Matematiska vetenskaper att det ska vara en öppen process, vilket gjort det mycket lättare att skriva avhandlingen. Det har varit väldigt roligt att undervisa och det gjorde jag ganska mycket i början, det var bra att jag var mycket på institutionen så att jag känner mig hemma här även om kontoret är på FCC. Jag har också haft ett mycket bra handledarstöd, vilket kanske är extra viktigt när man är industridoktorand.</p> <p>Det finns massor av saker som Edvin vill fortsätta att arbeta med. En är att optimera och simulera kablage i bilar, det blir allt fler elkablar som ska dras och paketeras. Han har precis handlett en student som tagit sig an situationer där människor gör bilmonteringen, då är det helt andra aspekter som ergonomi som är viktigt. Och så hoppas han att kunna fortsätta undervisa, eventuellt i fortsatt samarbete med Matematiska vetenskaper – han tycker att det vore tråkigt att släppa den biten helt. Men just nu är det fram för allt skönt att vara klar med avhandlingen!</p> <p><em>Edvin Åblad disputerar i tillämpad matematik och matematisk statistik med avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/530271">Mathematical Modelling and Methods for Load Balancing and Coordination of Multi-Robot Stations</a>, måndag den 13 juni kl 13.15 i sal Pascal, Hörsalsvägen 1. Handledare är Ann-Brith Strömberg, biträdande handledare Robert Bohlin och Domenico Spensieri</em>.<br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström</p>Thu, 02 Jun 2022 15:45:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/V-sektionen2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/V-sektionen2022.aspxV-sektionens pedagogiska pris till Jonny Lindström<p><b>​Varje läsår delar SNV (V-sektionens studienämnd) ut ett pedagogiskt pris till en lärare som studenterna på sektionen har röstat fram.</b></p><p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Jonny Lindström" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/jonnylindstromnyhet200x250.jpg" style="margin:5px" />Priset ska gå till den lärare som studenterna tycker har ​inspirerat och lärt dem mest under året som gått, på grundprogrammet respektive mastersnivå. Kurserna som Jonny undervisat är Linjär algebra för förstaårsstudenter och Serier och derivator i flera variabler för andraårsstudenter inom programmen Samhällsbyggnadsteknik och Arkitektur och teknik. </p> <p>Utifrån studenternas nomineringar sammanställde SNV följande motivering: Denna lärare tycker studenterna är den mest pedagogiska läraren som verkligen lyckats med att göra svåra kurser intressanta och roliga! Det här är också en lärare som lyckats hålla samma klass på undervisningen både när det är på distans såväl som på plats. </p> <p>Priset överlämnades vid en ceremoni den 17 maj, då både nominerade och studenter var inbjudna.<br /><br /><strong>Foto</strong>: Setta Aspström</p>Wed, 01 Jun 2022 08:10:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxFlest projekt från Chalmers på 100-listan 2022 <p><b>​​Återvinning av kritiska råvaror, skum som fångar upp luftföroreningar, miljövänlig produktion av grafen med hög kvalitet. Det är några av de 13 Chalmersprojekt som är utvalda att vara med på den 100-lista som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterar varje år.  ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Listan består av utvalda forskningsprojekt med affärspotential från Sveriges lärosäten – i år på temat teknik i mänsklighetens tjänst. De utvalda forskarna bidrar med aktuella forskningsprojekt som har potential att skapa nytta, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Forskarna får genom sitt deltagande på listan bland annat möjligheter till ökad näringslivssamverkan. </span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi är så väl representerade på 100-listan. Chalmers har ett starkt fokus på innovation och entreprenörskap, säger Mats Lundqvist, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.   </span><div><div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>De</strong></span><span><strong> utvalda Chalmersprojekten 2022</strong>:</span></p> <div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: <b>Realtidsoptimerad dricksvattenbehandling  </b></span></div> <div>Innovationen som Kathleen Murphy med kollegor står bakom, mäter i realtid kvaliteten och reaktiviteten hos sötvattenresurser som kommer in i vattenverket och bedömer även hur väl processen för att rena vattnet fungerar. Deras metod kommer att användas för att optimera driftsförhållandena vid dricksvattenverk, minska behovet av kemikalier och infrastruktur samt minska utsläpp och avfall. Den patentsökta lösningen med teamets unika algoritmer kommer att göra dricksvattenproduktion billigare och mer hållbar. </div></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx">Kathleen Murphy​<br /></a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx"></a><br /><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspx" title="chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om nyttan med realtidsoptimerad dricksvattenbehandling</a><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>S</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>vampar för produktion av framtidens protein</strong> </span><br /></div> <div>Alternativa proteinkällor såsom svampar (mycoprotein) kan leda till 95 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med nötkött. Visionen är att framtidens protein produceras av svampar som omvandlar biobaserade restströmmar från industrin. Svamparna odlas i slutna bioreaktorer med liten påverkan på den yttre miljön</div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/en/Staff/Pages/nygardy.aspx">Yvonne Nygård </a><span style="background-color:initial">och</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/eric-oste.aspx">Eric Öste </a><span style="background-color:initial"> </span>. <br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <strong>Stabilisering av restråvaror från sjömatsindustrin så att mer av fisken kan bli mat</strong> </div> <div>Efterfrågan på fisk ökar som svar på kostrekommendationer, befolkningsökning och önskemål om mer klimatvänliga proteinkällor. Vi behöver därför omvandla mer av varje landad fisk till mat, eftersom det idag är främst filén, som utgör endast 40–50 procent av vikten, som används. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/Personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland,</a> <a href="/sv/personal/Sidor/haizhou.aspx">Haizhou Wu</a>, <a href="/sv/Personal/Sidor/khozaghi.aspx">Mehdi Abdollahi</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/bita-forghani.aspx">Bita Forghani </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Innovationer-kring-hallbar-mat-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innovationer kring hållbar mat på IVA:s 100-lista </a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Data- och informationsteknik </h2> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">EmbeDL</span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div>AI har uppnått anmärkningsvärda framgångar men till ett pris – artificiella neurala nätverk är mycket stora och använder mycket resurser både under träning och i produktion, vilket gör att de lämnar ett mycket stort energifotavtryck. Vår forskning handlar om hur man kan minska komplexiteten på dessa neurala nätverk, med bibehållen noggrannhet, och att nyttja hårdvarans speciella egenskaper så att AI i produktion kan nyttjas på ett mer effektivt och mindre energikrävande sätt, för att lösa ett specifikt problem. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">Repli5</span></div> <span style="font-weight:700"></span><div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningen handlar om att skapa digitala tvillingar och syntetisk data. En digital tvilling är en kopia av den verkliga världen in silico (datorsimulerad), som kan användas för ersätta kostsamma, långsamma och felbenägna tester i den verkliga världen med effektiva och billiga tester och verifieringar av system. Digitala tvillingar kan användas för att generera syntetisk data för effektiv träning av AI-system, utan att behöva samla in verkliga data och annotera dem manuellt, vilket är kostsamt och  långsamt, med risk för brus och felaktigheter i datan. </span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <span style="font-weight:700">Dpella </span></span><br /></div> <div>Att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som till exempel GDPR. Målet för företaget är att hjälpa svensk industri och myndigheter att utföra analyser av personuppgifter samtidigt som integriteten respekteras. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> <br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Smarta datorminnen</span><br /></div> <div>Utveckling av datorers processorkraft ökar dramatiskt och ställer höga krav på effektiv minneslagring. Några få aktörer har idag kontroll över processorutvecklingen genom att de äger och kontrollerar processorarktitekturer. Chalmers med avknoppningsbolaget ZeroPoint Technologies utvecklar teknologier för datorers internminne som är snabbare och mindre energikrävande och utvecklas för att passa in i en öppen processor arkitektur. Detta ger grundförutsättningar för smart industri. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/per-stenstrom.aspx">Per Stenström </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Samlad information om projekten från Data- och informationsteknik finns här</a></div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fysik </span></h2></div> <div><div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Nanofluidic Scattering Microscopy </span><br /></div></div> <div><span style="font-size:14px"> Vi utvecklar nästa generations nanoteknologi för att studera och analysera enstaka biomolekyler och samtidigt generera viktig information om dem. Det gör vi med ett optiskt instrument kombinerat med nanofluidiska chip och mjukvara med maskininlärning/AI. Genom att erbjuda forskare detta nya verktyg, kan de besvara sina frågor på ett helt nytt sätt och därmed accelerera sin forskning och göra banbrytande upptäckter.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">2D-halvledare med perfekta kanter </span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>Vi har utvecklat ett nydanande material, som är användbart för många tillämpningar. Utgångspunkten för materialet är ett mineral som kallas molybdenit. Det finns i rikliga mänder och kostar enbart 5 dollar per kilogram. Genom att använda en skalbar, patenterad och miljövänlig process har vi lyckats producera ett stort antal kanter i flingor av naturlig molybdenit. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-forskningsprojekt-fran-Fysik-pa-IVA-100-listan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Två forskningsprojekt från Fysik på årets IVA 100-lista </a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>In</span><span>dustri- och materialvetenskap </span></h2> <div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>Design för en energiresilient vardag </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">​Vårt ökande beroende av elektriska och uppkopplade produkter är ohållbart ur resurssynpunkt och gör oss sårbara i ett framtida energisystem där mer förnybara källor och klimatförändringar ökar sannolikheten för effektbrist och strömavbrott. För att kunna hantera störningar i elleveranser, samtidigt som vi lever ett gott och meningsfullt vardagsliv, krävs kunskap, nya designriktlinjer för produktframtagning och energioberoende alternativ</span></span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><div style="display:inline !important">Design för en energiresilient vardag </div></a><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>K</span><span>em</span><span>i och kemiteknik  </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt:<strong> Recycling an</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>d remanufacturing of indium based semiconductor materials. </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" style="outline:currentcolor none 0px">Burcak Ebin </a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt:<strong> High-Quality Graphene and Highly Thermal Conductive Graphene Films Produced in Eco-Friendly Ways </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/ergang.aspx">Ergang Wang </a></div> <div><br /></div> <div><div>Projekt: <span style="font-weight:700">Adsorbi - cellulose-based foams for air pollutants capture </span></div> <div>Efter att ha disputerat från Chalmers kemi och kemiteknik grundade Kinga Grenda startup bolaget Adsorbi tillsammans med Romain Bordes, forskare på institutionen. Hon utsågs nyligen till en av tio entreprenörer ett hålla koll på av Swedish Incubators and Science Parks.  </div> <div>Forskare: Kinga Grenda​</div> <div> <a href="https://adsorbi.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial">Mer om forskningen och bolaget </span><a href="https://adsorbi.com/" target="_blank">Adsorbi </a>(extern länk)</div></div> <div><br /></div> <div>Med på listan finns även det <strong>kärntekniska kompetenscetrumet ANItA</strong> där forskare från Chalmers Kemi och kemiteknik är en av partnerna. <a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="länk till extern sida IVA lista "><span>Mer om </span><span>forksnings<span style="background-color:initial">projekt</span></span>et ANitA </a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-pa-IVA-100-lista-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kemiforskarna på IVA:s 100-lista</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Matem</span><span>at</span><span>iska </span><span>vetenskaper </span></h2></div></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>PressCise</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vi samarbetar med kliniska partners för att identifiera problem med dagens produkter, och för att testa och verifiera våra egna uppfinningar. Vi använder matematiska teorier för att lösa verkliga problem och vi realiserar våra lösningar i äkta smarta textilprodukter. </span></div> <div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a>, i samarbete med Josefin Damm och Andreas Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.presscise.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />PressCise ABs </a>(extern länk) kärnverksamhet är innovation och utveckling<br /></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span></span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>1</em></span><span style="background-color:initial"><em>00-listan är en del av IVA-projektet Research2Business, R2B. Listan presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område. </em></span><span style="background-color:initial"><em>H</em></span><span style="background-color:initial"><em>ela listan finns på </em></span><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/"><em>www.iva.se </em></a><span style="background-color:initial"><em> </em></span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/rektor-kommenterar/Sidor/IVAs-100lista-Chalmers-teknik-i-mansklighetens-tjanst.