Nyheter: Matematiska vetenskaperhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 01 Dec 2021 01:24:32 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Wise-Equality-Award-till-matematiker.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Wise-Equality-Award-till-matematiker.aspxWise Equality Award till matematiker<p><b>​Julie Rowlett, docent på Institutionen för matematiska vetenskaper, har mottagit det nyinstiftade priset efter nominering av sina studenter. Priset är ett erkännande av excellens inom främjande av jämställdhet och mångfald på Chalmers. </b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Julie Rowlett" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/JulieRowlettNyhet.jpg" style="margin:5px" /><a href="/sv/institutioner/e2/natverk/wise/Sidor/default.aspx">Wise, Workforce for Inclusive SciencE</a>, firar sitt tioårsjubileum med att instifta Wise Equality Award för att premiera goda insatser. Wise är ett nätverk med målet att stödja, inspirera och uppmuntra en könsneutral akademi med visionen att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att meritera sig för nya tjänster och lyckas i sina akademiska karriärer. De anordnar bland annat seminarier, workshops och mentorskapsprogram. Nätverket initierades av personer på Institutionen för elektroteknik, som är värd för nätverket, och öppet för både kvinnor och män.</p> <p>De nominerade till priset skulle vara studenter eller anställda på Chalmers eller integrerade institutioner med Göteborgs universitet. Kriterierna var bland annat att de ska främja inkludering och jämställdhet på arbetsplatsen och agera som förebild, visa engagemang för en förbättrad och inkluderande arbetsmiljö på campus, och visa engagemang för kvinno- och jämställdhetsfrågor.</p> <p>Julie Rowlett får priset för sin dagliga gärning och för att visa att även små saker i vardagen kan ha stor betydelse. Nomineringen från studenterna lyder i sin helhet:</p> <p><em>Julie has inspired many students with her teaching style by being funny, kind and motivational, while transferring knowledge effectively. She broke stereotypes always dressed in pink and talking about her cats, showing that women in maths can be however they want. As director of the engineering mathematics programme, she showed true engagement in her role by demonstrating that she genuinely cares about the students. Through her engagement with the women association for engineering physics and engineering mathematics students Julie has kept on the agenda the importance of considering the students’ situation and of supporting female and nonbinary students. She understands the importance of inspiring through good role models, and she is active in organising events with this aim. For example, she once invited a great female mathematician to speak about the role of women in mathematics. In her research, Julie tries to publish with other female mathematicians as much as possible. </em></p> <p><em>All in all, Julie has already inspired so many students in engineering physics and engineering mathematics and she is always bringing new ideas on how to improve things to the table. Julie deserves this award since she is a role model, shows commitment to gender equity issues and has organised several activities as well as mentored and promoted women.</em><br /><br /><strong>Foto</strong>: Setta Aspström</p>Fri, 26 Nov 2021 11:25:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Anslag-fran-Vetenskapsradet-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Anslag-fran-Vetenskapsradet-2021.aspxAnslag från Vetenskapsrådet 2021<p><b>​Följande personer på Matematiska vetenskaper har fått bidrag från Vetenskapsrådet i den stora utlysningen inom naturvetenskap och teknikvetenskap. </b></p><p>​Dennis Eriksson – Spegelsymmetri i genus ett</p> <p>Eusebio Gardella – Medelbarhet i praktiken</p> <p>Tatiana Shulman – Stabilitet för C*-algebror och grupper</p> <p>Anders Södergren – L-funktioner, zetafunktioner och gitter i hög dimension</p> <p><br /></p> <p><a href="/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspx">Lista över bidrag till Chalmers</a></p> <p><br /></p> <p><a href="https://www.gu.se/nyheter/72-miljoner-i-forskningsbidrag-till-naturvetenskap-och-teknik">Lista över bidrag till Göteborgs universitet​</a></p> <p> </p> <p><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html">Hela listan med bidrag och statistik om dessa</a></p>Thu, 04 Nov 2021 14:20:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Vi-soker-ny-vice-forestandare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Vi-soker-ny-vice-forestandare.aspxStyrkeområde IKT söker ny vice styrkeområdesledare<p><b>​​Gillar du att kommunicera, bygga relationer och en vilja att förändra status quo? Har du dessutom ett intresse för ledarskap – då kanske detta är något för dig? ​Vi söker nästa vice styrkeområdesledare (vice-SOL) för informations- och kommunikationsteknik.</b></p><br /><div><span style="background-color:initial">Via styrkeområdena kraftsamlar vi över traditionella disciplingränser för att anta samhällsutmaningar, i nära samarbete med industri och samhälle. Med styrkeområdena som bas kan vi på Chalmers vara modigare och ta oss an riktigt stora och komplexa utmaningar där forskargrupper eller institutioner tillsammans bidrar med sina skilda kompetenser. Genom detta kan vi bryta ny mark och skapa internationella framgångar.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers styrkeområden erbjuder också gemensam tillgång till spetsforskning, infrastrukturer samt till flera riktade forskningscentra. </span><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Styrkeområde Informations- and kommunikationsteknik (IKT)</h3> <div>Styrkeområde IKT:s vision är att vara en viktig bidragsgivare till Chalmers och samhället i fråga om den digitala transformationen. I synnerhet vill vi främja utvecklingen av hållbara IKT-verktyg och deras användningen för att möjliggöra en hållbar omvandling av samhället. </div> <div>För att uppnå detta mål arbetar styrkeområde IKT, tillsammans med institutioner, utbildningsorganisationen och Chalmers strategiska industripartners, för att främja och stödja excellent forskning och utbildningsinitiativ, särskilt de som inte naturligt faller inom en enskild institutions domän. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Rollen som vice-SOL</h3> <div>Som vice-SOL har du det övergripande ansvaret för styrkeområde IKT tillsammans med styrkeområdesledare professor Erik Ström och styrkeområde IKT:s ledningsgrupp. Du förväntas bidra till att skapa aktiviteter och initiativ som hjälper Chalmers att möta särskilda samhällsutmaningar inom IKT. Det handlar om att engagera både Chalmers fakultet och relevanta aktörer i samhället. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vem söker vi? </h3> <div>Du är docent eller professor på Chalmers inom ett område som är relevant för styrkeområde IKT. Du gillar att kommunicera, bygga relationer och du har en långsiktig vision och en vilja att förändra status quo. Du är välorganiserad och har ett intresse för ledarskap, tvärvetenskaplig forskning och att samverka med näringsliv och relevanta aktörer i samhället. </div> <div>God förståelse av svenska är meriterande för denna roll. Tjänsten är tidsbegränsad till 3 år med möjlighet till förlängning med ytterligare 3 år (6 år totalt). Det erforderliga engagemanget, som ligger i intervallet 15%-25% av heltid, förhandlas individuellt, i dialog med prorektor för forskning, med styrkeområdesledaren och institutionen.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Ansökningsförfarande </h3> <div><a href="https://easychair.org/account/signin?l=5w0Sik1cIlclzosnBJ4EAJ#">Ladda upp till EasyChair</a> i<span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">nnehållande följande information:</span></div> <div><ul><li>CV</li> <li>Personligt brev på högst 2 sidor</li> <li><span style="background-color:initial">Ytterligare material vid behov </span></li></ul></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Sista ansökningsdag: </b>30 november 2021</span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Om du har frågor, är du välkommen att kontakta::</span></div> <a href="mailto:erik.strom@chalmers.se"><div><span style="background-color:initial"><strong>Erik Ström,</strong></span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0);font-weight:300"> styrkeområdesledare IKT (SOL IKT)</span></div></a><div><span style="background-color:initial"><strong><a href="mailto:durisi@chalmers.se">Giuseppe Durisi,</a> </strong></span><span style="background-color:initial">vice- SOL IKT</span></div>Mon, 01 Nov 2021 02:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/ingen-grans-for-livslangd.