Matematiker räknar på spiralsnäckors form

​Snäckors spiralformer har fascinerat Jenny Larsson ända sedan uppväxten på Orust. Nu kan hon kalla sig snäckskalsmatematiker efter att ha disputerat på en avhandling om hur spiralerna kan beräknas logaritmiskt.

Jenny LarssonDen snäcka Jenny Larsson forskat om kallas vivipar strandsnäcka, eller Littorina saxatilis, och finns lite överallt i Atlanten men också utmed hela västkusten. Snäckan är intressant för evolutionsbiologer eftersom den finns i två ekotyper anpassad till olika miljöer: en lite mindre som lever på oskyddade stränder och gömmer sig i klippskrevor när vågor sköljer in, och en lite större med tjockt skal som lever på klapperstenstränder bland tång och krabbor. Men i områden där klippor möter stränder finns också flera mellanformer.
– Det biologerna intresserar sig för är om snäckorna håller på att utvecklas till olika arter, samt vilken roll arv respektive miljö spelar i den processen, berättar Jenny Larsson.

Skapar 3D-modeller från foton

För att undersöka hur de olika snäckorna skiljer sig åt har hon tagit fram en matematisk modell som exempelvis beskriver hur tätt skalens spiral snurrar runt och hur snäckorna växer till
– Jag har också gjort ett program där jag utifrån 2D-foton kan konstruera 3D-former av snäckorna och sedan undersöka deras hydrodynamiska egenskaper, alltså hur stora vågkrafter som de olika formerna utsätts för i olika flödeshastigheter och vinklar. Matematiskt räcker det med variation i några få parametrar för att förklara den mångfald av skalformer som vi kan se i naturen. Metoden kan också enkelt modifieras och användas vid undersökningar av andra snäckarter.

Läs hela intervjun på Göteborgs universitets webbsida >>

Text: Eva Lundgren
Foto: Susanne Liljenström


Sidansvarig Publicerad: to 20 maj 2021.