Nyheter: Elektroteknik, Signaler och systemhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 02 Jun 2020 14:05:45 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-blir-hedersdoktor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-blir-hedersdoktor.aspxChalmersprofessor blir hedersdoktor<p><b>​Bo Håkansson, professor i medicinsk teknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, har utsetts till medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Bo Håkanssons världsledande forskning kring fortledning av ljudvågor i mänskligt ben har resulterat i en hörapparat, med hudpenetrerande implantat förankrat i skallbenet, som idag finns att tillgå över hela världen och har haft livsavgörande betydelse för personer med hörselnedsättning.</span><div><br /></div> <div>Han står även bakom vidareutvecklingen och den industriella satsningen på hörapparater med högtalaren implanterad så att huden är intakt, med ett uppenbart fokus på att forskningsframgångar ska komma individer och samhälle till nytta.  </div> <div><br /></div> <div>– Benledningshörsel har engagerat mig ända sedan min doktorandtid på Chalmers för mer än 40 år sedan, säger Bo Håkansson. Jag känner mig mycket glad och hedrad över utnämningen till hedersdoktor. Det har under årens lopp varit en sann glädje att samverka med kollegorna vid den medicinska fakulteten och öronkliniken.</div> <div><br /></div> <div>I sin motivering till utnämningen lyfter Sahlgrenska akademins styrelse också samverkansprojektet kring utvecklingen av viljestyrda handrörelser i armproteser, där Bo varit en av initiativtagarna, som har väckt stor internationell uppmärksamhet.</div> <div><br /></div> <div>I motiveringen framhålls att &quot;forskningsframgångarna har inneburit industriell expansion i Göteborgområdet med företagen Cochlear, Oticon Medical och Integrum, för att nämna några. Förutsättningen för de translationella forskningsprojekt som har utvecklats inom området vid Sahlgrenska akademin är det nära samarbetet med professor Bo Håkansson och Chalmers tekniska högskola.&quot;</div> <div><br /></div> <div>– Teknik och hälsa är ett viktigt samverkansområde för Sahlgrenska akademin och Chalmers, där Bo Håkansson gjort mycket starka insatser. Han är en mycket värdig hedersdoktor, säger Agneta Holmäng, professor och dekan vid Sahlgrenska akademin i en kommentar och välkomnar samtidigt fortsatt samarbete.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Läs mer</strong></div> <div><a href="https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//nyutnamnd-hedersdoktor-vid-sahlgrenska-akademin.cid1687454" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Nyutnämnd hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mot-pionjarerna-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Pionjärerna som möjliggjorde benförankrade hörapparater </a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Belonas-for-protesforskning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Belönas för protesforskning - 2017 ISPO Brian &amp; Joyce Blatchford Award</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bo-hakansson.aspx">Bo Håkansson</a>, professor i medicinsk teknik på institutionen för elektroteknik vid Chalmers, </div> <div>telefon: 031-772 18 07, e-post: <a href="mailto:%20boh@chalmers.se">boh@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div>Tue, 02 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspxTankestyrda armproteser med känsel – nu i vardagen<p><b>​Amputerade patienter kan för första gången uppleva konstgjord känsel genom tankestyrda armproteser som de använder till vardags. Tre svenskar har sedan flera år en sådan protes – som innehåller ett av världens mest integrerade gränssnitt mellan människa och maskin.</b></p>​<span style="background-color:initial">Framstegen är världsunika: Patienterna har levt sina vanliga liv, med tankestyrda proteser, i upp till sju år. I uppemot tre år har de också upplevt en ny funktion i vardagen – beröringskänsel i proteshanden.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><a href="https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1917537" target="_blank">En studie som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine​</a> visar att proteserna fungerar på ett naturligt sätt i patienternas dagliga liv.​<br /><span style="background-color:initial"></span><div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20teori%20om%20fantomsmärtor%20visar%20vägen%20mot%20effektivare%20behandling/max_ortiz_catalan_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Max Ortiz Catalan" style="margin:5px;height:252px;width:215px" /><div>Forskningen leds av <a href="/sv/Personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, docent i medicinteknik på Chalmers, i samarbete med <a href="https://www.sahlgrenska.se/" target="_blank">Sahlgrenska Universitetssjukhuset</a>, <a href="https://www.gu.se/" target="_blank">Göteborgs universitet</a> och företaget <a href="https://integrum.se/" target="_blank">Integrum</a> i Göteborg. Forskare i Österrike och USA har också bidragit till den senaste studien.</div> <div><br /></div> <div>– Vår studie visar att en proteshand som förankras i skelettet, och styrs med implanterade elektroder, kan göra mycket mer precisa rörelser än en konventionell proteshand. Funktionen förbättras ytterligare när vi återskapar förmågan att uppfatta beröringstryck, som innebär att patienterna känner hur hårt de ska greppa olika föremål. Över tid har patienterna blivit allt bättre på att uppfatta även små tryckförändringar mot proteshanden, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/patient_340x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Patient med armprotes" style="margin:5px;height:402px;width:270px" /><div>– Men det viktigaste resultatet i studien är att den här typen av protes kan vara en kliniskt genomförbar ersättning för en förlorad arm. Oavsett hur sofistikerat ett neuralt gränssnitt är så kan det bara göra verklig nytta om det finns en säker och långsiktigt stabil koppling mellan patienten och protesen. Vi har nu visat detta för första gången, med en armprotes som kan styras tillförlitligt och förmedla känsel, i patienternas vardag. </div> <div><br /></div> <div>Sedan de fick sina proteser har de använt dem kontinuerligt i både yrkesliv och på fritiden.</div> <div><br /></div> <div><em style="background-color:initial">En av patienterna i studien har haft sin tankestyrda armprotes sedan början av 2017, och har haft konstgjord känsel i den sedan september 2018. </em><br /></div> <div> <div><em>– Protesen har förändrat mitt liv väldigt mycket, säger han. Den traditionella hylsprotesen som jag hade förut var ett hjälpmedel som jag bar. Den nya protesen känns inte som något som jag bär utan som en del av mig. Jag använder den hela dagarna, så för mig är det så naturligt, det är inget jag tänker på egentligen.</em></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Detta gör protesen unik</strong><br /></div></div> <div>Armprotesen är unik eftersom den kombinerar flera olika egenskaper som inte har visats tillsammans hos någon annan liknande teknologi i världen:</div> <div><br /></div> <div><div><ul><li>Protesen har en permanent koppling till patienternas nerver, muskler och överarmsben.</li> <li>Den har både tankestyrning och konstgjord känsel.</li> <li>Patienterna behöver inte bära med sig någon tillhörande utrustning utanför kroppen, såsom batteri eller dator.</li> <li>Tekniken har inte bara visat sig fungera under en kortare period i en kontrollerad labbmiljö. Den används fortlöpande av patienterna under alla deras vardagliga aktiviteter, utan hjälp från forskarna.​</li></ul> <div><span style="background-color:initial">Den nyaste delen av teknologin, konstgjord känsel, utgår från tre trycksensorer i protesens tumme. Signalerna från dem överförs via ett implanterat gränssnitt i armstumpen till nerver som leder mot hjärnan. Patienterna kan därmed känna när de tar tag i ett föremål och hur hårt de trycker, vilket är avgörande för att efterlikna en biologisk hand.</span><br /></div></div></div> <div><div><br /></div> <div>– Idag är det inte sensorerna som är flaskhalsen för att skapa konstgjord känsel, säger Max Ortiz Catalan. Utmaningen är att skapa neurala gränssnitt som sömlöst kan överföra stora mängder artificiellt insamlad information till nervsystemet, på ett sätt som användaren kan uppfatta naturligt och utan ansträngning.</div> <div><br /></div> <div>Operationerna inom projektet har gjorts på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ledda av professor Rickard Brånemark och doktor Paolo Sassu. Målet för hela det Chalmersledda forskarlaget och Integrum är att utveckla en brett tillgänglig produkt, som kan fungera för så många som möjligt av de över en miljon människor som lever med en amputerad arm eller ett ben runt om i världen.</div> <div><br /></div> <div>– Just nu deltar de svenska patienterna i vår kliniska validering av teknologin för armproteser, säger Max Ortiz Catalan. Vi räknar med att detta system kommer att bli tillgängligt även utanför Sverige inom ett par år. Vi gör också stora framsteg med en motsvarande teknologi för benproteser, som vi planerar att implantera hos en första patient senare i år.</div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/Max_och_patient_750x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Max Ortiz Catalan med patient" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><br /><br /><br /></div> <div><div><br /></div> <div><em>Max Ortiz Catalan under en uppföljning med en patient i Chalmers-labbet Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory.​</em></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Mer om: Hur tekniken fungerar</span></h2></div> <div><span></span><span style="background-color:initial"> <div>Armprotesens styrsystem kallas för E-Opra, och baseras på implantatsystemet Opra från Integrum AB. Implantatsystemet förankrar protesen i skelettet i amputationsstumpen genom så kallad osseointegration (osseo = ben). Samtidigt fästs elektroder på muskler och nerver inne i amputationsstumpen. E-Opra skickar signaler åt båda hållen mellan protes och hjärna, precis som i en biologisk arm. </div> <div><br /></div> <div>Protesen styrs med tankekraft, via de viljestyrda elektriska muskel- och nervsignalerna i armstumpen, som elektroderna fångar upp. Signalerna leds till implantatet, som går genom huden och kopplas till protesen. De leds sedan till ett inbäddat kontrollsystem som forskarna har utvecklat. Det är tillräckligt litet för att få plats inuti protesen, och behandlar signalerna med sofistikerade avkodningsalgoritmer med hjälp av artificiell intelligens. Resultatet blir styrsignaler till proteshandens rörelser.</div> <div><br /></div> <div>Den konstgjorda känseln utgår från trycksensorer i protestummen. Signalerna från dessa omvandlas av kontrollsystemet i protesen till elektriska signaler, som sedan stimulerar en nerv i armstumpen. Nerven leder till hjärnan, som därmed uppfattar trycknivån mot handen.</div> <div><br /></div> <div>Implantatsystemet kan kopplas till alla kommersiellt tillgängliga proteser, så att de kan fungera mer effektivt.​</div> <div><br /></div> </span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/Tankestyrd_protes_illustration_400x311px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Illustration av tankestyrd armprotes" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><em>Protesen är direkt kopplad till patientens nerver, muskler och skelett. De neurala gränssnitten består av elektroder runt de kapade nerverna. De muskulära gränssnitten består av elektroder som är implanterade i biceps och triceps. Skelett-gränssnittet har en titanskruv som är osseointegrerad i överarmsbenet – det innebär att bencellerna fäster direkt på den – vilket ger mekanisk stabilitet. En komponent i skelett-gränssnittet leder ut ur kroppen genom huden och kopplas till protesen. Elektriska kontakter som är inbäddade i skelett-gränssnittet levererar dubbelriktad kommunikation mellan protesen och elektroderna som är implanterade i nerver och muskler.</em><br /></span><span style="background-color:initial"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Hur den konstgjorda känseln upplevs</h2> <div>Människor som förlorar en arm eller ett ben upplever oftast fantomkänslor, alltså att den saknade kroppsdelen finns kvar. När trycksensorerna i protestummen reagerar upplever patienterna i studien att förnimmelsen kommer från deras fantomhand. Var på fantomhanden det är varierar mellan patienterna, beroende på vilka nerver i armstumpen som tar emot signalerna. Det lägsta trycket kan upplevas som att huden nuddas med spetsen av en blyertspenna. Med ökande tryck blir förnimmelsen starkare och allt mer ”elektrisk”.</div></div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Forskningen</h2> <div>Den aktuella studien behandlar patienter som är amputerade ovanför armbågen. Det användningsområdet ligger närmast en färdig produkt. Forskargruppen arbetar parallellt med ett anpassat system för amputationer nedanför armbågen. Där finns det, i stället för ett stort ben, två mindre ben som implantatet ska förankras i. Gruppen arbetar också med att anpassa systemet för benproteser.</div> <div><br /></div> <div>Utöver tillämpningen i proteser ger det permanenta gränssnittet mellan människa och maskin helt nya vetenskapliga möjligheter för att studera hur människans muskel- och nervsystem fungerar.</div> <div><br /></div> <div>Max Ortiz Catalan leder labbet <a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/" target="_blank">Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory på Chalmers​</a>. Han håller också på att etablera det nya Center for Bionics and Pain Research på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i tätt samarbete med Chalmers och Göteborgs universitet. Där kommer teknologin att utvecklas vidare och implementeras kliniskt.</div> <div><br /></div> <div>Forskningen har finansierats av Stiftelsen Promobilia, IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, Region Västra Götaland (ALF-anslag), Vinnova, Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet, ERC.