Nyheter: Elektroteknik, Signaler och systemhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 01 Dec 2022 20:53:56 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/I-framtidens-fabrik-samarbetar-manniskor-och-robotar-på-lika-villkor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/I-framtidens-fabrik-samarbetar-manniskor-och-robotar-p%C3%A5-lika-villkor.aspxI framtidens fabrik samarbetar människor och robotar på lika villkor<p><b>​I en nära framtid kommer människor och självkörande transportrobotar (Autonomous Transport Robot, ATR) arbeta tillsammans. Robotarna kommer att ges samma möjligheter som människorna att känna och se helheten och därmed kunna ta ett större ansvar för vad de gör. </b></p><div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/ATR.jpg" alt="ATR.jpg" style="margin:5px;width:675px;height:449px" /><br /><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif">Anthony Cavin tillsammans med Per-Lage Götvall på Volvo.  Foto: Volvo Group Truck Operations</span><br /></div> <div><span style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif"><br /></span></div> <div>Detta kan bli möjligt genom att forskare på Chalmers och Volvo utvecklar system av artificiell intelligens med kameror, i Volvos fabriker, där information från kamerorna är robotarnas huvudsakliga informationskälla. Forskare från Chalmers har under en längre tid arbetat tillsammamans med Volvo Group Truck Operations (GTO) och nu börjar visionen bli verklighet.​<b><br /></b></div> <div><br /></div> <b>​​</b><span style="background-color:initial"><b>Flexibel och avancerad teknik</b></span><div>Visserligen är självkörande truckar ingen nyhet inom fordonsindustrin, men än så länge använder de i regel rätt simpel teknik – som att följa en magnetslinga eller en tejpremsa i golvet. Den styrning och övervakning av fabrikens materialflöden som Volvo Lastvagnar nu skissar på blir betydligt mer flexibel och avancerad. </div> <div><br /></div> <img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Knut_Akesson_220608_5906.jpg" alt="Knut_Akesson_220608_5906.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;height:164px;width:245px" /><div>– I grunden är det behovet av mer miljövänliga transporter som driver utvecklingen, berättar Knut Åkesson, biträdande professor i automation på institutionen för elektroteknik på Chalmers tekniska universitet och den som leder arbetet från Chalmers sida. </div> <div><br /></div> <div>Det är idag inte givet vilken teknik som skall ersätta dieselmotorn och inom Volvo Group jobbar man parallellt med att utveckla flera alternativ. Att tillverka lastbilar med flera olika drivlinor i samma fabrik innebär att mängden komponenter som krävs för att tillverka dessa ökar kraftigt. Detta i sin tur medför att</div> <img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/P-L%20foto%202020-01-16_high.jpg" alt="P-L foto 2020-01-16_high.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;height:210px;width:160px" /><div><span style="background-color:initial">b</span><span style="background-color:initial">ehovet av effektivisering av interna transporter ökar. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Här s</span><span style="background-color:initial">er vi att en typ av självkörande transportrobotar kan ge oss den flexibilitet i att nyttja golvytan i fabriken </span><span style="background-color:initial">på bästa sätt och samtidigt också ge oss den effektivitet vi måste ha i våra interna transporter säger Per-Lage Götvall, senior forskningsledare på Volvo GTO och den som leder arbetet inom Volvogruppen. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Under flera år har Knut Åkesson och hans team jobbat nära Volvo GTO för att ta fram systemet GPSS (Generic Photogrammetry based Sensor System), bildanalys med hjälp av maskininlärning. Ett samarbete som har varit mycket värdefullt och roligt.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Om arbetet med att ta fram systemet GPSS och dess transportrobotar blir så lyckosamt som Volvo tror kommer det att innebära en markant förändring av fabrikernas interna transportflöden, från den traditionella ”fiskbenslayouten” till mer ”Just-in-time”. <span style="background-color:initial">Systemet förväntas sedan implementeras i de flesta av Volvos mer än 30 fabriker världen över.</span></div> <div><br /></div> <div><b>Effektivitet och säkerhet</b></div> <div>Men det är ingen trivial uppgift att skapa ett trafiksystem där i slutändan hundratals självkörande transportrobotar ska kunna fungera effektivt, säkert och friktionsfritt i en miljö där människor och material ständigt befinner sig i rörelse.</div> <div><br /></div> <div>– Jämfört med den vanliga vägtrafiken så utgör fabriksgolvet ändå en begränsad och kontrollerad miljö och liksom i trafiken, där gemensamma regler gör att allt fungerar kan liknande principer fungera även i fabrik. Det innebär att alla transportrobotar kan styras och koordineras av ett &quot;allvetande&quot; system, förklarar Knut Åkesson.</div> <div><br /></div> <div>Att planera alla materialtransporter i tid och rum, utifrån vad produktionen kräver, är en viktig del av systemet. Därtill kommer att förhindra att transportrobotar kör i vägen för varandra. </div> <div><br /></div> <div>– Men sedan tillkommer alla de dynamiska hindren, i form av människor och traditionella gaffeltruckar, som systemet inte kan styra över, tillägger Knut Åkesson.</div> <div><br /></div> <div><b>Trafikövervakningssystem och maskininlärning</b></div> <div><b><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/GPSS_pricipls.png" alt="GPSS_pricipls.png" style="margin:15px 20px" /><br /></b><span style="background-color:initial">Det </span><span style="background-color:initial">är här GPSS-tekniken kommer in. Tanken är att kamerorna i taket ska detektera och klassificera alla statiska och rörliga hinder på fabriksgolvet och därmed guida transportrobotarna till deras destination utan att kollisioner och olyckor sker. Kamerorna blir robotflottans gemensamma &quot;ögon&quot;.</span><b><br /></b></div> <div><br /></div> <div>– Om en människa gör något oväntat, som att plötsligt gå åt sidan, så ska trafikövervakningssystemet omedelbart upptäcka detta och se till att den transportrobot som befinner sig intill agerar så att en olycka undviks, säger Knut Åkesson.</div> <div><br /></div> <div><b>Maskininlärning</b></div> <div>Det som överhuvud taget gör ett sådant här trafikövervakningssystem möjligt idag är de senaste årens snabba utveckling av datorers förmåga att tolka bilder. Det sker med hjälp av maskininlärning och så kallade artificiella neuronnät – det vill säga självlärande algoritmer som successivt tränas för att klara av sina uppgifter. Lite på samma sätt som den mänskliga hjärnan fungerar.</div> <div><br /></div> <div>– Vi försöker också lära systemet att förutsäga hur människor kommer att röra sig de närmaste sekunderna. Det gör att vi i realtid kan optimera hur robottruckarna ska röra sig i varje unik situation som uppstår, allt baserat på informationen från kamerorna, säger Knut Åkesson. </div> <div><br /></div> <div><b>Förbättrad arbetsmiljö och hållbarhet</b></div> <div>Men hur kommer det då att kännas att vistas i en arbetsmiljö där människor och robotar arbetar så nära varandra, och är det faktum att Volvo använder sig av kameror något som kan bli ett problem? </div> <div><br /></div> <div>– Eftersom de bilder och filmer som genereras av kamerorna endast kommer att analyseras av datorer och inte alls ses av ett mänskligt öga ser vi kamerorna mer som ”optiska sensorer” snarare än kameror, men visst, i grunden är det digitala kameror vi använder, säger Per-Lage Götvall. </div> <div><br /></div> <div>– I de diskussioner vi har haft med fackliga företrädare på Volvo har alla varit positiva till att Volvo driver utvecklingen. I projektet är vi också måna med att berörda personalkategorier får vara med i utformningen av GPSS, och de som är med är alla väldigt positiva till det vi gör, fortsätter Per-Lage Götvall.</div> <div><br /></div> <div>Knut Åkesson tillägger att det yttersta syftet med &quot;att ge ögon åt fabriken&quot; är att kunna styra den bättre och därmed också att få den att samarbeta bättre mellan de människor och robotar som arbetar där.</div> <div><br /></div> <div>– Man skulle kunna se det som en fråga om förbättrad arbetsmiljö och därmed även som en hållbarhetsfråga, säger Knut Åkesson.</div> <div><br /></div> <div>– Optimering av logistiken är också viktig ur ett hållbarhetsperspektiv. Syftet är att förbruka så lite resurser som möjligt. Exempelvis ska transportrobotarna köra kortast möjliga väg och därmed minimera energiåtgången, fortsätter Knut Åkesson. </div> <div><br /></div> <div><b>Testmiljö</b></div> <div>Mycket av den algoritmutveckling som forskarna arbetar med äger rum i en del av Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve på Hisingen som kallas Pilot plant - ett slags experimentfabrik i fabriken där nya produkter och tillverkningsmetoder testas och utvecklas.</div> <div><br /></div> <div>Där kan forskarna testa att transportrobotarna verkligen uppför sig på det sätt som de alltmer finslipade algoritmerna syftar till i en realistisk miljö.</div> <div><br /></div> <div>Knut Åkesson tror att det dröjer några år innan Volvo Lastvagnar är redo att införa det nya logistiksystemet i produktionen.</div> <div><br /></div> <div>– Tanken är att det ska kunna införas i små steg. Först i pilot plant, sedan i en mindre del av fabriken och slutligen i hela lastvagnsfabriken.</div> <div><br /></div> <div>Per-Lage Götvall tillägger:</div> <div><br /></div> <div>– Eftersom det är en helt ny teknik och ett nytt sätt att ”umgås” med autonoma robotar så kräver ”försiktighetsprincipen” att vi tar små steg och löpande utvärderar vad som sker. Som en del i detta har vi industridoktoranden Atieh Hanna. Hennes forskningsområde är att se hur vi kan utveckla säkra men effektiva system och metoder för arbetsgrupper där autonoma robotar ingår som en naturlig del.</div> <div><br /></div> <div><b>Om samarbetet</b></div> <div>Samarbetet mellan Chalmers och Volvo Lastvagnar har pågått under olika projektfaser sedan hösten 2019 och har involverat en handfull seniora forskare, tre doktorander samt ett stort antal studenter på master- och kandidatnivå.</div> <div><br /></div> <div>För Chalmers del löper den nuvarande projekttiden fram till sommaren 2023, men en fortsättning kan inte uteslutas.</div> <div><br /></div> <div><b>Fakta</b></div> <div><ul><li>Samarbetet mellan Chalmers och Volvo AB kring framtidens lastbilsfabrik ingår i det långvariga partnerskap som senast i februari 2022 förnyades med ytterligare tre år.</li> <li>Projektet löper nu vidare hos Chalmers under namnet AIMCor (AI-enhanced Mobile Manipulation Robot for Core Industrial Applications).</li> <li>Initiativtagare och huvudansvarig på Volvo Lastvagnar är Per-Lage Götvall, senior forskningsledare på företaget.</li> <li>Forskare och ingenjörer på Volvo som är delaktiga i utvecklingen av GPSS är docent Kristoffer Bengtsson, Adamya Shukla, industridoktoranderna Erik Brorsson och Atieh Hanna.</li> <li>Chalmersforskare som är eller har varit involverade är förutom Knut Åkesson bland andra Yiannis Karayiannidis och Emmanuel Dean samt de tre doktoranderna Sabino Francesco Roselli, Ze Zhang, Endre Eres samt nyligen disputerade Martin Dahl.</li></ul> <div><br /></div></div> <div>Skrivet av: Sandra Tavakoli och Björn Forsman</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta:</b></div> <div><b>Knut Åkesson</b>, biträdande <span style="background-color:initial">professor i automation på institutionen för elektroteknik, Chalmers</span></div> <div><span style="background-color:initial">knut.akesson@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Per-Lage Götvall</b>, </span><span style="background-color:initial">senior forskningsledare, Volvo Lastvagnar<br />per-lage.gotvall@volvo.com<br /></span></div> ​​​Mon, 28 Nov 2022 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotcykel-gör-trafiken-säkrare-för-cyklister.