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Rektorns perspektiv på Chalmers bidrag till teknik i mänsklighetens tjänst​</a></span></div> ​​Tue, 10 May 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/forskning-fran-matematiska-vetenskaper-pa-IVAs-100-lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/forskning-fran-matematiska-vetenskaper-pa-IVAs-100-lista.aspxForskning från Matematiska vetenskaper på IVA:s 100-lista <p><b>​​IVA har publicerat årets 100-lista över &quot;aktuella forskningsprojekt med potential att skapa nytta, genom kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan&quot;. Ett företag med ursrpung i forskning på Matematiska vetenskaper finns med på listan. ​</b></p><h2 class="chalmersElement-H2">​PressCise <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/TorbjornLundh_210830.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Torbjörn Lundh" style="margin:5px" /></h2> Lundatex® medicinska bandage, och bolaget <a href="https://www.presscise.com/">PressCise</a>, är resultatet av ett samarbete mellan en matematiker, en kirurg och en textilutvecklare. Kirurgen, doktor Erney Mattsson, såg ett olöst problem med de bandage han hade tillgång till i sin praktik. Matematikern, professor <a href="/sv/Personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a>, och doktoranden Jonatan Vasilis, löste problemet med en matematisk formel som lämnades till Josefin Damm, textilutvecklaren, som tolkade den till en textil. <div>​</div> <div>Den stickade textilkonstruktionen i Lundatex® medicinska bandage har mycket specifika egenskaper. Visuella guider på bandaget styr överlappningen och kraften som används under appliceringen. Resultatet blir ett bandage med en matematisk formel inbyggd i ett textilmaterial. Sammantaget <span style="background-color:initial">garanterar detta att ett exakt tryck ges till benet, oberoende av applicerare, storlek och form på benet, och om benet är i viloläge eller aktivt. </span></div> <div><br /></div> <div>Lundatex utnämndes 2018 till &quot;Mest innovativa produkt&quot; av  Journal of Wound Care Awards, och till &quot;Bästa produkt inom medicinska textilier&quot; av Future Textile Awards.<br /><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Tryckutjamnande-bandage-prisat.aspx">Läs mer här.</a> </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/">Se hela listan från IVA här</a>. </div> <div><br /></div> <div>Foto: Setta Aspström</div> ​​​Tue, 10 May 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Stromer-Ferrnerska-beloningen-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Stromer-Ferrnerska-beloningen-2022.aspxStrömer-Ferrnerska belöningen till Christian Johansson<p><b>​Christian Johansson, biträdande universitetslektor på Matematiska vetenskaper, har fått den Strömer-Ferrnerska belöningen av Kungliga Vetenskapsakademien. </b></p><p>​<img width="170" height="220" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christian Johansson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Profilbilder/christianjohansson.jpg" style="margin:5px" />Kungl. Vetenskapsakademien beslutade vid sin allmänna sammankomst den 6 april om utdelning av priser. Den Strömer-Ferrnerska belöningen på 15 000 kronor åt en svensk medborgare, vilken utfört framstående vetenskapligt arbete inom matematik går till Christian Johansson, Göteborgs universitet ”för sina arbeten om kohomologi, Shimuravarieteter och grundläggande teori för egenvarieteter.”</p> <p>Christians forskning handlar primärt om modulära former och deras spektrala egenskaper. Modulära former bildar vektorrum med en rik samling linjära operatorer som kallas Hecke-operatorer. Egenvärdena till Hecke-operatorerna har stor betydelse inom talteori, då de bland annat ger antalet lösningar till många typer av polynomekvationer, något som utnyttjades i beviset för Fermats stora sats av Andrew Wiles och Richard Taylor. </p> <p>Att studera den p-adiska variationen av dessa egenvärden är av särskilt intresse. Man mäter då avstånd mellan heltal baserat på deras delbarhetsegenskaper istället för deras storlek, vilket ger en geometrisk struktur på mängden av egenvärden. De resulterande geometriska rummen kallas egenvarieter, och Christians forskning har gett nya verktyg för att förstå egenvarieternas geometriska egenskaper och applicera dessa för att göra framsteg inom den algebraiska talteorin.</p> <p><a href="https://www.kva.se/sv/nyheter/sture-centerwalls-pris-och-stromer-ferrnerska-beloningen">Kungl. Vetenskapsakademiens pressmeddelande &gt;&gt;</a></p> <p><strong>Fakta om Strömer-Ferrnerska belöningen</strong><br />Medlen till belöningen kommer från en donation 1777 från Mårten Strömer och hans hustru Anna Maria Elvira, som var syster till KVA:s dåvarande ständige sekreterare. Belöningen ska gå till ”upplösande och besvarande av ämnen och frågor uti matematiska vetenskapernas varjehanda grenar”. Någon utdelning gjordes inte förrän 1952 då den slogs samman med den Ferrnerska donationen. Nu delas belöningen ut vartannat år inom matematik och vartannat år inom astronomi. Akademiens ledamöter föreslår kandidater.</p> <p><strong>Foto:</strong> privat</p>Fri, 08 Apr 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/KAW-matematikprogrammet-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/KAW-matematikprogrammet-2022.aspxSlumpmässiga tal och universums form i nya matematikprojekt<p><b>​Michael Björklund, biträdande professor, och Mingchen Xia, doktorand, vid Institutionen för matematiska vetenskaper, får anslag från matematikprogrammet i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Michael Björklund får medel för att anställa en postdoktor från utlandet, och Mingchen Xia får finansiering för en tjänst som postdoktor i Frankrike. </b></p><div><span style="background-color:initial">Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses matematikprogram har pågått sedan 2014 och har fått mycket stor betydelse för matematikforskningen i Sverige. Det har gett de bästa yngre svenska matematikerna internationell erfarenhet genom att de får möjlighet att resa utomlands som postdoktorer. Samtidigt rekryteras både yngre och mer erfarna matematiker till Sverige från utlandet. Något som bidrar till att skapa starka forskningsmiljöer vid svenska universitet. </span><br /></div> <div>– Målet med matematikprogrammet när vi startade det var att Sverige skulle återta en internationell tätposition inom området. Jag tycker att vi har kommit en bra bit på vägen. Svensk matematik har utvecklats väldigt positivt, det finns flera världsledande forskningsmiljöer och det har blivit attraktivt för internationellt ledande forskare att komma hit, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Slumpmässigheten hos bråk</h2> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/KAW%202021/Michael-Bjorklund-KAW.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Michael Björklund" style="margin:5px;width:230px;height:207px" /><a href="/sv/personal/Sidor/micbjo.aspx">Michael Björklund, biträdande professor</a> vid Avdelningen för analys och sannolikhetsteori, Instutionen för matematiska vetenskaper, får anslag till en postdoktoral tjänst för att rekrytera en forskare från utlandet.