Nyheter: Signaler och system, Elektroteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 09 Apr 2021 14:56:37 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-med-och-skapar-framtidens-vard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-med-och-skapar-framtidens-vard.aspxStudenter är med och skapar framtidens vård<p><b>​​Dagens hälso- och sjukvårdssektor blir allt mer digitaliserad och teknikdriven. Hälsa är också ett område där Chalmers satsar stort. I kursen Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places samverkar studenter från olika program, lärare och branschaktörer med olika kompetensområden för att hitta nya lösningar på den globala hälso- och sjukvårdens utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">För att främja utvecklingen inom hälsosektorn behövs bidrag från olika kunskapsområden, inte minst gällande arkitektur, organisationsutveckling och e-hälsolösningar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Chalmers har studenter som är starka inom de här tre områdena men det betyder inte att de automatiskt är bra på att samarbeta med varandra, de behöver få öva på det! Det var själva utgångspunkten när vi startade den här Trackskursen, berättar Patrik Alexandersson som är kursansvarig (Läs mer om Chalmers satsning Tracks i faktarutan).</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/SebastanRye_biltilltext.jpg" alt="sebastian rye, student" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:180px;height:180px" /><br /></div> <div>Chalmersstudenten Sebastian Rye deltog i höstas i första omgången av kursen <em>Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places</em>. Han läser idag sista året på Industriell ekonomi och skriver just nu sitt examensarbete där han undersöker hur användningen av artificiell intelligens på ett effektivt sätt kan organiseras inom sjukvården. <br /></div> <div><br /></div> <div style="font-size:14px">– Jag hade egentligen fyllt min kvot av valbara kurser men kombinationen av sjukvård, multidisciplinärt arbe<span style="font-family:&quot;open sans&quot;">te med blandade studentgrupper samt möjligheten att knyta kontakter ute i sjukvårdssektorn var lite för svår att motstå för mig. Det fick det bli en extra kurs helt enkelt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Verkliga och aktuella utmaningar </h3> <div>Tracks är en stor satsning på utbildning och nya lärandemiljöer som finansieras av Chalmersstiftelsen. Tracks valbara kurser ska komplettera studenternas program, introducera dem till nya ämnesområden och ge dem möjlighet till mer tvärdisciplinärt arbete. </div> <div><br /></div> <div>Trackskurserna är också uppkopplade mot den senaste forskningen och näringslivet. I denna kurs presenterades ämnesområdet tillsammans med representanter för det framväxande specialistsjukhuset i Högsbo och med Sahlgrenskas digitala FoUI-enhet (forskning, utveckling, innovation). Chalmers centrumbildning Centre for Healthcare Improvement (CHI) står också bakom kursen och även patienter har deltagit och gett feedback på studenternas projektarbeten.</div> <div><br /></div> <div>Trackskurserna är tänkta att snabbt kunna anpassa sig för att möta aktuella utmaningar i arbetslivet och samhället, och ovan nämnda kurs är ett tydligt exempel på detta. Under våren 2020 började det nya coronaviruset spridas över världen och lärarna beslutade sig då för att inkludera ett case med fokus på pandemihantering i kursen, vilket inte var tänkt från början. Studenterna kunde välja på tre olika case att grupparbeta kring; pandemi, livshändelse cancer och ”virtual hospital”.</div> <div><br /></div> <div>Caset som kallades Livshändelse cancer satte ljuset på att mer än bara vård av patientens sjukdomstillstånd behövs vid ett omvälvande cancerbesked. En frågeställning studenterna diskuterade var hur och med hjälp av vilka verktyg patienten och dess anhöriga kan stöttas på bästa sätt genom hela vårdkedjan. </div> <div><br /></div> <div>Virtual hospital och virtuell vård i allmänhet är ett aktuellt ämne inom sjukvården idag. Vård kan bedrivas i många former och behöver inte vara knuten till en vårdbyggnad. Åsa Holmgren, projektledare för vårdverksamhet och arbetssätt på Högsbo specialistsjukhus menar att fler tekniska lösningar behövs, men att de noga behöver undersökas – vilka lösningar är användningsbara inom vården? Till vad och när kan de tillämpas? </div> <div><br /></div> <div>– Genom att lära oss mer om hur olika tekniska lösningar kan möta behov i hälso- och sjukvården kan också formerna för hur vård bedrivs förändras. Ett exempel kan vara patientens möjlighet till att göra kontroller och mäta olika värden i hemmet som vården sedan kan följa upp och hantera, det kan exempelvis leda till att behov av förändring i läkemedelsdosering upptäcks snabbare. Studenterna i kursen imponerade med många insiktsfulla och nytänkande förslag i sina avslutningspresentationer! säger Åsa Holmgren.</div> <div><br /></div> <div>Studenterna hade bland annat förslag på kontinuerliga mätningar av ett flertal hälsoparameterar hos patienter i hemmiljö. Detta är något man tror skulle kunna verka förebyggande, och ge patienten bättre kunskap om den egna hälsan samt bidra till mer gedigna beslutsunderlag för vårdgivaren. Även en ökad användning av Machine learning föreslogs, för att exempelvis kunna identifiera tidiga riskaparametrar för potentiell utveckling av cancersjukdom.</div> <div><div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Hoppas få fler intresserade av hälso- och sjukvårdssektorn</span></div></div> <div>När kursen Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places senast genomfördes deltog Chalmersstudenter från åtta olika program och till höstens kursomgång hoppas Patrik Alexandersson på fler.</div> <div><br /></div> <div>– Vi hoppas att vår kurs kan hjälpa till att få upp kunskapen om och intresset för sjukvård hos arkitekt- och ingenjörsstudenter. Genom att medverka på kursen får studenterna en väldigt god insikt i sektorns utmaningar och logik, vilket är enormt positivt både för dem själva, Chalmers och för samhället i stort.</div> <div><br /></div> <div>Sebastian Rye var redan innan kursstart intresserad av ämnet, och han tycker att möjligheten att välja en kurs baserat på eget intresse gav honom mycket på många plan. </div> <div><br /></div> <div>– Lärarna var alla otroligt engagerade och kunniga på området och guidade oss med tips genom hela kursen, samtidigt var det projektinriktat och mycket självstyre. Jag tyckte verkligen att kursen kompletterade mitt program bra, för i Trackskurserna får man applicera s​​aker man lärt sig på ett ämne som man själv är intresserad av. Det gör ju att kunskapen från tidigare kurser man läst fäster väldigt bra! </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Tracks-%20poster%20Health%202021.pdf" target="_blank" title="kurs poster"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" /></a><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Tracks-%20poster%20Health%202021.pdf" target="_blank" title="kurs poster"><div style="display:inline !important">Läs mer och ansök till kursen</div></a>​<div></div> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx" title="chalmers studentportal" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx" title="chalmers studentportal" target="_blank"><div style="display:inline !important"><div style="display:inline !important">Aktuella Trackskurser på Chalmers studentportal</div></div></a><br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Julia Jansson</div> <div><strong>Bilder:</strong> Västfastigheter, Sjukhusen i väster, Högsbo specialistsjukhus, <span style="background-color:initial">Sebastian Rye​</span><br /></div> <div><span style="font-family:&quot;akzidenz for chalmers&quot;;font-size:11pt;background-color:initial"></span></div> ​</div>Fri, 09 Apr 2021 14:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxChalmers ingår i strategiskt partnerskap med Hitachi ABB Power Grids<p><b>​Den 7 april undertecknade Chalmers och Hitachi ABB Power Grids, ett strategiskt partnerskapsavtal som ska fördjupa samarbetet ytterligare. Partnerskapet möjliggör en gemensam kraftsamling för att genom strategiska forskningsprojekt, kompetensutbyte och talangförsörjning bidra till den gröna energiomställningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi nu ytterligare stärker våra band med Hitachi ABB Power Grids. I den elektrifieringsomställning Sverige och världen står inför är det väsentligt för oss i akademin att samverka med framåtblickande företag. Chalmers är starka inom elteknikområdet och angränsande fält. Vi ser Hitachi ABB Power Grids som en nyckelaktör som kommer stärka vår forskning, utbildning och ventureverksamhet. Tillsammans kan vi nu identifiera och jobba för att lösa många huvudutmaningar vi står inför, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola. </span><div><br /></div> <div>Gemensamma aktiviter har pågått under en längre tid i olika projekt, i och med det nya samarbetsavtalet tar de båda parterna nu nästa steg. Det handlar om gemensamma forskningsprojekt, att säkerställa kompetensutveckligen och öka andelen rekryteringar av Chalmers-studenter till Hitachi ABB Power Grids. Avtalet baseras på ett långsiktigt strategiskt samarbete kring forskning och utveckling, kompetensförsörjning och talangutveckling där de båda parterna ska verka mot gemensamt uppsatta mål. </div> <div><br /></div> <div>– Vi är riktigt glada över att stärka vårt samarbete med Charlmers tekniska högskola. Vi delar ambitionen om att vara en stark bidragare till den gröna energiomställningen och ser många gemensama och intressanta forskningsområden. Vi ser också stora möjligheter att utöka samarbetet med spin-off bolag och startups som utvecklats inom Chalmers och ge dem en skjuts ut på den globala marknaden, säger Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige.</div> <div> – Vidare är kompetensförsörjning en nyckelfråga och vi ser fram emot att välkomna både studenter och forskare från Chalmers till vår verksamhet, säger Jenny Larsson.