Nyheter: Elektroteknik, Signaler och systemhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 05 Jul 2022 05:23:01 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Algoritm-avslojar-fel-i-sjalvkorande-testfordon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Algoritm-avslojar-fel-i-sjalvkorande-testfordon.aspxAlgoritm avslöjar fel i självkörande testfordon<p><b>​En matematisk modell som signalerar att en bil är på väg att gå sönder. Detta är Chalmers bidrag till en framtida metod som ska göra det möjligt att säkert testköra fordon, även utan förare ombord.</b></p>​<span style="background-color:initial">D</span><span style="background-color:initial">en som valt testförare till yrke behöver inte bara ha en hög toleranströskel för långa och obekväma arbetspass bakom ratten. Minst lika viktig är förmågan fånga upp tidiga tecken på att någon väsentlig del i fordonet håller på att bli defekt.</span><div><br /></div> <div>Men hur kan det här säkerhetskritiska yrkeskunnandet föras vidare in i en framtid när allt fler fordon blir självkörande? Kan man blanda självkörande och förarstyrda fordon på en och samma provbana? Hur påverkas säkerheten när det inte längre finns någon ombord som kan bromsa eller styra åt sidan för att förhindra en olycka? Det är några av frågeställningarna bakom ETAVEP (Enablers for testing autonomous vehicles at existing testing grounds), ett forskningsprojekt delfinansierat av Vinnova programmet, Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, som tittar närmare på de utmaningar inom fordonstestningen som uppstår i takt med att bilarna blir alltmer autonoma.</div> <div><br /></div> <div>Forskare från Chalmers har tillsammans med lastbilstillverkaren AB Volvo och personbilstillverkaren Volvo Cars fokuserat på just den del av projektet som handlar om att fordon måste kunna övervakas även när en människas öron, känselorgan och erfarenhet inte finns på plats. </div> <div><br /></div> <div>Uppgiften har alltså varit att få till ett automatiserat system som i realtid kan ge indikation på att någon mekanisk komponent som är viktig för säkerheten är på väg att fallera.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/ETAVEP/Tomas_McKelvey-1.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:200px" /><br />Tomas McKelvey, professor i signalbehandling på institutionen för elektroteknik på Chalmers, som har lett forskningen inom delprojektet, förklarar:</div> <div><br /></div> <div>– Problemet ligger i hur man på bästa sätt övervakar ett fordon när man inte på förhand vet vad det är som ska gå sönder. </div> <div><br /></div> <div>Han betonar att man inte kan förlita sig på de system som behöver finnas ombord när de självkörande fordonen väl kommer ut i den vanliga trafiken – detta eftersom provkörningar kan ske även i tidigare faser av fordonsutvecklingen, innan de autonoma funktionerna är tillförlitliga. </div> <div><br /></div> <div>Man skulle kunna säga att det angreppssätt som valdes påminner en del om hur den mänskliga varseblivningen fungerar – vi är ju i regel rätt duktiga på att uppmärksamma sinnesintryck som avviker från det förväntade. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/ETAVEP/Picture-11_340x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:275px;height:248px" />Några tiotal accelerometrar, utplacerade på strategiskt viktiga platser i fordonet, har fått fungera som systemets känselspröt. De registrerar hur de vibrationer som uppstår i motorn och i kontakten med vägbanan fortplantar sig vidare ut i kaross och komponenter.</div> <div><br /></div> <div>– Vår hypotes har varit att vibrationernas karaktär kommer att ändras när ett fel uppstår ombord och att förändringarna ska kunna registreras med hjälp av de här instrumenten.</div> <div><br /></div> <div>För att inte ett förändrat vägunderlag ska utlösa ett &quot;falsklarm&quot;, används några av sensorerna, placerade nära fordonens hjul, för att registrera insignal. Resten av instrumenten ska sedan kunna plocka upp sådana förändringar som beror på fel ombord. </div> <div><br /></div> <div>Men för att veta hur en trasig bil vibrerar måste ju ett automatiskt system först lära sig hur en felfri bil beter sig. Så insamlingen av dessa data blev forskarnas första uppgift när väl instrumenteringen av de båda provfordonen – en tung lastbil och en personbil – var genomförd.</div> <div><br /></div> <div>– Vi åstadkommer detta genom att skapa en så kallad överföringsfunktion, en matematisk beskrivning av hur olika delar av bilen rör sig tillsammans.</div> <div><br /></div> <div>Han tillägger att denna typ av analys skapar &quot;en hisklig massa data&quot; – det handlar om cirka 1 500 så kallade komplexa tal (tal som har en realdel och en imaginärdel) per sekund.</div> <div><br /></div> <div>– Av dessa data bygger vi en stokastisk modell som beskriver normalfallet, där varje värde tillåts ha en viss variation.</div> <div><br /></div> <div>I nästa skede lät forskarna de båda provbilarna rulla på samma underlag som tidigare, men nu med diverse avsiktliga fel introducerade i fordonen.</div> <div><br /></div> <div>Data från accelerometrarna analyserades på nytt – denna gång med förhoppningen att monitoreringssystemet skulle kunna uppfatta förändringar i vibrationer som en indikation på felen.</div> <div><br /></div> <div>Fungerade det?</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/ETAVEP/Picture-4_750x340px.jpg" alt="" style="margin:5px;width:685px;height:314px" /><br /><br /><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Ja, systemet kunde ganska enkelt detektera felen – även sådana fel som enligt testförarna är väldigt svåra att upptäcka.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Bara ett av de avsiktliga felen gick systemet bet på – en mutter på en stötdämparinfästning som hade lossats några varv på den tunga lastbilen. Men det var å andra sidan ett fel som inte heller testförarna kunde känna.</div> <div><br /></div> <div>Det automatiska monitoreringssystemet som Chalmersforskarna tagit fram reagerar alltså på att något är fel – men exakt var felet finns kan systemet inte ge besked om.</div> <div><br /></div> <div>– Detta skulle man nog kunna arbeta vidare med, men det har vi inte haft tid till i den här studien. Ur säkerhetssynpunkt är det viktigaste att få reda på att ett fel inträffat, så att fordonet kan tas av testbanan.</div> <div><br /></div> <div>De praktiska försöken med monitoreringssystemet ägde rum i höstas på Volvos provningsbana i Hällered utanför Borås, där ju även den av Chalmers och RISE drivna provanläggningen AstaZero ligger.</div> <div><br /></div> <div>Förutom monitorering av fordonsstatus, som Chalmersforskarna arbetat med i det här delprojektet, så ingår i ETAVEP även metoder och system för trafikövervakning och fordonskontroll, bland annat med hjälp av radar, ljusradar (lidar) och kameraövervakning. Systemen knyts samman med kommunikation byggd på 5G-teknik.</div> <div><br /></div> <div>Enligt Tomas McKelvey är den metodik som arbetats fram inom det samlade ETAVEP-projektet först ut bland provningsanläggningar runt om i världen, när det gäller att låta autonoma och förarstyrda fordon samexistera.</div> <div><br /></div> <div>– Förhoppningen är att metoderna som tas fram ska bli ett slags internationell standard för provbanor.</div> <div><br /></div> <div>Han tillägger att företrädare för andra provningsanläggningar visat stort intresse för projektet. Orsaken är att det finns både ekonomiska och miljömässiga vinster med att kunna utnyttja befintliga anläggningar, snarare än att behöva offra mark och resurser på att bygga nya provningsbanor enbart för autonoma fordon.</div> <div><br /></div> <div>– Dessutom är provförarens arbetsliv som det ser ut idag väldigt fysiskt påfrestande. Så även ur den aspekten finns ett hållbarhetsperspektiv, avslutar Tomas McKelvey.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Fakta om forskningen:</b></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Det tvååriga forskningsprojektet ETAVEP (Enablers for testing autonomous vehicles at existing proving grounds) ingår i Vinnova-programmet Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI).</li> <li>Förutom AB Volvo och Volvo Cars samt Chalmers utgörs projektdeltagarna av forskningsinstitutet RISE, provningsanläggningen AstaZero samt forskningsföretaget SafeRadar.</li> <li>Slutrapport från projektet skrivs klart under våren.</li> <li>De som arbetat med delprojektet kring automatisk monitorering har, utöver Tomas McKelvey, varit projektledaren Patrik Nordberg från Volvo Cars samt Daniel McKelvey, student inom Engineering mathematics and computational science på Chalmers, som haft projektet som sitt examensarbete.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><b>Fakta/Accelerometer</b></div> <div>Ett instrument som mäter acceleration i förhållande till fritt fall, ofta i tre dimensioner, och som bland annat finns i varje modern mobiltelefon. En accelerometer i vila registrerar jordens gravitation.</div> <div>Instrumentet kan också, som i det här fallet, användas för att exakt registrera mycket små rörelser och vibrationer.</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta:</b></div> <div><b>Tomas McKelvey</b>, professor i forskargruppen signalbehandling på institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><span style="background-color:initial">tomas.mckelvey@chalmers.se ​</span><span style="background-color:initial">​</span></div>Fri, 13 May 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kick-off-for-Svenskt-Centrum-for-El-energilagring-och-Balansering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kick-off-for-Svenskt-Centrum-for-El-energilagring-och-Balansering.aspxKick-off för Svenskt Centrum för El-energilagring och Balansering<p><b>​Ett framtida energisystem som kommer att vara hållbart, där elkraftsystemet kommer att spela en avgörande roll i förverkligandet av det 100 procent förnybara samhället. Det är visionen för Svenskt centrum för el-energilagring och balansering (SESBC). </b></p>​För att möta denna vision kommer centret att skapa en gedigen forskningsplattform där ett team av forskare med olika kompetens arbetar tillsammans mot centrets vision och mål. Kick-off mötet var startpunkten för denna resa där forskare från Chalmers träffade industriella partners för att diskutera potentiella projekt.<span style="font-family:arial, sans-serif;background-color:initial"></span><p style="margin:0cm"><span style="font-family:arial, sans-serif"> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Kick-off%20SESBC/Massimo_Bongiorno-3_340x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:25px 5px;width:165px;height:149px" /></span><span style="font-family:arial, sans-serif;background-color:initial"><br /></span></p> <p style="margin:0cm">– Vi hade en stor uppslutning av 50 personer som var intresserade av att höra om centret och projekten. Det fanns ett genuint intresse för centrumet och verksamheten. Jag kunde se ett engagemang från alla som deltog, säger Massimo Bongiorno, direktör för SESBC.</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">– Jag hoppades verkligen på en dag full av energi med olika partners som tog tillfället i akt att lära känna varandra och utbyta idéer. Till vår glädje var det faktiskt så, säger Anna Martinelli, meddirektör för SESBC.</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">Representanter från Energimyndigheten bjöds in för att tala om hur kompetenscentra passar in i omställningen till ett hållbart energisystem. Men de berättade också om sina förväntningar från centra och hur SESBC kan bidra.</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">– Det är en stor nyhet för Chalmers att detta och andra kompetenscentra har beviljats​​medel från Energimyndigheten. Jag gratulerar alla centerledare och hyllar deras enorma insatser under utarbetandet av förslagen, säger Anna Martinelli.