Torbjörn Lundh och Philip Gerlee
​Torbjörn Lundh och Philip Gerlee utanför Matematiska vetenskaper

Forskning om smittspridningsmodeller är årets genomslag i samhället

​Nya modeller som förutsäger vårdbehovet av covid-19-patienter har gjort det möjligt att bedriva en mer effektiv sjukvård under pågående pandemi. Torbjörn Lundh och Philip Gerlee på Institutionen för matematiska vetenskaper får Chalmers pris för genomslag i samhället 2021.

​– Det känns helt fantastiskt, när jag fick telefonsamtalet tänkte jag: är det ens möjligt, med tanke på att förra årets pristagare också var från Matematiska vetenskaper, säger Torbjörn Lundh. Även om man enbart följt kriterierna för priset så tycker jag att det var modigt av kommittén.

– Ja, och motiveringen var ju väldigt rolig läsning för oss, inflikar Philip Gerlee (se faktaruta).

Det är nu nästan exakt 18 månader sedan Världshälsoorganisationen konstaterade att coronavirusutbrottet blivit en pandemi. Ett par dagar innan dess hade logistikerna Ingrid Fritzell och Julia Karlsson, som arbetar med chefläkaren Thomas Brezicka på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, kontaktat Philip Gerlee och bett om ett möte redan samma dag. Tidsfaktorn var viktig, den vanliga akademiska proceduren skulle inte vara snabb nog.

”Vad vill ni ha?”

– Vi kände att vi ville bidra på riktigt och vara en kugge i att bekämpa pandemin, och frågade: vad vill ni ha? Och det handlade då om modeller för att kunna förutsäga hur många som skulle behöva läggas in på sjukhus och när det skulle ske. Vi hade förkunskaper i relaterade saker som modeller och biologiska data som vi fick god användning för, och började bygga först enkla modeller, sedan alltmer förfinade och anpassade för Sahlgrenska. Sedan ville de också att vi skulle utvärdera andra modeller, till exempel fanns det en tidig isländsk modell. (Läs mer: De förutsäger vårdbehovet för covid-19-patienter, intervju från september 2020).

Efter en månad skrev Torbjörn och Philip en debattartikel (Alla modeller är fel – några är användbara, Svenska Dagbladet 22 april 2020). Det fanns många starka åsikter om hur Sverige hanterade pandemin och de ville förklara varför man måste vara försiktig med komplexa modeller. Artikeln uppmärksammades av epidemiologer i Linköping och Lund som ville samarbeta. Kliniker, epidemiologer och modellerare jämförde sina forskningresultat, vilket bland annat resulterade i ett projekt om hur resmönster kan förutsäga vårdbehovet.

Spridning av sjukdomar är bland annat beroende av antalet fysiska möten människor emellan, och som indikatorer för detta användes dels mobiltelefondata, dels lokaltrafikanvändning. Båda visade sig fånga pandemivågorna väl, vilket också kan användas för att förutsäga behovet av sjukvård (Läs mer: Resmönster kan förutsäga vårdbehov under pandemin, från januari 2021). Philip var även medförfattare av en rapport på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som utvärderade såväl Fohm:s egna som andras pandemimodeller under 2020. (Läs mer: Osäkra pandemimodeller bidrog ändå till förståelse, intervju från maj 2021).

Många tänkbara indikatorer

Med en andra och tredje våg av smitta behövs det helt andra modeller än i början. Nu försöker man bland annat skatta smittsamheten hos olika virusmutationer. I botten handlar det om evolutionsbiologi, vilket också är kunskaper som Torbjörn och Philip har. Man försöker också hitta fler indikatorer som kan bidra i modellerna. Här finns många möjligheter, men tyvärr stoppas de ofta av juridiska hinder. En ganska bra indikator visade sig vara samtal till 1177, kopplat till vissa diagnoskoder som hosta. Mobilitetsdata var som sagt också bra, men det var betydligt lättare att få ut data från Västtrafik än från mobiltelefonbolagen. Analyser av avloppsvatten skulle kanske kunna ge en ännu tidigare signal.

– Vi har båda tidigare jobbat tillsammans med kliniker och cellbiologer, men epidemiologer var nytt och de hade helt andra krav kring vad det innebär att en modell funkar och hur man gör när man utvärderar en modell. Det har varit väldigt lärorikt att sätta sig in i sjukvårdskulturen, till exempel detta med att arbeta med så känsliga data att man bara får använda särskilda laptoppar för det. Det är både nyttigt och spännande att röra sig över kulturbarriärer.

Om ett par veckor deltar Torbjörn och Philip i en nordisk konferens som Nordforsk anordnar med forskningsnätverket NordMathCovid. Många av de deltagande forskarna är kopplade till sina länders folkhälsomyndigheter och gör prognoser för dem, och här kan tänkbara framtida samarbeten formas. De har också sökt pengar inom Vetenskapsrådets utlysning för beredskapsforskning, besked väntas i december. Planen är att fortsätta att utvärdera alla de olika pandemimodeller som finns och titta på hur man kan koppla ihop dem med beslutsfattare på bästa sätt. Med en bättre användning av övervakningsmodeller för smittspridning kan det finnas en verktygslåda färdig att ta i bruk inför nästa pandemi.

Mer information: populärvetenskapliga föreläsningar på YouTube, Kan man räkna på en pandemi? av Philip Gerlee och Beräknande virus av Torbjörn Lundh.


Text och foto: Setta Aspström

Visa ▼

FAKTA Chalmers pris för genomslag i samhället

Chalmers pris för genomslag i samhället delas 2021 ut för fjärde gången. Årets pristagare är professor Torbjörn Lundh och biträdande professor Philip Gerlee vid institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, för projektet ”Ökad användning av, förståelse för och kvalité på modeller för smittspridning”.

Motiveringen lyder:
”Årets pristagare består av forskare som visat på förmåga att ge snabb respons när samhället efterfrågar det. Tack vare en gedigen kunskap grundad i forskning från flera vetenskapliga discipliner, stöd från Chalmers styrkeområden och ett nära samarbete med flera offentliga aktörer har pristagarna bidragit till stora samhälleliga värden. Pristagarnas insatser har resulterat i en ny praktik i form av modeller som kan prediktera det förväntade vårdbehovet av covid-19 patienter. Arbetet har bidragit till en förbättrad förmåga att planera och allokera vårdplatser vilket gjort det möjligt att bedriva en mer effektiv sjukvård under en pågående pandemi. Pristagarna har också lagt en grund för ökat och bredare genomslag på sikt. Insikter om behovet av nationella standarder i kombination med aktivt och målmedvetet påverkansarbete, både genom populärvetenskapliga föreläsningar och inom den egna undervisningen, borgar för ytterligare genomslag.”

Chalmers pris för genomslag i samhället har tidigare delats ut vid en egen fysisk ceremoni, men i år liksom förra året uppmärksammas pristagarna under en digital terminsupptakt med Chalmers rektor Stefan Bengtsson, i år den 9 september. Förutom äran får institutionen för matematiska vetenskaper ett ekonomiskt tillskott på 100 000 kr som kan användas för att utveckla arbetet med nyttiggörande och ytterligare öka sitt genomslag i samhället.

Läs mer om 2020 års pristagare: GESUALDO – simuleringar av masstransport i mjuka material
Läs mer om 2019 års pristagare: Järnvägsforskning prisas för genomslag i samhället
Läs mer om 2018 års pristagare: Nyinstiftat pris till mätmetod för fartygsutsläpp
Källa: chalmers.se

Sidansvarig Publicerad: to 09 sep 2021.