</div> <div><br /></div> <div>Samarbete med akademin är ett strategiskt initiativ och fyller flera syften för att främja verksamheten. Stort fokus läggs vid forskning, innovation och teknikutveckling samt kunskapsutbyte. Det strategiska partnerskapet är även en viktig källa för rekrytering och utveckling av dagens och morgondagens medarbetare. Samarbetet ska även synliggöra de båda parterna och dess bidrag till ett starkare, smartare och grönare elnät. </div> <div><br /></div> <div>Avtalet signerades under en digital ceremoni av Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige och Stefan Bengtsson, rektor och vd vid Chalmers tekniska högskola tillsammans med övriga partnerskapsansvariga. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>O</b></span><span style="background-color:initial"><b>m Hitachi ABB Power Grids</b></span><br /></div> <div>Hitachi ABB Power Grids är en global teknikledare med en samlad historia på närmare 250 år, <br />har cirka 36 000 medarbetare i 90 länder med huvudkontor i Schweiz. Verksamheten hjälper kunder inom energi, industri och infrastruktur genom hela värdekedjan och inom tillväxtområden som hållbar mobilitet, smarta städer, energilagring och datacenter. Med en gedigen erfarenhet, global närvaro och en enastående installerad bas, balanserar Hitachi ABB Power Grids sociala, miljömässiga och ekonomiska värden. Verksamheten är engagerad i att skapa en hållbar energiframtid, med banbrytande och digital teknik som den valda partnern för att möjliggöra ett starkare, smartare och grönare elnät. <br /><b>Läs mer</b>: <span style="background-color:initial"><a href="https://www.hitachiabb-powergrids.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hitachi ABB Power Grids</a> </span><span style="background-color:initial">   </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><b>Om Chalmers tekniska högskola</b></div> <div>Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl. </div> <div><br /></div> <div>Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator. </div> <div>Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.</div> <div><div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>För mer information:</b></div> <div>Anders Ådahl, Chalmers styrkeområde Energi,</div> <div><a href="mailto:Anders.Adahl@chalmers.se">Anders.Adahl@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Elin Glimberg</div> <div>Media Relations and Content Manager</div> <div>Hitachi ABB Power Grids Ltd.</div> <div><a href="mailto:elin.glimberg@hitachi-powergrids.com">elin.glimberg@hitachi-powergrids.com</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Wed, 07 Apr 2021 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxUtlysning IKT såddprojekt 2022<p><b>​Styrkeområde IKT bjuder in alla forskare anställda vid Chalmers att söka finansiering.</b></p>​<span style="background-color:initial">​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom Information och kommunikationsteknik (IKT) med tvärvetenskaplig inriktning.</span><h3 class="chalmersElement-H3">Viktiga datum</h3> <div><b>Sista inlämningsdag: </b>29 april 2021</div> <div><b>Besked:</b> mitten av juni 2021</div> <div><b>Förväntad projektstart:</b> januari 2022</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-seed-projects-2022.aspx" target="_blank" title="länk till engelsk websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Läs mer på den engelska sidan</a></div> Tue, 02 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Pardoktorander-ska-losa-vardens-utmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Pardoktorander-ska-losa-vardens-utmaningar.aspxPardoktorander ska lösa vårdens utmaningar<p><b>​Forskning i gränslandet mellan teknik och hälsa blir allt viktigare. Nu har Chalmers och Sahlgrenska akademin tillsammans startat ett nytt samarbete, där forskare i par ska lösa vårdens utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">I takt med att vår befolkning ökar och blir allt äldre, och sjukdomar som tidigare var dödliga numera kan botas eller bli kroniska, står vården inför stora utmaningar. Ny teknik kan stötta och ge lösningar, och teknik med fokus på hälsa utvecklas också i rask takt. Samtidigt prioriteras samverkan mellan hälso-/sjukvård och ingenjörsvetenskap allt mer. Chalmers har idag en rad samarbeten inom både forskning och utbildning med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Arbetar i par</h2> <div>Den nystartade forskarskolan Gothenburg Research School of Health Engineering är ett nytt sätt att tackla sjukvårdens utmaningar. Doktorander från Sahlgrenska akademin och Chalmers ska arbeta i par – en från varje lärosäte. Tillsammans ska de lösa problem som identifierats av sjukvården. Initiativet finansieras till del av Västra Götalandsregionen.</div> <div>– Vi är väldigt glada att vi nu utvidgar vårt samarbete genom pardoktorander, som möjliggör för doktorander i medicin och i teknik att arbeta gemensamt med viktiga forskningsfrågor. På Chalmers är vi mycket intresserade av att utveckla teknik som kan hjälpa sjukvården möta framtida utmaningar, och vi ser dessutom att ett nära samarbete med såväl sjukhuset som Sahlgrenska akademin stärker vår kompetens och gör oss till ett ännu mer attraktivt val för forskare och studenter, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor.</div> <div>Agneta Holmäng, dekan för Sahlgrenska akademin, pekar på att lärosätena nu tillsammans utbildar en ny typ av forskare och experter, med goda kunskaper inom såväl hälsa och medicin som teknik:</div> <div>– Detta gör det möjligt att öka de tvärdisciplinära samarbetena inom många olika forskningsområden, vilket i sin tur ökar förutsättningar att adressera hälsoutmaningar och specifika frågeställningar inom sjukvården där den tekniska kompetensen blir allt viktigare.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Först ut: förbättrad bildanalys<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Malin-Barman_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:293px" /><br /></h2> <div>Malin Barman, forskare på Biologi och bioteknik, är Chalmers koordinator för den nya forskarskolan. Även hon jobbar i en parkonstellation; på Sahlgrenska akademin finns Justin Schneiderman, också han forskare och koordinator.</div> <div>– Doktoranderna på sjukhussidan arbetar som läkare på halvtid, och forskar på halvtid. Våra doktorander forskar däremot på heltid, berättar Malin Barman.</div> <div>– De första projekten är inom området medicinteknik, och handlar om förbättrad bildanalys. Med hjälp av AI utvecklas nya bildanalytiska programvaror som gör det möjligt att identifiera tecken på exempelvis begynnande hjärt-/kärlsjukdom. Tanken är att vi över tid ska utöka och utveckla forskarskolan för att omfatta exempelvis bioteknik och dataanalys, samt applicera AI på fler områden. Vi ser att det finns många forskningsfrågor som skulle tjäna på nära samverkan.<br /><br /></div> <div>Forskarskolan har som övergripande mål att öka samarbetet och kontaktytorna. Men det handlar också om att forma en breddad forskarkompetens; individer som befinner sig i skärningspunkten mellan hälsa och<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Justin-Schneiderman_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:293px" /><br />teknik, och kan förstå och ”prata med” båda disciplinerna. För att åstadkomma detta har varje doktorand handledare på båda lärosätena, och de ska hålla föreläsningar för varandra för att lära ut sina kompetenser. De läser också en kurs tillsammans; en seminarieserie som omfattar gränsöverskridande ämnen som etik, innovation, nyttiggörande och AI.</div> <div>– Seminarieserien är öppen även för andra doktorander som forskar inom hälsoområdet, tipsar Malin Barman.</div> <div>Ett uttalat syfte för seminarieserien är att ge tid och möjlighet för nätverkande mellan forskare från olika discipliner. De ska göra grupparbeten tillsammans, men även få chansen att dela erfarenheter och kompetenser i mer inofficiella sammanhang, som över lunch eller fika.</div> <div>– Nu hoppas vi på stort intresse från såväl Chalmers som Sahlgrenska akademin!</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning som kommer till nytta</h2> <div>Fördelarna med att delta i forskarskolan är många, menar Malin Barman. Chalmersdoktoranderna kommer att få ökad kunskap om hur forskning och innovation bedrivs inom sjukvården, och vilka utmaningar som finns. De kommer också lära sig mer om organisation och struktur inom hälso-/sjukvård, och få en ökad medicinsk kunskap. För Chalmers blir initiativet ett sätt att få ytterligare input från sjukvården, för att säkerställa att forskarna fokuserar på rätt frågeställningar och använder sin kompetens på ett sätt som kommer till nytta.</div> <div>– Vi stärker utan tvekan vår kompetens inom hälsoområdet. Dessutom får vi en tydlig koppling till nyttiggörande av vår forskning; vi kan göra tekniska lösningar som snabbare kan implementeras inom vården, avslutar Malin Barman.</div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta: Om seminarieserien inom Gothenburg Research School of Health Engineering</strong></div> <div>Seminarieserien inom området hälsa och teknik startar i februari 2021. Syftet är att ge doktorander en fördjupning inom områden som kopplar samman hälsa och teknik, som innovation, nyttiggörande, etik och AI. Kursen ger tre högskolepoäng och planen är att den ska ges fortlöpande varje år.</div> <div>Seminarieserien omfattar drygt 10 seminarier, cirka ett per månad, som hålls av både externa och interna föreläsare med expertkunskap inom respektive område.<br /><br /></div> <div>Målet är att doktoranderna efter avslutad kurs ska:</div> <div>• ha fått ett vidgat perspektiv och förståelse för hur den egna forskningen kan nyttiggöras och spridas. </div> <div>• få en större förståelse för hur AI och medicinsktekniska lösningar kan vara till hjälp inom hälso- och sjukvård.</div> <div>• kunna identifiera och diskutera etiska aspekter av sin forskning.</div> <div>• känna till hur man går till väga för att omsätta resultat från forskningsprojektet till nyttiggörande. </div> <div><div>• demonstrera och diskutera sitt forskningsprojekt med centrala aktörer och intressenter utifrån nyttiggörande- och innovationsperspektiv.