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotcykel-g%C3%B6r-trafiken-s%C3%A4krare-f%C3%B6r-cyklister.aspxRobotcykel gör trafiken säkrare för cyklister<p><b>En självkörande cykel, utvecklad av studenter och forskare på Chalmers, kan göra trafikmiljön säkrare för framtidens cyklister. </b></p><div><span style="background-color:initial">Nej,</span><span style="background-color:initial"> det handlar inte om att vi ska släppa styret för att kunna ägna cykelturen åt att läsa en bok eller studera fågellivet. Syftet med den autonoma cykeln är att göra framtidens fordon mer intelligent.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Fordon ska upptäcka cyklister</b></div> <div>Den ska hjälpa fordonsindustrins ingenjörer att utveckla nya system, som gör att fordonen automatiskt kan upptäcka cyklister och förutsäga deras beteende. Och i förlängningen, att helt på egen hand reagera – exempelvis nödbromsa. Allt för att minska risken för trafikolyckor mellan ett fordon och en cykel.</div> <div><br /></div> <div>Bakgrunden är att nya fordon ofta är utrustade med en eller flera kameror, och radar, som hjälper föraren att hålla koll på vad som händer i trafikmiljön runt omkring fordonet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Jonas_Sjöberg.jpg" alt="Jonas_Sjöberg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:150px;height:196px" />Jonas Sjöberg, professor i mekatronik på institutionen för elektroteknik på Chalmers, som leder arbetet med att utveckla den självkörande cykeln, säger:<br /><br /></div> <div>– I regel lanseras sådana här system först i premiumbilar, men efter några år mognar tekniken och de blir mer av standardfunktioner. Då följer ofta myndighetskrav på att funktionen ska finnas ombord.</div> <div><br /></div> <div><b>Docka används i testerna</b></div> <div>Men för att kunna kravsätta en funktion, måste den kunna testas. I jämförelse med att testa säkerhetsfunktioner mellan fordon måste ytterligare en aspekt beaktas när oskyddade trafikanter är inblandade, såsom fotgängare och cyklister. Det är inte acceptabelt med tester som är potentiellt farliga för en testperson och det är därför som en robotcykel med en docka ska användas i testerna.</div> <div><br /></div> <div>– Ett automatiskt system i fordonet kan exempelvis agera olika beroende på om cyklisten vinglar i samband med en omkörning, eftersom vinglandet kan öka olycksrisken. Omkörningen behöver då göras med större marginal. Men för att testa funktionen måste vinglingen kunna upprepas på exakt samma sätt, gång efter gång.</div> <div><br /></div> <div>Detta klarar knappast en människotestcyklist av. Men en robotcykel kan programmeras att röra sig identiskt hur många gånger som helst. Vingla, påbörja en vänstersväng eller köra rakt ut i vägbanan – varje hotfull trafiksituation som fordonet automatiskt ska kunna upptäcka och reagera på.</div> <div><br /></div> <div>– Det som finns idag i form av testutrustning är en cykel som dras på en liten släde. Detta fungerar för enklare tester. Men med en robotcykel skulle manövrarna kunna bli betydligt mer realistiska, säger Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div><b>”Generation 2”</b></div> <div>För närvarande finns två självkörande cyklar i bruk inom det pågående forskningsprojektet. Man skulle, enligt Jonas Sjöberg, kunna säga att de tillhör &quot;generation 2&quot;, även om utvecklingen inte följer några strikta generationsväxlingar. Det handlar snarare om successiva förbättringar av delsystemen.</div> <div><br /></div> <div><b>Användningsområden</b></div> <div>– Ett av slutmålen med projektet är att Asta <strong>​</strong>Zero ska kunna erbjuda en robotcykel för de fordonstillverkare som vill använda en programmerbar cykel i testsituationer, berättar Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div>Men den självkörande cykeln har också andra tänkbara användningsområden, till exempel för faktiska krocktester, det vill säga ett fordon kör på cykeln och så undersöker man hur det gått för testdockan som agerat cyklist.</div> <div><br /></div> <div>– Det är en typ av test som man inte kan göra med levande testcyklister. Men exempelvis företag som Autoliv är intresserade av att utveckla skydd för sådana situationer, säger Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div>Ur ett hållbarhetsperspektiv skulle forskningen kunna ha en positiv inverkan om en säkrare trafikmiljö för cyklister leder till att fler människor vågar cykla i trafiken i stället för att åka bil, enligt Jonas Sjöberg.</div> <div><br /></div> <div><b>Studentprojekt</b></div> <div>Arbetet med robotcykeln har redan pågått i ett par år och ytterligare några år återstår innan en fullt användbar prototyp är klar. Utvecklingen sker mestadels i form av mindre studentprojekt där man förbättrar de ingående delsystemen. </div> <div><br /></div> <div>Huvudsakligen är det masterstudenter från Systems, Control and Mechatronics och ingenjörsstudenter från mekatronikprogrammet på Lindholmen som deltar. Även studenter från Mälardalens Universitet i Västerås är inblandade, främst när det gäller bygget av elektroniken.</div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/robotcykel%20masterstudenter.jpg" alt="robotcykel masterstudenter.jpg" style="margin:10px 15px;width:675px;height:467px" /><br />Masterstudenter som jobbar med robotcykeln.  Foto: Chalmers</div> <div><br /></div> <div>Dessutom är en doktorand kopplad till cykelprojektet. I sitt avhandlingsarbete utvecklar Yixiao Wang regleralgoritmen, de matematiska instruktioner som ansvarar för att styra cykeln och reglera hastigheten. Detta sker på basis av sensorvärden som hundra gånger per sekund ger besked om tvåhjulingens hastighet, riktning, position och lutning. Även en gästande doktorand, Guanzheng Wen, från ett universitet i Kina deltar just nu i arbetet.</div> <div><br /></div> <div><b>Fordonstestning</b></div> <div>Mycket av de praktiska testerna äger rum på Chalmers stora parkeringsplats på campus Johanneberg, men ibland blir det en utflykt till testbanan Asta Zero, utanför Borås, där man utför aktiv säkerhet för mer verklighetsnära fordonstestning.</div> <div><br /></div> <div><b style="background-color:initial">Fakta:</b></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">​Den självkörande cykeln drivs av en elmotor på framhjulets nav och den har dessutom en liten elmotor ovanpå framgaffeln som sköter styrningen. Flera sensorer runt om på cykeln ger besked om hastighet, lutning, GPS-data med mera. Allt samlas i centralenheten, placerad på stången mellan sadel och styre.</span></li> <li><span style="background-color:initial"></span>På sadeln sitter en docka, fylld av frigolit. Dess enda funktion är att vara så lik en cyklist som möjligt. Utan en sådan likhet finns det risk för att den automatiska säkerhetsfunktionen i fordonet tror att objektet är något annat och att ingen åtgärd krävs.</li> <li>Utvecklingen av den självkörande cykeln sker i en serie forskningsprojekt.</li> <li>Partners som för närvarande deltar är, utöver provningsanläggningen Asta Zero och Mälardalens universitet, Volvo Cars, Cycleurope samt Autoliv och Veoneer.</li></ul></div> <div><br /></div> <div>Skrivet av: Sandra Tavakoli och Björn Forsman</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta: </b></div> <div>Jonas Sjöberg, professor i mekatronik och ledare för forskargruppen mekatronik <span style="background-color:initial">på institutionen för elektroteknik, Chalmers​</span></div> <div><span style="background-color:initial">jonas.sjoberg@chalmers.se</span></div> <div><br /></div> <div></div> ​Tue, 15 Nov 2022 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/bidrag-fran-vetenskapsradet-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/bidrag-fran-vetenskapsradet-2022.aspx29 Chalmersforskare får fina forskningsanslag<p><b></b></p><div>I sin årliga utlysning av forskningsanslag delar Vetenskapsrådet ut 112 miljoner kronor till 29 forskare på Chalmers. ​</div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers beviljades anslag i alla utlysta områden men flest inom </span><span style="background-color:initial">naturvetenskap och teknikvetenskap</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <div><br /></div> <div> Här är alla forskare som har beviljats anslag – sorterade på institution:</div> <div></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div>Jelke Dijkstra <br />Karin Lundgren </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div> </div> <div>Rikard Landberg <br />Clemens Wittenbecher <br />Fredrik Westerlund </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektroteknik </h2> <div> </div> <div>Erik Ström <br />Henk Wymeersch </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fysik </h2> <div> </div> <div>Riccardo Catena <br />Tünde Fülöp <br />Fredrik Höök <br />Thomas Nilsson <br />Timur Shegai </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kemi och kemiteknik </h2> <div> </div> <div>Bo Albinsson <br />Anette Larsson <br />Christian Müller <br />Magnus Skoglundh </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Matematiska vetenskaper </h2> <div> </div> <div>Klas Modin <br />Genkai Zhang </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Data- och informationsteknik </h2> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Fredrik Johansson​</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span>Moa Johansson <br />Paweł W. Woźniak </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mekanik och maritima vetenskaper </h2> <div> </div> <div>Gaetano Sardina </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mikroteknologi och nanovetenskap </h2> <div> </div> <div>Jan Grahn <br />Per Hyldgaard <br />Floriana Lombardi <br />Dag Winkler <br />Niklas Rorsman </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Teknikens ekonomi och organisation</h2> <div> </div> <div>Andreas Mørkved Hellenes </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vetenskapens kommunikation och lärande </h2> <div> </div> <div>Hans Malmström (två anslag) </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/VR%20finansiering%202022.jpg" alt="" style="margin:5px;width:600px;height:848px" /><br /></div> <div><a href="https://chalmersuniversity.box.com/s/248dfmt5hbjqdls8pf80xh0sb9n91lj0" title="länk till pdf">Nedladdningsbar lista​</a></div> <div><a href="https://www.vr.se/?filters=decisionsPublished%3b&amp;selectedSubject=all&amp;listStyle=list">Läs mer om de olika anslagen på Vetenskapsrådets webbplats​</a></div> ​​​Mon, 07 Nov 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Succé-för-Exjobbsmässan-Energi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Succ%C3%A9-f%C3%B6r-Exjobbsm%C3%A4ssan-Energi.aspxSuccé för Exjobbsmässan Energi<p><b>​Den 10 oktober 2022 hölls, för första gången, en exjobbsmässa med fokus på energi på Chalmers. Närmare 30 företag ställde ut och mässan lockade ett 300-tal studenter i jakt på exjobbsidéer.</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/EXJOBB_Energy.jpg" alt="Master Thesis Fair Energy 2022" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">— Ett gyllene tillfälle för oss att möta morgondagens kompetens. Det har varit över förväntan med högt tryck av relevanta studenter hela eftermiddagen, säger Jennie Sträng, Marknadsansvarig på Sigholm, som var en av utställarna. </span><div><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">xjobbsmässan arrangerades gemensamt av Chalmers tekniska högskola, Johanneberg Science Park, Akademiska Hus och Chalmersfastigheter. Studenter som letade företag att skriva exjobb hos strömmade in under de tre timmar mässan pågick.