Nyheter: Elektroteknik, Signaler och systemhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 25 Sep 2020 14:29:02 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Exjobb-tar-radartekniken-in-i-AI-varlden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Exjobb-tar-radartekniken-in-i-AI-varlden.aspxExjobb tar radartekniken in i AI-världen<p><b>​Att radarteknik i kombination med maskininlärning är ett framgångsrecept har Erik Wallin bevisat. Hans exjobb, nu belönat med ett stipendium från Flygtekniska föreningen, gav honom en anställning på Saab direkt efter studierna. Det har i sin tur lett vidare till att han inleder en forskarkarriär som industridoktorand på Chalmers. Ämnet för doktorsavhandlingen? Radarteknik och maskininlärning, förstås!</b></p><div><span style="background-color:initial">I drygt tio år har Flyg- och rymdtekniska föreningen delat ut stipendium till årets bästa examensarbete på Chalmers med anknytning till flyg- eller rymdteknik. Bland de fyra nominerade masteruppsatserna från 2019 var det en som stack ut både när det gäller innehåll och rapportens utformning; Erik Wallins uppsats ”Detecting Jamming and Interference in Airborne Radar Using Convolutional Neural Networks”.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Exjobb%20tar%20radartekniken%20in%20i%20AI-världen/ErikWallin_DSC_9095_300x420px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Erk Wallin" style="margin:5px;width:200px;height:270px" />– Det är jätteroligt att mitt exjobb blev så uppskattat, säger Erik Wallin som fick extra beröm från stipendiekommittén för sitt sätt att skriva rapporten så att även personer som inte är insatta i ämnesområdet kan förstå.</div> <div><br /></div> <div>I sin masteruppsats undersökte han hur maskininlärning kan användas som verktyg för att klassificera och särskilja olika typer av störningar och interferens som ett flygradarsystem kan bli utsatt för.</div> <div><br /></div> <div>– Moderna flygradarsystem behöver klara att utsättas för både analogt störningsbrus och digitala störningsangrepp, förklarar Erik. Digitala störningar är svårare att upptäcka och hantera, då de kan döljas i andra signaler. Med hjälp av simulerade data tränade jag upp ett neuralt nätverk så att det kan användas för att skilja ut och klassificera olika typer av störningar.</div> <div><br /></div> <div>Uppgiften lyckades med beröm godkänt. I prismotiveringen konstateras: ”Resultaten visar att framtida radarsystem kan göras avsevärt mer robusta mot flertalet typer av störningar. En effektiv klassificering av störning och interferens i radardata är också ett viktigt steg mot en kognitiv radar, ett högaktuellt forskningsområde, som innebär att en radar autonomt anpassar och optimerar sitt beteende till aktuell omgivning.”</div> <div><br /></div> <div><strong>Exjobb som ledde till anställningskontrakt</strong></div> <div>Erik gick Teknisk fysik på Chalmers och valde masterprogrammet Complex Adaptive Systems. Efter sin examen fick han direkt en anställning på Saab Surveillance i Kallebäck.</div> <div><br /></div> <div>– Mina år som student på Chalmers har gett mig en bra grund inför yrkeslivet, säger han. Speciellt har jag haft nytta av kurserna i matte och fysik. Radarteknik är nytt för mig, så det har jag fått sätta mig in i efter hand på Saab.</div> <div><br /></div> <div>Nu väntar nästa utmaning. Erik har precis börjat en tjänst som industridoktorand i forskargruppen Signalbehandling, där han kommer att lägga 80 procent av sin tid på Chalmers och resterade på Saab. Han kommer att ingå i forskningsprogrammet WASP, Wallenberg Artificial Intelligence, Autonomous Systems and Software Program.</div> <div><br /></div> <div>– Det här är en chans jag inte vill missa, säger han. Exjobbet gav mig insikten att jag trivs med att på egen hand utforska ett problem som ingen annan löst tidigare. Samtidigt får jag förmånen att lära mig av den akademiska miljön under fem års doktorandstudier.</div> <div><br /></div> <div><strong>Är det en fågel eller en drönare?</strong></div> <div>Ett problem Erik nu ger sig i kast med är att lära sensorsystem att skilja på flygande fåglar och drönare.</div> <div><br /></div> <div>– Jag kommer att jobba med artificiell intelligens i så kallat halv-väglett lärande, där både etiketterade och icke-etiketterade data används för att träna ett datorprogram att klara uppgiften. Vanligtvis sker det genom analys av stora mängder bilder, men här kommer jag istället att använda radardata. Den varan finns det gott om på Saab!</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Yvonne Jonsson</div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om den belönade masteruppsatsen</strong></div> <div> <a href="https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/300626/1/WallinErik_2019.pdf" target="_blank">“Detecting Jamming and Interference in Airborne Radar Using Convolutional Neural Networks”</a></div> <div>Arbetet gjordes på Saab Surveillance i Göteborg. Handledare på Saab var Albert Nummelin och examinator på Chalmers var Thomas Rylander, biträdande professor vid institutionen för Elektroteknik. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://ftfsweden.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Flyg- och rymdtekniska föreningen (FTF)</a></div> <div><br /></div> Fri, 25 Sep 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Nytt-forskningslabb-for-cancerbehandling-och-diagnostik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Nytt-forskningslabb-for-cancerbehandling-och-diagnostik.aspxNytt forskningslabb för cancerbehandling och diagnostik<p><b>​Snart tas första spadtaget för ett nytt medicintekniskt forskningslabb på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Labbet är en stor satsning på kliniknära forskning, i samarbete mellan sjukhuset, Chalmers, Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen.</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Nya metoder för diagnos och behandling – och på sikt en bättre vård – ska bli resultatet av det nya labbet, som beräknas stå färdigt i maj 2021. Labbet kommer att rymma utrustning för forskning med mikrovågor samt biomagnetiska sensorteknologier. Mikrovågsforskningen kommer inledningsvis att fokusera på nya behandlingsmetoder för cancer i huvud, hals och nacke, och även på icke-invasiv diagnostik av såväl blödningar i hjärna och muskler som bröstcancer. För de biomagnetiska sensorerna planeras funktionella studier av hjärnan, med magnetencefalografi för patienter som bland annat lider av epilepsi och demens, samt studier av störningar i hjärtats rytm med magnetkardiografi.</span></div> <div><span><h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Definiera behov och utveckla lösningar&quot;</h2></span></div> <div>Det nya labbet kommer att ge förbättrade möjligheter att samverka och bedriva patientnära forskningsprojekt för västsvenska forskare från klinik, akademi och företag.</div> <div> </div> <div>– Chalmers prioriterar högt att stärka samarbetet mellan medicin och teknik, och det nya labbet är ytterligare en pusselbit. När ingenjörer och kliniker vistas i samma miljö, och verkligen ges möjlighet att interagera, kan de tillsammans definiera behov och utveckla lösningar, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor.<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Stefan-Bengtsson_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div> </div> <div><div>Labbet kommer att drivas av MedTech West, en medicinteknisk forskningsplattform som även projektlett planeringsarbetet. MedTech West ägs av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers, Sahlgrenska akademin, Västra Götalandsregionen och Högskolan i Borås. Chalmers har även fördjupat samarbetet med övriga parter genom det nystartade styrkeområdet Hälsa och teknik, där tät dialog förs för att utveckla nya former för samverkan i så väl forskning som utbildning.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Unik miljö</h2></div> <div> </div> <div>Satsningen på labbet görs tillsammans med Tillväxtverket och är strategiskt mycket viktig för Västsverige. Labbet kommer att innehålla ett elektriskt och magnetiskt avskärmat undersöknings- och behandlingsrum där forskning ska bedrivas – det första i sitt slag utanför Stockholm. Projektet skapar långsiktiga förutsättningar för utveckling av forskningsområden som kräver den patientnära miljön. Nära samverkan mellan olika spetskompetenser är också en grundplåt för labbet.<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Ann-Marie-Wennberg_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Det här är ett viktigt steg i helt rätt riktning. Tillsammans driver vi sjukvården framåt genom forskning i samverkan med andra starka aktörer, kommenterar Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</span><br /></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett spektrum av användningar</h2></div> <div> </div> <div>De nyskapande medicintekniska verktyg som redan under nästa halvår kan börja användas i labbet kan göra stor nytta inom många områden. Som exempel nämns neurovetenskap, onkologi, trauma, kardiologi och psykiatri.</div> <div> </div> <div>– Labbets teknologier och tekniska spetskompetenser från Chalmers och företag kommer ge våra forskare från Sahlgrenska akademin utmärkta möjligheter att leda in sin forskning på nya spår. Labbet blir en helt ny arena där vi kan utveckla vår viktiga samverkan med framstående forskare på Chalmers, säger Agneta Holmäng, dekan vid Sahlgrenska akademin.<br /><br /></div> <div> </div> <div><strong>Om det nya laboratoriet<br /><br /></strong></div> <div> </div> <div>Samverkanslabbet kommer att bli totalt 36 kvadratmeter stort och består av ett magnetiskt avskärmat undersöknings- och behandlingsrum, ett så kallat MSR (Magnetically Shielded Room). Magnetisk avskärmning från omvärlden krävs för att de supraledande biomagnetiska sensorerna som används vid MEG (magnetencefalografi) och MCG (magnetkardiografi) ska lyckas fånga upp de mycket svaga magnetfält som hjärnan och hjärtat avger. Sedan tidigare finns endast ett MSR som används för medicinsk forskning, på Karolinska Institutet i Stockholm. Rummet blir också elektriskt avskärmat, vilket krävs vid mikrovågsforskning.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Invigningen beräknas ske i maj 2021. Forskningslabbet kommer att ligga i Radiologiavdelningens lokaler på entréplan i nya Bild- och Interventionscentrum, Blå Stråket 5, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div> </div> <div>MedTech West är en plattform för medicinteknisk forskningssamverkan med uppdrag att stärka den medicintekniska forskningen i Västsverige. Forskningsplattformen grundades 2009 av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen, Chalmers, Göteborgs universitet och Högskolan i Borås.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Text: Mia Malmstedt, Helene Lindström</div> <div> </div> <div>Foto Stefan Bengtsson: Johan Bodell. Foto Ann-Marie Wennberg: Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto på Andreas Fhager, samt på Paul Meaney och Samar Hosseinzadegan: Henrik Sandsjö.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div>Tue, 15 Sep 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tradlos-centrumsamverkan-far-styrkeomradenas-pris.aspxTrådlös centrumsamverkan får styrkeområdenas pris<p><b>​Samverkan är nyckeln till framgång. Det vet Jan Grahn och Erik Ström, som har lyckats gifta ihop Chalmers båda kompetenscenter GigaHertz och ChaseOn och bilda ett konsortium med 26 parter. För detta belönas de med styrkeområdenas pris 2020.</b></p>​<span style="background-color:initial">Ett kompetenscentrum är precis vad det heter; en plattform för kompetensutbyte och gemensamma projekt. Här samlas akademi och externa parter för att tillsammans skapa ny kunskap och innovation. Projekten är behovsdrivna, och kan initieras från företagen – som har ett problem att lösa – eller från forskarsidan, när nya forskningsresultat har genererat lösningar som går att applicera i industrin.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Starkare som enhet</h2> <div>Kompetenscentrumet GigaHertz fokuserar på elektronik för höga frekvenser, medan ChaseOn är inriktat mot antennsystem och signalbehandling. Gemensamt har de mikrovågsteknikforskning, som är relevant för kommunikation, hälso- och sjukvård, försvaret och rymdindustrin. Och även om en del skiljer, så har de gemensamma beröringspunkterna blivit allt fler med åren. Centrumens båda föreståndare – Jan Grahn, professor på Mikroteknologi och nanovetenskap, och Erik Ström, professor på Elektroteknik – såg tydliga fördelar med ett nära samarbete. År 2017 bildade därför de båda centrumen ett gemensamt konsortium, tillsammans med ett stort antal nationella och internationella företag.