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers utvecklar sin samverkan med sjukvården och den medicinska forskningen genom <a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/Sidor/default.aspx">styrkeområde Hälsa och teknik</a>.<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/mindcontrolled_prosthesis_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tankestyrd preotes med känsel" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Med protesen kan patienterna känna föremålet när de tar tag i det och veta ​hur hårt de trycker, vilket är avgörande för att efterlikna hur en biologisk hand​ fungerar.​​</em></span><span style="background-color:initial"><em>​</em></span><br /></div></span><span style="background-color:initial"><div><br /></div> <div><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">För mer information, kontakta</span><br /></div></div> <div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, institutionen för elektroteknik, Chalmers, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se%E2%80%8B">maxo@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Johanna Wilde<br /></em></div> <div><em>Porträttfoto på Max Ortiz Catalan: Oscar Mattsson</em></div> <em> </em><div><em>Film och övriga foton: Johan Bodell</em></div> <em> </em><div><em>Illustration: Sara Manca /Yen Strandqvist</em></div></span></div></div></div>Wed, 29 Apr 2020 23:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Fokus-pa-mekanismerna-som-hindrar-jamstalldhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Fokus-pa-mekanismerna-som-hindrar-jamstalldhet.aspxFokus på mekanismerna som hindrar jämställdhet<p><b>​Varför går jämställdhetsarbetet så trögt och långsamt framåt – trots lagstiftning, officiell retorik och politiska initiativ? Enligt Nanna Gillberg finns svaret i informella och ofta omedvetna mekanismer som påverkar oss alla.</b></p>​<span style="background-color:initial">Nanna Gillberg är forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, dessutom författare och ofta anlitad föreläsare inom digitalisering, jämställdhet och arbetsmiljö. Nätverket <a href="/sv/institutioner/e2/natverk/wise/Sidor/default.aspx">Women in Science (WiSE) </a>bjöd in henne till Chalmers för att hålla en <a href="https://sv-se.invajo.com/event/wisewomeninscience/wiseworkshopwithnannagillberg" target="_blank">workshop med rubriken ”Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse”</a>.</span><div>Så lyder även titeln på en av Nanna Gillbergs böcker, som sätter fokus på informella mekanismer bakom ojämställdhet. Därifrån hämtade hon konkreta och forskningsunderbyggda exempel till workshopens inledande del.</div> <div><br /></div> <div><strong>Könstillhörighet definierar förväntningar</strong></div> <div>– Sorteras kvinnor verkligen bort i rekryteringsprocesser bara för att de är kvinnor? Och värderas kvinnor systematiskt lägre i olika sammanhang? Ibland kan det i debatten om jämställdhet låta som om frågan är öppen för tyckande. Men varför tycka när det finns gott om forskning som visar att det faktiskt är så?, säger Nanna Gillberg.</div> <div><br /></div> <div>Undersökningar visar att barn redan i sexårsåldern tycker att intelligens är en egenskap män har i högre grad än kvinnor. I skolan får pojkar snabbare hjälp och uppmärksamhet av läraren, som gärna låter flickor utveckla sin tålmodighet och sina omvårdande egenskaper i rollen som hjälpreda. Dessa informella attityder om hur pojkar/män respektive flickor/kvinnor ska bete sig grundläggs tidigt och följer oss genom livet.</div> <div><br /></div> <div>– Manliga saker kan användas av alla, feminina ting är däremot bara för flickor och kvinnor. Män kan företräda mänskligheten. Kvinnor representerar enbart sig själva. I en traditionell parrelation definierar makens status och yrkesroll vilka möjligheter som är öppna för hustrun – inte bara när det gäller karriären utan även sådant som kroppslängden. </div> <div><br /></div> <div>I exempel efter exempel visar Nanna Gillberg hur män, eller snarare den person som uppfattas som en man, rankas högre än kvinnor. Manliga lärare värderas högre än kvinnliga medan manliga studenters förmåga överskattas jämfört med dem som uppfattas ha en kvinnlig könstillhörighet.</div> <div><br /></div> <div>– Om kvinnor vill bli sedda som framgångsrika sker det ofta till priset av negativa uppfattningar om deras person, framhåller hon. Kvinnliga karriärister kan uppfattas som kompetenta, men de flesta vill inte ha dem i sin närhet. Kvinnor belönas med bekräftelse från omgivningen när de uppvisar vad som anses vara ett typiskt kvinnligt beteende. Samtidigt kan de då bli ifrågasatta som ledare, eftersom kvinnlighet konstrueras som manlighetens motsats och ledarskap, kompetens och auktoritet är manligt könsmärkta.</div> <div><br /></div> <div><strong>Jämställdhetsarbete behövs i vardagen</strong></div> <div>– Ni som är här på workshopen idag har redan insett problemet – det är därför ni är här, säger Nanna Gillberg. De som verkligen skulle behöva höra detta söker sig inte självmant hit. Därför måste vi se till att jämställdhetsintegrering kommer upp på dagordningen. Arbetet för att öka jämställdhet och diversifiering behöver komma in i den ordinarie verksamheten. Det ska inte vara något som ligger vid sidan av, ska inte gå att välja bort eller bocka av en gång för alla.</div> <div><br /></div> <div>Workshopens andra del ägnas åt gruppdiskussioner om vad som kännetecknar en inkluderande arbetsplats och hur hinder kan överbryggas. Engagemanget i rummet är påtagligt. Nanna Gillberg leder sedan en gemensam genomgång. Slutligen formuleras en handlingsplan med konkreta åtgärder och hållpunkter. Listan omfattar alltifrån utbildningsinsatser till mångfaldsperspektiv vid rekrytering och vikten av att tydliggöra värderingar i vardagen.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Nanna%20Gillberg,%20WiSE/Workshop_DSC_9047_710x400px.jpg" alt="WiSE-workshop" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />​</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <div><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tre frågor till Nanna Gillberg<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Nanna%20Gillberg,%20WiSE/Nanna_Gillberg_200x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></h2> <div><strong style="background-color:initial">Hur tar sig de informella mekanismerna uttryck inom den akademiska världen?</strong><br /></div> <div>– I mångt och mycket ser det ut på liknande sätt som i samhället i övrigt. Kvinnor tar ofta på sig kollektiva uppgifter, det ”akademiska hushållsarbetet”*, medan män hellre ägnar sig åt sådant som tydligare gagnar deras egen meritering. Ofta sker detta helt frivilligt, och ger inte sällan beröm och bekräftelse då kvinnan utför något som anses ligga i linje med könsidentiteten. Kvinnor har inte heller tillgång till informella nätverk i samma utsträckning. Därmed kan de gå miste om den hjälp och de fördelar som ett stödjande nätverk innebär för den akademiska karriären. <br /><span style="background-color:initial">* Läs mer: <a href="http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1302038/FULLTEXT01.pdf" target="_blank">Om akademiskt hushållsarbete och dess fördelning​</a>, av Sara Kalm, docent vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet</span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Varför tar jämställdhetsintegrering så lång tid?</strong></div> <div>– Om vi fortsätter jämställdhetsarbetet i nuvarande takt beräknas samhället bli jämställt år 2205. Det är om 185 år! Sverige sägs ju vara ett av världens mest jämställda länder, där alla formella hinder för att nå jämställdhet är borttagna. Men våra föreställningar om hur kvinnor och män ska vara håller oss fortfarande i ett järngrepp även om vi tror oss vara upplysta och medvetna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad krävs för att det ska bli förändring?</strong></div> <div>– Strukturer går inte att förändra om man inte inser problemet. Dessutom, om en förändring ska bli bestående, behöver man förhålla sig känslomässigt och känna äkta engagemang. Chefer och ledare har ett ansvar att visa vägen och vara föredömen. ’Metoo’ satte ljuset på gamla missförhållanden och normer som inte längre är okej. Jag ser tecken på att ett nytt förhållningssätt börjar växa fram, där jämställdhet och inkludering är en naturlig del av att vara ledare och medmänniska. Med den inställningen går det inte längre att sopa sådana orättvisor under mattan. </div> <div>– Det finns förstås ledare som agerar mer av socialt tryck än av egen övertygelse, men det är i alla fall ett steg i rätt riktning. Medvetenheten har helt klart ökat och jag ser de ungas engagemang som en stark framtidskraft.</div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Om Nanna Gillberg</span><br /></div> <div> <div>Nanna Gillberg är forskare, författare och föreläsare i företagsekonomi samt biträdande föreståndare vid Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hennes tre huvudsakliga expertområden är digitalisering, jämställdhet och arbetsmiljö. Hon är författare till böcker som ”Påsatt och avskärmad – i en uppkopplad värld” (2019) och ”Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse” (2018).</div> <div><a href="https://www.nanna-gillberg.com/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Nanna Gillberg på hennes hemsida</a></div> <div><br /></div> <div>Text och foton från workshopen: Yvonne Jonsson<br />Porträttfoto på Nanna Gillberg: Frances Löfvenholm​<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Hallå, Eva Lendaro, projektledare för Women in Science. Hur jobbar WiSE för ökad jämställdhet och inkludering?</h2> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Nanna%20Gillberg,%20WiSE/EvaLendaro_300x400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Eva Lendaro" style="margin:5px;width:180px;height:243px" />–</span><span style="background-color:initial"> ​</span><span style="background-color:initial">Att kvinnor är underrepresenterade kan utgöra en osynlig barriär genom att sända falska signaler om att personer av kvinnligt kön inte är tillräckligt dugliga för att lyckas nå toppen av den akademiska pyramiden. Det är svårt att ändra sådana negativa stereotyper, särskilt innan dess kvinnor har blivit mer jämlikt representerade. Något vi emellertid kan göra är att försöka minska de psykologiska hindren genom att stärka kvinnors beslutsamhet att lyckas och deras tilltro till sig själva. WiSE vill vara ett stöd genom att anordna aktiviteter såsom seminarier med framgångsrika kvinnliga forskare som förebilder och även evenemang kring teman relaterade till WiSE vision. Den här workshopen med Nanna Gillberg är ett bra exempel på det, säger Eva Lendaro, projektledare för WiSE och doktorand vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.</span><br /></div></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Kalendarium/WiSE/WiSE_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Om Women in Science</h3> <div>Women in Science (WiSE) är ett nätverk med målet att stödja, inspirera och uppmuntra samarbete mellan kvinnor i den akademiska världen. Visionen är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att meritera sig för nya tjänster och lyckas i sina akademiska karriärer.</div> <div>Nätverket har sin hemvist vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.</div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/natverk/wise/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Women in Science​</a></div> <div><br /></div></div> Thu, 23 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Stiftelsens-pris-för-naturlig-kontroll-av-proteser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Stiftelsens-pris-f%C3%B6r-naturlig-kontroll-av-proteser.aspxStiftelsens pris för naturlig kontroll av proteser<p><b>​Chalmersstiftelsens pris för 2020 tilldelas Max Ortiz Catalan, för hans arbete med naturlig kontroll av proteser genom osseointegrerade implantat.</b></p>​<span style="font-size:14px;background-color:initial">Chalmersstiftelsens pris år 2020 tilldelas Max Ortiz Catalan, docent vid institutionen för elektroteknik, för sitt arbete med naturlig kontroll av proteser genom osseointegrerade implantat.</span><div><br /><span style="font-size:14px;background-color:initial"></span><div><span style="font-size:14px">Priset består av 25 000 kronor i ett personligt bidrag samt 100 000 kronor för att finansiera ett event där Chalmers olika insatser inom pristagarens forskningsområde presenteras.<span style="white-space:pre"> </span></span></div> <div><br /> </div> <div><span style="font-size:14px">Så här lyder stiftelsens motivering till utmärkelsen:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span> </div> <div><span style="font-size:14px"><em>&quot;Chalmersstiftelsen bildades 1994, med uppdraget att verka för att Chalmers bedriver forskning och utbildning på en internationellt hög nivå. Chalmers har sedan dess utvecklats i positiv riktning och visionen - Chalmers för en hållbar framtid - genomsyrar idag verksamheten. Inom denna vision ryms flera forskningsfält, inte minst i gränslandet mellan teknik och medicin. Chalmersstiftelsens pris utdelas årligen till person inom Chalmerssfären för förtjänstfullt, nyligen uppnått verksamhetsresultat som tydligt främjat högskolans utveckling. </em></span></div> <div><span style="font-size:14px"><em><br /></em></span> </div> <div><span style="background-color:initial"><i>Årets pris uppmärksammar fortsättningen på det världsledande samarbetet mellan Chalmers och Sahlgrenska som startade när PI Brånemark på 70-talet bjöd in Chalmers i den dynamiska forskningen kring osseointegrerade titanimplantat.</i></span><span style="font-size:14px"><em> Pristagaren Max Ortiz Catalan utnyttjar, genom en god förmåga att samarbeta med andra och med patienternas bästa för ögonen, ny teknologis alla möjligheter att förbättra livskvalitet för olycksdrabbade patienter.