Nyheter: Signaler och system, Elektroteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 15 Dec 2020 13:20:41 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-centrum-for-forskning-om-bionik-och-smarta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-centrum-for-forskning-om-bionik-och-smarta.aspxNytt centrum för forskning om bionik och smärta<p><b>​Ett nytt tvärvetenskapligt centrum etableras i Göteborg för att främja forskning, utveckling och kliniskt införande av ny teknik och nya behandlingsmetoder för sensoriska och motoriska funktionsnedsättningar, såsom amputationer och nervskador. Tack vare frikostiga donationer kan Center for Bionics and Pain Research, förkortat CBPR, hjälpa patienter att återfå livskvalitet genom världsledande teknik och behandlingar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Det nya centrumet är en samarbetsplattform för experter inom teknik och medicin. De tre ingående parterna är Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">Satsningen möjliggörs tack vare betydande forskningsanslag från Stiftelsen Promobilia och IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, som riktats till Chalmersforskaren Max Ortiz Catalan, docent och föreståndare för Center for Bionics and Pain Research. Max Ortiz Catalan är forskaren som lett utvecklingen av världens första tankestyrda och känselförsedda armprotes, som nu används av patienter i vardagslivet.</span><div><br /></div> <div>Det övergripande målet för samarbetet är att utveckla medicinteknik och behandlingsmetoder för att återställa förlorade känsel- och rörelsefunktioner, exempelvis hos människor som amputerat en kroppsdel eller drabbats av nervskador, samt att lindra smärta som kan uppstå på grund av sensomotorisk funktionsnedsättning. Sensomotorik handlar om människans sinnen i kombination med kroppens förmåga till rörelse.</div> <div><br /></div> <div>Även forskning om effekterna av sådana tekniker och metoder kommer att bedrivas samt hur säkerhetsaspekter och hälsoekonomiska faktorer inverkar. Att öka kunskapen om orsakerna till sensomotorisk smärta, såsom fantomsmärta, blir en viktig del av forskningen vid centrumet. </div> <div><br /></div> <div><strong>Svenska forskningsstiftelser möjliggör kraftfull satsning</strong></div> <div>Satsningen har blivit möjlig tack vare betydande forskningsanslag, främst från två privata svenska stiftelser. Den största finansiären är <a href="https://www.promobilia.se/" target="_blank">Stiftelsen Promobilia</a> som bidrar med 50 miljoner kronor till centrumet.</div> <div><br /></div> <div>– Det är med stor glädje och hög förväntan som vi deltar som bidragsgivare i det nu startade projektet, säger Stiftelsen Promobilias ordförande Kaj Sigstam. Den forskning och utveckling som ryms inom centrumet har samma värdegrund som Promobilia, att bidra till ett självständigare liv för personer med funktionsnedsättning. Vi ser också det fina i att forskningen och utvecklingen kommer nära och direkt implementeras hos användarna inom vården, så att de goda resultaten snabbare kan nå de behövande.</div> <div> </div> <div>En annan viktig bidragsgivare är <a href="https://www.lundbergsstiftelsen.se/" target="_blank">IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse</a> som finansierar inköp av utrustning till centrumet med 15 miljoner kronor.</div> <div><br /></div> <div>– Vi är mycket glada över att bidra till denna viktiga forskning. Genom det nya centrumet kan Max Ortiz Catalans världsunika teknologi fortsätta att utvecklas i ännu snabbare takt och ge allt bättre hjälp till fler patienter, kommenterar Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. </div> <div><br /></div> <div><strong>Underlättar framgångsrikt forskningssamarbete</strong></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Nytt%20centrum%20för%20ledande%20forskning%20om%20bionik%20och%20smärta/Max_Ortiz_Catalan_300x350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:290px" />– Sedan flera år tillbaka har jag ett gott samarbete med forskare från Sahlgrenska och Göteborgs universitet. Jag ser det nya centrumet som en plattform som gör det möjligt för min forskargrupp att arbeta ännu närmare våra medicinska partners. På så sätt kan vi hela tiden fortsätta att utveckla ännu effektivare tekniker för att övervinna funktionsnedsättningar och smärta, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <div>Samarbetet har redan lett till utveckling av banbrytande teknik såsom neuromuskuloskeletala proteser. Det vill säga konstgjorda kroppsdelar, främst armproteser, som är kopplade till patientens skelett, nerver och muskler.</div> <div><br /></div> <div>– Att införa ny medicinsk teknik är lika viktigt som att utveckla den. Inom CBPR kommer vi att arbeta tillsammans med kliniker och industripartners för att se till att den nya tekniken som utvecklas testas med hänsyn till alla intressenters behov och enligt de bästa kliniska metoderna. Detta gör ett sömlöst kliniskt införande möjligt, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <div><strong>Spännande projekt med stor nytta för patienter</strong></div> <div>Etableringen av centrumet medför många fördelar, vilket även framhålls av representanter för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:</div> <div><br /></div> <div>– Denna etablering är en välkommen utveckling av det framgångsrika forskningssamarbete vi har bedrivit inom Centrum för Avancerad Rekonstruktion av Extremiteter (CARE), som resulterat i bland annat utvecklingen av världsunika tankesstyrda armproteser och uppmärksammad forskning om fantomsmärta, säger Carina Reinholdt, verksamhetschef Handkirurgi och chef för CARE, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div><br /></div> <div>– När nu CBPR öppnar i det nybyggda R-huset på Mölndals sjukhus kommer många spännande projekt att kunna påbörjas; projekt med stor nytta för patienter med amputationer och behov av proteser, patienter med nervskador, smärta i rörelseorganen, ryggmärgsskador, stroke, förlamningar och spasticitet, fortsätter Carina Reinholdt.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har en hel del att lära av varandra i mötet mellan människa och teknik, mellan Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det här samarbetet är väldigt positivt för alla inblandande, framför allt för patienterna i slutändan, säger Anna Nilsdotter, verksamhetschef Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div><br /></div> <div><strong>Samlar bred kompetens med spetskunskaper</strong></div> <div>– Ortopedin vid Sahlgrenska akademin ser verkligen fram emot ett utvidgat samarbete med Chalmers. Målsättningen för forskning inom rörelseorganens sjukdomar och skador är att hitta nya eller mer effektiva åtgärder för att förbättra funktion och lindra smärta. Samarbetet inom centrumet kommer att ge en bred kompetens för klinisk medicinskteknisk forskning inom området och erbjuda goda möjligheter till att utveckla nya behandlingsmetoder, säger Ola Rolfson, professor i ortopedisk kirurgi på Göteborgs universitet.</div> <div><br /></div> <div>Detta är något som även Peter Dahm, överläkare och chef för verksamhetsområde Anestesi, Operation, Intensivvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, instämmer i:</div> <div><br /></div> <div>– Våra samarbetspartners erfarenhet och kompetens kommer att bidra med värdefull kunskap till vår organisation, vi gläder oss och hälsar dem varmt välkomna, säger han. Vi ser stor utvecklingspotential i framtida gemensamma projekt, framför allt till patientgrupper med protesbehov i extremiteter och de som plågas av neuropatisk smärta. </div> <div><br /></div> <div>Flera industripartners är involverade, exempelvis Ottobock och Össur, som är de två största protes- och ortopediföretagen i världen, det italienska robotikföretaget Prensilia samt implantatföretaget Integrum AB med sin bas i Sverige.</div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på framgångsrika forskningsprojekt</strong></div> <div>De tre parterna har redan tidigare samarbetat med varandra i projektform och nått mycket goda resultat. Centrumet etableras för att förstärka och underlätta fortsatt nära samverkan. </div> <div><br /></div> <div>Exempel på projekt som genomförts under ledning av Max Ortiz Catalan:</div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Tankestyrda armproteser med känsel – nu i vardagen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forsta-fingerfardiga-handprotesen-implanterad.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Första fingerfärdiga handprotesen implanterad</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Konstgjord-led-ger-underarmsamputerade-rorelseformaga-tillbaka-i-handleden.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ny led ger amputerade rörelseförmåga tillbaka</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-fantomsmartor-visar-vagen-mot-effektivare-behandling.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ny teori om fantomsmärtor visar vägen mot effektivare behandling​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer information</strong></div> <div><a href="https://cbpr.se/" target="_blank">Läs mer om Center for Bionics and Pain Research (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta om Promobilia</strong></div> <div>Stiftelsen Promobilia bildades 1965 av läkaren Per Uddén för att utveckla en eldriven rullstol, det som senare blev Permobil. Den ledande idén var att även personer med funktionsnedsättning skulle kunna komma ut och röra sig på egen hand, såväl i städer som i naturen. Efter trettio års utveckling med framgångsrik etablering, förutom i Sverige också i andra EU-länder samt i USA, har verksamheten med Permobil avyttrats och stiftelsen har fått större möjligheter att på annat sätt stödja forskning för funktionsnedsatta. Idén är dock densamma, att möjliggöra för alla att kunna leva och röra sig fritt.</div> <div><a href="https://www.promobilia.se/" target="_blank">Mer information finns på Promobilias hemsida</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För ytterligare information kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan</a>, docent vid enheten för bionik vid institutionen för elektroteknik, Chalmers, samt föreståndare för Center for Bionics and Pain Research, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a></div> <div><strong>Carina Reinholdt</strong>, chef för verksamhetsområde Handkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 070-085 26 12, <a href="mailto:%20carina.reinholdt@vgregion.se">carina.reinholdt@vgregion.se </a></div> <div><strong>Anna Nilsdotter</strong>, chef för verksamhetsområde Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 070-082 56 05, <a href="mailto:%20anna.nilsdotter@vgregion.se">anna.nilsdotter@vgregion.se</a></div> <div><strong>Ola Rolfson</strong>, professor i ortopedisk kirurgi, vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 031-343 08 52, <a href="mailto:%20ola.rolfson@gu.se">ola.rolfson@gu.se</a></div> <div><strong>Peter Dahm</strong>, chef för verksamhetsområde Anestesi Operation Intensivvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 031-34 250 59, <a href="mailto:%20peter.dahm@vgregion.se">peter.dahm@vgregion.se</a></div> <div><br /></div> <div><em>Porträttfoto på Max Ortiz Catalan: Oscar Mattsson</em><br /><em>Övriga bilder: Chalmers</em><span style="background-color:initial">​</span></div></div></div>Tue, 15 Dec 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxNu designas framtidens 6G-nät<p><b>​Lagom när 5G börjar introduceras för oss vanliga användare är forskarna redo att utforma 6G. Chalmers är en av aktörerna i ett europeiskt projekt som ska lägga grunden för nästa generations mobila kommunikationsnät. Genom att integrera artificiell intelligens byggs en smart väv upp som ska kunna knyta samman våra fysiska, digitala och personliga världar. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Förhoppningarna är stora och önskelistan lång för vad som ska bli möjligt med 6G-kommunikation inom tio år, kanske till och med tidigare. 6G nämns som möjliggöraren för ”Internet of Senses”. Människans alla fem sinnen ska kunna omfattas av upplevelser via internetapplikationer, inte enbart syn och hörsel som idag. Våra hem, kontor, fabriker och städer kommer att kunna avbildas i en ständigt uppdaterad interaktiv karta, som förutsäger vad som kommer att hända i den verkliga världen. Vi kommer att kunna kommunicera via hologram och smarta ytor med tredimensionella positionsangivelser och orienteringsinformation.