</div> <div>– Formellt är vi fortfarande två centrum, men vi har ett gemensamt avtal som gör det lätt att jobba ihop, säger Erik Ström.</div> <div>– För Chalmers blir det en väldig styrka att vi ser helheten – bortom institutionsgränser och forskargrupper – och tillsammans skapar ett brett samarbete med företagen. Det är ett excellent exempel på hur Chalmers kan kraftsamla som en enhet, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">En stor mängd applikationer</h2> <div>Teknik för värmebehandling av cancer, detektion av oönskade föremål i barnmat, antennsystem för ökad trafiksäkerhet, komponenter för att förbättra Googles kvantdator, 5G-teknologi och förstärkare till världens största radioteleskop… listan på allt som sprungit ur kompetenscentrumen kan göras lång. Den tekniska utvecklingen har naturligtvis varit extrem; år 2007, när GigaHertz och ChaseOn startade i sina nuvarande former, lanserades Iphone för första gången. Teknologi som idag är en naturlig del av vardagen – som mobilt bredband, en självklarhet jämte el och vatten för de flesta av oss – var svårtillgänglig eller i vart fall inget att ta för givet.</div> <div>Även företagen har förändrats, vilket märks i floran av samarbetspartners, inte minst för GigaHertz.</div> <div>– I början av 2000-talet, när vår föregångare CHACH centrum fanns, var samarbetet med Ericsson helt dominerande. Nu samarbetar vi med en betydligt större mångfald av företag. Vi har sett en entreprenöriell revolution med många småföretag, och även om teknologin i grunden är den samma har applikationerna blivit så många fler, säger Jan Grahn.</div> <div>I takt med att teknik och applikationer utvecklats och förändrats blev beröringspunkterna mellan de båda centrumen fler och fler, och det är också det som initierat samgåendet:</div> <div>– Vid starten 2007 var vi konkurrerande centrum. Vi har utvecklats helt oberoende av varandra men vuxit ihop. Teknikkonvergensen gick inte att ignorera, vi behövde helt enkelt börja prata med varandra över kompetensgränserna – vilket i början inte var så lätt men idag är en självklarhet, säger Erik Ström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning till gagn för samhället</h2> <div>Kunskapscentrumen är öppna organisationer, där nya parter ansluter och samarbeten också avslutas. Projekten har ibland flera inblandade företag. Tillit och förtroende är viktiga komponenter, som tar tid att bygga upp. Och grunden är alltid att forskningen ska komma till nytta i samhället inom en inte alltför avlägsen framtid.</div> <div>Chalmers styrkeområde Informations- och kommunikationsteknologi kan ta till sig en del av äran för det lyckade samarbetet mellan GigaHertz och ChaseOn, menar pristagarna.</div> <div>– De första kontakterna mellan centrumen togs när jag själv var styrkeområdesledare, berättar Jan Grahn.</div> <div>– Styrkeområdena är ett sätt att visa att vi kan arbeta över institutionsgränserna, de pekar på möjligheterna som finns när man samarbetar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ser ljust på framtiden</h2> <div>Kompetenscentrumen finansieras delvis av Vinnova, som varit alltigenom positiva till samgåendet mellan de båda. Samordningen ger mer forskning för pengarna; dels genom synergieffekter, dels genom att man sparar på lednings- och administrationskostnader.</div> <div>Finansieringstiden för GigaHertz och ChaseOn löper ut nästa år. Men de båda professorerna ser positivt på framtiden, och pekar framför allt på det starka stödet från industrin.</div> <div>– Sedan måste vi förstås ha en statlig finansiär, annars får vi arbeta på andra sätt. Jag hoppas att Vinnova ser att vi kan få fortsätta, säger Erik Ström.</div> <div>– Industrin vill definitivt ha en fortsättning. Men de kan inte, och bör inte, betala allt. Då får man en helt annan typ av samarbete. Styrkan ligger snarare i att dela på riskerna i forskningsverksamheten genom att samtliga bidrar med medel och inte minst kompetens, säger Jan Grahn.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Otroligt roligt”</h2> <div>Genom sitt sätt att arbeta har Erik Ström och Jan Grahn lyckats förnya och utveckla samarbetena både inom och utanför Chalmers gränser, attrahera nya företag och stärka Göteborgs position som internationell nod för mikrovågsteknologi. För sitt dynamiska och holistiska ledarskap tilldelas de nu styrkeområdenas pris.</div> <div>– Det är otroligt roligt, det är ett gott betyg för hela verksamheten och inte bara för oss, säger Erik Ström.</div> <div>– Att vara centrumföreståndare är inte alltid en dans på rosor – så det här är ett fantastiskt roligt erkännande, och vi känner en väldig förhoppning för framtiden, avslutar Jan Grahn.</div> <div><br /><em>Text: Mia Malmstedt</em></div> <div><em>Foto: Yen Strandqvist</em><br /><br /></div> <div><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br /><br /></div> <div>Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten, och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Samarbetena ska stärka Chalmers förmåga att ta sig an de stora globala utmaningarna för en hållbar utveckling.<br /><br /></div> <div><a href="/en/centres/ghz/Pages/default.aspx">Läs mer om <span style="background-color:initial">GigaHertz</span></a><span style="background-color:initial"> (webbplats på engelska)</span></div> <div><a href="/en/centres/chaseon/Pages/default.aspx">Läs mer om ChaseOn​</a> (webbplats på engelska)</div> <div><br /></div> <div>Styrkeområdenas pris 2019: <a href="/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-utforskare-av-proteinernas-struktur.aspx">Styrkeområdenas pris till utforskare av proteinernas struktur​</a></div> <div><br /></div>Thu, 10 Sep 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI-forskare-letar-svaret-pa-fragan-hur-fungerar-det.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/AI-forskare-letar-svaret-pa-fragan-hur-fungerar-det.aspxAI-forskare letar svaret på frågan – hur fungerar det?<p><b>​Forskare runt om i världen fokuserar nu på uppdraget att hitta ett teoretiskt ramverk som kan förklara hur djupinlärning fungerar i praktiken. Giuseppe Durisi på Chalmers har antagit utmaningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">Att datorer kan läras upp, utbildas, inom intelligenta funktioner såsom bild- och taligenkänning och naturlig språkbearbetning har vi vant oss vid att förstå. Det kan jämföras med hur ett barn lär sig. Barnet behöver till exempel se ett visst antal katter för att kunna bygga den generella kunskapen: ’katt’.</span><div><br /></div> <div>Djupa neurala nätverk utvecklas på ett liknande sätt. Vi matar dem med exempel som används för att trimma nätverket – till dess att nätverket levererar korrekta svar. När nätverket ger korrekta svar även när det ställs inför nya exempel, det vill säga exempel som inte använts i träningsfasen, så vet vi att det har uppnått en form av generell kunskap.</div> <div><br /></div> <div>Djupa neurala nätverk har visat sensationella resultat, men det finns ett fundamentalt problem som ger forskare och experter huvudbry. Vi ser att det fungerar, men vi vet inte exakt varför. En vanlig kritik är att djupinlärningsalgoritmer används som ”en svart låda” – vilket är oacceptabelt för alla sammanhang som kräver garanterad prestation, såsom till exempel för trafiksäkerhetstillämpningar.</div> <div><br /></div> <div>— Just nu saknar vi verktyg för att beskriva varför djupa neurala nätverk presterar så bra, säger Giuseppe Durisi, professor i informationsteori. </div> <div><br /></div> <div>Här är ett av mysterierna kring djupa neurala nätverk. Enligt vedertagen forskning inom inlärningsteori borde träningen av djupa neurala nätverk misslyckas när de tränas med den mängd data som vanligtvis används. Men praxis visar att det fungerar bra. </div> <div><br /></div> <div>— Det är till och med så, att om man gör nätverket än mer komplext – vilket enligt etablerad kunskap skulle försämra generaliseringsförmågan, så blir prestandan emellanåt ännu bättre. </div> <div><br /></div> <div>Det finns ingen teoretiskt grundad förklaring till varför det sker, men Giuseppe Durisi spekulerar med ytterligare en liknelse med människans inlärning.</div> <div><br /></div> <div>— För att nå en djupare förståelse och därmed förmåga att generalisera utifrån ett stort antal exempel krävs att vi förbiser, eller glömmer bort, ett visst mått av detaljer som är oviktiga. På något sätt lär sig nätverket vilka detaljer som är värda att minnas och vilka delar som kan ignoreras.</div> <div><br /></div> <div>Många forskargrupper runt om i världen arbetar nu hårt för att identifiera en teori som beskriver hur och varför djupa neurala nätverk fungerar. I samband med en stor internationell konferens i juli i år utlystes en tävling för att se vilket forskarlag som kan presentera ett teoretiskt ramverk som kan förutsäga prestanda för djupa neurala nätverk.</div> <div><br /></div> <div>Forskningen bedrivs inom många olika fält, och metoder från olika forskningsområden kan användas för att etablera en sådan teori. Giuseppe Durisi hoppas att informationsteori kan erbjuda rätt väg.</div> <div><br /></div> <div>— Ja, informationsteori är mitt expertområde, men det återstår att se om vi kommer att lyckas. Det är så forskning fungerar – och det är riktigt spännande att få tillämpa teori som jag är bekant med för att adressera den helt nya utmaningen i att förstå djupa neurala nätverk. Det kommer att hålla oss sysselsatta ett tag.</div> <div><br /></div> <div>Giuseppe Durisi har flera forskningsprojekt igång, och samarbetar med kollegor inom andra fält. Inom Chalmers AI Research Centre samarbetar han med Fredrik Hellström, Fredrik Kahl och Christopher Zach, och i ett WASP-projekt har Giuseppe Durisi och Rebecka Jörnsten från Matematiska vetenskaper nyligen rekryterat en doktorand, Selma Tabakovic, som ska ägna sig åt uppdraget.</div> <div><br /></div> <div>När Giuseppe Durisi får reflektera kring framtiden ser han att en större förståelse för djupinlärning kan bidra med ytterligare fördelar – utöver att erbjuda garanterad prestanda i säkerhetskritiska system.</div> <div><br /></div> <div>— Med en teoretisk förståelse för hur djupinlärning fungerar kan vi bygga mindre, mer kompakta och energieffektiva nätverk som kan vara lämpliga för till exempel Internet-of-Things-tillämpningar. Det skulle bidra till att öka hållbarheten hos tekniken.</div> <div><br /></div> <div><br /> </div> <div><div>Forskningsprojekt</div> <div><strong>INNER: information theory of deep neural networks</strong></div> <div>Fredrik Hellström, Giuseppe Durisi och Fredrik Kahl</div> <div>Chalmers AI Research Centre (CHAIR)</div> <div><br /> </div> <div><strong>Generalization bounds of Deep Neural Networks: Insight and Design</strong></div> <div>Selma Tabakovic, Rebecka Jörnsten och Giuseppe Durisi</div> <div>Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP)</div></div> <div><br /> </div> <div><br /> </div> <div>Djupa neurala nätverk är ett datorprogram som lär sig på egen hand. Det kallas ”neurala nätverk” eftersom dess struktur är inspirerad av den mänskliga hjärnans neurala nätverk. Djupinlärning är en maskininlärningsmetod, och är en del av det vi kallar artificiell intelligens.</div> <div><br /> </div> <div><strong>Bildtext illustration ovan:</strong> Ett djupt neuralt nätverk matas med träningsdata och inlärningsalgoritmerna tolkar bilderna genom ett antal lager – för varje lager ökar graden av abstraktion. När nätverket har lärt sig att identifiera kombinationer av mönster i bilden – klarar systemet av att skilja en hund från en katt även på helt nya bilder som inte ingått i träningsmaterialet.</div> <div><br /> </div> <div><br /> </div>Tue, 01 Sep 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Benledning-staller-sakrare-yrseldiagnoser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Benledning-staller-sakrare-yrseldiagnoser.aspxBenledning ställer säkrare yrseldiagnoser<p><b>​Forskare på Chalmers har utvecklat en mätmetod som kan ge säkrare diagnos vid yrselsymptom och dessutom ger patienten mindre obehag. Resultaten är mycket lovande och flera patientstudier är nu på gång, där en speciellt utvecklad vibrator används för undersökning av balansorganets funktion då vibrationer leds genom skallbenet.</b></p>​<span style="background-color:initial">Yrsel är en av de vanligaste orsakerna till att inte minst äldre personer akut söker sjukvård. Mer än hälften av alla över 65 år får yrselproblem någon gång.