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/ingen-grans-for-livslangd.aspxIngen gräns för människors livslängd<p><b>​Det finns ingen gräns för hur gammal en människa kan bli. Det är slutsatsen i en nyligen publicerad vetenskaplig studie. Två av forskarna bakom studien, Holger Rootzén och Dmitrii Zholud, är verksamma vid institutionen för matematiska vetenskaper på Chalmers. </b></p>​​I över hundra år har människans förväntade livslängd i de mest utvecklade länderna ökat stadigt med tre år per decennium. Men hur länge kommer den ökningen att fortsätta? Frågan är föremål för livliga diskussioner bland forskarna inom området. År 2017 publicerade Chalmersforskarna Holger Rootzén och Dmitrii Zholud för första gången sin teori om att det inte finns en övre gräns för mänsklig livslängd. Sedan dess har större datamängder blivit tillgängliga, och en ny studie kommer fram till samma slutsats: det finns inga statistiska belägg för en mänsklig maxålder. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Lifespan/HolgerRootzen220.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av Holger Rootzén" style="margin:5px" /><div> – Vi har med tillgång till avsevärt större datamängder kunnat styrka våra tidigare resultat, säger Holger Rootzén. </div> <div><br /></div> <div>Resultatet motsäger ännu en gång en tidigare publicering i den vetenskapliga tidskriften Nature, där man drog slutsatsen att den naturliga gränsen för människans livslängd är 115 år. </div> <div> – Om det hade funnits en gräns under 130 år så borde den ha upptäckts i studien, och det skulle i sådana fall ha varit en indikation på att ökningen av medellivslängden inte kan fortsätta obegränsat. Men så är det alltså inte, säger Holger Rootzén. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Som att singla slant </h2> <div>Kunskap om vår livslängd är viktig för samhället, och kan spela roll för till exempel planering av pensionssystem. Men några tecken på att människans livslängd inte fortsätter att öka syntes alltså inte i studien. I själva verket ser det ut som om att chansen att överleva ännu ett år ökar snarare än minskar i riktigt hög ålder. Efter 108 års ålder är chanserna att leva ett år till som att singla slant, slår forskarna fast. Om det blir krona så lever du till nästa födelsedag. </div> <div> – Hade vi träffat Jean Calment, den person som levt längst och som var 122 år när hon dog, när hon fyllde 108 år, skulle vi ha kunnat berätta för henne att hon måste få krona 14 gånger i rad för att bli 122, chansen är ungefär en på 16 000, säger Holger Rootzén. </div> <div><br /></div> <div> Eftersom antalet individer som lever väldigt länge ökar, ökar också möjligheten att någon kommer att uppnå till exempel 130 levnadsår. Men om det inte sker några medicinska revolutioner är det, enligt Holger Rootzén, dock osannolikt att någon under de kommande 25 åren kommer att leva längre än i 128 år. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ingen skillnad mellan män och kvinnor </h2> <div>Ett annat intressant resultat i studien är att de skillnader i överlevnad, mellan till exempel kvinnor och män, eller olika livsstilar, som finns i yngre åldrar planar ut efter 108 års ålder. </div> <div> – Det verkar inte finnas någon skillnad i dödlighet vid hög ålder mellan olika länder och mellan kvinnor och män. Vi misstänker att platån med 50 procents risk att dö per år är en biologisk egenskap som är gemensam för alla människor, säger Holger Rootzén. </div> <div><br /></div> <div> Studien är gjord i samarbete med forskare från EPFL, Max Planck Institute for Demographic Research och HEC Montreal. Den vetenskapliga artikeln <a href="https://royalsocietypublishing.org/doi/10.1098/rsos.202097">”Human mortality at extreme age” är publicerad i tidskriften Royal Society Open Science</a>. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Om studien </h2> <div> Data samlades in dels genom den internationella databasen om livslängd (International Database on Longevity) som innehåller över 1 100 så kallade supercentenarians (personer över 110 år) från 13 länder* och dessutom semi-supercentenarians (personer över 105 år) från några av länderna, och dels genom uppgifter från Italien om alla personer som var minst 105 år mellan januari 2009 och december 2015. </div> <div>Forskarna använde en kombination av extremvärdesstatistik, överlevnadsanalys och datorintensiva metoder för att analysera dödligheten hos italienska och franska semi-supercentenarians. Fynden överensstämmer med tidigare analys av den internationella databasen om livslängd och tyder på att varje fysisk övre gräns för människans livslängd är så hög att det är osannolikt att någon når den. </div> <div><br /></div> <div> *Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, England, Wales, Finland, Tyskland, Norge, Spanien, Sverige, USA. </div> <div> <br /><strong>För mer information, kontakta: </strong></div> <div>Holger Rootzén, professor vid institutionen för matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola. <br />Tel. 031 772 35 78</div> <div>E-post <a href="mailto:hrootzen@chalmers.se">hrootzen@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Länkar till medier som rapporterat om studien</strong></div> <div> <a href="https://www.france24.com/en/live-news/20210928-want-to-live-forever-theoretically-you-could-study-says">https://www.france24.com/en/live-news/20210928-want-to-live-forever-theoretically-you-could-study-says</a><br /><a href="https://www.thetimes.co.uk/article/humans-could-live-to-130-this-century-scientists-predict-f6dfmct30">https://www.thetimes.co.uk/article/humans-could-live-to-130-this-century-scientists-predict-f6dfmct30</a><br /><a href="https://nz.news.yahoo.com/want-live-forever-theoretically-could-231826335.html?guccounter=1&amp;guce_referrer=aHR0cHM6Ly9yb3lhbHNvY2lldHkuYWx0bWV0cmljLmNvbS9kZXRhaWxzLzExNDIwNzYxNS9uZXdz&amp;guce_referrer_sig=AQAAAGi53YiNcbL5ecQW39sB9SheW-iz4mskBC25WOE9I3_VcP8oL2dt5bXQ8NBbMLoIb13NCna25nONcN98cCZd_fTBaE66xEsPPtH8-EyRvDnHUla0_8Am94IEFPd8jqbxbls6X9EtpqzbW6x2W39FDt429la5VI7zkoiJIwXzJtgg">Lebenserwartung: Menschen könnten über 130 Jahre alt werden - WELT Want to live forever? Theoretically, you could, study says​</a> (yahoo.com)</div> <div><br /></div> <div>Text: Karin Wik och Anneli Andersson<br />Foto: toppbild Danie Franco on Unsplash. Porträtt av Holger Rootzén: Helle Rootzén</div> ​​​​Wed, 20 Oct 2021 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Podd-om-forskning-for-en-battre-framtid.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Podd-om-forskning-for-en-battre-framtid.aspxPodd om forskning för en bättre framtid<p><b>​Framtid, puffning, astronomi och medmänsklighet är de ämnen som Olle Häggström och Stefan Livh med hjälp av utvalda gäster hittills gripit sig an i sin nya podcast.  Den heter Vetenskapligt med Häggström &amp; Livh, och beskrivs som ”en liten lättsam podd om de stora ämnena”.</b></p><p><a href="https://play.acast.com/s/vetenskapligt-med-haggstrom-and-livh"><img width="200" height="200" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Logotyp Vetenskapligt" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Vetenskapligtlogotyp200x200.jpg" style="height:200px;width:200px;margin:5px" /></a>Varje avsnitt ägnas ett vetenskapligt område som med hjälp av en inbjuden gäst får en lättfattlig presentation. Områdena är sådana som intresserar Olle själv, med tonvikt på beröringspunkter med det framtidsintresse som han har. Det är fler nyttobetonade områden än grundforskning, men det finns också med, som i astronomiavsnittet med Maria Sundin. Podden har flera förebilder och Olle nämner särskilt Robert Wiblins <em>80 000 Hours Podcast</em>, där man i tretimmarsavsnitt fördjupar sig i angelägna kunskapsområden som gör världen bättre. Olle och Stefan har valt en lite lättsammare form för det hela och håller avsnitten på drygt en timme.