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>— För mig är den här typen av events väldigt värdefulla eftersom jag går sista året och behöver hitta ett ämne för mitt exjobb. Jag har några egna idéer, men är här för att höra vad företagen behöver, säger Hari Prasath Perumal, student inom Sustainable electric power engineering and electromobility på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>— Jag ska skriva med en kompis som läser produktutveckling och vi försöker hitta något som kan passa oss båda. Därför är vi här och letar inspiration idag, säger Alexandra Simonsen på programmet Industrial Ecology på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>— Vi har kunnat erbjuda ämnen för nästan alla som har varit här och besökt oss idag så vi har definitivt fått bra matchningar, säger Annika Sormunen på Fortum, som var på mässan för att locka exjobbare till bolaget. </div> <div><br /></div> <div>Bland de företag som var på plats för att scouta framtidens energitalanger fanns energibolag som Fortum, Göteborg Energi och Skövde Energi, forskningsinstitut och Science Parks som RISE, IVL och Innovatum, men även mindre bolag med fokus på exempelvis IT-säkerhet och dataanalys.</div> <div><br /></div> <div>— För oss är det värdefullt att bara vara här och visa upp oss för framtida, potentiella anställda. Jag har definitivt träffat ett par personer som jag vill hålla kontakt med, som har kompetenser som skulle vara värdefulla för företaget, säger Warren O’Neill på Nabla Analytics.</div> <div><br /></div> <div>Efter mässan fick de deltagande företagen en rundtur kring olika energiprojekt som pågår kring campusområdet, med besök på Kraftcentralen, den innovativa kontorsbyggnaden A Working Lab och Johanneberg Science Park. Dagen avslutades med en gemensam middag.</div> <div><br /></div> <div><b>Exjobbsmässan Energi </b>anordnades i år för första gången, planen är att den ska bli ett återkommande årligt evenemang.</div> <div><br /></div> <div>— Vi kommer självklart vara med igen nästa år, säger Jennie Sträng på Sigholm.</div> <div><br /></div> <div>— Vi har massa bra idéer kring hur vi ska vässa vår utställning och förbättra vårt erbjudande till studenterna inför nästa år, säger Annika Sormunen på Fortum.<br /><br /><span style="font-weight:700">Relaterat:</span><br /><a href="https://youtu.be/3qVX5uILlEg"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />YouTube: Master Thesis Fair Energy 2022​</a><br /></div> <div><br /></div> Sat, 22 Oct 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Exjobb-ska-bidra-till-att-mota-vardens-behov.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Exjobb-ska-bidra-till-att-mota-vardens-behov.aspx​Exjobb ska bidra till att möta vårdens behov<p><b>Den 12 oktober var Chalmers värd för en exjobbs- och kandidatarbetesmässa inom hälsa och teknik på Chalmers campus Johanneberg. Här fick studenterna möjlighet att välja och vraka bland projektförslag och matcha ihop sig med handledare från olika forskningsfält. </b></p><span style="background-color:initial">– Det är jättekul att vi för femte gången arrangerar vår gemensamma mässa, och att se att intresset bara ökar från både forskare och studenter. I år har vi fler än 60 projektförslag som presenteras av olika forskare, berättar Martin Fagerström, vice styrkeområdesledare på Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Mässan är ett samarrangemang mellan Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Nytt för i år var att mässan inte bara inkluderade exjobbsförslag utan även kandidatarbeten.</div> <div><br /></div> <div>– Det känns bra att vi i år även erbjuder förslag på kandidatarbeten. Det är den första kullen civilingenjörsstudenter inom medicinteknik som nu i vår ska skriva kandidatarbeten, säger Martin Fagerström.</div> <div><br /></div> <div>Frågeställningarna som presenterades under dagen var varierande och illustrerade väl det intressanta mötet mellan vårdens behov och teknikens möjligheter. Förslagen var både praktiknära och forskningsnära och innehöll allt från nano-, VR- och radarteknik till infektionsprevention, managementfrågor och patienters användande av hälsoappar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på projekt:</strong></div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Talk2Me – Mot ett nytt röstbaserat arbetssätt för ambulanssjukvården</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Early stroke characterisation using video analysis</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Virtual Reality inom vården </div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Digital dokumentation för drop-in-mottagning</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Detektering av arytmi med radar</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Patient-gathered health data to reach healthcare</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Meaningful user experience for citizens as well as healthcare professionals tracking individual health data</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Improving management of patient flows at various levels</div> <div>•<span style="white-space:pre"> </span>Management of patient groups with complex care needs: <span style="background-color:initial">Improving patient safety in real-time.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><strong>Ökat vårdbehov kräver nya arbetssätt</strong></div> <div>Många av frågeställningarna har sin utgångspunkt i dagens och framtidens behov inom vården.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har en växande och åldrande befolkning samtidigt som vi idag, tack vare framsteg inom forskning och teknikutveckling, kan behandla fler svåra sjukdomar än tidigare. Det gör att vi får en ökad efterfrågan på vård, men resurserna till vården ökar inte i samma takt. Det gapet behöver vi hantera till exempel genom att utveckla nya arbetssätt och verktyg, inte minst kopplat till digitalisering, säger Cecilia Hahn Berg, utvecklingsstrateg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div><br /></div> <div>Flera av presentationerna lyfte att det finns stora behov av att förflytta viss vård från sjukhuset till patientens hem och att försöka digitalisera och optimera tidskrävande moment såsom journalföring. Ett exempel på det handlade om ett röstbaserat arbetssätt inom ambulanssjukvården. Andra projekt skulle undersöka möjligheten att jobba med falldetektering, exempelvis i hemmet hos äldre personer. Ett annat handlade om att utveckla en app som stöd till diabetespatienter att själva undersöka och se över sina fötter regelbundet för att undvika de fotproblem som är vanliga i den patientgruppen. </div> <div><br /></div> <div>Cecilia Hahn Berg ser positivt på att mässan i år även omfattade kandidatarbeten. </div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>– Det är jättebra att sjukhuset, forskare från både Göteborgs universitet och Chalmers skapar kontaktvägar mellan sig och medicinteknikstudenterna redan nu. Deras kompetens är väldigt efterfrågad och kan vara en framtida rekryteringsbas för oss.</span></div> <div><br /></div> <div>Studenterna Kajsa Homann, Elvira Carlén och Matilda Alexandersson läser kandidatprogrammet i medicinteknik på Chalmers och är nöjda med sitt utbildningsval. Deras intryck av projektpresentationerna var positiva.</div> <div><br /></div> <div>– Det var roligt att höra om de projekt som handlade om stora samhällsfrågor och management, sådana frågeställningar har vi inte så mycket erfarenhet av ännu, berättar Kajsa Homann.</div> <div><br /></div> <div>– Jag har inte bestämt mig ännu, vi skriver kandidatarbetet först i vår, men jag blev väldigt intresserad av projektet som handlade om cancerbehandling, säger Matilda Alexandersson.</div> <div><br /></div> <div><strong>Samverkan som inspirerar</strong></div> <div>Förutom att den årliga mässan gör att handledarna når ut brett med sina projektförslag får även studenterna möjlighet att ställa frågor direkt till handledarna. Samarbetet mellan lärosätena innebär också att studenterna arbetar tvärvetenskapligt med verkliga projekt, sida vid sida med studenter och forskare med andra kompetenser. Och i vissa fall handleds studenterna av forskare både från den kliniska och tekniska sidan.</div> <div>En Chalmersprofessor som presenterade en mängd exjobbsförslag under dagen var Göran Lindahl, föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur, CVA:</div> <div><br /></div> <div> – Samarbetet med sjukvården, i detta fall Sahlgrenska, ger oss tillgång till de faktiska verksamhetsutmaningar som vården står inför, vilket skapar relevans och ger inspiration. Att få möjligheten att diskutera, testa och utveckla idéer och kunskap tillsammans är en kvalitetsaspekt i utbildningen!</div> <div><br /></div> <div>Mässan ger inte bara studenterna möjlighet att få en övergripande insyn i vilka kandidatarbetes- och exjobbsmöjligheter som finns, utan erbjuder även en möjlighet att mingla och nätverka över programgränserna i fikapauserna. En mängd utbildningsprogram fanns representerade på mässan, bland annat inom: kemi, medicinteknik, industriell design, matematiska vetenskaper, tandteknikerprogrammet, global hälsa, specialistsjuksköterskeprogrammet, kognitionsvetenskap, tandläkarprogrammet, apotekarprogrammet, datavetenskap and AI, Biomedical engineering, Biotechnology, Quality and operation management med flera. ​</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Julia Jansson</div> <div><br /></div></div>Wed, 19 Oct 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Kryptografi-och-säkerhet-i-fokus-för-ny-forskarassistent.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Kryptografi-och-s%C3%A4kerhet-i-fokus-f%C3%B6r-ny-forskarassistent.aspxKryptografi och säkerhet i fokus för ny forskarassistent<p><b>​– Jag lockas av det öppna diskussionsklimatet och ser fram emot att bilda ett nytt team inom kryptografi , säger Elena Pagnin, en av Chalmers 15 nya forskningstalanger.​</b></p>​<span style="background-color:initial">För femte gången har Chalmers gjort en bred satsning på att attrahera skarpa forskartalanger från världens alla hörn. Kampanjen var mycket lyckad och nära 2000 behöriga sökte till de 15 tjänsterna som forskarassistent.</span><div>– Det är oerhört glädjande att se att intresset för Chalmers är så stort internationellt, och att så många forskartalanger vill komma till Chalmers för att bygga sin framtida karriär, säger <b>Anders Palmqvist</b>, vicerektor för forskning.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Säkerhet en av de stora utmaningarna</h3> <div>En av de 15 som nu är på plats är <b>Elena Pagnin</b>, forskarassistent med fokus på <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Kryptografi">kryptografi</a>. Hennes tjänst är kopplad till styrkeområde Information och kommunikationsteknologi (IKT) och styrkeområdesledare <b>Erik Ström</b>​ välkomnar henne varmt:</div> <div>– Säkerhet, i bred mening, är en av vår tids stora samhällsutmaningar. Med rekryteringen av Elena stärks Chalmers kompetens inom cybersäkerhet, specifikt inom kryptografi. Jag förväntar mig att Elena flyttar fram forskningsfronten inom krypto samt driver tvärdisciplinär forskning på effektiva kryptografiska lösningar för säkerhetsproblem inom tex. transport, hälsa och teknik, produktion och energi.     </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Älskar sitt ämne</h3> <div>Elena Pagnin kommer att arbeta vid institutionen för data- och informationsteknik, en välbekant plats sedan tiden som doktorand. Efter några år som postdoktor i Århus, Danmark och biträdande universitetslektor i Lund ser hon fram emot sitt nya jobb:</div> <div>– Jag älskar kryptografi och bevisbar säkerhet. Mitt primära fokus kommer att ligga på design av digitala signatursystem med avancerade egenskaper såsom homomorfa signaturer, förlängbara signaturer och signaturer med flexibel verifiering. Jag kommer också att arbeta med effektiva och integritetsbevarande protokoll för konkreta användningsfall inklusive serverstödd datadelning och säker data-deduplicering och liknande.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">En klart lysande stjärna</h3> <div>Prefekt vid institutionen för data- och informationsteknik, <b>Richard Torkar</b>, är mycket nöjd att Elena tackade ja till erbjudandet att skapa en egen forskargrupp:</div> <div>– Dr. Pagnin kompletterar vår miljö inom cybersäkerhet väl, och givet hennes derivata förväntar vi oss många framgångar för henne de kommande åren. Jag är personligen övertygad om att hon en dag kommer bli en av våra klart lysande stjärnor Jag ser fram emot att följa hennes karriär de kommande åren.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Öppet diskussionsklimat lockade</h3> <div>Elena säger att hon lockades tillbaka av den vibrerade och livfulla miljön på Chalmers och att det finns ett öppet klimat för diskussioner om tvärvetenskaplig forskning:</div> <div>– Människor är positiva och jag uppskattar de ärliga råd jag får från nätverket. Dessutom är Chalmers synlighet, inte bara i Sverige utan även internationellt, en bonus.</div> <div>– Nu ser jag fram emot att etablera ett nytt team av kryptografer i Sverige. Det kan vi göra, mycket tack vare det goda samarbetet inom Chalmers och våra nära kontakter inom industrisektorn, avslutar Elena Pagnin.</div> <div><br /></div> <div><div><a href="https://epagnin.github.io/" target="_blank" title="link to Elenas personal webpage"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Elena Pagnin </a></div> <div>​<br /></div></div> <div><br /></div> Wed, 19 Oct 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-på-vatgas-och-sensorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-p%C3%A5-vatgas-och-sensorer.aspxMed fokus på vätgas och sensorer<p><b>​Osynlig, luktfri och flyktig. Vätgas driver bränsleceller och kan lagra energi, men är brandfarlig när den blandas med luft. Christoph Langhammer, professor i fysik, fokuserar speciellt på vätgassensorer.  Den 5 oktober berättar han och Lars Bannenberg om nästa generations optiska vätgassensorer på ett Tandem-Webinarium. Anmäl dig till det!​ </b></p><b>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ChristophLanghammerSV300x450.jpg" alt="Christoph Langhammer" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></b><span style="background-color:initial"><b>Vilka problem kan vätgasen lösa?<br /></b></span><div><span style="background-color:initial"><font face="arial, sans-serif">–</font></span><span style="font-family:arial, sans-serif;background-color:initial"> </span>Vätgas är en nyckelingrediens i fossilfri ståltillverkning och kan användas för att lagra energi som genererats med till exempel vindkrafts-el. Eftersom vätgas inte innehåller kol kan den vara energibäraren i ett kolfritt energisystem som även kan komma till nytta som bränsle för tunga transporter eller som flygbränsle, säger Christoph Langhammer.</div> <div><br /></div> <div><b>Du har på ett tidigare</b> seminarium gjort en liknelse mellan kyrkfönsters färgglada spektra med dagens nanoteknik. På vilket sätt kan vi dra nytta av detta när det gäller säkerhet kring vätgas?<br /><font face="arial, sans-serif">– </font><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">i </span><span style="background-color:initial">kan mät</span><span style="background-color:initial">a vätgas i till exempel luft genom att med hög upplösning detektera färgförändringar i metallnanopartiklar, baserade på palladiumlegeringar, som liknar färgprincipen i gamla kyrkfönster. Sensorerna som bygger på denna detektionsprincip är både snabba och noggranna.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>H</b></span><span style="background-color:initial"><b>ur ser intresset ut för din forskning?</b></span><br /></div> <div>– Intresset är stort både vetenskapligt och industriellt där vi nu kommersialiserar dessa sensorer i samarbete med Göteborgsföretaget Insplorion AB.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>Vilk</b></span><span style="background-color:initial"><b>a tycker du ska komma på ditt tandemseminarium?</b></span><br /></div> <div>– Alla som har ett intresse i nanomaterial, sensorer, och energirelaterad materialteknik - och alla andra också!</div> <div> </div> <div><span></span><b>Anmäl dig till Tandem Webinariet  med Christoph Langhammer </b><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><div style="display:inline !important">Metallic nanoalloys for next generation optical hydrogen sensors. </div></a><span style="background-color:initial">T</span><span style="background-color:initial">wo hot topics will be covered by Christoph Langhammer, Chalmers, and Lars Bannenberg, TU Delft.<br /></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Läs mer om Christoph Langhammers forskning: </span><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Världens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi</a></div> <div><br /></div>Thu, 29 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-välkomnar-nya-professorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-v%C3%A4lkomnar-nya-professorer.aspxChalmers välkomnade nya professorer<p><b>​Den 23 september var det dags för Chalmers professorsinstallation i Runan. Professorerna startade sin verksamhet vid Chalmers från och med 1 juli 2020 fram till 30 juni 2022. ​​</b></p>​<span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Professorsinstallationen är en gammal tradition vid Chalmers och en viktig del av att välkomna nya professorer och samtidigt sprida information om de ämnesområden som professorerna verkar inom.  </span></span><span></span><div><span style="font-size:14px">Det var totalt 22 professorer som installerades under kvällen. Samtidigt presenterades också konstnärliga professorer, adjungerade professorer, gästprofessorer, affilierade professorer och forskningsprofessorer. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Ökning av antalet kvinnliga professorer </strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">​– Det är med glädje jag kan konstatera att vi sakta utjämnar könsbalansen på professorsnivån. I år är 32 procent av de installerade professorerna kvinnor, och andelen kvinnor i Chalmers professorskollegium har ökat till cirka 18 procent, säger Stefan Bengtsson, rektor på Chalmers. </span><span style="background-color:initial">Konferenciern Philip Wramsby välkomnade och guidade gästerna under kvällen. Både rektor och kårordförande Isac Stark höll tal. Nyinstallerade professorn Maria Abrahamsson höll ett tal inom fysikalisk kemi. Underhållningen stod Duratrion och Chalmers sångkör för.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"> Efter ceremonin hölls en middag i kårrestaurangen där alla deltagares närstående kunde fira tillsammans med de nya professorerna. </span><span style="background-color:initial">Sedan 1959 har Chalmersalumnen och kompositören Jan Johanssons verk ”Livet är härligt” traditionsenligt inlett alla Chalmers sittningar. På grund av associationer till Ryssland och kriget i Ukraina har den bytts ut mot ”Här kommer Pippi Långstrump”, ett annat känt stycke av Jan Johansson. Under middagen höll professor Àrni Halldòrsson tal.  </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De personer som deltog på ceremonin var: </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Professorer: </strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Maria Abrahamsson, fysikalisk kemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Mohammad Al-Emrani, stål- och träbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Derek Creaser, kemiteknik, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Isabelle Doucet, arkitekturens teori och historia, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marco Dozza, aktiv säkerhet och trafikantbeteende, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Maria Elmquist, innovationsledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jonas Fredriksson, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ida Gremyr, kvalitetsutveckling, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Àrni Halldòrsson, supply chain management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Eduard Hryha, pulvermetallurgi och additiv tillverkning av metaller, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ann-Margret Hvitt Strömvall, miljö- och vattenteknik i urbana miljöer, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christoph Langhammer, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mats Lundqvist, entreprenörskapsdidaktik, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Max Jair Ortiz Catalán, bionic, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Angela Sasic Kalagasidis, byggnadsfysik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Elsebeth Schröder, teoretisk fysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ioannis Sourdis, datorteknik, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Lennart Svensson, signalbehandling, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Fredrik Westerlund, kemisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik<span style="white-space:pre"> </span></span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Wiberg, interaktionsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Torsten Wik, reglerteknik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Britt-Marie Wilén, miljö- och avloppsteknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Konstnärliga professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna-Johanna Klasander, stadsbyggnad, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Adjungerade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Morgan Andersson, arkitektur för boende och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Helmi Attia, övervakning av kontroll och tillverkningsprocesser, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mingquan Bao, mikrovågselektronik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Coldrey, kommunikationssystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ola Engqvist, Artificiell intelligens och maskininlärningsbaserad läkemedelsdesign, institutionen för data- och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Hilda Esping Nordblom, bostadsarkitektur, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </span></div> <div><span style="font-size:14px">Rikard Fredriksson, integrerad fordons- och vägsäkerhet, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Renaud Gutkin, beräkningsmekanik av polymera material, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Karin Karlfeldt Fedje, hållbara tekniker för förorenade material, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Daniel Karlsson, elkraftsystem, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Jenny Larfeldt, energiomvandling, institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Marie Larsson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mikael Lind, maritim informatik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Nils Lübbe, fordonssäkerhetsanalys, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Henrik Magnusson, arkitektur och vård, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anders Puranen, kärnkemi, institutionen för kemi och kemiteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Gästprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Simone Fischer-Hübner, datavetenskap, institutionen för data-och informationsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Steven A. Gabriel, maskinteknik, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Michael Kokkolaras, konstruktionsoptimering, institutionen för industri- och materialvetenskap  </span></div> <div><span style="font-size:14px">Åsa Lindholm Dahlstrand, innovationsstudier, institutionen för teknikens ekonomi och organisation </span></div> <div><span style="font-size:14px">Doina Petrescu, urban design and planning, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Christopher Robeller, digital timber design and production, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Affillierade professorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">David Bennet, verksamhetsstyrning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Anna Kadefors, technology management, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Mihály Kovács, matematik, institutionen för matematiska vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ermin Malic, fysik, institutionen för fysik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Vincenzo Palermo, grafenforskning, institutionen för industri- och materialvetenskap</span></div> <div><span style="font-size:14px">Ulf Petrusson, entreprenörskap och strategi, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Finn Wynstra, leverans- och driftledning, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><strong>Forskningsprofessorer:</strong></span></div> <div><span style="font-size:14px">Paolo Falcone, mekatronik, institutionen för elektroteknik</span></div> <div><span style="font-size:14px">Bengt Johansson, förbränningsmotorteknik, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper</span></div> <div><span style="font-size:14px">Tomas Kåberger, industriell energipolicy, institutionen för teknikens ekonomi och organisation</span></div> <div><span style="font-size:14px">Verena Siewers, mikrobiell syntetisk biologi, institutionen för biologi och bioteknik</span></div></span></div>Tue, 27 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Nya-framgangar-for-Chalmers-Formula-Student.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Nya-framgangar-for-Chalmers-Formula-Student.aspxNya framgångar för Chalmers Formula Student<p><b>​– Vi är jättenöjda – både med framgångarna i Österrike och i Ungern! I Ungern var det första gången som Chalmers Formula Student (CFS) tävlade med förarlös elbil och då kom vi ändå sjua bland 24 lag. Så där kan man säga att vi vann ”rookieligan”, vilket känns jättekul, säger Linnéus Karlsson från Chalmers-laget som under sommaren har deltagit i två omgångar av världens största ingenjörstävling för studenter, Formula Student. </b></p>​<span style="background-color:initial">I år blir det 20-årsjubileum för Chalmers deltagande i Formula Student, världens största ingenjörstävling för studenter. Ända sedan 2002 har studenter från Chalmers Formula Student-kurs designat och konstruerat egna Formel-bilar för att tävla mot lag från tekniska universitet från hela världen. Under 2015 års omgång byttes förbränningsmotorerna ut mot elektriska motorer och 2017 infördes en ny deltävling. Då var det nämligen hög tid för självkörande bilar att göra entré på racerbanan. <br /><br /></span><div>I somras var det så dags igen för Chalmers Formula Student att ge sig ut på tävlingar i Europa. Först i Österrike och par veckor senare i Ungern. Och för första gången kunde Chalmers-laget rulla fram en skräddarsydd elbil anpassad för både manuell och autonom styrning till startgroparna. Ett resultat som har föranletts av ett flerårigt och fruktbart samarbete mellan institutioner.<br /><br /></div> <div><div>– Det faktum att vi nu skulle göra bilen autonom krävde ytterligare kompetens i teamet. Ända sedan man introducerade elbilar i tävlingen har det här projektet skett i samarbete mellan institutioner och i år kunde vi ta in fler studenter för att jobba med elektronik och mjukvara. Och det har gått väldigt bra, säger Björn Pålsson, docent i dynamik vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och kursledare på Formula Student-kursen.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Man jobbar ända in i kaklet&quot;</h2></div> <div>I årets Chalmers-team ingick ett 30-tal studenter, mestadels Master-studenter från Mobility Engineering, som sedan september i fjol har arbetat hårt för att få färdigt en startklar bil i tid. Alla moment ska hinnas med inom loppet av några månader: från förstudie, designarbete och digital konstruktion till det fysiska bygget av bilen och slutligen testning.  ​<br /><span style="background-color:initial">– Det är tillåtet att utgå från tidigare byggen men den större andelen av delarna av bilen förbättras och görs om. Enligt reglerna måste lagen kunna påvisa ”significant changes to the chassis structure” för att bidraget ska kvalificeras. Om domarna märker att bilen är för lik tidigare bidrag, så åker man dit, förklarar Björn. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>I år behövde teamet dessutom hinna utveckla en autonom del som stod redo att monteras på inför de självkörande tävlingsmomenten i Ungern men tas av i de förarstyrda tävlingarna i Österrike. Och processen har inte helt oväntat kantats av en del stress. <br /></div> <div>– Man jobbar ända in i kaklet. Det är ont om tid. Det är en stor uppgift i sig att bygga en bil och så siktar man alltid för högt. Det enda laget har tummat på är test-tid. Men teamet har lyckats realisera sitt koncept och sin idé och det tycker jag de skall vara väldigt nöjda med, säger Björn. <br /><br /></div> <div><div>Under tävlingarna poängsätts bilarna i statiska moment där bilens konstruktion och ekonomi bedöms följt av dynamiska event med körning på bana: acceleration då bilen ska avverka en sträcka på kortast möjliga tid från stillastående, så kallad ”skidpad” då bilen ska köra runt en klassisk åtta-formad bana samt bankörning av olika längd. I det förarlösa momentet använder de tävlande en fjärrkontroll utrustad med endast en startknapp och ett nödstopp. Bortsett från det ska bilen kunna klara sig själv och ta sig runt banan för egen maskin.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/formula%20student%20lag%201%20750x340.jpg" alt="" style="margin:5px 15px;width:660px;height:304px" /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">​&quot;Man kan säga att vi vann rookie-ligan&quot;</h2> <div>Så hur gick det då? </div></div> <div><br /></div> <div>– I Österrike kom vi på en sammanlagd tiondeplats. I Ungern var det första året som vårt lag tävlade med förarlös elbil och då kom vi på en sjundeplats bland 24 tävlande lag. Så där kan man säga att vi vann ”rookieligan” och det slår nog lite högre än i Österrike. De andra lagen hade ju tävlat med förarlösa bilar i några år och att vi så här på första försöket kunde lyckas så bra känns ju jättekul. Men vi är jättenöjda - både med framgångarna i Österrike och i Ungern,” konstaterar Linnéus Karlsson, en av medlemmarna i Chalmers-teamet som annars pluggar Teknisk Fysik.  </div> <div><br /></div> <div>– Och av de 24 lagen i Ungern var det endast fyra lag totalt som klarade att ta sin bil runt de tio varven i trackdrive-banan. Och vi var ett av dessa lag. Så det får ses som en klar framgång, säger Jakob Gunnarsson, också han en del av Chalmerslaget som tävlade i årets upplaga. <br /><a href="https://www.youtube.com/watch?v=FGendxLGk9s">Här kan du se en film från ett av de förarstyrda momenten i den österrikiska tävlingen</a> och <a href="https://www.youtube.com/watch?v=sQ7gVgm-L28">här kan du se hur det gick till i ett av de autonoma momenten! ​</a></div> <div><br /></div> <div><b>Sett till placering presterade Chalmers-laget bäst</b> i Norden, och även om framgångarna för Chalmers-teamet måste ses som ett faktum var det – precis som tidigare år – tyskarna som dominerade på prispallarna. I den österrikiska tävlingen drog tyska Stuttgart hem guldet och i det förarlösa momentet i Ungern var det laget från Karlsruhe som gick hem som segrare. <br /><br /></div> <div><div>– De bästa tyska lagen är väldigt duktiga och de testar mer och har lättare bilar. Vi på Chalmers bygger absolut en ”state of the art-bil”, men de bästa tyska lagen är bättre på att bygga en lättare bil. Och de har även bra förare, förklarar Björn. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kunskapsdelning och ärkerivaler </h2></div> <div>Och trots att de presentationer som lagen håller inför domarna är stängd för konkurrenter är kunskapsdelningen generös mellan lagen under eventen. Något som Chalmers-laget försöker ta med sig det bästa av inför kommande tävlingar. <br /><br /></div> <div>– Vi sneglar på alla lag, men framför allt de tyska för att försöka ta reda på vad som är state-of-the-art. De flesta lag är ganska öppna med hur de har konstruerat sina bilar och man kan absolut lära sig av varandra.  Och vi håller på att utveckla en egen kraftelektronik inom ramarna för kursen. Så vi hoppas att bilen ska bli lättare nästa år. I nuläget väger vår bil drygt 200 kilo för manuell körning. De bästa tyska bilarna är nere på 170 kilo, förklarar Björn. <br /><br /></div> <div><b>De tyska lagen må vara ett föregångsland</b> på området men det är en helt annan konkurrent som Chalmers-laget och – kanske framför allt - deras kursledare Björn har riktat in sig på att bräda. <br /><br /></div> <div><div>– Jag har gjort NTNU i Trondheim till våra ärkerivaler, för att det är lite roligt och för att de är norrmän. Och i år presterade de faktiskt sämre än Chalmers, trots att de normalt sett är väldigt duktiga. Så det är kul om vi slår dem ibland. När NTNU:s bil gick sönder 2018 sa kommentatorerna att hela Chalmers-laget nog skulle få en runda öl för att ha slagit NTNU, säger Björn och skrattar. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Här får man vara med och göra något på riktigt&quot;</h2></div> <div>Såhär några veckor efter att årets tävlingar har avgjorts är lärdomarna många. Både kring vad man kan utveckla inför nästa års upplaga men också vad man som student kan ta med sig i framtiden, som student och senare i karriären. <br /><br /></div> <div><b>– Det bästa med den här kursen</b> är nog att man både får jobba teoretiskt och också väldigt praktiskt. Jag kommer från teknisk fysik och där är ju mycket teoretiskt. Här får man verkligen vara med och göra något på riktigt, förklarar Formula-studenten Linnéus. </div> <div><br /></div> <div>Och kurskamraten Jakob håller med: </div> <div>– Även i industrin får man ju aldrig vara med i alla moment i kedjan. Det får man verkligen här, från början till slut. <br /><br /></div> <div> – Ett Formula studentlag möter i princip samma utmaningar som en riktig fordonstillverkare gör, fast i mindre och förenklad skala. Men det är samma färdigheter som krävs. Här får de praktiska erfarenheter av att bygga och testa bilar själva. Och kursen är väldigt populär hos arbetsgivare. En av de främsta sakerna som studenterna får med sig är att de blir bättre på att koordinera sina insatser tillsammans med andra och se hur just deras kvaliteter passar in i helheten, förklarar kursledare Björn Pålsson. <br /><br /></div> <div><b>Om endast ett par veckor starta</b>r nästa Formula Student-kurs på Chalmers och rekryteringen pågår för fullt. </div> <div>– Studenterna kan komma från alla möjliga program på Chalmers, framför allt är det Master-studenter från maskin, elektro eller data. Så det är bara att skicka in en ansökan så följer vi upp med en intervju, förklarar Björn. <br /><br /></div> <div><a href="https://www.chalmersformulastudent.se/">Här kan du läsa mer om Chalmers Formula Student​</a><br /><br /></div> <div>Chalmers Formula Student Driverless har tidigare tävlat i klassen för autonoma bilar under åren 2018-2021 medan Chalmers Formula Student har tävlat i de förarstyrda klasserna 2002-2021. I år var alltså första gången som just Chalmers Formula Student-teamet tävlade med förarlös bil. ​</div> <div><br />Text: Lovisa Håkansson</div>Thu, 01 Sep 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Mikrovagsforskningen-tar-stora-steg-framat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Mikrovagsforskningen-tar-stora-steg-framat.aspx​Mikrovågsforskningen tar stora steg framåt med CE-märkning och nya anslag<p><b>​Regionens världsledande medicintekniska forskning som inkluderar mikrovågsteknik och AI, och som leds av Chalmers tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) och Sahlgrenska akademin (SA), tar nu stora kliv framåt.