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Det är ett nytt forskningsspår som håller på att öppna sig, säger Bo Håkansson, professor i medicinsk teknik vid Chalmers institution för elektroteknik. Stiftelsen Promobilia har nyligen beviljat oss ett tvåårigt forskningsanslag om 400 000 kronor, vilket gör det möjligt för oss att gå vidare med ytterligare studier på olika typer av patienter. Intresset är stort både från sjukvården och den akademiska världen. Vi samarbetar främst med öronklinikerna vid Sahlgrenska i Göteborg och Karolinska i Stockholm samt med universitetssjukhuset i tyska Halle.</div> <div><br /></div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Benledning%20ställer%20säkrare%20yrseldiagnoser/Yrsel_190610_03_500x667px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Yrselundersökning med ny benledningsteknik" style="margin:5px;width:325px;height:425px" />Hörsel och balans hör ihop</strong></div> <div>Eftersom hörseln och balanssinnet är nära förbundna med varandra kan ljud användas för att undersöka sjukdomar i kroppens balansorgan. Metoden kallas VEMP, Vestibular Evoked Myogenic Potential. De mekaniska vibratorer som används för VEMP-tester inom sjukvården idag, är antingen för svaga eller för stora och klumpiga.</div> <div><br /></div> <div>– Vi insåg att det helt enkelt saknades en mätutrustning som är direkt anpassad för den här typen av balansundersökningar, säger Bo Håkansson. Den vibrator vi har konstruerat är liten och kompakt i storleken. Ljudvibratorn sätts bakom örat på patienten med ett headset. Den är optimerad för att ge en hög ljudnivå vid så låg frekvens som 250 Hz, en frekvens vi funnit vara gynnsam för VEMP-mätningar via benledning. Vi kallar den därför B250.</div> <div><br /></div> <div><strong>Bättre resultat med benledning</strong></div> <div>Chalmersforskarna har visat att man kan nå bättre resultat genom att använda benledningsljud än luftljud, som hittills varit den gängse metoden vid VEMP-undersökningar.</div> <div><br /></div> <div>– Vår benledningsmetod fungerar även på barn och dessutom blir det möjligt för patienter som har en mekaniskt nedsatt hörselfunktion att genomgå undersökningen, säger Bo Håkansson.</div> <div><br /></div> <div>En första pilotstudie genomfördes 2018 och en andra patientstudie i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset har nyligen avslutats, där 30 friska deltagare utan hörselproblem ingått.</div> <div><br /></div> <div>– Resultaten från den friska och normalhörande patientgruppen stödjer helt våra tidigare resultat. Det bekräftar att metoden som vi förordar kan ge säkrare svar, och dessutom utan att patienter behöver genomgå undersökningar med höga ljudnivåer som riskerar att skada deras hörsel.</div> <div><br /></div> <div>Forskarnas mål är att B250 ska bli en standardiserad diagnosmetod för VEMP-undersökning av patienter med yrselbesvär. Goda förutsättningar finns för att detta ska kunna bli verklighet inom en inte alltför avlägsen framtid.</div> <div><br /></div> <div>– Vi samarbetar med det danska företaget Ortofon, som bygger de vibratorprototyper som används i patientstudierna. Ortofon planerar att göra utrustningen kommersiellt tillgänglig när nödvändiga specifikationer har fastställts – förhoppningsvis inom det närmaste året, säger Bo Håkansson.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Mer om forskningen – så funkar det</strong></div> <div>För patienter med yrsel utnyttjas ljud för att ställa diagnos på sjukdomar som härrör från balansorganet. Ljudet triggar en reflex som ger en muskelsignal (Vestibular Evoked Myogenic Potential, VEMP) från halsmuskeln (elektrod visas i bilden) respektive sneda ögonmuskeln, som kan ge olika utslag beroende på vilket patientens bakomliggande problem är. Undersökningen kan utföras antingen genom att ett högt luftledningsljud ges i hörselgången eller mekaniskt då ljudet leds genom skallbenet. Nackdelen med luftledningsljud är att ljudvolymen måste vara så hög att patientens hörsel riskerar att skadas. Det kan närmast liknas vid att ha en kulspruta vid örat, då mätningen upprepas många gånger för att få stabila resultat genom medelvärdesbildning.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Benledning%20ställer%20säkrare%20yrseldiagnoser/yrseltest_500x750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="yrseltest" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /><br /><br /><br /><br /></div> <div>Chalmersforskarnas metod, som bygger på benledningsljud via en specialkonstruerad vibrator som sätts mot skallbenet, har flera fördelar. Ljudnivåerna som patienterna utsätts för kan hållas mycket lägre, vilket gör undersökningen mer behaglig och ofarlig för patienten. Den nya ljudvibratorn ger en maximal hörselnivå på 75 decibel och undersökningen kan ske vid hela 40 decibel lägre nivå än dagens metod med luftlett ljud. Det finns därmed ingen risk att undersökningen i sig orsakar hörselskador.</div> <div><br /></div> <div>Till fördelarna hör också att ljudvibratorn ger säkrare mätresultat för barn och att även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en diagnos för sin yrsel genom en VEMP-undersökning.</div> <div><br /></div> <div>I arbetet med att konstruera vibratorn har Bo Håkansson kunnat dra nytta av sina kunskaper och erfarenheter från <a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mot-pionjarerna-.aspx">mer än 40 års forskning kring hörapparatteknik som bygger på benledning.</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Johan Bodell (bild överst på sidan) och Henrik Sandsjö (övriga bilder)</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer</strong></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-metod-ger-battre-diagnos-for-yrsel.aspx">Ny metod ger bättre diagnos för yrsel,</a> nyhetsartikel i samband med att forskarna hösten 2018 publicerade en vetenskaplig artikel i tidskriften Medical Devices: Evidence and Research</div> <div><br /></div> <div><strong>Forskningen stöds av <a href="https://www.promobilia.se/" target="_blank">stiftelsen Promobilia​</a></strong></div> <div>Promobilias syfte är att främja utvecklingen av tekniska hjälpmedel för handikappade så att de kan få ett mer aktivt liv. Stiftelsen stödjer forskning och utveckling av tekniska hjälpmedel samt ser till att de kommer i produktion och når de behövande.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/bo-hakansson.aspx">Bo Håkansson</a>, professor i medicinsk teknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20boh@chalmers.se">boh@chalmers.se​</a></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/karl-johan-freden-jansson.aspx">Karl-Johan Fredén Jansson</a>, forskare vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20karljohf@chalmers.se">karljohf@chalmers.se</a> </div> <div><a href="/en/staff/Pages/sabine-reinfeldt.aspx">Sabine Reinfeldt​</a>, docent och enhetschef för forskargruppen Medicinsk signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers, <span style="background-color:initial"><a href="mailto:%20sabine.reinfeldt@chalmers.se">sabine.reinfeldt@chalmers.se</a></span></div> <div>Måns Eeg-Olofsson, docent, medicinskt ansvarig, Öronkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset, <span style="background-color:initial"><a href="mailto:%20mans.eeg-olofsson@vgregion.se">mans.eeg-olofsson@vgregion.se</a></span></div></div> <div><br /></div></div></div>Thu, 27 Aug 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Arbete-pagar-for-ny-diagnostik.aspxArbete pågår för ny diagnostik<p><b>​Runt om på Chalmers pågår forskning för att ta fram ny teknik för diagnostik. Läs om några exempel här!​</b></p><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspx"><div><span style="background-color:initial"><strong><em>Dessa exempeltexter är kopplade till en huvudartikel som finns publicerad här.</em></strong></span></div></a><div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Bekämpar antibiotikaresistens</span></h2> <div>På Matematiska vetenskaper har Erik Kristiansson utvecklat algoritmer för att analysera mönster i bakteriers arvsanlag. Det gör det möjligt att hitta förändringar som ger motståndskraft mot antibiotika, vilket förbättrar möjligheten till effektiv behandling. </div> <div> </div> <div>Kristiansson har, tillsammans med Kristina Lagerstedt och Susanne Staaf, grundat 1928 Diagnostics, vars molnbaserade programvara analyserar arvsanlag hos bakterier och ger information om smittspridning och behandlingsalternativ.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Fredrik Westerlund på Biologi och bioteknik studerar de DNA-molekyler – så kallade plasmider – som huvudsakligen orsakar snabb spridning av antibiotikaresistens. Plasmiderna identifieras genom att forskarna formar ”streckkoder” på dem. I kombination med gensaxen CRISPR kan även de gener som gör bakterier resistenta identifieras. Metoden har nu ytterligare utvecklats till att också identifiera själva bakterien, vilket är viktigt då olika typer av bakterier orsakar olika allvarliga infektioner.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Fredrik Westerlund studerar de DNA-molekyler som huvudsakligen orsakar snabb spridning av antibiotikaresistens. Här flankerad av kollegorna Gaurav Goyal och Vinoth Sundar Rajan.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>D</span><span>iagnostik med hjälp av mikrovågor</span></h2> <div> </div> <div>Med mikrovågor är det möjligt att avläsa mönster som kan användas för diagnostik. Svaga mikrovågssignaler skickas genom kroppen och avläses. Mönstret som signalerna bildar analyseras med algoritmer för bildrekonstruktion eller AI-baserad klassificering.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>På institutionen Elektroteknik, tillsammans med Sahlgrenska universitetssjukhuset och andra samarbetspartners, tillämpar forskarna metoderna inom bland annat strokediagnostik och mammografi. Tekniken erbjuder en möjlighet att bygga små, mobila enheter vilket gynnar snabb, tidig diagnos – vilket är särskilt kritiskt vid diagnos av stroke. </div> <div> </div> <div>Den så kallade strokehjälmen som utvecklats av forskargruppen kan redan i ambulansen avgöra om en stroke orsakats av en propp eller blödning. Det minskar tiden till behandling och därmed räddas fler till ett bättre liv efter stroken. </div> <div> </div> <div>– Många faktorer talar för att mikrovågstekniken har potential att bli en mycket effektiv metod för diagnostik, säger Andreas Fhager.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Andreas Fhager och strokehjälmen, som kan avgöra om en stroke orsakats av en propp eller en blödning.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">AI och diagnostik</h2> <div> </div> <div>Artificiell intelligens kan vara till stor hjälp i beslutsstöd för vården och på Chalmers bedrivs flera olika projekt. <span style="background-color:initial">Robert Feldt och Marina Axelson-Fisk, professorer i datateknik respektive matematik, arbetar tillsammans med Infektionskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i ett projekt inriktat mot sepsis, blodförgiftning. Snabb diagnos och behandling är avgörande för överlevnad, men dagens screeningverktyg håller låg precision. Målet med projektet är att kunna stödja läkare att tidigare ställa rätt diagnos, med hjälp av AI. Metoden de utvecklar kan även testas på andra diagnoser och under våren har forskarna tittat särskilt på om den går att använda på covid-19.<br /><br /></span></div> <div> </div> <div>AI-stöd är även intressant för analys av medicinska bilder, där datorer lär sig att tolka till exempel röntgenbilder av mänskliga organ. Fredrik Kahls forskargrupp utvecklar tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset en AI-baserad metod för att bedöma skiktröntgenbilder av hjärtats kranskärl. Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande den vanligaste dödsorsaken i Sverige och världen. En AI-bedömning har inte bara potentialen att bli lika träffsäker som den mänskliga bedömningen utan går betydligt fortare och är mer konsistent, när datorn väl är upplärd. </div> <div> </div> <div>I nästa steg kan AI hjälpa till att se oupptäckta samband och mönster, och därmed bidra med helt ny medicinsk kunskap.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Fredrik Kahl är professor vid Elektroteknik. Hans forskargrupp utvecklar AI för att diagnosticera medicinska bilder.