</div> <span style="background-color:initial"><div>Seminariekursen är obligatorisk för doktorander vid Gothenburg Research School of Health Engineering men öppen för övriga doktorander som jobbar inom teknik och hälsa, på Chalmers så väl som Sahlgrenska akademin. Vid frågor, kontakta <a href="mailto:malin.barman@chalmers.se">Malin Barman</a>.</div></span><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Tre frågor till Roman Naeem, Chalmersdoktorand i </span><span>Gothenburg Research School of Health Engineering​:<br /></span></h2></div> <div><strong>Vad handlar din forskning om?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Artificiell intelligens använder idag oftast så kallad djupinlärning (Deep Learning), en metod som har utvecklats till att vara långt bättre än alla tidigare metoder. Deep Learning-modeller tränas vanligtvis upp genom så kallad övervakad inlärning, på engelska Supervised Learning. Då krävs stora datamängder, med tillräckliga variationer, så att programmet kan lära sig att utläsa intressanta avvikelser och ge resultat som kan användas i<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Roman_Naeem_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:288px" /><br />vården. Men när man arbetar med medicinsk avbildning – som MRI, CT-bilder och ultraljud – kan uppmärkning av stora mängder data ta mycket lång tid, och det är också väldigt dyrt eftersom man behöver högutbildad personal för att gå igenom bilderna och kategorisera dem. Ett sätt att komma runt detta är så kallad Semi-supervised Learning, SSL, och det är det jag forskar på.<br /><br /></div> <div>Som namnet antyder använder SSL bara till viss del övervakad inlärning och den begränsade mängd kategoriserad data som vi har, och fokuserar istället mer på icke etiketterad data som finns tillgänglig för att träna upp modellerna. Mer specifikt arbetar jag med att utveckla algoritmer som använder SSL för att analysera CT-bilder från cirka 30 000 individer. Bilderna kommer från en befolkningsstudie där flera svenska sjukhus deltog. Genom att analysera bilderna hoppas vi kunna hitta och lokalisera åderförkalkning i hjärtats kranskärl, och det kan hjälpa oss att bättre förutsäga risk för hjärtinfarkt.<br /><br /></div> <div><strong>Vilka delar av din forskning ser du som extra utmanande?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Datorseende, som SSL, har blivit väldigt intressant på senare år och det görs mycket forskning inom området. Det mest utmanande för mig just nu är att hålla koll på all ny forskning, och hålla mig uppdaterad på det senaste som publiceras så att jag kan inspireras av det, ta in nya idéer och förbättra min egen forskning.<br /><br /></div> <div><strong>Vilka fördelar ser du i att vara del av GRSHE?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> ​</span>Det finns många fördelar! Men den allra största är nog att vara del av en tvärdisciplinär grupp, vilket gör det lättare för mig att lära mig mer om den verklighet där mitt arbete ska användas. Mina kollegor, koordinatorer och handledare på GRSHE är också fantastiska tillgångar för mig när jag utvecklar min forskning.<br /><br />Text: Mia Malmstedt, Elin Lindström</div> <div>Foto av Malin Barman: Chalmers</div> <div>Foto av Justin Schneiderman: Malin Arnesson</div> <div>Foto av Roman Naeem: Siri Norelius<span></span></div> <div>Foto, röntgenbild: Pixabay</div>Mon, 15 Feb 2021 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxRevere firar fem år av fordonsforskning<p><b>​Sedan starten hösten 2015 har Chalmers fordonslaboratorium Revere etablerat sig som en fullfjädrad forskningsinfrastruktur för akademi och fordonsindustri i Västsverige. Från vägtrafik har steget tagits till att även omfatta marina farkoster, och siktet är också inställt på elektrifierade fordon.</b></p>​<span style="background-color:initial">Självkörande fordon, aktiv säkerhet och fordonsdynamik är de tre områden som står i centrum för Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/fredrik_von_corswant_230px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Fredrik von Corswant" style="margin:5px;width:200px;height:260px" />– Till oss kan fordonsforskare och företag i transportbranschen komma med sina idéer och projekt för att få hjälp att ta dem från teori till verklighet, säger föreståndaren Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>I samarbete med Revere kan teknologier, teoretiska modeller och algoritmer utvecklas och testas på riktiga fordon i verkliga trafikmiljöer eller på <a href="https://www.astazero.com/" target="_blank">testbanan AstaZero</a>.</div> <div><br /></div> <div>– Vi skriver gärna forskningsansökningar tillsammans med forskare och industripartners och kan då skräddarsy testfasen för att få ut mesta möjliga resultat, framhåller han. </div> <div><br /></div> <div><strong>Fullskaliga fordon och modeller</strong></div> <div>I labbet på Lindholmen i Göteborg har Revere flera olika fordon som används i forskningen, både lastbilar och personbilar i full skala och mindre radiostyrda modellfordon. De mindre fordonen används oftast i undervisningen av studenter. </div> <div><br /></div> <div>Genom att anpassa fordonen för de aktuella projekten och förse dem med olika typer av sensorer och utrustning för dataloggning, kommunikationsteknologi med mera kan data samlas in och teorier finslipas och verifieras.</div> <div><br /></div> <div>– Vår egenutvecklade och flexibla mjukvaruplattform OpenDLV är vår största tillgång, säger Fredrik von Corswant. Jag vill påstå att bara fantasin sätter gränser för vad den kan användas till inom fordonsforskningen. Det är exempelvis möjligt att koppla upp sig mot fordon som är ute och testkör, när det är någonting som man omedelbart vill kunna justera i mjukvaran. Andra fördelar är att plattformen kan hantera stora mängder data och komprimera video utan att nödvändiga data går förlorade för algoritmerna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Verkliga tester ger tillförlitligare resultat</strong></div> <div>Revere arbetar en hel del med långa fordon och fordonskombinationer, exempelvis en dragbil som kopplas ihop med två trailers och en boggikärra (dolly) till ett HCT-fordon, High Capacity Transport. Sådana ekipage är längre än vad som är tillåtet att köra på allmänna vägar i Sverige idag. Fordonslabbet forskar och testar exempelvis hur långa fordonskombinationer kan stabiliseras så att de inte välter.</div> <div><br /></div> <div>– Vi jobbar också med att utveckla protokoll för hur fordonsenheter kommunicerar med varandra, fortsätter Fredrik. Om dragbilen bromsar ska ju exempelvis en eldriven dolly inte fortsätta driva framåt.</div> <div><br /></div> <div>Att göra tester i verkligheten ger mer och tillförlitligare information än vad enbart datorsimuleringar kan ge. </div> <div><br /></div> <div>– Det är först vid fullskaletester som man kan fånga upp alla faktorer som påverkar fordonet. Exempelvis kan det handla om störningar som påverkar signaler från sensorer, tröghet på grund av fordonets vikt men även påverkan i form av fördröjningar i systemet, begränsningar i datorkapacitet med mera. Tester kan ge svar på frågor om hur sensorer beter sig vid dåligt väder eller hur däckens grepp mot vägbanan påverkas vid olika väglag. Sådant är ofta väldigt svårt att få fram enbart med teoretiska modeller.</div> <div><br /></div> <div>Reveres mjukvaruplattform kan också användas för att göra simuleringar. Verkliga trafikdata kan mixas med simulerade data. Hur skulle exempelvis en självkörande bil bete sig om det oväntat står en soptunna eller ett annat hinder på vägbanan? </div> <div><br /></div> <div>– Vi sätter också samman dataset, exempelvis film, som skapas av våra sensorer i trafiksituationer av olika slag och delar med oss som öppen källkod till andra som vill testa sina algoritmer.</div> <div><br /></div> <div>Data som skapas i testfordonen laddas automatiskt upp till Reveres molnserver. Det senaste tillskottet är data från en buss, som i början av 2021 körs i reguljär trafik mellan två städer i Indien. I anslutning till molnservern erbjuder Revere även möjligheter att analysera data i ett beräkningskluster, som möjliggör exempelvis träning av system för maskininlärning.</div> <div><br /></div> <div>I labbets regi studeras även mer humanistiska aspekter med koppling till fordonsforskning, exempelvis förarbeteenden och hur omgivande trafikanter uppfattar samspelet med självkörande fordon där man ju inte kan få ögonkontakt med någon förare.</div> <div><br /></div> <div><strong>Forskning även i marin miljö</strong></div> <div>Sedan ett par år tillbaka har Revere även tagit steget mot marina farkoster, främst i samarbete med RISE. En lotsbåt i Göteborgs hamn finns att tillgå för forskningsprojekt och därutöver bland annat en katamaranplattform.</div> <div><br /></div> <div>– Tekniken för sensorer och liknande skiljer sig inte särskilt mycket från land till hav, frånsett radarsystemen. Vi har kunnat föra över mycket av det vi hittills gjort till marina tillämpningar, säger Fredrik. Jag upplever att det finns ett stort behov och intresse från både akademin och industrin för forskning på automation i marin miljö.</div> <div><br /></div> <div><strong>En mötesplats att vara stolt över</strong></div> <div>Vad är han som föreståndare då mest stolt över under fordonslabbets första fem år?</div> <div><br /></div> <div>– Vi har framgångsrikt genomfört ett antal demonstrationer av forskning i framkant och vår egenutvecklade mjukvaruplattform står sig väl i jämförelse med vad fordonsföretagen utvecklar, säger Fredrik von Corswant. Revere är idag en mötesplats för forskare och utvecklare från olika organisationer och discipliner. Det ger spännande möten över gränserna och skapar idéer till nya innovationer.</div> <div><br /></div> <div>Behovet av infrastruktur för fordonsforskning bedöms vara fortsatt stort under överskådlig tid. Troligen har vi bara sett början på den samhällsutveckling som såväl självkörande som elektrifierade fordon av olika slag står inför.