<div><br />Hela tallinjen består av reella tal, varav en del utgörs av rationella tal, sådana som kan skrivas som en kvot av två heltal. Men de flesta reella talen går inte att uttrycka på det sättet – de är irrationella. Till de mest kända irrationella talen hör talet π och kvadratroten ur två, √2. Hur de irrationella talen bäst ska approximeras med rationella tal har i sin enklaste form varit väl förstått sedan drygt hundra år tillbaka. Inom området diofantisk approximation, som projektet handlar om, söker man utröna hur väl en approximation kan göras med rationella tal för ett givet reellt tal. <div><br /> Ett sätt att närma sig frågan är att räkna antalet rationella tal som ger bra approximationer till ett givet reellt tal och vilkas nämnare ligger under en viss hög gräns. Det är känt sedan 1960-talet att för nästan alla reella tal växer deras antal mot oändligheten i en nästan exakt logaritmisk takt med den givna gränsen för nämnaren. Avvikelserna från denna takt uppfyller en viss form av den centrala gränsvärdesatsen, alltså en normalfördelning, vilket Michael Björklund nyligen har visat tillsammans med Alexander Gorodnik. <br /><br /> Syftet med projektet är att i nästa steg gå bortom normalfördelningen. Utgångspunkten för att förstå avvikelserna från normalfördelningen är den redan välkända analysen av summor av oberoende slumpvariabler och deras centrala gränsvärdesatser. Nu är slumpvariablerna i det studerade fallet bara delvis oberoende, men analogin kan visa sig fruktbar och leda till bättre uppskattningar än de hittills kända.​​​​</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Universums form</h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/KAW%202021/Mingchen-Xia-Chalmers.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Mingchen Xiao" style="margin:5px;width:225px;height:192px" /><a href="/sv/personal/Sidor/xiam.aspx">Mingchen Xia, doktorand vid </a>Avdelningen för algebra och geometri, Institutionen för matematiska vetenskaper, har tack vare sitt anslag erhållit en postdoktoral tjänst hos professor Sébastien Boucksom vid Ecole Polytechnique, Palaiseau, Frankrike. </div> <div><br />Tid och rum formar vårt universum. Teorin för hur de hänger ihop utvecklades på 1700-talet av Isaac Newton. Men i hans Principia Matematica var tiden och det tredimensionella rummet oberoende av varandra. De kopplades först samman i en gemensam rumtid nästan 200 år senare då James Clerk Maxwell insåg att ljusets hastighet i vakuum var konstant oberoende av vem som mätte den. Detta var bara möjligt om rum och tid betraktades som en helhet – en rumtid. </div> <div><br /></div> <div> Sin exakta matematiska beskrivning fick rumtiden i Albert Einsteins storverk – den allmänna relativitetsteorin som publicerades för drygt hundra år sedan. Teorin beskriver universums form som en fyrdimensionell yta. Formen avgörs av rymdens materieinnehåll – ju mer materia desto mer krökt blir ytan. Men vilken är formen på universum om det töms på all materia, hur ska ett tomrum beskrivas? Om det inte finns något alls – är universum helt platt då? Svaret förbryllade – det visar sig att relativitetsteorin faktiskt tillåter många icke-platta tomrum. </div> <div><br /></div> <div> Det exakta förhållandet mellan materia och formen på världsalltet ges i relativitetsteorin av en uppsättning differentialekvationer, de så kallade Einsteins fältekvationer. Fältekvationerna är ökänt svåra att lösa och flera olika tillvägagångssätt har utvecklats under det gångna seklet för att få fram direkta lösningar för rumtiden. Ett av de senaste är pluripotentialteorin, ett område inom den komplexa matematiska analysen. Planen är att med hjälp av dess metoder utforska tomrummets invecklade geometri.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses matematikprogram</h2> <div>Programmet omfattar under åren 2014–2029 650 miljoner kronor för utresande svenska postdoktorer och internationell rekrytering av utländska postdoktorer samt gästprofessorer till svenska institutioner. Programmet inkluderar dessutom ett stöd på 73 miljoner kronor till Vetenskapsakademiens Institut Mittag-Leffler, ett av världens tio främsta matematiska institut. </div> <div><br /></div></div> ​​​Wed, 23 Mar 2022 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Wallenbergpriset-i-matematik-till-Martin-Raum.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Wallenbergpriset-i-matematik-till-Martin-Raum.aspxWallenbergpriset i matematik till Martin Raum<p><b>​Årets pristagare Martin Raum, Chalmers, och Wushi Goldring, Stockholms universitet, belönas för sina studier av modulära och automorfa former respektive automorfa representationer och Galoisrepresentationer.</b></p><p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Martin Raum" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/MartinRaum250x300.jpg" style="margin:5px" />​Priskommitténs motivering för årets val: &quot;Martin Raum tilldelas priset för sina många viktiga och inflytelserika bidrag till teorin för modulära och automorfa former, bland annat beviset av Kudlas modularitetsförmodan&quot; och &quot;Wushi Goldring tilldelas priset för sina djupa resultat inom aritmetisk geometri, särskilt gällande kopplingar mellan automorfa representationer och Galoisrepresentationer&quot;.</p> <p>Martin Raum är biträdande professor vid Matematiska vetenskaper, Chalmers och Göteborgs universitet, och har varit anställd sedan 2015. Han disputerade vid Universität Bonn 2012 och var sedan postdoktor i Bonn och ETH-Fellow i Zürich. Martins forskning handlar om modulära former och deras tillämpningar inom matematik och fysik, i synnerhet strängteori. Av särskilt intresse är reella analytiska automorfa former, Siegel- och ortogonala modulära former, och explicita metoder för automorfa former. Martin har bland annat fått anslag från Knut och Alice Wallenbergs matematiksatsning för att rekrytera postdoktorer från utlandet 2018 och 2021.<br />Se mer om Martins forskning: <a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/KAW-matematikprogrammet-2021.aspx">Ny teori när fysik möter matematik &gt;&gt;</a><br /><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Anslag-postdoktor-Wallenbergs-matematikprogram-2018.aspx">Matematik bakom teorin för allting &gt;&gt;</a></p> <p>Wallenbergpriset har delats ut sedan 1983 av Svenska Matematikersamfundet till speciellt löftesrika yngre svenska disputerade matematiker. Wallenbergpriset är den mest prestigeladdade utmärkelse som en yngre svensk matematiker kan få inom landet. Den uttalade avsikten med priset har varit att uppmuntra matematisk forskning. Utmärkelsen tillsammans med prissumman på 300 000 kronor, vilken delas lika mellan de två pristagarna, kommer att delas ut vid Svenska matematikersamfundets årsmöte som hålls i Stockholm den 13 juni.</p> <p><a href="http://www.swe-math-soc.se/aktuellt/aktuellt.html">Wallenbergpriset 2022 på Svenska Matematikersamfundets sida &gt;&gt;</a><strong></strong></p> <p><strong>Foto</strong>: Setta Aspström</p>Tue, 22 Mar 2022 15:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/framsteg-i-matematik-kan-ge-ny-kunskap-om-universums-gator.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/framsteg-i-matematik-kan-ge-ny-kunskap-om-universums-gator.aspxFramsteg i matematik kan ge ny kunskap om universums gåtor<p><b>Hur går Einsteins teorier ihop med kvantmekanikens lagar? I många decennier har forskare försökt att förena Einsteins teori för gravitation med kvantmekanik, vilket skulle kunna ge oss ingående kunskap om till exempel svarta hål och universums födelse. Nu presenterar forskare på Chalmers resultat som visar hur gravitation framträder ur ett speciellt kvantmekaniskt system.