Bo Håkansson, Mona Andersson och Anders Tjellström
Bo Håkansson, Mona Andersson och Anders Tjellström – ingenjören, patienten och läkaren – är de tre pionjärerna bakom den benförankrade hörapparaten BAHA, Bone Anchored Hearing Aid. Deras samarbete inleddes i slutet av 1970-talet och hittills har deras insatser bidragit till att hjälpa mer än 300 000 människor till bättre hörsel. Förklaringen till framgången är inte minst en ovanligt lyckad kombination av forskning och entreprenörskap.​​​​

Möt pionjärerna som öppnat en ny värld av ljud

​För 40 år sedan fick Mona Andersson i Göteborg chansen till ett nytt hörande liv. Hon blev en av tre patienter som då fick en alldeles ny sorts hörapparat, förankrad med en titanskruv i skallbenet, vilket var startpunkten för ett unikt samarbete mellan Chalmers och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Idag har närmare 300 000 människor världen över fått bättre livskvalitet tack vare sådana benförankrade hörapparater.
De känner varandra väl, patienten Mona Andersson, öronläkaren Anders Tjellström och Bo Håkansson, professor i medicinsk teknik. Under ett antal år, i slutet av 70-talet och början av 80-talet, hade de tät kontakt med varandra. Såväl Mona som Anders har hunnit bli pigga seniorer över 80 år, medan Bo fortfarande är yrkesverksam. Nu möts de tre igen för att dela med sig av minnen och berättelser om hur den benförankrade hörapparaten BAHA, Bone Anchored Hearing Aid, gick från prototyp till världssuccé.

– I de här korridorerna på Chalmers sprang jag titt som tätt, efter att jag gjort min operation, för att Bosse och hans medhjälpare skulle kunna utveckla själva hörapparaten och sedan ställa in den ordentligt, säger Mona som idag är den enda av de ursprungliga patienterna som ännu är i livet. Jag tyckte att det alltid var så roligt att komma hit och upptäcka nya ljud som jag kunde höra.

Titanskruv som förankring
Operationen, då Mona fick en titanskruv fäst i skallbenet bakom örat, utfördes av docent Anders Tjellström på Sahlgrenskas öronklinik. Året var 1977 och tekniken var ny och spännande.

Anders Tjellström
– Professor Per-Ingvar Brånemark hade några år tidigare utvecklat metoden som bygger på osseointegration och gör det möjligt att permanent förankra implantat i skelettet genom benvävnadens förmåga att växa samman med metallen titan. Först gjordes detta med titanskruvar i käkbenet, och när han sedan ville gå vidare och överföra metoden från tänder till hörapparater kom jag som öronläkare in i bilden, berättar Anders.

– Operationen är okomplicerad, fortsätter han. En cirka 4 millimeter lång titanskruv sätts in i skallbenet för att fungera som ett ankare där en hörapparat sedan fästs. Blir patienten av någon anledning inte nöjd kan man lätt plocka bort skruven, eller ersätta den med en ny, utan några bestående men.

Mona Andersson
– Jag tvekade aldrig att bli första patienten ut, säger Mona. Jag ville ju kunna höra! Ända sedan jag var tonåring hade jag kämpat med hopplösa och klumpiga hörapparater som inte riktigt kunde hjälpa mig.

Leder ljud genom ben istället för luft
Mona fick sin hörselnedsättning i början av 1940-talet efter att som fyraåring legat sjuk i scharlakansfeber med efterföljande öroninfektion. På den tiden fanns ännu inte möjligheten att behandla infektioner med penicillin.

– Benförankrade hörapparater passar patienter som har någon form av mekanisk hörselskada orsakad exempelvis av kronisk öroninflammation, bensjukdom eller medfödd missbildning, förklarar Anders. Patienternas hörselsnäcka fungerar då som den ska, men problemet sitter i mellanörat, där de små hörselbenen – hammaren, städet och stigbygeln – inte förmedlar ljudvibrationerna från trumhinnan vidare. 
Hörapparaten utnyttjar skallbenets förmåga att leda vibrationer i kroppen genom att ljudet går en alternativ väg till innerörat, via ben istället för luft.