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/Tommy-Svensson_I0A5568_350px.jpg" alt="Tommy Svensson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /> <span style="background-color:initial">– 6G kommer att ge oss betydligt mer av det som 5G erbjuder. Dessutom blir 6G ett viktigt verktyg för att kunna nå flera av FN:s hållbarhetsmål. Det som möjliggör allt detta är höga överföringshastigheter, låg fördröjning, kunskap om radiomiljön, position och orientering, </span><span style="background-color:initial">integration av sensornätsfunktionalitet, </span><span style="background-color:initial">nätverk av nätverk och att beräkningskraften decentraliseras i mobilnäten. En nyckel till det är att 6G kan garantera energieffektiv, pålitlig, robust och säker kommunikation, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på trådlös kommunikation.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Lägger grunden till en global standard</strong></div> <div>Europa har hela tiden varit ledande i att ta fram standarder för mobil kommunikation och 6G är inget undantag. Vid årsskiftet startar projektet Hexa-X, som finansieras via EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020. Syftet är att definiera de tekniska principerna för 6G-systemet och att lägga grunden till arbetet med en global standard, vilket blir utgångspunkten för telekombranschen när de sedan utvecklar sina produkter och tjänster.</div> <div><br /></div> <div>– Det är mycket glädjande att vi på Chalmers än en gång får förtroendet och förmånen att vara med och lägga grunden till standarden för en ny generation mobilnät, säger Tommy Svensson som koordinerar Chalmers deltagande i Hexa-X och leder ett delprojekt inom distribuerade stora antennsystem, samt medverkar i Hexa-X arbete kring vision, arkitektur och systemaspekter. </div> <div><br /></div> <div><strong>Byggs på artificiell intelligens redan från start</strong></div> <div>Redan idag används algoritmer och artificiell intelligens för att på olika sätt optimera mobilnäten, men i 6G kommer stödet för artificiell intelligens och maskininlärning att finnas redan från start. Det innebär att applikationer kan tränas för komplexa uppgifter och utföra dem parallellt, när information och beräkningskraft samtidigt kommer närmare användarna, längre ut i mobilnäten. </div> <div><br /></div> <div>6G kräver att ett nytt radiospektrum tas i bruk, vilket är en stor teknisk utmaning. För att kunna uppnå datatakter i skalan Terabit/sekund och svarstider ner mot 0,1 millisekund måste signalerna sändas i frekvensband som närmar sig Teraherz-området, gärna bortom 300 GHz. Det ger mycket hög bandbredd men också mycket kort räckvidd för radiosignalerna. Signalerna kommer att blockeras av väggar och andra hinder, vilket innebär behov av nya typer av antenner – små och många som ger täckning men bara används när de verkligen behövs. Även basstationerna kommer att bli fler och mindre i storlek.</div> <div><br /></div> <div>– Det innebär att en väv av smart radiokommunikation byggs upp, men som enbart används där och då den har en uppgift att utföra, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>– De väldigt smala och styrbara antennloberna ger helt nya möjligheter för exakt positionering. För gemene man innebär det att mobilen kommer att innehålla alltmer sofistikerade kartfunktioner. För mobilsystemets del innebär det att en sändares position kan bestämmas i alla tre rumsdimensionerna, samt även dess orientering, exakt på under en centimeter, säger Henk Wymeersch, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på kooperativa system, som leder Hexa-X arbetspaket inom lokalisering och avkänning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Helhetstänkande för hållbar vidareutveckling</strong></div> <div>– En utmaning i utvecklingen av 6G-teknik är att vi måste tänka mycket mer holistiskt, säger Tommy Svensson. Det handlar inte längre om att hitta isolerade smarta funktioner, utan om att bygga en helhet där det finns inbyggda kontrollsystem för hur tekniken fungerar och tillåts användas till nytta för samhället och i den enskilda privatpersonens intresse. Aspekter i form av hållbarhet, miljöhänsyn, demokrati, inkludering och personlig integritet måste därför byggas in i de kommunikationssystem som vi forskare och telekombranschen nu tar fram.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser livscykelanalyser som ett kommande intressant verktyg för att göra hållbarhetsanalyser inom 6G. På så sätt kan vi förstå inte enbart vilka viktiga designkrav som bör ställas på 6G, utan även analysera nyttan med 6G för digitalisering av helt nya områden, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>Text : Yvonne Jonsson</div> <div>Porträttfoto: Anna-Lena Lundqvist​​<br />Övriga bilder: Hexa-X</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/hexa-x-digital-world2_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /><br /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><div><br /><span></span><em>Projektet Hexa-X syftar till att knyta samman vår mänskliga sinnevärld, byggd på intelligens och värderingar, med den digitala världens informationsöverföring och processflödena i den fysiska världen.</em></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Sex forskningsutmaningar för att lägga den tekniska grunden för 6G:</b></div> <div><ul><li><em>Conn</em><em>ecting</em><em></em><em></em><em> intelligence</em>: Integrera artificiell intelligens och maskininlärning som verktyg för att påtagligt förbättra effektiviteten och upplevelsen av tjänster som tillhandahålls genom mobilnäten</li> <li><em>N</em><em>etwork</em><em></em><em></em><em> of networks</em>: Förena olika typer av resurser i ett digitalt ekosystem som bildar ett enda nätverk av nätverk</li> <li><em>Sustainability</em>: Bygga upp teknik som i sig är hållbar ur energisynpunkt samt möjliggör resurseffektiva och hållbara digitala lösningar för industri och samhälle, som även fungerar som underlag för beslutsfattande</li> <li><em>Global service coverage</em>: Utveckla effektiva och prisvärda tekniska lösningar som ger global tillgång till tjänsterna, även på svåråtkomliga platser</li> <li><em>Extreme experience</em>: Utmana gränserna för överföringshastigheter, svarstider, kapacitet, positionering och avkänning</li> <li><em>Trustworthiness</em>: Säkerställa att kommunikationssystemen är robusta och säkra samt värnar användarnas integritet</li></ul></div></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Om projektet Hexa-X</strong></div> <div>Projektet samlar en lång rad tekniskt framstående samarbetspartners i Europa för att gemensamt utveckla sjätte generationens mobilnät, 6G. Hexa-X startar i januari 2021 och beräknas pågå 2,5 år. De ingående parterna representerar hela värdekedjan inom kommunikationsbranschen inklusive forskningsinstitut och universitet, såsom exempelvis Nokia, Ericsson, Intel, Orange, Qamcom och Siemens. Från den akademiska världen deltar bland annat Chalmers och universiteten i Helsingfors (Aalto), Dresden, Kaiserslautern, Pisa, Turin och Uleåborg.</div> <div><a href="https://hexa-x.eu/" target="_blank">Läs mer på projektets webbplats (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/tommy-svensson.aspx">Tommy Svensson​</a>, koordinator för Hexa-X på Chalmers, professor i forskargruppen för kommunikationssystem, där han leder forskningen inom området trådlösa system, vid institutionen för elektroteknik</div> <div><a href="mailto:%20tommy.svensson@chalmers.se">tommy.svensson@chalmers.se</a></div></div> </div>Fri, 11 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Avancerat-antennlabb-tas-i-drift-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Avancerat-antennlabb-tas-i-drift-pa-Chalmers.aspxAvancerat antennlabb tas i drift på Chalmers<p><b>​En antennkammare för mätning av millimetervågor och teraherz-frekvenser har nyligen installerats på Chalmers. Antennkammaren är en toppmodern infrastruktur för utbildning och forskning om antennteknik. Motsvarigheten finns bara på några få andra platser i Europa.​</b></p>​<span style="background-color:initial">– Detta är en investering för framtiden, säger Marianna Ivashina, professor och ledare för forskargruppen inom antennsystem vid Chalmers. Den nya antennkammaren positionerar Chalmers som en viktig aktör i utvecklingen mot terahertz-frekvenser och massiva MIMO-system (Multiple Input Multiple Output), där antenner, elektronik och digital signalbehandling i hög grad är integrerade med varandra.</span><div>​<br /></div> <div>Antenner är en viktig del i alla trådlösa kommunikations- och sensorsystem som använder energin från elektromagnetiska vågor för att överföra information trådlöst genom luft och rymd. Idag finns det många olika användningsområden som driver utvecklingen av antennsystem framåt. Till de vanligaste hör telekommunikation, radar, transport, astronomi och rymdvetenskap.</div> <div><br /></div> <div>Antennlabbet är en ekofri kammare; ett avskärmat och isolerat rum som är utformat för att dämpa den elektromagnetiska vågenergin hos ekon, det vill säga reflekterade elektromagnetiska vågor. De inre ytorna i rummet är täckta av kilformat absorberande material. Utrustningen som ska testas tar emot signaler från en signalkälla i kammaren utan att de överförda vågorna reflekteras vidare. Detta säkerställer att antennen som testas inte påverkas vare sig av externt eller internt reflekterat brus.</div> <div><br /></div> <div><strong>Ett flexibelt mätsystem</strong></div> <div>Mätutrustningen i det nya antennlabbet kan användas för karakterisering av alla standarder och parametrar för passiva och aktiva antennsystem, inklusive antenner och enheter som är utvecklade för 5G- och 6G-kommunikation samt efterföljande system. Mätsystemet är flexibelt och kan konfigureras och anpassas för alla typer av antenntester, från forskning och utveckling till prototyper och godkännande av slutprodukter.</div> <div>Investeringen är en strategisk gemensam satsning som Chalmers institution för elektroteknik gör tillsammans med företag i Göteborgsområdet som arbetar med antennteknik, exempelvis Ericsson, QAMCOM, Gapwaves, Bluetest, Provinn och RanLOS.</div> <div><br /></div> <div>– Vi erbjuder forskare och studenter, som vill utforska vilken potential den här toppmoderna infrastrukturen har, att samarbeta med oss och använda kammaren i utbildningssyfte eller i vetenskapliga projekt, säger Ashraf Uz Zaman, som är ansvarig för millimetervåg/teraherz-kammaren. Antennkammaren är tillgänglig för våra samarbetspartners från januari 2021.</div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Förstklassig%20kammare%20byggs%20för%20antennforskning/THzAntennaLab_AshrafUzZaman_201105_01_750x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Ansharf Uz Zaman i antennlabbet" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><div><em>​Antennlabbet är en ekofri kammare​ där rummets ytor är täckta av ljudabsorberande material. Här ses forskaren Ashraf Uz Zaman förbereda tester i labbet. Mätsystemet är flexibelt och kan konfigureras och anpassas för alla typer av antenntester, från forskning och utveckling till prototyper och godkännande av slutprodukter.</em></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><strong>På väg mot teraherz-frekvenser</strong></div> <div>Det finns bara ett fåtal andra antennmätkammare i Europa som har jämförbara egenskaper och liknande kapacitet som den som nu börjar användas på Chalmers. Dessa antennkammare kommer från samma leverantör och finns i Frankrike, Italien och Storbritannien.</div> <div><br /></div> <div>För närvarande sträcker sig mätfrekvensområdet för kammaren på Chalmers från 700 MHz upp till 300 GHz. Installationen kan uppgraderas ytterligare så att den även omfattar frekvenser i teraherz-området. I det elektromagnetiska spektrumet finns terahertz-vågor mellan mikrovågor och infrarött ljus, mellan forskningsfälten elektronik och optik.</div> <div><br /></div> <div>– Inom några år planerar vi för en uppgradering för att kunna utföra mätningar även bortom 300 GHz, säger Marianna Ivashina. Den typen av mätningar närmar sig gränsen för vad som för närvarande är möjligt att åstadkomma, och är därför utmanande och kräver mycket avancerad teknik.</div> <div><br /></div> <div>Företaget Antenna Systems Solutions, ASYSOL, är huvudleverantör för antennkammaren. ASYSOL är en världsledande leverantör av antennsystem för försvarsindustri, myndigheter och företag inom trådlös kommunikation.