</p> <h2>Från blogg till podd</h2> <p>– Idén om en podd har funnits ganska länge. Flera personer sagt att du har ju sedan länge en blogg men det är ganska omodernt, varför poddar du inte? Sedan har jag varit gäst ganska många gånger hos radioprofilen Stefan Livh i programmet <em>Förmiddag i P4 Göteborg</em> och det har alltid varit en trivsam stämning. Han har gått i pension nu och gör frilansgrejer, och vi något tillfälle frågade han: ska du inte göra en podd? Jo, om du hjälper mig, sa jag, och så blev det. Stefan är min bisittare som bland annat ser till att vi håller oss på mattan och inte svävar ut i alltför akademiskt språk, och han har också hand om redigeringen.</p> <p>Medel för poddens produktionskostnader kommer från Naturvetenskapliga fakultetens utlysta stöd till samverkansinitiativ och de täcker tio avsnitt. Det första lades ut i mitten av juli och sedan har ytterligare tre kommit med ungefär två veckors mellanrum. Två avsnitt håller på att redigeras och två till är inbokade för inspelning, så det är snart dags att ta ställning till hur podden ska gå vidare. Det finns absolut ingen brist på intressanta gäster försäkrar Olle. Avsnitten har spelats in i Olles eller Stefans lägenhet, en del med gästen närvarande och en del på distans.</p> <h2>Förberedelse och flexibilitet</h2> <p>– Det känns som om vi hittat ett tonfall som fungerar. En nyckel till bra samtal är att förbereda sig med ett antal frågeställningar där man vet att gästen har intressanta saker att säga, samtidigt som det behövs en flexibilitet för att kunna plocka upp infall som kommer under samtalets gång. Det händer att Stefan överrumplar mig på ett roligt sätt.</p> <p>Den respons som kommit hittills har varit positiv men, konstaterar Olle, den har också mest kommit från folk som han känner. Ämnena har inte varit särskilt upprörande så här långt, men det kan komma det också lovar han. I nästa avsnitt som läggs ut är Olle så att säga gäst i sitt eget program, då ämnet är den bok om AI som han utkom med i våras, Tänkande maskiner.</p> <p><a href="https://play.acast.com/s/vetenskapligt-med-haggstrom-and-livh">Podcast Vetenskapligt med Häggström &amp; Livh</a></p> <p>Avsnitt hittills:<br /><em>Grandiosa framtider med Anders Sandberg</em><br /><em>Pengar, pandemi och puffning med Linda Thunström</em><br /><em>Mitt i planeten med Maria Sundin</em><br /><em>Medmänsklighet på smartast möjliga sätt med Stefan Schubert</em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström</p>Mon, 20 Sep 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Forskning-om-smittspridningsmodeller-ar-arets-genomslag-i-samhallet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Forskning-om-smittspridningsmodeller-ar-arets-genomslag-i-samhallet.aspxForskning om smittspridningsmodeller är årets genomslag i samhället<p><b>​Nya modeller som förutsäger vårdbehovet av covid-19-patienter har gjort det möjligt att bedriva en mer effektiv sjukvård under pågående pandemi. Torbjörn Lundh och Philip Gerlee på Institutionen för matematiska vetenskaper får Chalmers pris för genomslag i samhället 2021.</b></p><p>​– Det känns helt fantastiskt, när jag fick telefonsamtalet tänkte jag: är det ens möjligt, med tanke på att förra årets pristagare också var från Matematiska vetenskaper, säger Torbjörn Lundh. Även om man enbart följt kriterierna för priset så tycker jag att det var modigt av kommittén.</p> <p>– Ja, och motiveringen var ju väldigt rolig läsning för oss, inflikar Philip Gerlee (se faktaruta).</p> <p>Det är nu nästan exakt 18 månader sedan Världshälsoorganisationen konstaterade att coronavirusutbrottet blivit en pandemi. Ett par dagar innan dess hade logistikerna Ingrid Fritzell och Julia Karlsson, som arbetar med chefläkaren Thomas Brezicka på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, kontaktat Philip Gerlee och bett om ett möte redan samma dag. Tidsfaktorn var viktig, den vanliga akademiska proceduren skulle inte vara snabb nog.</p> <h2>”Vad vill ni ha?”</h2> <p>– Vi kände att vi ville bidra på riktigt och vara en kugge i att bekämpa pandemin, och frågade: vad vill ni ha? Och det handlade då om modeller för att kunna förutsäga hur många som skulle behöva läggas in på sjukhus och när det skulle ske. Vi hade förkunskaper i relaterade saker som modeller och biologiska data som vi fick god användning för, och började bygga först enkla modeller, sedan alltmer förfinade och anpassade för Sahlgrenska. Sedan ville de också att vi skulle utvärdera andra modeller, till exempel fanns det en tidig isländsk modell. (Läs mer: <a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/De-forutsager-vardbehovet-for-covid-19-patienter.aspx">De förutsäger vårdbehovet för covid-19-patienter</a>, intervju från september 2020).</p> <p>Efter en månad skrev Torbjörn och Philip en debattartikel (<a href="https://www.svd.se/alla-modeller-ar-fel--nagra-ar-anvandbara">Alla modeller är fel – några är användbara</a>, Svenska Dagbladet 22 april 2020). Det fanns många starka åsikter om hur Sverige hanterade pandemin och de ville förklara varför man måste vara försiktig med komplexa modeller. Artikeln uppmärksammades av epidemiologer i Linköping och Lund som ville samarbeta. Kliniker, epidemiologer och modellerare jämförde sina forskningsresultat, vilket bland annat resulterade i ett projekt om hur resmönster kan förutsäga vårdbehovet.</p> <p>Spridning av sjukdomar är bland annat beroende av antalet fysiska möten människor emellan, och som indikatorer för detta användes dels mobiltelefondata, dels lokaltrafikanvändning. Båda visade sig fånga pandemivågorna väl, vilket också kan användas för att förutsäga behovet av sjukvård (Läs mer: <a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Resmonster-kan-forutsaga-vardbehov-under-pandemin.aspx">Resmönster kan förutsäga vårdbehov under pandemin</a>, från januari 2021). Philip var även medförfattare av en rapport på uppdrag av Folkhälsomyndigheten, som utvärderade såväl Fohm:s egna som andras pandemimodeller under 2020. (Läs mer: <a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/pandemimodeller-bidrog-till-forstaelse.aspx">Osäkra pandemimodeller bidrog ändå till förståelse</a>, intervju från maj 2021).</p> <h2>Många tänkbara indikatorer</h2> <p>Med en andra och tredje våg av smitta behövs det helt andra modeller än i början. Nu försöker man bland annat skatta smittsamheten hos olika virusmutationer. I botten handlar det om evolutionsbiologi, vilket också är kunskaper som Torbjörn och Philip har. Man försöker också hitta fler indikatorer som kan bidra i modellerna. Här finns många möjligheter, men tyvärr stoppas de ofta av juridiska hinder. En ganska bra indikator visade sig vara samtal till 1177, kopplat till vissa diagnoskoder som hosta. Mobilitetsdata var som sagt också bra, men det var betydligt lättare att få ut data från Västtrafik än från mobiltelefonbolagen. Analyser av avloppsvatten skulle kanske kunna ge en ännu tidigare signal.</p> <p>– Vi har båda tidigare jobbat tillsammans med kliniker och cellbiologer, men epidemiologer var nytt och de hade helt andra krav kring vad det innebär att en modell funkar och hur man gör när man utvärderar en modell. Det har varit väldigt lärorikt att sätta sig in i sjukvårdskulturen, till exempel detta med att arbeta med så känsliga data att man bara får använda särskilda laptoppar för det. Det är både nyttigt och spännande att röra sig över kulturbarriärer.</p> <p>Om ett par veckor deltar Torbjörn och Philip i en nordisk konferens som Nordforsk anordnar med forskningsnätverket NordMathCovid. Många av de deltagande forskarna är kopplade till sina länders folkhälsomyndigheter och gör prognoser för dem, och här kan tänkbara framtida samarbeten formas. De har också sökt pengar inom Vetenskapsrådets utlysning för beredskapsforskning, besked väntas i december. Planen är att fortsätta att utvärdera alla de olika pandemimodeller som finns och titta på hur man kan koppla ihop dem med beslutsfattare på bästa sätt. Med en bättre användning av övervakningsmodeller för smittspridning kan det finnas en verktygslåda färdig att ta i bruk inför nästa pandemi.</p> <p>Mer information: populärvetenskapliga föreläsningar på YouTube, <a href="https://www.youtube.com/watch?v=-5t1JGUOUlE">Kan man räkna på en pandemi?</a> av Philip Gerlee och <a href="https://www.youtube.com/watch?v=fVxhqy6o6Ec&amp;t=1138s">Beräknande virus</a> av Torbjörn Lundh.