Elektroteknik 2017

​Vid institutionen för Elektroteknik, E2, bedrivs forskning och utbildning inom områdena kommunikations- och antennsystem, system- och reglerteknik, signalbehandling och medicinsk teknik samt elkraftteknik. Institutionen tar sig an utmaningar för en hållbar framtid exempelvis inom samhällets växande kommunikations- och elektrifieringsbehov. E2:s kunskaper kommer till nytta överallt där det finns avancerad teknik med inbyggd elektronik, oavsett om det handlar om elkraftförsörjning, elektriska signaler, optiska signaler eller mikrovågor.
 
Elektroteknik 2017 i siffror
Licentiatexamina: 7
Doktorsexamina: 10
Refereegranskade vetenskapliga artiklar: 194
Refereegranskade konferensbidrag: 204
Antal helårsstudenter: 842
Antal anställda: 215, varav 24 procent kvinnor och 76 procent män
Intäkter (mnkr): 249
 

Prefekt Anders Karlström kommenterar året som gått

"2017 har varit ett spännande år, där samverkan har satt sin prägel på verksamheten. Den 1 maj bildades den nya institutionen Elektroteknik, när institutionen för Signaler och system samt forskargrupperna Elteknik och Högspänningsteknik gick samman. Det har gett oss förutsättningar att forma ett starkt team med framstående kompetens inom elektroområdet. Vi förenar kunskap om mjukvara och hårdvara, vilket breddar oss och är värdefullt i många tillämpningar av forskningen.
Samverkan är också i fokus för vår satsning på såddprojekt, som inleddes 2017. Syftet är att stödja nya forskningssamarbeten över organisationsgränserna och flera projekt har gjort fina framsteg under året.
Intresset är stort för institutionens forskningsområden. Verksamhetens externa finansiering har ökat under 2017, där de största finansiärerna är Vinnova, Energimyndigheten, Vetenskapsrådet och EU.
Våra utbildningar är fortsatt mycket efterfrågade av studenterna, och det ser jag också som en värdemätare på våra duktiga lärare."

 






Populära utbildningar…

Utbildning är en viktig del av institutionens verksamhet. E2 ger cirka 100 kurser på högskoleingenjörsprogram, civilingenjörsprogram och masterprogram. En betydande del av dessa kurser ingår i institutionens fyra masterprogram.
 
​Masterprogram Antal nya studenter 2017
​Biomedical Engineering ​49
​Communication Engineering ​19
​Electric Power Engineering ​64
​Systems, Control and Mechatronics ​123
 

…där studenter och lärare visar prov på sina kunskaper

  • En Star Wars-robot som kandidatarbete?! Med Nikolce Murgovski från E2 som handledare jobbade studenter från olika utbildningsprogram med att konstruera en kopia av roboten BB8.
  • Pedro Pagalday har fått sitt drömjobb. Efter studier på masterprogrammet Biomedical Engineering på Chalmers arbetar han nu för organisationen Clinton Health Access Initiative. Där leder han ett projekt kring ett IT-system som ska övervaka och utveckla arbetet med att utrota sjukdomen malaria i Sydostasien.
  • 2017 års pedagogiska pris inom E2 tilldelades Cristina Rigato för sina fina insatser att vidareutveckla kursen Biomedical Instrumentation, bland annat genom att införa ett kursmoment om etik.
  • Vinnare av Elektrotekniks Excellent Master's Thesis Award 2017 blev studenterna Mattias Hovgard, Oscar Jonsson, Viktor Johansson och Hengyue Liang från masterprogrammet Systems, Control and Mechatronics, Eva Lendaro från Biomedical Engineering-programmet samt Albin Severinson från masterprogrammet Communication Engineering.
  • Under året arrangerades lunchseminarier för studenter för att berätta om spännande forskning vid institutionen och informera om masterprogram och framtida karriärmöjligheter. Totalt deltog cirka 500 studenter i dessa Master plan-luncher.
  • Elkraftdagen är ett årligt event som sammanför elkraftbranschen och studenter som är intresserade av elkraftområdet. Dagen erbjuder nätverkande samt information om karriärmöjligheter och utmaningar inom framtidens hållbara energisystem.