</div> <div><br /></div> <div>– Min förhoppning är att vi framöver kan knyta fler aktiva forskare och företag till Revere. Målet är att fortsätta bygga upp kompetens om automatisering och aktiv säkerhet i regionen för att säkerställa en bra rekryteringsbas för industri och forskningsinstitut, avslutar Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Henrik Sandsjö</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/RevereTestfordon_Lindholmen_201016_05_750x422px.jpg" alt="" style="margin:5px;vertical-align:middle" /><br /><br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Exempel på forskningsprojekt</span><br /></div> <div><div> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://research.chalmers.se/project/8349" target="_blank">I-dolly, självkörande lastbilssläp utan vare sig förare eller bil </a></span><br /></div> <div> </div> <div>Revere testar, i samarbete med bland andra Volvo Lastvagnar och forskare från Chalmers, en intelligent dolly, en liten boggikärra elektrisk. Dollyn transporterar autonomt och förarlöst trailers med containrar de sista kilometerna från en distributionscentral till slutkunden för urlastning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/COPPLAR-CampusShuttle-cooperative-perception-Q-planning-platform.aspx" target="_blank">COPPLAR, en prototypbil för säker navigation i komplexa innerstadsmiljöer</a></div> <div> </div> <div>I samarbete med flera företag och chalmersforskare utvecklade Revere ett testfordon för forskning på olika självkörandefunktioner, med särskilt fokus på stadsmiljöer och olika väderförhållanden. Genom samverkan mellan flera fordon kan man navigera mer säkert i komplexa innerstadsmiljöer.</div> <div> </div> <div>Tillsammans med Ericsson gjorde Revere även <a href="https://www.youtube.com/watch?v=fzkv5beS4uk&amp;feature=emb_logo" target="_blank">en demo på testbanan AstaZero​</a> som visar hur fordon kan kommunicera med varandra för säkra möten i en korsning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/8213" target="_blank">AutoFreight, extra långa självkörande lastbilar för smartare logistik</a></div> <div> </div> <div>Revere, tillsammans med ett tiotal partners, arbetar för att skapa förutsättningar för självkörande lastbilar på sträckan mellan Göteborgs hamn och handelsområdet Viared utanför Borås. Fältprov genomförs på riksväg 40 med ett extra långt lastbilsekipage (HCT) på nästan 32 meter, vilket möjliggör två containrar per lastbil mot normalt en.<br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Fakta om Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">Revere är en del av Chalmers forskningsinfrastruktur och har nära koppling till trafikforskningscentret </span><a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER</a><span style="background-color:initial">. Andra partners är Volvo Lastvagnar och Volvo Cars. Västra Götalandsregionen bidrar med finansiering.</span></div> <div> </div> <div><a href="/en/researchinfrastructure/revere/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Revere</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> <strong> </strong></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div> </div> <div>Fredrik von Corswant, föreståndare för Revere</div> <div> </div> <div><a href="mailto:%20fredrik.von.corswant@chalmers.se%E2%80%8B">fredrik.von.corswant@chalmers.se​​</a></div></div> <div><br /></div>Wed, 20 Jan 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-centrum-for-forskning-om-bionik-och-smarta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-centrum-for-forskning-om-bionik-och-smarta.aspxNytt centrum för forskning om bionik och smärta<p><b>​Ett nytt tvärvetenskapligt centrum etableras i Göteborg för att främja forskning, utveckling och kliniskt införande av ny teknik och nya behandlingsmetoder för sensoriska och motoriska funktionsnedsättningar, såsom amputationer och nervskador. Tack vare frikostiga donationer kan Center for Bionics and Pain Research, förkortat CBPR, hjälpa patienter att återfå livskvalitet genom världsledande teknik och behandlingar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Det nya centrumet är en samarbetsplattform för experter inom teknik och medicin. De tre ingående parterna är Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><span style="background-color:initial">Satsningen möjliggörs tack vare betydande forskningsanslag från Stiftelsen Promobilia och IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse, som riktats till Chalmersforskaren Max Ortiz Catalan, docent och föreståndare för Center for Bionics and Pain Research. Max Ortiz Catalan är forskaren som lett utvecklingen av världens första tankestyrda och känselförsedda armprotes, som nu används av patienter i vardagslivet.</span><div><br /></div> <div>Det övergripande målet för samarbetet är att utveckla medicinteknik och behandlingsmetoder för att återställa förlorade känsel- och rörelsefunktioner, exempelvis hos människor som amputerat en kroppsdel eller drabbats av nervskador, samt att lindra smärta som kan uppstå på grund av sensomotorisk funktionsnedsättning. Sensomotorik handlar om människans sinnen i kombination med kroppens förmåga till rörelse.</div> <div><br /></div> <div>Även forskning om effekterna av sådana tekniker och metoder kommer att bedrivas samt hur säkerhetsaspekter och hälsoekonomiska faktorer inverkar. Att öka kunskapen om orsakerna till sensomotorisk smärta, såsom fantomsmärta, blir en viktig del av forskningen vid centrumet. </div> <div><br /></div> <div><strong>Svenska forskningsstiftelser möjliggör kraftfull satsning</strong></div> <div>Satsningen har blivit möjlig tack vare betydande forskningsanslag, främst från två privata svenska stiftelser. Den största finansiären är <a href="https://www.promobilia.se/" target="_blank">Stiftelsen Promobilia</a> som bidrar med 50 miljoner kronor till centrumet.</div> <div><br /></div> <div>– Det är med stor glädje och hög förväntan som vi deltar som bidragsgivare i det nu startade projektet, säger Stiftelsen Promobilias ordförande Kaj Sigstam. Den forskning och utveckling som ryms inom centrumet har samma värdegrund som Promobilia, att bidra till ett självständigare liv för personer med funktionsnedsättning. Vi ser också det fina i att forskningen och utvecklingen kommer nära och direkt implementeras hos användarna inom vården, så att de goda resultaten snabbare kan nå de behövande.</div> <div> </div> <div>En annan viktig bidragsgivare är <a href="https://www.lundbergsstiftelsen.se/" target="_blank">IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse</a> som finansierar inköp av utrustning till centrumet med 15 miljoner kronor.</div> <div><br /></div> <div>– Vi är mycket glada över att bidra till denna viktiga forskning. Genom det nya centrumet kan Max Ortiz Catalans världsunika teknologi fortsätta att utvecklas i ännu snabbare takt och ge allt bättre hjälp till fler patienter, kommenterar Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. </div> <div><br /></div> <div><strong>Underlättar framgångsrikt forskningssamarbete</strong></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Nytt%20centrum%20för%20ledande%20forskning%20om%20bionik%20och%20smärta/Max_Ortiz_Catalan_300x350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:290px" />– Sedan flera år tillbaka har jag ett gott samarbete med forskare från Sahlgrenska och Göteborgs universitet. Jag ser det nya centrumet som en plattform som gör det möjligt för min forskargrupp att arbeta ännu närmare våra medicinska partners. På så sätt kan vi hela tiden fortsätta att utveckla ännu effektivare tekniker för att övervinna funktionsnedsättningar och smärta, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <div>Samarbetet har redan lett till utveckling av banbrytande teknik såsom neuromuskuloskeletala proteser. Det vill säga konstgjorda kroppsdelar, främst armproteser, som är kopplade till patientens skelett, nerver och muskler.</div> <div><br /></div> <div>– Att införa ny medicinsk teknik är lika viktigt som att utveckla den. Inom CBPR kommer vi att arbeta tillsammans med kliniker och industripartners för att se till att den nya tekniken som utvecklas testas med hänsyn till alla intressenters behov och enligt de bästa kliniska metoderna. Detta gör ett sömlöst kliniskt införande möjligt, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <div><strong>Spännande projekt med stor nytta för patienter</strong></div> <div>Etableringen av centrumet medför många fördelar, vilket även framhålls av representanter för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet:</div> <div><br /></div> <div>– Denna etablering är en välkommen utveckling av det framgångsrika forskningssamarbete vi har bedrivit inom Centrum för Avancerad Rekonstruktion av Extremiteter (CARE), som resulterat i bland annat utvecklingen av världsunika tankesstyrda armproteser och uppmärksammad forskning om fantomsmärta, säger Carina Reinholdt, verksamhetschef Handkirurgi och chef för CARE, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div><br /></div> <div>– När nu CBPR öppnar i det nybyggda R-huset på Mölndals sjukhus kommer många spännande projekt att kunna påbörjas; projekt med stor nytta för patienter med amputationer och behov av proteser, patienter med nervskador, smärta i rörelseorganen, ryggmärgsskador, stroke, förlamningar och spasticitet, fortsätter Carina Reinholdt.</div> <div><br /></div> <div>– Vi har en hel del att lära av varandra i mötet mellan människa och teknik, mellan Chalmers och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det här samarbetet är väldigt positivt för alla inblandande, framför allt för patienterna i slutändan, säger Anna Nilsdotter, verksamhetschef Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.