Kompakt och funktionell
​Som ung doktorand på Chalmers i slutet av 1970-talet blev Bo Håkansson inkopplad på projektet. Nu 
behövde läkarna på Sahlgrenska hjälp av ingenjörskonsten. Hans uppgift blev att konstruera den första 
Bo Håkansson
prototypen till en benförankrad hörapparat som kunde fästas på patientens titanskruv. 

– En av utmaningarna var att få alla nödvändiga funktioner att rymmas och fungera inom ett och samma skal, som dessutom inte fick vara större än att det gick att placera bakom örat på patienten, berättar Bo och visar några exempel på tidigare varianter av hörapparater, där elektroniken var en separat, trådbunden enhet som patienten fick bära i fickan eller runt halsen. 

Omkring tre år efter Monas första operation var Bo så pass klar med sitt arbete att hon kunde få sin första benledningshörapparat.

– Det var en underbar känsla, säger Mona. Det är 40 år sedan men jag minns hur min värld växte när jag kunde uppfatta små ljud i vardagen, som en fluga som surrar i ett fönster eller isbitar som klirrar i ett glas. Tack vare BAHA har jag obehindrat kunna leva ett hörande liv, samtidigt som apparaten var liten och enkel att använda.

– När jag var klar med min doktorsavhandling 1984 hade vi kommit upp i ett antal av omkring 50 patienter som använde tekniken. Ibland ringde någon av dem och behövde snabb hjälp med hörapparaten som krånglade. Då fick man rycka ut och fixa problemet, inte minst viktigt om det var fredag och en date var inbokad för kvällen, då patienten förstås både ville höra bra och se bra ut, säger Bo och ler åt minnet.


Bilden är tagen i slutet av 1970-talet i hörsellabbet på Chalmers, där Mona Andersson får hjälp av Bo Håkansson att ställa in den nya hörapparaten, som fästs på den benförankrade titanskruven som hon fått inopererad bakom örat.​​
Foto: arkivmaterial från Chalmers


Lång väg mot världssuccé
Tack vare de noggranna vetenskapliga studier som Bo och hans doktorander efter hand utförde kring benledningshörsel byggdes viktig kunskap upp, som inte bara kunde bevisa att BAHA fungerar utan också besvara frågor om varför och hur. Detta kom att bli mycket värdefullt i den långa process som nu följde för att få tekniken etablerad och tillgänglig på marknaden.

– Inledningsvis var det många i forskarvärlden och inom industrin som tvivlade på tekniken och vi fick flera gånger rådet att satsa på något annat, säger Bo. Men vi visste att vi hade en bra idé och så småningom lyckades vi få acceptans för den. Ett viktigt steg på vägen var godkännandet från USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet. Totalt tog det 15 år innan sjukvården började ta in hörapparater som bygger på benledning i sitt ordinarie sortiment.

Idag är BAHA den etablerade behandlingsmetoden världen över för patienter som har hörselproblem på grund av ledningshinder. Det totala antalet människor som har blivit hjälpta har passerat 300 000 och ökar alltjämt. Göteborg har kommit att bli något av ett centrum för företag med verksamhet inom sådana hörselprodukter. Här finns idag världsledande företag som Cochlear Bone Anchored Solutions i Mölnlycke och Oticon Medical i Askim. 

Vad är det då som gjort arbetet med BAHA så framgångsrikt?
– Först och främst att vi jobbade tvärvetenskapligt och hade förmåga att kombinera forskning med entreprenörskap, säger Bo. Under årens lopp har ett gott samarbete vuxit fram mellan sjukvård, akademi och industri.

– Ja, och viktigt var också att avstånden var korta mellan oss, både geografiskt och samarbetsmässigt, fortsätter Anders. Vi förenade våra specialområden och hade samtidigt väldigt trevligt medan vi jobbade!