</b></p>Modern teoretisk fysik strävar efter att hitta en &quot;förenad teori&quot; som kan beskriva alla naturens lagar inom ett enda ramverk. En förening mellan Einsteins allmänna relativitetsteori, som beskriver universum på stora skalor, och kvantmekaniken, som beskriver vår värld på atomnivå. En sådan teori för kvantgravitation innefattar både den makroskopiska och den mikroskopiska beskrivningen av naturen.<div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Nature%202022/Daniel-Persson.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Daniel Persson" style="margin:5px;width:200px;height:300px" /> – Vi strävar efter att förstå naturens lagar och dessa är skrivna på matematikens språk. När vi söker svar på frågor inom fysik så leds vi ofta till nya upptäckter även i matematik. Denna korsbefruktning är särskilt framträdande i sökandet efter kvantgravitation – där det är extremt svårt att göra experiment, säger Daniel Persson, biträdande professor vid institutionen för matematiska vetenskaper på Chalmers, och tidigare verksam vid Institutionen för fysik. </div> <div><br /></div> <div> Ett exempel på ett fenomen som kräver denna typ av samlad beskrivning är svarta hål. Ett svart hål kan bildas när en tillräckligt tung stjärna slocknar och kollapsar under sin egen gravitationskraft, så att all dess massa koncentreras i en ytterst liten volym. Den kvantmekaniska beskrivningen av svarta hål är ännu i sin linda och involverar avancerad matematik.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> En förenklad modell för kvantgravitation</h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Nature%202022/Robert-Berman.gif" alt="Robert Berman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:200px;height:265px" />– Utmaningen är att beskriva hur gravitationen uppkommer som ett &quot;emergent&quot;, eller framträdande, fenomen. Liksom vardagliga fenomen – såsom en vätskas flöde – framträder ur atomers kaotiska rörelser, vill vi beskriva hur tyngdkraft framträder ur ett mikroskopiskt kvantmekaniskt system, säger Robert Berman, professor vid institutionen för matematiska vetenskaper på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div> I en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Nature Communications har Daniel Persson och Robert Berman, tillsammans med Tristan Collins vid MIT i USA, visat hur gravitation framträder ur ett speciellt kvantmekaniskt system, i en förenklad modell för kvantgravitation som kallas den &quot;holografiska principen&quot;.</div> <div><br /></div> <div>– Genom att använda tekniker från den matematik som jag har forskat på tidigare har vi lyckats formulera hur gravitation framträder genom den holografiska principen, på ett mer precist sätt än vad som har gjorts tidigare, säger Robert Berman.</div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Bubblor av mörk energi</h2> <div> I Einsteins teori beskrivs gravitationen som ett geometriskt fenomen. Liksom en nybäddad säng sjunker ner av en människas tyngd så kan tunga objekt kröka universums geometriska form. Men i Einsteins teori har till och med den tomma rymden – universums &quot;vakuumtillstånd” – en rik geometrisk struktur. Om man hade möjlighet att zooma in och betrakta detta vakuum på mikroskopisk nivå så skulle man se många kvantmekaniska fluktuationer, eller ”bubblor”, som kallas mörk energi. Det är denna mystiska energiform som – ur ett storskaligt perspektiv – orsakar universums accelererade expansion.</div> <div><br /></div> <div>I artikeln ger forskarna en ny beskrivning av hur dessa mikroskopiska kvantmekaniska bubblor uppkommer. Detta är ett framsteg som ger nya pusselbitar i vår förståelse kring relationen mellan Einsteins gravitationsteori och kvantmekaniken, något som gäckat forskarna i decennier.</div> <div><br /></div> <div>– Dessa resultat öppnar möjligheter för att kunna testa andra aspekter av den holografiska principen såsom den mikroskopiska beskrivningen av svarta hål. Omvänt, så hoppas vi även att i framtiden kunna utnyttja dessa nya samband till att bryta ny mark i matematik, säger Daniel Persson.</div> <div><br /></div> <div> Artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-021-27951-9">Emergent Sasaki-Einstein geometry and AdS/CFT</a> har publicerats i Nature Communications och bakom de nya resultaten står Robert Berman, Tristan Collins och Daniel Persson vid Chalmers tekniska högskola och Massachusetts Institute of Technology i USA.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta: </h3> <div> Daniel Persson, Biträdande professor, Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet <br /><a href="mailto:daniel.persson@chalmers.se">daniel.persson@chalmers.se</a> <br />031 772 3174</div> <div><br /></div> <div>Robert Berman, Professor, Institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet </div> <div><a href="mailto:robertb@chalmers.se">robert.berman@chalmers.se</a> </div> <div>031 772 3553   </div> <div><br /></div> <div>Text: Joshua Worth</div> <div>Foto: Anna Wallin (Daniel Persson) och Rakel Berman (Robert Berman)</div> ​​Mon, 07 Mar 2022 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Goran-Gustafssonpriset-till-David-Witt-Nystrom.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Goran-Gustafssonpriset-till-David-Witt-Nystrom.aspxGöran Gustafssonpriset till David Witt Nyström<p><b>​David Witt Nyström, docent vid Göteborgs universitet, får priset i matematik ”för hans djupa och nyskapande arbeten i komplex analys med viktiga tillämpningar i komplex och algebraisk geometri”.</b></p><p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="David Witt Nyström" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/DavidWittNystrom_Foto_Privat250.jpg" style="margin:5px" />Inom algebraisk geometri studerar man kurvor, ytor och objekt av högre dimensioner (så kallade mångfalder) som har det gemensamt att de definieras med hjälp av polynom. Ett exempel är cirkeln, som kan beskrivas som punkterna i planet där polynomet x^2+y^2-1 är noll. Även om just cirkeln är enkel att förstå kan mångfalder av detta slag vara ytterst intrikata, särskilt i högre dimensioner. </p> <p>Inom David Witt Nyströms specifika forskningsområde, Kählergeometri, fokuserar man på hur en mångfalds småskaliga form, dess krökning, hänger samman med dess storskaliga form, dess topologi. Förutom algebraiska metoder kräver detta avancerade verktyg från komplex analys. </p> <p>David Witt Nyström har bland annat bevisat en inom området känd förmodan (antagande). Den beskriver hur, i en specifik kontext, globala topologiska data bestäms av lokala krökningsegenskaper.</p> <p>Ett annat huvudspår i hans forskning är Hele-Shaw-flödet, som beskriver hur en trögflytande vätska rör sig i ett tunt lager. Där ledde en oväntad koppling till Kählergeometri till ett omtalat motexempel till en välkänd förmodan.</p> <p>– Jag är otroligt glad och hedrad av att ha blivit tilldelad Göran Gustafssonpriset, och det kommer helt klart ha en mycket stor betydelse för min fortsatta forskning, säger han.</p> <p><strong>Text och foto</strong>: från <a href="https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/goran-gustafssonprisen-till-forskning-om-cancertumorer-och-kvantmaterial">Kungl. Vetenskapsakademiens sida, läs mer om priset och pristagarna i övriga ämnen &gt;&gt;</a></p>Fri, 04 Mar 2022 11:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxDags att inviga allvetande datorresurs<p><b>​Alvis är ett gammalt nordiskt namn som betyder ”allvetande”. Ett passande namn, kan man tycka, på en datorresurs dedikerad till forskning inom artificiell intelligens och maskininlärning. En första fas av Alvis har funnits vid Chalmers och använts av svenska forskare under ett och ett halvt år, men nu är datorsystemet fullt utbyggt och redo för att lösa fler och större forskningsuppgifter.