</em></span></div> <div><span style="font-size:14px"><em><br /></em></span> </div> <div><span style="font-size:14px"><em>Årets pristagare arbetar framgångsrikt för att forskningsresultat ska komma alla behövande tillgodo. I det ansvaret ligger också att utnyttja medias intresse för att berätta om avgörande framsteg. Genom aktivt, och skickligt, kommunikationsarbete har pristagaren lyckats göra stora delar av världen medveten om de avgörande framsteg som har skett på Chalmers. Dessa framsteg har han själv varit starkt bidragande till. Han har varit en av Chalmers flitigast förekommande talespersoner internationellt under flera års tid, och har stor betydelse för bilden av Chalmers i världen&quot;.</em></span></div> <div><span style="font-size:14px"><em><br /></em></span> </div> <div><span style="font-size:14px">Chalmersstiftelsens styrelse fattade beslutet på underlag från en jury bestående av Per Olof Arnäs, fakultetsrådet och stiftelsens styrelse, Claes Niklasson, Chalmersska Ingenjörsföreningen, Anna Dubois, prorektor och Jonathan Sjölander, Chalmers Studentkår. Assisterande var Christian Borg, pressansvarig och Mattias Königsson, Chalmersstiftelsen.</span></div> <div><br /> </div> <div><b>Text:</b> Erik Krång</div> <div><b>Bild:</b> Anna-Lena Lundqvist</div> <div><br /> </div> </div> ​Thu, 16 Apr 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sa-samarbetar-Sahlgrenska-med-Medicinteknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sa-samarbetar-Sahlgrenska-med-Medicinteknik.aspxSå samarbetar Sahlgrenska med Chalmers nya program<p><b>Ett nära samarbete med Sahlgrenska akademin och universitetssjukhuset är unikt för Chalmers nya program Medicinteknik. Men hur kommer det samarbetet att gå till och hur ser arbetsmarknaden ut efter avslutade studier?</b></p>​<span style="background-color:initial">– Behovet av högutbildade ingenjörer som driver utvecklingen och användandet av avancerad medicinteknik har ökat lavinartat, säger Mikael Elam, professor och överläkare vid Sahlgrenska akademin och universitetssjukhuset. </span><div><br /> </div> <div>En operationssal ser till exempel helt annorlunda ut i dag jämfört med när han började arbeta kliniskt på Sahlgrenska universitetssjukhuset i början av 1980-talet. Numera arbetar man ofta i så kallade hybridsalar där operation och diagnostik pågår samtidigt. En sådan sal kan innehålla upp till 150 olika medicintekniska utrustningar som i realtid genererar data som påverkar operationen och hanteringen av patienten under arbetets gång. </div> <div>– Samtidigt som man ska hålla koll på all denna data är vi också i stort behov av beslutsstöd. Till exempel en algoritmutveckling som kan ge en sammanfattande bild av hur man ska tolka all den här informationen, säger Mikael Elam. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">AI kan spela en avgörande roll</h3></div> <div>Där kan utvecklingen av artificiell intelligens spela en avgörande roll i framtiden. Något som man också lär sig att använda i utbildningen. </div> <div>– AI kan hjälpa oss att till exempel tolka röntgenbilder eller svårtydda bilder på cellnivå, men först behöver det utvecklas algoritmer för det. Algoritmer kommer att kunna lösa den första grovsorteringen, och även skapa större enhetlighet i bedömningar – algoritmer har aldrig ”en dålig dag på jobbet”. Sedan kommer det alltid finnas specialister som kommer behöva göra den medicinska slutbedömningen i komplicerade fall, säger han. </div> <div><br /> </div> <div>Chalmers har tidigare haft ett nära samarbete med Sahlgrenska i en mängd olika projekt på avancerad nivå som har visat sig vara framgångsrika. </div> <div>– Exjobb och avhandlingar från Chalmers har förflyttat gränserna för hur vi opererar, behandlar och tolkar bilder. Därför behöver vi den här typen av samarbete även på grundnivå. Min förhoppning är att vi långsiktigt inte bara ska utveckla nya tekniker utan även bli bättre på att hantera och utnyttja befintlig teknik. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Får testa projekt i verklig miljö</h3></div> <div>Studenterna i Medicinteknik kommer få ta del av gästföreläsningar från Sahlgrenska och också jobba i kliniska miljöer för att kunna testa sina utvecklingsprojekt i verkligheten. </div> <div>– Man kommer själv ta reda på vad för behov det finns inom sjukvården och ständigt ha en nära dialog med vårdpersonalen. Man får också lära känna personer i branschen tidigt i utbildningen vilket ger studenterna ett fantastiskt nätverk redan från start. Jag ser också att sjukvården i framtiden kommer behöva egen kapacitet som kan förstå och utveckla medicinteknik på plats.</div> <div><br /> </div> <div>En annan väg som man kan gå efter utbildningen är att starta eget eller arbeta för ett bolag som har specialiserat sig på medicintekniska produkter. Ett sådant är Elekta som har inriktat sig på skonsam strålbehandling av cancer. Deras medicintekniska utrustning finns på sjukhus runt om i hela världen. </div> <div>– Grundproblematiken har alltid varit hur man ska se till att strålningen fokuseras på cancercellerna och inte skadar den friska vävnaden runt omkring. I dag är det standard att ta bilder av tumör och omgivande organ innan behandlingen. Problemet är att kroppens mjuka vävnader rör på sig och ändrar form, och kan ha bytt position när det väl är dags för strålningen, säger Jonas Gårding, forskningsledare på Elekta.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">I behov av kreativa ingenjörslösningar</h3></div> <div>I bolagets största utvecklingsprojekt någonsin med grund i ett forskningssamarbete med Utrecht i Holland lyckades man närma sig lösningen med hjälp av ett forskningssamarbete med sju universitetssjukhus. Resultatet blev en MR-styrd strålbehandling som ger möjlighet till visualisering i realtid under behandlingen.  </div> <div>– På pappret var det ett utmanande teknikprojekt eftersom MR och strålbehandling egentligen är inkompatibla med varandra på grund av fysiken. Vi var i behov av kreativa ingenjörslösningar för att dessa apparater inte skulle störa ut varandra. </div> <div><br /> </div> <div>Elektas innovation finns idag i klinisk drift på ett 20-tal platser runt om i världen, bland annat på Uppsalas akademiska sjukhus och behandlingen har hittills varit framgångsrik. </div> <div>– Men det räcker inte bara med att ha en produkt som man vet är tekniskt framstående. Det behövs evidens från kliniska studier som bekräftar nyttan för patienterna. Det är vad vi håller på med nu tillsammans med våra kliniska partners. Vi loggar alla behandlingar och följer upp hur det går för patienterna, säger han. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Breda valmöjligheter efter studierna</h3></div> <div>Som en ingenjör från programmet Medicinteknik på Chalmers har man bredare valmöjligheter än att bara arbeta med tekniken på en utvecklingsavdelning, menar han. </div> <div>– Man kan arbeta med att definiera behovet av nya produkter, arbeta i gränssnittet mellan kunderna och utvecklingsavdelningen och även kvalitetsfrågor. Vi har alltid behov av duktiga ingenjörer hos oss på Elekta och arbetsmarknaden är bra. </div> <div><br /> </div> <div>Själv började han arbeta med medicinteknik för 25 år sedan och menar att det känns svårt att tänka sig att göra någonting annat än just det. </div> <div>– Det är en fantastisk och omtumlande upplevelse att se hur ens produkter används i skarpt läge på sjukhusen och faktiskt hjälper människor. Den erfarenheten är väldigt motiverande att ha i arbetet med att ta fram nya medicintekniska lösningar.</div> <div><br /> </div> <div>Text: Vedrana Sivac<br />Foto: <span>Henrik Sandsjö​</span></div> <div><br /> </div> <div><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Medicinteknik.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om programmet Medicinteknik</a><br /><a href="https://quiz.mystudy.fit/u/chalmers-tekniska-hogskola/p/medicinteknik" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Gör ett test för att se om programmet är rätt för dig​</a></div> <div><a href="https://www.elekta.com/radiotherapy/treatment-delivery-systems/unity/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Elektas innovation </a></div>Tue, 14 Apr 2020 20:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/5G-mojliggor-kommunicerande-prylar-och-hallbarhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/5G-mojliggor-kommunicerande-prylar-och-hallbarhet.aspx5G möjliggör kommunicerande prylar och hållbarhet<p><b>​Femte generationens mobilnät, 5G, är snart här med alla de möjligheter som den nya tekniken erbjuder när även våra prylar kan utbyta information med varandra. 5G beskrivs ofta i termer av snabbhet och ökad kapacitet. Men tekniken kommer också att möjliggöra mindre resursslöseri och en utveckling mot ett hållbarare samhälle.</b></p>​​<span style="background-color:initial">Det som skiljer 5G från tidigare generationers mobilstandarder är att kommunikationen till stor del styrs av programvara och att ”molnet” flyttas närmare användarna och applikationerna. </span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/5G%20möjliggör%20kommunicerande%20prylar%20och%20hållbarhet/Tommy_Svensson_2016_150x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tommy Svensson" style="margin:5px;width:170px;height:228px" />– 5G är en möjliggörare för digitalisering och effektivare processer, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem med fokus på trådlös kommunikation. Det betyder att maskiner kan utbyta information med varandra och att många enheter är uppkopplade samtidigt. Sensorer samlar in stora mängder data av olika slag som blixtsnabbt processas för skräddarsydda och intelligenta användningsområden.</div> <div><br /></div> <div>– Jag brukar kalla mig digital rallare. Det jag bygger är trådlösa digitala vägar. Min forskning handlar om infrastrukturen och hur datatrafiken ska kunna färdas trådlöst, snabbt och problemfritt. På institutionen för elektroteknik på Chalmers ligger vi långt framme när det gäller forskning på mobilsystem, inom mitt område med fokus på radiotrafik till och från basstationer i mobilnätet, samt rörliga basstationer och fordonskommunikation.</div> <div> </div> <div><strong>Snabbt, robust och kraftfullt</strong></div> <div>5G består av mer tekniskt avancerade lösningar än 4G men ger samtidigt också förutsättningar att använda tekniken till så mycket mer. Forskarna ser 5G som ett verktyg för att lösa stora samhällsutmaningar inom klimatpåverkan, knappa naturtillgångar, livsmedelsproduktion, vård för en åldrade befolkning, säker arbetsmiljö etc.</div> <div><br /></div> <div>– Den nya tekniken möjliggör inte bara ”Internet of information” utan även ”Internet of skills”, det vill säga såväl informationsutbyte som att förmågor kan utövas på avstånd, fortsätter Tommy Svensson. Det handlar exempelvis om möjligheten att i en gruva fjärrstyra maskiner från en trygg och ombonad kontorsmiljö ovan jord. Eller att kirurgi kan utföras på avstånd och att fler patienter därmed får tillgång till specialistläkares kompetens. </div> <div><br /></div> <div>För att så avancerade uppgifter ska kunna utföras korrekt och säkert på distans krävs att kommunikationssystemet är robust och att data kan transporteras väldigt snabbt. Med 5G kommer så korta fördröjningar i överföringen som 1 millisekund att kunna bli verklighet. Genom att nätet då också virtuellt kan delas upp i mjukvarustyrda skivor kan olika skivor designas och dynamiskt skapas för olika uppgifter, där prestandan garanteras. </div> <div><br /></div> <div>Ett begrepp som ofta nämns i 5G-sammanhang är förstärkt verklighet, augmented reality. Det handlar om att verkligheten kombineras med digitalt innehåll, via mobilen eller genom speciella glasögon, som gör att omgivningen kan upplevas med datorgenererade bilder lagda ovanpå. Ju snabbare överföring av data, desto fler användningsområden finns.</div> <div><br /></div> <div><strong>Banar väg för större hållbarhet</strong></div> <div>– Som jag ser det skapar 5G helt klart förutsättningar att gå från ”slit och släng” till högre grad av hållbarhet i samhället, säger Tommy Svensson. Det handlar dels om tekniken i sig, dels om vad som kan åstadkommas med tekniken.</div> <div><br /></div> <div>5G-tekniken sparar energi genom att effektivisera styrningen av radiosignaler och genom att bara det som behövs verkligen skickas – ingen överflödig systeminformation behöver hanteras. Det gör uppkopplingen tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G.</div> <div><br /></div> <div>Genom olika tillämpningar av 5G kan processer effektiviseras och bli mer resurssnåla än idag. Mycket handlar om att det blir möjligt att göra individuella och tillståndsbaserade lösningar, när maskiner i flera led kan utbyta information med varandra. </div> <div><br /></div> <div><strong>Många användningsområden</strong></div> <div>– I smarta städer kan kollektivtrafik och transporter anpassas till flöden och människors intentioner, exemplifierar Tommy Svensson. Det gör att trafiken flyter smidigare och totalt sett kräver mindre energi. Detsamma gäller för vattenförbrukning, sophantering och andra samhällstjänster. Självkörande bilar kanske inte slår igenom riktigt så snabbt som förhoppningen ursprungligen var, men med hjälp av mobilteknik kan de bli en viktig komponent i framtidens smarta transportsystem.</div> <div><br /></div> <div>Inom jordbruket kommer sådant som bevattning och gödning att kunna regleras individuellt för varje planta genom uppkopplade jordbruksmaskiner och system för dataanalys. Ett annat exempel är industriella produktionssystem som kan göras flexiblare för att snabbare ställa om produktionen till nya förutsättningar. Förses maskinparken med uppkopplade sensorer kan underhållsåtgärder anpassas efter behovet utan oplanerade stillestånd.</div> <div><br /></div> <div>– Drivkraften för tillverkande företag kommer i framtiden mer att handla om att skapa hållbara erbjudanden, då det snarare blir tjänsterna som produkterna levererar som kunderna vill betala för än produkten i sig, säger Tommy Svensson. Detta är en utveckling som främjas i det uppkopplade 5G-samhället.</div> <div><br /></div> <div>E-hälsa, att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla en god hälsa, är ett område som också väcker stort intresse i samband med 5G. Möjligheterna spänner från virtuella möten med läkare från hemmet till sensorer på kroppen och i textilier som registrerar och analyserar hälsodata, som grund för individbaserad diagnostik och behandling.