</div> <div><br /></div> <div>Läs en artikel från ASYSOL om projektet (på engelska): <a href="http://asysol.com/en/news/detail/antenna-systems-solutions-to-supply-millimetre-wave-system-to-chalmers-university-gothenburg-sweden" target="_blank">Antenna Systems Solutions to supply Millimetre wave system to Chalmers University of Technology, Sweden)​</a></div> <div><div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta om vilka mätningar som kan utföras på Chalmers</strong></div> <div>Antennkammaren innehåller en inställningsbar mekanisk konstruktion som möjliggör olika typer av mätningar:</div> <div><ul><li>direkta fjärrfältsmätningar (FF) som använder ett större avstånd mellan signalkällan och antennen som testas (AUT)</li> <li>sfäriska närfältsmätningar (SNF) för elektriskt större antenner</li> <li>indirekta fjärrfältsmätningar för elektriskt större antenner, där ett system för kompakt antenntestomfång (CATR) används</li> <li>MIMO-mätningar (Multiple-input Multiple-Output), kalibrering, algoritmutvärdering etc i <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=508028">MATE-testbädden​</a>. Testbädden har både ett system för millimetervågor vid 29 GHz och konfigurationer i området 1-3 GHz samt ett webbgränssnitt för fjärrstyrning.</li></ul></div> <div><a href="/en/departments/e2/research/Communication-systems/Antenna-systems/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om antennkammaren och Chalmers forskning på antennsystem (på engelska)​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på forskningsprojekt där den nya antennkammaren används</strong></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9352" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />MyWave – Efficient Millimetre-Wave Communications for mobile users</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9708" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Forward – Hardware For Next generation Millimeter Wave Automotive Radar Sensor</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9779" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Antenna technologies for beyond 5G​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktuppgifter för mer information</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/marianna-ivashina.aspx">Marianna Ivashina</a>, professor och ledare för forskargruppen Antennsystem vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20marianna.ivashina@chalmers.se">marianna.ivashina@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ashraf-uz-zaman.aspx">Ashraf Uz Zaman</a>, ansvarig för millimetervåg/THz-kammaren, docent i forskargruppen Antennsystem vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20zaman@chalmers.se">zaman@chalmers.se</a><span style="background-color:initial">​</span></div> ​Fri, 11 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Erik-Strom-utnamns-till-IEEE-Fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Erik-Strom-utnamns-till-IEEE-Fellow.aspxErik Ström utnämns till IEEE Fellow<p><b>​Från januari 2021 utnämns Erik Ström, professor i kommunikationssystem på Chalmers, till IEEE Fellow för sina insatser inom området tillförlitlig kommunikation med låg fördröjning och synkronisering av koddelningssystem.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi passade på att ställa några frågor till Erik Ström:</span><div><br /></div> <div><strong>Vad betyder utnämningen till IEEE Fellow för dig? </strong></div> <div>Det betyder mycket för mig! Det är trevligt att få erkännande för sin forskning på detta sätt och faktiskt något som jag i hemlighet har hoppats att förtjäna någon gång under min karriär.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka av dina vetenskapliga prestationer rankar du högst?</strong></div> <div>Svårt att säga, men jag tror att det arbete jag gjorde som doktorand, för ungefär 30 år sedan, hade betydelse på sin tid. Jag studerade synkronisering och kanalestimering för direktsekvens kodad multipel access t (DS-CDMA). 3G-forskningen befann sig just då i en inledande fas, och det pågick en het debatt om för- och nackdelarna med CDMA. Jag känner mig också nöjd med det arbete jag har gjort tillsammans med kollegor och doktorander de senaste 10–15 åren inom fordonskommunikation och extremt tillförlitlig kommunikation som kräver korta fördröjningstider (URLCC). Just URLCC är en av de viktigaste innovationerna i 5G, och jag tror att vårt arbete har bidragit till den utvecklingen. Även om man som forskare anstränger sig för att alltid hitta viktiga och relevanta problem att studera blir effekterna av forskningen inte alltid uppenbara. Vissa publikationer tar lång tid innan de får erkännande och citeras av andra forskare, medan andra publikationer aldrig får någon uppmärksamhet– ibland välförtjänt och ibland inte.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad driver dig som forskare? </strong></div> <div>Min största drivkraft är den fullkomliga glädjen i att upptäcka ny kunskap – ny för mig och ibland ny för alla andra också – och att sedan dela den kunskapen med kollegor, studenter, familj och vänner. Att faktiskt få betalt för att göra detta är ett verkligt privilegium.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Om IEEE Fellow</strong></div> <div>IEEE Fellow är den högsta nivån av medlemskap i världens största yrkesorganisation inom teknikområdet, Institute of Electrical and Electronics Engineers. Utmärkelsen ges till personer som ”har gjort enastående prestationer inom organisationens intresseområden”. IEEE har drygt 419 000 medlemmar i 160 länder världen över. 2021 års klass av IEEE Fellows består av 249 personer varav tre är forskare verksamma i Sverige.</div> <div><a href="https://www.ieee.org/membership/fellows/index.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om IEEE Fellow, på engelska</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktinformation</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/erik-strom.aspx">Erik Ström​</a>, professor vid institutionen för elektroteknik och chef för avdelningen Kommunikation, antenner och optiska nätverk, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20erik.strom@chalmers.se">erik.strom@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="font-weight:600" /><span style="font-weight:600"><a href="/sv/Personal/Sidor/erik-strom.aspx">Läs mer om Erik Ström och hans forskning​​​</a></span><br /></div> Thu, 03 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforelasningar-pa-UR.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforelasningar-pa-UR.aspxChalmersforskare föreläser på UR<p><b>​​Hur ska kroppen hålla, vart är samhället på väg och vad kan vi lära oss av svarta hål? I en serie för tv-programmet UR Samtiden föreläser fem Chalmersforskare om sina expertområden och forskning som ligger dem nära hjärtat.</b></p><div><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">R</span><span style="background-color:initial">ikard Landberg – <a href="https://urplay.se/program/219651-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-att-mata-vad-individen-ska-ata">Att mäta vad individen ska äta</a></span><br /></div> <div>Erik Ström – <a href="https://urplay.se/program/219649-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-radda-planeten-med-teknik">Rädda planeten (med teknik)</a></div> <div>Susanne Aalto – <a href="https://urplay.se/program/219650-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-galaxernas-morka-hjartan">Galaxernas mörka hjärtan</a></div> <div>Björn Sandén – <a href="https://urplay.se/program/219646-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-hallbar-samhallsomstallning">Hållbar samhällsomställning</a></div> <div>Cecilia Berlin – <a href="https://urplay.se/program/219647-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-vad-du-maste-veta-om-ergonomi">Vad du måste veta om ergonomi</a></div> <div><br /></div> <div>Föreläsningarna spelades in i RunAn i oktober 2020, sänds i Kunskapskanalen under höst/vinter och går att se när som helst på<a href="https://urplay.se/program/219651-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-att-mata-vad-individen-ska-ata"> UR Play</a>. <br /></div>Mon, 23 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Fina-placeringar-for-Sverige-i-OS-for-cyborgar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Fina-placeringar-for-Sverige-i-OS-for-cyborgar.aspxFina placeringar för Sverige i &quot;OS för cyborgar<p><b>​De svenska lagen som tävlade med tankestyrda armproteser lyckades ta hem en bronsmedalj och en sjundeplacering, när den internationella tävlingen Cybathlon 2020 nyligen avgjordes. Totalt deltog 51 lag från 20 länder och Chalmers var en av tävlingsplatserna.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">– Våra deltagare visade god kämpaaanda och gjorde bra ifrån sig i tävlingen. Med tanke på att de, till skillnad från sina konkurrenter, använder armproteser som även omfattar armbågsleden, är vi mycket nöjda med resultaten, säger lagledaren Max Ortiz Catalan, som tillika är Chalmersforskaren bakom världens första tankestyrda och känselförsedda protes.</span><div><br /></div> <div>Cybathlon har kallats olympiska spelen för cyborgar. Tävlingen vänder sig till deltagare som har fysiska funktionsnedsättningar och använder olika typer av avancerade hjälpmedel med inbyggd robotteknik. Tävlingsgrenarna består av moment från vardagen som kan vara svåra att utföra för den som bär protes eller använder rullstol. Målet med Cybathlon är att synliggöra vad som idag är möjligt att utföra samt att ytterligare driva på utvecklingen inom proteser och andra typer av hjälpmedel.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer</strong></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Internationell-tavling-for-cyborgar-pa-Chalmers.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Internationell tävling för &quot;cyborgar&quot; på Chalmers</a></div> <div><a href="https://cybathlon.ethz.ch/en" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Cybathlon 2020: Resultat, filmer och information (på engelska)​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Fina%20placeringar%20för%20Sverige%20i%20”OS%20för%20cyborgar”/Cybathlon3_IMG_4761_750px.jpg" alt="" style="margin:5px;vertical-align:middle" /><br /><div><span style="background-color:initial">Arrangörerna på Chalmers vill rikta ett stort tack till alla som på olika sätt hjälpt till att genomföra Cybathon-tävlingen. Ett särskilt tack går till deras samarbetspartners och sponsorer Sahlgrenska universitetssjukhuset, Integrum AB, Stiftelsen Promobilia, </span><span style="background-color:initial">IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse,</span><span style="background-color:initial"> Akademiska Hus och A Working Lab.</span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div></div> <br /><em>Foton: Shahrzad Damercheli och Eric Earley</em></div> <div><div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, institutionen för elektroteknik, Chalmers, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se%E2%80%8B">maxo@chalmers.se​</a></div></div> <div><em></em><br /></div> Thu, 19 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-isoleringsmaterial-gor-elbilsmotorer-tillforlitligare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-isoleringsmaterial-gor-elbilsmotorer-tillforlitligare.aspxNy materialtyp gör elbilsmotorer tillförlitligare<p><b>​Ett nytt isoleringsmaterial för elektriska ledare kan förlänga den genomsnittliga livslängden för motorisolering i elfordon uppemot åtta gånger. Materialet består av en tunn polyimidfilm som är motståndskraftig mot kemisk nedbrytning från elektroner.</b></p>​<span style="background-color:initial">I ett samarbetsprojekt med ABB Sverige och DuPont har forskare vid Chalmers utvärderat nya material för motorisolering som utsatts för de förhållanden som råder i kraftelektronikomvandlare, särskilt med användning i dagens elektriska fordon.</span><div><br /></div> <div>I studien utvärderades effekterna på isoleringsmaterial när det utsätts för ökade elektriska påfrestningar orsakade av frekvensomvandlare med hög omkopplingshastighet. Dessa omvandlare består vanligtvis av kiselkarbid och används i dagens avancerade traktionsmotorer, där de ger en snabbare spänningsökning i isoleringsmaterialet för elektriska ledare. I testerna utsattes isoleringsmaterialet även för höga temperaturer (150 till 180 ° C) och höga spänningar (3,0 och 3,5 kV).</div> <div><br /></div> <div>En slutsats är att polyimidfilmer av typen Kapton ECRC är lämpliga att använda i traktionsmotorer för elektrifierade fordon, som har frekvensomvandlare med hög omkopplingshastighet. Materialet är koronabeständigt, vilket innebär att det är motståndskraftigt mot kemisk nedbrytning när det träffas av elektroner. Vid jämförelse med icke-koronabeständigt Kapton FN framkom att Kapton ECRC-material, som är 25 procent tunnare, ökar den genomsnittliga livslängden för isoleringen med omkring åtta gånger.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/departments/e2/news/Pages/New-insulation-material-increases-reliability-of-electric-car-motors.