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Identifierar sjukdom innan symtom uppstår</h2> <div> </div> <div>Rikard Landberg på Biologi och bioteknik arbetar med metabolomik, en omfattande analys av molekyler i biologiska prov som blodplasma. Faktorer som påverkar hälsan – gener, livsstil, miljöföroreningar, mediciner – ger avtryck på metabolomet, det mönster av små molekyler som finns i provet. Genom att mäta avtrycken, och relatera dem till hälsoparameterar och sjukdomar, kan forskarna studera olika faktorers påverkan, men även få information om underliggande mekanismer. Forskning pågår också för att hitta så kallade biomarkörer som kan identifiera sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes eller cancer.</div> <div> </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div><em>Bildtext till bild ovan: Biomarkörer i blodprov kan ge information om risker för vanliga sjukdomar.</em></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Snabbt och effektivt influensatest</span></h2> <div> </div> <div>På institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap bygger Dag Winkler och hans kollegor en bärbar liten enhet som ska kunna diagnosticera influensa på under en timme, och provet behöver därmed inte skickas till labb för analys. Får man testsvaret inom en timme innebär det att man kan isolera patienter med smittsamma sjukdomar i tid. Forskningsprojektet sker i samarbete med flera parter, däribland Karolinska Institutet.</div> <div> </div> <div>Projektet är inriktat på influensa-diagnostik men forskarna menar att utrustningen även kan användas för att upptäcka andra sjukdomar, exempelvis malaria, Sars – eller covid-19. Det senaste året har forskargruppen lyckats förbättra känsligheten hos tekniken så pass att de nu söker patent och tittar på förutsättningarna för kommersialisering.</div> <div> </div> <div><br />Texter: Mia Malmstedt och Malin Ulfvarson<br /><br /></div> <div> </div> <div><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=13">Ur Chalmers magasin nr. 1, 2020</a></div> <div> </div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ska-ge-mer-vard-for-pengarna.aspx">Läs den relaterade huvudartikeln här.</a></div></div>Wed, 24 Jun 2020 18:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmers-har-ett-nytt-vindkraftverk-for-forskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmers-har-ett-nytt-vindkraftverk-for-forskning.aspxChalmers har ett nytt vindkraftverk för forskning<p><b>​På Björkö i den göteborgska skärgården finns nu ett helt nytt vindkraftverk – en prototyp som ska användas för forskning och testning av effektiv och hållbar vindkraftsteknik. Tornet är byggt i trä, vilket är unikt, och ett stort antal sensorer ska ge forskarna information om vilka påfrestningar kraftverket utsätts för under olika drift- och vindförhållanden.</b></p><p>Bygget av det nya vindkraftverket har möjliggjorts genom stöd från Västra Götalandsregionen och Energimyndigheten och har lockat både inhemska och europeiska forskarkollegors intresse.</p> <div> </div> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Chalmers%20har%20ett%20nytt%20vindkraftverk%20för%20forskning/Sara_Fogelstrom-2_150x210px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– För ett universitet är det unikt att ha tillgång till ett skalenligt testvindkraftverk som dessutom är utrustat med så många olika sensorer. Möjligheten att i detalj kunna styra, kontrollera och justera de olika parametrarna för hur vindkraftverket körs öppnar för nya forskningsmöjligheter, säger Sara Fogelström som är koordinator för Svenskt vindkraftstekniskt centrum, SWPTC. </p> <div> </div> <p>Inom ett par decennier förväntas vindkraften utgöra den största, eller näst största, energikällan för elproduktion i Sverige. Det ställer krav på kostnadseffektiva och hållbara vindkraftverk med hög elenergiproduktion och att kraftverken bidrar med stödtjänster i driften av elnätet. Att integrera vindkraftverk i elnätet kräver att många olika kompetenser samverkar. Chalmers är värd för Svenskt vindkraftstekniskt centrum som samlar aktörer inom både vindkraftsbranschen och akademin.</p> <p>– Operatörer, vindkraftsägare och projektörer inom centrumet kommer att arbeta tillsammans med forskare från akademin i olika projekt på det nya vindkraftverket. Vi hoppas även att fler forskare och företag ska höra av sig och vilja testa sin forskning, tillägger Sara. </p> <h2 class="chalmersElement-H2"> Testplattform för branschföretag</h2> <p>Förutom att vara en viktig forskningsresurs fungerar vindkraftverket även som ett prototypverk för branschföretag. Till exempel testas nu en helt ny typ av torn för första gången. Det är företaget Modvion, som ingår i Chalmers Ventures företagsportfölj, som har utvecklat ett torn tillverkat i moduler av trä. Det är klimatneutralt från start och kostar betydligt mindre att tillverka än konventionella torn i stål. Då stål släpper ut mycket koldioxid i tillverkningsprocessen fungerar trä istället som en koldioxidsänka genom att materialet kan lagra koldioxid. Förutsättningarna för storskalig produktion är goda i Sverige. Trä är en inhemsk råvara som det finns god tillgång på och Sverige har en traditionellt stark limträindustri.</p> <div> </div> <p></p> <div>Läs pressmeddelandena från Chalmers Ventures: <br /> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers-ventures/pressreleases/det-foersta-vindkraftstornet-i-trae-har-rests-utanfoer-goeteborg-2995201" target="_blank" title="Läs pressmeddelandet"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Det första vindkraftstornet i trä har rests utanför Göteborg</a><br /> <div><a href="https://www.chalmersventures.com/news/modvion-far-eu-miljoner-vindkraftstorn-tra/" title="Läs pressmeddelandet" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Modvion får EU-miljoner för vindkraftstorn i trä</a><p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Bidrar till effektiv och hållbar elproduktion</h2> <p></p> <p>Chalmers testvindkraftverk är utrustat med åtta olika sensorer i varje rotorblad som ger data om inkommande vind. I tornet sitter sensorer både i träkonstruktionen och i stålfogarna. Även fundamentet är utrustat med sensorer som samlar in data om hur betongen påverkas över tid. Sensorerna mäter de laster (”krafter”) som de olika delarna i vindkraftverket utsätts för under olika drift- och vindförhållanden. </p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Chalmers%20har%20ett%20nytt%20vindkraftverk%20för%20forskning/Ola_Carlson-2_150x210px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Om man vet vilka laster verket utsätts för kan man styra vindkraftverket på ett smartare sätt. Man sparar material i konstruktionen och bli mer kostnadseffektiv i elproduktionen, säger Ola Carlson, biträdande professor i förnybar elproduktion och föreståndare för Svenskt vindkraftstekniskt centrum.</p> <p>Först ut i raden av forskningsprojekt som ska utföras på testvindkraftverket är ett projekt som handlar om frekvensreglering. När andelen vindkraft ökar i elnätet måste också vindkraftverk vara med och bidra till en bättre nätstabilitet. För det krävs att frekvensen kan hållas konstant på 50 Hz. Projektet, som leds av Ola Carlson, kommer att testa olika modeller för frekvensreglering och titta på hur man rent tekniskt kan bidra till att vidareutveckla de regleringstjänster som finns idag. </p> <p><strong>​Kontakt</strong><br />Sara Fogelström, koordinator för Svenskt vindkraftstekniskt centrum<br /><a href="mailto:sara.fogelstrom@chalmers.se">sara.fogelstrom@chalmers.se </a><br /> </p> <div> </div> <p>Ola Carlson, biträdande professor och föreståndare för Svenskt vindkraftstekniskt centrum<a href="mailto:ola.carlson@chalmers.se"><br />ola.carlson@chalmers.se</a> </p></div> <div><p></p> <p></p> <div> <a href="/sv/centrum/SWPTC/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Svenskt vindkraftstekniskt centrum, SWPTC</a><p></p> <p>Tips på andra nyhetsartiklar inom vindkraft:</p></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tre-utmaningar-for-att-na-okad-andel-vindkraft.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Tre utmaningar för att nå ökad andel vindkraft <br /></a><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Vindkraftsforskning-rustar-branschen-för-snabbare-energiomstallning.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Vindkraftsforskning rustar branschen för omställning<br /></a></div> <div><br /></div> <div>Text: Anna Wallin<br />Porträttfoton: Oscar Mattsson<br /><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Vindkraftsforskning-rustar-branschen-för-snabbare-energiomstallning.aspx" target="_blank"></a><p></p></div></div></div></div> Wed, 17 Jun 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/5G-startskottet-for-det-smarta-samhallet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/5G-startskottet-for-det-smarta-samhallet.aspx5G – startskottet för det smarta samhället<p><b>​Den svenska auktionen av frekvensband för 5G i höst blir startskottet för nästa generations mobilsystem som väntas resultera i en uppsjö av nya smarta tjänster. Vem och vad som kommer driva innovation återstår att se – men hur tillit hanteras blir avgörande.</b></p><p>​<span style="background-color:initial">Initialt är det framförallt ett markant kraftigare mobilt bredband som introduceras, och kapacitet att koppla upp ett större antal enheter. 5G kommer även vara tio gånger mer energieffektiv än dagens 4G. Den beryktade 5G-boosten av Internet of Things dröjer dock troligtvis en aning. Det pratas om en revolution av industri, smarta städer, molnbaserad augmented reality och mycket mer. Vissa branscher har redan inlett arbetet med uppkopplade verksamheter, baserat på andra kommunikationsstandarder såsom wi-fi eller 4G.</span></p> <p>– Det är bra, snabb utveckling ger konkurrensfördelar. Vi lär oss allteftersom, och med 5G finns sedan möjlighet för uppskalning, säger Tommy Svensson, forskare i Kommunikationssystem.</p> <p>Han menar att det är en viktig revolution som kommer nu, och tar fordonsbranschen som exempel.</p> <p>– Viktiga delar av deras verksamhet blir molnbaserad, till exempel produktuppdateringar till fordon via nätet och insamling av data om underhållsbehov, och vi kommer att se nya trafiksäkerhetsfunktioner tack vare snabb kommunikation till och mellan fordon, säger Tommy Svensson.</p> <p><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Det finns fortfarande en del att utveckla framöver, som till exempel AI som kan självoptimera nätverken, distribution av energi till enkla sensorer, eller att förbättra täckningen inom utmanande områden över hela jordklotet, säger Tommy Svensson.</span></p> <p><span style="background-color:initial"></span>Scenarierna för framtiden är lockande, men vad krävs för att ny teknik ska leda till innovation på bred front? Erik Bohlin på institutionen för teknikens ekonomi och organisation forskar bland annat på reglering och konkurrens inom telekom. Han beskriver att det pågår en debatt om vilka aktörer som kan tänkas driva utvecklingen.</p> <p></p> <p>– Mobiloperatörerna behöver vara på tårna om de vill driva innovation i 5G-molnet. Det är mycket sannolikt att det annars kommer aktörer från andra håll. Innovation i molntjänster har hittills drivits av andra än mobiloperatörer, säger Erik Bohlin.</p> <div></div> <p>Vissa menar att det skulle gynna innovation att öppna för fler som kan driva och utveckla nya tillämpningar. Erik Bohlin och hans kollegor har analyserat telekom- och frekvenstilldelningspolitiken och jämfört med tillgänglig forskning kring innovationssystem. Analysen visar att dagens reglering av telekommarknaden i Europa främst har varit fokuserad på konkurrensfrågan, att undvika att någon enskild aktör blir för dominant.</p> <p></p> <p>Inför lanseringen av 5G har frågan om innovationsfrämjande lyfts fram. Men hur en frekvenstilldelning bör arrangeras för att gynna innovation, det har Erik Bohlin inget enkelt svar på. Innovationsutveckling är svår att förutspå. Han gör en historisk jämförelse.</p> <p>– Många trodde att 3G skulle ge en kraftigt ökad innovation men det var inte förrän smartphones kom som vi såg ett uppsving. Ingen kunde heller veta att dagens stora affärsområden skulle baseras på gratistjänster på internet, som Google, Facebook och Spotify.</p> <p>Debatten om 5G har handlat mycket om säkerhet. Det kommer att ställas höga säkerhetskrav på både operatörer och leverantörer av infrastruktur. I februari blev det klart att Post- och telestyrelsen behöver samråda med Säpo och Försvarsmakten innan de tilldelar några frekvenstillstånd.</p> <p>5G möjliggör också nya typer av molntjänster, men för att framgångsrikt tillhandahålla sådana tjänster krävs mycket stor tillit. </p> <p>– För att lägga dessa tjänster på operatörerna krävs att de ansvarar för säkerhet, sekretess, integritet. Vissa branscher menar att de kommer behöva äga sina egna system, säger Tomas Olovsson på institutionen för data- och informationsteknik.