Nanna Gillberg
​Nanna Gillberg forskar om jämställdhet och bjöds in att hålla en workshop på Chalmers vid en nätverksträff anordnad av Women in Science i mitten av mars.​​​​

Fokus på mekanismerna som hindrar jämställdhet

​Varför går jämställdhetsarbetet så trögt och långsamt framåt – trots lagstiftning, officiell retorik och politiska initiativ? Enligt Nanna Gillberg finns svaret i informella och ofta omedvetna mekanismer som påverkar oss alla. 
Nanna Gillberg är forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, dessutom författare och ofta anlitad föreläsare inom digitalisering, jämställdhet och arbetsmiljö. Nätverket Women in Science (WiSE) bjöd in henne till Chalmers för att hålla en workshop med rubriken ”Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse”.
Så lyder även titeln på en av Nanna Gillbergs böcker, som sätter fokus på informella mekanismer bakom ojämställdhet. Därifrån hämtade hon konkreta och forskningsunderbyggda exempel till workshopens inledande del.

Könstillhörighet definierar förväntningar
– Sorteras kvinnor verkligen bort i rekryteringsprocesser bara för att de är kvinnor? Och värderas kvinnor systematiskt lägre i olika sammanhang? Ibland kan det i debatten om jämställdhet låta som om frågan är öppen för tyckande. Men varför tycka när det finns gott om forskning som visar att det faktiskt är så?, säger Nanna Gillberg.

Undersökningar visar att barn redan i sexårsåldern tycker att intelligens är en egenskap män har i högre grad än kvinnor. I skolan får pojkar snabbare hjälp och uppmärksamhet av läraren, som gärna låter flickor utveckla sin tålmodighet och sina omvårdande egenskaper i rollen som hjälpreda. Dessa informella attityder om hur pojkar/män respektive flickor/kvinnor ska bete sig grundläggs tidigt och följer oss genom livet.

– Manliga saker kan användas av alla, feminina ting är däremot bara för flickor och kvinnor. Män kan företräda mänskligheten. Kvinnor representerar enbart sig själva. I en traditionell parrelation definierar makens status och yrkesroll vilka möjligheter som är öppna för hustrun – inte bara när det gäller karriären utan även sådant som kroppslängden. 

I exempel efter exempel visar Nanna Gillberg hur män, eller snarare den person som uppfattas som en man, rankas högre än kvinnor. Manliga lärare värderas högre än kvinnliga medan manliga studenters förmåga överskattas jämfört med dem som uppfattas ha en kvinnlig könstillhörighet.

– Om kvinnor vill bli sedda som framgångsrika sker det ofta till priset av negativa uppfattningar om deras person, framhåller hon. Kvinnliga karriärister kan uppfattas som kompetenta, men de flesta vill inte ha dem i sin närhet. Kvinnor belönas med bekräftelse från omgivningen när de uppvisar vad som anses vara ett typiskt kvinnligt beteende. Samtidigt kan de då bli ifrågasatta som ledare, eftersom kvinnlighet konstrueras som manlighetens motsats och ledarskap, kompetens och auktoritet är manligt könsmärkta.

Jämställdhetsarbete behövs i vardagen
– Ni som är här på workshopen idag har redan insett problemet – det är därför ni är här, säger Nanna Gillberg. De som verkligen skulle behöva höra detta söker sig inte självmant hit. Därför måste vi se till att jämställdhetsintegrering kommer upp på dagordningen. Arbetet för att öka jämställdhet och diversifiering behöver komma in i den ordinarie verksamheten. Det ska inte vara något som ligger vid sidan av, ska inte gå att välja bort eller bocka av en gång för alla.