</div> <div><br /></div> <div><strong>Samlar bred kompetens med spetskunskaper</strong></div> <div>– Ortopedin vid Sahlgrenska akademin ser verkligen fram emot ett utvidgat samarbete med Chalmers. Målsättningen för forskning inom rörelseorganens sjukdomar och skador är att hitta nya eller mer effektiva åtgärder för att förbättra funktion och lindra smärta. Samarbetet inom centrumet kommer att ge en bred kompetens för klinisk medicinskteknisk forskning inom området och erbjuda goda möjligheter till att utveckla nya behandlingsmetoder, säger Ola Rolfson, professor i ortopedisk kirurgi på Göteborgs universitet.</div> <div><br /></div> <div>Detta är något som även Peter Dahm, överläkare och chef för verksamhetsområde Anestesi, Operation, Intensivvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, instämmer i:</div> <div><br /></div> <div>– Våra samarbetspartners erfarenhet och kompetens kommer att bidra med värdefull kunskap till vår organisation, vi gläder oss och hälsar dem varmt välkomna, säger han. Vi ser stor utvecklingspotential i framtida gemensamma projekt, framför allt till patientgrupper med protesbehov i extremiteter och de som plågas av neuropatisk smärta. </div> <div><br /></div> <div>Flera industripartners är involverade, exempelvis Ottobock och Össur, som är de två största protes- och ortopediföretagen i världen, det italienska robotikföretaget Prensilia samt implantatföretaget Integrum AB med sin bas i Sverige.</div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på framgångsrika forskningsprojekt</strong></div> <div>De tre parterna har redan tidigare samarbetat med varandra i projektform och nått mycket goda resultat. Centrumet etableras för att förstärka och underlätta fortsatt nära samverkan. </div> <div><br /></div> <div>Exempel på projekt som genomförts under ledning av Max Ortiz Catalan:</div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Tankestyrda-armproteser-med-kansel-nu-en-del-av-vardagen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Tankestyrda armproteser med känsel – nu i vardagen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Forsta-fingerfardiga-handprotesen-implanterad.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Första fingerfärdiga handprotesen implanterad</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Konstgjord-led-ger-underarmsamputerade-rorelseformaga-tillbaka-i-handleden.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ny led ger amputerade rörelseförmåga tillbaka</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-teori-om-fantomsmartor-visar-vagen-mot-effektivare-behandling.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ny teori om fantomsmärtor visar vägen mot effektivare behandling​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer information</strong></div> <div><a href="https://cbpr.se/" target="_blank">Läs mer om Center for Bionics and Pain Research (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta om Promobilia</strong></div> <div>Stiftelsen Promobilia bildades 1965 av läkaren Per Uddén för att utveckla en eldriven rullstol, det som senare blev Permobil. Den ledande idén var att även personer med funktionsnedsättning skulle kunna komma ut och röra sig på egen hand, såväl i städer som i naturen. Efter trettio års utveckling med framgångsrik etablering, förutom i Sverige också i andra EU-länder samt i USA, har verksamheten med Permobil avyttrats och stiftelsen har fått större möjligheter att på annat sätt stödja forskning för funktionsnedsatta. Idén är dock densamma, att möjliggöra för alla att kunna leva och röra sig fritt.</div> <div><a href="https://www.promobilia.se/" target="_blank">Mer information finns på Promobilias hemsida</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För ytterligare information kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan</a>, docent vid enheten för bionik vid institutionen för elektroteknik, Chalmers, samt föreståndare för Center for Bionics and Pain Research, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a></div> <div><strong>Carina Reinholdt</strong>, chef för verksamhetsområde Handkirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 070-085 26 12, <a href="mailto:%20carina.reinholdt@vgregion.se">carina.reinholdt@vgregion.se </a></div> <div><strong>Anna Nilsdotter</strong>, chef för verksamhetsområde Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 070-082 56 05, <a href="mailto:%20anna.nilsdotter@vgregion.se">anna.nilsdotter@vgregion.se</a></div> <div><strong>Ola Rolfson</strong>, professor i ortopedisk kirurgi, vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 031-343 08 52, <a href="mailto:%20ola.rolfson@gu.se">ola.rolfson@gu.se</a></div> <div><strong>Peter Dahm</strong>, chef för verksamhetsområde Anestesi Operation Intensivvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 031-34 250 59, <a href="mailto:%20peter.dahm@vgregion.se">peter.dahm@vgregion.se</a></div> <div><br /></div> <div><em>Porträttfoto på Max Ortiz Catalan: Oscar Mattsson</em><br /><em>Övriga bilder: Chalmers</em><span style="background-color:initial">​</span></div></div></div>Tue, 15 Dec 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nu-designas-framtidens-6G-nat.aspxNu designas framtidens 6G-nät<p><b>​Lagom när 5G börjar introduceras för oss vanliga användare är forskarna redo att utforma 6G. Chalmers är en av aktörerna i ett europeiskt projekt som ska lägga grunden för nästa generations mobila kommunikationsnät. Genom att integrera artificiell intelligens byggs en smart väv upp som ska kunna knyta samman våra fysiska, digitala och personliga världar. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Förhoppningarna är stora och önskelistan lång för vad som ska bli möjligt med 6G-kommunikation inom tio år, kanske till och med tidigare. 6G nämns som möjliggöraren för ”Internet of Senses”. Människans alla fem sinnen ska kunna omfattas av upplevelser via internetapplikationer, inte enbart syn och hörsel som idag. Våra hem, kontor, fabriker och städer kommer att kunna avbildas i en ständigt uppdaterad interaktiv karta, som förutsäger vad som kommer att hända i den verkliga världen. Vi kommer att kunna kommunicera via hologram och smarta ytor med tredimensionella positionsangivelser och orienteringsinformation.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/Tommy-Svensson_I0A5568_350px.jpg" alt="Tommy Svensson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /> <span style="background-color:initial">– 6G kommer att ge oss betydligt mer av det som 5G erbjuder. Dessutom blir 6G ett viktigt verktyg för att kunna nå flera av FN:s hållbarhetsmål. Det som möjliggör allt detta är höga överföringshastigheter, låg fördröjning, kunskap om radiomiljön, position och orientering, </span><span style="background-color:initial">integration av sensornätsfunktionalitet, </span><span style="background-color:initial">nätverk av nätverk och att beräkningskraften decentraliseras i mobilnäten. En nyckel till det är att 6G kan garantera energieffektiv, pålitlig, robust och säker kommunikation, säger Tommy Svensson, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på trådlös kommunikation.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Lägger grunden till en global standard</strong></div> <div>Europa har hela tiden varit ledande i att ta fram standarder för mobil kommunikation och 6G är inget undantag. Vid årsskiftet startar projektet Hexa-X, som finansieras via EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020. Syftet är att definiera de tekniska principerna för 6G-systemet och att lägga grunden till arbetet med en global standard, vilket blir utgångspunkten för telekombranschen när de sedan utvecklar sina produkter och tjänster.</div> <div><br /></div> <div>– Det är mycket glädjande att vi på Chalmers än en gång får förtroendet och förmånen att vara med och lägga grunden till standarden för en ny generation mobilnät, säger Tommy Svensson som koordinerar Chalmers deltagande i Hexa-X och leder ett delprojekt inom distribuerade stora antennsystem, samt medverkar i Hexa-X arbete kring vision, arkitektur och systemaspekter. </div> <div><br /></div> <div><strong>Byggs på artificiell intelligens redan från start</strong></div> <div>Redan idag används algoritmer och artificiell intelligens för att på olika sätt optimera mobilnäten, men i 6G kommer stödet för artificiell intelligens och maskininlärning att finnas redan från start. Det innebär att applikationer kan tränas för komplexa uppgifter och utföra dem parallellt, när information och beräkningskraft samtidigt kommer närmare användarna, längre ut i mobilnäten. </div> <div><br /></div> <div>6G kräver att ett nytt radiospektrum tas i bruk, vilket är en stor teknisk utmaning. För att kunna uppnå datatakter i skalan Terabit/sekund och svarstider ner mot 0,1 millisekund måste signalerna sändas i frekvensband som närmar sig Teraherz-området, gärna bortom 300 GHz. Det ger mycket hög bandbredd men också mycket kort räckvidd för radiosignalerna. Signalerna kommer att blockeras av väggar och andra hinder, vilket innebär behov av nya typer av antenner – små och många som ger täckning men bara används när de verkligen behövs. Även basstationerna kommer att bli fler och mindre i storlek.</div> <div><br /></div> <div>– Det innebär att en väv av smart radiokommunikation byggs upp, men som enbart används där och då den har en uppgift att utföra, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>– De väldigt smala och styrbara antennloberna ger helt nya möjligheter för exakt positionering. För gemene man innebär det att mobilen kommer att innehålla alltmer sofistikerade kartfunktioner. För mobilsystemets del innebär det att en sändares position kan bestämmas i alla tre rumsdimensionerna, samt även dess orientering, exakt på under en centimeter, säger Henk Wymeersch, professor i kommunikationssystem på Chalmers med fokus på kooperativa system, som leder Hexa-X arbetspaket inom lokalisering och avkänning.</div> <div><br /></div> <div><strong>Helhetstänkande för hållbar vidareutveckling</strong></div> <div>– En utmaning i utvecklingen av 6G-teknik är att vi måste tänka mycket mer holistiskt, säger Tommy Svensson. Det handlar inte längre om att hitta isolerade smarta funktioner, utan om att bygga en helhet där det finns inbyggda kontrollsystem för hur tekniken fungerar och tillåts användas till nytta för samhället och i den enskilda privatpersonens intresse. Aspekter i form av hållbarhet, miljöhänsyn, demokrati, inkludering och personlig integritet måste därför byggas in i de kommunikationssystem som vi forskare och telekombranschen nu tar fram.