</p> <p>– Tittar man bara på själva 5G-nätet behöver säkerheten inte vara sämre än för 4G. Det handlar bara om att flytta data från a till b. Säkerheten kan hanteras på samma sätt som idag, på en högre nivå, i applikationerna, säger Tomas Olovsson.</p> <p>Säkerhetsmässigt finns även fördelar med 5G.</p> <p>– Med 5G finns en möjlighet att lägga delar av säkerheten i själva nätverket och för vissa tillämpningar kan det vara en stor fördel, säger Tomas Olovsson.</p> <p>Det kan till exempel handla om att låta nätverket hjälpa till att autentisera den part man kommunicerar med i tidskritiska situationer, eller att använda en riktad radiosignal, direkt mot en mottagare, vilket gör avlyssning svårare.</p> <p><br /></p> <p><em>Text: Malin Ulfvarson</em></p> <p><em>Illustration: Yen Strandqvist</em></p> <p><br /></p> <p><a href="http://chalmeriana.lib.chalmers.se/chalmersmagasin/cm2020_1/index-h5.html?page=1#page=28">Ur Chalmers magasin nr 1 2020</a></p> <p><br /></p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/News%20events/CM/illustration5G_CM-nr1-20.jpg" alt="illustration av en uppkopplad stad" style="margin:5px" /><br /><br /></p> <p>Läs också: <a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/5G-mojliggor-kommunicerande-prylar-och-hallbarhet.aspx">5G möjliggör kommunicerande prylar och hållbarhet</a></p> <div><br /></div>Mon, 15 Jun 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/10-miljoner-till-antennforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/10-miljoner-till-antennforskning.aspx10 miljoner till antennforskning<p><b>​Marianna Ivashina får ett stort forskningsanslag från Stiftelsen för Strategisk Forskning, som ska användas i ett svensk-taiwanesiskt samarbetsprojekt för att utveckla antennteknik för applikationer, produkter och tjänster inom trådlös kommunikation som efterföljare till 5G.</b></p>​<span style="background-color:initial">Professor Marianna Ivashina leder forskargruppen Antennsystem vid Chalmers institution för elektroteknik. Under årens lopp har hon skaffat sig lång erfarenhet och stor kunskap inom design av matrisantenner för framtidens trådlösa kommunikations- och sensorsystem. De närmaste fem åren kommer hon att leda projektet 'Antenna Technologies for Beyond-5G Wireless Communication'.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Detta är ett av sex projekt som nyligen fick positivt besked om finansiering från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) i syfte att stärka svensk-taiwanesiskt forskningssamarbete.</div> <div><br /></div> <div>– Vårt arbete kommer att baseras såväl på redan befintliga som på nyetablerade samarbeten mellan fem akademiska grupper i Sverige och Taiwan, säger Marianna Ivashina.</div> <div><br /></div> <div><strong>Antennlösningar för framtidens trådlösa kommunikation</strong></div> <div>– Målet är att utveckla robusta, energieffektiva och mycket kompakta matrisantennlösningar för frekvenser som överstiger 100 GHz, vilket möjliggör kommande applikationer, produkter och tjänster för trådlös kommunikation bortom 5G-tekniken, B5G.</div> <div><br /></div> <div>Projektets huvudsyfte är att undersöka innovativa antennarkitekturer för att lösa de komplexa utmaningar som finns på tillverkningssidan och när det gäller fysiska förhållanden vid millimetervågfrekvenser. För att göra antennerna så energieffektiva som möjligt behöver nya och oprövade koncept utvecklas för hur kretsarnas ska designas. Dessutom kommer avancerad kiselbaserad mikrofabrikationsteknik att användas för att ta fram tekniska lösningar som behövs för mycket kompakta antenngrupper.</div> <div><br /></div> <div>Projektet stöds och följs av flera industripartners, inklusive små och medelstora företag, samt dessutom en av världens största leverantörer av mobilkommunikationssystem. Bland samarbetsparterna finns Ericsson, Gapwaves, Gotmic, Cyntec (Delta Electronics Group) och Powertech Technology.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser samarbetet mellan industri och akademi som en viktig framgångsfaktor för att få ut mesta möjliga från de tekniska lösningar som vi kommer att utveckla, säger Marianna Ivashina. Det här är också ett utmärkt tillfälle för våra industripartners att lära och bygga upp kunskap om möjligheter och begränsningar som ny antennteknologi innebär.</div> <div><br /></div> <div><strong>Två av sex svensk-taiwanesiska projekt från Chalmers</strong></div> <div>SSF ger samtidigt forskningsanslag till ytterligare ett projekt från Chalmers: ”Advanced GaN Devices for mm and sub-mm-wave communication” som leds av Niklas Rorsman från institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.</div> <div><br /></div> <div>De sex projekten finansieras med 10 miljoner kronor vardera under en femårsperiod.</div> <div><br /></div> <div>De beviljade forskningsanslagen innebär en förstärkning av stiftelsens satsningar på utbyten med demokratier i Ostasien kring teknik och vetenskap. Sedan tidigare har SSF forskningssamarbeten med Japan och Sydkorea.</div> <div><br /></div> <div><div><a href="https://strategiska.se/en/press-release/60-million-for-swedish-taiwanese-research-collaboration/" target="_blank"></a><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/60-miljoner-till-svenskt-taiwanesiskt-forskningssamarbete/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om det svenskt-taiwanesiska forskningssamarbetet på hemsidan för Stiftelsen för Strategisk Forskning​</a></div></div> <div><br /></div></div>Fri, 12 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Mediedebatt-om-karnkraftens-nodvandighet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Mediedebatt-om-karnkraftens-nodvandighet.aspxMediedebatt om kärnkraftens nödvändighet<p><b>​Med vind-, solkraft och andra förnybara energislag på frammarsch är inte längre kärnkraftens roll i den framtida svenska elförsörjningen lika självklar. Detta har blivit en politiskt het potatis och en fråga ständigt aktuell i media. Den 23 maj publicerar sju forskare debattartikeln ”Kärnkraften inte nödvändig för ett fossilfritt Sverige” på DN debatt. Den startar en livlig diskussion och följs av en mängd repliker.​​</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/solar-panel-array-1794485_1280.jpg" alt="Kärnkraft solpaneler" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">Eftersom debattartikeln fick ett stort gensvar så publicerar vi här länkarna till den publika debatten inklusive rapporten forskarna skrivit. Men först ett par frågor till några av författarna till artikeln.</span></span><span></span><div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Framkom någon ny frågeställning som kan påverka debatten och kärnkraftens framtid?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– En uppenbar observation är att de som replikerade i DN till stor del höll med om det vi skrev. Det finns nog en ganska stor samsyn att det är ekonomi och marknadsförutsättningarna som ska bestämma hur det koldioxidneutrala energisystemet utformas, säger Lisa Göransson, forskare i energisystem, Chalmers.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">– Vad vi vill peka på är att själva föreställningen om att ny kärnkraft behövs i framtiden kan komma att bromsa utbyggnaden av förnybar el och ny teknik för lagring och flexibilitet. Vi är alltså inte emot kärnkraft i sig utan vi vänder oss mot föreställningar som är vanliga i debatten om att ny kärnkraft behövs. Detta när ny kärnkraft i själva verket är dyr och kapitalintensiv och därmed förenad med en stor finansiell risk att investera i, menar Filip Johnsson, professor i energisystem.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Tomas Kåberger, Affilierad professor i industriell energipolicy, Chalmers, utvecklar: </b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det som har hänt under senare år är att kärnkraften förlorat ekonomisk konkurrenskraft. Då har de som vill ha kärnkraft börjat hävda att kärnkraften står över ekonomiska argument och på något sätt är ”nödvändig” med hänvisning till komplicerade och för många svårbegripliga tekniska faktorer.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Det var dessa påståenden forskarna ville bemöta både på DN-debatt och i rapporten <a href="https://research.chalmers.se/publication/?created=true&amp;id=568219b9-71cc-475c-80b5-f863a0b08fbb">Är kärnkraften nödvändig för en fossilfri, svensk, elproduktion?</a>. Den innehåller en längre genomgång av de argument forskarna granskar i debattartikeln och är publicerad på Chalmers, Lunds och KTH:s hemsidor.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Kan ni säga något om den rapport ni hänvisar till i debattartikel?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Den innehåller en genomgång av ett antal påståenden som ofta förekommer i debatten och visar att dessa ofta är baserade på missförstånd eller förutfattade meningar som att kärnkraft behövs i det svenska energisystemet. Detta för att klara klimatomställningen, konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen. Men det vi visar är att kärnkraften inte är nödvändig för att få ett fungerande fossilfritt elsystem i Sverige. Kärnkraft utgör naturligtvis en möjlighet i ett framtida energisystem, men det är inte samma sak som att den är nödvändig. Hittills har ny kärnkraft visat sig vara mycket dyr och förenad med långa byggtider. Detta skulle naturligtvis kunna ändras på sikt med nästa generations kärnkraft, men det kommer ta tid innan sådan finns och klimatomställningen brådskar, säger Ola Carlsson, biträdande professor i förnyelsebar elproduktion, som hoppas att debattartikeln och rapporten ska bidra till fakta till de som är intresserade av energifrågor.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><b>DEBATTARTIKELN I DN:</b></span></div> <div><a href="https://www.dn.se/debatt/karnkraften-inte-nodvandig-for-ett-fossilfritt-sverige"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">”</span><span style="background-color:initial">Kärnkraften inte nödvändig för ett fossilfritt Sverige”</span></a><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Sju energiforskare: Vi vill bidra till en faktabaserad debatt och därför publicerar vi i dag en rapport där vi granskar vanliga påståenden.</span></div> <div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">lera partiföreträdare har hävdat att ”kärnkraft behövs i det svenska energisystemet” bland annat för att klara klimatomställningen, för konkurrenskraften och för att trygga elförsörjningen.</span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>REPLIKER PÅ DEBATTARTIKELN:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">Per Kågeson, fil dr i energi- och miljösystemanalys:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/flera-fragor-om-elforsorjningen-saknar-svar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Flera frågor om elförsörjningen saknar svar”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Per Kågeson: Det vore bättre om forskarna ville bidra till att täppa till de kvarvarande kunskapsluckorna i stället för att försöka inbilla politikerna att svaren på alla frågor redan finns.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Camilla Brodin (KD), riksdagsledamot och energipolitisk talesperson:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/sverige-kan-bli-beroende-av-andra-landers-fossila-elproduktion"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Sverige kan bli beroende av andra länders fossila elproduktion”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Camilla Brodin (KD): Genom att vissa timmar exportera vindkraft och andra timmar importera fossil elproduktion får forskarna ihop ett fossilfritt energisystem.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Företrädare för Energiföretagen Sverige:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/karnkraft-eller-inte-karnkraft-det-ar-inte-fragan"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Kärnkraft eller inte kärnkraft – det är inte frågan”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Företrädare för Energiföretagen Sverige: Det intressanta är snarare vilka förutsättningar som behövs för att investeringar ska ske i tid.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/nodvandigt-med-internationellt-perspektiv-i-energiomstallningen"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Nödvändigt med internationellt perspektiv i energiomställningen”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät, KTH: Omställning av energisystemet i Sverige kan inte göras enbart utifrån ett nationellt perspektiv.