Matematiska leksaker till nytta och nöje

​I snart 20 år har institutionens matematiska leksaker roat, förbryllat och givit aha-upplevelser till både barn och vuxna. Laura Fainsilber berättar mer om dessa slitstarka klurigheter.

1999 togs de första fyra matematikleksakerna fram av Samuel Bengmark med flera i det som då hette Resurscentrum MD. Tanken var att forma något som kunde utgöra en bas i skolungdomars studiebesök på institutionen. Förutom leksakerna innehöll studiebesöken även datorsimuleringar och besök hos forskare. Man såg också andra forum där leksakerna skulle kunna vara till glädje, som Vetenskapsfestivalen och Naturvetenskapens dag.

De senaste åren är det som sagt Laura Fainsilber som haft hand om leksakerna. Hon driver Mötesplats matematik, institutionens kontaktpunkt mot skolor och allmänhet, tillsammans med Åse Fahlander. Under årens lopp har flera matematiska leksaker tagits fram, men därefter stabiliserats kring några som man vet fungerar. Vetenskapsfestivalen har blivit den stora grejen med plats för 40 besökande klasser mellan årskurs 4 och 9 under två veckor varje vår.

– Det brukar aldrig vara svårt att få igång eleverna, de brukar vara ivriga att pröva själva. Möjligen kan det vara svårt att få dem att fokusera på genomgången efteråt. De medföljande lärarnas engagemang är viktigt, om de visar att de inte bryr sig så är det svårare att motivera eleverna. Sedan finns det för all del lite för engagerade lärare också, som gärna vill förklara innan eleverna fått testa och fundera själva!

Lauras favorit bland leksakerna är ”Lutande tornet i Göteborg”, där förutsättningarna är enkla – bygg ett torn av plattor som skjuter över varandra så mycket som möjligt utan att det rasar – men ändå har ett överraskningsmoment och ganska djup matematik. Den stationen brukar funka bäst med högstadie- och gymnasieelever. Stationen ”Bilen och getterna”, där man försöker hitta vinsten i en av tre slutna lådor, brukar många tycka är rolig även om den nu finns med i en del matematikläroböcker. Många vill också spela ”Först till 20”, där man turas om att gå ett eller två steg och ska bli den som når 20 jämnt, men det är ibland svårare att få dem att fundera på strategin bakom. Sedan brukar man också ha ”Grosshandlarens våg”, ”Tornen i Hanoi” och ”Funktionslådan”.

Först till 20Förutom Vetenskapsfestivalen används leksakerna fortfarande då skolor kommer på besök till institutionen, ofta för att de har speciellt intresserade elever och vill uppmuntra matematiken. Detta händer ett par gånger per termin. Även särskolegrupper har prövat leksakerna och det har funkat bra. Leksakerna ingår också i ett uppskattat introduktionspass för lärarstudenterna, som bryter mot den vanliga undervisningen. Det ger en djupare förståelse och fastnar bättre i minnet om man får pröva själv istället för att läsa om det eller bli förevisad. Leksakerna är också med på Naturvetenskapliga fakultetens dag Fönster mot naturvetenskapen, och som en del i institutionens lärarfortbildningar, med tanke på att de ska kunna föra vidare leksakerna själva.

– De fysiska delarna av leksakerna är inte high-tech på något sätt, utan gjorda av oss i enkla material. Tanken är att man ska kunna gå hem till sin skola och enkelt tillverka något liknande själv. Vi vill ju gärna föra ut de matematiska leksakerna så att man även prövar dem på annat håll, vi har till exempel pratat om dem med Intize-mentorerna. Ibland har vi PRAO-elever under Vetenskapsfestivalsperioden, och vi har föreslagit att de kan ta med idéerna till sina klasser, men vet inte om det blivit så någon gång. Under konferensen Matematikbiennalen hade vi ett pass ”lär dig leda matematik-leksaker” men folk var mest ivriga på att få pröva alla stationer själva! Kanske känner man sig lite osäker, jag tittade själv på hur Samuel gjorde några gånger innan jag bestämde mig för att försöka leda. Men här på institutionen har vi i alla fall flera stycken som kan rycka in, och det känns bra att vi har den backupen.

HypotrokoiderUnder Vetenskapsfestivalens Experimentverkstad har man en annan station, ”Rita i cirklar”. Här krävs specialverktyg för att kunna rita snygga hypotrokoider, och de som används av Mötesplats matematik är specialtillverkade med valda förhållanden mellan cirklarnas radier, så att den bakomliggande matematiken framgår. Fördelen är att det är något speciellt, men Laura och Åse arbetar fortfarande med att hitta det rätta upplägget där man får en insikt och upptäcker något på bara tio minuters tid. Matematiken syns inte direkt så man måste hitta rätt frågor och formuleringar. Det viktiga här är upplevelsen av att skapa en vacker figur med matematiskt mönster, det blir ett bra komplement till skolmatematiken.

Text: Setta Aspström
Foton: Åse Fahlander och Laura Fainsilber med det lutande tornet, Setta Aspström
På Vetenskapsfestivalens skolprogram, Setta Aspström
Hypotrokoider, Laura Fainsilber


Sidansvarig Publicerad: ti 30 jan 2018.