Workshopens andra del ägnas åt gruppdiskussioner om vad som kännetecknar en inkluderande arbetsplats och hur hinder kan överbryggas. Engagemanget i rummet är påtagligt. Nanna Gillberg leder sedan en gemensam genomgång. Slutligen formuleras en handlingsplan med konkreta åtgärder och hållpunkter. Listan omfattar alltifrån utbildningsinsatser till mångfaldsperspektiv vid rekrytering och vikten av att tydliggöra värderingar i vardagen.
WiSE-workshop









Tre frågor till Nanna Gillberg

Hur tar sig de informella mekanismerna uttryck inom den akademiska världen?
– I mångt och mycket ser det ut på liknande sätt som i samhället i övrigt. Kvinnor tar ofta på sig kollektiva uppgifter, det ”akademiska hushållsarbetet”*, medan män hellre ägnar sig åt sådant som tydligare gagnar deras egen meritering. Ofta sker detta helt frivilligt, och ger inte sällan beröm och bekräftelse då kvinnan utför något som anses ligga i linje med könsidentiteten. Kvinnor har inte heller tillgång till informella nätverk i samma utsträckning. Därmed kan de gå miste om den hjälp och de fördelar som ett stödjande nätverk innebär för den akademiska karriären. 
* Läs mer: Om akademiskt hushållsarbete och dess fördelning​, av Sara Kalm, docent vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet

Varför tar jämställdhetsintegrering så lång tid?
– Om vi fortsätter jämställdhetsarbetet i nuvarande takt beräknas samhället bli jämställt år 2205. Det är om 185 år! Sverige sägs ju vara ett av världens mest jämställda länder, där alla formella hinder för att nå jämställdhet är borttagna. Men våra föreställningar om hur kvinnor och män ska vara håller oss fortfarande i ett järngrepp även om vi tror oss vara upplysta och medvetna.

Vad krävs för att det ska bli förändring?
– Strukturer går inte att förändra om man inte inser problemet. Dessutom, om en förändring ska bli bestående, behöver man förhålla sig känslomässigt och känna äkta engagemang. Chefer och ledare har ett ansvar att visa vägen och vara föredömen. ’Metoo’ satte ljuset på gamla missförhållanden och normer som inte längre är okej. Jag ser tecken på att ett nytt förhållningssätt börjar växa fram, där jämställdhet och inkludering är en naturlig del av att vara ledare och medmänniska. Med den inställningen går det inte längre att sopa sådana orättvisor under mattan. 
– Det finns förstås ledare som agerar mer av socialt tryck än av egen övertygelse, men det är i alla fall ett steg i rätt riktning. Medvetenheten har helt klart ökat och jag ser de ungas engagemang som en stark framtidskraft.

Om Nanna Gillberg
Nanna Gillberg är forskare, författare och föreläsare i företagsekonomi samt biträdande föreståndare vid Gothenburg Research Institute på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hennes tre huvudsakliga expertområden är digitalisering, jämställdhet och arbetsmiljö. Hon är författare till böcker som ”Påsatt och avskärmad – i en uppkopplad värld” (2019) och ”Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse” (2018).

Text och foton från workshopen: Yvonne Jonsson
Porträttfoto på Nanna Gillberg: Frances Löfvenholm​


Hallå, Eva Lendaro, projektledare för Women in Science. Hur jobbar WiSE för ökad jämställdhet och inkludering?

Eva Lendaro ​Att kvinnor är underrepresenterade kan utgöra en osynlig barriär genom att sända falska signaler om att personer av kvinnligt kön inte är tillräckligt dugliga för att lyckas nå toppen av den akademiska pyramiden. Det är svårt att ändra sådana negativa stereotyper, särskilt innan dess kvinnor har blivit mer jämlikt representerade. Något vi emellertid kan göra är att försöka minska de psykologiska hindren genom att stärka kvinnors beslutsamhet att lyckas och deras tilltro till sig själva. WiSE vill vara ett stöd genom att anordna aktiviteter såsom seminarier med framgångsrika kvinnliga forskare som förebilder och även evenemang kring teman relaterade till WiSE vision. Den här workshopen med Nanna Gillberg är ett bra exempel på det, säger Eva Lendaro, projektledare för WiSE och doktorand vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.

Om Women in Science

Women in Science (WiSE) är ett nätverk med målet att stödja, inspirera och uppmuntra samarbete mellan kvinnor i den akademiska världen. Visionen är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att meritera sig för nya tjänster och lyckas i sina akademiska karriärer.
Nätverket har sin hemvist vid institutionen för elektroteknik på Chalmers.


Publicerad: to 23 apr 2020.