Grund för nya produkter och behandlingar
Kunskaperna som byggts upp under årens lopp har också kommit till nytta för att utveckla medicinska produkter, diagnosticering och behandlingsformer inom närliggande områden.

I slutet av nittiotalet började Bo Håkansson fundera på hur BAHA-hörapparaten skulle kunna vidareutvecklas för att bli mindre och enklare. Lösningen blev ett implantat, Bone Conduction Implant (BCI), som helt och hållet ligger under huden, mot skallbenet bakom örat. En tunn utvändig ljudmottagare fästs sedan enkelt med en magnet mot stället där implantatet finns. Därmed behövs ingen öppning i huden för någon titanskruv, som BAHA-tekniken bygger på och som kan orsakar hudproblem för vissa patienter. I en klinisk studie som inleddes 2012 använder idag totalt 16 patienter denna vidareutvecklade variant av hörapparaten, och erfarenheterna är mycket goda.

Ett nytt lovande forskningsområde är yrseldiagnostik​. Bo och hans kollegor har tagit fram utrustning som bygger på benledningsteknik för att ställa träffsäkrare diagnoser på ett sätt som också är skonsammare för patienten. Användningsområdet bedöms kunna bli stort eftersom yrsel och problem med balansen drabbar omkring hälften av alla över 65 år.

Såväl Bo Håkansson som Anders Tjellström har fått flera prestigefulla utmärkelser för sina insatser. Bo fick exempelvis motta ett av de allra främsta priserna som täcker alla discipliner inom medicinsk teknik, Otto Schmitt Award 2018, ett stort internationellt erkännande att få inom den medicintekniska världen. Anders promoverades 2009 till hedersdoktor vid Chalmers ​för sin framstående forskning kring skallbensförankrade implantat, och för sina stora insatser för tvärvetenskaplig samverkan mellan medicin, teknik och företag.

Fortfarande framtiden för sig efter 40 år
Idag har Mona två BAHA-hörapparater, en bakom varje öra dolda under hårlockarna. Under årens lopp har hon använt samtliga åtta olika generationer som finns av hörapparaten – från Bo Håkanssons första prototyp till mer avancerade modeller med inbyggda funktioner som exempelvis dämpning av omgivande buller. 
Att BAHA-tekniken fortfarande har framtiden för sig är både Anders och Bo överens om.

– Den här typen av hörapparater har kommit för att stanna, säger Bo. För de patienter med skadat mellanöra som behöver kraftfulla hörselhjälpmedel är BAHA oslagbar. 

Kaffet är urdrucket och samtalet går mot sitt slut. Innan de tre pionjärerna skiljs åt byter de mobilnummer med varandra. De vill ju enkelt kunna höras av framöver också, inte minst för gammal vänskaps skull.

Text: Yvonne Jonsson
Foto: Yvonne Jonsson (gruppbild samt bilder på Mona Andersson och Anders Tjellström)
Johan Bodell (bild på Bo Håkansson)

Vad är BAHA och hur fungerar benförankrade hörapparater?
BAHA
BAHA, Bone Anchored Hearing Aid, har blivit den etablerade behandlingsmetoden för patienter där problem i mellanörat hindrar normal hörsel. Benförankrade hörapparater använder kroppens naturliga förmåga att leda ljud genom benvävnad. Till skillnad mot vanliga hörapparater som förstärker ljud, leder ett benförankrat hörselimplantat ljudet förbi den skadade delen av örat, till hörselsnäckan i innerörat.
Via en titanskruv förankrad i skallbenet, som läkt fast genom så kallad osseointegration, kan ljudvibrationer från hörapparaten ledas till innerörat och ge personer med hörselnedsättning en helt naturlig ljudupplevelse. 
Illustration: Oticon Medical



För mer information kontakta
Bo Håkansson​​, professor på institutionen för elektroteknik vid Chalmers, 031-772 18 07, boh@chalmers.se
​​​

Publicerad: on 03 apr 2019. Ändrad: to 04 apr 2019