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/300x454_Alvis_infrastructure_1.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:260px;height:390px" /><br /><span style="background-color:initial">Alvis är en nationell datorresurs inom <a href="https://www.snic.se/">Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC,</a> och började i liten skala under hösten 2020, då första versionen började användas av svenska forskare. Sedan dess har mycket skett bakom kulisserna, både när det gäller användning och utbyggnad, och nu är det dags för Chalmers att ge svensk forskning inom AI och maskininlärning tillgång till den fullskaligt utbyggda resursen. Den 25 februari äger den digitala invigningen rum.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b>Vad kan då Alvis bidra med? </b>Syftet är tvådelat. Dels vänder man sig till målgruppen som forskar och utvecklar metoder inom maskininlärning, dels till målgruppen som använder maskininlärning för att lösa forskningsproblem inom i princip vilket fält som helst. Alla som behöver förbättra sina matematiska beräkningar och modeller kan ta del av Alvis tjänster genom SNICs ansökningssystem – oavsett forskningsfält.</div> <div>– Man kan enkelt uttryckt säga att Alvis arbetar med igenkänning av mönster, enligt samma princip som din mobil använder för att känna igen ditt ansikte. Det du gör här är att presentera mycket stora mängder data för Alvis och låter systemet jobba på. Uppgiften för maskinerna är att reagera på just mönster – långt innan ett mänskligt öga hinner göra det, säger <b>Mikael Öhman</b>, systemansvarig på Chalmers e-commons.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kan Alvis hjälpa svensk forskning?</h3> <div><b>Thomas Svedberg </b>är projektledare för uppbyggnaden av Alvis:</div> <div>– Jag skulle säga att det är två delar i det svaret. Vi har å ena sidan forskare som redan håller på med maskininlärning, de får en kraftfull resurs som hjälper dem att analysera stora komplexa problem.  </div> <div>– Å andra sidan har vi de som är nyfikna på maskininlärning och som vill veta mer om hur de kan arbeta med det inom just sitt fält. Det är kanske för dem vi kan göra störst skillnad. Där kan vi erbjuda snabb tillgång till ett system som göra att de kan lära sig mer och bygga upp sin kunskap. </div> <div><b>Den officiella invigningen av Alvis äger rum 25 februari.</b> Det kommer att ske digitalt och du hittar all <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx">information om eventet här​</a>. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Övrigt</h3> <div>Alvis, som är en del av den nationella e-infrastrukturen SNIC, finns placerad på Chalmers. <a href="/en/researchinfrastructure/e-commons/Pages/default.aspx">Chalmers e-Commons </a>driver resursen, och ansökningar om att få använda Alvis hanteras av SNAC (Swedish National Allocations Committee). Alvis är finansierad av <b><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs stiftelse</a></b> med 70 miljoner kronor, och driften finansieras av SNIC. Datorsystemet är levererat av <a href="https://www.lenovo.com/se/sv/" target="_blank">Lenovo​</a>. Inom Chalmers e-commons finns också en grupp av forskningsingenjörer med spets mot AI, maskininlärning och datahantering. De har bland annat till uppgift att ge stöd till Chalmers forskare i användningen av Alvis. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Röster om Alvis: </h3> <div><b>Lars Nordström,</b> föreståndare för SNIC: Alvis kommer att utgöra en nyckelresurs för svensk AI-baserad forskning och är ett värdefullt komplement till SNICs övriga resurser.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Sara Mazur</strong>, Director of strategic research, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse: &quot;</span>En högpresterande nationell beräknings- och lagringsresurs för AI och maskininlärning är en förutsättning för att forskare vid svenska universitet ska kunna vara framgångsrika i den internationella konkurrensen inom området. Det är ett område så utvecklas oerhört snabbt och som kommer att få stor inverkan på samhällsutvecklingen, därför är det viktigt att Sverige båda har den infrastruktur som krävs och forskare som kan utveckla området. Det möjliggör också en kunskapsöverföring till svensk industri.&quot;<br /></div> <div><br /></div> <div><b>Professor Philipp Schlatter,</b> ordförande i SNIC:s tilldelningskommitté <a href="https://www.snic.se/allocations/snac/">Swedish National Allocations Committee, SNAC</a>: Beräkningstid på Alvis fas 2 finns nu att söka för alla svenska forskare, också för de stora projekt som vi delar ut via SNAC. Vi var alla tveksamma när GPU-accelererade system infördes ett par år sedan, men vi som forskare har lärt oss att förhålla oss till denna utveckling, inte minst genom specialbibliotek för maskininlärning, till exempel Tensorflow, som verkligen går supersnabbt på sådana system. Därför är vi speciellt glada att nu ha Alvis i SNIC:s datorlandskap så att vi också kan täcka detta ökande behov av GPU-baserad datortid. </div> <div><div><br /></div> <div><strong>Scott Tease</strong>, vicepresident och generaldirektör över Lenovos verksamheter High Performance Computing (HPC) och  Artificial Intelligence (AI): ”Lenovo är tacksamma över att ha blivit utvalda av Chalmers för Alvis-projektet. Alvis kommer att driva banbrytande forskning inom olika områden; från materialvetenskap till energi, från hälsovård till nanoforskning och så vidare. Alvis är verkligen unik och har utgångspunkt i olika arkitekturer för olika arbetsbelastningar. <span style="background-color:initial">Alvis utnyttjar Lenovos NeptuneTM vätskekylningsteknik för att leverera oöverträffad beräkningseffektivitet. Chalmers har valt att implementera flera olika Lenovo ThinkSystem-servrar för att leverera rätt NVIDIA GPU till sina användare, men på ett sätt som prioriterar energibesparingar o</span><span style="background-color:initial">ch arbetsbelastningsbalans, i stället för att bara kasta in fler underutnyttjade GPU:er i mixen. Genom att använda vårt ThinkSystem SD650-N V2 för att leverera styrkan hos NVIDIA A100 Tensor Core GPU med högeffektiv direkt vattenkylning, och vårt ThinkSystem SR670 V2 för NVIDIA A40 och T4 GPU, kombinerat med en höghastighetslagringsinfrastruktur, har Chalmers-användare över 260 000 bearbetningskärnor och över 800 TFLOPS i beräkningskraft för att få en snabbare svarstid till forskningen.&quot;</span></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />KALENDARIUM OCH ANMÄLAN</a></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Jenny Palm</em></div> <div><em>Foto: Henrik Sandsjö</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/750x422_Alvis_infrastructure_3_220210.png" alt="Överblick datorhall" style="margin:5px;width:690px;height:386px" /><br /><br /><br /></em></div> <div>​<br /></div> </div> ​​Wed, 16 Feb 2022 20:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Vad-hander-med-gruppen-nar-vi-foljer-normen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Vad-hander-med-gruppen-nar-vi-foljer-normen.aspxVad händer med gruppen när vi följer normen?<p><b>​Människors åsikter baseras på många olika saker. En av dem är strävan efter att passa in. I sin doktorsavhandling studerar Edvin Wedin den aspekten – ur ett matematiskt perspektiv.