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/5G%20möjliggör%20kommunicerande%20prylar%20och%20hållbarhet/smartcity_710x467px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><div><em>I det uppkopplade 5G-samhället kommer sensorer i vår vardagsmiljö att samla in data i realtid och skicka radiosignaler via fasta och rörliga basstationer till master i mobilnätet, och omvänt. </em></div> <div><em>Illustration: Pernilla Börjesson</em></div></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Behöver hanteras med omdöme</strong></div> <div>Teknikens alla möjligheter kan emellanåt också väcka farhågor, exempelvis om personlig integritet och informationssäkerhet.</div> <div><br /></div> <div>– 5G är ett verktyg, och precis som alla andra verktyg kan 5G användas i både goda och mindre goda syften, säger Tommy Svensson. Det är viktigt att det förs en öppen debatt om vilken typ av samhälle vi vill ha i framtiden och att lagstiftningen håller jämna steg med ny teknik som introduceras. Möjligheterna överväger dock riskerna, så jag är övertygad om att vi kommer att hitta en bra balans.</div> <div><br /></div> <div><strong>Följs av nya generationer</strong></div> <div>I liten skala finns 5G-nät redan nu. Teknikutveckling pågår för fullt och hösten 2020 kommer de svenska frekvensområdena för 5G att auktioneras ut via den statliga myndigheten <a href="https://www.pts.se/sv/" target="_blank">Post- och telestyrelsen</a>. Införandet sker stegvis, där flera mobilnätsgenerationer kommer att existera parallellt. Branschens bedömning är att 5G-tekniken slår igenom på bred front om fem till tio år.</div> <div><br /></div> <div>För gemene man kan 5G betraktas som en ny och spännande teknik, men forskarnas sikte är nu inställt på 6G.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har intressanta forskningsprojekt på gång, och vill bland annat studera hur man kan integrera artificiell intelligens i sjätte generationens mobila kommunikationsnät, säger Tommy Svensson. När AI blir en del av kommunikationssystemet kan man verkligen tala om en revolution för intelligenta tjänster. 6G introduceras troligen kring år 2030.</div> <div>​</div> <div>Text: Yvonne Jonsson​<br /></div> <div><div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/tommy-svensson.aspx">Tommy Svensson</a>, professor i forskargruppen för kommunikationssystem, där han leder forskningen inom området trådlösa system, vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20tommy.svensson@chalmers.se">tommy.svensson@chalmers.se</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Fakta om 5G</h2> <div><strong><br /></strong></div> <div><ul><li>maskin till maskin-kommunikation – stor ökning av antalet uppkopplade prylar som kan utbyta information med varandra, kallas även sakernas internet, Internet of things.</li> <li>kraftig tillväxt av datatrafiken – cirka 1000 gånger mer än idag. 5G kan hantera en större mängd data från fler enheter samtidigt.</li> <li>högre överföringshastigheter – topphastigheter uppemot 10 gånger högre än 4G, cirka 10 Gbit/sekund.</li> <li>mindre fördröjning, kortare svarstider – cirka 1 millisekund jämfört med dagens 25-35 millisekunder.</li> <li>lägre energiförbrukning – 5G-uppkopplingen blir tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. 5G kräver enbart 0,2 watt energi för att överföra 1 megabyte data.</li> <li>högre frekvenser – 5G använder i ett första skede frekvensbandet 3,4-3,8 GHz och framöver även millimeter-vågsband (över 24 GHz). Detta kräver mer avancerade lösningar med ånga antenner per basstation för att få en bra räckvidd.</li></ul></div></div> <div><br /></div> <div><div><br /></div> <div><strong>Exempel på Chalmers forskning inom 5G</strong></div> <div><ul><li><a href="/sv/projekt/Sidor/Mobile-and-wireless-communications-Enablers-for-Twenty-twenty.aspx">Metis-projektet – Mobile and wireless communications Enablers for Twenty-twenty (2020) Information Society</a></li> <li><a href="https://research.chalmers.se/project/6688" target="_blank">mmMAGIC – Millimetre-Wave Based Mobile Radio Access Network for Fifth Generation Integrated Communications</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Projektet-som-satter-standarden-for-5G-i-fordon.aspx">5GCar – projektet som sätter standarden för 5G i fordon​</a></li></ul></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <strong> </strong><div><div><strong>Söker du fakta om hälsorisker i samband med elektromagnetiska fält och 5G?</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><ul><li><a href="https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/rapporter/stralskydd/2019/201908/" target="_blank">Strålsäkerhetsmyndighetens rapport 2019:8 ”Recent Research on EMF and Health Risk” ​</a>(på engelska och svenska)</li> <li><a href="https://www.icnirp.org/cms/upload/publications/ICNIRPrfgdl2020.pdf" target="_blank">”ICNIRP guidelines for limiting exposure to electromagnetic fields (100 kHz to 300 GHz)”​</a>, 2020, (på engelska). ICNIRP, International Commission on Non‐Ionizing Radiation Protection, är en ideell organisation som ger råd till bland andra Världshälsoorganisationen, WHO, och EU-kommissionen.</li></ul></div> <div><br /></div></div></div>Tue, 31 Mar 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-tar-sig-an-de-stora-utmaningarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-tar-sig-an-de-stora-utmaningarna.aspxDe tar sig an de stora utmaningarna<p><b>​Forskning om alltifrån galaxer till mag-tarmkanalen, forskning som utvecklar materialegenskaper, elfordon, sjöfart och hållbara städer. De ägnar sig åt vitt skilda ämnen, men deras forskning bidrar till samhällsnytta och genererar akademisk framgång.</b></p><span style="background-color:initial"><div><div><span style="background-color:initial">De</span><span style="background-color:initial">t finns många framstående forskare på Chalmers och i samband med den 8 mars, internationella kvinnodagen, väljer vi att lyfta några forskare som alla är välciterade inom sina respektive forskningsfält: Marie Alminger, Karin Andersson, Yuliya Kalmykova, Kirsten Kraiberg Knudsen, Elsebeth Schröder och Sonja Tidblad Lundmark.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Marie Alminger" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Alminger_textbild.jpg" style="margin:5px 10px;width:109px;height:151px" /><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Marie Alminger, professor, Biologi och bioteknik </span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Marie Alminger vill öka kunskapen om hur maten vi äter tas om hand i mag-tarmkanalen, hur olika bioaktiva ämnen blir tillgängliga för att tas upp i kroppen och vad de kan ha för effekter på hälsan.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Ökad kunskap om hur matens sammansättning, struktur och innehåll av bioaktiva ämnen påverkar hälsan kan bidra till att förebygga vissa sjukdomar, till exempel typ2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.</div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>– Hur maten tas om hand i kroppen påverkas av många olika faktorer och processer och frågor som rör till exempel frisättning, transport, upptag, och funktion av olika ämnen i kroppen är fortfarande obesvarade. För framgångsrik identifiering och analys av olika ämnen och nedbrytningsprodukter krävs ett stort antal analysmetoder och helst även jämförande studier mellan olika laboratorier som använder samma metoder.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Marie-Alminger.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Marie Alminger</span></a></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Karin Andersson" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/KarinAndersson_textbild.jpg" style="margin-right:10px;margin-left:10px" /><span>Karin</span><span> Andersson, professor, Mekanik och maritim</span><span>a vetenskaper</span></h2></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Karin Anderssons forskning handlar om relationen mellan det tekniska systemet och naturen och hur man utvecklar teknik på ett hållbart sätt. Sedan 2007 fokuserar hon på bränslen och energiomvandling inom sjöfarten. Omställningen från den traditionella tjockoljan till icke-fossila energibärare med minimala utsläpp kräver att de nya alternativ som tas fram utvärderas grundligt.</div> <div> </div> <div>  Tillsammans med sin forskargrupp utvecklar Karin Andersson metoder för att ta fram vetenskapligt baserade beslutsunderlag kring hur naturresurser bäst kan användas på ett hållbart sätt, med minimal negativ påverkan på miljön. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Lite extra kul är att forskargruppen består av flera kvinnliga seniorer som är på god väg att bli lika välciterade, säger Karin Andersson.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Förhoppningen är att kunna ge ett litet bidrag till en hållbar utveckling. Samhällsnyttan ligger i att forskningsresultaten kommer ut till och används av beslutsfattare inom industri- och sjöfartsnäring.  Andra viktiga målgrupper för kunskapen är de som arbetar med regelverk och policyer inom myndigheter och politik. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En stor utmaning är att kunna kommunicera en komplex verklighet på ett klokt och effektivt sätt, så att kunskap och förståelse ökar inom både industri och samhälle. </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/karin-andersson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Karin Andersson</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Yuliya Kalmykova " src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Kalmykova_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" />Yuliya Kalmykova, biträdande professor, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Yuliya Kalmykovas forskning handlar om urban metabolism – att studera och förstå omsättningen av resurser, energi- och utsläppsflöden i städer.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">–​ </span>Nyttan består bland annat av en ökad förståelse för sambandet mellan en stads metabolism och de åtgärder som vidtas för att hantera den. Exempelvis vilken nytta eller vilken miljöpåverkan olika åtgärder kan tänkas ha.  </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Idag bor 55 procent av jordens befolkning i städer och våra städer står för cirka 80 procent av den globala resursanvändningen och utsläpp av växthusgaser. År 2050 beräknas andelen av jordens befolkning som bor i städer ha ökat till 70 procent, vilket gör att städernas miljöpåverkan kommer att bli ännu mer betydande – såvida vi inte förvandlar våra städer till mer hållbara platser. Här kommer vår forskning in, och jag tror att vi kan nå långt genom att planera och ställa om till cirkulär ekonomi.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/yuliya-kalmykova.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Yuliya Kalmykova</span></a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Kirsten Kraiberg Knudsen" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/TEST_KRAIBERG.jpg" style="margin:5px 10px" />Kirsten Kraiberg Knudsen, biträdande professor, Rymd-, geo- och miljövetenskap</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Vårt universum är ungefär 13,8 miljarder år gammalt och vår hemgalax Vintergatan är nästan lika gammal. Kirsten Kraiberg Knudsen forskar på hur galaxer bildas och utvecklas och studerar de tidiga faserna av galaxutvecklingen för att förstå varför galaxer uppträder som de gör idag. Några av målen är att förstå hur supermassiva svarta hål påverkar tillväxten av galaxer, att se så långt tillbaka i tiden som möjligt och att försöka förstå hur tidiga versioner av Vintergatan kan ha sett ut. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Grundvetenskap är en nyckel till vår förståelse av naturen och utgör en grund för efterföljande innovationer och ny teknik. Astronomi inspirerar många människor, unga som gamla, eftersom vetenskapen fokuserar på grundläggande frågor om vår plats i universum.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Dels finns de allmänna utmaningarna: stabil finansiering, långsiktiga investeringar i stora teleskop, tydliga karriärvägar och den nödvändiga politiska viljan för att stödja grundläggande vetenskap. För själva forskningsämnet vet vi idag inte hur de första galaxerna såg ut, vilket gör eftersökningarna väldigt utmanande. Dessutom ger de nya stora teleskopen också stora mängder nya oväntade resultat som utmanar våra tolkningsmodeller. Naturligtvis är det riktigt spännande att ta sig an de här vetenskapliga utmaningarna eftersom det driver vår kunskap framåt.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/kraiberg.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Kirsten Kraiberg Knudsen</span>​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Elsebeth Schröder" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Schröder_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" />Elsebeth Schröder, professor, Mikroteknologi och Nanovetenskap</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Elsebeth Schröder arbetar med teoretiska metoder inom fysik på atomär skala. I sin forskning strävar hon efter att klargöra hur elektronernas natur bestämmer materialegenskaper, för att med hjälp av beräkningar kunna förutsäga materialbeteende. Material ska i det här sammanhanget förstås ganska brett, från oxid-ytor, över kolbaserade filter, till DNA-fragment.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Den metodutveckling jag bidrar till är av stort värde för andra forskare i hela världen. Både jag och andra forskare använder bland annat metoderna på problem som är av vikt för framställning av material eller som har hälsorelaterade aspekter. Exempelvis har jag undersökt mekanismer i vattenrening av svårnedbrytbara ämnen och hur DNA-strukturen påverkas av när exempelvis cancerogena molekyler lägger in sig mellan DNA:s baspar. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De största utmaningarna ligger i att vidareutveckla de teoretiska metoderna, så att vi därmed blir än bättre på att förstå och på att förutsäga egenskaper i material. Det rör sig både om att förfina metoderna och om att möjliggöra tillämpning till mer komplicerade material-system.