<span style="background-color:initial"> </span></p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">Tjugofem forskningsprojekt presenterades.<span style="background-color:initial"> </span></p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">– Varje partner som jag pratade med var mycket nöjd med dagen och projekten. I slutändan förväntar jag mig projekt som kommer att bidra till visionen och målen för centret, där vi drar nytta av den stora kompetens som vi har, säger Massimo Bongiorno.</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">Även om cirka 25 projekt presenterades kommer inte alla att beviljas. Forskare har fram till den 10 maj på sig att utveckla sin idé och lämna in en projektansökan som skickas till industripartners och centrumstyrelsen.</p> <p style="margin:0cm"> </p> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Kick-off%20SESBC/Anna-Martinelli.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;height:167px;width:185px" /><span></span><p style="margin:0cm"><span style="background-color:initial">– Det direkta målet nu är att få i gång projekt, så att forskningsprojekt kan initieras. På längre sikt ser jag fram emot att se nya kompetenser växa och elever utbildas i färdigheter som är viktiga för framtida tekniker. Framgången för detta center kommer att kräva ett robust ledarskap men också ett effektivt utbyte av kunskap mellan de skikt som har föreslagits, säger Anna Martinelli.</span><br /></p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">I juni kommer den första utlysningen av projekt att beslutas och beviljas. Ett andra utrop kommer att äga rum i höst. ​</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">Skrivet av: Sandra Tavakoli</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm"><b>För mer information, kontakta:</b></p> <p style="margin:0cm"><b>Massimo Bongiorno</b>, professor inom elteknik på institutionen för elektroteknik, Chalmers</p> <p style="margin:0cm">massimo.bongiorno@chalmers.se</p> <p style="margin:0cm"><b>Anna Martinelli</b>, biträdande professor i materialvetenskap på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</p> <p style="margin:0cm"></p> <p style="margin:0cm">anna.martinelli@chalmers.se​</p> <div><span style="background-color:initial"><font face="arial, sans-serif"></font></span></div> ​Tue, 10 May 2022 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/nya-centrumet-bridge-invigt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/nya-centrumet-bridge-invigt.aspxKickoff-möte för nya centrumet GigaHertz-ChaseOn Bridge<p><b>Nu går två av Chalmers framgångsrika centrum, GHz Centre och ChaseOn, samman och bildar det nya centrumet &quot;GigaHertz-ChaseOn Bridge Center&quot;. Sammanlagt 16 partners ingår och kommer att arbeta tillsammans för att möta de långsiktiga industriella behoven inom antenn-, mikrovågs- och terahertz-områdena.</b></p><div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Bridge%20invigning%203%20foto%20Mariana%20Ivashina.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:325px;height:161px" />I 15 års tid har de två tidigare centrumen GHz Centre och ChaseOn varit verksamma inom forskning kring antenner, mikrovågor och terahertz-teknik som två separata centrum, båda med Vinnova-finansiering. Under de senaste fem åren har de två centrumen upparbetat ett samarbete där de tillsammans omfattar 26 partners, och de bildar gemensamt Sveriges största akademisk-industriella samarbete inom sina forskningsområden.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>De rådande globala trenderna med allt mer tvärvetenskaplig forskning och ökade innovationsmöjligheter för industrier lade grunden till en vision om att bilda ett gemensamt konsortium, och när Vinnovas finansiering löpte ut 2021 startades det tvååriga centrumet Bridge.</div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Tillgodose långsiktiga industriella behov </h2></div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Bridge%20invigning%203%20foto%20Marianna%20Ivashina.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:325px;height:490px" />Det nya centrumet kommer att ledas av professorerna Marianna Ivashina, chef för forskargruppen för antennsystem vid Institutionen för elektroteknik, och Christian Fager, chef för Mikrovågselektroniklaboratoriet vid Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det primära målet med centrumet är att sammanföra forskare från antenn-, mikrovågs- och terahertz-områdena för att kunna tillgodose långsiktiga industriella behov, samt förbereda för eventuella nya offentligt finansierade centrum, säger Marianna Ivashina.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Den 21 april invigdes Bridge officiellt med ett kickoff-möte på Chalmers, där forskare från de deltagande 16 partnerna i det nya konsortiet deltog.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span>– Efter nästan ett och ett halvt års förberedelser var det underbart att se den energin och den livfulla interaktionen mellan industri och akademi på kickoff-mötet! Det blev en centrumdag som gav oss ytterligare bevis på den starka samhörighet och gemenskap vi har inom forskningen för trådlös teknologi här på Chalmers och i Sverige, säger Christian Fager.<br /></span></div> <div><span><br /></span></div> <div><span><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Bridge%20invigning%201%20foto%20Mariana%20Ivashina%20THOMAS.jpg" alt="" style="margin:5px;width:750px;height:340px" /><br /><br /></span><em><strong>Andra fotot:</strong> Livfulla diskussioner under centrumdagen</em><br /><em></em></div> <div><p class="chalmersElement-P"><em><strong>Tredje fotot</strong>: Bridge-ledarna Christian Fager (t.v.) och Marianna Ivashina (t.h.) med Maria Wargelius, Ericsson, som leder Bridges styrgrupp. </em><span><span><em>– </em><span><em>Den här sortens center är väldigt viktiga för industrin, och det är en ära för mig att stötta Chalmers i det här arbetet, säger hon.</em></span></span></span><em><strong><br />Fjärde fotot:</strong> Thomas Eriksson, viceprefekt vid Institutionen för elektroteknik, var en av flera presentatörer. </em><br /> </p> <div><span></span> </div></div> <div> <strong> </strong></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div> </div> <div>Marianna Ivashina, <a href="mailto:marianna.ivashina@chalmers.se">marianna.ivashina@chalmers.se</a>, +46317721812</div> <div> </div> <div> Christian Fager, <a href="mailto:christian.fager@chalmers.se">christian.fager@chalmers.se</a>, +46317725047</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Text: Robert Karlsson</div> <div> </div> <div>Foto: Marianna Ivashina<br /></div>Fri, 22 Apr 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotar-i-hemmet-industrin-och-sjukvarden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotar-i-hemmet-industrin-och-sjukvarden.aspxRobotar i hemmet, industrin och sjukvården<p><b>​​Kan robotar lära sig att planera sitt eget arbete för att lösa komplexa uppgifter? Forskare på Chalmers har utvecklat en AI som genom att iaktta mänskligt beteende kan anpassa sig och utföra uppgifter i en föränderlig miljö. Sådana flexibla robotar kan i mycket högre grad arbeta tillsammans med människor. ​</b></p><div><span style="background-color:initial">– Robotar som arbetar i mänskliga miljöer behöver ta hänsyn till att vi människor är unika och att vi löser samma uppgift på individuella sätt. Därför är ett viktigt område inom robotutveckling att lära robotar att arbeta nära människor i dynamiska miljöer, säger Maximilian Diehl, doktorand vid institutionen för elektroteknik och ledande forskare bakom projektet. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>När vi människor utför en enkel uppgift, som att duka ett bord, kan vi agera på flera olika sätt beroende på hur förutsättningarna ser ut. Om en stol oväntat står i vägen flyttar vi på den eller går en omväg, vi använder omväxlande höger eller vänster hand, gör pauser eller har andra oplanerade beteenden.  </div> <div><br /></div> <div>Robotar fungerar inte på samma sätt. De behöver exakt programmering hela vägen mot målet. Det innebär att de arbetar effektivt i miljöer där de hela tiden följer samma mönster, som i en fabrik. Men för att interagera tillsammans med människor inom exempelvis service eller sjukvård, krävs att robotarna utvecklar ett mycket mer flexibelt beteende. </div> <div><br /></div> <div>– I framtiden förutser vi att robotar ska utföra vissa grundläggande hushållsaktiviteter, som att duka och städa ett bord, placera köksredskap i diskhon eller hjälpa till med att organisera matvaror, säger Karinne Ramirez-Amaro, forskarassistent på institutionen för elektroteknik.</div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px"><b>Lärde roboten att bygga torn trots varierande förutsättningar</b></div> <div><br /></div> <div>Forskarna ville undersöka om de gick att lära en robot att i högre utsträckning lösa uppgifter på samma sätt som människor. Alltså att skapa en förklarande AI som utvinner övergripande istället för specifik information vid en demonstration, för att sedan kunna planera en flexibel väg mot ett långsiktigt mål. Förklarande AI (Explainable AI eller XAI) är en metod som kan beskriva för människor hur en AI-algoritm fattar ett visst beslut.</div> <div>De lät människor utföra samma uppgift – att stapla kuber på varandra – tolv gånger i en VR-miljö. Varje gång utfördes uppgiften på olika sätt och människornas rörelser registrerades med hjälp av lasersensorer.</div> <div><br /></div> <div>– När vi människor har en uppgift delar vi upp den i en kedja av mindre mål på vägen, och varje handling vi utför syftar till att uppfylla ett sådant delmål. Istället för att lära roboten en exakt imitation av mänskligt beteende fokuserade vi på vad målet var med alla de handlingar som människorna i studien utförde, säger Karinne Ramirez-Amaro, forskarassistent på institutionen för elektroteknik.</div> <div><br /></div> <div>Forskarnas unika metod gick ut på att systemet extraherade meningen med delmålen, och byggde bibliotek bestående av olika handlingar för varje delmål. Slutligen skapade systemet en AI i form av ett planeringsverktyg som användes av en TIAGo-robot, som är designad för att arbeta i inomhusmiljöer, med en utdragbar torso och en arm som kan gripa och flytta föremål. Med hjälp av verktyget kunde roboten automatiskt skapa en plan för att stapla muggar på varandra även när omgivningens förutsättningar förändrades. Kort sagt: Roboten fick i uppgift att stapla muggar och valde sedan själv bland flera möjliga handlingar den sekvens som, efter omständigheterna, ledde till att uppgiften utfördes. Roboten klarade alltså att själv planera hur den skulle göra för att lyckas stapla muggarna trots att förutsättningarna förändrades lite vid varje försök.</div> <div><br /></div> <div>– Resultaten visade att vår metod kan skapa planer som utförs korrekt till 92 procent efter en enda mänsklig demonstration, och hela 100 procent korrekt när informationen från alla tolv demonstrationer användes, säger Maximilian Diehl.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersforskarnas studie presenterades på IROS 2021, en av de största och mest inflytelserika konferenserna om intelligenta robotar och system. Nästa studie i forskningsprojektet, som nu är i sitt slutskede, undersöker hur robotar kan kommunicera till människor och förklara vad som gått fel och varför om de inte lyckas utföra en uppgift. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px"><b>Industribranschen och inom sjukvården</b></div> <div style="font-size:16px"><br /></div> <div>På lång sikt är målet att använda robotar i industribranschen för att hjälpa tekniker med uppgifter som kan orsaka långsiktiga hälsoproblem, till exempel att dra åt bultar/muttrar på lastbilsshjul. Inom vården kan det vara uppgifter som att hämta och dela ut medicin eller mat.</div> <div><br /></div> <div>– Vi vill göra vårdpersonalens jobb enklare så att de kan fokusera på uppgifter som behöver mer uppmärksamhet, säger Karinne-Ramirez Amaro.