Invigning av SahlBEC Lab
​Foto: Björn Forsman​​​​

Nytt labb ska ge bättre diagnos och behandling av sjukdomar

Bättre diagnostik och behandling av en lång rad sjukdomar – allt från stroke och epilepsi till cancer och trauma. Det är målet med det nya forskningslaboratoriet Sahlbec som nu är invigt.
Labbet ska utnyttjas för två lovande tekniker. Dels användningen av mikrovågor för medicinska ändamål, dels att med hjälp av supraledande sensorer registrera de ytterst svaga magnetfält som alstras av elektriska signaler i kroppen.

I teknisk mening kan man säga att Sahlbec labb handlar om att uppnå maximal avskärmning. Då gäller det elektriska och magnetiska fält. Men ur en annan synvinkel är syftet det rakt motsatta. Nämligen att integrera medicinteknisk forskning på Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet med verksamheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Inte minst för att underlätta för patienter som deltar i kliniska studier. Det är därför placeringen av laboratoriet som är så betydelsefull. 

– Och lokaliseringen har verkligen blivit otroligt bra. Bara några få steg till höger bakom sjukhusets huvudentré, alldeles bredvid radiologin, säger Henrik Mindedal, föreståndare för MedTech West. Han är projektledare för det nya laboratoriet, som med kringutrustning och installationer kostat drygt 15 miljoner kronor att bygga.

Laboratoriet är stort som en normal enrumslägenhet och ungefär halva ytan utgör anläggningen huvudnummer: Det avskärmade rummet. Ett rum vars golv, väggar och tak består av flera skikt av aluminium och så kallad Mu-metall, placerade på vissa inbördes avstånd från varandra. Det som uppnås med denna egenartade byggteknik är ett rum som effektivt stoppar både elektromagnetisk strålning – exempelvis radiovågor – och magnetiska fält. Och avskärmningen fungerar åt båda hållen. Inget slipper ut, inget sipprar in.

Forskare Andreas Fhager drivkraften från elektroteknik

SahlBEC Lab 1.jpg
Foto: Björn Forsman

Andreas Fhager, docent i biomedicinsk elektromagnetik på instutitionen för elektroteknik på Chalmers Tekniska Högskola, är en av de forskare som drivit på för att förverkliga Sahlbec labb – och hans grupp på elektroteknik kommer att bli bland de första att utnyttja anläggningen.

– Vi har bland annat ett projekt under ledning av docent Hana Dobsicek Trefna som handlar om att använda hypertermi, det vill säga uppvärmning med mikrovågor, för att behandla cancertumörer. Exempelvis tumörer i hals och huvud eller hjärncancer hos barn, berättar han.

Genom att rikta mikrovågor från olika håll kan tumören värmas upp till mellan 40 och 44 grader, utan att den omgivande, friska vävnaden påverkas. Tumören hålls uppvärmd under minst 60 minuter och behandlingen kan upprepas flera gånger.

– Med värmebehandlingen blir den ordinarie cancerbehandlingen, i form av strålning eller kemoterapi, mer effektiv. Man kan alltså uppnå samma resultat med lägre dos och därmed minska biverkningarna, säger Andreas Fhager.

Diagnostik med hjälp av mikrovågor
En annan teknik, där han har sitt eget forskningsfokus, handlar om diagnostik med hjälp av mikrovågor. Här finns ett antal medicinska tillämpningsområden, exempelvis vid stroke eller trauma, där det gäller att snabbt upptäcka och lokalisera blödningar för att kunna ge rätt behandling innan det är för sent. Även bröstcancertumörer kan diagnostiseras på liknande sätt, vilket betyder att man slipper använda röntgenstrålning.

– Jag skulle tro att det blir på något av dessa områden som vi startar den första kliniska studien i Sahlbec labb, säger Andreas Fhager.

Forskare inom magnetoencefalografi, MEG, kommer också att utnyttja laboratoriet. Gruppen leds av universitetslektor Justin Schneiderman på Göteborgs universitet. Även här finns det kopplingar till Chalmers Tekniska Högskola. Tekniken går ut på att kartlägga de elektriska signalerna i hjärnans neuroner genom att fånga upp de ytterst svaga magnetfält som alstras. Forskare på Mikroteknologi och nanovetenskap har bidragit med de supraledande sensorer som krävs. Metoden har stor potential, exempelvis när det gäller diagnos och behandling av epilepsi. Idag finns bara ett MEG-system i landet, vid Karolinska i Stockholm.

– Normalt används flytande helium för att kyla sensorerna och göra dem supraledande. Fördelen med de sensorer som utvecklats på Chalmers är att de blir supraledande vid en betydligt högre temperatur. Det gör att vi kommer att kunna kyla med flytande kväve i stället. Då kan vi flytta sensorerna närmare skallen och därmed fånga upp svagare magnetiska signaler än vad som hittills varit möjligt, förklarar Justin Schneiderman. 

Vid invigningen framkom att man på längre sikt också hoppas kunna utnyttja liknande detektering av magnetfält för att studera sjukdomar i mänskliga hjärtat, till exempel arytmier​

Text: Björn Forsman och Sandra Tavakoli

Kontaktinformation
Andreas Fhager, docent  vid institutionen för elektroteknik och chef för enheten biomedicinsk elektromagnetik, Chalmers. 
andreas.fhager@chalmers.se 


Sidansvarig Publicerad: ti 07 dec 2021.