Några av våra forskare och forskningsprojekt som uppmärksammats under året

  • I en strategisk satsning för att uppmuntra forskningsidéer som sträcker sig över organisationsgränserna har sex lovande forskningsprojekt på institutionen fått finansiellt stöd för att vidareutveckla sina idéer under 2017. Flera av projekten har blivit framgångsrika, kunnat publicera vetenskapliga resultat och också fått extern finansiering. Satsningen fortsätter årsvis fram till och med 2019.
  • Sveriges Radios vetenskapsredaktion besökte hörsellabbet på Elektroteknik för att göra ett reportage om forskningen kring de nya benledningshörapparater som Bo Håkansson och hans team arbetar med. En av milstolparna har passerats på väg mot målet att kunna erbjuda den nya, förbättrade hörapparaten till marknaden. Bland annat har 20 månaders konstant radiospelande, där Sveriges Radio P1 stått på med hög volym, gett det underlag som forskarna behöver.
  • Två kompetenscentra, ChaseOn och GigaHertz Centrum, kraftsamlar i ett gemensamt konsortium för forskning inom mikrovågs- och antennteknik. Tillsammans investerar Chalmers, Vinnova och tjugotvå parter nära 300 miljoner kronor under den kommande femårsperioden i Sveriges största forskningssatsning inom mikrovågs- och antennteknik.
  • Under året startade en sexårig forskningsmiljö finansierad av Vetenskapsrådet, där forskargruppen för Automation ingår tillsammans med Data- och informationsteknik, Caltech, ETS Paris och Volvo Cars. Målet är att genom systematisk testning förbättra utvecklingsprocessen för cyberfysiska säkerhetssystem, där programvara styr fysiska komponenter i personbilar eller autonoma system.
  • 2017 års Brian & Joyce Blatchford Award tilldelades Max Ortiz Catalan och Bo Håkansson tillsammans med forskare från Sahlgrenska. De belönas för sitt framgångsrika arbete med att hjälpa människor att återfå livskvalitet, efter att ha förlorat exempelvis en arm genom amputation efter en traumatisk händelse.
  • Ett nytt tvärvetenskapligt EU-finansierat forskningsprojekt, United-Grid, inriktat mot framtidens teknik för eldistribution leds av Anh Tuan Le. Syftet är att säkra och optimera driften av de framtida intelligenta distributionsnät som behövs för att hantera den ökande komplexiteten i elsystemet.
  • Frankrikes president Emmanuel Macron och Sveriges statsminister Stefan Löfven tog i samband med EU-toppmötet i Göteborg i november 2017 tillfället i akt att titta närmare på en innovation som väckte bådas nyfikenhet: den första armprotesen som kan styras av tankekraft. Protesen har utvecklats av Max Ortiz Catalan, i samarbete med företaget Integrum och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
  • När Energimyndigheten fördelar sina anslag inom ramen för programmet VindEL 2017–2021 blåser det medvind för Chalmers vindkraftsforskning. Projekten sker i samarbete med flera olika vindkraftsoperatörer och företag, exempelvis Vestas, Vattenfall, ABB och SKF. Delar av forskningen kommer att bedrivas i labbmiljö på avdelningen för Elkraftteknik på Chalmers under ledning av Ola Carlson, Massimo Bongiorno och Tarik Abdulahovic.
  • Hana Dobšíček Trefna får ett miljonanslag från Hasselbladstiftelsen för sin forskning om effektivare teknik för att behandla cancer. Priset delas ut till kvinnor som forskar inom det naturvetenskapliga området och står i början av sina akademiska karriärer.
  • Tack vare ett mobilitetsbidrag från Stiftelsen för Strategisk Forskning, med syfte att öka utbytet mellan akademin och industrin, kommer Giuseppe Durisi att gästforska hos företaget Qamcom. Arbetet går ut på att ta fram och testa nya pålitliga trådlösa uppkopplingslösningar. Användarscenarier tas fram tillsammans med utvalda svenska kommuner.
  • I februari 2017 bytte Svenskt el- och hybridfordonscentrum (SHC) namn till Swedish Electromobility Centre. Namnbytet speglar utvecklingen och förtydligar centrumets roll som nav för forskning och utveckling inom elektromobilitet i Sverige.
  • Vad innebär Internet-of-Things och 5G? Det var några av frågorna Tommy Svensson fick besvara när han intervjuades av Sveriges Radio P4 Dalarna och Gävleborg.
  • MedTech West och Chalmers var värdar den första internationella konferensen om mikrovågor i biologiska system, IMBioC 2017.
  • 2017 IEEE SPS Summer School on Signal Processing for 5G Wireless Access arrangerades på Chalmers. I direkt anslutning hölls Swedish Communication Technologies Workshop med deltagare från tio svenska universitet och representanter från University of Rwanda.
  • Tillsammans med Kraftforum och Energiforsk arrangerade Chalmers konferensen Elkraft 2017 om framtida och nutida utveckling om Sveriges energisystem, med syfte att fördjupa samverkan mellan näringsliv och akademi.
  • European School of Antennas Course on Reflector and Lens Antennas hölls på Chalmers med internationellt deltagande.
  • Initiativseminariet Engineering Health – The Legacy of William Chalmers samlade ett stort antal deltagare med ett gemensamt starkt intresse: att föra medicin och ingenjörskonst närmare varandra, till nytta för patienterna.
  • I slutet av 2017 utsågs Erik Agrell och Paul Meaney till IEEE Fellows för sina insatser inom optisk kommunikation respektive mikrovågstomografi.