</div> <div><br /></div> <div>– Helt autonoma och flexibla robotar för exempelvis sjukvård och serviceyrken ligger fortfarande flera år framåt i tiden. Utmaningarna ligger främst inom datorseende, kontroll och säker interaktion med människor. Men vi tror att vår metod kommer att bidra till att snabba på lärandeprocessen för robotar, så att de kan ta in alla de aspekterna och tillämpa dem i nya situationer, säger Maximilian Diehl.</div> <div><br /></div> <div>Text: Sandra Tavakoli och Karin Wik</div> <div><br /></div> <div><span></span><div>Forskningen utfördes i samarbete med Chris Paxton, en forskare på NVIDIA. Detta projekt fick stöd av Chalmers AI Research Centre (CHAIR)</div> <div><br /></div> <div>Läs mer om forskningen <a href="https://research.chalmers.se/project/9253">https://research.chalmers.se/project/9253</a></div> <div>Se filmen som förklarar projektet <a href="https://www.youtube.com/watch?v=hEUEpQcrDtw">Automated Generation of Robotic Planning Domains from Observations - YouTube</a></div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta</b></div> <div>Maximilian Diehl, d<span style="background-color:initial">oktorand vid institutionen för elektroteknik </span></div> <div>diehlm@chalmers.se</div> <div>+46 31 772 171</div> <div><br /></div> <div>Karinne Ramirez-Amaro, f<span style="background-color:initial">orskarassistent vid institutionen för elektroteknik </span></div> <div>karinne@chalmers.se</div> <div>+46 31 772 10 74 </div></div> <div><br /></div>Thu, 14 Apr 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Femte generationens labb oppnar for artificiell intelligens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Femte%20generationens%20labb%20oppnar%20for%20artificiell%20intelligens.aspxNytt 5G-labb öppnar för artificiell intelligens<p><b>​​Chalmers och Ericsson inviger ett nytt laboratorium med tillgång till femte generationens (5G) nät som blir en viktig resurs och infrastruktur för forskare, studenter och startup-företag på Chalmers. Genom att introducera tekniken i det nuvarande CASE-labbet, gör Chalmers det enkelt för studenter och forskare att experimentera med 5G-lösningar.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Erik_Strom_0016,1B.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;height:180px;width:129px" /><div>− Det öppnar för forskning och utbildning inom industriella tillämpningar där snabb dataöverföring och svarstider ibland så korta som 1 millisekund krävs, exempelvis för artificiell intelligens (AI) som självstyrande robotar, självkörande fordon och ”sakernas internet”, säger Erik Ström som är professor i kommunikationssystem vid Chalmers.  </div> <div><br /></div> <div>Konnektivitet är en förutsättning för att kunna jobba med artificiell intelligens men idag finns det ganska få universitet i Sverige och i världen som har tillgång till egna 5G-nät som de kan experimentera med.</div> <div><br /></div> <div>− Kommersiellt är 5G redan här och finns tillgängligt i många länder. Däremot kan man säga att tillämpningen av 5G är i sin linda och vi kommer att se en mycket stor utveckling under de kommande åren. Både med 5G teknologin som sådan men också med tillämpningar, säger Karl-Johan Killius som är kontorschef på Ericsson i Göteborg.  </div> <div><br /></div> <div>5G består av mer tekniskt avancerade lösningar än 4G men ger samtidigt också förutsättningar att använda tekniken till så mycket mer. Forskarna ser 5G som ett verktyg för att lösa stora samhällsutmaningar. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Petter_Falkman-1_5x7.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:133px;height:187px" /><br />− 5G-teknik möjliggör i första hand tillämpningar som är resurssnåla och som främjar hållbar användning och utveckling i samhället, till exempel digitalisering av ohållbar teknik, effektivisering och förbättring av transportsystem, hälsovård, matproduktion och system för att generera och distribuera elenergi. Vårt gemensamma samarbete med Ericsson möjliggör att vår forskning kan testas och förhoppningsvis komma till nytta snabbare, säger Petter Falkman som är biträdande professor i automation vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>− 4G skapades för att kunna erbjuda en trådlös bredbandsuppkoppling t.ex. till mobiler eller laptops. 5G är skapat för att erbjuda trådlös uppkoppling till ett mycket större spektrum av applikationer vilka sinsemellan kan ha helt olika krav. Till exempel har enkla sensorer i en gruva helt andra krav på tillgänglighet, responstid och kapacitet medan självkörande bilar, tåg och industrirobotar ställer mycket höga krav på tillförlitlighet och responstid, säger Magnus Castell som är manager för Expericom på Ericsson i Göteborg. </div> <div><br /></div> <div>För gemene man kan 5G betraktas som en ny och spännande teknik, men forskarnas sikte är nu inställt på 6G.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Tommy_Svensson_I0A5568[1].jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;width:145px;height:170px" />−  6G kommer att ge oss betydligt mer av det som 5G erbjuder. Dessutom blir 6G ett viktigt verktyg för att kunna nå flera av FN:s hållbarhetsmål. Det som möjliggör allt detta är höga överföringshastigheter, låg fördröjning, kunskap om radiomiljön, position och orientering, integration av sensornätsfunktionalitet, nätverk av nätverk och att beräkningskraften decentraliseras i mobilnäten. En nyckel till det är att 6G kan garantera energieffektiv, pålitlig, robust och säker kommunikation, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på trådlös kommunikation.</div> <div><br /></div> <div><div></div> <div><br /></div> <div>Text: Sandra Tavakoli</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta</b><br /><a href="/sv/personal/Sidor/petter-falkman.aspx">Petter Falkman</a>,<b> </b><span style="background-color:initial">biträdande professor i automation, </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik, Chalmers<br />petter.falkman@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/erik-strom.aspx">Erik Ström​</a>,<b> </b></span><span></span><span style="background-color:initial">professor i kommunikationssystem</span><span style="background-color:initial">, </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">erik.strom@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><br /></div> <div style="font-size:20px">Fakta om 5G</div> <div style="font-size:20px"><br /></div> <div><ul><li>Förbättrar maskin till maskin-kommunikation – stor ökning av antalet uppkopplade prylar som kan utbyta information med varandra, kallas även sakernas internet, Internet of things.</li> <li>Kraftig tillväxt av datatrafiken – cirka 1000 gånger mer än idag. 5G kan hantera en större mängd data från fler enheter samtidigt.</li> <li>Högre överföringshastigheter – topphastigheter uppemot 10 gånger högre än 4G, cirka 10 Gbit/sekund.</li> <li>Mindre fördröjning, kortare svarstider – cirka 1 millisekund jämfört med dagens 25-35 millisekunder.</li> <li>Lägre energiförbrukning – 5G-uppkopplingen blir tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. </li> <li>Högre frekvenser – 5G använder i ett första skede frekvensbandet 3,4-3,8 GHz och framöver även millimeter-vågsband (över 24 GHz). Detta kräver mer avancerade lösningar med många antenner per basstation för att få en bra räckvidd.</li></ul></div></div>Fri, 01 Apr 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Professorsinstallationen-2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Professorsinstallationen-2020.aspxChalmers välkomnade nya professorer <p><b>​Den 18 mars var det äntligen dags för Chalmers professorsinstallation i Runan med utsedda professorer från den 1 juli 2018 till den 30 juni 2020. Ett och ett halvt år försenat på grund av pandemin. </b></p>​<span style="background-color:initial">Professorsinstallationen är viktig både för att välkomna nya kollegor samt för att sprida information om de ämnesområden som de nya professorerna verkar inom. Det var totalt 32 professorer som installerades under kvällen. Samtidigt presenterades också konstnärliga professorer, adjungerade professorer, gästprofessorer, affilierade professorer, forskningsprofessorer samt professor of the practice. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Det sker en ökning av antalet kvinnor som professorer. </div> <div><span style="background-color:initial">– Det är med glädje jag kan konstatera att vi sakta utjämnar könsbalansen på professorsnivån. I år är 29 procent av de installerade professorerna kvinnor, och andelen kvinnor i Chalmers professorskollegium har ökat till cirka 17 procent, säger Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers. </span></div> <div><br /></div> <div>Konferenciern Philip Wramsby välk​omnade och guidade gästerna under kvällen där både rektorn och kårordförande Catrin Lindberg höll tal. Nyinstallerade professorn Björn Johansson höll dessutom en kort föreläsning om hållbar utveckling. Underhållningen stod Chalmers sångkör och Gosskören för. </div> <div><br /></div> <div>Efter ceremonin hölls en stämningsfull middag i Kårrestaurangen där alla deltagares närstående kunde fira tillsammans med de nya professorerna. Den traditionella sången &quot;Livet är härligt&quot; <span style="background-color:initial">(som kommer från Chalmersspexet Katarina ll) </span><span style="background-color:initial">tonsatt av Jan Johansson</span><span style="background-color:initial"> har sedan 1959 inlett alla Chalmers sittningar. Denna kväll hade den istället bytts ut mot en av kompositörens andra kända verk: &quot;Här kommer Pippi Långstrump&quot;. &quot;Livet är härligt&quot; ersattes på grund av </span><span style="background-color:initial">associationer till Ryssland och kriget i Ukraina</span><span style="background-color:initial">. Efter middagen höll den </span><span style="background-color:initial">nyinstallerade professorn </span><span style="background-color:initial">Magdalena Svanström tal till sina professorskollegor. </span></div> <span></span><div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">De personer som deltog på ceremonin var: </h2> <div><span style="background-color:initial"><strong>Professorer: </strong></span><br /></div> <div> <div>Martin Andersson, teknisk ytkemi, institutionen för kemi och kemiteknik</div> <div>Mohammad Asadzadeh, tillämpad matematik, institutionen för matematiska vetenskaper</div> <div>Massimo Bongiorno, elkraftsystem, institutionen för elektroteknik. </div> <div>Per-Anders Carlsson, material och yt-vetenskap, institutionen för kemi och kemiteknik. </div> <div>Giuseppe Durisi, kommunikationssystem, institutionen för elektroteknik. </div> <div>Anders Ekberg, järnvägsmekanik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper. </div> <div>Christian Fager, mikrovågselektronik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.</div> <div>Morten Fjeld, människa-datorinteraktion, institutionen för data- och informationsteknik. </div> <div>Christian Forssén, fysik, institutionen för fysik. </div> <div>Alexandre Graell I Amat, kommunikationssystem, institutionen för Elektroteknik. </div> <div>Rüdiger Haas, rymdgeodesi och geodynamik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. </div> <div>Hanna Härelind, teknisk ytkemi, institutionen för Kemi och kemiteknik. </div> <div>Björn Johansson, hållbar produktion, institutionen för industri- och materialvetenskap. </div> <div>Anna Karlsson-Bengtsson, molekylär medicin, institutionen för biologi och bioteknik</div> <div>Ross D. King, artificiell intelligens, institutionen för biologi och bioteknik. </div> <div>Erik Kristiansson, biostatistik och bioinformatik, institutionen för matematiska vetenskaper. </div> <div>Floriana Lombardi, mesoskopisk supraledning, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.