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om projektet finns i en nyhetsartikel på Chalmers engelska webbplats</a> </div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/yujing-liu.aspx">Yujing Liu</a>, professor i elkraftteknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20yujing.liu@chalmers.se">yujing.liu@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.dupont.com/electronic-materials/news/2020/press-releases/20201112-kapton-film-addresses-faster-voltage-rise.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs ett pressmeddelande om projektet från DuPont</a></div> <div><br /></div> Tue, 17 Nov 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/20-år-som-framgångsrikt-centrum-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/20-%C3%A5r-som-framg%C3%A5ngsrikt-centrum-.aspxFörenar vetenskaplig excellens med industriell nytta<p><b>​​Hur lyckas man driva ett framgångsrikt forskningscentrum under 20 år? Enligt Rikard Söderberg – som är föreståndare för 20-årsjubilerande Wingquistlaboratoriet på Chalmers – är receptet engagemang, affärsmässigt driv, tålamod och att ha slutanvändaren i fokus.</b></p><div><span style="background-color:initial">W</span><span style="background-color:initial">ing</span><span style="background-color:initial">quistlaboratoriet är ett centrum inom området digital produktframtagning. Deras forskning har lett fram till mjukvaror som kan göra alla typer av beräkningar, från hur stor avvikelse man kan acceptera vid massproduktion av en produkt eller hur man konstruerar en komponent, så att den blir lätt att byta rent ergonomiskt, till hur fabriksmiljön där man bygger bilen kan förbättras. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Framgångsfaktorer</b></div> <div>En av framgångsfaktorerna är det nära samarbetet med industrin, som innebär man tillsammans identifierar nya problem och formulerar forskningsfrågor – till nytta för många. Forskningen bedrivs inom fyra områden:</div> <div><ul><li>Systemorienterad konstruktion och produktutveckling (Systems Engineering Design)</li> <li>Geometrisäkring och robust konstruktion (Geometry Assurance &amp; Robust Design)</li> <li>Geometri- och rörelseplanering (Geometry &amp; Motion Planning​) och </li> <li>Automation</li></ul> </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Sedan starten för 20 år sedan vi producerat <b>770 vetenskapliga publikationer</b>​, genomfört <b>150 forskningsprojekt </b>och fått ut forskningen till Sveriges verkstadsgolv, bland annat via de <b>56 doktorander</b> som passerat via oss ut i industrin, berättar Rikard Söderberg, föreståndare för Wingquistlaboratoriet.​ <span style="background-color:initial">Dessutom har </span><strong style="background-color:initial">ca 180 företag</strong><span style="background-color:initial"> anammat vår forskning i sitt dagliga arbete på olika sätt, via våra mjukvaror, metoder och andra resultat.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Jubileet kommer att firas med start</span><span style="background-color:initial"> den </span><b style="background-color:initial">2 december </b><span style="background-color:initial">genom en digital kampanj </span><span style="background-color:initial">med bland annat </span><span style="background-color:initial">t</span><span style="background-color:initial">eknikfilmer, </span><span style="background-color:initial">case</span><span style="background-color:initial">, i</span><span style="background-color:initial">ntervjuer och samtal. </span><span style="background-color:initial">Men först gör vi en tillbakablick – hur och varför startade man Wingquistlaboratoriet?</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="https://www.linkedin.com/company/wingquist-laboratory/?viewAsMember=true"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Följ firandet av WIngquistlaboratoriet​</a></div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Wingquist%20laboratory/Gerbert-1.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" /></p> <div><b><br /></b></div> <div><b>Globaliseringens utmaningar</b></div> <div>På 90-talet påverkades Sverige starkt av EU-inträdet, globaliseringens nya konkurrensvillkor och att digitaliseringen tog fart. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Det här skakade om svensk industri rejält, särskilt fordonsindustrin. Fords uppköp av Volvo Cars och GM:s uppköp av Saab gav upphov till stor oro för att produktutveckling och produktion skulle försvinna ur landet, säger Rikard.</div> <div>För att möta utmaningarna startade Nutek (Vinnovas föregångare) det tvärvetenskapliga projektet IT i verkstadsindustrin. Målet var att undersöka hur verkstadsindustrin skulle kunna dra nytta av den akademiska forskningen inom IT och produktion. Rikard drev ett av delprojekten:</div> <div>– I mitt projekt ”3D tolerance management” funderade vi mycket på hur vi inom akademin kunde stötta industrin. Vi fokuserade på hur man kunde behålla de områden vi var bra på i Sverige och samtidigt öka IT-användningen i industrin.</div> <div><em>Bilden ovan: </em><span style="background-color:initial"><em>Maskinsektionens dåvarande dekanus, Göran Gerbert, kom med idén att starta ett centrum för produkt- och produktionsutveckling med fokus på datorstödd simulering och initierade en första förberedande styrgrupp med Hans Johannesson, Anders Kinnander och Rikard Söderberg.</em></span><em style="background-color:initial"> </em></div> <div><br /></div> <div><b>Svensk industriman inspirerade </b></div> <div>Rikard Söderberg, som nyss återvänt till Chalmers efter en tid i industrin, blev tillfrågad om han ville leda ett nytt centrum. Syftet var att stötta produktframtagning, produktutveckling och tillverkning. Dessutom skulle man tillgodose industrins behov av produktionssystem med kortare ledtider, snabbare ”time-to-market” och hög beredskap för integrerad utveckling. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Vi var eniga om att fokusera på virtuell utveckling för tillverkande industri, berättar Rikard.</div> <div><span style="background-color:initial">Centrumet fick namnet Wingqvist Laboratory, efter mannen som uppfann det sfäriska rullagret och grundade SKF, Sven Wingqvist. </span></div> <div><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Wingquist%20laboratory/690x-828_industri-forskningspartners.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Logos from allindustrial and research partners" style="margin:5px;width:390px;height:468px" /><br /><br />Nära samarbete med industrin</b></div> <div>Kärnan i Wingquistlaboratoriets forskning är det nära samarbetet med industrin. Idag har laboratoriet nio industriella partners. Volvo Cars, AB Volvo och GKN (tidigare Volvo Aero) har varit med från starten. Övriga industripartners är Scania, Sandvik, Ikea, Saab, IPS och RD&amp;T Technology. Inledningsvis lade Rikard och hans kollegor ner mycket arbete på att samtala med industrin om deras behov.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>De tyckte det var svårt att få grepp om vad Chalmers kunde erbjuda. Man fick lite här och lite där från olika institutioner och det saknades en samlad ingång till Chalmers, säger Rikard. Idag är Wingquistlaboratoriet en arena där svensk industri kan samarbeta med Chalmers inom strategiska områden för produktframtagning.</div> <div><br /></div> <div><b>VINN Excellence center</b></div> <div>Ungefär samtidigt som Wingquistlaboratoriet startade gick ryktet om en kommande utlysning via SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning). Rikard och hans team, Johan S. Carlson, Bengt Lennartson och Hans Johannesson, gjorde ett grundligt förarbete.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Utlysningen var på totalt 70 miljoner, berättar Rikard. Vi lyckades få alla tre projekten godkända och kammade hem 28 miljoner, trots stor konkurrens.</div> <div>När sedan den första utlysningen för Vinnovas kompetenscentrum kom, 2004, kunde Wingquistlaboratoriet visa på den lyckade strategin med projekten och nyttan som centrumet bidrog med. Av 160 sökande valdes Wingquistlaboratoriet ut som ett av 15 VINN Excellenscentra och en viktig milstolpe var nådd.</div> <div>Wingquistlaboratoriets tid i VINN Excellence (Vinnovas forskningsprogram) sträckte sig över en tioårsperiod med fast finansiering och återkommande utvärderingar. Forskningen bedrevs inom tre teman: Platform-based Development, Smart Assembly och Perceived Quality. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Utvärderingarna var ganska tuffa, men det stärkte oss både vetenskapligt och industriellt, menar Rikard. </div> <div><br /><b style="background-color:initial">Kugghjulsmetoden</b><br /></div> <div>Sedan starten har man använt en lyckad modell, som bygger på några viktiga kuggar:</div> <div>För att få starta ett projekt i Wingquist måste det finnas en <b>vetenskaplig utmaning</b> och ett <b>industriellt behov</b>. Om de matchar varandra startar vi ett projekt, berättar Rikard. Normalt avslutas projekt med en <b>”demonstrator</b><b>”</b>, det vill säga någon form av prototyp, ändrat arbetssätt eller industriell utvärdering. I ”<b>Product &amp; Use”</b>-fasen implementeras resultaten i industrin till exempel via kundspecifika lösningar och utbildningar.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Att vi som forskare ser industrins behov och utvecklar konstruktiva lösningar tillsammans med företagen är bara en av de styrkor vi kan uppvisa. Men vi lär oss mycket genom samarbetet och ser till att vår kompetens och industrins behov matchar varann. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Wingquist%20laboratory/690x390_Research%20implementation%20model.jpg" alt="Model of the research and implementation showing cogwheels and text" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><b>Konkurrerande företag delar kunskap</b></div> <div>Att man konkurrerar till vardags är inget som hindrat Scania och AB Volvo att delta i centrumet.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>AB Volvo har sitt huvudkontor i Göteborg och är rätt självklara partners. Att senare få inkludera Scania är vi stolta över. Vi ser det som ett bevis på att vi utvecklar saker som bägge har stor nytta av. Bägge företagen använder idag programvarorna RD&amp;T och IPS som vi kommersialiserat. </div> <div>Främst har forskningen kommit fordonsindustrin till nytta, men på senare tid har sig fler anslutit sig till centrat, bland annat IKEA. Rikard förklarar: </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Vi har ett projekt tillsammans om geometrisäkring, dvs att få alla bitarna att passa. Oavsett om det är en flygplansmotor eller en Billyhylla som ska monteras, så måste bitarna passa ihop.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>De här problemen finns överallt och tekniken går att applicera på många olika typer av produkter. Eftersom fordonsindustrin är hårt konkurrensutsatt har de varit snabbare på att visa intresse för forskningsområdet. Men vi ser en ökad uppmärksamhet från fler områden nu, säger Rikard.</div> <div><br /></div> <div><b>Globalt genomslag</b></div> <div>Under åren har flera programvaror vidareutvecklats i Wingquistlaboratoriet. Två av dem har kommersialiserats. Eftersom Chalmers inte utvecklar och säljer kommersiell programvara så startades ett företag, RD&amp;T Technology (simulering för geometrisäkring), som sålde sin första licens till Volvo Cars redan 1998. En annan programvara är IPS (Industrial Path Solutions) som blev kommersiell 2004.</div> <div>– Arbetet i spinoff-bolagen ligger utanför Wingquistlaboratoriet och inte direkt vetenskapligt värdeskapande. Däremot tar mjukvaran forskningen ut till fabriksgolvet där den gör nytta och används av tusentals användare globalt i stora företag. Detta är även en viktig mekanism för att se vad som fungerar och vad som behövs härnäst.​  </div> <div><br /></div> <div><b>Glädjen i att driva ett centrum</b></div> <div>Wingquistlaboratoriet har levererat forskning av erkänt hög kvalitet och har sedan starten producerat 770 vetenskapliga publikationer. Men mest stolt är Rikard över att forskningen kommer till användning i industrin. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Jag drivs av att utveckla någonting som blir ”på riktigt” och används industriellt – att få konkretisera en idé! Min personliga målbild har alltid varit att det i slutänden finns en kund som vill ha våra saker. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Jag har velat skapa en mångfald när jag byggt vårt team: att hitta folk som kompletterar varandra och fungerar tillsammans. I botten måste man ha liknande grundvärderingar. Men man måste ge alla möjlighet att glänsa inom sitt område, samtidigt som det bidrar till helheten, säger Rikard.  </div> <div><br /></div> <div><b>Industribehov som förändras</b></div> <div>Plattformsteknologi, system, produktutveckling, geometrisäkring, rörelseplanering för robotar och automation är så centralt för industrin att de är fortfarande relevanta forskningsområden. Men idag efterlyser företagen allt mer automation och stöttning av digitala verktyg för olika typer av optimering, analys och visualisering. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Man efterfrågar också digitala informationsflöden som följer med från tidiga utvecklingsfaser genom hela kedjan, förklarar Rikard. Önskemålen är att de även ska ta hand om eftermarknad, underhåll och sådant i framtiden. <span style="background-color:initial">Han fortsätter:</span></div> <div><span style="background-color:initial">– M</span><span style="background-color:initial">ånga vill också kunna justera och optimera produktionen i realtid. Det kan liknas vid ett reglersystem, där digitala tvillingar hanterar de olika mekaniska och fysikaliska fenomen samt variationer som verkligheten innehåller. </span></div> <div><br /></div> <div><b>Smarta och miljömässigt hållbara fabriker</b></div> <div>Ett exempel finns i SSF-projektet Smart Assembly 4.0 som har som vision den självkompenserande fabriken.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Det kan handla om att matcha rätt bitar mot varandra, att justera fixturer och utrustning och att välja rätt sekvens vid exempelvis punktsvetsning, förklarar Rikard. Redan nu kan våra metoder få ner variationen ytterligare 50 procent. Förutom en ekonomisk vinst, är det också miljömässigt hållbarare, eftersom det reducerar både spill och materialanvändning.</div> <div><br /></div> <div><b>Fortsätter bidra till digitaliseringen​</b></div> <div>Rikard Söderberg menar att detta bara är början och att Wingquistlaboratoriet kommer att fortsätta att bidra till industrins digitalisering, både vad gäller informationsflödet och de respektive ingenjörsaktiviteterna, mot en mer eller mindre automatiserad process.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Under våra 20 år har vi ständigt utvärderat oss själva för att garantera att vår forskning är relevant och ligger i framkant. Det är avgörande för att kunna leverera på topp akademiskt samtidigt som vi fortsätter vara intressanta för industrin, säger Rikard. Och det hoppas vi kunna fortsätt med i minst 20 år till, avslutar Rikard Söderberg och ler.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/wingquist/Pages/default.aspx" target="_blank" title="länk till Wingquist web"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om WIngquistlaboratoriet (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Tue, 10 Nov 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kompaktare-teknik-gynnar-vindkraft-till-havs.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kompaktare-teknik-gynnar-vindkraft-till-havs.aspxKompaktare teknik gynnar vindkraft till havs<p><b>​Kompakt, miljöanpassad och finurlig. Det är tre viktiga egenskaper hos den kraftelektroniska omriktare som industridoktoranden Mohammad Kharezy på forskningsavdelningen Elkraftteknik på Chalmers och forskningsinstitutet RISE håller på att utveckla.</b></p>​<span style="background-color:initial">I dagens havsbaserade vindkraftparker finns en eller flera transformatorplattformar anslutna till vindkraftverken för att samla ihop och omvandla den producerade elektriciteten till högspänd likström innan överföring sker via kabel in till land.</span><div><br /></div> <div>– Elomvandlingsplattformarna utgör en betydande del av investeringskostnaden för havsbaserad vindkraft, säger Torbjörn Thiringer, professor i tillämpad kraftelektronik vid Chalmers institution för elektroteknik. Det skulle därför vara en stor fördel om havsbaserade vindkraftparker kunde anslutas mot land med färre sådana plattformar, vilket är den bakomliggande tanken med det här konceptet. </div> <div><br /></div> <div>Alternativet till fristående plattformar är att istället placera utrustningen för elomvandling i själva vindkrafttornen, dels uppe i maskinhuset och dels även längre ner i tornen eller i en container på utsidan av tornen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Storlek och vikt har betydelse</strong></div> <div>– För att kunna installeras på tornen måste utrustningen krympas i storlek. Detta har vi av och till arbetat på under de senaste 20 åren. Tack vare prototypen som Mohammad Kharezy har konstruerat för sin licentiatuppsats har lösningen nu tagit ett betydande steg framåt, säger Torbjörn Thiringer.</div> <div><br /></div> <div>Nyckeln är komponentens kompakta form och jämförelsevis låga vikt. Designen innebär att flera omriktare seriekopplas på högspänningssidan för att på så sätt få en hög likspänning. E<span style="background-color:initial">ftersom de fysiska avstånden är små och potentialskillnaden stor måste d</span><span style="background-color:initial">en elektriska isolationsförmågan mot jord då vara mycket god</span><span style="background-color:initial">, annars blir konsekvensen överslag och kortslutning. </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div>– Som isolationsmedium har jag använt en bionedbrytbar vegetabilisk olja, istället för fossilbaserad transformatorolja som vanligen används. Den senare dras med negativa miljörisker, säger Mohammad Kharezy. I kombination med cellulosamaterial är den här oljan lovande för att klara isolationsproblemet, dessutom har den tydliga miljöfördelar.</div> <div><br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Kompaktare%20teknik%20gynnar%20vindkraft%20till%20havs/vindkraftprototyp_400x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Prototyp för frekvensomriktare" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>I elkraftlabbet på Chalmers, samt hos RISE i Borås, har Mohammad Kharezy byggt upp en prototyp för frekvensomriktaren, i skala 1:200. På bilden visas mätning av transformatorns kärnförlust med en precisionswattmeter. För detta experiment behövs en högfrekvensspänningsgenerator, ett California Instrument 4500LX PWM-omvandlare.</em></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><br /></div> <div><strong>Goda erfarenheter för framtiden</strong></div> <div>Forskningen har finansierats av <a href="http://www.energimyndigheten.se/" target="_blank">Energimyndigheten ​</a>inom programmet VindEL 2017. Syftet är att bidra i omställningen till ett hållbart och förnybart energisystem genom forskning och utveckling som gör vindkraftteknik mer funktionell och konkurrenskraftig.</div> <div><br /></div> <div>Forskarnas förhoppning är att få fortsatt finansiering för att kunna vidareutveckla konceptet för spänningsomvandlingen, samt att mer ingående kunna studera hur designen för isolationen kan förbättras för att funktionen ska bli mer förutsägbar. </div> <div><br /></div> <div>– Erfarenheterna av konceptet är hittills mycket goda, säger Mohammad Kharezy. Jag hoppas och tror att min forskning kan vara en del av lösningen för att i framtiden göra det möjligt att direktansluta havsbaserade vindkraftsparker mot land, utan att några stora och dyra fristående plattformar med transformatorstationer ska behövas.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Tatu Nieminen och Mohammad Kharezy​</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div>Ladda ner Mohammad Kharezys licentiatsavhandling: </div> <a href="https://research.chalmers.se/publication/518754/file/518754_Fulltext.pdf" target="_blank"><div>A Novel Oil-immersed Medium Frequency Transformer for Offshore HVDC Wind Farms</div> ​</a><div><br /></div> <div><strong>Kontaktpersoner</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Mohammad-Kharezy.aspx">Mohammad Kharezy</a>, industridoktorand på institutionen för Elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20kharezy@chalmers.se">kharezy@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><div><a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-thiringer.aspx">Torbjörn Thiringer</a>, professor på institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20torbjorn.thiringer@chalmers.se">torbjorn.thiringer@chalmers.se</a><br /><br /></div></div>Wed, 04 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Hjalp-forskare-forsta-fantomsmartornas-gata.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Hjalp-forskare-forsta-fantomsmartornas-gata.aspxHjälp forskare förstå fantomsmärtornas gåta<p><b>​Forskare på Chalmers bjuder in till en tävling där du kan använda dina konstnärliga talanger för att illustrera hur fantomsmärta ser ut.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Tävlingsutmaningen är att avbilda hur du uppfattar fantomsmärta – hur den kan beskrivas eller kännas. Du kan illustrera detta genom en teckning, målning, foto, animation, skulptur eller ett collage.</span><div><span style="background-color:initial">Sista dag att skicka in bidrag är den 6 december 2020 (deadline har förlängts).</span><br /></div> <div><a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/index.php/icplp-2020/conference-art-contest/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om tävlingen här (på engelska)</a><br /></div> <div><div><br /></div> <div>Fantomsmärta är en påtaglig och ofta svår smärta från ett ben eller en arm som gått förlorad. Uppskattningsvis lider hundratusentals människor världen över av fantomsmärtor. Eftersom tillståndet är så komplext och upplevs olika av olika människor finns det ingen enhetlig definition av vad fantomsmärta egentligen är. ​<br /></div> <div><br /></div> <div>Den 26-28 maj 2021 arrangeras den första internationell vetenskapskonferensen om fantomsmärta, ICPLP2021, i Göteborg.</div> <div>Vinnaren i tävlingen får en prissumma på 5000 SEK samt gratis inträde till ICPLP2021. Alla inskickade bidrag kommer att ställas ut på konferensen.</div> <div><a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/index.php/icplp-2020/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om ICPLP2021 (på engelska)</a></div> <div><br /></div></div>Mon, 02 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/43-Chalmersforskare-far-pengar-till-mer-forskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/43-Chalmersforskare-far-pengar-till-mer-forskning.aspx43 Chalmersforskare får pengar till mer forskning<p><b>​43 Chalmersforskare får besked om nya anslag, när Vetenskapsrådet sista veckan i oktober offentliggör vilka ansökningar som beviljats bidrag. Totalt delar Vetenskapsrådet ut 1,1 miljarder inom natur- och teknikvetenskap, som ska räcka fram till 2024.</b></p>​<span style="background-color:initial">När Vetenskapsrådet nu berättar om hur de fördelat årets projektanslag går sammanlagt 149 miljoner kronor till forskare på Chalmers. </span><span style="background-color:initial">Mest p</span><span style="background-color:initial">engar delar Vetenskapsrådet ut till forskning inom biologi, fysik och kemi, som får nästan hälften av forskningsanslagen.</span><div><br /></div> <div>Så här säger fyra av de 43 forskare på Chalmers som fått bidrag om sina projekt och sin forskning.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Philippe Tassin, institutionen för fysik</h2> <div><strong>Vad handlar ditt projekt om?</strong></div> <div>Vi vill använda artificiell intelligens i utvecklingen av nanofotonik, som handlar om hur ljus kan användas på olika sätt. Under de senaste åren har datoralgoritmer som kan känna igen mönster i stora datamängder utvecklats mycket. Ett exempel är neurala nätverk, som liknar hur den mänskliga hjärnan fungerar. Tekniken är lika bra, eller bättre, än människor på saker som ansiktsigenkänning eller bilkörning. Liknande algoritmer vill vi utnyttja för att designa så kallade metaytor, optiska komponenter som är mycket tunnare än ett hårstrå. Med hjälp av neurala nätverk ska vi designa nya metaytor med former som vi inte ens kan föreställa oss och som kommer att ha helt nya optiska egenskaper. </div> <div><br /></div> <div><strong>Varför är det viktigt att forska om detta?</strong></div> <div>Den stora utmaningen med fotoniska metaytor är att extremt kraftfulla beräkningar behövs för att hitta den struktur som ger upphov till en metayta med önskvärda egenskaper; ofta räcker inte ens världens mest kraftfulla datorer till. Med hjälp av neurala nätverk kommer vi att kunna ta fram nya optiska komponenter, exempelvis metaytor för optiska pincetter som möjliggör att med endast ljus fånga samt flytta små objekt som celler och virus. Metaytor som är bra på att absorbera ljus kan ge oss bättre solceller och tunna optiska membran med extremt hög reflektion kan bli en viktig komponent i framtidens kvantdatorer.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elin Esbjörner, institutionen för biologi och bioteknik</h2> <div><strong>Vad handlar ditt projekt om?