</b></p><div><span style="background-color:initial">Dels har de involverade forskargrupperna nyligen fått ytterligare tre anslag om totalt 15 Mkr, men den stora nyheten är att lösningen för strokedetektion, den sk. MD100 Strokefinder som ägs av Göteborgsbolaget Medfield Diagnostics AB, i slutet av juni erhöll den efterlängtade CE-märkningen. MD100 Strokefinder blir därmed den första marknadsgodkända och upphandlingsbara produkten sprungen ur den här regionalt så viktiga forskningen och som bygger på stark lokal samverkan mellan experter inom vården, akademin och industrin.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Anslagen på 15 Mkr som erhållits utgörs av medel från två VR-ansökningar och ett anslag från Försvarsmakten.<br /><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Hana-och-Andreas.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Andreas Fhager, forskningsledare och avdelningschef för medicinteknik på institutionen för Elektroteknik på Chalmers, är mycket nöjd.<br /><br /></div> <div>“Det är verkligen fantastiskt och en oerhört betydelsefull milstolpe att vi nu får en första produkt på marknad, samtidigt som andra grenar av vår forskning får mer medel så att vi kan utveckla och tillämpa teknikerna inom nya kliniska områden. Det vi forskningsmässigt nu kommer att koncentrera oss på är hypertermisk behandling av cancer, traumadetektion i huvud, buk och bröstkorg, samt detektion av bröstcancer och intramuskulära blödningar. De framgångar vi har nu är frukten av det nära och utomordentligt goda samarbete vi byggt upp med framför allt SU och SA det senaste decenniet”, säger Andreas som också belönades med Henry Wallman-priset 2021 för sina insatser.</div> <div><br /></div> <div>Som nyckelperson i vårt nya SahlBEC Lab, ser Andreas stort värde i att fortsätta det täta samarbetet med både SU och SA och hur labbet kommer att underlätta det gemensamma arbetet att forska fram fler produkter utgående från vårdens behov och kravspecifikationer och som kan öka patientnyttan och effektiviteten i vården.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer</strong></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.medfielddiagnostics.com/sv/medfield-diagnostics-ab-publ-har-fatt-ce-certifikatet-for-md100-strokefinder/">CE-certifikat för MD100 Strokefinder</a></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.medtechwest.se/featured/fhager-wins-innovation-prize/">Henry Wallmans pris 2021 till Andreas Fhager</a><br /><br />Text: <a href="https://www.medtechwest.se/">MedTech West​</a></div> <div><br /></div> <div><em>Bildtext: Hana Dobsicek Trefna, docent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik, och Andreas </em><span style="background-color:initial"><em>Fhager, docent,  forskningsledare och avdelningschef för medicinteknik, båda på institutionen för Elektroteknik på Chalmers.</em></span></div> <div><br /></div>Tue, 16 Aug 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Algoritm-avslojar-fel-i-sjalvkorande-testfordon.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Algoritm-avslojar-fel-i-sjalvkorande-testfordon.aspxAlgoritm avslöjar fel i självkörande testfordon<p><b>​En matematisk modell som signalerar att en bil är på väg att gå sönder. Detta är Chalmers bidrag till en framtida metod som ska göra det möjligt att säkert testköra fordon, även utan förare ombord.</b></p>​<span style="background-color:initial">D</span><span style="background-color:initial">en som valt testförare till yrke behöver inte bara ha en hög toleranströskel för långa och obekväma arbetspass bakom ratten. Minst lika viktig är förmågan fånga upp tidiga tecken på att någon väsentlig del i fordonet håller på att bli defekt.</span><div><br /></div> <div>Men hur kan det här säkerhetskritiska yrkeskunnandet föras vidare in i en framtid när allt fler fordon blir självkörande? Kan man blanda självkörande och förarstyrda fordon på en och samma provbana? Hur påverkas säkerheten när det inte längre finns någon ombord som kan bromsa eller styra åt sidan för att förhindra en olycka? Det är några av frågeställningarna bakom ETAVEP (Enablers for testing autonomous vehicles at existing testing grounds), ett forskningsprojekt delfinansierat av Vinnova programmet, Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, som tittar närmare på de utmaningar inom fordonstestningen som uppstår i takt med att bilarna blir alltmer autonoma.</div> <div><br /></div> <div>Forskare från Chalmers har tillsammans med lastbilstillverkaren AB Volvo och personbilstillverkaren Volvo Cars fokuserat på just den del av projektet som handlar om att fordon måste kunna övervakas även när en människas öron, känselorgan och erfarenhet inte finns på plats. </div> <div><br /></div> <div>Uppgiften har alltså varit att få till ett automatiserat system som i realtid kan ge indikation på att någon mekanisk komponent som är viktig för säkerheten är på väg att fallera.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/ETAVEP/Tomas_McKelvey-1.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:200px" /><br />Tomas McKelvey, professor i signalbehandling på institutionen för elektroteknik på Chalmers, som har lett forskningen inom delprojektet, förklarar:</div> <div><br /></div> <div>– Problemet ligger i hur man på bästa sätt övervakar ett fordon när man inte på förhand vet vad det är som ska gå sönder. </div> <div><br /></div> <div>Han betonar att man inte kan förlita sig på de system som behöver finnas ombord när de självkörande fordonen väl kommer ut i den vanliga trafiken – detta eftersom provkörningar kan ske även i tidigare faser av fordonsutvecklingen, innan de autonoma funktionerna är tillförlitliga. </div> <div><br /></div> <div>Man skulle kunna säga att det angreppssätt som valdes påminner en del om hur den mänskliga varseblivningen fungerar – vi är ju i regel rätt duktiga på att uppmärksamma sinnesintryck som avviker från det förväntade. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/ETAVEP/Picture-11_340x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:275px;height:248px" />Några tiotal accelerometrar, utplacerade på strategiskt viktiga platser i fordonet, har fått fungera som systemets känselspröt. De registrerar hur de vibrationer som uppstår i motorn och i kontakten med vägbanan fortplantar sig vidare ut i kaross och komponenter.</div> <div><br /></div> <div>– Vår hypotes har varit att vibrationernas karaktär kommer att ändras när ett fel uppstår ombord och att förändringarna ska kunna registreras med hjälp av de här instrumenten.</div> <div><br /></div> <div>För att inte ett förändrat vägunderlag ska utlösa ett &quot;falsklarm&quot;, används några av sensorerna, placerade nära fordonens hjul, för att registrera insignal. Resten av instrumenten ska sedan kunna plocka upp sådana förändringar som beror på fel ombord. </div> <div><br /></div> <div>Men för att veta hur en trasig bil vibrerar måste ju ett automatiskt system först lära sig hur en felfri bil beter sig. Så insamlingen av dessa data blev forskarnas första uppgift när väl instrumenteringen av de båda provfordonen – en tung lastbil och en personbil – var genomförd.</div> <div><br /></div> <div>– Vi åstadkommer detta genom att skapa en så kallad överföringsfunktion, en matematisk beskrivning av hur olika delar av bilen rör sig tillsammans.</div> <div><br /></div> <div>Han tillägger att denna typ av analys skapar &quot;en hisklig massa data&quot; – det handlar om cirka 1 500 så kallade komplexa tal (tal som har en realdel och en imaginärdel) per sekund.</div> <div><br /></div> <div>– Av dessa data bygger vi en stokastisk modell som beskriver normalfallet, där varje värde tillåts ha en viss variation.</div> <div><br /></div> <div>I nästa skede lät forskarna de båda provbilarna rulla på samma underlag som tidigare, men nu med diverse avsiktliga fel introducerade i fordonen.</div> <div><br /></div> <div>Data från accelerometrarna analyserades på nytt – denna gång med förhoppningen att monitoreringssystemet skulle kunna uppfatta förändringar i vibrationer som en indikation på felen.</div> <div><br /></div> <div>Fungerade det?</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/ETAVEP/Picture-4_750x340px.jpg" alt="" style="margin:5px;width:685px;height:314px" /><br /><br /><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Ja, systemet kunde ganska enkelt detektera felen – även sådana fel som enligt testförarna är väldigt svåra att upptäcka.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Bara ett av de avsiktliga felen gick systemet bet på – en mutter på en stötdämparinfästning som hade lossats några varv på den tunga lastbilen. Men det var å andra sidan ett fel som inte heller testförarna kunde känna.</div> <div><br /></div> <div>Det automatiska monitoreringssystemet som Chalmersforskarna tagit fram reagerar alltså på att något är fel – men exakt var felet finns kan systemet inte ge besked om.</div> <div><br /></div> <div>– Detta skulle man nog kunna arbeta vidare med, men det har vi inte haft tid till i den här studien. Ur säkerhetssynpunkt är det viktigaste att få reda på att ett fel inträffat, så att fordonet kan tas av testbanan.</div> <div><br /></div> <div>De praktiska försöken med monitoreringssystemet ägde rum i höstas på Volvos provningsbana i Hällered utanför Borås, där ju även den av Chalmers och RISE drivna provanläggningen AstaZero ligger.</div> <div><br /></div> <div>Förutom monitorering av fordonsstatus, som Chalmersforskarna arbetat med i det här delprojektet, så ingår i ETAVEP även metoder och system för trafikövervakning och fordonskontroll, bland annat med hjälp av radar, ljusradar (lidar) och kameraövervakning. Systemen knyts samman med kommunikation byggd på 5G-teknik.</div> <div><br /></div> <div>Enligt Tomas McKelvey är den metodik som arbetats fram inom det samlade ETAVEP-projektet först ut bland provningsanläggningar runt om i världen, när det gäller att låta autonoma och förarstyrda fordon samexistera.</div> <div><br /></div> <div>– Förhoppningen är att metoderna som tas fram ska bli ett slags internationell standard för provbanor.</div> <div><br /></div> <div>Han tillägger att företrädare för andra provningsanläggningar visat stort intresse för projektet. Orsaken är att det finns både ekonomiska och miljömässiga vinster med att kunna utnyttja befintliga anläggningar, snarare än att behöva offra mark och resurser på att bygga nya provningsbanor enbart för autonoma fordon.</div> <div><br /></div> <div>– Dessutom är provförarens arbetsliv som det ser ut idag väldigt fysiskt påfrestande. Så även ur den aspekten finns ett hållbarhetsperspektiv, avslutar Tomas McKelvey.