</div> <div>Torbjörn Lundh, biomatematik, institutionen för matematiska vetenskaper. </div> <div>Tobias Mattisson, energiomvandling, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. </div> <div>Johan Mellqvist, mikrovågs- och optisk fjärranalys, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap. </div> <div>Kasper Moth-Poulsen, nanomaterialkemi, institutionen för kemi och kemiteknik. </div> <div>Ola Nylander, bostadsarkitektur, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. </div> <div>Gregory Peters, kvantitativ hållbarhetsbedömning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </div> <div>Xiaobo Qu, transportteknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. </div> <div>Srdjan Sasic, flerfasströmning, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</div> <div>Magdalena Svanström, hållbarhetsstudier, institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </div> <div>Tommy Svensson, kommunikationssystem, institutionen för elektroteknik</div> <div>Robin Teigland, digitalisering, institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </div> <div>Charlotte Wiberg, interaktionsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</div> <div>Marcus Wilhelmsson, fysikalisk kemi, institutionen för kemi och biokemi. </div> <div>Henk Wymeersch, kommunikationssystem, institutionen för elektroteknik </div> <div>Jian Yang, antennsystem, institutionen för elektroteknik.​</div></div> <div><br /></div> <div><strong>Konstnärliga professorer:</strong></div> <div>Cristiana Caira, vårdarkitektur, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</div> <div>Walter Unterrainer, arkitektur och ekonomi, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </div> <div><br /></div> <div><strong>Adjungerade professorer:</strong></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">atrik Dammert, signalbehandling för Radartillämpningar, institutionen för elektroteknik.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Lars Ekberg, installationsteknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. </span><br /></div> <div>Karin Frisk, materialmodelleringpulvermetallurgi, institutionen för industri- och materialvetenskap</div> <div>Sten E. Gunnarsson, mikrovågselektronik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</div> <div>Olof Hjortstam, högspänningsfysik, institutionen för elektroteknik</div> <div>Jan Larsson, bostadsarkitektur, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</div> <div>Peter Linde, multifunktionella lätta teknologier, institutionen för industri- och materialvetenskap</div> <div>Harald Merkel, elektromagnetisk systemdesign, institutionen för elektroteknik</div> <div>Anders Silander, radartillämpningar, institutionen för elektroteknik</div> <div><br /></div> <div><strong>Gästprofessorer:</strong> </div> <div>Patricia Lago, mjukvaruteknik, institutionen för data- och informationsteknik. </div> <div>Michael Oevermann, förbränning och sprejer/ förbränning och framdrivningssystem, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</div> <div>Elisabeth Rachlew, fysik, institutionen för fysik </div> <div>Bengt-Göran Rosén, funktionella ytor.</div> <div>Helle Wijk, omvårdnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</div> <div><br /></div> <div><strong>Affillierade professorer:</strong></div> <div>Mark Birkinshaw, astronomi och astrofysik, institutionen för rymd- geo- och miljövetenskap. </div> <div>Hilary Bradburys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </div> <div>Paola Caselli, astronomi och astrofysik, institutionen för rymd-</div> <div>geo- och miljövetenskap</div> <div>Sotirios Grammatikos, infrastrukturfysik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. </div> <div>Juliana Hsuan, Operations and Innovation Management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </div> <div>Tomas Kåberger, industriell energipolicy, institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </div> <div>Annika Rickne, miljösystemanalys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </div> <div>Dimitra Rigopoulou, astronomi och astrofysik, institutionen för rymd- geo- och miljövetenskap</div> <div>Rosalind Williams, vetenskap, teknologi och samhälle. </div> <div><br /></div> <div><strong>Professor of the practice: </strong></div> <div>Hans Hederström, simulatorpedagogik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</div> <div><br /></div> <strong> </strong><div><strong>Forskningsprofessorer: </strong></div> <div>Valery Chernoray, experimentell strömningsmekanik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</div> <div>Anne-Marie Tillman, miljösystemanalys, institutionen för teknikens ekonomi och organisation.</div> <div>Lena Wosinska, optiska nätverk, institutionen för elektroteknik.</div> <div>Christopher Zach, datorseende och maskininlärning, institutionen för elektroteknik. </div> </div>Thu, 24 Mar 2022 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Ny-styrkeomradesledare-for-Transport-utsedd.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Ny-styrkeomradesledare-for-Transport-utsedd.aspxNy styrkeområdesledare för Transport utsedd<p><b>​Balázs Kulcsár, professor på institutionen för elektroteknik på Chalmers, har utsetts till ny styrkeområdesledare för Transport med start den 1 april 2022. Han efterträder Sinisa Krajnovic vars förordnande löper ut efter sammanlagt sex år.</b></p><div><span style="background-color:initial">Balázs Kulcsár rekryterades till Chalmers som forskarassistent inom styrkeområde Transport 2011.<br /></span><br /></div> <div>– Han har sedan dess varit aktiv i styrkeområdet och engagerad i dess utveckling, och har en tydlig</div> <div>bild av akademins roll och utmaningar för att stödja framtida transportlösningar. Beslutet innebär att</div> <div>styrkeområde Transport får en ny styrkeområdesledare med stark förankring i fakulteten, internationell erfarenhet och en holistisk syn på transportsystem, säger Anders Palmqvist, vicerektor för forskning och Chalmers styrkeområden.</div> <div><br /></div> <div><b>Framtidens intelligenta transportsystem<br /></b><span style="background-color:initial"><b><br /></b><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Transport/_bilder-utan-fast-format/Balazs_Kulcsar.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Balázs Kulcsár ingår i forskargruppen Reglerteknik på institutionen för elektroteknik. Hans forskning handlar framför allt om design av intelligenta transportsystem, modellering av trafikflöden för styrning, linjära parametervarierande system och feldiagnostik. De projekt han är involverad i bidrar till, att med en helhetssyn, utveckla framtida transportsystem. Han har internationell erfarenhet från postdok-vistelser i USA och i Nederländerna.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Vad är bakgrunden till att du sökte du uppdraget?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Att söka uppdraget var ett naturligt sätt att återgälda det jag har fått med mig från styrkeområde Transport och jag tar mig an det med en stark ansvarskänsla. Jag var den första forskarassistenten att rekryteras från utlandet till Chalmers styrkeområde Transport. Under dessa mer än tio år har jag verkligen uppskattat att växa upp i, och bidra till, styrkeområdet. Mentorskapet, de interna och externa nätverken och ledarskapet har alla varit väldigt värdefulla, säger Balázs Kulcsár.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka erfarenheter tar du med dig?<br /><br /></strong></div> <div>– För det första vet jag av egen erfarenhet hur det är att vara forskare inom styrkeområde Transport och vad forskningsstöd innebär. För det andra har jag upplevt hur avgörande det är att tillhöra den här typen av starkt nätverk som samlar forskare med liknande intressen. Det är ett budskap som jag har lyft i både nationella och internationella forum och via forskning, undervisning och utvärdering. Med mina erfarenheter ser jag att jag kan fortsätta att bidra till styrkeområdet – men på ett annat plan.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka möjligheter och prioriteringar ser du framför dig?</strong><br /><br /></div> <div>– Jag har många idéer om hur vi kan fortsätta att utveckla styrkeområdet. En viktig sak att förhålla sig till är att transportforskningen just nu genomgår ett paradigmskifte. Transport går till att bli en hållbar mobilitetstjänst som kräver synergier inom komplexa forskningsområden. Betydelsen av ett starkt forskarnätverk som samarbetar blir därmed allt större, säger Balázs.</div> <div><br /></div> <div>– I ett bredare perspektiv bidrar forskningsprojekt inom transport till Chalmers ställning i Sverige och internationellt. Min ambition är att inspirera våra forskare att nå högre och högre med finansiering från styrkeområde Transport och samtidigt introducera dem till synsättet på mobilitetstjänster. Förhoppningsvis kan min egen resa inspirera andra forskare.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hur ser du på samarbete med andra styrkeområden?<br />​<br /></strong></div> <div>– Nuvarande forskningstrender kräver mer och mer tvärdisciplinära angreppssätt. Det gäller även transportvetenskap där fordonet har setts som den centrala delen av mobilitetstjänster. Men den är inte den enda delen av tjänsten. Därför hoppas jag på samarbete med andra styrkeområden för att skapa kvalitetsdriven forskning inom styrkeområdets temaområden och därigenom tillföra värde till varandra.</div> <div><br /></div> <div>– Därutöver är det av stor betydelse att fortsätta att bygga starka strategiska partnerskap utanför Chalmers för att nå våra mål, säger Balázs Kulcsár.</div> <div><br /></div>Thu, 03 Mar 2022 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxDags att inviga allvetande datorresurs<p><b>​Alvis är ett gammalt nordiskt namn som betyder ”allvetande”. Ett passande namn, kan man tycka, på en datorresurs dedikerad till forskning inom artificiell intelligens och maskininlärning. En första fas av Alvis har funnits vid Chalmers och använts av svenska forskare under ett och ett halvt år, men nu är datorsystemet fullt utbyggt och redo för att lösa fler och större forskningsuppgifter.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/300x454_Alvis_infrastructure_1.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:260px;height:390px" /><br /><span style="background-color:initial">Alvis är en nationell datorresurs inom <a href="https://www.snic.se/">Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC,</a> och började i liten skala under hösten 2020, då första versionen började användas av svenska forskare. Sedan dess har mycket skett bakom kulisserna, både när det gäller användning och utbyggnad, och nu är det dags för Chalmers att ge svensk forskning inom AI och maskininlärning tillgång till den fullskaligt utbyggda resursen. Den 25 februari äger den digitala invigningen rum.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b>Vad kan då Alvis bidra med? </b>Syftet är tvådelat. Dels vänder man sig till målgruppen som forskar och utvecklar metoder inom maskininlärning, dels till målgruppen som använder maskininlärning för att lösa forskningsproblem inom i princip vilket fält som helst. Alla som behöver förbättra sina matematiska beräkningar och modeller kan ta del av Alvis tjänster genom SNICs ansökningssystem – oavsett forskningsfält.</div> <div>– Man kan enkelt uttryckt säga att Alvis arbetar med igenkänning av mönster, enligt samma princip som din mobil använder för att känna igen ditt ansikte. Det du gör här är att presentera mycket stora mängder data för Alvis och låter systemet jobba på. Uppgiften för maskinerna är att reagera på just mönster – långt innan ett mänskligt öga hinner göra det, säger <b>Mikael Öhman</b>, systemansvarig på Chalmers e-commons.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kan Alvis hjälpa svensk forskning?