</strong></div> <div>Alzheimerdemens och Parkinson är exempel på vanliga sjukdomar som bryter ned hjärnan. Ett typiskt kännetecken för sjukdomarna är att det bildas onormala proteinklumpar i de hjärnregioner som drabbas. Detta är kopplat till nervcellsdöd. Proteinklumparna består av trådar – amyloida fibriller. Tidigare forskning har lärt oss mycket om hur de bildas och fokus har varit att stoppa fibrillbildningen och neutralisera små proteinklumpar (oligomerer) som visat sig vara särskilt farliga för hjärnan. Vår tidigare forskning på Parkinson-proteinet alfasynuklein har visat att fragment av fibrilltrådar är giftigare än långa fibrilltrådar.  Det här projektet fokuserar därför istället på de fibriller som redan har bildats. Vi vill undersöka hur stabila de är, under vilka förhållanden de kan brytas ned och om instabila fibriller är farligare för hjärnan än sådana som är mer stabila. </div> <div><br /></div> <div><strong>Varför är det viktigt att forska om detta?</strong></div> <div>Idag lever cirka 160 000 personer i Sverige med demenssjukdom och cirka 20 000 personer har Parkinson. Man räknar med att i framtiden kan mer än varannan svensk komma att drabbas av en neurodegenerativ sjukdom. Det behövs därför bättre läkemedel. Vårt mål är att kartlägga de faktorer som styr fibrillernas stabilitet, för att se om stabilisering av fibriller skulle kunna vara en framgångsrik behandlingsstrategi för Parkinson och andra neurodegenerativa sjukdomar.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Riccardo Arpaia, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap</h2> <div><strong>Vad handlar ditt projekt om?</strong></div> <div>Ett supraledande material har oändligt stor elektriska ledningsförmåga vid mycket låga temperaturer. Upptäckten av högtemperatursupraledare 1986 visade att ett material kan bli supraledande redan vid temperaturer över kokpunkten för flytande kväve (-196°C). Men ännu har ingen kunnat förklara varför. Det är uppenbart att det måste till en helt ny sorts experiment för att vi ska förstå mekanismen som ligger bakom högtemperatursupraledning. Vi vill lösa mysteriet genom att fokusera på den laddningsordning som finns i dessa material, och dess roll för att avgöra egenskaper i materialet. Genom experiment med synkrotronljus, som gör det möjligt att mäta laddningsordningen på unika prover, kommer vi att kontrollera hur laddningsordningen kan ändras genom att variera olika parametrar som mekanisk påfrestning och inneslutning.</div> <div> </div> <div><strong>Varför är det viktigt att forska om detta?</strong></div> <div>Supraledares unika strömledningsförmåga, där motstånd och energiförluster är noll, möjliggör många tekniska tillämpningar. Men eftersom supraledare kräver mycket låga temperaturer måste de kylas med flytande helium, vilket gör dem dyra och svåra att använda. Upptäckten av högtemperatursupraledare gav ett stort lyft för forskning inom supraledning, eftersom flytande kväve för första gången var tillräckligt för att upprätthålla det supraledande tillståndet. En supraledare som kan fungera närmare rumstemperatur skulle ha enorm potential. Intresset är därför stort för en förbättrad förståelse av hur högtemperatursupraledare fungerar.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ross King, institutionen för biologi och bioteknik</h2> <div><strong>Vad handlar ditt projekt om?</strong></div> <div>Vi ska utveckla ett AI-system, Genesis, som ska automatisera förståelsen för människans celler. Genesis är en så kallad robotforskare, ett laborationssystem som utnyttjar artificiell intelligens för att utföra automatiserade upprepningar av vetenskapliga experiment. Robotforskaren skapar hypoteser, väljer ut effektiva experiment för att skilja mellan hypoteser, utför experiment genom att använda automatiserad laborationsutrustning och analyserar slutligen resultaten. Genesis kommer att ha kapacitet att utföra 10 000 parallella cykler för att skapa och testa hypoteser. Vår robotforskare kommer att arbeta med jästceller. Det mesta i jäst fungerar likadant som i människor, men jästceller är mycket enklare att arbeta med. Det är också lättare att förstå mekanismer i jäst. Så för att ta reda på hur människans celler fungerar är det därför bäst att först förstå hur jäst fungerar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Varför är det viktigt att forska om detta?</strong></div> <div>AI-system har övermänskliga krafter som kompletterar mänskliga forskares arbete. De kan, helt felfritt, komma ihåg en stor mängd fakta, utföra logiska resonemang utan misstag, utföra näst intill optimala sannolikhetsresonemang, dra lärdom av stora mängder data, extrahera information från miljoner vetenskapliga tidskrifter, med mera. Dessa krafter gör att AI har potential att förändra vetenskapen, och – genom vetenskapen – göra skillnad i samhället, till exempel genom bättre teknik, bättre mediciner och högre livsmedelssäkerhet. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Här är alla chalmersforskare som beviljats bidrag <br />– sorterade på institution:</h2> <div><strong><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</strong>: Eleni Gerolymatou</span><br /></div> <div><div><div><br /></div> <div><strong>Biologi och bioteknik</strong>: Elin Esbjörner, Ross King, Johan Larsbrink, Ivan Mijakovic, Mikael Molin, Lisbeth Olsson, Santosh Pandit, Fredrik Westerlund</div> <div><br /></div> <div><strong>Data och informationsteknik</strong>: Robert Feldt, Morten Fjeld, Miquel Pericas, Alejandro Russo</div> <div><br /></div> <div><strong>Elektroteknik: </strong>Alexandre Graell i Amat, Christian Häger, Max Ortiz Catalan</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Åtta-fysikforskare-fick-anslag-från-Vetenskapsrådet.aspx" target="_blank"><strong>Fysik</strong>:​</a> Andreas Ekström, Paul Erhart, Henrik Grönbeck, Patrik Johansson, Mikael Käll, Eva Olsson, Philippe Tassin, Andrew Yankovich</div> <div><br /></div> <div><strong>Industri- och materialvetenskap:</strong> Kenneth Runesson</div> <div><br /></div> <div><strong>Kemi och kemiteknik: </strong>Maria Abrahamsson, Martin Andersson, Ronnie Andersson, Ann-Sofie Cans, Bengt Nordén, Martin Rahm, Xiaoyan Zhang </div> <div><br /></div> <div><strong>Matematiska vetenskaper</strong>: Annika Lang, Hjalmar Rosengren</div> <div><br /></div> <div><strong>Mikroteknologi och nanovetenskap</strong>: Riccardo Arpaia, <span style="background-color:initial">Thilo Bauch,</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Attila Geresdi, Helena Rodilla, Elsebeth Schröder, Victor Torres Company</span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><strong>Rymd- geo- och miljövetenskap:</strong> Tobias Mattisson, Pär Strand, Wouter Vlemmings</div></div> <div><br /></div> <div><span></span><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2020-09-08-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Se hela listan och läs mer om de beviljade projekten på Vetenskapsrådets webbplats</a></div></div> <div><br /></div> <div><strong>​Text:</strong> Anita Fors<br /></div> <div><strong>Foto:</strong> <span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Johan Bodell, Martina Butorac</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">och Anna-Lena Lundgren.</span></div> Thu, 29 Oct 2020 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tekniken-som-marker-om-du-dasar-till-bakom-ratten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tekniken-som-marker-om-du-dasar-till-bakom-ratten.aspxTekniken som märker om du dåsar till bakom ratten<p><b>​Forskare från Chalmers och Autoliv håller på att utveckla en IT-plattform som direkt i förarmiljön kan läsa av tecken på trötthet hos den som sitter bakom ratten. I början av nästa år kommer systemet att testas av ett 50-tal förare i Göteborgstrafiken.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Trötthet orsakar många olyckor i trafiken och med ny teknik kan vi hjälpa förare att undvika att köra när de inte är helt alerta, säger Stefan Candefjord, forskarassistent på institutionen för elektroteknik på Chalmers.</span><div><br /></div> <div>Syftet är att kunna mäta, analysera och kommunicera fysiologiska signaler i ett fordon. Projektet går under namnet COPE, Connected Occupant Physiological Evaluation, och drivs gemensamt av forskare från Chalmers och Autoliv.</div> <div><br /></div> <div>När en person börjar bli dåsig och sömnig påverkas bland annat hjärtslagen och andningen. Genom att bygga in sensorer i bilinredningen, exempelvis i säkerhetsbälte och ratt, kan variationer i hjärtfrekvens och andning uppmätas i realtid. Även olika typer av smartklockor och armband med inbyggda sensorer kan användas för att registrera fysiologiska signaler hos föraren. </div> <div><br /></div> <div><strong>Främjar trafiksäkerhet och hälsa</strong></div> <div>– Trafiksäkerhet står i fokus men också möjligheterna att till exempel hantera plötslig akut sjukdom hos föraren, att följa upp kroniska hälsotillstånd eller behandlingar samt att göra rätt insatser vid trafikolyckor, säger Bengt Arne Sjöqvist, Professor of practice emeritus på Chalmers, och sedan många år verksam inom digital hälsa. </div> <div> </div> <div>– I de digitala uppkopplade säkerhetstjänster som vi på Autoliv håller på att utveckla blir hälsoaspekterna allt mer viktiga, säger Pernilla Arnell som ansvarar för affärsutveckling inom Autoliv. Att kunna uppmärksamma föraren på hälsotillstånd som kan påverka bilkörningen är ett naturligt nästa steg. Våra undersökningar visar att det finns en positiv inställning, <span style="background-color:initial">inte minst bland medelålders kvinnor, </span><span style="background-color:initial">till olika hjälpmedel som främjar säker körning.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Teknikutvecklingen styrs i den riktningen även via lagkrav och poängbedömning av säkerhetsfunktioner på EU-nivå, som reglerar och premierar att sömndetektion ska finnas i nya bilar.</div> <div><br /></div> <div><strong>Fokus flyttas från fordonet till föraren</strong></div> <div>– I takt med att teknik för automatisk styrning och assisterad förarhjälp blir allt vanligare i bilar kommer förare sannolikt bli fortare trötta, speciellt nattetid, då köruppgiften blir mindre stimulerande, säger Johan Karlsson, senior forskningsingenjör på Autoliv Research. Det gör det ännu viktigare med en tillförlitlig detektion av trötthet. </div> <div><br /></div> <div>Redan idag har många bilar någon form av inbyggd trötthetsdetektion som baseras på förarens körprestation genom att mäta hur mycket bilen vinglar på vägbanan. Om förarens ofokuserade körning korrigeras av bilens förarhjälp, förlorar detta emellertid sin betydelse som mått på trötthet. I framtiden kommer det att finnas andra, mer direkta sätt att mäta trötthet, där fokus sätts på förarens fysiologi och inte på att genom bilens beteende avgöra förarens prestationsförmåga.</div> <div><br /></div> <div>En hårdvara har utvecklats av Autoliv, som knyter samman sensorer i bilen med uppkopplade tjänster. Därmed blir det också möjligt att exempelvis använda information från träningsklockor eller andra smarta klockor, att ta med sin förarprofil till fordon i bilpooler och att dra nytta av möjligheter till individanpassning av trötthetsdetektionen.</div> <div><br /></div> <div>– Mätresultaten tolkas av en algoritm tränad med hjälp av artificiell intelligens, som Chalmers, Autoliv och VTI har utvecklat gemensamt, säger Stefan Candefjord. Systemet känner igen tecken på när en person blir dåsig och körförmågan därmed försämras. Data som samlas in under färd kan delas vidare via uppkoppling mot molnet, och förstås också genom system i bilen som ser till att föraren om möjligt skärper sin koncentration igen eller rekommenderar en paus från körningen.</div> <div><br /></div> <div>– Vi håller för närvarande på att utvärdera om diskreta sensorer kan ge lika värdefull information som EKG-sensorer av medicinsk kvalitet, säger Ke Lu, postdoktoral forskare, i projektgruppen på Chalmers.</div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/COPE_hardware_750px.jpg" alt="Bilförare på landsväg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /></div> <div><em>Testförare kommer att få en liten svart dosa ovanpå instrumentpanelen, som samlar in data om förarens andning och puls. Bilen på bilden är utrustad med en ratt med inbyggda EKG-sensorer. </em><strong><br /></strong></div> <div><br /></div> <div><strong>Tester på väg </strong></div> <div>I början av nästa år kommer forskningen att rulla ut på allmän väg för att tekniken ska kunna testas i större skala och data samlas in under verklig körning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi planerar att ha en testflotta om cirka 50 fordon, säger Johan Karlsson. I ett första skede kommer förarna med jämna mellanrum att få skatta sin egen trötthetsnivå via ett enkelt tryck på en skärm. Parallellt registreras de fysiologiska signalerna genom pulsklockor, och för några förare även med prototypsensorer i ratt och säkerhetsbälten.