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:14px">Ledamöter i Kungl Vetenskapsakademien:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/svepande-formuleringar-om-framtida-elsystem-overtygar-inte"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />”Svepande formuleringar om framtida elsystem övertygar inte”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Ledamöter i Kungl Vetenskapsakademien: Är ett svenskt elsystem utan kärnkraft det bästa vi kan bygga med givna förutsättningar och krav?</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Magnus Olofsson, tekn dr i elektriska energisystem och tidigare generaldirektör:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/kapaciteten-i-elnatet-ar-huvudfragan">”Kapaciteten i elnätet är huvudfrågan”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Magnus Olofsson, tekn dr i elektriska energisystem: Ska den förnybara elproduktionen i norr komma till sin rätt behövs skyndsamt ett starkare nationellt elnät.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>SLUTREPLIK DN DEBATT 3/6</b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.dn.se/debatt/osakligt-pasta-att-ny-karnkraft-ar-nodvandigt">”Osakligt påstå att ny kärnkraft är nödvändigt”</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">Sju energiforskare: Flera partiföreträdare och andra debattörer har utan saklig grund hävdat att ny kärnkraft är nödvändig.​</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Av: Ann-Christine Nordin</span></div> Wed, 10 Jun 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-blir-hedersdoktor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Chalmersprofessor-blir-hedersdoktor.aspxChalmersprofessor blir hedersdoktor<p><b>​Bo Håkansson, professor i medicinsk teknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, har utsetts till medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Bo Håkanssons världsledande forskning kring fortledning av ljudvågor i mänskligt ben har resulterat i en hörapparat, med hudpenetrerande implantat förankrat i skallbenet, som idag finns att tillgå över hela världen och har haft livsavgörande betydelse för personer med hörselnedsättning.</span><div><br /></div> <div>Han står även bakom vidareutvecklingen och den industriella satsningen på hörapparater med högtalaren implanterad så att huden är intakt, med ett uppenbart fokus på att forskningsframgångar ska komma individer och samhälle till nytta.  </div> <div><br /></div> <div>– Benledningshörsel har engagerat mig ända sedan min doktorandtid på Chalmers för mer än 40 år sedan, säger Bo Håkansson. Jag känner mig mycket glad och hedrad över utnämningen till hedersdoktor. Det har under årens lopp varit en sann glädje att samverka med kollegorna vid den medicinska fakulteten och öronkliniken.</div> <div><br /></div> <div>I sin motivering till utnämningen lyfter Sahlgrenska akademins styrelse också samverkansprojektet kring utvecklingen av viljestyrda handrörelser i armproteser, där Bo varit en av initiativtagarna, som har väckt stor internationell uppmärksamhet.</div> <div><br /></div> <div>I motiveringen framhålls att &quot;forskningsframgångarna har inneburit industriell expansion i Göteborgområdet med företagen Cochlear, Oticon Medical och Integrum, för att nämna några. Förutsättningen för de translationella forskningsprojekt som har utvecklats inom området vid Sahlgrenska akademin är det nära samarbetet med professor Bo Håkansson och Chalmers tekniska högskola.&quot;</div> <div><br /></div> <div>– Teknik och hälsa är ett viktigt samverkansområde för Sahlgrenska akademin och Chalmers, där Bo Håkansson gjort mycket starka insatser. Han är en mycket värdig hedersdoktor, säger Agneta Holmäng, professor och dekan vid Sahlgrenska akademin i en kommentar och välkomnar samtidigt fortsatt samarbete.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Läs mer</strong></div> <div><a href="https://sahlgrenska.gu.se/forskning/aktuellt/nyhet//nyutnamnd-hedersdoktor-vid-sahlgrenska-akademin.cid1687454" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Nyutnämnd hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mot-pionjarerna-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Pionjärerna som möjliggjorde benförankrade hörapparater </a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Belonas-for-protesforskning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Belönas för protesforskning - 2017 ISPO Brian &amp; Joyce Blatchford Award</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bo-hakansson.aspx">Bo Håkansson</a>, professor i medicinsk teknik på institutionen för elektroteknik vid Chalmers, </div> <div>telefon: 031-772 18 07, e-post: <a href="mailto:%20boh@chalmers.se">boh@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div>Tue, 02 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspxTankestyrda armproteser med känsel – nu i vardagen<p><b>​Amputerade patienter kan för första gången uppleva konstgjord känsel genom tankestyrda armproteser som de använder till vardags. Tre svenskar har sedan flera år en sådan protes – som innehåller ett av världens mest integrerade gränssnitt mellan människa och maskin.</b></p>​<span style="background-color:initial">Framstegen är världsunika: Patienterna har levt sina vanliga liv, med tankestyrda proteser, i upp till sju år. I uppemot tre år har de också upplevt en ny funktion i vardagen – beröringskänsel i proteshanden.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><a href="https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1917537" target="_blank">En studie som publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine​</a> visar att proteserna fungerar på ett naturligt sätt i patienternas dagliga liv.​<br /><span style="background-color:initial"></span><div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20teori%20om%20fantomsmärtor%20visar%20vägen%20mot%20effektivare%20behandling/max_ortiz_catalan_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Max Ortiz Catalan" style="margin:5px;height:252px;width:215px" /><div>Forskningen leds av <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, docent i medicinteknik på Chalmers, i samarbete med <a href="https://www.sahlgrenska.se/" target="_blank">Sahlgrenska Universitetssjukhuset</a>, <a href="https://www.gu.se/" target="_blank">Göteborgs universitet</a> och företaget <a href="https://integrum.se/" target="_blank">Integrum</a> i Göteborg. Forskare i Österrike och USA har också bidragit till den senaste studien.</div> <div><br /></div> <div>– Vår studie visar att en proteshand som förankras i skelettet, och styrs med implanterade elektroder, kan göra mycket mer precisa rörelser än en konventionell proteshand. Funktionen förbättras ytterligare när vi återskapar förmågan att uppfatta beröringstryck, som innebär att patienterna känner hur hårt de ska greppa olika föremål. Över tid har patienterna blivit allt bättre på att uppfatta även små tryckförändringar mot proteshanden, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/patient_340x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Patient med armprotes" style="margin:5px;height:402px;width:270px" /><div>– Men det viktigaste resultatet i studien är att den här typen av protes kan vara en kliniskt genomförbar ersättning för en förlorad arm. Oavsett hur sofistikerat ett neuralt gränssnitt är så kan det bara göra verklig nytta om det finns en säker och långsiktigt stabil koppling mellan patienten och protesen. Vi har nu visat detta för första gången, med en armprotes som kan styras tillförlitligt och förmedla känsel, i patienternas vardag. </div> <div><br /></div> <div>Sedan de fick sina proteser har de använt dem kontinuerligt i både yrkesliv och på fritiden.</div> <div><br /></div> <div><em style="background-color:initial">En av patienterna i studien har haft sin tankestyrda armprotes sedan början av 2017, och har haft konstgjord känsel i den sedan september 2018. </em><br /></div> <div> <div><em>– Protesen har förändrat mitt liv väldigt mycket, säger han. Den traditionella hylsprotesen som jag hade förut var ett hjälpmedel som jag bar. Den nya protesen känns inte som något som jag bär utan som en del av mig. Jag använder den hela dagarna, så för mig är det så naturligt, det är inget jag tänker på egentligen.</em></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Detta gör protesen unik</strong><br /></div></div> <div>Armprotesen är unik eftersom den kombinerar flera olika egenskaper som inte har visats tillsammans hos någon annan liknande teknologi i världen:</div> <div><br /></div> <div><div><ul><li>Protesen har en permanent koppling till patienternas nerver, muskler och överarmsben.</li> <li>Den har både tankestyrning och konstgjord känsel.</li> <li>Patienterna behöver inte bära med sig någon tillhörande utrustning utanför kroppen, såsom batteri eller dator.</li> <li>Tekniken har inte bara visat sig fungera under en kortare period i en kontrollerad labbmiljö. Den används fortlöpande av patienterna under alla deras vardagliga aktiviteter, utan hjälp från forskarna.​</li></ul> <div><span style="background-color:initial">Den nyaste delen av teknologin, konstgjord känsel, utgår från tre trycksensorer i protesens tumme. Signalerna från dem överförs via ett implanterat gränssnitt i armstumpen till nerver som leder mot hjärnan. Patienterna kan därmed känna när de tar tag i ett föremål och hur hårt de trycker, vilket är avgörande för att efterlikna en biologisk hand.</span><br /></div></div></div> <div><div><br /></div> <div>– Idag är det inte sensorerna som är flaskhalsen för att skapa konstgjord känsel, säger Max Ortiz Catalan. Utmaningen är att skapa neurala gränssnitt som sömlöst kan överföra stora mängder artificiellt insamlad information till nervsystemet, på ett sätt som användaren kan uppfatta naturligt och utan ansträngning.</div> <div><br /></div> <div>Operationerna inom projektet har gjorts på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ledda av professor Rickard Brånemark och doktor Paolo Sassu. Målet för hela det Chalmersledda forskarlaget och Integrum är att utveckla en brett tillgänglig produkt, som kan fungera för så många som möjligt av de över en miljon människor som lever med en amputerad arm eller ett ben runt om i världen.</div> <div><br /></div> <div>– Just nu deltar de svenska patienterna i vår kliniska validering av teknologin för armproteser, säger Max Ortiz Catalan. Vi räknar med att detta system kommer att bli tillgängligt även utanför Sverige inom ett par år. Vi gör också stora framsteg med en motsvarande teknologi för benproteser, som vi planerar att implantera hos en första patient senare i år.</div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/Max_och_patient_750x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Max Ortiz Catalan med patient" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><br /><br /><br /></div> <div><div><br /></div> <div><em>Max Ortiz Catalan under en uppföljning med en patient i Chalmers-labbet Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory.​</em></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Mer om: Hur tekniken fungerar</span></h2></div> <div><span></span><span style="background-color:initial"> <div>Armprotesens styrsystem kallas för E-Opra, och baseras på implantatsystemet Opra från Integrum AB. Implantatsystemet förankrar protesen i skelettet i amputationsstumpen genom så kallad osseointegration (osseo = ben). Samtidigt fästs elektroder på muskler och nerver inne i amputationsstumpen. E-Opra skickar signaler åt båda hållen mellan protes och hjärna, precis som i en biologisk arm. </div> <div><br /></div> <div>Protesen styrs med tankekraft, via de viljestyrda elektriska muskel- och nervsignalerna i armstumpen, som elektroderna fångar upp. Signalerna leds till implantatet, som går genom huden och kopplas till protesen. De leds sedan till ett inbäddat kontrollsystem som forskarna har utvecklat. Det är tillräckligt litet för att få plats inuti protesen, och behandlar signalerna med sofistikerade avkodningsalgoritmer med hjälp av artificiell intelligens. Resultatet blir styrsignaler till proteshandens rörelser.</div> <div><br /></div> <div>Den konstgjorda känseln utgår från trycksensorer i protestummen. Signalerna från dessa omvandlas av kontrollsystemet i protesen till elektriska signaler, som sedan stimulerar en nerv i armstumpen. Nerven leder till hjärnan, som därmed uppfattar trycknivån mot handen.</div> <div><br /></div> <div>Implantatsystemet kan kopplas till alla kommersiellt tillgängliga proteser, så att de kan fungera mer effektivt.