Gauti
​Foto: Robert Lipic

Verktyg som beräknar miljöpåverkan belönas

​Renovas Miljöstipendium på 100 000 kronor går i år till Gauti Ljungholm Asbjörnsson, forskare vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, Chalmers. Det digitala verktyget ska göra det lättare för alla producenter av bergmaterial att beräkna sin miljöpåverkan.

– Vi vill göra det så enkelt att man inte ska behöva ta in en miljöspecialist, säger Gauti.
​Vill du veta mer om verktyget? Kontakta Gauti Ljungholm Asbjörnsson.

Behovet av bergmaterial, så kallad ballast, bara ökar i samhället. De stora infrastrukturprojekten, järnvägsbyggen och storstädernas expansion förväntas sluka material i oförminskad mängd i åtminstone 20 år framåt. Bara cirka två procent av materialet är återvunnet – men nu ökar möjligheten till en förbättring på området.

Gauti Ljungholm Asbjörnsson och hans kollegor vid Chalmers Rock Processing Research Group har tagit fram ett digitalt verktyg som simulerar och beräknar processen för utvinning av bergmaterial. Det som nu belönas med Renovas Miljöstipendium är att verktyget utvecklats till att även omfatta beräkningar av miljöpåverkan.
 
Krav på uppgifter om miljöpåverkan ökar från Trafikverket och andra myndigheter och beställare, vilket idag är komplicerat och kostsamt att få fram – och nära nog oåtkomligt för mindre aktörer.
 
– Vårt verktyg gör det lättare att beräkna sin miljöpåverkan och därmed kunna fatta bra, miljögrundade beslut, säger Gauti Ljungholm Asbjörnsson.
 
Användningen av entreprenadberg, det vill säga schaktmassor som uppstår vid exempelvis väg- och tunnelbyggen, är jämförelsevis låg i Sverige. Andelen återanvänt bergmaterial är bara cirka två procent, medan den i flera andra europeiska länder är mer än 20 procent.
 
– Det används alldeles för lite återvunnet material idag, anser Gauti Ljungholm Asbjörnsson. Vi hoppas kunna hjälpa till på vägen så att det blir enklare att hushålla med naturens resurser.
 
I Sverige används åtta–tio ton ballast per person om året.
 
– Det är lika mycket som att någon skulle lasta av hundra kilo sten om dagen på uppfarten hemma hos vår familj på fyra personer. Kan vi bara minska det litegrann gör det ändå stor skillnad.
 
– Att få det här stipendiet är helt fantastiskt! Det hjälper oss långt med att göra verktyget tillgängligt för så många som möjligt. En del intresserade bergtäktägare har faktiskt redan börjat kontakta mig, vilket visar att det finns ett stort behov, säger Gauti Ljungholm Asbjörnsson.
 

Så här går det till:

Verktyget hämtar information från miljödatabaser, livscykelanalyser, aktuella standarder och andra källor. Till detta kopplas den egna datan över materialmängder, energiförbrukning, transporter med mera.
 
– Sen trycker man i stort sett på ”play”, så får man fram sin miljöprofil, säger Gauti Ljungholm Asbjörnsson.
 
Verktyget kopplar också ihop uppgifterna med ramverket för miljöproduktdeklarationer, EPD (Environmental Product Declarations). Ännu är det dock bara ett fåtal aktörer som deklarerar enligt EPD.
 
– Ett hinder för att ta ett första steg kan vara att företagen är osäkra på hur mycket arbetet med EPD kräver, såväl ekonomiskt som kunskapsmässigt. Detta vill vi hjälpa till att överbrygga.
 

Renovas Miljöstipendium:

Renova donerar 100 000 kronor årligen till ett forskningsstipendium för doktorander och unga forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet inom alla vetenskapsområden. Forskningen ska bedrivas inom miljöområdet och ha anknytning till Renovas verksamhet.

Sidansvarig Publicerad: fr 29 okt 2021.