</h3> <div><b>Thomas Svedberg </b>är projektledare för uppbyggnaden av Alvis:</div> <div>– Jag skulle säga att det är två delar i det svaret. Vi har å ena sidan forskare som redan håller på med maskininlärning, de får en kraftfull resurs som hjälper dem att analysera stora komplexa problem.  </div> <div>– Å andra sidan har vi de som är nyfikna på maskininlärning och som vill veta mer om hur de kan arbeta med det inom just sitt fält. Det är kanske för dem vi kan göra störst skillnad. Där kan vi erbjuda snabb tillgång till ett system som göra att de kan lära sig mer och bygga upp sin kunskap. </div> <div><b>Den officiella invigningen av Alvis äger rum 25 februari.</b> Det kommer att ske digitalt och du hittar all <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx">information om eventet här​</a>. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Övrigt</h3> <div>Alvis, som är en del av den nationella e-infrastrukturen SNIC, finns placerad på Chalmers. <a href="/en/researchinfrastructure/e-commons/Pages/default.aspx">Chalmers e-Commons </a>driver resursen, och ansökningar om att få använda Alvis hanteras av SNAC (Swedish National Allocations Committee). Alvis är finansierad av <b><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs stiftelse</a></b> med 70 miljoner kronor, och driften finansieras av SNIC. Datorsystemet är levererat av <a href="https://www.lenovo.com/se/sv/" target="_blank">Lenovo​</a>. Inom Chalmers e-commons finns också en grupp av forskningsingenjörer med spets mot AI, maskininlärning och datahantering. De har bland annat till uppgift att ge stöd till Chalmers forskare i användningen av Alvis. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Röster om Alvis: </h3> <div><b>Lars Nordström,</b> föreståndare för SNIC: Alvis kommer att utgöra en nyckelresurs för svensk AI-baserad forskning och är ett värdefullt komplement till SNICs övriga resurser.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Sara Mazur</strong>, Director of strategic research, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse: &quot;</span>En högpresterande nationell beräknings- och lagringsresurs för AI och maskininlärning är en förutsättning för att forskare vid svenska universitet ska kunna vara framgångsrika i den internationella konkurrensen inom området. Det är ett område så utvecklas oerhört snabbt och som kommer att få stor inverkan på samhällsutvecklingen, därför är det viktigt att Sverige båda har den infrastruktur som krävs och forskare som kan utveckla området. Det möjliggör också en kunskapsöverföring till svensk industri.&quot;<br /></div> <div><br /></div> <div><b>Professor Philipp Schlatter,</b> ordförande i SNIC:s tilldelningskommitté <a href="https://www.snic.se/allocations/snac/">Swedish National Allocations Committee, SNAC</a>: Beräkningstid på Alvis fas 2 finns nu att söka för alla svenska forskare, också för de stora projekt som vi delar ut via SNAC. Vi var alla tveksamma när GPU-accelererade system infördes ett par år sedan, men vi som forskare har lärt oss att förhålla oss till denna utveckling, inte minst genom specialbibliotek för maskininlärning, till exempel Tensorflow, som verkligen går supersnabbt på sådana system. Därför är vi speciellt glada att nu ha Alvis i SNIC:s datorlandskap så att vi också kan täcka detta ökande behov av GPU-baserad datortid. </div> <div><div><br /></div> <div><strong>Scott Tease</strong>, vicepresident och generaldirektör över Lenovos verksamheter High Performance Computing (HPC) och  Artificial Intelligence (AI): ”Lenovo är tacksamma över att ha blivit utvalda av Chalmers för Alvis-projektet. Alvis kommer att driva banbrytande forskning inom olika områden; från materialvetenskap till energi, från hälsovård till nanoforskning och så vidare. Alvis är verkligen unik och har utgångspunkt i olika arkitekturer för olika arbetsbelastningar. <span style="background-color:initial">Alvis utnyttjar Lenovos NeptuneTM vätskekylningsteknik för att leverera oöverträffad beräkningseffektivitet. Chalmers har valt att implementera flera olika Lenovo ThinkSystem-servrar för att leverera rätt NVIDIA GPU till sina användare, men på ett sätt som prioriterar energibesparingar o</span><span style="background-color:initial">ch arbetsbelastningsbalans, i stället för att bara kasta in fler underutnyttjade GPU:er i mixen. Genom att använda vårt ThinkSystem SD650-N V2 för att leverera styrkan hos NVIDIA A100 Tensor Core GPU med högeffektiv direkt vattenkylning, och vårt ThinkSystem SR670 V2 för NVIDIA A40 och T4 GPU, kombinerat med en höghastighetslagringsinfrastruktur, har Chalmers-användare över 260 000 bearbetningskärnor och över 800 TFLOPS i beräkningskraft för att få en snabbare svarstid till forskningen.&quot;</span></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />KALENDARIUM OCH ANMÄLAN</a></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Jenny Palm</em></div> <div><em>Foto: Henrik Sandsjö</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/750x422_Alvis_infrastructure_3_220210.png" alt="Överblick datorhall" style="margin:5px;width:690px;height:386px" /><br /><br /><br /></em></div> <div>​<br /></div> </div> ​​Wed, 16 Feb 2022 20:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ger-bättre-diagnos-för-yrsel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ger-b%C3%A4ttre-diagnos-f%C3%B6r-yrsel.aspxNy teknik ger bättre diagnos för yrsel<p><b>​Nu ökar möjligheten för att patienter med yrselproblem ska få rätt diagnos på ett enkelt och smärtfritt sätt. Med hjälp av en ny typ av benledningshögtalare som enkelt fästs bakom örat blir diagnostiken effektivare och säkrare – särskilt för patienter som också lider av hörselproblem. Tekniken har utvecklats av forskare på Chalmers och är nu redo för tillverkning och användning inom sjukvården.</b></p>​<span style="background-color:initial">Hörseln och balanssinnet är nära förbundna med varandra. För patienter med yrsel utnyttjas detta för att ställa diagnos på sjukdomar i balansorganet. Ofta görs då ett hinnsäckstest, också kallat VEMP, Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I ett VEMP-test används höga ljud för att ge muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler, som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. Chalmersforskarna har istället använt ett mer skonsamt benledningsljud med en ny teknik för att nå bättre resultat.</span><div><br /><div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Bo%20Håkansson2.jpg" alt="Bo Håkansson2.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;height:188px;width:125px" /><div>– Vi har utvecklat en ny kompakt ljudvibrator som sätts bakom örat på patienten under testet. Den är optimerad för att ge en hög ljudnivå vid en så låg frekvens som 250 hertz, vilket är optimalt för VEMP-stimulering. Tidigare har det inte funnits någon mätutrustning som är direkt anpassad för den här typen av undersökningar av balansorganet, säger Bo Håkansson, professor i forskargruppen för medicinska signaler och system på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><b><br /></b></div> <div><br /></div> <div><b style="background-color:initial"><br /></b></div> <div><b style="background-color:initial">Ljudvågor omvandlas till vibrationer​</b></div> <div>Benledning innebär att ljudvågor omvandlas till vibrationer i skallbenet och stimulerar hörselsnäckan inne i örat på samma sätt som när ljudvågor går den vanliga vägen via hörselgången, trumhinnan och mellanörat. Detta utnyttjas också i de hörapparater som framgångsrikt utvecklats av Bo Håkansson, som har mer än 40 års erfarenhet inom området. </div> <div><br /></div> <div>Varannan person över 65 år drabbas av yrselsymptom, men orsaken kan av flera skäl vara svår att fastställa. I hälften av fallen beror yrseln på sjukdomar i balansorganen, men dagens diagnosmetoder har brister eller innebär risker och obehag för patienten. Exempelvis kan de undersökningar med höga ljudnivåer via hörselgången som används idag orsaka bestående hörselskador, eller vara omöjliga att dra slutsatser ifrån om patienten förutom yrsel har vissa typer av hörselnedsättningar.</div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Karl-Johan%20Freden%20Jansson_400px.jpg" alt="Karl-Johan Freden Jansson_400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:30px 5px;height:145px;width:145px" /></div> <div><br /></div> <div>– Tack vare benledningstekniken kan ljudnivåerna som patienterna utsätts för minimeras. Det som närmast<br /></div> <div>kan låta som en kulspruta i öronen upplevs nu istället betydligt mer behagligt. Undersökningen kan ske vid hela 40 decibel lägre än dagens metod med luftlett ljud i hörlurar, och dessutom vid en lägre och mindre hörselskadlig eller störande frekvens. Det finns då ingen risk att undersökningen i sig orsakar hörselskador, säger Chalmersforskaren Karl-Johan Fredén Jansson, som gjort alla mätningarna i projektet.</div> <div>                                                                               </div> <div>– Den nya ljudvibratorn gör att barn och även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en säkrare diagnos för sin yrsel, säger Bo Håkansson.</div> <div><br /></div> <div>En prototyp av den lilla ljudvibratorn – kallad B250 – utvecklades av Chalmersforskarna under 2018. Den har nu testats och utvecklats i ett flertal olika internationellt publicerade studier, både på friska personer för att erhålla normaldata och på patienter med olika typer av balanssjukdomar. Ljudvibratorn är kompatibel med standardiserad utrustning för balansdiagnostik inom sjukvården, vilket gör den enkel att använda. Förutom fördelarna för patienterna bedöms kostnaden för den nya tekniken dessutom vara lägre än motsvarande utrustning som används idag. Diskussioner pågår med företag som önskar kommersialisera tekniken.</div> <div><br /></div> <div><b>B250 kan även upptäcka tumörer</b></div> <div>En forskargrupp i Tyskland hoppas kunna använda tekniken hos patienter med en godartad tumör på balansorganet (Vestibulärt Schwannom). Med B250 kan man nämligen upptäcka tumören i tidigt skede. På Karolinska Institutet används B250 för att ta fram en metod och med hjälp av vibrationer på ankeln, kunna diagnostisera patienter med så kallat ”takfönstersyndrom” vilka lider av yrselproblem orsakat av ett hål i balansorganets övre båggång. <br /></div> <div><br /></div> <div><b><span style="background-color:initial">Mer om diagnosteknik för yrsel</span></b></div> <div>En vanlig metod för att diagnostisera orsaken till yrsel är ett så kallat hinnsäckstest, VEMP – Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I testet används ljudstimulering för att mäta muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. På så sätt kan man konstatera om det finns störningar i balansorganet eller i dess ledningsbanor till hjärnan, som gör patienten yr.</div> <div><br /></div> <div>Inom sjukvården används idag två varianter av undersökningen: luftlett ljud genom hörlurar eller benlett ljud via en ljudvibrator som fästs mot huvudet. När luftlett ljud används krävs höga ljudnivåer, vilket är obehagligt för patienten. För benlett ljud är ljudnivåerna lägre, men utrustningen som hittills finns tillgänglig på marknaden är stor och klumpig och därför svår att använda. Dessutom krävs flera mätningar för att registrera muskelkontraktioner i både hals- och ögonmuskler.</div> <div><br /></div> <div>Den nya diagnosmetoden innebär att ny vibratorteknik används, som är mindre i storlek och kan generera benledningsljud vid lägre frekvens (250 Hz), där muskelreflexerna är lättare att framkalla. Den nya typen av kompakt ljudvibrator sätts bakom örat på patienten under testet och riskerar inte att skada hörseln på den som blir undersökt. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Sabine_Reinfeldt-3.jpg" alt="Sabine_Reinfeldt-3.