</div> <div><br /></div> <div>– Jag ser livscykelanalyser som ett kommande intressant verktyg för att göra hållbarhetsanalyser inom 6G. På så sätt kan vi förstå inte enbart vilka viktiga designkrav som bör ställas på 6G, utan även analysera nyttan med 6G för digitalisering av helt nya områden, säger Tommy Svensson.</div> <div><br /></div> <div>Text : Yvonne Jonsson</div> <div>Porträttfoto: Anna-Lena Lundqvist​​<br />Övriga bilder: Hexa-X</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/6G%20Hexa-X/hexa-x-digital-world2_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /><br /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><div><br /><span></span><em>Projektet Hexa-X syftar till att knyta samman vår mänskliga sinnevärld, byggd på intelligens och värderingar, med den digitala världens informationsöverföring och processflödena i den fysiska världen.</em></div> <div><b><br /></b></div> <div><b>Sex forskningsutmaningar för att lägga den tekniska grunden för 6G:</b></div> <div><ul><li><em>Conn</em><em>ecting</em><em></em><em></em><em> intelligence</em>: Integrera artificiell intelligens och maskininlärning som verktyg för att påtagligt förbättra effektiviteten och upplevelsen av tjänster som tillhandahålls genom mobilnäten</li> <li><em>N</em><em>etwork</em><em></em><em></em><em> of networks</em>: Förena olika typer av resurser i ett digitalt ekosystem som bildar ett enda nätverk av nätverk</li> <li><em>Sustainability</em>: Bygga upp teknik som i sig är hållbar ur energisynpunkt samt möjliggör resurseffektiva och hållbara digitala lösningar för industri och samhälle, som även fungerar som underlag för beslutsfattande</li> <li><em>Global service coverage</em>: Utveckla effektiva och prisvärda tekniska lösningar som ger global tillgång till tjänsterna, även på svåråtkomliga platser</li> <li><em>Extreme experience</em>: Utmana gränserna för överföringshastigheter, svarstider, kapacitet, positionering och avkänning</li> <li><em>Trustworthiness</em>: Säkerställa att kommunikationssystemen är robusta och säkra samt värnar användarnas integritet</li></ul></div></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Om projektet Hexa-X</strong></div> <div>Projektet samlar en lång rad tekniskt framstående samarbetspartners i Europa för att gemensamt utveckla sjätte generationens mobilnät, 6G. Hexa-X startar i januari 2021 och beräknas pågå 2,5 år. De ingående parterna representerar hela värdekedjan inom kommunikationsbranschen inklusive forskningsinstitut och universitet, såsom exempelvis Nokia, Ericsson, Intel, Orange, Qamcom och Siemens. Från den akademiska världen deltar bland annat Chalmers och universiteten i Helsingfors (Aalto), Dresden, Kaiserslautern, Pisa, Turin och Uleåborg.</div> <div><a href="https://hexa-x.eu/" target="_blank">Läs mer på projektets webbplats (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/tommy-svensson.aspx">Tommy Svensson​</a>, koordinator för Hexa-X på Chalmers, professor i forskargruppen för kommunikationssystem, där han leder forskningen inom området trådlösa system, vid institutionen för elektroteknik</div> <div><a href="mailto:%20tommy.svensson@chalmers.se">tommy.svensson@chalmers.se</a></div></div> </div>Fri, 11 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Avancerat-antennlabb-tas-i-drift-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Avancerat-antennlabb-tas-i-drift-pa-Chalmers.aspxAvancerat antennlabb tas i drift på Chalmers<p><b>​En antennkammare för mätning av millimetervågor och teraherz-frekvenser har nyligen installerats på Chalmers. Antennkammaren är en toppmodern infrastruktur för utbildning och forskning om antennteknik. Motsvarigheten finns bara på några få andra platser i Europa.​</b></p>​<span style="background-color:initial">– Detta är en investering för framtiden, säger Marianna Ivashina, professor och ledare för forskargruppen inom antennsystem vid Chalmers. Den nya antennkammaren positionerar Chalmers som en viktig aktör i utvecklingen mot terahertz-frekvenser och massiva MIMO-system (Multiple Input Multiple Output), där antenner, elektronik och digital signalbehandling i hög grad är integrerade med varandra.</span><div>​<br /></div> <div>Antenner är en viktig del i alla trådlösa kommunikations- och sensorsystem som använder energin från elektromagnetiska vågor för att överföra information trådlöst genom luft och rymd. Idag finns det många olika användningsområden som driver utvecklingen av antennsystem framåt. Till de vanligaste hör telekommunikation, radar, transport, astronomi och rymdvetenskap.</div> <div><br /></div> <div>Antennlabbet är en ekofri kammare; ett avskärmat och isolerat rum som är utformat för att dämpa den elektromagnetiska vågenergin hos ekon, det vill säga reflekterade elektromagnetiska vågor. De inre ytorna i rummet är täckta av kilformat absorberande material. Utrustningen som ska testas tar emot signaler från en signalkälla i kammaren utan att de överförda vågorna reflekteras vidare. Detta säkerställer att antennen som testas inte påverkas vare sig av externt eller internt reflekterat brus.</div> <div><br /></div> <div><strong>Ett flexibelt mätsystem</strong></div> <div>Mätutrustningen i det nya antennlabbet kan användas för karakterisering av alla standarder och parametrar för passiva och aktiva antennsystem, inklusive antenner och enheter som är utvecklade för 5G- och 6G-kommunikation samt efterföljande system. Mätsystemet är flexibelt och kan konfigureras och anpassas för alla typer av antenntester, från forskning och utveckling till prototyper och godkännande av slutprodukter.</div> <div>Investeringen är en strategisk gemensam satsning som Chalmers institution för elektroteknik gör tillsammans med företag i Göteborgsområdet som arbetar med antennteknik, exempelvis Ericsson, QAMCOM, Gapwaves, Bluetest, Provinn och RanLOS.</div> <div><br /></div> <div>– Vi erbjuder forskare och studenter, som vill utforska vilken potential den här toppmoderna infrastrukturen har, att samarbeta med oss och använda kammaren i utbildningssyfte eller i vetenskapliga projekt, säger Ashraf Uz Zaman, som är ansvarig för millimetervåg/teraherz-kammaren. </div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Förstklassig%20kammare%20byggs%20för%20antennforskning/THzAntennaLab_AshrafUzZaman_201105_01_750x500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Ansharf Uz Zaman i antennlabbet" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><div><em>​Antennlabbet är en ekofri kammare​ där rummets ytor är täckta av ljudabsorberande material. Här ses forskaren Ashraf Uz Zaman förbereda tester i labbet. Mätsystemet är flexibelt och kan konfigureras och anpassas för alla typer av antenntester, från forskning och utveckling till prototyper och godkännande av slutprodukter.</em></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><strong>På väg mot teraherz-frekvenser</strong></div> <div>Det finns bara ett fåtal andra antennmätkammare i Europa som har jämförbara egenskaper och liknande kapacitet som den som nu börjar användas på Chalmers. Dessa antennkammare kommer från samma leverantör och finns i Frankrike, Italien och Storbritannien.</div> <div><br /></div> <div>För närvarande sträcker sig mätfrekvensområdet för kammaren på Chalmers från 700 MHz upp till 300 GHz. Installationen kan uppgraderas ytterligare så att den även omfattar frekvenser i teraherz-området. I det elektromagnetiska spektrumet finns terahertz-vågor mellan mikrovågor och infrarött ljus, mellan forskningsfälten elektronik och optik.</div> <div><br /></div> <div>– Inom några år planerar vi för en uppgradering för att kunna utföra mätningar även bortom 300 GHz, säger Marianna Ivashina. Den typen av mätningar närmar sig gränsen för vad som för närvarande är möjligt att åstadkomma, och är därför utmanande och kräver mycket avancerad teknik.</div> <div><br /></div> <div>Företaget Antenna Systems Solutions, ASYSOL, är huvudleverantör för antennkammaren. ASYSOL är en världsledande leverantör av antennsystem för försvarsindustri, myndigheter och företag inom trådlös kommunikation.</div> <div><br /></div> <div>Läs en artikel från ASYSOL om projektet (på engelska): <a href="http://asysol.com/en/news/detail/antenna-systems-solutions-to-supply-millimetre-wave-system-to-chalmers-university-gothenburg-sweden" target="_blank">Antenna Systems Solutions to supply Millimetre wave system to Chalmers University of Technology, Sweden)​</a></div> <div><div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Henrik Sandsjö</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta om vilka mätningar som kan utföras på Chalmers</strong></div> <div>Antennkammaren innehåller en inställningsbar mekanisk konstruktion som möjliggör olika typer av mätningar:</div> <div><ul><li>direkta fjärrfältsmätningar (FF) som använder ett större avstånd mellan signalkällan och antennen som testas (AUT)</li> <li>sfäriska närfältsmätningar (SNF) för elektriskt större antenner</li> <li>indirekta fjärrfältsmätningar för elektriskt större antenner, där ett system för kompakt antenntestomfång (CATR) används</li> <li>MIMO-mätningar (Multiple-input Multiple-Output), kalibrering, algoritmutvärdering etc i <a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=508028">MATE-testbädden​</a>. Testbädden har både ett system för millimetervågor vid 29 GHz och konfigurationer i området 1-3 GHz samt ett webbgränssnitt för fjärrstyrning.