</div> <div><br /></div> <a href="/sv/personal/Sidor/Elsebeth-Schröder.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> </a><a href="/sv/personal/Sidor/Elsebeth-Schröder.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om <span></span><span style="background-color:initial">Elsebeth Schröder</span></div></a><br /><div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Sonja Tidblad Lundmark" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/sonja_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" /><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Sonja Tidblad Lundmark, docent</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">, Elektroteknik</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Sonja Tidblad Lundmarks forskning handlar om att modellera och designa elektriska maskiner för tillämpningar i bland annat elfordon och vindkraftverk.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Nyttan ligger i att ta fram hållbara, kostnadseffektiva alternativ som till exempel kan bidra till att fler får råd att köra elbil, eller att elmotorns magneter och kopparmaterial kan återvinnas när elbilen skrotas.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En stor utmaning är att ta fram beräkningsmodeller som varken är alltför förenklade eller för komplicerade. Målet är att hitta modeller som är tillräckligt detaljerade för att kunna efterlikna verkliga förhållanden, samtidigt som de är hanterbara att räkna med när elmaskinmodellerna kopplas ihop med ett större system. Det gäller exempelvis om hela elbilen ska modelleras för olika körcykler och olika väderförhållanden. För att ta fram funktionella modeller behövs gott samarbete mellan kunskapsområdena. Jag har varit lyckligt lottad och ingått i bra samarbeten!</div></div> <div><br /></div> <a href="/sv/personal/Sidor/sonja-lundmark.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a></span><a href="/sv/personal/Sidor/sonja-lundmark.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om <span style="background-color:initial">Sonja Tidblad Lundmark</span></div></a><span style="background-color:initial"> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Julia Jansson, Susanne Nilsson Lindh, Anders Ryttarson Törneholm, Catharina Björk, Christian Löwhagen, Mikael Nystås, Yvonne Jonsson<br /></div> <div>​<br /></div></span>Fri, 06 Mar 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nodlarm-for-mc-forare-pa-IVAs-100lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nodlarm-for-mc-forare-pa-IVAs-100lista.aspxNödlarm för mc-förare lyfts på IVA:s 100-lista<p><b>​En vanlig smartphone kan användas för att detektera trafikolyckor. Det är den enkla men geniala idén bakom appen Detecht, som redan fått positivt mottagande av mc-förare och SOS Alarm. Nu har projektet valts ut för IVA:s 100-lista.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">För andra året i rad presenterar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) sin 100-lista som sätter ljuset på aktuell och viktig forskning. På 2020 års lista synliggörs forskning med koppling till hållbarhet. Syftet är att underlätta för forskare och företag att hitta varandra och tillsammans skapa innovation och nya affärsmöjligheter. </span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Appen%20som%20själv%20larmar%20vid%20en%20mc-olycka/20200122_StefanCandefjord_portrait_WebbRes_(C)_Emmy_Jonsson_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Stefan Candefjord" style="margin:5px" />– Det är fantastiskt roligt att vår forskning uppmärksammas på listan, säger Stefan Candefjord, forskarassistent på institutionen för elektroteknik och en av upphovsmännen till algoritmen som appen bygger på. Förhoppningsvis ger det oss möjligheter att hitta nya samarbetspartners för att ytterligare kunna utveckla funktionalitet och användbarhet. Vårt projekt är även utvalt att presenteras vid<a href="https://www.iva.se/R2B" target="_blank"> IVA:s Research2Business Summit </a>den 18 mars, där jag kommer att delta.</div> <div><br /></div> <div>Detecht är en social app för motorcyklister som kan rädda liv via automatiskt nödlarm till 112. Genom de inbyggda sensorerna i förarens egen mobiltelefon kan appen detektera mönster i rörelsedata som särskiljer en krasch från normal körning. </div> <div><br /></div> <div><strong>Samverkan mellan forskare och studenter</strong></div> <div>Genom ett lyckat samarbete med Chalmers Entreprenörsskola bildades företaget Detecht Technologies AB 2018. <span style="background-color:initial">Appen har med gott resultat testats på svenska vägar under mc-säsongen 2019. De krascher som inträffat har detekterats korrekt och larmkedjan har fungerat planenligt. Samtidigt har antalet falsklarm varit få. SOS Alarm har utvärderat funktionen med bra resultat och beslutat att ta in appen i sin ordinarie larmberedskap. </span></div> <div><a href="https://www.sosalarm.se/contentassets/e58773771df0492b8af379f475161d97/112-rapporten-2019.pdf" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Läs kommentar om Detecht i SOS Alarms Verksamhetsrapport 2019, sidan 17</a></div> <div><br /></div> <div>– Det är väldigt roligt att testerna förlöpt så bra och att konceptet fungerar hela vägen från mc-förare till utlarmning, fortsätter Stefan Candefjord. Mig veterligen är det här den första trafiksäkerhetsappen som utvärderats och införts av SOS Alarm.</div> <div><br /></div> <div><strong>Nya funktioner på väg in</strong></div> <div>Arbete pågår för att integrera fler funktioner i appen. Det kan handla om allt från utökade säkerhetsfunktioner som förhandsinformation om eventuella faror på vägen och olycksdrabbade vägsträckor till rekommenderade rutter baserade på förarens preferenser. </div> <div><br /></div> <div>Det kommersiella intresset börjar nu också ta fart. Hittills har över 60 000 nedladdningar gjorts av appen, de flesta i Sverige men en marknad finns även internationellt. </div> <div><br /></div> <div>– Mc-förare är särskilt utsatta i trafiken och efterfrågan är stor på innovationer som bidrar till ökad trafiksäkerhet, säger Stefan Candefjord. Även andra oskyddade trafikanter, som cyklister, ryttare och fyrhjulingsförare, skulle kunna ha god nytta av vår teknologi.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Yvonne Jonsson</em></div> <div><em>Porträttfoto: Emmy Jonsson</em></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Läs mer om Detecht</strong></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Appen-som-sjalv-larmar-vid-en-mc-olycka.aspx">Appen som själv larmar vid en mc-olycka</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/stefan-candefjord.aspx">Stefan Candefjord</a>, forskarassistent i forskargruppen för biomedicinsk elektromagnetik, institutionen för elektroteknik på Chalmers, </div> <div><a href="mailto:%20stefan.candefjord@chalmers.se">stefan.candefjord@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Övriga som varit delaktiga </strong></div> <div>Bengt Arne Sjöqvist, Tekn Dr, Docent; Leif Sandsjö, Tekn Dr, Docent; Robert Andersson, MSc</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2020/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om projekten på IVA:s 100-lista 2020</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Forskare-och-naringsliv-fors-samman-av-IVA.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om övriga Chalmers-projekt på årets 100-lista​</a></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div>Mon, 02 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-feb-2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/WASP-feb-2020.aspxWASP har fått AI, autonoma system och mjukvara att växa på Chalmers<p><b>​I februari besökte WASP:s ordförande Sara Mazur och KAW:s ordförande Peter Wallenberg Chalmers för att få en inblick i verksamheten. Det rekordstora forskningsprogrammet har växlat upp aktiviteterna på flera av Chalmers institutioner.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vid besöket fick Sara Mazur och Peter Wallenberg träffa flera av Chalmers WASP-forskare och veta mer om hur programmet landat på lärosätet. Först ut var tre av de forskningsledare som Chalmers rekryterat med finansiering från WASP. </span><div><br /></div> <div>Professor Ross D. King har rekryterats från The University of Manchester. Han har som ambition att göra forskningen mer effektiv med hjälp av artificiell intelligens, AI. På institutionen Biologi och bioteknik kommer han fortsätta sitt arbete med en ”robotforskare”. Fokus är att förstå hur människans celler fungerar – ett forskningsområde som är så omfattande att robotassistans behövs.</div> <div><br /></div> <div>Christopher Zach, som nyligen anslöt från Toshibas forskningslaboratorium i Cambridge, är nu forskningsprofessor vid institutionen för Elektroteknik, och Fredrik Johansson, med en postdoc från Massachusetts Institute of Technology, är nu forskarassistent vid institutionen för Data- och informationsteknik. </div> <div><br /></div> <div>Christophers forskningsämne är datorseende och bildanalys, och Fredriks forskningsområde är maskininlärning med fokus på medicinska tillämpningar. Med matematisk teori och modellering som vetenskaplig grund är målet att utveckla verktyg som kan användas som beslutsstöd i autonoma system och hälsovård. Är det möjligt att designa system med förmåga att resonera sig fram till rätt slutsats?</div> <div><br /></div> <div>– Artificiell intelligens erbjuder ett mycket lovande stöd inom radiologi för att identifiera tumörer och andra avvikelser i tomografi- eller röntgenbilder. Men det återstår arbete för att göra systemen robusta mot förändringar i personal, utrustning och patientgrupper, säger Fredrik Johansson.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">WASP-projekt på fem institutioner</h2> <div>WASP-programmet har växlat upp forskningen inom AI, autonoma system och mjukvara på Chalmers. Sedan starten 2018 har cirka 50 doktorander och postdocs rekryterats och ytterligare rekryteringar är planerade. Satsningen märks särskilt på institutionen Matematiska vetenskaper, enligt Daniel Persson, biträdande professor och handledare i WASP-programmet.</div> <div><br /></div> <div>– Matematik för AI har växt sig stort på institutionen, och inte minst har samverkan mellan forskargrupperna samt med näringslivet ökat. Totalt 14 forskningsprojekt inom AI pågår på institutionen idag – mycket tack vare att våra forskare har varit så framgångsrika i att få anslag från WASP, säger Daniel Persson.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers vicerektor för forskning och forskarutbildning Anders Palmqvist är mycket nöjd över hur WASP har fått förankring brett på lärosätet. </div> <div><br /></div> <div>– Vi har WASP-projekt på fem olika institutioner. Chalmers har en strategisk ambition att arbeta på bredden genom sina styrkeområden, och Chalmers initiala arbete för att mobilisera inför starten av WASP hanterades i samarbete med styrkeområde Informations- och kommunikationsteknik, säger Anders Palmqvist.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Framgångsrik forskarskola</h2> <div>Utöver forskningsprojekt och strategiska rekryteringar driver WASP också en forskarskola för doktorander med ett utbud av gemensamma kurser samt nätverksträffar. Christian Berger, från institutionen Data- och informationsteknik var involverad i uppstarten av forskarskolan.</div> <div><br /></div> <div>– Kurserna och nätverksträffarna, både nationellt och internationellt, erbjuder ett stort värde för doktoranderna. Det var en utmaning att hitta en utbildningsform anpassad för doktorander från många olika forskningsfält, men det vi åstadkommit ger dem både en värdefull bredd och inte minst en förmåga att kommunicera sin forskning mellan disciplinerna – vilket inte alltid är enkelt, säger Christian Berger.</div> <div><br /></div> <div>Under sitt besök på Chalmers fick Sara Mazur och Peter Wallenberg också besöka Chalmers Biomechatronics and Neurorehabilitation Lab. Föreståndare Max Ortiz Catalan demonstrerade två typer av forskningsprojekt med assistans från två patienter.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Om WASP</strong></div> <div>Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP) är en storskalig nationell satsning på forskning och innovation inom artificiell intelligens, autonoma system och mjukvara, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse tillsammans med partneruniversiteten och medverkande industri. Fem lärosäten med stark IKT-forskning är involverade i programmet: Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet och Umeå universitet. Forskningsprojekt bedrivs även hos Uppsala universitet och Örebro universitet.</div> <div>Målet är att stärka, utveckla och förnya den nationella kompetensen genom strategiska rekryteringar, ett ambitiöst forskningsprogram, en nationell forskarskola och samarbete med industrin.</div> <div><a href="http://wasp-sweden.org/">www.wasp-sweden.org</a></div> <div><br /></div> <div>På Chalmers finns ett etablerat samarbete mellan WASP och Chalmers AI Research centre, CHAIR, som ska säkerställa en välfungerande överlappning och goda synergier.</div> <div><a href="/sv/centrum/chair/Sidor/default.aspx">www.chalmers.se/chair</a></div> Tue, 25 Feb 2020 08:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Optimering-pa-systemniva-gor-internet-energisnalare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Optimering-pa-systemniva-gor-internet-energisnalare.aspxOptimering på systemnivå gör internet energisnålare<p><b>​Forskare på Chalmers har i ett nyligen avslutat femårigt forskningsprojekt studerat hur fiberoptiska kommunikationssystem kan göras mer energieffektiva. Bland åtgärderna som forskarna föreslår finns smarta, felrättande datachips som konstruerats så att de förbrukar tio gånger mindre energi. Projektet har resulterat i flera vetenskapliga artiklar, bland annat i publikationen Nature Communications.