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:168px" />–</span><span style="background-color:initial"> </span>På lång sikt  hoppas vi kunna erbjuda ett alternativ för benledd stimulering av balansorganet vid VEMP-mätningar och speciellt på att förbättra diagnostik av yrselproblem ​hos patienter som också lider av ledningshinder, säger Sabine Reinfeldt, docent och enhetschef vid Chalmers institution för elektroteknik. <br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Skrivet av Sandra Tavakoli och Karin Wik</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta</b></div> <div>Bo Håkansson, professor på institutionen för elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola</div> <div>031 772 18 07, boh@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div>Karl-Johan Fredén Jansson, forskare på institutionen för elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola och ansvarig för kliniska studier</div> <div>031 772 17 83, karljohf@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div><b>Mer om forskningen</b></div> <div>Nyligen publicerades en uppmärksammad artikel om den nya tekniken i Nature Communications Medicine:</div> <div>https://doi.org/10.1038/s43856-021-00036-w</div> <div><br /></div> <div>Den första vetenskapliga artikeln “VEMP using a new low frequency bone conduction transducer”  publicerades av Dove Medical Press, i tidskriften Medical Devices: Evidence and Research.</div> <div><a href="https://www.dovepress.com/bone-conduction-stimulated-vemp-using-the-b250-transducer-peer-reviewed-fulltext-article-MDER">https://www.dovepress.com/bone-conduction-stimulated-vemp-using-the-b250-transducer-peer-reviewed-fulltext-article-MDER</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Chalmers har genomfört studien i samarbete med Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och de danska ljudföretagen Ortofon och Interacoustics. Forskningsfinansiärer är Vinnova, Promobilia och Hörselskadades Riksförbund.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/forskningsomraden/Signalbehandling-och-Medicinsk-teknik/Sidor/Medicinska-signaler-och-system.aspx">Läs mer om forskning om medicinska signaler och system</a><span style="background-color:initial">.</span><br /></div></div></div> ​Thu, 20 Jan 2022 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/SESBC-och-SEC---tillsammans-ska-de-förverkliga-det-100-procent-förnybara-samhället-2040.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/SESBC-och-SEC---tillsammans-ska-de-f%C3%B6rverkliga-det-100-procent-f%C3%B6rnybara-samh%C3%A4llet-2040.aspxSESBC och SEC - tillsammans ska de förverkliga det 100 procent förnybara samhället 2040<p><b>​Energimyndigheten har tilldelat totalt 600 miljoner kronor till elva kompetenscentrum för hållbara energisystem. I hög konkurrens har två centrum tillhörande institutionen för elektroteknik, Svenskt centrum för el-energilagring och balansering (SESBC) samt Svenskt elektromobilitetscentrum (SEC), valts ut som två av dessa.  </b></p>​<span style="background-color:initial">Svenskt centrum för el-energilagring och balansering som är nyetablerat ämnar vara en nyckelspelare för att</span><div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Massimo_Bongiorno-4_750x340px.jpg" alt="Massimo_Bongiorno-4_750x340px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;height:188px;width:209px" /><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">nå visionen om ett 100 procent förnybart elsystem, genom formeringen av ett multidisciplinärt och</span><span style="background-color:initial"> internationellt konkurrenskraftigt svenskt nav för excellent forskning med stark industrisamverkan, täckandes hela kedjan från material, via komponenter till elsystemet och dess styrning.</span><div><br /></div> <div><div>– Vi har konkurrerat med flera starka och etablerade kompetenscentrum och är väldigt glada för resultatet,<br /> säger Massimo Bongiorno föreståndare för SESBC. <br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Sedan 2007 har Svenskt elektromobilitetscentrum forskat på el- och hybridfordon och tillhörande laddinfrastruktur. Centrumets forskning omfattar både tekniken ombord (systemet, elektriska drivlinan, energilagringen) och systemen runt fordonet (elektromobilitet i samhället och kopplingen till elnätet). </span><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Linda_olofsson_170x170px.jpg" alt="Linda_olofsson_170x170px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:30px 5px;width:210px;height:210px" /><br /><span style="background-color:initial">– Vi fick uppmaningen att söka om vi ville fortsätta efter 2023, och det ville vi så klart. Det har varit en tuff process och inte självklart att få finansiering, så beskedet är naturligtvis jätteroligt, säger Linda Olofsson, föreståndare för SEC. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>På SEC finns det fem temaområden:</div> <div><ul><li>Systemstudier och metoder</li> <li>Elmaskiner, drivlina och laddning</li> <li>Energilagring</li> <li>Elektromobilitet i samhället </li> <li>Interaktion mellan fordon och nätet</li></ul></div> <div><span style="background-color:initial">Både Linda Olofsson och Massimo Bongiorno ser bra möjligheter till samarbete, främst inom området interaktion mellan fordon och nätet. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Många av forskarna som kommer att vara verksamma inom SESBC är knutna till SEC. Av denna anledning bör etableringen av detta nya centrum ses som en möjlighet att stärka samarbetet mellan forskargrupper och intensifiera det nationella hållbarhetsarbetet, förklarar Massimo Bongiorno.</div> <div><br /></div> <div>Kompetenscentrum SEC beviljades totalt 276 750 000 kronor, varav 92 250 000 kronor av Energimyndigheten.</div> <div><br /></div> <div>Kompetenscentrum SESBC beviljades totalt 162 691 500 kronor, varav 54 230 500 kronor av Energimyndigheten.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer om Energimyndighetens <a href="/sv/nyheter/Sidor/Miljoner-fran-Energimyndigheten-till-Chalmerscentrum.aspx">Miljonregn till energiforskning</a>.</div> <div><br /></div> <div>Skrivet av: Sandra Tavakoli</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information och kontakt SEC</strong></div> <div>Linda Olofsson, föreståndare för Svenskt centrum för el-energilagring och balansering</div> <div>linda.olofsson@chalmers.se<br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information och kontakt SESBC</strong></div> <div>Massimo Bongiorno, professor på institutionen för elektroteknik på Chalmers och föreståndare på Svenskt centrum för el-energilagring och balansering</div></div></div> <div>massimo.bongiorno@chalmers.se</div>Thu, 13 Jan 2022 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Miljoner-fran-Energimyndigheten-till-Chalmerscentrum.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Miljoner-fran-Energimyndigheten-till-Chalmerscentrum.aspxMiljonregn till energiforskning<p><b>När Energimyndigheten delar ut 600 miljoner kronor till elva olika kompetenscentrum för hållbara energisystem står Chalmers bakom fler än hälften av de centrum som beviljas anslag. Centrumen ska bygga kunskap och kompetens som accelererar omställningen bort från fossilsamhället och stärker Sveriges konkurrenskraft.</b></p>​<span style="background-color:initial">Bidragen går till ett brett spektrum av energiforskning: biogas, elektromobilitet, el-energilagring och balansering, vätgas, hållbar vattenkraft, kärnteknik, hållbara turbinbränslen, lövskog, resilienta energisystem, katalys och sol-el. Förutom energikopplingen berörs även forskare på informations- och kommunikationsteknologi.</span><div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Stort intresse för samverkan</h2> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div>Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Som en del i att kunna genomföra omställningen utlyste Energimyndigheten under 2020 och 2021 forskningsmedel för att finansiera de bästa kompetenscentrumbildningarna i Sverige inom energiområdet. Syftet var att hitta kompetenscentrum som kan skapa en långsiktig samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi, och att bedriva högkvalitativ och behovsdriven forskning. Intresset för utlysningen var stort och lockade 29 ansökningar som efter granskning och bedömning resulterade i elva centrum som delar på 600 miljoner kronor i anslag. <span style="background-color:initial">Av de som beviljades anslag stod Chalmers som huvudsökande bakom fyra, och som medsökande till två. De direkta anslagen till Chalmers uppgår till sammanlagt 239 355 500 kronor.</span></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Gemensam och långsiktig satsning</span></h2> <div> </div> <div>Kompetenscentrumen är långsiktiga satsningar där behovsdriven forskning kommer att bedrivas om såväl elsystem och bioenergi som transporter, industriella processer och energisystem. De omfattar fem år i en första etapp, med möjlighet till förlängning med ytterligare fem år. </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Centrumen är också en gemensam satsning där Energimyndighetens stöd på totalt närmare 600 miljoner kronor växlas upp av motsvarande tredjedelar från lärosäten och forskningsinstitut respektive näringsliv och offentliga organisationer. Sammantaget innebär kompetenscentrumsatsningen att cirka 150 doktorander och juniora forskare utbildas i aktuella frågor samtidigt som närmare 230 företag och andra organisationer får kunskaps- och kompetenslyft.</span><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">De centrum som leds av Chalmers är:</h2> <div>Svenskt elektromobilitetscentrum </div> <div>Beviljat stöd: 92 250 000 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/sv/personal/Sidor/lindao.aspx">Linda Olofsson</a></div> <div><br /></div> <div>Svenskt centrum för el-energilagring och balansering </div> <div>Beviljat stöd: 54 230 500 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/massimo-bongiorno.aspx">Massimo Bongiorno</a></div> <div><br /></div> <div>Teknologier och innovationer för en framtida hållbar vätgasekonomi </div> <div>Beviljat belopp: 53 875 000 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/sv/personal/Sidor/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt</a><br />Läs mer i artikeln <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/TechForH2---for-framtidens-hallbara-vatgasekonomi-.aspx">TechForH2 - för framtidens hållbara vätgasekonomi</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Kompetenscentrum katalys </div> <div>Beviljat belopp: 39 000 000 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/en/Staff/Pages/Magnus-Skoglundh.aspx">Magnus Skoglundh​</a></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/Magnus-Skoglundh.aspx"></a><span style="background-color:initial">Läs mer i artikeln </span><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Katalys-och-karnteknik-ska-ta-oss-bort-fran-fossilsamhallet.aspx" target="_blank" title="Länk till nyhetsartikel på chalmers.se"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Katalys och kärnteknik ska ta oss bort från fossilsamhället</a></div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/forskning/kompetenscentrum-2022-2026/" target="_blank" title="Länkt ill energimyndigheten"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på Energimyndigheten: Kompetenscentrum 2022-2026​</a></div> <div>​<br /></div> <div> </div></div></div>Tue, 21 Dec 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Stora-energibesparingar-när-eldrivna-fordon-tar-rätt-väg-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Stora-energibesparingar-n%C3%A4r-eldrivna-fordon-tar-r%C3%A4tt-v%C3%A4g-.aspxStora energibesparingar när eldrivna fordon tar rätt väg<p><b>​​Konsekvenserna av att bli stående med ett tomt batteri kan vara stora för eldrivna distributionsbilar. Nu har forskare på Chalmers utvecklat verktyg som låter fordonen lära sig hur de ska navigera för att göra av med så lite energi som möjligt. Resultatet är energibesparingar på upp till 20 procent. Hemligheten? Att utgå från hur mycket energi fordonet gör av med, inte hur lång sträcka det behöver köra.