– Labbet är unikt genom att vår forskning här omfattar ett av de mest djupgående gränssnitten mellan människa och maskin som är kliniskt möjligt att genomföra, och som dessutom på ett betydande sätt underlättar vardagslivet för patienterna, säger Max Ortiz Catalan, docent vid institutionen för elektroteknik. Han är forskaren bakom världens första robotarm, kopplad till patientens skelett, nerver och muskler, vilket gör det möjligt att känna sinnesintryck via protesen.
Den första patienten fick sin robotarm inopererad 2013 och har hittills följts av ytterligare fem personer. Under 2020 planeras allt vara redo för att den första tankestyrda benprotesen ska kunna börja användas. Laboratoriet på Chalmers är navet för att utveckla och testa proteserna, samt för att utvärdera hur väl tekniken fungerar för patienterna. Det handlar om att återställa livskvalitet efter traumatiska händelser som lett till amputation eller nedsatt rörelseförmåga.
– Patienterna är nöjda och uppger att de kan leva ett mer normalt vardagsliv med proteserna. I det här nya labbet har vi mycket bättre möjligheter att faktiskt mäta och kvantifiera funktionen och användbarheten. Det är ovärderligt i det fortsatta forskningsarbetet och för att förbättra protesernas funktionalitet ytterligare, säger Max Ortiz Catalan.
Bland annat utvecklar forskarna funktionen för konstgjord känsel, då sensorisk information skickas från protesen tillbaka till hjärnan. Forskning bedrivs även framgångsrikt kring fantomsmärtor och behandlingsmetoder för detta som bygger på så kallad motorisk fantomstyrning – en ny behandlingsform som Max Ortiz Catalan har utvecklat.
De nya labblokalerna invigdes den 25 september i EDIT-huset på Chalmers. Vid invigningsceremonin deltog samarbetspartners, representanter från stiftelser, forskare samt doktorander från Max Ortiz Catalans forskarlag.
Den nya utrustningen i labbet har möjliggjorts bland annat genom en donation på 5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. Laboratoriet och verksamheten har byggts upp i nära samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset och företaget Integrum AB.
Patienten Rickard Normark greppade saxen och klippte bandet vid invigningen. Hans armprotes är fäst med en titanskruv direkt i skelettet via en hudgenomföring i amputationsstumpen. Metoden kallas osseointegration. Protesen är även kopplad via elektroder till hans nervsystem, vilket ger honom känselintryck när han använder den. Därmed blir det möjligt att tankemässigt styra protesen och känna att den konstgjorda armen är en del av den egna kroppen.
Max Ortiz Catalan (tvåa från vänster) berättade om den pågående forskningen för representanter från Stiftelsen Promobilia samt professor Bo Håkansson (till höger).
Industridoktorand Alexander Thesleff demonstrerade med hjälp av gästforskaren Victoria Lang hur det nya medicinska löpbandet kommer att användas för att analysera data från patienter med benproteser.
Laboratoriet innehåller också avancerad EEG-utrustning för att mäta hjärnaktiviteten hos patienterna, vilket doktoranden Eva Lendaro och Max Ortiz Catalan demonstrerade under invigningen.
Text: Yvonne Jonsson
Foto: Johan Bodell
För mer information kontakta