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi strömmar film och musik, använder molnbaserade lagringstjänster, kollar sociala medier och är ständigt uppkopplade mot alla möjligheter som internet erbjuder. Men vår digitala livsstil kräver att stora mängder data transporteras genom fiberoptiska kablar – och datamängden ökar i en närmast ofattbar takt, vilket också medför en enorm förbrukning av elektricitet. Denna utveckling är ohållbar för samhället. </span><div><br /></div> <div>Om ökningstakten fortsätter på samma sätt, utan att några energieffektiviserande åtgärder görs, kommer enbart internet inom tio år att konsumera mer än hela världens nuvarande elproduktion. Produktionen av el kan inte öka i samma takt utan att en drastisk ökning sker i användningen av fossila bränslen, vilket även skulle resultera i en betydande ökning av koldioxidutsläppen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Peter-Andrekson_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Peter Andrekson" style="margin:5px;width:200px;height:263px" />– Utmaningen är att tillgodose den stora efterfrågan på datakapacitet och prestanda, samtligt som kostnaderna hålls på en rimlig nivå och miljöpåverkan minimeras, säger Peter Andrekson, professor i fotonik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Peter Andrekson har lett det femåriga forskningsprojektet <a href="https://research.chalmers.se/project/?id=5914" target="_blank">‘Energieffektiv optisk fiberkommunikation’</a>, som resulterat i flera framsteg inom området.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersforskarna identifierade inledningsvis var energitjuvarna finns i dagens fiberoptiska system. Med detta som utgångspunkt har de därefter konstruerat och byggt en modell av ett system för dataöverföring som förbrukar så lite energi som möjligt. Energibesparingen kan bli betydande om de ingående delarna i systemet optimeras mot varandra.</div> <div><br /></div> <div>En komponent som hittills ansetts vara en av de mest energikrävande är datachips för felrättning – integrerade kretsar som används i de optiska systemen för att kompensera för störningar och brus. På Chalmers har forskarna nu lyckats designa sådana chips där kretsarna i sig själva optimeras.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Per-Larsson-Edefors_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Per Larsson-Edefors" style="margin:5px;width:200px;height:263px" /><span style="background-color:initial">– Våra mätningar visar att energiåtgången vid användning av det här data</span><span style="background-color:initial">chipset blir tio gånger mindre än för konventionella felrättande data</span><span style="background-color:initial">kretsar, säger Per Larsson-Edefors, professor i datorteknik vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Forskarna har på systemnivå också demonstrerat fördelarna med att använda så kallade optiska frekvenskammar istället för att ha separata lasersändare för varje frekvenskanal. En optisk frekvenskam sänder ut ljus i alla våglängder samtidigt, vilket gör sändaren mycket frekvens-stabil. Det i sin tur ger mycket enklare mottagning av signaler – och därmed mindre energiförbrukning.  </div> <div><br /></div> <div>Energibesparingar kan också göras i styrningen av fiberoptiska kommunikationsnätverk. Genom att matematiskt modellera energiförbrukningen i olika nätverksresurser kan datatrafiken styras, så att resurserna utnyttjas på ett optimalt sätt. Detta är speciellt värdefullt om trafiken varierar över tid, vilket är fallet i de flesta nätverk. Genom att använda den optimeringsalgoritm som chalmersforskarna tagit fram kan energiförbrukningen då minskas med upp till 70 procent. </div> <div><br /></div> <div>Framgångsreceptet har varit den breda ansatsen i projektet, där forskare från tre olika forskningsområden samarbetat för att finna en så energibesparande helhetslösning som möjligt, utan att ge avkall på prestanda i systemet.</div> <div>​<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smarta%20datachips%20del%20av%20lösningen%20för%20att%20göra%20internet%20energisnålare/Erik-Agrell_250x333px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Erik Agrell" style="margin:5px;width:200px;height:263px" />Dessa forskningsrön innebär att det finns stora möjligheter att göra framtidens internet betydligt energieffektivare. Flera vetenskapliga artiklar har publicerats inom de tre forskningsområdena optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk.</div> <div><br /></div> <div>– För att förbättra energieffektiviteten i dataöverföringen krävs tvärvetenskaplig kompetens. Utmaningarna ligger i skärningspunkterna mellan optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk. Det är därför det här projektet har varit så framgångsrikt, säger Erik Agrell, professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div>Det femåriga forskningsprojektet ’Energieffektiv optisk fiberkommunikation’ genomfördes 2014-2019 och har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Forskningen bedöms ha stor potential att göra framtidens internetanvändning betydligt mer energisnål. Projektet har resulterat i flera vetenskapliga publiceringar inom forskningsdisciplinerna optisk hårdvara, elektroniksystem och kommunikationsnätverk, bland annat följande tre artiklar: </div> <div><ul><li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO4-2F3NrlX2-2Fnm4FQcveXCi43isecyOuYW7oWnBr4foZiiDxPTbB82z7TI6BXHyW07hfQ-3D-3D_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXRkCTRLkkbhfMNmxjd1h7iXQb-2BOPNzQT4bZTPmb1ZIjaOFnwDCQE5HLYh3Mri-2BWrjHOC4kzMhCIBi1-2FNW8vRW76K7Tk7QGjX780n-2BSbUF7FlOtYLygDDS4wPuoHqi3RKntryQc11wS-2B7ixuLgOjOpxfR0LworYeAvjl6WCn-2F7MRPmR9TqGwYnOmpd8PUhD68XM-2BE0bkDD309Y4u6oF0oqFYVv7m0PMWSqA7I-2Fumtm0si" target="_blank">Phase-coherent lightwave communications with frequency combs</a>, i tidskriften Nature Communications</li> <li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO476aL63ZsrzN6XM2ZyLUkt4LVCzdaMF6a-2BbtzhvUwUNAPg5CrkovkVIZl32zUyuVDA-3D-3D_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXaMOvQXSbSnPVHd7JGZmXlLnNRGpyxYUzDnnGBpduNzYe59Jypgq3i2XlfcsP3jyAOgvphzUmCJDC0Doc3P2lWApRkWgPn53L8Xv7KLoBaBTMKdagQ-2BJt-2FYg3iMSvkdvxHKZEyxe0Bbwdd9j-2Fon9v3dZ9qXSGo6nPuhjSydnrT4zt4i7YlM7aHkKlCOiYXwIrd7fIJjwM0w79a51f3XNP6B5K-2FV-2FLX0I5BKZjP6Hha7Q">Energy-Efficient High-Throughput VLSI Architectures for Product-Like Codes</a>, i tidskriften Lightwave Technology</li> <li><a href="http://postman.mynewsdesk.com/wf/click?upn=jT4ao6EIWq-2B-2Fx9SECyWO45ylyOQAxTlckGFPvpsOSfmETKhei9ty-2FGzNz3WavkKCxfhOKjZjQLgQnwnpXvl6PzOwocXiDbtcgAQSLukL6jFQGZmg46jsdzSB6P9sSovl_X6nVGqSMdJTrz-2FI1LxXG5p2migGMf1WazWDFt93-2FtiI1gYqAxvDcGyKwx2VSvp2QlDC8zwl-2FiQ3z2nU-2FDvBfcCXNBfSZya5hShDiF8z08wfY7Q-2FR1Jl97JC9YEVeNAuUKw8A6Hg9HFJqED33HyC6X-2FPdIthmPed6oD5We0Cz87flAJm27k78v9LfPFamfc6duUGlnbrgzUumapYLt9CqXfRTKFpEtDMh-2BfW9a51nHBFj7O70TmIHGP9cZbVbjLNtwxgdvzK3G-2B-2BUvZCdlRa1y6qdR3Gzw-2Fa7FLh5DIO1hSoc9uXCYiuoXAlgUNsCi6w9tFtxDTkABgoqpHycm-2BoZ8DvOdQQNR7816C8YXaXbHueyTSeBUqpVxpxb73U6FJUpGqLvpqiMbUbxJwR47BTFERCY88tAvDa7PhfAFsUA5gcgdDirN4WjS4k76MksJoVd" target="_blank">Joint power-efficient traffic shaping and service provisioning for metro elastic optical networks​</a>, i tidskriften ​IEEE/OSA Journal of Optical Communications and Networking </li></ul></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Mer information om den integrerade kretsen – det smarta felrättande datachipset:</strong><br /></div> <div>Datachipset (den integrerade kretsen) har designats på Chalmers och specialtillverkats i Grenoble i Frankrike. Därefter har chalmersforskarna verifierat chipsets funktion och uppmätt energiförbrukningen, som knappt uppgår till en tiondel av vad dagens motsvarande felrättande kretsar drar.</div> <div>Vid en hastighet för dataöverföringen på 1 terabit per sekund (1 terabit = 1 biljon bitar) har forskarna visat att chipset är så effektivt att det drar mindre energi än 2 pico joule (1 pico joule = 1 biljondels joule) per överförd bit. Detta motsvarar en effektförbrukning av 2 Watt vid denna datatakt. Jämförelsevis ligger energiåtgången vid så höga överföringshastigheter annars på cirka 50 pico joule per bit, det vill säga 50 Watt.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Porträttfoton: Johan Bodell, Chalmers, Laurence L Levin</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div>Optisk hårdvara: </div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Peter-Andrekson.aspx">Peter Andrekson</a>, ledare för forskningsprojektet och professor i fotonik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers </div> <div><a href="mailto:%20peter.andrekson@chalmers.se">peter.andrekson@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Elektroniksystem: </div> <div><a href="mailto:%20Per%20Larsson-Edefors">Per Larsson-Edefors</a>, professor i datorteknik vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20perla@chalmers.se">perla@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Kommunikationsnätverk:</span><br /></div> <div><a href="mailto:%20Erik%20Agrell">Erik Agrell</a>, professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20agrell@chalmers.se">agrell@chalmers.se</a></div></div>Thu, 13 Feb 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forsta-forskarkonferensen-om-fantomsmartornas-gata.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forsta-forskarkonferensen-om-fantomsmartornas-gata.aspxFörsta forskarkonferensen om fantomsmärtornas gåta<p><b>​En påtaglig och ofta svår smärta från ett ben eller en arm som gått förlorad. Fenomenet kallas fantomsmärta (på engelska phantom limb pain, PLP), men vad är egentligen orsaken och vilken behandling hjälper? Trots att fenomenet studerats vetenskapligt i mer än ett sekel är forskarna fortfarande förbryllade, men dagens forskning leder oss allt närmare svaret på gåtan.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Den 26-28 maj 2021 samlas ledande forskare och internationella experter på fantomsmärta i Göteborg vid den första internationell vetenskapskonferensen om fantomsmärta – ICPLP, 1st International Conference on PLP (ICPLP). Syftet är att sammanföra framstående experter inom forskning och behandling av fantomsmärtor i ett forum för öppen diskussion om teorier och rön som för forskningen framåt.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Det beräknas att hundratusentals människor världen över lider av fantomsmärtor. Tillståndet, som ofta uppkommer efter en amputation, kan innebära en allvarlig försvagning och drastiskt minskad livskvalitet för den som drabbas. Än så länge finns inga gemensamt accepterade riktlinjer för förebyggande åtgärder och behandling.</div> <div><br /></div> <div>Konferensen kommer att fokusera på tre teman:</div> <div><ul><li>Neural grund för fantomsmärta: hypoteser, neurofysiologiska studier och modellering</li> <li>Behandlingar: kirurgiska metoder, neurostimulering och icke invasiv behandling</li> <li>Epidemiologi och fenomenologi: prevalens, samsjuklighet och livskvalitet</li></ul></div> <div><br /></div> <div>Den första dagen av konferensen hålls workshops som riktar sig till ingenjörer och kliniker inom området. Där kommer ny teknik och olika behandlingsmetoder att demonstreras. De följande två dagarna ägnas åt presentationer och paneldiskussioner. </div> <div>Forskare, som vill hålla muntliga presentationer, posterpresentationer och workshops under konferensen, är <a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/index.php/icplp-2020/contributions/" target="_blank">välkomna att sända in sina sammanfattningar senast den 16 oktober 2020.</a></div> <div><br /></div> <div>– Vi är mycket glada att ha lyckats samla några av de mest framstående forskarna i världen inom området fantomsmärta vid konferensen. Eftersom det här är första gången något sådant äger rum blir det riktigt spännande att lyssna och samverka med deltagarna för att öka kunskapen och sprida medvetenhet, säger Max Ortiz Catalan, Chalmersforskare och konferensens ordförande, som själv forskar om upphovet till fantomsmärta och behandlingsmöjligheter.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer om konferensen</strong><br /><a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/index.php/icplp-2020/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />The 1st International Conference on Phantom Limb Pain (ICPLP)</a><br /><br /></div> <div>Arrangör: <a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/" target="_blank">Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory (BNL) at Chalmers University of Technology</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta:</strong></div> <div>Konferensordförande <a href="/sv/Personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan</a>, docent vid Institutionen för Elektroteknik på Chalmers tekniska högskola</div> <div><a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Konferensen var ursprungligen planerad att hållas 2-4 september 2020, men arrangemanget har flyttats fram på grund av coronapandemin.​</div> </div>Mon, 10 Feb 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/ABB-och-Chalmers-forskar-tillsammans-inom-elkraftteknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/ABB-och-Chalmers-forskar-tillsammans-inom-elkraftteknik.aspxABB och Chalmers forskar tillsammans inom elkraftteknik<p><b>​​Utvecklingsmöjligheter inom elkraftområdet står i fokus när Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, beviljar forskningsanslag till två projekt som drivs i samarbete mellan ABB och Chalmers.</b></p>Olof Hjortstam och Rahul Kanchan arbetar sedan flera år tillbaka i olika roller inom forskningsverksamheten på ABB i Västerås. Under 2019 utsågs de till adjungerade forskare på Chalmers. Syftet är att knyta närmare band mellan akademin och industrin, till ömsesidig nytta.<p></p> <p>Nyligen stod det också klart att de båda forskarna får finansiering från SSF på vardera drygt 800 000 SEK för projekt som på olika sätt syftar till att öka nyttan av elektricitet i samhället. Båda projekten inleds under 2020 och pågår i två år.