</p> <br /><strong>Text och foto</strong>: Setta AspströmThu, 09 Sep 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/robert-berman-icm2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/robert-berman-icm2022.aspxGeometri från Chalmers i matematikens Hall of fame<p><b>​International Congress of Mathematicians, ICM, är den största och mest prestigefyllda konferensen inom matematikämnet. Vid nästa tillfälle, i Sankt Petersburg 2022, har Robert Berman bjudits in för att hålla en presentation i konferensens geometrisektion. </b></p><div><a href="https://www.mathunion.org/icm/past-icms">ICM hölls första gången 1897</a> och är därmed en av världens äldsta kongresser. Att den hålls endast vart fjärde år är en ytterligare bidragande faktor till den höga status den uppnått genom åren. Att bli inbjuden för att hålla en presentation är en ära som i en <a href="https://www.nature.com/articles/526178a">artikel i tidskriften Nature 2015</a> jämfördes med att bli invald i &quot;Hall of fame&quot; i valfri idrott.   </div> <div><br /></div> <div>Robert Berman är professor vid avdelningen för Algebra och geometri. Han blev Wallenberg Academy Fellow 2012 och Wallenberg Scholar 2019. Om sitt deltagande på ICM säger han &quot;Det ska bli jättekul att åka dit och interagera med matematiker från hela världen&quot;. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Profilbilder/robertberman.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></div> <div>Roberts forskning kretsar kring Kählergeometri. Där studeras en speciell typ av geometriska former som bland annat dyker upp i modern teoretisk fysik då Einsteins teori för gravitation ska sammanfogas med kvantmekaniken, som beskriver subatomära partiklar. Hans forskning har bland annat påvisat ett oväntat samband mellan Kählergeometri och teorin för komplexa system.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://icm2022.org/">Länk till ICM 2022​</a></div> <div><br /></div> <div>Mer om Roberts forskning kan du läsa här</div> <div><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Komplex-geometri-i-jamvikt.aspx">Komplex geometri i jämvikt</a>, från 2020</div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/forskning/matematik-universums-mest-extrema-situationer">Matematik för universums mest extrema situationer</a>, från 2021<br /><br /></div> <div>Matematiska vetenskaper var representerade även vid ICM 2018, då av Bo Berndtsson, även han på avdelningen för Algebra och geometri, och Robert Bermans handledare under doktorandtiden.<br /></div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=RKpNZ26mF2M%E2%80%8B">Se Bo Berndtssons presentation på Youtube</a>. </div> Wed, 08 Sep 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Pris-for-basta-foredrag-till-matematikdoktorand.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Pris-for-basta-foredrag-till-matematikdoktorand.aspxPris för bästa föredrag till matematikdoktorand<p><b>​Erik Jansson har belönats med en ”Ph.D. sessions award for best talk” på den internationella forskarskolan Young Researchers between Geometry and Stochastic Analysis 2021. </b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Erik Jansson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Profilbilder/erikjansson.jpg" style="margin:5px" />Sommarskolan hölls online den 16–18 juni och är en uppföljning av en workshop med liknande tema som hölls i Bergen 2020. Dess syfte är att samla forskare från olika bakgrunder inom geometri och stokastisk analys för att diskutera och främja båda fälten. Även Helena Kremp, Berlin, belönades med en <span style="font-size:11pt;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif;line-height:107%">”</span>Ph.D. sessions award for best talk<span style="font-size:11pt;font-family:&quot;calibri&quot;, sans-serif;line-height:107%">”</span>. </p> <p>Eriks föredrag hade titeln <em>Random fields on the sphere using FEM</em> och presenterade en del av hans forskning, som handlar om simulering av slumpfält. Hans doktorandprojekt är en del av Wallenberg AI, Autonomous systems and Software program (WASP) och görs vid Matematiska vetenskaper, en gemensam institution för Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.</p> <p><a href="https://sites.google.com/view/yrbgsa2021/yrbgsa2021">Mer information om konferensen &gt;&gt;</a><br /><br /><strong>Foto</strong>: privat</p>Tue, 22 Jun 2021 08:15:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Effektivare-satt-att-approximera-fysikaliska-fenomen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Effektivare-satt-att-approximera-fysikaliska-fenomen.aspxEffektivare sätt att approximera fysikaliska fenomen<p><b>​Carl Lundholm tog sig an ett matematikproblem för värmeledningsekvationen i sitt examensarbete. Sju år senare disputerar han med bland annat ett helt nytt analysramverk för samma problem.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Carl Lundholm" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/carllundholm250x300.jpg" style="margin:5px" />När man ska beskriva fysikaliska fenomen som värmeöverföring och fluidströmning matematiskt använder man sig vanligen av differentialekvationer. Ofta går dessa inte att lösa exakt, utan man får använda sig av metoder som ger approximativa lösningar. En av dessa metoder är finita element-metoden, FEM. Med denna delar man upp (diskretiserar) det geometriska område där man vill lösa differentialekvationen (lösningsdomänen) i många små delar. Ju fler delar man har, desto noggrannare blir den approximativa lösningen. Diskretiseringen av lösningsdomänen ger upphov till ett beräkningsnät som vanligtvis består av trianglar (i två dimensioner) eller tetraedrar (i tre dimensioner).</p> <p>Anta nu att lösningsdomänen innehåller ett objekt som rör på sig. Ett exempel är om man har en snurrande propeller och vill veta hur den får det omgivande vattnet att strömma. Trianglarna i beräkningsnätet deformeras när propellern rör sig och när deformeringen gått för långt så måste man kassera sitt beräkningsnät och räkna fram ett nytt, vilket tar tid och beräkningskraft. Om man slapp skapa nya beräkningsnät hela tiden skulle man kunna lösa komplicerade problem snabbare och billigare. Och det är här som Carls forskning om skuren FEM (CutFEM) på överlappande nät kommer in i bilden: med denna metod kan man skapa ett beräkningsnät kring objektet (propellern) och ett annat i den tomma lösningsdomänen, och flytta in det ena ovanpå det andra och låta det röra på sig. Då behöver man bara räkna fram sina beräkningsnät en enda gång. En klurighet med skuren FEM är dock att få ihop lösningen i skarven mellan de båda näten så sömlöst som möjligt.</p> <h2>Analys och tillämpningar</h2> <p>Innan man börjar tillämpa en approximativ lösning på verkliga problem måste man veta att den producerar bra approximationer till den exakta lösningen – man analyserar metoden. Fram tills nu har analys av skuren FEM på överlappande nät enbart gjorts för stationära (tidsoberoende) problem. En stor del av Carls avhandling handlar därför om att analysera sådana metoder för tidsberoende problem.</p> <p>Tillämpningarna i avhandlingen handlar istället om stationära problem. Ett exempel är att man vill bygga flera hus på en ö och placera dem så lite utsatta för vind som möjligt men samtidigt med bästa möjliga utsikt. Vinden beskrivs då med en differentialekvation och ett beräkningsnät för FEM skapas. För att inte behöva skapa ett nytt nät så snart som man prövar en annan placering av husen använder Carl överlappande nät, och kan använda dem om och om igen för alla konfigurationer.</p> <p>Det viktigaste bidraget i avhandlingen handlar om ett nytt analysramverk. Arbetet som ledde fram till det började Carl som sagt med redan i sitt examensarbete. Han och hans handledare Anders Logg och Mats G. Larson tog då det enklaste tidsberoende problemet, värmeledningsekvationen, och försökte säga något om den med skuren FEM på överlappande nät. Den mer krävande L2-analysen fungerade inte. Då prövade de dels med en enklare energianalysen, dels med enklare nätrörelser då det gick att använda L2-analysen. Eftersom befintliga analysmetoder inte fungerade så fick de med tiden uppfinna ett nytt analysramverk som gjorde det. Det nya analysramverket verkar därmed vara robustare än tidigare existerande sådana.