​</div> <div><br /></div> </span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/Tankestyrd_protes_illustration_400x311px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Illustration av tankestyrd armprotes" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial"><em>Protesen är direkt kopplad till patientens nerver, muskler och skelett. De neurala gränssnitten består av elektroder runt de kapade nerverna. De muskulära gränssnitten består av elektroder som är implanterade i biceps och triceps. Skelett-gränssnittet har en titanskruv som är osseointegrerad i överarmsbenet – det innebär att bencellerna fäster direkt på den – vilket ger mekanisk stabilitet. En komponent i skelett-gränssnittet leder ut ur kroppen genom huden och kopplas till protesen. Elektriska kontakter som är inbäddade i skelett-gränssnittet levererar dubbelriktad kommunikation mellan protesen och elektroderna som är implanterade i nerver och muskler.</em><br /></span><span style="background-color:initial"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Hur den konstgjorda känseln upplevs</h2> <div>Människor som förlorar en arm eller ett ben upplever oftast fantomkänslor, alltså att den saknade kroppsdelen finns kvar. När trycksensorerna i protestummen reagerar upplever patienterna i studien att förnimmelsen kommer från deras fantomhand. Var på fantomhanden det är varierar mellan patienterna, beroende på vilka nerver i armstumpen som tar emot signalerna. Det lägsta trycket kan upplevas som att huden nuddas med spetsen av en blyertspenna. Med ökande tryck blir förnimmelsen starkare och allt mer ”elektrisk”.</div></div></span></div> <div><span style="background-color:initial"><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om: Forskningen</h2> <div>Den aktuella studien behandlar patienter som är amputerade ovanför armbågen. Det användningsområdet ligger närmast en färdig produkt. Forskargruppen arbetar parallellt med ett anpassat system för amputationer nedanför armbågen. Där finns det, i stället för ett stort ben, två mindre ben som implantatet ska förankras i. Gruppen arbetar också med att anpassa systemet för benproteser.</div> <div><br /></div> <div>Utöver tillämpningen i proteser ger det permanenta gränssnittet mellan människa och maskin helt nya vetenskapliga möjligheter för att studera hur människans muskel- och nervsystem fungerar.</div> <div><br /></div> <div>Max Ortiz Catalan leder labbet <a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/" target="_blank">Biomechatronics and Neurorehabilitation Laboratory på Chalmers​</a>. Han håller också på att etablera det nya Center for Bionics and Pain Research på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i tätt samarbete med Chalmers och Göteborgs universitet. Där kommer teknologin att utvecklas vidare och implementeras kliniskt.</div> <div><br /></div> <div>Forskningen har finansierats av Stiftelsen Promobilia, IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, Region Västra Götaland (ALF-anslag), Vinnova, Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet, ERC.</div> <div><br /></div> <div>Chalmers utvecklar sin samverkan med sjukvården och den medicinska forskningen genom <a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/Sidor/default.aspx">styrkeområde Hälsa och teknik</a>.<br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Tankestyrda%20armproteser%20med%20känsel%20har%20blivit%20en%20del%20av%20vardagen/mindcontrolled_prosthesis_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tankestyrd preotes med känsel" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>Med protesen kan patienterna känna föremålet när de tar tag i det och veta ​hur hårt de trycker, vilket är avgörande för att efterlikna hur en biologisk hand​ fungerar.​​</em></span><span style="background-color:initial"><em>​</em></span><br /></div></span><span style="background-color:initial"><div><br /></div> <div><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">För mer information, kontakta</span><br /></div></div> <div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, institutionen för elektroteknik, Chalmers, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se%E2%80%8B">maxo@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Johanna Wilde<br /></em></div> <div><em>Porträttfoto på Max Ortiz Catalan: Oscar Mattsson</em></div> <em> </em><div><em>Film och övriga foton: Johan Bodell</em></div> <em> </em><div><em>Illustration: Sara Manca /Yen Strandqvist</em></div></span></div></div></div>Wed, 29 Apr 2020 23:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Fokus-pa-mekanismerna-som-hindrar-jamstalldhet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Fokus-pa-mekanismerna-som-hindrar-jamstalldhet.aspxFokus på mekanismerna som hindrar jämställdhet<p><b>​Varför går jämställdhetsarbetet så trögt och långsamt framåt – trots lagstiftning, officiell retorik och politiska initiativ? Enligt Nanna Gillberg finns svaret i informella och ofta omedvetna mekanismer som påverkar oss alla.</b></p>​<span style="background-color:initial">Nanna Gillberg är forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, dessutom författare och ofta anlitad föreläsare inom digitalisering, jämställdhet och arbetsmiljö. Nätverket <a href="/sv/institutioner/e2/natverk/wise/Sidor/default.aspx">Women in Science (WiSE) </a>bjöd in henne till Chalmers för att hålla en <a href="https://sv-se.invajo.com/event/wisewomeninscience/wiseworkshopwithnannagillberg" target="_blank">workshop med rubriken ”Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse”</a>.</span><div>Så lyder även titeln på en av Nanna Gillbergs böcker, som sätter fokus på informella mekanismer bakom ojämställdhet. Därifrån hämtade hon konkreta och forskningsunderbyggda exempel till workshopens inledande del.</div> <div><br /></div> <div><strong>Könstillhörighet definierar förväntningar</strong></div> <div>– Sorteras kvinnor verkligen bort i rekryteringsprocesser bara för att de är kvinnor? Och värderas kvinnor systematiskt lägre i olika sammanhang? Ibland kan det i debatten om jämställdhet låta som om frågan är öppen för tyckande. Men varför tycka när det finns gott om forskning som visar att det faktiskt är så?, säger Nanna Gillberg.</div> <div><br /></div> <div>Undersökningar visar att barn redan i sexårsåldern tycker att intelligens är en egenskap män har i högre grad än kvinnor. I skolan får pojkar snabbare hjälp och uppmärksamhet av läraren, som gärna låter flickor utveckla sin tålmodighet och sina omvårdande egenskaper i rollen som hjälpreda. Dessa informella attityder om hur pojkar/män respektive flickor/kvinnor ska bete sig grundläggs tidigt och följer oss genom livet.</div> <div><br /></div> <div>– Manliga saker kan användas av alla, feminina ting är däremot bara för flickor och kvinnor. Män kan företräda mänskligheten. Kvinnor representerar enbart sig själva. I en traditionell parrelation definierar makens status och yrkesroll vilka möjligheter som är öppna för hustrun – inte bara när det gäller karriären utan även sådant som kroppslängden. </div> <div><br /></div> <div>I exempel efter exempel visar Nanna Gillberg hur män, eller snarare den person som uppfattas som en man, rankas högre än kvinnor. Manliga lärare värderas högre än kvinnliga medan manliga studenters förmåga överskattas jämfört med dem som uppfattas ha en kvinnlig könstillhörighet.</div> <div><br /></div> <div>– Om kvinnor vill bli sedda som framgångsrika sker det ofta till priset av negativa uppfattningar om deras person, framhåller hon. Kvinnliga karriärister kan uppfattas som kompetenta, men de flesta vill inte ha dem i sin närhet. Kvinnor belönas med bekräftelse från omgivningen när de uppvisar vad som anses vara ett typiskt kvinnligt beteende. Samtidigt kan de då bli ifrågasatta som ledare, eftersom kvinnlighet konstrueras som manlighetens motsats och ledarskap, kompetens och auktoritet är manligt könsmärkta.</div> <div><br /></div> <div><strong>Jämställdhetsarbete behövs i vardagen</strong></div> <div>– Ni som är här på workshopen idag har redan insett problemet – det är därför ni är här, säger Nanna Gillberg. De som verkligen skulle behöva höra detta söker sig inte självmant hit. Därför måste vi se till att jämställdhetsintegrering kommer upp på dagordningen. Arbetet för att öka jämställdhet och diversifiering behöver komma in i den ordinarie verksamheten. Det ska inte vara något som ligger vid sidan av, ska inte gå att välja bort eller bocka av en gång för alla.</div> <div><br /></div> <div>Workshopens andra del ägnas åt gruppdiskussioner om vad som kännetecknar en inkluderande arbetsplats och hur hinder kan överbryggas. Engagemanget i rummet är påtagligt. Nanna Gillberg leder sedan en gemensam genomgång. Slutligen formuleras en handlingsplan med konkreta åtgärder och hållpunkter. Listan omfattar alltifrån utbildningsinsatser till mångfaldsperspektiv vid rekrytering och vikten av att tydliggöra värderingar i vardagen.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Nanna%20Gillberg,%20WiSE/Workshop_DSC_9047_710x400px.jpg" alt="WiSE-workshop" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />​</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <h2 class="chalmersElement-H2"><br /></h2> <div><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tre frågor till Nanna Gillberg<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Nanna%20Gillberg,%20WiSE/Nanna_Gillberg_200x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /></h2> <div><strong style="background-color:initial">Hur tar sig de informella mekanismerna uttryck inom den akademiska världen?</strong><br /></div> <div>– I mångt och mycket ser det ut på liknande sätt som i samhället i övrigt. Kvinnor tar ofta på sig kollektiva uppgifter, det ”akademiska hushållsarbetet”*, medan män hellre ägnar sig åt sådant som tydligare gagnar deras egen meritering. Ofta sker detta helt frivilligt, och ger inte sällan beröm och bekräftelse då kvinnan utför något som anses ligga i linje med könsidentiteten. Kvinnor har inte heller tillgång till informella nätverk i samma utsträckning. Därmed kan de gå miste om den hjälp och de fördelar som ett stödjande nätverk innebär för den akademiska karriären. <br /><span style="background-color:initial">* Läs mer: <a href="http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1302038/FULLTEXT01.pdf" target="_blank">Om akademiskt hushållsarbete och dess fördelning​</a>, av Sara Kalm, docent vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet</span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Varför tar jämställdhetsintegrering så lång tid?</strong></div> <div>– Om vi fortsätter jämställdhetsarbetet i nuvarande takt beräknas samhället bli jämställt år 2205. Det är om 185 år! Sverige sägs ju vara ett av världens mest jämställda länder, där alla formella hinder för att nå jämställdhet är borttagna. Men våra föreställningar om hur kvinnor och män ska vara håller oss fortfarande i ett järngrepp även om vi tror oss vara upplysta och medvetna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad krävs för att det ska bli förändring?</strong></div> <div>– Strukturer går inte att förändra om man inte inser problemet. Dessutom, om en förändring ska bli bestående, behöver man förhålla sig känslomässigt och känna äkta engagemang. Chefer och ledare har ett ansvar att visa vägen och vara föredömen. ’Metoo’ satte ljuset på gamla missförhållanden och normer som inte längre är okej. Jag ser tecken på att ett nytt förhållningssätt börjar växa fram, där jämställdhet och inkludering är en naturlig del av att vara ledare och medmänniska. Med den inställningen går det inte längre att sopa sådana orättvisor under mattan. </div> <div>– Det finns förstås ledare som agerar mer av socialt tryck än av egen övertygelse, men det är i alla fall ett steg i rätt riktning. Medvetenheten har helt klart ökat och jag ser de ungas engagemang som en stark framtidskraft.</div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Om Nanna Gillberg</span><br /></div> <div> <div>Nanna Gillberg är forskare, författare och föreläsare i företagsekonomi samt biträdande föreståndare vid Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hennes tre huvudsakliga expertområden är digitalisering, jämställdhet och arbetsmiljö. Hon är författare till böcker som ”Påsatt och avskärmad – i en uppkopplad värld” (2019) och ”Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse” (2018).</div> <div><a href="https://www.nanna-gillberg.com/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Nanna Gillberg på hennes hemsida</a></div> <div><br /></div> <div>Text och foton från workshopen: Yvonne Jonsson<br />Porträttfoto på Nanna Gillberg: Frances Löfvenholm​<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Hallå, Eva Lendaro, projektledare för Women in Science. Hur jobbar WiSE för ökad jämställdhet och inkludering?