</li></ul></div> <div><a href="/en/departments/e2/research/Communication-systems/Antenna-systems/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om antennkammaren och Chalmers forskning på antennsystem (på engelska)​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Exempel på forskningsprojekt där den nya antennkammaren används</strong></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9352" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />MyWave – Efficient Millimetre-Wave Communications for mobile users</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9708" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Forward – Hardware For Next generation Millimeter Wave Automotive Radar Sensor</a></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=9779" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Antenna technologies for beyond 5G​</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktuppgifter för mer information</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/marianna-ivashina.aspx">Marianna Ivashina</a>, professor och ledare för forskargruppen Antennsystem vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20marianna.ivashina@chalmers.se">marianna.ivashina@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ashraf-uz-zaman.aspx">Ashraf Uz Zaman</a>, ansvarig för millimetervåg/THz-kammaren, docent i forskargruppen Antennsystem vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20zaman@chalmers.se">zaman@chalmers.se</a><span style="background-color:initial">​</span></div> ​Fri, 11 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Erik-Strom-utnamns-till-IEEE-Fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Erik-Strom-utnamns-till-IEEE-Fellow.aspxErik Ström utnämns till IEEE Fellow<p><b>​Från januari 2021 utnämns Erik Ström, professor i kommunikationssystem på Chalmers, till IEEE Fellow för sina insatser inom området tillförlitlig kommunikation med låg fördröjning och synkronisering av koddelningssystem.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi passade på att ställa några frågor till Erik Ström:</span><div><br /></div> <div><strong>Vad betyder utnämningen till IEEE Fellow för dig? </strong></div> <div>Det betyder mycket för mig! Det är trevligt att få erkännande för sin forskning på detta sätt och faktiskt något som jag i hemlighet har hoppats att förtjäna någon gång under min karriär.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilka av dina vetenskapliga prestationer rankar du högst?</strong></div> <div>Svårt att säga, men jag tror att det arbete jag gjorde som doktorand, för ungefär 30 år sedan, hade betydelse på sin tid. Jag studerade synkronisering och kanalestimering för direktsekvens kodad multipel access t (DS-CDMA). 3G-forskningen befann sig just då i en inledande fas, och det pågick en het debatt om för- och nackdelarna med CDMA. Jag känner mig också nöjd med det arbete jag har gjort tillsammans med kollegor och doktorander de senaste 10–15 åren inom fordonskommunikation och extremt tillförlitlig kommunikation som kräver korta fördröjningstider (URLCC). Just URLCC är en av de viktigaste innovationerna i 5G, och jag tror att vårt arbete har bidragit till den utvecklingen. Även om man som forskare anstränger sig för att alltid hitta viktiga och relevanta problem att studera blir effekterna av forskningen inte alltid uppenbara. Vissa publikationer tar lång tid innan de får erkännande och citeras av andra forskare, medan andra publikationer aldrig får någon uppmärksamhet– ibland välförtjänt och ibland inte.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad driver dig som forskare? </strong></div> <div>Min största drivkraft är den fullkomliga glädjen i att upptäcka ny kunskap – ny för mig och ibland ny för alla andra också – och att sedan dela den kunskapen med kollegor, studenter, familj och vänner. Att faktiskt få betalt för att göra detta är ett verkligt privilegium.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Om IEEE Fellow</strong></div> <div>IEEE Fellow är den högsta nivån av medlemskap i världens största yrkesorganisation inom teknikområdet, Institute of Electrical and Electronics Engineers. Utmärkelsen ges till personer som ”har gjort enastående prestationer inom organisationens intresseområden”. IEEE har drygt 419 000 medlemmar i 160 länder världen över. 2021 års klass av IEEE Fellows består av 249 personer varav tre är forskare verksamma i Sverige.</div> <div><a href="https://www.ieee.org/membership/fellows/index.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om IEEE Fellow, på engelska</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktinformation</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/erik-strom.aspx">Erik Ström​</a>, professor vid institutionen för elektroteknik och chef för avdelningen Kommunikation, antenner och optiska nätverk, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20erik.strom@chalmers.se">erik.strom@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="font-weight:600" /><span style="font-weight:600"><a href="/sv/Personal/Sidor/erik-strom.aspx">Läs mer om Erik Ström och hans forskning​​​</a></span><br /></div> Thu, 03 Dec 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforelasningar-pa-UR.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforelasningar-pa-UR.aspxChalmersforskare föreläser på UR<p><b>​​Hur ska kroppen hålla, vart är samhället på väg och vad kan vi lära oss av svarta hål? I en serie för tv-programmet UR Samtiden föreläser fem Chalmersforskare om sina expertområden och forskning som ligger dem nära hjärtat.</b></p><div><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">R</span><span style="background-color:initial">ikard Landberg – <a href="https://urplay.se/program/219651-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-att-mata-vad-individen-ska-ata">Att mäta vad individen ska äta</a></span><br /></div> <div>Erik Ström – <a href="https://urplay.se/program/219649-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-radda-planeten-med-teknik">Rädda planeten (med teknik)</a></div> <div>Susanne Aalto – <a href="https://urplay.se/program/219650-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-galaxernas-morka-hjartan">Galaxernas mörka hjärtan</a></div> <div>Björn Sandén – <a href="https://urplay.se/program/219646-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-hallbar-samhallsomstallning">Hållbar samhällsomställning</a></div> <div>Cecilia Berlin – <a href="https://urplay.se/program/219647-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-vad-du-maste-veta-om-ergonomi">Vad du måste veta om ergonomi</a></div> <div><br /></div> <div>Föreläsningarna spelades in i RunAn i oktober 2020, sänds i Kunskapskanalen under höst/vinter och går att se när som helst på<a href="https://urplay.se/program/219651-ur-samtiden-forelasningar-fran-chalmers-tekniska-hogskola-att-mata-vad-individen-ska-ata"> UR Play</a>. <br /></div>Mon, 23 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Fina-placeringar-for-Sverige-i-OS-for-cyborgar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Fina-placeringar-for-Sverige-i-OS-for-cyborgar.aspxFina placeringar för Sverige i &quot;OS för cyborgar<p><b>​De svenska lagen som tävlade med tankestyrda armproteser lyckades ta hem en bronsmedalj och en sjundeplacering, när den internationella tävlingen Cybathlon 2020 nyligen avgjordes. Totalt deltog 51 lag från 20 länder och Chalmers var en av tävlingsplatserna.​​</b></p>​<span style="background-color:initial">– Våra deltagare visade god kämpaaanda och gjorde bra ifrån sig i tävlingen. Med tanke på att de, till skillnad från sina konkurrenter, använder armproteser som även omfattar armbågsleden, är vi mycket nöjda med resultaten, säger lagledaren Max Ortiz Catalan, som tillika är Chalmersforskaren bakom världens första tankestyrda och känselförsedda protes.</span><div><br /></div> <div>Cybathlon har kallats olympiska spelen för cyborgar. Tävlingen vänder sig till deltagare som har fysiska funktionsnedsättningar och använder olika typer av avancerade hjälpmedel med inbyggd robotteknik. Tävlingsgrenarna består av moment från vardagen som kan vara svåra att utföra för den som bär protes eller använder rullstol. Målet med Cybathlon är att synliggöra vad som idag är möjligt att utföra samt att ytterligare driva på utvecklingen inom proteser och andra typer av hjälpmedel.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer</strong></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Internationell-tavling-for-cyborgar-pa-Chalmers.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Internationell tävling för &quot;cyborgar&quot; på Chalmers</a></div> <div><a href="https://cybathlon.ethz.ch/en" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Cybathlon 2020: Resultat, filmer och information (på engelska)​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Fina%20placeringar%20för%20Sverige%20i%20”OS%20för%20cyborgar”/Cybathlon3_IMG_4761_750px.jpg" alt="" style="margin:5px;vertical-align:middle" /><br /><div><span style="background-color:initial">Arrangörerna på Chalmers vill rikta ett stort tack till alla som på olika sätt hjälpt till att genomföra Cybathon-tävlingen. Ett särskilt tack går till deras samarbetspartners och sponsorer Sahlgrenska universitetssjukhuset, Integrum AB, Stiftelsen Promobilia, </span><span style="background-color:initial">IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse,</span><span style="background-color:initial"> Akademiska Hus och A Working Lab.</span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div></div> <br /><em>Foton: Shahrzad Damercheli och Eric Earley</em></div> <div><div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, institutionen för elektroteknik, Chalmers, 070-846 10 65, <a href="mailto:%20maxo@chalmers.se%E2%80%8B">maxo@chalmers.se​</a></div></div> <div><em></em><br /></div> Thu, 19 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-isoleringsmaterial-gor-elbilsmotorer-tillforlitligare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytt-isoleringsmaterial-gor-elbilsmotorer-tillforlitligare.aspxNy materialtyp gör elbilsmotorer tillförlitligare<p><b>​Ett nytt isoleringsmaterial för elektriska ledare kan förlänga den genomsnittliga livslängden för motorisolering i elfordon uppemot åtta gånger. Materialet består av en tunn polyimidfilm som är motståndskraftig mot kemisk nedbrytning från elektroner.