</p> <h2>Ville stänga så få dörrar som möjligt</h2> <p>– Jag läste Kemiteknik med fysik på kandidatnivå och ville delvis hålla det så brett som möjligt, och då hamnade jag här, i matematiken. Jag gillar också idén om att observera naturen och beskriva den matematiskt för att få en djupare förståelse och kunna förutsäga den, vilket FEM bidrar till. FEM har också tilltalat mig för att det både involverar teoretisk analys och mer praktisk programmering.</p> <p>Att brottas med ett problem till och från i flera år har varit både motiverande och frustrerande. Många ”bra” idéer har sedan visat sig inte fungera, men som Carl säger, man kör på ändå eftersom man vill få gjort sitt lilla bidrag till matematiken. Att doktorandtiden här i Sverige innehåller både forskning, undervisning och kurser har också sina sidor, men Carl tycker att de goda överväger – det är visserligen jobbigt när man behöver tiden till forskningen, men bra avbrott när man kör fast och också kan få lite nya idéer och verktyg. Att undervisa är bra för att rekapitulera grunderna och få bekräftat vad man kan.</p> <p>– Det finns nog inget matematikområde som jag är helt ointresserad av och det är roligt att lära sig något helt nytt och bli påmind om varför man började i första hand. Men det kan ta tid att sätta sig in i något på djupet, och ibland behöver man inte gå hela vägen till salstentamen för att det ska vara givande.</p> <p>Härnäst planerar Carl att söka en postdoktorstjänst i Umeå där han kan fortsätta att arbeta med det nya analysramverket och tillämpa det på andra problem för att se hur väl det står sig. Det fungerar väl på standardproblem, men det gör även andra metoder, så nu är han intresserad av att studera bland annat ”konstiga” diskretiseringar, till exempel om man har ett beräkningsnät som deformeras.<br /><br /><em>Carl Lundholm disputerar i matematik med avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/524200">Cut Finite Element Methods on Overlapping Meshes: Analysis and Applications</a></em><em>, </em><em>tisdag den 29 juni kl 13.15 via Zoom. Handledare är Anders Logg, biträdande handledare Mats G. Larson och Klas Modin.</em><br /><br /><strong>Text och foto</strong>: Setta Aspström</p>Mon, 21 Jun 2021 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematik-for-effektivare-utveckling-av-lakemedel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematik-for-effektivare-utveckling-av-lakemedel.aspxMatematik för effektivare utveckling av läkemedel<p><b>​Matematisk modellering handlar om att lösa verkliga problem och att bättre förstå världen omkring oss. Inom läkemedelsutveckling kan matematisk modellering användas för att bättre förstå ett läkemedels egenskaper och effekter.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Grafisk illustrattion över en modell för att beskriva ett läkemedel" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/Lakemedelsmodell.jpg" style="margin:5px" />När ett läkemedel ska utvecklas kommer man till ett stadium då man gör kliniska studier för att karakterisera läkemedlets egenskaper och effekter på människor. För att bättre förstå och kvantifiera läkemedelseffekten kan man använda matematiska modeller. Det kan till exempel handla om att förstå hur läkemedel beter sig inne i kroppen – deras koncentration över tid, hur de tas upp, distribueras och elimineras, och vilken effekt de har. Dessa modeller benämns ofta med förkortningen PK-PD, där PK står för farmakokinetik och PD för farmakodynamik.</p> <p>Att utveckla modellerna och kalibrera dem mot mätdata är ett komplext och beräkningstungt problem. Jacob Leanders doktorsavhandling presenterar nya beräkningsmetoder och applikationer av dessa, för att göra kalibrering mot mätdata snabbare och effektivare när man bygger modeller. Han har också tittat på en utvidgning av modellerna till så kallade stokastiska modeller.</p> <p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Jacob Leander" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/jacobleander200x250.jpg" style="margin:5px" />– En av de mer intressanta problemställningarna vi undersökt är hur vi bättre kan utnyttja data som patienterna själva samlar in i hemmet. Ett exempel är studier i astma, där patienterna kan mäta sin lungkapacitet flera gånger om dagen under ett helt år. Det ger förstås väldigt mycket data, och vi har utvidgat de klassiska modellerna till stokastiska modeller för att bättre förstå hur patienternas lungfunktioner varierar över tid och hur läkemedlet påverkar detta.</p> <h2>Växande område för matematiker</h2> <p>Detta kan vara ett av de första exemplen av modellbaserad analys av hemmätningar som gjorts, och Jacob hoppas att det i framtiden kan bli ett komplement till nuvarande analysmetoder. Bland annat skulle det kunna användas för att designa mer informativa kliniska studier, till exempel genom att kunna minska antalet patienter i studien. Detta är positivt både ur ett etiskt och ett ekonomiskt perspektiv. I avhandlingen utvecklas även metoderna i sig. En ny metod för modellkalibrering har utvecklats, och denna metod är nu tillgänglig i en av de mest använda programvarorna för modellering av PK-PD. Modellerna som sådana är generella och metoderna kan därför användas inom många områden där man mäter på flera enheter och över tid, till exempel för variabilitet på cellnivå. </p> <p>De senaste åren har läkemedelsutveckling haft ett stort fokus mot att ta in matematiska modeller för att kunna ta beslut under utvecklingens gång, som vilken dos man ska använda i en klinisk studie och för vilka patienter som ett läkemedel kan förväntas få bäst effekt. Utvecklingen av datorer möjliggör också allt mer komplexa beräkningar och simuleringar. Framtiden för matematiker är ljus – det behövs många modellerare inom fältet! </p> <h2>Arbete och studier parallellt</h2> <p>Jacob har alltid gillat matematik, fysik och problemlösning. Han började studera på Teknisk fysik 2007, men när Teknisk matematik startade ett år senare bytte han program. Främsta skälet var att Teknisk matematik hade mer fokus på matematik och programmering, något han sedan haft stor nytta av i sitt yrkesliv. De första åren var Jacob väldigt inne på finansmatematik men då han blev erbjuden att göra sitt examensarbete för AstraZeneca svängde han om. Jacob tog sin masterexamen 2012 och därefter studerade han på Advanced Engineering in Mathematics (AEM), ett tvåårigt licentiatprogram med nära anknytning till industrin.</p> <p>– Jag hade gärna velat fortsätta till doktorsexamen redan då, men programmet var inte upplagt så, utan jag började jobba som farmakometriker på AstraZeneca 2015 med liknande saker som jag gjorde i min licentiatexamen. Efter några år så öppnades en möjlighet att starta ett forskningsprojekt och bli industridoktorand på deltid. Det var faktiskt AstraZeneca som tog initiativet och mitt projekt ligger väldigt nära det jag gör annars i mitt dagliga arbete.</p> <p>Så sedan 2017 har Jacob arbetat halvtid och studerat till doktor den andra halvtiden, knuten till FCC (Fraunhofer-Chalmers Research Centre for Industrial Mathematics). Det har inte alltid varit helt lätt att få ihop det men han tycker ändå att det har gått över förväntan, och inte minst har man fått fram intressanta resultat som man kommer att fortsätta att utveckla i samarbete mellan FCC och AstraZeneca.</p> <p>– Det har varit positivt att jag själv kunnat styra ganska mycket vilka kurser jag läst, att det funnits en frihet i att avgöra vad som är relevant för mig, till exempel läste jag en kurs i Uppsala om Monte Carlo-metoder för dynamiska system. Det är spännande att nätverka med doktorander och upptäcka att andra håller på med liknande saker. Som industridoktorand har man tyvärr inte så starka kopplingar till institutionen, jag tycker att det vore bra om man kunde ha mer kontakter och knyta bättre nätverk med akademin.<br /><br /><em>Jacob Leander disputerar i tillämpad matematik och matematisk statistik med avhandlingen <a href="https://research.chalmers.se/publication/523650">Mixed Effects Modelling of Deterministic and Stochastic Dynamical Systems – Methods and Applications in Drug Development</a>, fredag den 4 juni kl 10.00 via Zoom. Handledare är Mats Jirstrand, biträdande handledare är Marija Cvijovic.