</h2> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Nanna%20Gillberg,%20WiSE/EvaLendaro_300x400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Eva Lendaro" style="margin:5px;width:180px;height:243px" />–</span><span style="background-color:initial"> ​</span><span style="background-color:initial">Att kvinnor är underrepresenterade kan utgöra en osynlig barriär genom att sända falska signaler om att personer av kvinnligt kön inte är tillräckligt dugliga för att lyckas nå toppen av den akademiska pyramiden. Det är svårt att ändra sådana negativa stereotyper, särskilt innan dess kvinnor har blivit mer jämlikt representerade. Något vi emellertid kan göra är att försöka minska de psykologiska hindren genom att stärka kvinnors beslutsamhet att lyckas och deras tilltro till sig själva. WiSE vill vara ett stöd genom att anordna aktiviteter såsom seminarier med framgångsrika kvinnliga forskare som förebilder och även evenemang kring teman relaterade till WiSE vision. Den här workshopen med Nanna Gillberg är ett bra exempel på det, säger Eva Lendaro, projektledare för WiSE och doktorand vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.</span><br /></div></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Kalendarium/WiSE/WiSE_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Om Women in Science</h3> <div>Women in Science (WiSE) är ett nätverk med målet att stödja, inspirera och uppmuntra samarbete mellan kvinnor i den akademiska världen. Visionen är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att meritera sig för nya tjänster och lyckas i sina akademiska karriärer.</div> <div>Nätverket har sin hemvist vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.</div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/natverk/wise/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Women in Science​</a></div> <div><br /></div></div> Thu, 23 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Stiftelsens-pris-för-naturlig-kontroll-av-proteser.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Stiftelsens-pris-f%C3%B6r-naturlig-kontroll-av-proteser.aspxStiftelsens pris för naturlig kontroll av proteser<p><b>​Chalmersstiftelsens pris för 2020 tilldelas Max Ortiz Catalan, för hans arbete med naturlig kontroll av proteser genom osseointegrerade implantat.</b></p>​<span style="font-size:14px;background-color:initial">Chalmersstiftelsens pris år 2020 tilldelas Max Ortiz Catalan, docent vid institutionen för elektroteknik, för sitt arbete med naturlig kontroll av proteser genom osseointegrerade implantat.</span><div><br /><span style="font-size:14px;background-color:initial"></span><div><span style="font-size:14px">Priset består av 25 000 kronor i ett personligt bidrag samt 100 000 kronor för att finansiera ett event där Chalmers olika insatser inom pristagarens forskningsområde presenteras.<span style="white-space:pre"> </span></span></div> <div><br /> </div> <div><span style="font-size:14px">Så här lyder stiftelsens motivering till utmärkelsen:</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span> </div> <div><span style="font-size:14px"><em>&quot;Chalmersstiftelsen bildades 1994, med uppdraget att verka för att Chalmers bedriver forskning och utbildning på en internationellt hög nivå. Chalmers har sedan dess utvecklats i positiv riktning och visionen - Chalmers för en hållbar framtid - genomsyrar idag verksamheten. Inom denna vision ryms flera forskningsfält, inte minst i gränslandet mellan teknik och medicin. Chalmersstiftelsens pris utdelas årligen till person inom Chalmerssfären för förtjänstfullt, nyligen uppnått verksamhetsresultat som tydligt främjat högskolans utveckling. </em></span></div> <div><span style="font-size:14px"><em><br /></em></span> </div> <div><span style="background-color:initial"><i>Årets pris uppmärksammar fortsättningen på det världsledande samarbetet mellan Chalmers och Sahlgrenska som startade när PI Brånemark på 70-talet bjöd in Chalmers i den dynamiska forskningen kring osseointegrerade titanimplantat.</i></span><span style="font-size:14px"><em> Pristagaren Max Ortiz Catalan utnyttjar, genom en god förmåga att samarbeta med andra och med patienternas bästa för ögonen, ny teknologis alla möjligheter att förbättra livskvalitet för olycksdrabbade patienter.</em></span></div> <div><span style="font-size:14px"><em><br /></em></span> </div> <div><span style="font-size:14px"><em>Årets pristagare arbetar framgångsrikt för att forskningsresultat ska komma alla behövande tillgodo. I det ansvaret ligger också att utnyttja medias intresse för att berätta om avgörande framsteg. Genom aktivt, och skickligt, kommunikationsarbete har pristagaren lyckats göra stora delar av världen medveten om de avgörande framsteg som har skett på Chalmers. Dessa framsteg har han själv varit starkt bidragande till. Han har varit en av Chalmers flitigast förekommande talespersoner internationellt under flera års tid, och har stor betydelse för bilden av Chalmers i världen&quot;.</em></span></div> <div><span style="font-size:14px"><em><br /></em></span> </div> <div><span style="font-size:14px">Chalmersstiftelsens styrelse fattade beslutet på underlag från en jury bestående av Per Olof Arnäs, fakultetsrådet och stiftelsens styrelse, Claes Niklasson, Chalmersska Ingenjörsföreningen, Anna Dubois, prorektor och Jonathan Sjölander, Chalmers Studentkår. Assisterande var Christian Borg, pressansvarig och Mattias Königsson, Chalmersstiftelsen.</span></div> <div><br /> </div> <div><b>Text:</b> Erik Krång</div> <div><b>Bild:</b> Anna-Lena Lundqvist</div> <div><br /> </div> </div> ​Thu, 16 Apr 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sa-samarbetar-Sahlgrenska-med-Medicinteknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Sa-samarbetar-Sahlgrenska-med-Medicinteknik.aspxSå samarbetar Sahlgrenska med Chalmers nya program<p><b>Ett nära samarbete med Sahlgrenska akademin och universitetssjukhuset är unikt för Chalmers nya program Medicinteknik. Men hur kommer det samarbetet att gå till och hur ser arbetsmarknaden ut efter avslutade studier?</b></p>​<span style="background-color:initial">– Behovet av högutbildade ingenjörer som driver utvecklingen och användandet av avancerad medicinteknik har ökat lavinartat, säger Mikael Elam, professor och överläkare vid Sahlgrenska akademin och universitetssjukhuset. </span><div><br /> </div> <div>En operationssal ser till exempel helt annorlunda ut i dag jämfört med när han började arbeta kliniskt på Sahlgrenska universitetssjukhuset i början av 1980-talet. Numera arbetar man ofta i så kallade hybridsalar där operation och diagnostik pågår samtidigt. En sådan sal kan innehålla upp till 150 olika medicintekniska utrustningar som i realtid genererar data som påverkar operationen och hanteringen av patienten under arbetets gång. </div> <div>– Samtidigt som man ska hålla koll på all denna data är vi också i stort behov av beslutsstöd. Till exempel en algoritmutveckling som kan ge en sammanfattande bild av hur man ska tolka all den här informationen, säger Mikael Elam. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">AI kan spela en avgörande roll</h3></div> <div>Där kan utvecklingen av artificiell intelligens spela en avgörande roll i framtiden. Något som man också lär sig att använda i utbildningen. </div> <div>– AI kan hjälpa oss att till exempel tolka röntgenbilder eller svårtydda bilder på cellnivå, men först behöver det utvecklas algoritmer för det. Algoritmer kommer att kunna lösa den första grovsorteringen, och även skapa större enhetlighet i bedömningar – algoritmer har aldrig ”en dålig dag på jobbet”. Sedan kommer det alltid finnas specialister som kommer behöva göra den medicinska slutbedömningen i komplicerade fall, säger han. </div> <div><br /> </div> <div>Chalmers har tidigare haft ett nära samarbete med Sahlgrenska i en mängd olika projekt på avancerad nivå som har visat sig vara framgångsrika. </div> <div>– Exjobb och avhandlingar från Chalmers har förflyttat gränserna för hur vi opererar, behandlar och tolkar bilder. Därför behöver vi den här typen av samarbete även på grundnivå. Min förhoppning är att vi långsiktigt inte bara ska utveckla nya tekniker utan även bli bättre på att hantera och utnyttja befintlig teknik. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Får testa projekt i verklig miljö</h3></div> <div>Studenterna i Medicinteknik kommer få ta del av gästföreläsningar från Sahlgrenska och också jobba i kliniska miljöer för att kunna testa sina utvecklingsprojekt i verkligheten. </div> <div>– Man kommer själv ta reda på vad för behov det finns inom sjukvården och ständigt ha en nära dialog med vårdpersonalen. Man får också lära känna personer i branschen tidigt i utbildningen vilket ger studenterna ett fantastiskt nätverk redan från start. Jag ser också att sjukvården i framtiden kommer behöva egen kapacitet som kan förstå och utveckla medicinteknik på plats.</div> <div><br /> </div> <div>En annan väg som man kan gå efter utbildningen är att starta eget eller arbeta för ett bolag som har specialiserat sig på medicintekniska produkter. Ett sådant är Elekta som har inriktat sig på skonsam strålbehandling av cancer. Deras medicintekniska utrustning finns på sjukhus runt om i hela världen. </div> <div>– Grundproblematiken har alltid varit hur man ska se till att strålningen fokuseras på cancercellerna och inte skadar den friska vävnaden runt omkring. I dag är det standard att ta bilder av tumör och omgivande organ innan behandlingen. Problemet är att kroppens mjuka vävnader rör på sig och ändrar form, och kan ha bytt position när det väl är dags för strålningen, säger Jonas Gårding, forskningsledare på Elekta.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">I behov av kreativa ingenjörslösningar</h3></div> <div>I bolagets största utvecklingsprojekt någonsin med grund i ett forskningssamarbete med Utrecht i Holland lyckades man närma sig lösningen med hjälp av ett forskningssamarbete med sju universitetssjukhus. Resultatet blev en MR-styrd strålbehandling som ger möjlighet till visualisering i realtid under behandlingen.  </div> <div>– På pappret var det ett utmanande teknikprojekt eftersom MR och strålbehandling egentligen är inkompatibla med varandra på grund av fysiken. Vi var i behov av kreativa ingenjörslösningar för att dessa apparater inte skulle störa ut varandra. </div> <div><br /> </div> <div>Elektas innovation finns idag i klinisk drift på ett 20-tal platser runt om i världen, bland annat på Uppsalas akademiska sjukhus och behandlingen har hittills varit framgångsrik. </div> <div>– Men det räcker inte bara med att ha en produkt som man vet är tekniskt framstående. Det behövs evidens från kliniska studier som bekräftar nyttan för patienterna. Det är vad vi håller på med nu tillsammans med våra kliniska partners. Vi loggar alla behandlingar och följer upp hur det går för patienterna, säger han. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Breda valmöjligheter efter studierna</h3></div> <div>Som en ingenjör från programmet Medicinteknik på Chalmers har man bredare valmöjligheter än att bara arbeta med tekniken på en utvecklingsavdelning, menar han. </div> <div>– Man kan arbeta med att definiera behovet av nya produkter, arbeta i gränssnittet mellan kunderna och utvecklingsavdelningen och även kvalitetsfrågor. Vi har alltid behov av duktiga ingenjörer hos oss på Elekta och arbetsmarknaden är bra. </div> <div><br /> </div> <div>Själv började han arbeta med medicinteknik för 25 år sedan och menar att det känns svårt att tänka sig att göra någonting annat än just det. </div> <div>– Det är en fantastisk och omtumlande upplevelse att se hur ens produkter används i skarpt läge på sjukhusen och faktiskt hjälper människor. Den erfarenheten är väldigt motiverande att ha i arbetet med att ta fram nya medicintekniska lösningar.</div> <div><br /> </div> <div>Text: Vedrana Sivac<br />Foto: <span>Henrik Sandsjö​</span></div> <div><br /> </div> <div><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Medicinteknik.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om programmet Medicinteknik</a><br /><a href="https://quiz.mystudy.fit/u/chalmers-tekniska-hogskola/p/medicinteknik" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Gör ett test för att se om programmet är rätt för dig​</a></div> <div><a href="https://www.elekta.com/radiotherapy/treatment-delivery-systems/unity/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Elektas innovation </a></div>Tue, 14 Apr 2020 20:30:00 +0200