</div> <div><br /></div> <div>Data som samlas in används för att ytterligare kalibrera algoritmerna. De ska känna av om föraren är sömnig och i viss mån även ska kunna förutsäga hur tröttheten kommer att fortskrida de närmast följande minuterna.</div> <div><br /></div> <div>IT-plattformen som utvecklas inom COPE-projektet bedöms kunna utgöra en central del att bygga vidare på i andra applikationer och forskningsprojekt, exempelvis för att tillföra viktig information till system för smart larmhantering för ökad trafiksäkerhet inom <a href="https://picta.lindholmen.se/Via_Appia" target="_blank">TEAPaN-projektet​</a>. </div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Autoliv</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/COPE-2772_Johan_Karlsson_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><em>Johan Karlsson, forskare på Autoliv, i simulatorn där nya sensorer som känner av förarens andning och puls kommer att testas, exempelvis integrerade i säkerhetsbältet.</em></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Mer om COPE-projektet </strong><br /></div> <div>Connected Occupant Physiological Evaluation, COPE, är ett tvåårigt forskningsprojekt som syftar till att utveckla och testa smart monitorering av hälsodata i realtid med fokus på sömndetektion hos förare. Finansiering sker via <a href="/sv/styrkeomraden/transport/Sidor/default.aspx">Chalmers styrkeområde Transport</a> samt <a href="https://www.autoliv.com/" target="_blank">Autoliv</a>. Forskningen har koppling till trafiksäkerhetscentrat <a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER </a>vid Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Söker du exjobb och vill bidra i den här forskningen? </strong></div> <div>Gör ditt examensarbete om smarta säkerhetsbälten, ett samarbete mellan Chalmers och Autoliv: <a href="/en/departments/e2/education/masters-programmes/Documents/Monitoring%20drivers%20respiration%20and%20drowsiness%20using%20smart%20seatbelt_.pdf" target="_blank">Monitoring driver’s respiration and drowsiness using smart seatbelt</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Digital-halsa-moter-fordonsindustrin.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om hur Chalmers arbetar med digital hälsa</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information om Chalmers forskning inom området digital hälsa, kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/stefan-candefjord.aspx">Stefan Candefjord</a>, forskarassistent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20stefan.candefjord@chalmers.se">stefan.candefjord@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bengt-arne-sjoqvist.aspx">Bengt Arne Sjöqvist</a>, professor of practice emeritus i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, samt strategi- och affärsansvarig för Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park, <a href="mailto:%20bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/annasjor.aspx">Anna Sjörs Dahlman​</a>, adjungerad docent vid institutionen för elektroteknik samt forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, <a href="mailto:%20anna.dahlman@vti.se">anna.dahlman@vti.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Ke-Lu.aspx">Ke Lu</a>, postdoc i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20ke.lu@chalmers.se">ke.lu@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bakidou.aspx">Anna Bakidou</a>, doktorand i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers samt Högskolan i Borås, </div> <a href="mailto:%20bakidou@chalmers.se"><div>bakidou@chalmers.se</div></a><div><br /></div> <div><strong>För mer information om Autolivs forskning, kontakta:</strong></div> <div>Johan Karlsson, Senior forskningsingenjör, Human Factors, Autoliv Research, <a href="mailto:%20johan.g.karlsson@autoliv.com">johan.g.karlsson@autoliv.com</a></div> <div>Pernilla Arnell, Director Business Development Sales, <a href="mailto:%20pernilla.arnell@autoliv.com">pernilla.arnell@autoliv.com</a></div> <div>Per Gustafsson, Gruppchef Innovation och Testning, <a href="mailto:%20per.gustafsson@autoliv.com">per.gustafsson@autoliv.com</a></div>Wed, 28 Oct 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Digital-halsa-moter-fordonsindustrin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Digital-halsa-moter-fordonsindustrin.aspxDigital hälsa möter fordonsindustrin<p><b>​Högre trafiksäkerhet, bättre koll på hälsoläget hos den som sitter bakom ratten samt ökad kunskap om hur uppkopplade hjälpmedel och smarta tjänster kan användas i rullande fordon. Det är några av vinsterna när forskare inom digital hälsa och fordonsindustri nu gör gemensam sak.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det finns många viktiga beröringspunkter mellan digital hälsa och fordonsindustri som ännu inte ägnats så mycket forskning och utveckling. Ur ett västsvenskt perspektiv känner vi att tiden är mogen för en gemensam satsning, säger Bengt Arne Sjöqvist, Professor of practice emeritus vid institutionen för elektroteknik på Chalmers, och sedan många år verksam inom digital hälsa. Att det finns en ömsesidig utvecklingspotential har gjorts tydligt inom trafiksäkerhetscentrat SAFER, där båda områdena möts.</span><div>​<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/Bengt_Arne_Sjöqvist_191122_DSC_8857_200x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Det gemensamma intresset kretsar i det här fallet kring att kunna mäta, analysera och kommunicera fysiologiska signaler i ett fordon. Trafiksäkerhet står i fokus men också möjligheterna att hantera plötslig akut sjukdom hos föraren, att följa upp kroniska hälsotillstånd eller behandlingar samt att göra rätt insatser vid trafikolyckor. </div> <div><br /></div> <div>I ett framtidsscenario, om en förare exempelvis drabbas av akut hjärtflimmer, ska sensorer och intelligent teknik inbyggd i bilen kunna läsa av och tolka de fysiologiska signalerna och se till att fordonet automatiskt kör in och stannar vid sidan av vägen samtidigt som ett larm går till sjukvården.</div> <div><br /></div> <div>Den europeiska trafiksäkerhetsorganisationen Euro NCAP har i sin färdplan till 2025 dessutom pekat ut förarövervakningssystem som ett prioriterat område, vilket gör sådan teknik extra intressant för fordonsindustrin.</div> <div><br /></div> <div><strong>Profilering inom digital hälsa</strong></div> <div>För att kunna möta dessa forskningsutmaningar, men också den ökande digitaliseringen inom sjukvården generellt sett, profilerar sig institutionen för elektroteknik på Chalmers successivt inom området digital hälsa. Nya projekt och ny kompetens knyts till området. Ett exempel är Anna Sjörs Dahlman, forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, som nyligen utsågs till adjungerad docent och vars kunskaper inom mätning av vitaldata i svåra miljöer nu kommer väl till pass.</div> <div><br /></div> <div>– Idag arbetar vi främst med systemlösningar där IT, kommunikationsteknik och medicinteknik stöder och förbättrar kliniska vårdprocesser. Genom att få tillgång till relevant information, från många olika källor, vill vi öka precisionen i varje beslut som tas i en vårdprocess. Det handlar bland annat om att utveckla kliniska beslutsstöd baserade på artificiell intelligens och maskininlärning, men även video- och telemedicin i olika former. Prehospital och mobil sjukvård är de primära tillämpningsområdena i nuläget, säger Bengt Arne Sjöqvist. </div> <div><br /></div> <div><strong>Samarbete kring sömndetektion i fordon</strong></div> <div>Med detta i bagaget tas nu steget vidare, genom ett samarbete mellan Autoliv och Chalmers, för att kunna utveckla lösningar inom digital hälsa i fordonsmiljön. En IT-plattform med föraren som utgångspunkt och bilen som mätplats håller på att designas inom ramen för COPE-projektet, Connected Occupant Physiological Evaluation (se fakta om projektet nedan).</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Digital%20hälsa%20möter%20fordonsindustrin/20200122_StefanCandefjord_portrait_WebbRes_(C)_Emmy_Jonsson_300x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Stefan Candefjord" style="margin:5px" />– Att detektera trötthet är den första tillämpningen vi jobbar med, säger Stefan Candefjord, forskarassistent på institutionen för elektroteknik. Trötthet orsakar många olyckor i trafiken och med ny teknik kan vi hjälpa förare att undvika att köra när de inte är helt alerta. Vi är nu på god väg att kunna testa tekniken tillsammans med Autoliv.</div> <div><br /></div> <div>När en person börjar bli dåsig och sömnig påverkas bland annat hjärtslagen och andningen. Genom att bygga in sensorer i bilinredningen, exempelvis i säkerhetsbälte och ratt, kan variationer i hjärtfrekvens och andning uppmätas i realtid. Även olika typer av smartklockor och armband med inbyggda sensorer kan användas för att registrera fysiologiska signaler hos föraren. </div> <div><br /></div> <div>– Mätresultaten tolkas av en algoritm tränad med hjälp av artificiell intelligens, som vi på Chalmers har utvecklat tillsammans med Autoliv och VTI, säger Stefan Candefjord. Systemet känner igen tecken på när en person blir dåsig och körförmågan därmed försämras. Data som samlas in under färd kan delas vidare via uppkoppling mot molnet, och förstås också genom system i bilen som ser till att föraren om möjligt skärper sin koncentration igen eller får rekommendationen att ta en paus från körningen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Smart larmhantering nästa steg</strong></div> <div>Ett annat forskningsprojekt där digital hälsa och fordonsindustri möts är TEAPaN, Traffic Event Assessment, Prioritizing and Notification (se fakta om projektet nedan). På sikt kommer den IT-miljö som nu utvecklas och testas i COPE-projektet kunna utgöra en central del i ett sådant system.</div> <div><br /></div> <div>– Detta är verkligen spännande projekt där vi hela tiden bygger vidare på våra kunskaper i nya tillämpningar, säger Stefan Candefjord. En framgångsfaktor är samarbetet där vi korskopplar våra kompetensområden.</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Yvonne Jonsson</em><br /><em>Foto: Johan Karlsson, Autoliv (toppbild), Yvonne Jonsson (porträttbild på Bengt Arne Sjöqvist), Emmy Jonsson (porträttbild på Stefan Candefjord)</em></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Vad är digital hälsa?</strong></div> <div>Digital hälsa innefattar såväl digitaliseringen av hälso- och sjukvårdens tjänster och arbetssätt som framväxten av intelligenta sensorer, beslutsstödsystem, analys- och diagnosverktyg, appar etc. IT i vid mening, inklusive AI och maskininlärning, är en grundläggande del. Området kombinerar därmed medicinsk teknik, telekommunikation och IT, och kräver ofta ett nära samspel mellan akademi, vårdgivare och industri.</div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om COPE-projektet  </strong></div> <div>Connected Occupant Physiological Evaluation, COPE, är ett tvåårigt forskningsprojekt som syftar till att utveckla och testa smart monitorering av hälsodata i realtid med fokus på sömndetektion hos förare. Finansiering sker via <a href="/sv/styrkeomraden/transport/Sidor/default.aspx">Chalmers styrkeområde Transport</a> samt <a href="https://www.autoliv.com/" target="_blank">Autoliv</a>. Forskningen har koppling till trafiksäkerhetscentrat <a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER ​</a>vid Chalmers. </div> <div>Chalmers och Autoliv forskar på algoritmer och dataanalys, medan Autoliv har utvecklat hårdvaran som knyter samman sensorer och annan teknik samt testflottan av bilar där tekniken kan provas.</div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tekniken-som-marker-om-du-dasar-till-bakom-ratten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs en artikel om COPE-projektet: Tekniken som märker om du dåsar till bakom ratten​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="https://picta.lindholmen.se/Via_Appia" target="_blank">Mer om TEAPaN-projektet </a><br /></strong><span style="background-color:initial">Traffic Event Assessment, Prioritizing and Notification, TEAPaN, utvecklar smart larmhantering för ökad trafiksäkerhet. Projektet fokuserar på tidig olycksdetektion samt smart och rikare informationshantering för effektivare resursprioritering inom blåljusverksamheterna och i förlängningen att skadade kan tas om hand på ett bättre sätt. TEAPaN leds av <a href="https://picta.lindholmen.se/" target="_blank">PICTA </a>och genomförs i samverkan med trafiksäkerhetscentrat <a href="https://www.saferresearch.com/">SAFER</a> vid Chalmers. Följande parter ingår: Volvo Cars, Consat, Detecht, SOS International, PreHospe​n/HB, Chalmers, SvLC/Sjukvårdens Larmcentral, Ambulansen SU, VTI.