</em><br /><br /><strong>Text</strong>: Setta Aspström<br /><strong>Bild</strong>: Grafisk illustration över en modell för att beskriva ett läkemedels koncentration och effekt, Jacob Leander<br /><strong>Foto</strong>: privat</p>Thu, 27 May 2021 09:35:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/pandemimodeller-bidrog-till-forstaelse.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/pandemimodeller-bidrog-till-forstaelse.aspxOsäkra pandemimodeller bidrog ändå till förståelse<p><b>​Sedan covid-19-pandemins start har flera modeller utvecklats för att förutse spridning av viruset, dödsfall och sjukvårdsbelastning i Sverige. Nu har forskare på uppdrag av Folkhälsomyndigheten sammanställt och utvärderat modeller av covid-19. Rapporten visar att pandemimodeller bidrog till förståelse för pandemins utveckling, men pekar också på brister.​</b></p>​​När ett nytt virus med potential att sprida sig över hela världen upptäcks är det bråttom. Det kan gå så fort som två månader från upptäckten av viruset till dess att det sprider sig över stora delar av jorden och drabbar en stor mängd människor i en pandemi. Under år 2020 har olika epidemiologiska modeller använts som stöd för att planera vården inom sjukvårdsregioner och beslutsfattande på nationell nivå i Sverige.<div> <div>På uppdrag av Folkhälsomyndigheten har forskare vid Linköpings och Lunds universitet tagit fram rapporten ”Sammanställning och utvärdering av modeller för pandemiprediktion i Sverige under 2020”. Forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet har också medverkat. <span style="background-color:initial">I </span><span style="background-color:initial">rapporten har forskarna gått igenom modeller för prediktion av spridning av covid-19 och sjukvårdsbelastning i Sverige. De har utvärderat 22 olika modeller som tagits fram av svenska och internationella forskare, Folkhälsomyndigheten och andra svenska myndigheter. </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Modeller är till nytta för planering av åtgärder</h2> <div><span style="background-color:initial">– Med prediktionsmodeller försöker man förutspå hur något troligtvis kommer att utvecklas, i det här fallet en pandemi, baserat på tillgänglig information vid en viss tidpunkt. Modellerna ska kunna användas som underlag för olika aktörer att vidta åtgärder för att undvika negativa konsekvenser, säger Toomas Timpka, professor vid Linköpings universitet och överläkare vid Region Östergötland. ​</span>Forskarna bakom rapporten menar att flera av prediktionsmodellerna bidrog positivt till förståelsen av hur pandemin utvecklade sig och att de var till nytta för planeringen av åtgärder. Modellerna visade att smittspridningen troligtvis skulle skilja sig avsevärt åt mellan olika delar av landet. Modeller av olika scenarier visade också att förändringar i sociala kontaktmönster kan göra skillnad för smittspridningen.<br /> Samtidigt visar granskningen återkommande brister hos många av modellerna.<br />– Bland annat är det i flera fall oklart vilka data som har använts och vad syftet egentligen har varit med underlagen. Det är viktigt för mottagaren att detta är tydligt så att man kan fatta beslut baserat på modellerna i den mån det går, säger Anna Jöud, docent vid Lunds universitet. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Viktigt att utvärdera modellerna</h2> <div>Bara ett fåtal av de publicerade modellerna hade utvärderats med avseende på hur väl prediktionen stämde överens med hur det blev i verkligheten. I rapporten presenterar forskarna rekommendationer om hur arbetet med epidemiologisk modellering kan utvecklas.<br /> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/philipgerlee200x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Philip Gerlee" style="margin:5px" />– Vår utvärdering visar att det finns ett behov av att standardisera dokumentation och kommunikation av modeller och deras prediktioner. Det är också viktigt att de antagandena som modellen bygger på är tydligt formulerade, säger Philip Gerlee, docent vid Chalmers tekniska högskola. </div> <div>Det är viktigt att utvärdera prediktionsmodellers kvalitet och praktiska användbarhet för att de ska kunna bidra till att rusta samhället inför kommande pandemier.<br /> – Programmet COVID-19 Forecast hub i USA är en bra förebild. Där delas prediktioner av pandemins utveckling vid tidpunkten som de görs, så att andra analytiker eller forskare sedan kan utvärdera hur väl förutsägelserna stämde med hur utfallet blev i verkligheten. Det är till hjälp för att ta reda på vilka metoder som fungerar bra. Det vore ett bra steg att ha ett liknande program i Europa, säger Toomas Timpka. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Rapporten </h2> <div>”Sammanställning och utvärdering av modeller för pandemiprediktion i Sverige under 2020”, <br />Anna Jöud, Philip Gerlee, Armin Spreco, Toomas Timpka, 2021. <br />Länk: <a href="http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1557080&amp;dswid=-8812">http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1557080&amp;dswid=-8812</a> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Kontakt </h2> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/gerlee.aspx">Philip Gerlee, docent,</a> Matematiska vetenskaper </div> <div><a href="https://liu.se/medarbetare/tooti02">Toomas Timpka, professor​</a>, Linköpings universitet</div> ​</div> ​Wed, 26 May 2021 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/V-sektionen2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/V-sektionen2020.aspxV-sektionens pedagogiska pris till Irina Pettersson<p><b>​​Varje år delar SNV (V-sektionens studienämnd) ut ett pedagogiskt pris till en lärare som studenterna på sektionen har röstat fram.</b></p><p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Irina Pettersson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Profilbilder/irinapettersson.jpg" style="margin:5px" />Priset ska gå till den lärare som studenterna tycker har inspirerat och lärt dem mest under året som gått. Kursen som Irina undervisat heter Beräkningsmatematik och ges till tredjeårsstudenter inom programmen Samhällsbyggnadsteknik och Arkitektur och teknik. Prispokalen kommer att lämnas över vid lämpligt tillfälle framöver.</p> <p>Ett urval av kommentarer från studenternas nomineringar:</p> <p>”Irina gjorde MVE515 till en av de bästa mattekurserna vi läst trots hemstudier och pandemi. Hon frågade varje vecka oss studenter om vi hängde med och vad vi tyckte om kursen, mötte alla våra önskemål och förklarade teorin så vi förstod. Finns ingen i närheten så pedagogisk som Irina! Hon är väl värd detta pris och vi ska vara riktigt tacksamma att få haft möjligheten att lära av henne. Fantastiskt bra på att lära ut matematik via digitala hjälpmedel!</p> <p>Trots att kursen hölls på distans var Irina väldigt duktig på att på ett pedagogiskt sätt förklara och lära ut så att alla förstod och hängde med. Hon såg även till att fråga oss studenter om vi hängde med eller om det var något som kunde förändras för att vi skulle förstå på ett bättre sätt. Hon tog även hänsyn till vår feedback och ändrade sitt upplägg på när inlämningar och redovisningar skulle ske eftersom vi studenter kom med önskemål. Hon var även mycket hjälpsam över mejl och tog sig tid att svara snabbt oavsett tid på dygnet eller vilken veckodag det var. Mycket bra, bästa pedagog hittills.</p> <p>Hon är lyhörd och jag upplever att hon ser alla studenter. Verkar ha lagt mycket tid och energi på att lära sig tekniken för att kunna leverera förstklassig distansundervisning.</p> <p>Eftersom hon tar sina studenters åsikter i åtanke och anpassar kursen så vi studenter gynnas och lär oss! Irina lyssnade på allas kommentarer och idéer och förslag på förbättringar för att göra kursen så bra som möjligt för oss. Tog ett svårt ämne och gjorde allt i sin kraft för att förenkla det. Också väldigt omtänksam och bryr sig att man förstått.</p> <p>Bästa kursupplägget, superbra föreläsningar och engagerad lärare! Tydlig, strukturerad och rolig lärare som skötte online-undervisningen dunder!!  </p> <p>Irina är den enda föreläsare/lärare som gjort relativt avancerad matematik ”lättförståeligt” (så lättförståeligt som avancerad matematik kan bli iallafall) på Chalmers, i min upplevelse. Hon är en duktig pedagog samtidigt som hon är en begåvad matematiker, vilket inte ofta är två egenskaper som brukar samexistera.</p> <p>Irina löste distansstudierna på ett föredömligt sätt, den bästa kursen på distans hittills.”