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Effektivare överföringssystem för högspänning</h2> <p>Olof Hjortstam, adjungerad professor vid institutionen för elektroteknik, kommer att leda projektet ”Laddningsdynamik i framtida HVDC isolationssystem”. Högspänd likströmsöverföring, HVDC (High Voltage Direct Current), är en teknik som allt oftare används världen över för att med låga förluster kunna transportera stora mängder el över långa geografiska avstånd. Forskningen handlar om att öka kunskapen om hur nästa generations komponenter och isolationsmaterial bör utformas för att klara högre spänningar och längre överföringar. Idag finns HVDC-överföringar som är mer än 200 mil långa och med spänningar upp till 800 kV DC. Inom en snar framtid kommer överföringar som är mer än 300 mil långa med en spänning på 1100 kV DC att tas i drift.</p> <p>– Hur olika material samspelar i ett isolationssystem med exempelvis luft, isolationsvätskor och polymermaterial är mycket komplext att förutsäga, säger Olof Hjortstam. Syftet med projektet är att högspänningsingenjörer ska få bättre modeller att använda när de utvecklar komponenter och isolationsmaterial för framtida överföringssystem. Det gagnar i slutänden stabiliteten och effektiviteten i samhällets elförsörjningssystem.</p> <p>Samarbetspartner på Chalmers är Yuriy Serdyuk, biträdande professor vid institutionen för elektroteknik.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Smart teknik ställer diagnos på driften i framtidens elfordon </h2> <p>Rahul Kanchan, adjungerad docent vid institutionen för elektroteknik, ansvarar för projektet ”Framtida elektriska drivlinor för eMobility”. Forskningen syftar till att utveckla innovativa tekniska lösningar för framdriften av elektriska fordon i riktning mot effektivare och driftsäkrare teknik.</p> <p>– Vi utvecklar högintegrerade elektroniska omvandlare för elfordonens drivlinor, som stöds av en ny form av styrsystem med funktioner som ställer diagnos på drivlinans kondition. Genom smart underhållsplanering kan driftstörningar då undvikas, säger Rahul Kanchan.</p> <p>Projektet kommer att dra nytta av smart sensorteknik och liknande digitala funktioner, som finns inom andra industriella teknikområden, och anpassa dem för avancerad användning även inom elektromobilitet. Forskningen ska också utreda vilka praktiska aspekter som krävs för att bygga upp så kallade digitala tvillingar i form av modeller av drivlinan, baserade på avancerad AI-analys, för att förutsäga servicebehov och planera underhållsinsatser.</p> <p>Samarbetspartner på Chalmers är Yujing Liu, professor vid institutionen för elektroteknik.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om SSF och programmet för strategisk mobilitet</h2> <p>Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, delar årligen ut anslag till spännande projekt för kunskapsöverföring mellan akademi och industri/klinik inom programmet Strategisk mobilitet. Syftet är att förenkla för forskare från industrin eller akademin/forskningsinstitut att arbeta hos den andra parten. SSF avsätter årligen 15 miljoner kronor till programmet.</p> <p>Den här gången har totalt 14 projekt fått finansiering, varav två projekt drivs gemensamt av Chalmers institution för elektroteknik och ABB i Västerås. </p> <p><a href="https://strategiska.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Stiftelsen för Strategisk Forskning, SFF​​</a></p> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information kontakta</h2> <p><a href="/sv/personal/Sidor/olofhj.aspx">Olof Hjortstam</a>, adjungerad professor vid institutionen för elektroteknik på Chalmers samt Senior Principal Scientist vid ABB Power Grids Research i Västerås<br /><a href="mailto:%20olof.hjortstam@se.abb.com">olof.hjortstam@se.abb.com</a></p> <p><a href="/sv/Personal/Sidor/yuriy-serdyuk.aspx">Yuriy Serdyuk</a>, biträdande professor vid institutionen för elektroteknik på Chalmers<br /> <a href="mailto:%20yuriy.serdyuk@chalmers.se">yuriy.serdyuk@chalmers.se</a></p> <p><a href="/sv/personal/Sidor/rahul-kanchan.aspx">Rahul Kanchan</a>, adjungerad docent vid institutionen för elektroteknik på Chalmers samt Principal Scientist vid ABB Corporate Research i Västerås<br /> <a href="mailto:%20rahul.kanchan@se.abb.com">rahul.kanchan@se.abb.com</a></p> <p><a href="/sv/personal/Sidor/yujing-liu.aspx">Yujing Liu​​</a>, professor vid institutionen för elektroteknik på Chalmers<br /> <a href="mailto:%20yujing.liu@chalmers.se">yujing.liu@chalmers.se</a><span style="background-color:initial">​​​​</span></p>Thu, 16 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ett-rullande-forskningslabb-for-mobil-sjukvard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ett-rullande-forskningslabb-for-mobil-sjukvard.aspxEtt rullande forskningslabb för mobil sjukvård<p><b>​En fullt IT-utrustad ambulans är den rullande testmiljön där ambulanssjukvård, forskning och näringsliv kan mötas för att utveckla och gemensamt prova ut teknik och simulera arbetsprocesser. Verktyg som videouppkoppling och digitala beslutsstöd gör vården mobil och handlingskraftig. ​​</b></p>​<span style="background-color:initial">Sjukvården står i inledningen till en genomgripande och nödvändig digitalisering. Som en del i den omställningen har en ambulans från Sahlgrenska Universitetssjukhuset tagits i drift som fullskalig testambulans och börjat utrustas med IT-lösningar. Syftet är att utveckla ambulanssjukvårdens digitala stöd. Ambulansen används nu som testmiljö för flera forskningsprojekt inom prehospital vård, där bland andra forskare från Chalmers, Högskolan i Borås, Sahlgrenska sjukhuset och Sahlgrenska akademin ingår.</span><div><br /></div> <div><strong>Akuta tillstånd kräver snabba beslut och rätt insatser</strong></div> <div>– Jag ser mycket positivt på att vi kan jobba så här nära forskarna för att utveckla teknik och arbetssätt som fungerar tillsammans, säger Elisabet Hammar, som är verksamhetschef för ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det handlar om att ge ambulanspersonalen rätt stöd för att tidigt kunna bedöma patientens vårdbehov, sätta in rätt insatser och avgöra om och vart patienten ska föras vidare för vård.</div> <div><br /></div> <div>En ambulans är så mycket mer än ett fordon för transport av patienter. Om rätt behandling påbörjas redan på väg till sjukhus kan det vara livsavgörande för patienten och påverka hela den efterföljande vårdkedjan. Betydligt fler än hälften av de allvarligaste sjukdomsfallen, som akut hjärtinfarkt, stroke, trauma och sepsis, tas först om hand inom ambulanssjukvården. Dessa grupper utgör över 100 000 patienter per år i Sverige med en dödlighet på över 20%.</div> <div><br /></div> <div><table cellspacing="0" width="100%" class="chalmersTable-default" style="font-size:1em;height:44px"><tbody><tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ambulans%20är%20forskningslabb%20för%20mobil%20akutvård/Testambulans_DSC_8832_500x400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /></td> <td class="chalmersTableOddCol-default" rowspan="1" colspan="1">​</td></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1">​Bengt Arne Sjöqvist, Chalmers och PICTA, och Elisabet Hammar från Sahlgrenskas ambulansverksamhet samarbetar kring projekten som bedrivs i testambulansen.</td> <td class="chalmersTableOddCol-default">​</td></tr></tbody></table>   </div> <div><strong>Det första rullande forskningslabbet för mobil sjukvård</strong></div> <div>– Testambulansen är ett unikt koncept, säger Bengt Arne Sjöqvist, docent vid institutionen för elektroteknik på Chalmers samt initiativtagare och programansvarig för Prehospital ICT Arena, PICTA, på Lindholmen Science Park. Genom att skapa en mobil testbädd för den prehospitala vården öppnas helt nya möjligheter. Här kan vi bedriva forskning, utföra tester och utveckla såväl nya produkter som arbetsprocesser. I projektet deltar intressenter från sjukvården, den akademiska världen och näringslivet. Genom att ambulansen är mobil kan vi också ta oss ut till dem vi samarbetar med.</div> <div><br /></div> <div>Ambulansen är ett extrafordon i Sahlgrenskas ordinarie ambulansverksamhet som specialutrustats med IT-lösningar och kamerateknik. Inom kort kommer Västra Götalandsregionens IT-miljö att anslutas, vilket exempelvis gör det möjligt att videosända direkt från ambulans till sjukhus. Specialister kan då stötta ambulanspersonalen med rådgivning på distans, samtidigt som patientdata och annan relevant information kan överföras och delas.</div> <div><br /></div> <div><strong>Realistiska simuleringar i full skala</strong></div> <div>– Vi kommer att kunna göra fullskaliga och realistiska simuleringar, från utalarmering till avlämning, med digital uppkoppling mot sjukhusexperter och system, säger Bengt Arne Sjöqvist. Dessutom har forskarna vid behov en egen parallell IT-miljö för utveckling och tester. Under simuleringarna kan fiktiva patientjournaler användas, men i skarpt läge kommer personalen att ha tillgång till patientens journaluppgifter direkt i ambulansen.</div> <div><br /></div> <div>Att utforma lösningar som bygger på mobil kommunikation innebär särskilda utmaningar. I de fall tekniken eller uppkopplingen av någon anledning inte skulle fungera, vilket någon gång kommer att inträffa, ska alltid en reservplan finnas klar.</div> <div><br /></div> <div>– Ett alternativ kan då exempelvis vara att återgå till tidigare rutiner. Patienternas säkerhet och vård är alltid högsta prioritet, säger Bengt Arne Sjöqvist.</div> <div><br /></div> <div>För att kunna analysera hur väl teknik och arbetsprocesser fungerar tillsammans ska ytterligare kameror installeras i testambulansen. Till skillnad från övrig kamerateknik har dessa kameror inte till uppgift att dokumentera patientens tillstånd utan registrerar istället hur ambulanspersonalen använder beslutsstöd och andra tekniska hjälpmedel.</div> <div><br /></div> <div><strong>Delaktighet som väcker nytänkande</strong></div> <div>– Det är jättevärdefullt för oss att vara delaktiga i lösningarna som tas fram, säger Elisabet Hammar. Istället för att bli serverade en färdig lösning kan vi vara med och påverka ur ett användarperspektiv. Eftersom tekniken provas ut i den verkliga miljön, i en vanlig men extrautrustad ambulans, sker det under väldigt realistiska former för ambulanspersonalen. Det lockar fram kloka idéer och ett utvecklingstänkande även hos oss. Dessutom ser vi redan innan ett införande hur vårt arbete kommer att påverkas och hur vi kan förbereda oss inför det.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har troligen bara sett början på de möjligheter som digitaliseringen innebär för vården, fortsätter Elisabet Hammar. Sjukvården blir allt mer specialiserad samtidigt som vården behöver komma närmare patienten och brukaren. Digital teknik kan då hjälpa oss att jobba smartare för att lösa de utmaningar som den offentliga sjukvården står inför.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser helt klart att tekniken som vi nu provar i testambulansen kan bli användbar för många fler aktörer inom mobil sjukvård, både för akuta tillstånd och inom hemsjukvården, säger Bengt Arne Sjöqvist. Det handlar i slutändan om att använda sjukvårdens begränsade resurser optimalt för att patienter ska få rätt vård i rätt tid.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Henrik Sandsjö (toppbild) och Yvonne Jonsson</div> <div><br /></div> <div><table cellspacing="0" width="100%" class="chalmersTable-default" style="font-size:1em"><tbody><tr class="chalmersTableEvenRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ambulans%20är%20forskningslabb%20för%20mobil%20akutvård/Testambulans_-DSC_8873_750x400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bengt Arne Sjöqvist och Elisabet Hammar" style="margin:5px;font-weight:300" /><br /><br /></td></tr> <tr class="chalmersTableOddRow-default"><td class="chalmersTableEvenCol-default" rowspan="1" colspan="1">​Bengt Arne Sjöqvist och Elisabet Hammar demonstrerar hur en bärbar dator kan anslutas och visa videobilder inifrån ambulansen.<br /><br /></td></tr></tbody></table>  <br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">M</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">er om for</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">skningsprojekten i testambulansen</span><br /></div> <div>Testambulansen finansieras av Vinnova tillsammans med projektparterna i ett tvåårigt projekt från 2018 till 2020, PreTest. Flera projekt pågår och planeras där testambulansen blir en viktig del. I nätverket som idag bedriver forskning och utveckling med ambulansen som testbädd ingår aktörer såsom PICTA, Högskolan i Borås, Chalmers, Västra Götalandsregionen (FVM/VGR-IT)​, ambulansverksamheterna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus samt företagen Medfield Diagnostics AB och GM Medical AB.</div> <div><br /></div> <div><strong>En mobil testbädd för prehospital sjukvård, PreTest</strong></div> <div>Genom att utveckla en mobil testbädd för den prehospitala vårdkedjan öppnas helt nya möjligheter för forskning, tester, utveckling och innovation av nya produkter och arbetsprocesser. En fullt utrustad ambulans för simuleringar och ljud- och bildupptagning, samt en ”plug&amp;play” IT-testmiljö är viktiga komponenter i konceptet.</div> <div><a href="https://picta.lindholmen.se/node/75443" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs en artikel om PreTest-projektet​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Videostöd i den prehospitala strokekedjan, ViPHS</strong></div> <div>Tre ambulanser som används i Västra Götaland, varav två stationerade i Skene och en i Ulricehamn, ingår i en klinisk studie och har utrustats med videostöd för effektivare strokevård. Genom video som strömmas i realtid skapas förutsättningar för strokepatienter att få optimal vård, även på stort avstånd från behandlande sjukhus. Tack vare kameror monterade i ambulansen kan ambulans- och sjukhuspersonal tillsammans fatta beslut om lämpligaste vårdinsats för varje patient. I projektet används testambulansen för att prova ut teknik och vårdprocess. En utvidgning av projektet till totalt tolv ambulanser har inletts.