 





Exempel på nytta för individ och samhälle

  • Virtualisering är nästa utvecklingssteg i lastbilsindustrin, där digitala ingenjörsverktyg bidrar till att korta ledtiderna till marknaden betydligt. Chalmers är en av parterna i ett treårigt projekt med syfte att skapa en virtuell tvillingfabrik till Volvos hyttfabrik i Umeå.
  • En patientstudie visar på nya användningsområden inom sjukvården för mikrovågstekniken. Genom att patienten undersöks med en mikrovågshjälm kan blödning efter skallskador påvisas och sjukvårdspersonal få livsviktig information för att snabbt fatta beslut om rätt behandling.
  • Utvecklingen av system för femte generationens mobilt bredband, 5G, är i full gång. Forskargruppen Kommunikationssystem ingår i ett tvåårigt projekt som samlar såväl industri som akademi för att ta fram en gemensam, global standard för framtidens fordonskommunikation.
  • BAHA, de benförankrade hörapparaterna, 40-årsjubilerar. 1977 fick patienter de första hörapparaterna inopererade, utvecklade på Chalmers och Sahlgrenska. Sedan dess har cirka 250 000 patienter världen över fått bättre hörsel tack vare BAHA, som har blivit den etablerade behandlingsmetoden för patienter med störning i örats ljudledande funktion. Två världsledande bolag har etablerats sig i Göteborgsregionen (Cochlear Bone Anchored Solutions i Mölnlycke och Oticon Medical i Askim) som idag har mer än 500 anställda och omsätter mer än en miljard kronor per år.
  • Människor som har en benförankrad protes kan höra via vibrationer genom implantatet och skelettet, visar en studie gjord av forskargruppen Medicinska signaler och system tillsammans med italienska forskare. Upptäckten ger ny kunskap om hur människor uppfattar berörings- och hörselintryck, och kan användas för att utveckla bättre proteser.
  • Vad är en robot egentligen? Vad kan man ha robotar till och hur kan man programmera dem så att de gör precis det man vill? Det var några av frågorna som göteborgsungdomar fick svar på när de besökte Chalmers under Vetenskapsfestivalens skolprogram och själva fick experimentera med enkla robotar.
  • Under Vetenskapsfestivalen kunde skolungdomar också lära sig mer om framtidens trådlösa värld, 5G och självkörande fordon genom en aktivitet arrangerad av forskare inom områdena kommunikationssystem och signalbehandling.
  • Campusområdet på Johanneberg blir testarena för framtidens lokala energiförsörjning. En molnbaserad handelsplats ska styra produktionen och användningen av el, värme och kyla i byggnaderna under dygnets alla timmar. Inom ramen för FED-projektet gör forskare från Elkraftteknik simuleringar och analyser för att bygga upp de modeller som ska få energisystemet och marknadsplatsen att fungera. Slutsatserna blir till nytta för städer inom EU som vill utvecklas till fossilfria samhällen.
  • Den svenska statens mångmiljonsatsning på ett nytt testlabb för elektromobilitet ger fordonsindustrin och forskarna en arena som kan göra Sverige världsledande på området. Satsningen bidrar till att snabbare få fram ny kunskap kring tekniken bakom framtidens eldrivna fordon, bedömer Swedish Electromobility Centre.
  • Tre självkörande bilar är inledningsvis på kollisionskurs, men förhandlar med varandra och anpassar sina hastigheter så att krockar undviks och trafikflödet maximeras. På testbanan AstaZero demonstrerar forskare inom System- och reglerteknik hur självkörande fordon kan kommunicera och anpassa sig till varandra på ett trafiksäkert sätt.


Publicerad: må 19 feb 2018. Ändrad: on 21 feb 2018