<br /><br /><strong>Foto</strong>: privat</p>Thu, 20 May 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Fran-trefargningar-till-kristaller-och-magnetiska-material.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Fran-trefargningar-till-kristaller-och-magnetiska-material.aspxFrån trefärgningar till kristaller och magnetiska material<p><b>​Linnea Hietalas forskning handlar om en viss typ av rutnätsmodeller och den så kallade partitionsfunktionen. Den kan användas till att beskriva sannolikheten för att partiklarna i ett material har lagt sig i en viss ordning, och räkna antalet möjliga ordningar.</b></p><p>​Matematiska modeller är grundläggande för många olika forskningsområden, och en del av den matematiska forskningen handlar om att bygga upp en kunskapsbank om de komplicerade matematiska funktioner som beskriver olika modeller. Inom fysik används modeller bland annat för att beskriva olika material. Genom att beskriva ämnets partiklar ordnade i ett rutnät kan man ge en förenklad bild, till exempel av hur vattenmolekylerna kan lägga sig i is eller för att beskriva andra kristaller. De flesta sådana modeller är alldeles för komplicerade för att beskriva exakt, men vissa specifika modeller har en matematisk struktur som gör att man kan studera dem utan förenklingar.</p> <p><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Linnea Hietala" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/LinneaHietala250x300.jpg" style="margin:5px" />– Ett enkelt exempel på en modell är den så kallade trefärgsmodellen, där man färgar ett rutnät med tre olika färger enligt regeln att intilliggande rutor ska ha olika färg. Man utgår från ett rutnät av en given storlek, där färgen på varje ruta längs kanten är förutbestämd, och frågar sig hur man kan färga rutorna inuti rutnätet. Partitionsfunktionen beskriver då antalet möjliga sätt att färglägga hela rutnätet. Detta är förstås en extrem förenkling, i min forskning hör det en komplicerad matematisk funktion till varje färg, men om varje sådan funktion förenklas till 1 så beskriver partitionsfunktionen just antalet möjliga trefärgningar.</p> <h2>Partiklars spinn pekar i olika riktningar</h2> <p>Partiklar som elektroner och protoner har enligt kvantmekaniken en egenskap som heter spinn, som kan peka i olika riktningar. I icke-magnetiska material kan spinnen peka i alla möjliga slumpmässiga riktningar medan de i magnetiska material ordnar sig så att de antingen pekar åt samma håll eller exempelvis med vartannat spinn åt motsatt håll. Spinnet i ett magnetiskt material kan beskrivas med hjälp av upp- och nerpilar i ett rutnät eller på en lång rad i en kedja och när man studerar dessa kedjor dyker särskilda funktioner upp. Linneas forskning visar hur dessa funktioner kan beskrivas med hjälp av trefärgsmodellen, vilket är ett steg på vägen till att förstå spinnkedjorna bättre.</p> <p>Linnea har också hittat en förenklad formel för partitionsfunktionen till en viss rutnätsmodell. I modellen är det ett flöde av pilar som går in i rutnätet uppifrån och nerifrån och ut till höger. På vänstra sidan svänger pilarna runt ett hörn så att en pil går ut ur rutnätet och en annan pil pekar tillbaka in, och modellen skiljer sig från de tidigare genom att ett flöde av pilar också kan starta i svängarna så att båda pilarna i svängen pekar in mot rutnätet. Med hjälp av liknande modeller har man kunnat beräkna hur pass bra ett enkelt, ungefärligt tillstånd överensstämmer med det mer komplicerade, exakta tillståndet för ett av de enklaste magnetiska materialen. Linneas modell är mer generell, vilket gör att man kanske kan använda resultaten till att beskriva samma sak för mer komplicerade magnetiska material och förstå deras egenskaper bättre. <br />– Sådana potentiella tillämpningar är så klart viktiga, men för mig är det själva matematiken i modellerna som är det intressanta. </p> <h2>Bytte matematikområde</h2> <p>Linnea har alltid varit fascinerad av matematik och fick i åttonde klass göra sin prao genom att följa doktorander på Luleå tekniska universitet, men det var inte förrän hon själv började läsa matematik som hon förstod att man faktiskt kan hålla på med ämnet på heltid. Grundutbildningen gjorde hon på Mittuniversitetet, som är mycket inriktade mot komplex analys. När hon fick en doktorandplats i Göteborg ville hon gärna pröva något annat område, och efter att ha pratat med de olika föreslagna handledarna bestämde hon sig för denna del av matematisk fysik. Det senaste året har Linnea bland annat undervisat inledande matematik för högskoleingenjörer i kemiteknik. Hon skulle gärna vilja fortsätta undervisa på universitetet och har sökt gästlärartjänster. Och naturligtvis hoppas hon även i någon mån kunna fortsätta sin forskning.</p> <p>– Det hade varit bra om man under doktorandtiden fått veta mer om vad man kan göra sedan. Fakulteten hade en sådan dag där de hade sett till att få med en matematiker, det var bra. Doktoranderna på institutionen ordnade också själva en karriärsdag i höstas och det var då något helt nytt. Även det här med hur man skriver pedagogisk portfölj hade varit bra att få veta mer om på ett tidigt stadium, så att man kan bygga på den kontinuerligt.<br /><br /><em>Linnea Hietala disputerar i matematik med avhandlingen ”<a href="https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/68147">Combinatorics of solvable lattice models with a reflecting end</a>”, fredag den 28 maj kl 13.00 i sal Pascal, och via Zoom. Handledare är Hjalmar Rosengren, biträdande handledare Jules Lamers.</em><br /><br /><strong>Text</strong>: Linnea Hietala/Setta Aspström<br /><strong>Foto</strong>: Fredrik Russmann<br /><strong>Bild</strong>: Linnea Hietala</p>Thu, 20 May 2021 08:15:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematiker-raknar-pa-spiralsnackors-form.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Matematiker-raknar-pa-spiralsnackors-form.aspxMatematiker räknar på spiralsnäckors form<p><b>​Snäckors spiralformer har fascinerat Jenny Larsson ända sedan uppväxten på Orust. Nu kan hon kalla sig snäckskalsmatematiker efter att ha disputerat på en avhandling om hur spiralerna kan beräknas logaritmiskt.</b></p><p>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Jenny Larsson" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/JennyLarsson250x300.jpg" style="margin:5px" />Den snäcka Jenny Larsson forskat om kallas vivipar strandsnäcka, eller Littorina saxatilis, och finns lite överallt i Atlanten men också utmed hela västkusten. Snäckan är intressant för evolutionsbiologer eftersom den finns i två ekotyper anpassad till olika miljöer: en lite mindre som lever på oskyddade stränder och gömmer sig i klippskrevor när vågor sköljer in, och en lite större med tjockt skal som lever på klapperstenstränder bland tång och krabbor. Men i områden där klippor möter stränder finns också flera mellanformer.<br />– Det biologerna intresserar sig för är om snäckorna håller på att utvecklas till olika arter, samt vilken roll arv respektive miljö spelar i den processen, berättar Jenny Larsson.</p> <h2>Skapar 3D-modeller från foton</h2> <p>För att undersöka hur de olika snäckorna skiljer sig åt har hon tagit fram en matematisk modell som exempelvis beskriver hur tätt skalens spiral snurrar runt och hur snäckorna växer till<br />– Jag har också gjort ett program där jag utifrån 2D-foton kan konstruera 3D-former av snäckorna och sedan undersöka deras hydrodynamiska egenskaper, alltså hur stora vågkrafter som de olika formerna utsätts för i olika flödeshastigheter och vinklar. Matematiskt räcker det med variation i några få parametrar för att förklara den mångfald av skalformer som vi kan se i naturen. Metoden kan också enkelt modifieras och användas vid undersökningar av andra snäckarter.