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Figur med åsikter som konvergerar" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Opinions300x230.jpg" style="margin:5px" />Edvins forskning handlar om matematisk opinionsdynamik. I stora och komplexa dynamiska system undersöks mängder av personer (eller ”agenter”) med olika uppfattningar som anpassar sig efter varandra. I verkligheten finns det en mängd faktorer som påverkar våra åsikter, men i modellen räknas bara det man kan kalla grupptryck – att man ändrar sin position för att bli mer lik andra, att passa in. De man rättar sig efter är de som är tillräckligt lika en själv, och som inte har en alltför annorlunda åsikt. Detta kallas ”bounded confidence”, vilket skulle kunna översättas med begränsad tillit. När folk blir för annorlunda slutar vi vilja vara som dem, och i modellen sätter man en gräns för när någon bedöms vara för konstig.</p> <p>Man skulle kunna tänka sig att om det finns tillräckligt många agenter och alla följer grupptrycket så skulle de till slut alltid komma överens – nå konsensus – men så behöver inte vara fallet. Istället delar grupperna ofta upp sig i delgrupper som ligger för långt isär för att påverka varandra. Edvin har tidigare bland annat undersökt hur länge agenterna konformerar (anpassar sig efter varandra) innan konstellationerna stabiliserar sig.</p> <h2>Kan trångsynta ha lättare att komma överens?</h2> <p>I avhandlingens första artikel tar Edvin upp vad som händer om man har ett stort spann med jämnt fördelade positioner. Om intervallen är relativt stora så utvecklar sig systemet periodiskt, på så sätt att agenterna klumpar ihop sig i större grupper med jämna mellanrum. Andra artikeln tittar på mycket täta fördelningar av slumpvis dragna agenter. Om man har väldigt många agenter och deras positioner inte är exakt kända så klarar inte en dator av att göra simuleringar. Edvin har utvecklat en metod för att göra simuleringar med relativt få agenter, oftast några tusen men ibland upp till 300 000, där man kan experimentera med en representativ delpopulation och ändå dra matematiskt säkra slutsatser om oändligt mycket större populationer.</p> <p><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Edvin Wedin" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/EdvinWedin250x300.jpg" style="margin:5px" />– Jag tittar på modellerna, prövar olika förutsättningar och ser vad de leder till. Rent matematiskt ligger svårigheten i att om man bara tittar på ursprungskonfigurationen så är det svårt att säga i förväg vem som kommer att påverka vem när alla agenter väl har uppdaterat sin position några gånger. Man kan med denna forskning till exempel bemöta uttalanden som att ”om vi bara kompromissar så kommer vi att komma överens” – så behöver det inte vara. Konformerande, alltså anpassning, behöver inte leda till det man skulle kunna tro utan det kan uppstå konstiga fenomen som man inte räknat med.</p> <p>Ett fenomen som kallas ”consensus strikes back” upptäcktes av Jan Lorenz för omkring 15 år sedan. Om åsikterna är jämnt fördelade på ett intervall och alla är tillräckligt öppensinnade så kommer alla att till slut nå en konsensus. Tittar man på olika grupper som är jämförelsevis mer trångsynta finns det en gräns där trångsyntheten gör att gruppen klyvs i olika delgrupper. ”Consensus strikes back” inträffar då man kan få de trångsynta agenterna att komma överens genom att först göra dem ännu mer trångsynta! Edvin har med sina metoder kunnat visa var man når gränsen och varför man når konsensus igen.</p> <h2>Examensarbetet ledde till avhandling</h2> <p>Arbetet började redan 2013, när Edvin gjorde sitt mastersarbete och hans handledare Peter Hegarty precis börjat titta på forskningsområdet. Edvin löste en förmodan av Julien Hendrickx (som nu kommer att vara opponent på disputationen) och det blev en artikel, som dock inte publicerats när det var dags att söka doktorandtjänst. Han blev inte antagen det året, men året därpå när det blivit tre artiklar gick det bättre.</p> <p>– Jag deltog i Sonja Kovalevsky-dagarna när jag gick på gymnasiet i Falun, och förstod då att man kunde plugga vidare i matematik. Min dåvarande flickvän skulle läsa marinbiologi i Göteborg, jag sökte på matematik och fick upp Matematikprogrammet på Göteborgs universitet. Så där började jag 2009.</p> <p>Planerna efter disputationen är inte spikade. Först vill Edvin hämta andan. Eventuellt kommer han att undervisa en kurs senare i vår, men annars är planerna öppna. – Vi får se!</p> <p><em>Edvin Wedin disputerar i matematik med avhandlingen <a href="https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/70275">On the mathematics of the one-dimensional Hegselmann-Krause model</a>, fredag den 4 februari kl 13.15 via Zoom och i sal Euler, Skeppsgränd 3. Handledare är Peter Hegarty, biträdande handledare Johan Wästlund.</em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Figur</strong>: Edvin Wedin har forskat på en matematisk modell av konformister som anpassar sig till dem som tycker ungefär lika som de själva. I modellen leder även jämnt utspridda åsikter till att det bildas kluster som är för olika för att påverka varandra</p>Thu, 27 Jan 2022 19:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/SSF-mobilitetsbidrag-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/SSF-mobilitetsbidrag-2021.aspxMatematiska modeller för behandling av tumörer<p><b>​Med ett mobilitetsbidrag från Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, kommer Tobias Gebäck, docent vid Matematiska vetenskaper, att arbeta halvtid under två år hos AstraZeneca. Om projektet går som planerat kommer det att ha stort genomslag på utvecklingen av nya nanopartikel-baserade formuleringar, främst för behandling av tumörer.</b></p><div>Nanopartiklar som innehåller läkemedel kan administreras intravenöst för att öka mängden läkemedel i injicerbara formuleringar i de fall då läkemedlets löslighet är begränsande, eller för att förändra frisättningen och fördelningen av läkemedlet för att förhindra toxicitet eller förlänga läkemedlets verkningstid. Den här typen av nyskapande komplexa formuleringar används idag framför allt inom onkologi. </div> <div><br /></div> <div>För att förenkla utvecklingen av nanopartikel-formuleringar kan fysiologi-baserade biofarmaceutiska modeller (PBBM) användas för att simulera läkemedlets effektivitet in vivo. Sådana modeller används för andra formuleringar, men en PBBM som inkluderar transport av nanopartiklar vore ny. Då modellen baseras på grundläggande fysikaliska principer kan delar av modellen valideras in vitro och modellen kan översättas mellan organismer.</div> <div><br /></div> <div><span>Projektet <strong><em>Mekanistisk modellering av nanopartikelformuleringar</em></strong> ger finansiering för Tobias Gebäck att tillbringa två år på 50 procent vid AstraZeneca för att utveckla och implementera sådana modeller. Ett framgångsrikt projekt kommer ha stort genomslag på utvecklingen av nya nanopartikel-baserade formuleringar, i synnerhet för behandling av tumörer. Det skulle minska mängden nödvändiga djurförsök och möjliggöra studiet av innovativa lösningar som inte kan studeras in vivo. Projektets leverabel är en PBBM för kroppen, inklusive mekanistiska modeller för transport av nanopartiklar, frisättning från nano-partiklar och en modell för solida tumörer, samt numeriska verktyg.<span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div><br /> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Profilbilder/tobiasgeback.