</b></p><div><span style="background-color:initial">-Vi har utvecklat systematiska verktyg som beräknar och rekommenderar den optimala energianvändningen.<img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Balazs_Kulcsar_0006,1B.jpg" alt="Balazs_Kulcsar_0006,1B.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:204px;height:261px" /><br />Dessutom kan vi garantera att elfordonen aldrig blir stående eller lägger onödig tid på att ladda, säger Balázs Kulcsár, biträdande professor vid institutionen för elektroteknik, Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Resultaten är de senaste i ett gemensamt forskningsprojekt mellan Chalmers och Volvo Group, som undersöker hur elfordon kan användas för distributionsuppdrag. Den nya algoritmen som beräknar de eldrivna fordonens optimala rutt är så effektivt att den redan används i praktiken av Volvo Trucks.</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><b>Kort sträcka inte alltid den bästa vägen</b></div> <div>I studien har forskarna undersökt hur en flotta med flera eldrivna lastbilar på effektivast sätt kan leverera varor i ett komplext trafiknät. Utmaningen ligger i hur en distributionsbil, som exempelvis kör ut matkassar eller möbler till flera olika adresser, bäst ska planera sin rutt. Tidigare har ruttplaneringen för eldrivna fordon utgått från att den kortaste körsträckan också är den mest effektiva. Men Balázs Kulcsár och hans kollegor utgick istället från hur mycket energi lastbilarnas batterier innehöll, för att hitta de färdvägar som innebar minsta möjliga energikonsumtion. </div> <div><br /></div> <div>- I verklig trafik kan en längre sträcka vara bättre än en kortare, beroende på alla andra parametrar som påverkar energiförbrukningen, säger Balázs Kulcsár.</div> <div><br /></div> <div><b>Minskad energiförbrukning</b></div> <div><b><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/T2021_74571.jpg" alt="T2021_74571.jpg" style="margin:5px;width:680px;height:461px" /></b><br />Bildtext: Ruttplanering</div> <div><b><br /></b><span style="background-color:initial">Forskarna beräknade ellastbilarnas energikonsumtion i en stad genom att ta hänsyn till flera faktorer; hastighet, last, trafikinformation, hur backig vägen var och möjligheter till snabbladdning.</span><b><br /></b></div> <div> </div> <div>Modellen för energiförbrukning matades sedan in i en matematisk formel, och resultatet blev en algoritm som beräknar vilken rutt fordonen bör ta för att genomföra leveranserna med så liten energikonsumtion som möjligt. Och om laddning behövs under färden sparar fordonen tid genom att ta den effektivaste vägen till närmsta snabbladdningsstation. I studien såg forskarna att fordonen tack vare den nya algoritmen kunde minska sin energiförbrukning med mellan 5 och 20 procent.</div> <div><br /></div> <div>Eftersom de eldrivna distributionsfordonen verkar i en komplex verklighet uppstår situationer som kan vara svåra att förutsäga även för en träffsäker algoritm. Energiprognoserna optimeras därför genom maskininlärning, där fordonen samlar in data som går tillbaka till verktyget. </div> <div><br /></div> <div>- På det sättet kan vi anpassa ruttplaneringen till osäkra och förändrade förhållanden, minimera energianvändningen och garantera framgångsrik stadsdistribution. säger Balázs Kulcsár.</div> <div><br /></div> <div>Text: Sandra Tavakoli och Karin Wik</div> <div><br /></div> <div><div><b>Mer om forskningen</b> </div> <div><ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1366554521002581">Dynamic Stochastic Electric Vehicle Routing with Safe Reinforcement Learning</a> har publicerats i Transportation Research Part E: Logistics and Transportation Review </li> <li><span style="background-color:initial">Artikeln är skriven av forskarna Balázs Kulcsár, Ivan Sanchez och Xiaobo Qu vid Chalmers tekniska högskola i samarbete med Rafael Basso, senior forskare, Volvo Group. </span></li> <li><span style="background-color:initial">​Forskningen har i huvudsak finansierats av Vinnovaprojektet ELFORT I-II med stöd från Chalmers Transport area of advance.</span></li></ul> <span style="background-color:initial;text-indent:-18pt"><b>Läs mer: </b></span><span style="background-color:initial;text-indent:-18pt"><div style="text-indent:0px">Electric Vehicle Routing Problem with Machine Learning for Energy Prediction, Transportation Research Part B: Methodological, 2021.</div> <div style="text-indent:0px"><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/cc08d0d8-bfe9-497c-882d-06ec9ad0a173">Artikel I</a></div> <div style="text-indent:0px"><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/526222">Artikel II</a></div> <div style="text-indent:0px"><br /></div> <a href="https://research.chalmers.se/en/publication/522035"><div style="text-indent:0px">Energy consumption prediction and routing for electric commercial vehicles, doktorsavhandling, 2021</div> ​</a><div style="text-indent:0px"><span style="background-color:initial;font-family:&quot;times new roman&quot;;font-size:7pt;text-indent:-18pt"> </span><b style="background-color:initial">Kontaktinformation</b><br /></div></span></div></div> <div><b>Balázs Kulcsár</b>, biträdande professor vid <span style="background-color:initial">institutionen för elektroteknik, Chalmers</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">kulcsar@chalmers.se</span><span style="background-color:initial"> ​</span><span style="background-color:initial">​</span></div> ​Fri, 10 Dec 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/SahlBEC-Lab.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/SahlBEC-Lab.aspxNytt labb ska ge bättre diagnos och behandling av sjukdomar<p><b>Bättre diagnostik och behandling av en lång rad sjukdomar – allt från stroke och epilepsi till cancer och trauma. Det är målet med det nya forskningslaboratoriet Sahlbec som nu är invigt.</b></p><div>Labbet ska utnyttjas för två lovande tekniker. Dels användningen av mikrovågor för medicinska ändamål, dels att med hjälp av supraledande sensorer registrera de ytterst svaga magnetfält som alstras av elektriska signaler i kroppen.</div> <div><br /></div> <div>I teknisk mening kan man säga att Sahlbec labb handlar om att uppnå maximal avskärmning. Då gäller det elektriska och magnetiska fält. <span style="background-color:initial">Men ur en annan synvinkel är syftet det rakt motsatta. Nämligen att integrera medicinteknisk forskning på Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet med verksamheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Inte minst för att underlätta för patienter som deltar i kliniska studier. </span><span style="background-color:initial">Det är därför placeringen av laboratoriet som är så betydelsefull. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Och lokaliseringen har verkligen blivit otroligt bra. Bara några få steg till höger bakom sjukhusets huvudentré, alldeles bredvid radiologin, säger Henrik Mindedal, föreståndare för MedTech West. Han är projektledare för det nya laboratoriet, som med kringutrustning och installationer kostat drygt 15 miljoner kronor att bygga.</div> <div><br /></div> <div>Laboratoriet är stort som en normal enrumslägenhet och ungefär halva ytan utgör anläggningen huvudnummer: Det avskärmade rummet. <span style="background-color:initial">Ett rum vars golv, väggar och tak består av flera skikt av aluminium och så kallad Mu-metall, placerade på vissa inbördes avstånd från varandra. </span><span style="background-color:initial">Det som uppnås med denna egenartade byggteknik är ett rum som effektivt stoppar både elektromagnetisk strålning – exempelvis radiovågor – och magnetiska fält. </span><span style="background-color:initial">Och avskärmningen fungerar åt båda hållen. Inget slipper ut, inget sipprar in.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Forskare Andreas Fhager drivkraften från elektroteknik</strong></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/SahlBEC%20Lab%201.jpg" alt="SahlBEC Lab 1.jpg" style="margin:5px;width:680px;height:664px" /><br /><span style="font-size:12px">Foto: Björn Forsman</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial">Andreas Fha</span><span style="background-color:initial">ger, docent i biomedicinsk elektromagnetik på instutitionen för elektroteknik på Chalmers Tekniska Högskola, är en av de forskare som drivit på för att förverkliga Sahlbec labb – och hans grupp på elektroteknik kommer att bli bland de första att utnyttja anläggningen.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Vi har bland annat ett projekt under ledning av docent Hana Dobsicek Trefna som handlar om att använda hypertermi, det vill säga uppvärmning med mikrovågor, för att behandla cancertumörer. Exempelvis tumörer i hals och huvud eller hjärncancer hos barn, berättar han.</div> <div><br /></div> <div>Genom att rikta mikrovågor från olika håll kan tumören värmas upp till mellan 40 och 44 grader, utan att den omgivande, friska vävnaden påverkas. Tumören hålls uppvärmd under minst 60 minuter och behandlingen kan upprepas flera gånger.</div> <div><br /></div> <div>– Med värmebehandlingen blir den ordinarie cancerbehandlingen, i form av strålning eller kemoterapi, mer effektiv. Man kan alltså uppnå samma resultat med lägre dos och därmed minska biverkningarna, säger Andreas Fhager.</div> <div><br /></div> <div><strong>Diagnostik med hjälp av mikrovågor</strong></div> <div>En annan teknik, där han har sitt eget forskningsfokus, handlar om diagnostik med hjälp av mikrovågor. Här finns ett antal medicinska tillämpningsområden, exempelvis vid stroke eller trauma, där det gäller att snabbt upptäcka och lokalisera blödningar för att kunna ge rätt behandling innan det är för sent. <span style="background-color:initial">Även bröstcancertumörer kan diagnostiseras på liknande sätt, vilket betyder att man slipper använda röntgenstrålning.</span></div> <div><br /></div> <div>– Jag skulle tro att det blir på något av dessa områden som vi startar den första kliniska studien i Sahlbec labb, säger Andreas Fhager.</div> <div><br /></div> <div>Forskare inom magnetoencefalografi, MEG, kommer också att utnyttja laboratoriet. Gruppen leds av universitetslektor Justin Schneiderman på Göteborgs universitet. Även här finns det kopplingar till Chalmers Tekniska Högskola. <span style="background-color:initial">Tekniken går ut på att kartlägga de elektriska signalerna i hjärnans neuroner genom att fånga upp de ytterst svaga magnetfält som alstras. Forskare på Mikroteknologi och nanovetenskap har bidragit med de supraledande sensorer som krävs. </span><span style="background-color:initial">Metoden har stor potential, exempelvis när det gäller diagnos och behandling av epilepsi. </span><span style="background-color:initial">Idag finns bara ett MEG-system i landet, vid Karolinska i Stockholm.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Normalt används flytande helium för att kyla sensorerna och göra dem supraledande. <span style="background-color:initial">Fördelen med de sensorer som utvecklats på Chalmers är att de blir supraledande vid en betydligt högre temperatur. Det gör att vi kommer att kunna kyla med flytande kväve i stället. Då kan vi flytta sensorerna närmare skallen och därmed fånga upp svagare magnetiska signaler än vad som hittills varit möjligt</span>, förklarar Justin Schneiderman.<span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vid invigningen framkom att man på längre sikt också hoppas kunna utnyttja liknande detektering av magnetfält för att studera sjukdomar i mänskliga hjärtat, till exempel arytmier​</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Björn Forsman och Sandra Tavakoli</span></div> <div><br /></div> <div><b>Kontaktinformation</b></div> <div><b>Andreas Fhager</b>, docent <span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik och chef för enheten </span><span style="background-color:initial">biomedicinsk </span><span style="background-color:initial">elektromagneti</span><span style="background-color:initial">k</span><span style="background-color:initial">, Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial">andreas.fhager@chalmers.se </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> ​Tue, 30 Nov 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspx33 Chalmersforskare får fina forskningsanslag<p><b>Vetenskapsrådet delar ut 2,3 miljarder inom natur- och teknikvetenskap (2021 – 2025) och medicin och hälsa (2021 –​ 2026). Av dessa medel till projektanslag går sammanlagt 123 miljoner kronor till forskare på Chalmers. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Här är alla Chalmersforskare som har beviljats anslag </span><span style="background-color:initial">– sorterade på institution:</span><h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik</h2> <span></span><div>Alexandra Stubelius, <span style="background-color:initial">Florian D</span><span style="background-color:initial">avid och </span><span style="background-color:initial">​Verena Siewers</span><span style="background-color:initial"> berättar mer om sina projekt: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/BIO-forskare-far-miljonanslag-fran-Vetenskapsradet.aspx">BIO-forskare får miljonanslag från Vetenskapsrådet​</a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Data- och informationsteknik</h2> <div>Ivica Crnkovic </div> <div>Mary Sheeran </div> <div>Marina Papatriantafilou </div> <div>Magnus Myreen </div> <div>Philippas Tsigas<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektroteknik</h2> <div>Erik Agrell </div> <div>Hana Dobsicek Trefna</div> <div>Giuseppe Durisi</div> <div>Mikael Persson</div> <div>Rui Lin<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fysik</h2> <div>Christian Forssén, <span style="background-color:initial">Mats Halvarsson, </span><span style="background-color:initial">Istvan </span><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">usztai</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> och </span><span style="background-color:initial">Mattias Thuvander</span><span style="background-color:initial"> berättar om de projekt de fått anslag för: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikforskare-far-16-miljoner-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspx">Fysikforskare får 16 miljoner i anslag av Vetenskapsrådet​</a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Industri- och materialvetenskap</h2> <div>Ragnar Larsson <span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kemi och kemiteknik</h2> <div>Joakim Andréasson<br /><span style="background-color:initial">Maths Karlsson</span></div> <div>Andreas Dahlin </div> <div>Louise Olsson</div> <div>Marcus Wilhelmsson<span style="background-color:initial"> <br />Institutionens prefekt kommenterar nyheten och forskarna berättar mer om sina projekt : <br /><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-far-anslag-av-Vetenskapsradet-.aspx">Kemiforskare får prima anslag från Vetenskapsrådet </a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Matematiska vetenskaper</h2> <div>Dennis Eriksson</div> <div>Anders Södergren<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mekanik och maritima vetenskaper</h2> <div>Henrik Ström som studerar system där små reaktiva partiklar rör sig i komplexa geometrier. Det kan till exempel handla om sensorer där man så snabbt som möjligt vill kunna detektera om en viss typ av partikel finns i en vätska. Läs mer om hans forskningsprojekt <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Henrik-Strom-tilldelas-fint-anslag-fran-Vetenskapsradet.aspx">”Migrering, mixning och modulering i reaktiva Brownska system av godtycklig geometrisk komplexitet.” ​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mikroteknologi och nanovetenskap</h2> <div>Saroj Prasad Dash </div> <div>Göran Johansson </div> <div>Samuel Lara Avila </div> <div>Simone Gasparinetti </div> <div>Shumin Wang</div> <div>Jochen Schröder</div> <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/MC2-forskare-far-miljonbelopp-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspx"><div>Läs mer här om några av forskningsprojekten på MC2</div></a><h2 class="chalmersElement-H2">Rymd-, geo- och miljövetenskap</h2> <div>Giuliana Cosentino, som fått anslag för att forska om hur stjärnor bildas i galaxers kallaste delar. Läs mer om hennes projekt <a href="/en/departments/see/news/Pages/VR-grant-to-star-formation-project.aspx">Shock Compressions in the Interstellar Medium, as triggers of Star Formation</a> (på engelska). </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om de olika projekten på Vetenskapsrådets webbplats: </h3> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Listan över de beviljade projekten inom naturvetenskap och teknik på Vetenskapsrådets webbplats</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-medicin-och-halsa.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-medicin-och-halsa.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet"><div style="display:inline !important">Listan över beviljade projekt inom medicin och hälsa på Vetenskapsrådets webbplats</div></a><br /></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div>Fri, 05 Nov 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Effektivare-eldistribution-med-nytt-isoleringsmaterial.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Effektivare-eldistribution-med-nytt-isoleringsmaterial.aspxEffektivare eldistribution med nytt material<p><b>​Högspända likströmskablar spelar en viktig roll för energiförsörjningen när en stor del av produktionen sker långt från användarna. Ny forskning från Chalmers förbättrar kablarnas egenskaper. Detta tack vare ett nytt isoleringsmaterial där ledningsförmågan är tre gånger lägre än i de kablar som används idag.</b></p>​Högspända likströmskablar har många fördelar. I omställningen till förnybar energi har de visat sig extra intressanta, eftersom vind- och solfångare liksom vattenkraftverk ofta ligger placerade mer fjärran från städer där de flesta slutanvändarna finns, och därmed kräver längre transportsträckor. <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Cellulosatråd/portratt_christian_muller_320x305px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträttbild Christian Müller " style="margin:5px" /><div>Med ett isolerande lager kan kablarna grävas ner eller läggas på havsbotten, vilket gör en avsevärt större utbyggnad av nätet möjlig och innebär att olika delar av världen kan kopplas ihop. <span style="background-color:initial">Flera projekt pågår just nu i Europa, till exempel projektet ”NordLink” som ska skapa ett sammanbundet elnät från södra Norge till norra Tyskland. </span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div><br /></div> <div>– För vi ska kunna klara av den snabbt ökande efterfrågan på el och hantera det varierade utbudet av förnybar energi, är effektiva och säkra högspända likströmskablar en nyckelfråga. Tillgången till förnybar energi kan variera. Vi måste kunna transportera el långa sträckor för att säkra upp en stadig och pålitlig distribution, säger Christian Müller, professor och forskningsledare, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola. <br /></div> <div><br /></div> <div>Så lite energi som möjligt bör förloras under transporten av elen. Ett sätt att minska en sådan överföringsförlust är att öka spänningen i kablarna. </div> <div><br /></div> <div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/isoleringsmaterial%20i%20högspänningskablar/Xiangdong-Xu%20320x305.jpg" alt="porträttbild Xiangdong Xu" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Men det påverkar isoleringsmaterialet negativt. De påfrestningarna skulle däremot kunna avhjälpas om den elektiska ledningsförmågan i isoleringsmaterialet minskade tillräckligt, förklarar Xiangdong Xu, forskare på Institutionen för Elektroteknik på Chalmers.</div> <p style="margin-bottom:8.25pt"></p> <div><span style="background-color:initial">Det är det här problemet som forskarna nu presenterar en ny intressant lösning på.</span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Materialet ger kablarna tre gånger lägre ledningsförmåga </h2> <div>Grunden i det nya materialet är polyeten (en plast) som även används i befintliga isoleringsmaterial i högspända likstömskablar. Genom att tillsätta mycket små mängder (5 miljondelar) av den konjugerade polymeren poly(3-hexyltiofen) (P3HT) har Christian Müller och hans kollegor kunnat få fram en tre gånger lägre elektrisk ledningsförmåga jämfört med en polyeten utan tillsatsen. I förhållande till de små mängderna som krävts bedömer forskarna det som det bästa resultatet som uppvisats hittills, för en ledningsreducerande tillsatts i högspända likströmskablar. ​​<br /></div> <div><br /></div> <div><p style="margin-bottom:8.25pt">Tillsatsen är ett välkänt material och eftersom det dessutom endast krävs så små mängder av den bedömer forskarna att den nya kunskapen i förlängningen öppnar upp nya möjligheter för tillverkare och industrin. Andra möjliga ämnen som kan minska ledningsförmågan är nanopartiklar av olika metalloxider och andra polyolefiner, men där behöver man tillsätta betydligt mer material vilket inte ses som den bästa vägen framåt.</p> <p style="margin-bottom:8.25pt">– Inom materialvetenskapen strävar vi efter att använda så få tillsatser som möjligt för att skapa bättre förutsättningar för att de ska komma till nytta i industrin och för att materialen ska kunna återvinnas bättre. Det är därför vi ser just att det endast krävs en mycket liten mängd tillsats för att uppnå goda resultat, som en stor fördel med det här materialet, säger Christian Müller.     ​<br /></p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Upptäckt som kan leda till nytt forskningsfält</h2> <p></p> <p style="margin-bottom:8.25pt">Konjugerade polymerer, som till exempel P3HT, har tidigare använts för att konstruera böjbar och tryckt elektronik. Däremot är det första gången som de används och prövas som tillsats för att förändra egenskaperna i en vanlig plast. Forskarna tror därför att deras upptäckt ska öppna upp för en mängd nya applikationer och forskningsinriktningar. <br /></p></div> <div>– Vår förhoppning är att den här studien kan dra igång ett nytt forskningsfält och inspirera andra forskare att undersöka design och optimering av plaster med avancerade elektiska egenskaper, för energitransporter och lagrings applikationer, säger Christian Müller. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakt:</h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx" title="Länk till personlig profilsida ">Christian Müller​</a>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik</div></div> <div>​<br /></div> <div>Studien har letts av Christian Müller och hans forskargrupp på Chalmers och gjorts i samarbete med kollegor verksamma i både Sverige och utomlands. Den presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Advanced Materials.​</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen</h3></div> <div><ul><li>Forskningsstudien ingår i ett projekt finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning.</li></ul></div> <div><ul><li>​Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1002/adma.202100714" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Repurposing Poly(3-hexylthiophene) as a Conductivity-Reducing Additive for Polyethylene-Based High-Voltage Insulation</a> har publicerats i Advanced Materials och är skriven av Amir Masoud Pourrahimi, Sarath Kumara, Fabrizio Palmieri, Liyang Yu, Anja Lund, Thomas Hammarström, Per-Ola Hagstrand, Ivan G. Scheblykin, Davide Fabiani, Xiangdong Xu och Christian Müller. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Bolognas universitet, Lunds universitet och Borealis AB. </li></ul> <div><br /></div></div></div></div> <div>Text: Jenny Holmstrand och Joshua Worth </div> <div><br /></div>Thu, 26 Aug 2021 07:00:00 +0200