</p> <p><a href="https://www.gu.se/nyheter/matematiker-raknar-pa-snackors-spiralform">Läs hela intervjun på Göteborgs universitets webbsida &gt;&gt;</a><br /><br /><strong>Text</strong>: Eva Lundgren<br /><strong>Foto</strong>: Susanne Liljenström</p>Tue, 11 May 2021 12:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/KAW-matematikprogrammet-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/KAW-matematikprogrammet-2021.aspxSymmetri och harmoni i fokus för ny matematikforskning<p><b>Modulära former, degenererade elliptiska operatorer och brutna symmetrier. Tre forskningsprojekt på Matematiska vetenskaper får anslag när Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses matematikprogram delar ut 25 miljoner kronor till femton matematiker. Det ska räcka till att rekrytera tre forskare från utlandet till postdoktorala tjänster i Sverige. Dessutom får två nyligen disputerade anslag för en postdoktoral tjänst i utlandet. </b></p><div> </div> <div><span>Matematikprogrammet har haft stor betydelse för matematikforskningen i Sverige. Starka miljöer som gjort internationellt avtryck har utvecklats och blivit attraktiva för ledande forskare runt om i världen. <br /></span></div> <div> </div> <div><span><br /></span></div> <div> </div> <div><span>– Avancerade kunskaper i matematik är en viktig grund för många andra vetenskaper och för utvecklingen av ny teknik. Det visar inte minst den snabba utveckling som skett inom data driven life science, AI och kvantteknologi. Om Sverige ska fortsätta att hänga med i utvecklingen så är det viktigt att vi också har matematiker som ligger i framkant, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.  <a href="https://kaw.wallenberg.org/press/nytt-tillskott-pa-25-miljoner-kronor-till-matematisk-grundforskning"><div>Läs hela pressmeddelandet från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse här.</div></a> <div><br /></div> <div>Forskarna från Matematiska vetenskaper som fått anslag presenterar sina projekt nedan. <br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny teori när fysik möter matematik</h2> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Docent Martin Raum  </h3></div> <div><div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/raum.aspx">Kontakt</a></div> </div> <div><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/KAW%202021/KWA_Raum.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt Martin Raum" style="margin:5px" />Alltsedan utvecklingen av den matematiska analysen på 1600-talet har fysiken inspirerat utvecklingen inom matematik. Så sker även idag i fysikens teorier om allting, till exempel strängteorierna, som ska förena all känd materia och alla krafter i naturen i en enhetlig teori. I den nyutvecklade matematiken för strängteorierna spelar modulära former en central roll. Det är också modulära former som är basen för mitt planerade projekt.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> Modulära former är matematiska funktioner som uppfyller vissa speciella symmetrivillkor. Alltsedan de skapades för två hundra år sedan har de spelat en viktig roll för utvecklingen av talteorin och andra grenar av matematiken. Numera finns det många olika typer av modulära former och generaliseringar av dessa. Att finna en ny klass modulära former ingår som en del av det planerade projektet.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Modulära former hjälper även till att förstå många fenomen som involverar geometriska objekt. Till dem hör de små strängar som är strängteoriernas grundobjekt. När strängarna kolliderar kan de smälta samman till nya strängar. Sannolikheten för att detta ska ske beskrivs av strängamplituder, vilka visar sig passa överraskande väl in i ett aritmetiskt ramverk som är nära besläktat med så kallade motiviska perioder i matematiken. Ett syfte med projektet är att med bidrag från strängteorin bygga upp en bredare teori som ska beskriva sambandet mellan olika motiviska perioder i familjer av geometriska objekt. </div> <div><br /></div> <div> </div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Degenererade elliptiska operatorer med breda tillämpningar </h2> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Professor Andreas Rosén  </h3></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/andreas-rosen.aspx">Kontakt</a></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/KAW%202021/ARosen_180.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt Andreas Rosén" style="margin:5px" />Den harmoniska analysen är en gren av matematiken som utvecklades i början av 1800-talet av den franske matematikern Joseph Fourier i hans studium av värmeledningsekvationen. För att komma fram till lösningen uttryckte han allmänna funktioner som oändliga serier av harmoniska svängningar, fourierserier. Det planerade projektet handlar om att utveckla tekniker från harmonisk analys för att studera material där värmeledningsförmågan varierar stort i olika riktningar.<br /></div> <div><br /></div> <div>Vid sidan av fourierserierna finns det numera många fler sätt att utveckla funktioner som oändliga serier av en uppsättning basfunktioner. Till exempel wavelets som när de kom på 1980-talet revolutionerade den harmoniska analysen. Drivkraften bakom utvecklingen kom mycket från tillämpningarna – wavelets används idag brett för att komprimera, lagra och återskapa data, bland annat inom elektroteknik, bild- och signalbehandling. <div><br /></div> <div> I början av 2000-talet kom nya genombrott då den harmoniska analysen utvecklades vidare i nära relation till men bortom wavelets. Andreas Rosén är expert på dessa nya metoder och har tillämpat dem på så kallade elliptiska partiella differentialekvationer. Den planerade studien rör de ekvationer där värmeledningsförmågan i vissa punkter tillåts vara oändlig eller noll och där kunskapen fortfarande är ofullständig. Hur mycket får ekvationskoefficienterna variera innan teorin bryter samman? Och hur blir det i de fall där värmeledningsförmågan tillåts vara både noll och oändlig i en och samma punkt, fast i olika riktningar där?</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> På jakt efter brutna symmetrier </h2> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Professor Genkai Zhang  </h3></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/genkai.aspx">Kontakt</a></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MV/Nyheter/KAW%202021/GZhang_180.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt Genkai Zhang" style="margin:5px" />Det planerade projektet handlar om representationsteori, som är en studie om abstrakta algebraiska strukturer genom att låta dem representeras av enklare och mer välbekanta strukturer i analytiska sammanhäng. Metoderna används inte bara inom algebra utan även inom andra områden som geometri och teoretisk fysik. Bland annat används representationsteori i standardmodellen för partikelfysik.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Nyckelbegreppet här är symmetri. Till vardags tänker vi oftast på symmetri som en spegelbild, men det finns många andra symmetrier som länge har varit centrala både inom matematik och teoretisk fysik. Som exempel kan man betrakta två barn som gungar på en bräda: Vertikala och diagonala symmetrier kan placeras i en större grupp, och när man undersöker bara en av dessa två så är symmetrier brutna. Symmetribrott ligger bland annat bakom upptäckten av många nya elementarpartiklar. Regler för symmetribrott (som av matematiker kallas förgreningsregler) inom representationsteorin är ämnet för detta projekt.</div> <div><br /></div> <div>Symmetrier kan vara svåra att upptäcka. Ett sätt att finna dem är att studera deras verkan, det vill säga deras representationer på tillstånd som är manifestationer av symmetrier. En sådan studie kan bli lättare att hantera om representationen begränsas till en mindre grupp av symmetrier. Regler för sådana begränsningar är just förgreningsreglerna. Inom projektet kommer forskarna att söka efter och studera förgreningsregler för vissa begränsade representationer med hjälp av metoder från matematisk analys och geometri.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Anslag till postdoktoral tjänst utomlands</h2> <div>Dessutom har Antonio Trusiani och Milo Viviani, som båda disputerade vid Matematiska vetenskaper under 2020, tilldelats anslag för postdoktorala tjänster vid Institut de Mathématiques de Toulouse, Frankrike, respektive Scuola Normale Superiore, Pisa, Italien. <br /></div> <div><br /></div> <div> </div> </div></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Läs mer om deras projekt hos Stiftelsen Knut och Alice Wallenberg</h3> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/antonio-trusiani">Antonio Trusiani<br /></a></div> <div> </div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/milo-viviani">Milo Viviani</a><br /> </div> ​Wed, 24 Mar 2021 10:00:00 +0100