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Fakta om forskningen:</b></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Det tvååriga forskningsprojektet ETAVEP (Enablers for testing autonomous vehicles at existing proving grounds) ingår i Vinnova-programmet Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI).</li> <li>Förutom AB Volvo och Volvo Cars samt Chalmers utgörs projektdeltagarna av forskningsinstitutet RISE, provningsanläggningen AstaZero samt forskningsföretaget SafeRadar.</li> <li>Slutrapport från projektet skrivs klart under våren.</li> <li>De som arbetat med delprojektet kring automatisk monitorering har, utöver Tomas McKelvey, varit projektledaren Patrik Nordberg från Volvo Cars samt Daniel McKelvey, student inom Engineering mathematics and computational science på Chalmers, som haft projektet som sitt examensarbete.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><b>Fakta/Accelerometer</b></div> <div>Ett instrument som mäter acceleration i förhållande till fritt fall, ofta i tre dimensioner, och som bland annat finns i varje modern mobiltelefon. En accelerometer i vila registrerar jordens gravitation.</div> <div>Instrumentet kan också, som i det här fallet, användas för att exakt registrera mycket små rörelser och vibrationer.</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta:</b></div> <div><b>Tomas McKelvey</b>, professor i forskargruppen signalbehandling på institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><span style="background-color:initial">tomas.mckelvey@chalmers.se ​</span><span style="background-color:initial">​</span></div>Fri, 13 May 2022 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kick-off-for-Svenskt-Centrum-for-El-energilagring-och-Balansering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kick-off-for-Svenskt-Centrum-for-El-energilagring-och-Balansering.aspxKick-off för Svenskt Centrum för El-energilagring och Balansering<p><b>​Ett framtida energisystem som kommer att vara hållbart, där elkraftsystemet kommer att spela en avgörande roll i förverkligandet av det 100 procent förnybara samhället. Det är visionen för Svenskt centrum för el-energilagring och balansering (SESBC). </b></p>​För att möta denna vision kommer centret att skapa en gedigen forskningsplattform där ett team av forskare med olika kompetens arbetar tillsammans mot centrets vision och mål. Kick-off mötet var startpunkten för denna resa där forskare från Chalmers träffade industriella partners för att diskutera potentiella projekt.<span style="font-family:arial, sans-serif;background-color:initial"></span><p style="margin:0cm"><span style="font-family:arial, sans-serif"> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Kick-off%20SESBC/Massimo_Bongiorno-3_340x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:25px 5px;width:165px;height:149px" /></span><span style="font-family:arial, sans-serif;background-color:initial"><br /></span></p> <p style="margin:0cm">– Vi hade en stor uppslutning av 50 personer som var intresserade av att höra om centret och projekten. Det fanns ett genuint intresse för centrumet och verksamheten. Jag kunde se ett engagemang från alla som deltog, säger Massimo Bongiorno, direktör för SESBC.</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">– Jag hoppades verkligen på en dag full av energi med olika partners som tog tillfället i akt att lära känna varandra och utbyta idéer. Till vår glädje var det faktiskt så, säger Anna Martinelli, meddirektör för SESBC.</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">Representanter från Energimyndigheten bjöds in för att tala om hur kompetenscentra passar in i omställningen till ett hållbart energisystem. Men de berättade också om sina förväntningar från centra och hur SESBC kan bidra.</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">– Det är en stor nyhet för Chalmers att detta och andra kompetenscentra har beviljats​​medel från Energimyndigheten. Jag gratulerar alla centerledare och hyllar deras enorma insatser under utarbetandet av förslagen, säger Anna Martinelli.<span style="background-color:initial"> </span></p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">Tjugofem forskningsprojekt presenterades.<span style="background-color:initial"> </span></p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">– Varje partner som jag pratade med var mycket nöjd med dagen och projekten. I slutändan förväntar jag mig projekt som kommer att bidra till visionen och målen för centret, där vi drar nytta av den stora kompetens som vi har, säger Massimo Bongiorno.</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">Även om cirka 25 projekt presenterades kommer inte alla att beviljas. Forskare har fram till den 10 maj på sig att utveckla sin idé och lämna in en projektansökan som skickas till industripartners och centrumstyrelsen.</p> <p style="margin:0cm"> </p> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Kick-off%20SESBC/Anna-Martinelli.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;height:167px;width:185px" /><span></span><p style="margin:0cm"><span style="background-color:initial">– Det direkta målet nu är att få i gång projekt, så att forskningsprojekt kan initieras. På längre sikt ser jag fram emot att se nya kompetenser växa och elever utbildas i färdigheter som är viktiga för framtida tekniker. Framgången för detta center kommer att kräva ett robust ledarskap men också ett effektivt utbyte av kunskap mellan de skikt som har föreslagits, säger Anna Martinelli.</span><br /></p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">I juni kommer den första utlysningen av projekt att beslutas och beviljas. Ett andra utrop kommer att äga rum i höst. ​</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm">Skrivet av: Sandra Tavakoli</p> <p style="margin:0cm"><br /></p> <p style="margin:0cm"><b>För mer information, kontakta:</b></p> <p style="margin:0cm"><b>Massimo Bongiorno</b>, professor inom elteknik på institutionen för elektroteknik, Chalmers</p> <p style="margin:0cm">massimo.bongiorno@chalmers.se</p> <p style="margin:0cm"><b>Anna Martinelli</b>, biträdande professor i materialvetenskap på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers</p> <p style="margin:0cm"></p> <p style="margin:0cm">anna.martinelli@chalmers.se​</p> <div><span style="background-color:initial"><font face="arial, sans-serif"></font></span></div> ​Tue, 10 May 2022 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/nya-centrumet-bridge-invigt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/nya-centrumet-bridge-invigt.aspxKickoff-möte för nya centrumet GigaHertz-ChaseOn Bridge<p><b>Nu går två av Chalmers framgångsrika centrum, GHz Centre och ChaseOn, samman och bildar det nya centrumet &quot;GigaHertz-ChaseOn Bridge Center&quot;. Sammanlagt 16 partners ingår och kommer att arbeta tillsammans för att möta de långsiktiga industriella behoven inom antenn-, mikrovågs- och terahertz-områdena.</b></p><div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Bridge%20invigning%203%20foto%20Mariana%20Ivashina.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:325px;height:161px" />I 15 års tid har de två tidigare centrumen GHz Centre och ChaseOn varit verksamma inom forskning kring antenner, mikrovågor och terahertz-teknik som två separata centrum, båda med Vinnova-finansiering. Under de senaste fem åren har de två centrumen upparbetat ett samarbete där de tillsammans omfattar 26 partners, och de bildar gemensamt Sveriges största akademisk-industriella samarbete inom sina forskningsområden.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>De rådande globala trenderna med allt mer tvärvetenskaplig forskning och ökade innovationsmöjligheter för industrier lade grunden till en vision om att bilda ett gemensamt konsortium, och när Vinnovas finansiering löpte ut 2021 startades det tvååriga centrumet Bridge.</div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Tillgodose långsiktiga industriella behov </h2></div> <div> </div> <div><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Bridge%20invigning%203%20foto%20Marianna%20Ivashina.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:325px;height:490px" />Det nya centrumet kommer att ledas av professorerna Marianna Ivashina, chef för forskargruppen för antennsystem vid Institutionen för elektroteknik, och Christian Fager, chef för Mikrovågselektroniklaboratoriet vid Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det primära målet med centrumet är att sammanföra forskare från antenn-, mikrovågs- och terahertz-områdena för att kunna tillgodose långsiktiga industriella behov, samt förbereda för eventuella nya offentligt finansierade centrum, säger Marianna Ivashina.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Den 21 april invigdes Bridge officiellt med ett kickoff-möte på Chalmers, där forskare från de deltagande 16 partnerna i det nya konsortiet deltog.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span>– Efter nästan ett och ett halvt års förberedelser var det underbart att se den energin och den livfulla interaktionen mellan industri och akademi på kickoff-mötet! Det blev en centrumdag som gav oss ytterligare bevis på den starka samhörighet och gemenskap vi har inom forskningen för trådlös teknologi här på Chalmers och i Sverige, säger Christian Fager.<br /></span></div> <div><span><br /></span></div> <div><span><img src="/sv/institutioner/mc2/nyheter/PublishingImages/Bridge%20invigning%201%20foto%20Mariana%20Ivashina%20THOMAS.jpg" alt="" style="margin:5px;width:750px;height:340px" /><br /><br /></span><em><strong>Andra fotot:</strong> Livfulla diskussioner under centrumdagen</em><br /><em></em></div> <div><p class="chalmersElement-P"><em><strong>Tredje fotot</strong>: Bridge-ledarna Christian Fager (t.v.) och Marianna Ivashina (t.h.) med Maria Wargelius, Ericsson, som leder Bridges styrgrupp. </em><span><span><em>– </em><span><em>Den här sortens center är väldigt viktiga för industrin, och det är en ära för mig att stötta Chalmers i det här arbetet, säger hon.</em></span></span></span><em><strong><br />Fjärde fotot:</strong> Thomas Eriksson, viceprefekt vid Institutionen för elektroteknik, var en av flera presentatörer. </em><br /> </p> <div><span></span> </div></div> <div> <strong> </strong></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div> </div> <div>Marianna Ivashina, <a href="mailto:marianna.ivashina@chalmers.se">marianna.ivashina@chalmers.se</a>, +46317721812</div> <div> </div> <div> Christian Fager, <a href="mailto:christian.fager@chalmers.se">christian.fager@chalmers.se</a>, +46317725047</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Text: Robert Karlsson</div> <div> </div> <div>Foto: Marianna Ivashina<br /></div>Fri, 22 Apr 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotar-i-hemmet-industrin-och-sjukvarden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Robotar-i-hemmet-industrin-och-sjukvarden.aspxRobotar i hemmet, industrin och sjukvården<p><b>​​Kan robotar lära sig att planera sitt eget arbete för att lösa komplexa uppgifter? Forskare på Chalmers har utvecklat en AI som genom att iaktta mänskligt beteende kan anpassa sig och utföra uppgifter i en föränderlig miljö. Sådana flexibla robotar kan i mycket högre grad arbeta tillsammans med människor. ​</b></p><div><span style="background-color:initial">– Robotar som arbetar i mänskliga miljöer behöver ta hänsyn till att vi människor är unika och att vi löser samma uppgift på individuella sätt. Därför är ett viktigt område inom robotutveckling att lära robotar att arbeta nära människor i dynamiska miljöer, säger Maximilian Diehl, doktorand vid institutionen för elektroteknik och ledande forskare bakom projektet. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>När vi människor utför en enkel uppgift, som att duka ett bord, kan vi agera på flera olika sätt beroende på hur förutsättningarna ser ut. Om en stol oväntat står i vägen flyttar vi på den eller går en omväg, vi använder omväxlande höger eller vänster hand, gör pauser eller har andra oplanerade beteenden.  </div> <div><br /></div> <div>Robotar fungerar inte på samma sätt. De behöver exakt programmering hela vägen mot målet. Det innebär att de arbetar effektivt i miljöer där de hela tiden följer samma mönster, som i en fabrik. Men för att interagera tillsammans med människor inom exempelvis service eller sjukvård, krävs att robotarna utvecklar ett mycket mer flexibelt beteende. </div> <div><br /></div> <div>– I framtiden förutser vi att robotar ska utföra vissa grundläggande hushållsaktiviteter, som att duka och städa ett bord, placera köksredskap i diskhon eller hjälpa till med att organisera matvaror, säger Karinne Ramirez-Amaro, forskarassistent på institutionen för elektroteknik.</div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px"><b>Lärde roboten att bygga torn trots varierande förutsättningar</b></div> <div><br /></div> <div>Forskarna ville undersöka om de gick att lära en robot att i högre utsträckning lösa uppgifter på samma sätt som människor. Alltså att skapa en förklarande AI som utvinner övergripande istället för specifik information vid en demonstration, för att sedan kunna planera en flexibel väg mot ett långsiktigt mål. Förklarande AI (Explainable AI eller XAI) är en metod som kan beskriva för människor hur en AI-algoritm fattar ett visst beslut.</div> <div>De lät människor utföra samma uppgift – att stapla kuber på varandra – tolv gånger i en VR-miljö. Varje gång utfördes uppgiften på olika sätt och människornas rörelser registrerades med hjälp av lasersensorer.</div> <div><br /></div> <div>– När vi människor har en uppgift delar vi upp den i en kedja av mindre mål på vägen, och varje handling vi utför syftar till att uppfylla ett sådant delmål. Istället för att lära roboten en exakt imitation av mänskligt beteende fokuserade vi på vad målet var med alla de handlingar som människorna i studien utförde, säger Karinne Ramirez-Amaro, forskarassistent på institutionen för elektroteknik.</div> <div><br /></div> <div>Forskarnas unika metod gick ut på att systemet extraherade meningen med delmålen, och byggde bibliotek bestående av olika handlingar för varje delmål. Slutligen skapade systemet en AI i form av ett planeringsverktyg som användes av en TIAGo-robot, som är designad för att arbeta i inomhusmiljöer, med en utdragbar torso och en arm som kan gripa och flytta föremål. Med hjälp av verktyget kunde roboten automatiskt skapa en plan för att stapla muggar på varandra även när omgivningens förutsättningar förändrades. Kort sagt: Roboten fick i uppgift att stapla muggar och valde sedan själv bland flera möjliga handlingar den sekvens som, efter omständigheterna, ledde till att uppgiften utfördes. Roboten klarade alltså att själv planera hur den skulle göra för att lyckas stapla muggarna trots att förutsättningarna förändrades lite vid varje försök.</div> <div><br /></div> <div>– Resultaten visade att vår metod kan skapa planer som utförs korrekt till 92 procent efter en enda mänsklig demonstration, och hela 100 procent korrekt när informationen från alla tolv demonstrationer användes, säger Maximilian Diehl.</div> <div><br /></div> <div>Chalmersforskarnas studie presenterades på IROS 2021, en av de största och mest inflytelserika konferenserna om intelligenta robotar och system. Nästa studie i forskningsprojektet, som nu är i sitt slutskede, undersöker hur robotar kan kommunicera till människor och förklara vad som gått fel och varför om de inte lyckas utföra en uppgift. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px"><b>Industribranschen och inom sjukvården</b></div> <div style="font-size:16px"><br /></div> <div>På lång sikt är målet att använda robotar i industribranschen för att hjälpa tekniker med uppgifter som kan orsaka långsiktiga hälsoproblem, till exempel att dra åt bultar/muttrar på lastbilsshjul. Inom vården kan det vara uppgifter som att hämta och dela ut medicin eller mat.</div> <div><br /></div> <div>– Vi vill göra vårdpersonalens jobb enklare så att de kan fokusera på uppgifter som behöver mer uppmärksamhet, säger Karinne-Ramirez Amaro.</div> <div><br /></div> <div>– Helt autonoma och flexibla robotar för exempelvis sjukvård och serviceyrken ligger fortfarande flera år framåt i tiden. Utmaningarna ligger främst inom datorseende, kontroll och säker interaktion med människor. Men vi tror att vår metod kommer att bidra till att snabba på lärandeprocessen för robotar, så att de kan ta in alla de aspekterna och tillämpa dem i nya situationer, säger Maximilian Diehl.</div> <div><br /></div> <div>Text: Sandra Tavakoli och Karin Wik</div> <div><br /></div> <div><span></span><div>Forskningen utfördes i samarbete med Chris Paxton, en forskare på NVIDIA. Detta projekt fick stöd av Chalmers AI Research Centre (CHAIR)</div> <div><br /></div> <div>Läs mer om forskningen <a href="https://research.chalmers.se/project/9253">https://research.chalmers.se/project/9253</a></div> <div>Se filmen som förklarar projektet <a href="https://www.youtube.com/watch?v=hEUEpQcrDtw">Automated Generation of Robotic Planning Domains from Observations - YouTube</a></div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta</b></div> <div>Maximilian Diehl, d<span style="background-color:initial">oktorand vid institutionen för elektroteknik </span></div> <div>diehlm@chalmers.se</div> <div>+46 31 772 171</div> <div><br /></div> <div>Karinne Ramirez-Amaro, f<span style="background-color:initial">orskarassistent vid institutionen för elektroteknik </span></div> <div>karinne@chalmers.se</div> <div>+46 31 772 10 74 </div></div> <div><br /></div>Thu, 14 Apr 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Femte generationens labb oppnar for artificiell intelligens.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Femte%20generationens%20labb%20oppnar%20for%20artificiell%20intelligens.aspxNytt 5G-labb öppnar för artificiell intelligens<p><b>​​Chalmers och Ericsson inviger ett nytt laboratorium med tillgång till femte generationens (5G) nät som blir en viktig resurs och infrastruktur för forskare, studenter och startup-företag på Chalmers. Genom att introducera tekniken i det nuvarande CASE-labbet, gör Chalmers det enkelt för studenter och forskare att experimentera med 5G-lösningar.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Erik_Strom_0016,1B.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;height:180px;width:129px" /><div>− Det öppnar för forskning och utbildning inom industriella tillämpningar där snabb dataöverföring och svarstider ibland så korta som 1 millisekund krävs, exempelvis för artificiell intelligens (AI) som självstyrande robotar, självkörande fordon och ”sakernas internet”, säger Erik Ström som är professor i kommunikationssystem vid Chalmers.  </div> <div><br /></div> <div>Konnektivitet är en förutsättning för att kunna jobba med artificiell intelligens men idag finns det ganska få universitet i Sverige och i världen som har tillgång till egna 5G-nät som de kan experimentera med.</div> <div><br /></div> <div>− Kommersiellt är 5G redan här och finns tillgängligt i många länder. Däremot kan man säga att tillämpningen av 5G är i sin linda och vi kommer att se en mycket stor utveckling under de kommande åren. Både med 5G teknologin som sådan men också med tillämpningar, säger Karl-Johan Killius som är kontorschef på Ericsson i Göteborg.  </div> <div><br /></div> <div>5G består av mer tekniskt avancerade lösningar än 4G men ger samtidigt också förutsättningar att använda tekniken till så mycket mer. Forskarna ser 5G som ett verktyg för att lösa stora samhällsutmaningar. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Petter_Falkman-1_5x7.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:133px;height:187px" /><br />− 5G-teknik möjliggör i första hand tillämpningar som är resurssnåla och som främjar hållbar användning och utveckling i samhället, till exempel digitalisering av ohållbar teknik, effektivisering och förbättring av transportsystem, hälsovård, matproduktion och system för att generera och distribuera elenergi. Vårt gemensamma samarbete med Ericsson möjliggör att vår forskning kan testas och förhoppningsvis komma till nytta snabbare, säger Petter Falkman som är biträdande professor i automation vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>− 4G skapades för att kunna erbjuda en trådlös bredbandsuppkoppling t.ex. till mobiler eller laptops. 5G är skapat för att erbjuda trådlös uppkoppling till ett mycket större spektrum av applikationer vilka sinsemellan kan ha helt olika krav. Till exempel har enkla sensorer i en gruva helt andra krav på tillgänglighet, responstid och kapacitet medan självkörande bilar, tåg och industrirobotar ställer mycket höga krav på tillförlitlighet och responstid, säger Magnus Castell som är manager för Expericom på Ericsson i Göteborg. </div> <div><br /></div> <div>För gemene man kan 5G betraktas som en ny och spännande teknik, men forskarnas sikte är nu inställt på 6G.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Femte%20generationens%20labb%20öppnar%20för%20AI/Tommy_Svensson_I0A5568[1].jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 10px;width:145px;height:170px" />−  6G kommer att ge oss betydligt mer av det som 5G erbjuder. Dessutom blir 6G ett viktigt verktyg för att kunna nå flera av FN:s hållbarhetsmål. Det som möjliggör allt detta är höga överföringshastigheter, låg fördröjning, kunskap om radiomiljön, position och orientering, integration av sensornätsfunktionalitet, nätverk av nätverk och att beräkningskraften decentraliseras i mobilnäten. En nyckel till det är att 6G kan garantera energieffektiv, pålitlig, robust och säker kommunikation, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på trådlös kommunikation.</div> <div><br /></div> <div><div></div> <div><br /></div> <div>Text: Sandra Tavakoli</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta</b><br /><a href="/sv/personal/Sidor/petter-falkman.aspx">Petter Falkman</a>,<b> </b><span style="background-color:initial">biträdande professor i automation, </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik, Chalmers<br />petter.falkman@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/erik-strom.aspx">Erik Ström​</a>,<b> </b></span><span></span><span style="background-color:initial">professor i kommunikationssystem</span><span style="background-color:initial">, </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik, Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">erik.strom@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><br /></div> <div style="font-size:20px">Fakta om 5G</div> <div style="font-size:20px"><br /></div> <div><ul><li>Förbättrar maskin till maskin-kommunikation – stor ökning av antalet uppkopplade prylar som kan utbyta information med varandra, kallas även sakernas internet, Internet of things.</li> <li>Kraftig tillväxt av datatrafiken – cirka 1000 gånger mer än idag. 5G kan hantera en större mängd data från fler enheter samtidigt.</li> <li>Högre överföringshastigheter – topphastigheter uppemot 10 gånger högre än 4G, cirka 10 Gbit/sekund.</li> <li>Mindre fördröjning, kortare svarstider – cirka 1 millisekund jämfört med dagens 25-35 millisekunder.</li> <li>Lägre energiförbrukning – 5G-uppkopplingen blir tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. </li> <li>Högre frekvenser – 5G använder i ett första skede frekvensbandet 3,4-3,8 GHz och framöver även millimeter-vågsband (över 24 GHz). Detta kräver mer avancerade lösningar med många antenner per basstation för att få en bra räckvidd.</li></ul></div></div>Fri, 01 Apr 2022 08:00:00 +0200