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />​– <span>Möjligheten att arbeta på plats hos AstraZeneca kommer att ge mig en djupare inblick i hur man idag använder matematisk modellering i läkemedelsindustrin och vilka utmaningar man står inför. Jag hoppas också kunna bidra väldigt konkret med att utveckla modeller som direkt kan användas i utvecklingen av nya läkemedelsformuleringar som ger nya behandlingsmöjligheter för svåra sjukdomar, säger Tobias Gebäck.</span></div> <br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/tobias-geback.aspx">Tobias Gebäck</a>, docent, avdelningen för Tillämpad matematik och statistik, Matematiska vetenskaper.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Finansiering</h2> <div><span><span>Projektet <strong><em>Mekanistisk modellering av nanopartikelformuleringar<span></span></em></strong></span></span> finansieras av <a href="https://strategiska.se/">Stiftelsen för strategisk forskning</a>, SSF, med totalt 1 060 000 kr under två år. <br /></div>Fri, 21 Jan 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/GoCo-Active.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/GoCo-Active.aspxGoCo Active – samverkan för framtidens hälsa<p><b>​​Chalmers, Göteborgs universitet och den tidigare ishockeystjärnan Henrik Lundqvist är några av de parter som står bakom den nya satsningen på idrottsforskning och framtidens hälsa – GoCo Active.</b></p><div>Satsningen görs med GoCo Health Innovation City vid AstraZeneca i Mölndal som bas. Ett life sciencekluster under tillväxt där näringslivet och akademin redan arbetar nära varandra. Med GoCo Active etableras en samverkansplattform som ska bidra med forskningsbaserad kunskap, både för att stärka hälsan hos allmänheten och för ge elitidrottare bästa möjliga förutsättningar.<br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Puffbilder/Stefan%20Bengtsson_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– GoCo Active skapar en arena för samarbeten och möten mellan forskare, studenter, idrottare och allmänheten, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers tekniska högskola. <br /><br /></div> <div>– Som riksidrottsuniversitet och med forskning i skärningspunkten mellan hälsa och teknik ligger Chalmers verksamhet väl i linje med vad vi vill göra inom projektet. Att få bidra till förbättrad hälsa och en utveckling inom det området känns både viktigt och roligt.  <br />  </div> <div>GoCo Active ska fungera som mötesplats. Konkret innebär detta att det uppförs en ny byggnad i direkt anslutning till GoCo:s övriga satsning i Mölndal. Det ska också skapas en digital plattform.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Puffbilder/Martin_Fagerstrom_Henrik_Lundqvist_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />​– ​Vi behöver möta hälsofrågorna i samhället med ny teknik, innovativa lösningar och ny kunskap säger Martin Fagerström, biträdande professor och verksam inom Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.<br /><br /></div> <div>– Morgondagens hälsovård utvecklas just nu och det sker i skärningspunkten mellan forskare, praktiker i vården, näringslivet och individer i behov av vård. Den forskningen är en viktig del av Chalmers bidrag i det här samarbetet.<br /><br /></div> <div>Förutom Chalmers, Göteborgs Universitet och Henrik Lundkvist står Next step group, Vectura Fastigheter​, Balder och Astrazeneca bakom satsningen.<br /><br /><em>Bildtexter: </em><br /><br /><em>På den övre bilden: Stefan Bengtsson, rektor och vd på Chalmers. Foto: </em><i><span></span>Anna-Lena Lundqvist​.</i><br /><br /><em>På den undre bilden: Martin Fagerström, </em><span style="background-color:initial"><em>biträdande professor och vice styrkeområdesledare inom Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik, </em></span><span style="background-color:initial"><em>och Henrik Lundqvist. </em></span><span style="background-color:initial"><em>Foto: ​GoCo Health Innovation City.</em></span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Wed, 22 Dec 2021 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/klassificera-matematiska-objekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/klassificera-matematiska-objekt.aspxSka bidra till att klassificera matematiska objekt<p><b>​Precis som biologer klassificerar växter och djur, behöver matematiker kunna klassificera och strukturera upp matematiska objekt. Wallenberg Academy Fellow Hannes Thiel ska använda metoder som han har utvecklat inom ordningsteori, för att bidra till att förstå strukturen på något som kallas för C*-algebror. </b></p><div> När forskare klassificerar olika objekt skapar det en ordning som kan bidra till ny kunskap. När kemister till exempel ordnade upp alla grundämnen i det periodiska systemet, fick de bättre förståelse för grundämnenas egenskaper. Biologer klassificerar i stället växter och djur för att förstå hur de är besläktade. Även inom matematiken arbetar forskare med att klassificera objekt för att bättre förstå dem. <br /></div> <div><br /></div> <div>Professor Hannes Thiel vid <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/KAW%202021/Thielx220.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av Hannes Thiel" style="margin:5px" /> Kiels universitet, Tyskland, arbetar med att analysera och klassificera något som kallas operatoralgebror, mer specifikt C*-algebror. </div> <div><span><span>– Jag kom i kontakt med C*-algebror 2005, när jag studerade i Berkely i ett år under min grundutbildning, och tyckte att ämnet var så fascinerande att jag bestämde mig för att specialisera mig på det, säger Hannes Thiel.<br /></span></span></div> <div><br /></div> <div><span><span> <div>C*-algebror infördes i matematiken på 1930-talet, delvis med motivation från kvantmekaniken, och har studerats flitigt sedan dess. Efter en rad genombrott har forskare kunnat klassificera en särskild familj av dessa algebror. Hannes Thiel kommer att använda metoder som han har bidragit till att utveckla inom ordningsteori, för att undersöka om det med hjälp av dessa går att avgöra när en viss C*-algebra tillhör den klassificerade familjen. </div> <div><br /> </div> <div>Hannes Thiels forskning är inriktad på de matematiska grunderna för kvantmekanik och kvantinformation, som bland annat har betydelse för högenergifysik, till exempel kärnfusion, men även inom området kvantdatorer. Som Wallenberg Academy Fellow kommer han att vara verksam vid Institutionen för matematiska vetenskaper, och får möjlighet att helt och hållet fokusera på sin ambitiösa forskningsplan inom C*-algebror. <br /><div>– Jag kommer att använda den här möjligheten till att ta itu med ett av de mest framträdande öppna problemen på området, vars lösning kommer att avsevärt förbättra vår förståelse av den fina strukturen av C*-algebror, säger han. </div> <div></div></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Fyra Wallenberg Academy Fellows till Chalmers 2021 </h2></div> <div>Forskningsfinansieringen från Wallenberg Academy Fellowship uppgår till mellan 5 och 15 miljoner kronor per forskare under fem år beroende på ämnesområde. Efter den första periodens slut har forskarna möjlighet att söka ytterligare fem års finansiering. Här kan du läsa om de andra utnämningarna: </div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kristina-Davis-utnamnd-till-ny-Wallenberg-Acacemy-Fellow.aspx">Kristina Davis, Mikroteknologi och nanovetenskap</a> </div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Utforskar-exotiskt-material-for-framtidens-datorer-och-energiteknik.aspx">Yasmine Sassa, Fysik</a> </div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/ny-metod-for-verifiering-av-programvara.aspx">Niki Vazou, Data- och informationsteknik</a></div></span></span></div>Thu, 02 Dec 2021 10:00:00 +0100