</div> <div><a href="https://picta.lindholmen.se/projekt-1/viphs-videostod-i-den-prehospitala-strokekedjan" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs en artikel om ViPHS-projektet</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Prehospitalt beslutsstöd för identifiering av sepsisrisk, PreSISe</strong></div> <div>Sepsis är ett allvarligt tillstånd, som förr kallades blodförgiftning. Ett prehospitalt beslutsstöd som bygger på artificiell intelligens har stora möjligheter att öka träffsäkerheten i den tidiga bedömningen av när en patient kan vara drabbad av sepsis. Därmed kan tiden till behandling förkortas, överlevnaden öka och komplikationerna minska. Ett AI-baserat beslutsstöd, som bygger på journaldata från tidigare behandlade sepsispatienter, håller på att utvecklas och integreras i ambulansers IT-stöd. Hur detta fungerar i praktiken kommer att studeras i testambulansen.</div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/8386" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om PreSISe-projektet</a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information kontakta</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bengt-arne-sjoqvist.aspx">Bengt Arne Sjöqvist</a>, docent (före detta adjungerad professor och ’Professor of Practice’) i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers, samt programansvarig för Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park</div> <div><a href="mailto:%20bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Elisabet Hammar</strong>, verksamhetschef för ambulanssjukvården vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset</div> <div><a href="mailto:%20elisabet.hammar@vgregion.se">elisabet.hammar@vgregion.se</a></div> <div><br /></div> Fri, 06 Dec 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/130-deltagare-pa-fjarde-centrumdagen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/130-deltagare-pa-fjarde-centrumdagen.aspx130 deltagare på fjärde centrumdagen<p><b>​Med omkring 130 deltagare blev även den fjärde gemensamma centrumdagen för Gigahertzcentrum och ChaseOn en succé. &quot;Vi samlar Sveriges industri och akademi inom trådlös forskning, förmodligen bäst på det i Sverige&quot;, säger Jan Grahn, föreståndare för Gigahertzcentrum.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_IMG_8116_665x330.jpg" alt="Picture from Centre Day 2019." style="margin:5px" /><br /></span><span style="background-color:initial">Det var en diger agenda i Palmstedtsalen i Chalmers kårhus den 6 november. Och Gustav Adolfsbakelsen var förstås ett obligatoriskt inslag dagen till ära. Nytt för i år var en &quot;poster flash presentation&quot; där alla posterutställarna höll en hisspresentation på runt en minut om sina respektive postrar.</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div>En rad talare från Chalmers, näringslivet, andra lärosäten och institutioner avlöste varandra på scenen. Särskilt inbjuden keynote speaker var Dr Thomas Merkle från Fraunhofer IAF i tyska Freiburg. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_IMG_8155_isab_toppbild_750x340.jpg" alt="Picture from Centre Day 2019." style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">För första gången var även alla medlemmar i det internationella expertrådet (ISAB) samlade, fr v Christoph ​Mecklenbräuker, TU Vienna, Riana Geschke, Fraunhofer FHR, Christophe Gaquière, Univ. de Lille, IEMN, och Wolfgang Heinrich, FBH, Berlin.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_wolfgang_IMG_7924_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Professor Heinrich höll även ett anförande där han förklarade varför trådlöst är ständigt aktuellt:</div> <div>– Mikrovågor finns överallt, till och med i rymden. Om man vill kommunicera med en annan galax måste man ha mikrovågor. Om man letar efter utomjordiskt liv – mänskligt eller inte – måste man ha... just det!... mikrovågor, sa han bland annat.</div> <div>Han förutspådde en ljus framtid:</div> <div>– Vår största utmaning är att göra millimetervågor 5g-kompatibla.</div> <div><br /></div> <div>Centrumdagen arrangerades av institutionerna Mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Elektroteknik och Data- och informationsteknik. I år var Gigahertzcentrum värd för arrangemanget.</div> <div>– Vad som är unikt med dessa tillställningar är det höga industriella deltagandet tillsammans med Chalmers forskare och studenter, säger Jan Grahn.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/ghz">Läs mer om Gigahertzcentrum</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/chaseon">Läs mer om ChaseOn​</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_IMG_8009_665x330.jpg" alt="Jan Grahn, head of the GigaHertz Centre, and Erik Ström, head of ChaseOn, were pleased with the Centre Day 2019." style="margin:5px" /><br /><em>Jan Grahn, föreståndare för Gigahertzcentrum, och Erik Ström, </em><em style="background-color:initial">föreståndare för ChaseOn, var nöjda med Centre Day 2019.</em></div>Tue, 19 Nov 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Snart-kan-AI-varna-for-sjukdom-innan-den-uppstar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Snart-kan-AI-varna-for-sjukdom-innan-den-uppstar.aspxSnart kan AI varna för sjukdom innan den uppstår<p><b>​Många allvarliga sjukdomar skulle upptäckas tidigare om sjukvården hade tekniska hjälpmedel för att granska röntgenbilder. Chalmers och Sahlgrenska universitetssjukhuset samarbetar nu för att ta fram en metod som bygger på artificiell intelligens för att bedöma skiktröntgenbilder av hjärtats kranskärl. Verktyget kan tas fram inte minst tack vare bilddata från en stor svensk befolkningsstudie.</b></p>​<span style="background-color:initial">Hälso- och sjukvården har än så länge bara gläntat på dörren till alla de möjligheter som artificiell intelligens, AI, innebär. Sahlgrenska och Chalmers AI Research Centre (Chair) har nyligen inlett ett <a href="/sv/centrum/chair/nyheter/Sidor/Chalmers-och-Sahlgrenska-Universitetssjukhuset-i-forskningssamarbete-kring-AI-i-sjukvården.aspx">strategiskt forskningssamarbete kring AI i vården​</a>.</span><div><br /></div> <div>– Utvecklingen inom AI-området går enormt fort nu, säger Fredrik Kahl, professor i datorseende och bildanalys vid institutionen för elektroteknik på Chalmers. Det finns många outforskade möjligheter för AI inom medicintekniken, exempelvis för att ställa tidiga diagnoser och som stöd för vårdpersonal under operationer.</div> <div><br /></div> <div><strong>Tekniken gör framsteg</strong></div> <div>Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. Men aldrig tidigare har förutsättningarna varit så goda som nu att identifiera individuella risker för exempelvis stroke, KOL, plötsligt hjärtstopp, hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar. Detta tack vare flera framsteg. </div> <div><br /></div> <div>Förutom att AI-tekniken i sig blir allt mer utvecklad finns idag ny teknik inom sjukvården som gör att det går att ta bilder av hjärtat, lungorna och blodkärlen på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Det går också att avbilda och mäta fördelningen av fett i kroppen. Dessutom finns nu även ett tillräckligt stort bildmaterial att använda tack vare befolkningsstudien Scapis. Studien omfattar 30 000 svenskar och är ett samarbete mellan sex universitet och lika många universitetssjukhus. Bilder och information som samlats in av Scapis används nu i flera medicinska forskningsprojekt där datorer ska lära sig att tolka röntgenbilder av mänskliga organ.</div> <div><br /></div> <div>– Just nu arbetar vi tillsammans med Sahlgrenska för att ta fram en algoritm som kan användas för segmentering och klassificering av tredimensionella skiktröntgenbilder på hjärtats kranskärl, säger Fredrik Kahl.</div> <div><br /></div> <div>I projektet ingår också doktoranden Jennifer Alvén, som forskar inom medicinsk bildanalys och nu är i full gång med att ta fram en algoritm som gör att datorsystemet på egen hand ska kunna avläsa kranskärlen.</div> <div><br /></div> <div>– Det är jätteroligt att forskningen nu tar fart på allvar, säger Jennifer Alvén. Jag håller på att träna upp datorsystemet genom djupinlärning så att det kan känna igen kranskärlen i hjärtat och de områden där kärlen har kalk och fett, vilket skulle kunna leda till framtida hjärtproblem. </div> <div><br /></div> <div><strong>Lär sig känna igen tecken på framtida sjukdom</strong></div> <div>Datorn ska lära sig att linjera ut var kranskärlen finns och behöver då ett facit att jämföra med. Facit utgörs i det här fallet av 600 skiktröntgenbilder från Scapis-projektet, där röntgenläkare digitalt har linjerat ut kranskärlen. Varje sådan bild tar omkring en halv arbetsdag för medicinsk personal att bedöma. Datorn ska nu tränas att göra detsamma som läkarna.</div> <div><br /></div> <div>– Målet är att ha de 600 bilderna klara vid årsskiftet. Det blir världens största datasamling av kranskärlsbilder i forskningssammanhang, säger Jennifer Alvén.</div> <div><br /></div> <div>AI-bedömningen kommer att bli lika träffsäker som den mänskliga bedömningen men går betydligt fortare, när datorn väl är upplärd. Att analysera samtliga kranskärlsbilder för de 30 000 personerna i undersökningen är då inte längre en omöjlig uppgift. I nästa steg kan AI hjälpa till att se oupptäckta samband och mönster, när uppföljning senare görs av vilka personer i studien som verkligen drabbats av exempelvis hjärtinfarkt och stroke. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Snart%20kan%20AI%20varna%20för%20sjukdom%20innan%20den%20uppstår/vesselwithandwithoutplaque_512px.jpg" alt="Medicinska kranskärlsbilder" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Bilderna visar två exempel på tvärsnitt av kranskärl som AI-systemet lär sig att bedöma. Den yttre streckade linjen visar kärlväggens ytterkontur och den heldragna inre linjen visar konturen för själva kärlet, där blodet strömmar igenom. På den vänstra bilden är kärlväggen tunn och utan plack. På den högra bilden syns däremot beläggning på kärlväggens insida.​<br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Ett steg närmare praktisk nytta</strong></div> <div>Data från Scapis används också i ett annat projekt för att kartlägga samband mellan förekomst av fett innanför hjärtsäcken och hjärt-kärlsjukdomar. Chalmersforskarna har tagit fram en fungerande algoritm för detta, som lämnats vidare till andra som är specialiserade på att ta fram mjukvaruprogram för sjukvården.</div> <div><br /></div> <div>– Även algoritmen för kranskärl hoppas vi framöver kunna slussa vidare mot användning i vården, säger Jennifer Alvén. Det vore intressant att få med den i någon av de större plattformarna som finns redan nu för kranskärlsanalys.</div> <div><br /></div> <div><strong>Stor potential att förbättra folkhälsan</strong></div> <div>Det finns många behov och tänkbara användningsområden för bildanalys inom vården. Ett tydligt exempel på det är cancertumörer i njurarna, som idag ofta upptäcks betydligt senare än de faktiskt är möjliga att se på röntgenbilder.</div> <div><br /></div> <div>– För att tidigt upptäcka cancertumörer i njurarna skulle granskning via en automatisk algoritm göra stor nytta, säger Fredrik Kahl. När man studerat skiktröntgenbilder, som tagits på personer som senare i livet diagnosticerats med njurcancer, visar det sig att i hälften av bilderna skulle läkare ha kunnat upptäcka tumören redan då. Problemet är bara att ingen letar specifikt efter sådana tumörer på dessa bilder. Här finns alltså en lucka som AI skulle kunna fylla.</div> <div><br /></div> <div>Båda forskarna upplever att det finns en positiv inställning och ett stort intresse från medicinsk personal på Sahlgrenska för nya AI-hjälpmedel. Ledtiderna är emellertid alltid långa innan nya metoder kan få klartecken att införas inom vården.</div> <div><br /></div> <div>Ett tänkbart framtidsscenario är att alla skiktröntgenbilder som tas, oavsett anledning, genomgår en automatiskt AI-granskning för att så tidigt som möjligt kunna upptäcka tecken på de allra allvarligaste sjukdomarna. Det skulle innebära en enorm möjlighet att minska patienters lidande och förbättra folkhälsan.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Yvonne Jonsson</em></div> <div><br /></div> <div><div><br /></div> <div><strong>Fakta om befolkningsstudien Scapis</strong></div> <div><ul><li>Scapis är en svensk befolkningsstudie som undersöker hjärt- och lungstatus på 30 000 slumpvis utvalda kvinnor och män i åldern 50-64 år. Rekryteringsfasen är avslutad och nu pågår analys av insamlade data.</li> <li>Syftet är att kunna identifiera individuella risker för exempelvis stroke, KOL, plötsligt hjärtstopp, hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar.</li> <li>Målet är att få ökad kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna förhindra dem innan de uppstår.</li> <li>Sex universitet och sex universitetssjukhus i samverkan leder och driver Scapis.</li> <li><span style="background-color:initial">Scapis finansieras av Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär samt med betydande bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet samt universitetssjukhusen och universiteten själva. </span></li></ul></div> <div><a href="http://scapis.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Scapis</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/fredrik-kahl.aspx">Fredrik Kahl​</a>, professor i datorseende och bildanalys vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20fredrik.kahl@chalmers.se">fredrik.kahl@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/alven.aspx">Jennifer Alvén</a>, doktorand vid avdelningen Signalbehandling och medicinsk teknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20alven@chalmers.se">alven@chalmers.se</a></div></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Snart%20kan%20AI%20varna%20för%20sjukdom%20innan%20den%20uppstår/arterytree.gif" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Animation av kranskärlsträd" style="margin:5px" /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Snart%20kan%20AI%20varna%20för%20sjukdom%20innan%20den%20uppstår/CTAwitharteries.gif" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Video som visar skiktröntgenbilder av hjärta" style="margin:5px" /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Ett animerat exempel på ett kranskärlsträd med medicinskt relevanta kärl markerade.<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span></span>Video som visar skiktröntgenbilder av ett hjärta, där röda konturer markerar var det finns kranskärl i varje lager.​<br /></div> ​Mon, 04 Nov 2019 00:00:00 +0100