</span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><div><strong>För mer information, kontakta Chalmers forskare inom området digital hälsa:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/stefan-candefjord.aspx">Stefan Candefjord</a>, forskarassistent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20stefan.candefjord@chalmers.se">stefan.candefjord@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bengt-arne-sjoqvist.aspx">Bengt Arne Sjöqvist</a>, professor of practice emeritus i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, samt strategi- och affärsansvarig för Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park, <a href="mailto:%20bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a></div> <div>Anna Sjörs Dahlman, adjungerad docent vid institutionen för elektroteknik samt forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, <a href="mailto:%20anna.dahlman@vti.se">anna.dahlman@vti.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Ke-Lu.aspx">Ke Lu</a>, postdoc i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik, <a href="mailto:%20ke.lu@chalmers.se">ke.lu@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bakidou.aspx">Anna Bakidou</a>, doktorand i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers samt Högskolan i Borås, <a href="mailto:%20bakidou@chalmers.se">bakidou@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information om Autolivs forskning, kontakta:</strong></div> <div>Johan Karlsson, Senior forskningsingenjör, Human Factors, Autoliv Research, <a href="mailto:%20johan.g.karlsson@autoliv.com">johan.g.karlsson@autoliv.com</a></div></span></div> <br />Tue, 27 Oct 2020 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Erik-Agrell-årets-OA-pristagare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Erik-Agrell-%C3%A5rets-OA-pristagare.aspx”Open Access-publicering handlar om demokrati och global solidaritet”<p><b>​För mottagaren av 2020 års Chalmers Open Access-utmärkelse Erik Agrell, professor i elektroteknik, är Open Access-publicering en självklarhet av flera anledningar. Här svarar han bland annat på varför.</b></p><strong>​<img src="/sv/institutioner/CLS/nyheter/PublishingImages/Catharina%20Hiort%20och%20Erik%20Agrell%201.jpg" alt="Catharina Hiort och Erik Agrell 1.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:270px;height:432px" /></strong><span style="background-color:initial"><strong>Grattis till 2020 års Open Access-utmärkelse! Att publicera Open Access (OA) är i dag väldigt viktigt – hur har du resonerat kring det i och med att du själv har så många OA-publicerade artiklar?</strong></span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är väl uppenbart? Att publicera OA ger åtminstone tre stora fördelar, som var och en i sig skulle vara en tillräcklig anledning för mig.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">För det första handlar det om demokrati och global solidaritet. Vi i den rika världen har stora litteraturdatabaser till hands, fritt tillgängliga via Chalmers och andra välförsedda bibliotek – det är lätt att glömma att många av våra kollegor runt om i världen inte är lika lyckligt lottade. Men även i Sverige saknar forskare vid små och medelstora företag ofta prenumerationer. Den globala OA-rörelsen spelar en viktig roll här och öppnar stora litteraturresurser för alla forskare, oavsett deras geografiska och ekonomiska status.</span><div><br /></div> <div>För det andra är det vår skyldighet som Chalmersanställda och skattefinansierade forskare. Chalmers har en policy för öppen tillgång sedan 2010, och de flesta av de stora forskningsfinansiärerna, både i Sverige och inom EU, kräver OA-produktion från de projekt de finansierar. Så beslutet har egentligen redan fattats - det är inte upp till oss som individer.</div> <div><br /></div> <div>För det tredje är det bra för vår personliga och vår institutionella bibliometri, eftersom OA-artiklar får fler citeringar.</div> <div><br /></div> <div><b>Vad har du för tips till andra forskare som inte har samma imponerande Open access-CV som du har?</b></div> <div><br /></div> <div>– Om vi har OA i åtanke från början ger det väldigt lite extra ansträngning. Jag har en mapp på datorns skrivbord där jag släpper en PDF-kopia av varje artikel som jag skickar in för publicering. Med jämna mellanrum tömmer jag mappen genom att dra varje fil till motsvarande post i research.chalmers.se.</div> <div><br /></div> <div>Innan jag utvecklade denna vana kunde det ta mig flera timmar att hitta en enda PDF-fil – varje artikel hade så många versioner, spridda över hela min dator, och ibland hade jag inte ens den slutliga versionen av artikeln, om den skickats in av en medförfattare .</div> <div><br /></div> <div>Ett annat råd är att fråga om OA omedelbart om du får en inbjudan att skriva en vetenskaplig artikel eller ett bokkapitel. Som forskare har vi bättre ställning att förhandla innan vi accepterar ett avtal än efter publicering. Och om många av oss ställer samma fråga, så skickar vi en stark signal till förläggarna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Du har 300 OA-publiceringar i Chalmers.research.se – finns det något tillfälle då det inte riktigt gick som du hade tänkt dig med en OA-publicering?</strong></div> <div><br /></div> <div>– När jag började bedriva OA för ungefär tio år sedan var de juridiska förhållandena inte så tydliga och stödet från Chalmers bibliotek var inte lika väl utvecklat som nu. Jag kan ha gjort några juridiska misstag, även om jag var i god tro, men låt oss inte ägna tid åt detta på en sådan här glad dag...</div> <div><br /></div> <div><strong>Har du någon OA-anekdot du kan dela med dig av?</strong></div> <div><br /></div> <div>– Jag ville nyligen ladda upp ett bokkapitel, som jag skrev för 17 år sedan, enligt Grönt OA. Som vanligt på den tiden, då OA inte stod på dagordningen, hade jag gett upphovsrätten till utgivaren. Således hade jag ingen ståndpunkt att förhandla, jag kunde bara vädja till deras goda vilja. Jag skrev ett brev till utgivaren och fick ett svar från deras juridiska avdelning att de skulle överväga min begäran och fastställa royaltyavgiften och villkoren.</div> <div><br /></div> <div>Fem veckor senare fick jag ett långt och komplicerat juridiskt avtal att underteckna, tillsammans med en faktura. Avskräckt insåg jag att jag nog inte hade råd med det, men jag öppnade dokumenten ändå. I slutet, efter några skatteuppgifter och faktureringsinformation, kom prislappen: &quot;Totalt 0,00 EUR&quot;.</div> <div><br /></div> <div><em>(På bilden tar Erik Agrell emot priset av Catharina Hiort, proprefekt vid CLS, med en corona-anpassad hälsning.)</em></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/erik-agrell.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Till Erik Agrells personliga hemsida​</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/agrell" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se Erik Agrells publiceringslista i Chalmers Researchs databas</a></div> <div><br /></div> <div><div>Text och bild: Mikael Weiss.<span style="background-color:initial">​​</span></div></div></div>Fri, 23 Oct 2020 12:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Internationell-tavling-for-cyborgar-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Internationell-tavling-for-cyborgar-pa-Chalmers.aspxInternationell tävling för &quot;cyborgar&quot; på Chalmers<p><b>​Chalmers är en av arenorna när den internationella tävlingen Cybathlon 2020 avgörs den 13 november. På startlinjen står två svenska tävlande som båda använder tankestyrda armproteser för att klara utmaningarna de ställs inför. Mer än 60 lag från 25 länder kommer att delta från sina hemmaarenor över hela världen. Vinner gör det lag som bäst kan sudda ut gränsen mellan människa och maskin.​​</b></p><div>Tävlingen med de svenska deltagarna sänds fredagen den 13 november kl 17. <span style="background-color:initial">​<a href="https://cybathlon.ethz.ch/en/event_live" target="_blank">Här kan du följa tävlingen​</a>.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Cybathlon har kallats olympiska spelen för cyborgar. Tävlingen vänder sig till deltagare som har fysiska funktionsnedsättningar och använder olika typer av avancerade hjälpmedel med inbyggd robotteknik. Tävlingsgrenarna består av moment från vardagen som kan vara svåra att utföra för den som bär protes eller använder rullstol. Målet med Cybathlon är att synliggöra vad som idag är möjligt att utföra samt att ytterligare driva på utvecklingen inom proteser och andra typer av hjälpmedel.</span></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><em>Går det att knyta skosnören </em><em>med en tankestyrd armprotes?</em></h2> <div> </div> <div>I år representeras Sverige av två deltagare som båda tävlar i klassen för armproteser. De stöttas av ett lag bestående av Chalmers tekniska högskola, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och företaget Integrum AB. Teamet sponsras av Stiftelsen Promobilia och Integreum AB.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Lagledare är Max Ortiz Catalan, Chalmersforskaren bakom världens första tankestyrda och känselförsedda protes som 2013 opererades in på en patient. <span style="background-color:initial">De svenska deltagarnas proteser är mycket avancerade med en fast inkoppling till skelett, nerver och muskler. Det finns också en permanent koppling för känsel mellan protesen och kroppens nervsystem. </span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Ett sådant gränssnitt mellan människa och maskin är ett av världens mest integrerade och hittills så nära det går att komma att protesen blir en del av den mänskliga kroppen, säger Max Ortiz Catalan, docent på institutionen för elektroteknik vid Chalmers. Det här nya konceptet gör det möjligt för våra patienter att få känselintryck via protesen, men ännu viktigare är att de kan styra sin nya arm på ett pålitligt sätt i vardagslivet.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>På grund av coronapandemin har Cybathlon, som annars skulle ha ägt rum i en fullsatt arena i Schweiz, fått flytta ut till deltagarnas hemländer. Den 13 november hålls tävlingar på ett 40-tal platser runt om i världen, däribland Chalmers som enda arena i Sverige. Identiska banor byggs upp på alla tävlingsplatser, tävlingen filmas och videosänds sedan av arrangören, det schweiziska universitetet ETH Zürich.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>De svenska deltagarna kommer att tävla på en bana med sex olika stationer, i alltifrån att duka ett frukostbord till att hänga upp tvätt och hantera hammare och spik. Ny gren för i år är en box där de tävlande med enbart känseln ska identifiera föremål.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Tack vare att våra tävlande kan styra sina proteser med hög tillförlitlighet och, till skillnad från sina konkurrenter även kan känna via proteserna, bör de kunna göra riktigt bra ifrån sig i det sensoriska tävlingsmomentet, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– En annan sak som gör vårt team unikt är att deltagarna tävlar med sina vanliga proteser som de använder dagligen, privat och på jobbet. Inga andra proteser i världen av den typen har hittills kunnat användas på ett säkert och pålitligt sätt utanför ett forskningslaboratorium. Och det är ju i vardagslivet som proteserna gör mest skillnad för patienterna.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Presentation av de svenska lagen och deltagarna</span></div> <div><a href="https://cybathlon.ethz.ch/en/teams/e-opra" target="_blank">Lag e-OPRA</a><span></span><span></span></div> <div><a href="https://cybathlon.ethz.ch/en/teams/x-opra" target="_blank">Lag x-OPRA​</a></div></div> <div><br /></div> <div><div><a href="https://cybathlon.ethz.ch/en/cybathlon-2020.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om tävlingen finns på webbsidan för Cybathlon 2020 (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om de tankestyrda armproteserna på Chalmers webbplats</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan</a>, institutionen för elektroteknik, Chalmers, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se​</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/s2/Nyheter%20och%20kalendarium/Cybathlon/cybathlon_huvudbild_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Cybathlon 2016" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div>Så här såg det ut under träning inför Cybathlon 2016, då en svensk deltagare tävlade med sin tankestyrda armprotes. Tävlingsgrenarna utmanar gränserna för vad som idag är möjligt att göra med hjälpmedel som bygger på robotteknik.</div></div> <div> </div>Fri, 23 Oct 2020 00:00:00 +0200