</b></p>​<span style="background-color:initial">I ett samarbetsprojekt med ABB Sverige och DuPont har forskare vid Chalmers utvärderat nya material för motorisolering som utsatts för de förhållanden som råder i kraftelektronikomvandlare, särskilt med användning i dagens elektriska fordon.</span><div><br /></div> <div>I studien utvärderades effekterna på isoleringsmaterial när det utsätts för ökade elektriska påfrestningar orsakade av frekvensomvandlare med hög omkopplingshastighet. Dessa omvandlare består vanligtvis av kiselkarbid och används i dagens avancerade traktionsmotorer, där de ger en snabbare spänningsökning i isoleringsmaterialet för elektriska ledare. I testerna utsattes isoleringsmaterialet även för höga temperaturer (150 till 180 ° C) och höga spänningar (3,0 och 3,5 kV).</div> <div><br /></div> <div>En slutsats är att polyimidfilmer av typen Kapton ECRC är lämpliga att använda i traktionsmotorer för elektrifierade fordon, som har frekvensomvandlare med hög omkopplingshastighet. Materialet är koronabeständigt, vilket innebär att det är motståndskraftigt mot kemisk nedbrytning när det träffas av elektroner. Vid jämförelse med icke-koronabeständigt Kapton FN framkom att Kapton ECRC-material, som är 25 procent tunnare, ökar den genomsnittliga livslängden för isoleringen med omkring åtta gånger.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/departments/e2/news/Pages/New-insulation-material-increases-reliability-of-electric-car-motors.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer information om projektet finns i en nyhetsartikel på Chalmers engelska webbplats</a> </div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/yujing-liu.aspx">Yujing Liu</a>, professor i elkraftteknik vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20yujing.liu@chalmers.se">yujing.liu@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.dupont.com/electronic-materials/news/2020/press-releases/20201112-kapton-film-addresses-faster-voltage-rise.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs ett pressmeddelande om projektet från DuPont</a></div> <div><br /></div> Tue, 17 Nov 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/20-år-som-framgångsrikt-centrum-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/produktion/nyheter/Sidor/20-%C3%A5r-som-framg%C3%A5ngsrikt-centrum-.aspxExcellens och nytta – Wingquistlaboratoriets framgångskoncept firar 20 år<p><b>Hur driver man ett framgångsrikt forskningscentrum och kombinerar ​​vetenskaplig excellens med industriell nytta​? Enligt Rikard Söderberg, föreståndare för 20-årsjubilaren Wingquistlaboratoriet, är receptet engagemang, affärsmässigt driv, tålamod samt fokus på slutanvändaren.</b></p><div><span style="background-color:initial">W</span><span style="background-color:initial">ing</span><span style="background-color:initial">quistlaboratoriet</span><span style="background-color:initial"> är ett centrum vid Chalmers, inom området digital produktframtagning. Deras forskning har lett fram till mjukvaror som kan göra alla typer av beräkningar, från hur stor avvikelse man kan acceptera vid massproduktion av en produkt eller hur man konstruerar en komponent, så att den blir lätt att byta rent ergonomiskt, till hur fabriksmiljön där man bygger bilen kan förbättras. </span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Framgångsfaktorer</b></div> <div>En av framgångsfaktorerna är det nära samarbetet med industrin, som innebär man tillsammans identifierar nya problem och formulerar forskningsfrågor – till nytta för många. Forskningen bedrivs inom fyra områden:</div> <div><ul><li>Systemorienterad konstruktion och produktutveckling (Systems Engineering Design)</li> <li>Geometrisäkring och robust konstruktion (Geometry Assurance &amp; Robust Design)</li> <li>Geometri- och rörelseplanering (Geometry &amp; Motion Planning​) och </li> <li>Automation</li></ul> </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Sedan starten för 20 år sedan vi producerat <b>770 vetenskapliga publikationer</b>​, genomfört <b>150 forskningsprojekt </b>och fått ut forskningen till Sveriges verkstadsgolv, bland annat via de <b>56 doktorander</b> som passerat via oss ut i industrin, berättar Rikard Söderberg, föreståndare för Wingquistlaboratoriet.​ <span style="background-color:initial">Dessutom har </span><strong style="background-color:initial">ca 180 företag</strong><span style="background-color:initial"> anammat vår forskning i sitt dagliga arbete på olika sätt, via våra mjukvaror, metoder och andra resultat.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Jubileet kommer att firas med start</span><span style="background-color:initial"> den </span><b style="background-color:initial">2 december </b><span style="background-color:initial">genom en digital kampanj </span><span style="background-color:initial">med bland annat </span><span style="background-color:initial">t</span><span style="background-color:initial">eknikfilmer, </span><span style="background-color:initial">case</span><span style="background-color:initial">, i</span><span style="background-color:initial">ntervjuer och samtal. </span><span style="background-color:initial">Men först gör vi en tillbakablick – hur och varför startade man Wingquistlaboratoriet?</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="https://www.linkedin.com/company/wingquist-laboratory/?viewAsMember=true"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Följ firandet av WIngquistlaboratoriet​</a></div> <p class="chalmersElement-P"><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Wingquist%20laboratory/Gerbert-1.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" /></p> <div><b><br /></b></div> <div><b>Globaliseringens utmaningar</b></div> <div>På 90-talet påverkades Sverige starkt av EU-inträdet, globaliseringens nya konkurrensvillkor och att digitaliseringen tog fart. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Det här skakade om svensk industri rejält, särskilt fordonsindustrin. Fords uppköp av Volvo Cars och GM:s uppköp av Saab gav upphov till stor oro för att produktutveckling och produktion skulle försvinna ur landet, säger Rikard.</div> <div>För att möta utmaningarna startade Nutek (Vinnovas föregångare) det tvärvetenskapliga projektet IT i verkstadsindustrin. Målet var att undersöka hur verkstadsindustrin skulle kunna dra nytta av den akademiska forskningen inom IT och produktion. Rikard drev ett av delprojekten:</div> <div>– I mitt projekt ”3D tolerance management” funderade vi mycket på hur vi inom akademin kunde stötta industrin. Vi fokuserade på hur man kunde behålla de områden vi var bra på i Sverige och samtidigt öka IT-användningen i industrin.</div> <div><em>Bilden ovan: </em><span style="background-color:initial"><em>Maskinsektionens dåvarande dekanus, Göran Gerbert, kom med idén att starta ett centrum för produkt- och produktionsutveckling med fokus på datorstödd simulering och initierade en första förberedande styrgrupp med Hans Johannesson, Anders Kinnander och Rikard Söderberg.</em></span><em style="background-color:initial"> </em></div> <div><br /></div> <div><b>Svensk industriman inspirerade </b></div> <div>Rikard Söderberg, som nyss återvänt till Chalmers efter en tid i industrin, blev tillfrågad om han ville leda ett nytt centrum. Syftet var att stötta produktframtagning, produktutveckling och tillverkning. Dessutom skulle man tillgodose industrins behov av produktionssystem med kortare ledtider, snabbare ”time-to-market” och hög beredskap för integrerad utveckling. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Vi var eniga om att fokusera på virtuell utveckling för tillverkande industri, berättar Rikard.</div> <div><span style="background-color:initial">Centrumet fick namnet Wingqvist Laboratory, efter mannen som uppfann det sfäriska rullagret och grundade SKF, Sven Wingqvist. </span></div> <div><br /></div> <div><b><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Wingquist%20laboratory/690x-828_industri-forskningspartners.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Logos from allindustrial and research partners" style="margin:5px;width:390px;height:468px" /><br /><br />Nära samarbete med industrin</b></div> <div>Kärnan i Wingquistlaboratoriets forskning är det nära samarbetet med industrin. Idag har laboratoriet nio industriella partners. Volvo Cars, AB Volvo och GKN (tidigare Volvo Aero) har varit med från starten. Övriga industripartners är Scania, Sandvik, Ikea, Saab, IPS och RD&amp;T Technology. Inledningsvis lade Rikard och hans kollegor ner mycket arbete på att samtala med industrin om deras behov.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>De tyckte det var svårt att få grepp om vad Chalmers kunde erbjuda. Man fick lite här och lite där från olika institutioner och det saknades en samlad ingång till Chalmers, säger Rikard. Idag är Wingquistlaboratoriet en arena där svensk industri kan samarbeta med Chalmers inom strategiska områden för produktframtagning.</div> <div><br /></div> <div><b>VINN Excellence center</b></div> <div>Ungefär samtidigt som Wingquistlaboratoriet startade gick ryktet om en kommande utlysning via SSF (Stiftelsen för Strategisk Forskning). Rikard och hans team, Johan S. Carlson, Bengt Lennartson och Hans Johannesson, gjorde ett grundligt förarbete.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Utlysningen var på totalt 70 miljoner, berättar Rikard. Vi lyckades få alla tre projekten godkända och kammade hem 28 miljoner, trots stor konkurrens.</div> <div>När sedan den första utlysningen för Vinnovas kompetenscentrum kom, 2004, kunde Wingquistlaboratoriet visa på den lyckade strategin med projekten och nyttan som centrumet bidrog med. Av 160 sökande valdes Wingquistlaboratoriet ut som ett av 15 VINN Excellenscentra och en viktig milstolpe var nådd.</div> <div>Wingquistlaboratoriets tid i VINN Excellence (Vinnovas forskningsprogram) sträckte sig över en tioårsperiod med fast finansiering och återkommande utvärderingar. Forskningen bedrevs inom tre teman: Platform-based Development, Smart Assembly och Perceived Quality. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Utvärderingarna var ganska tuffa, men det stärkte oss både vetenskapligt och industriellt, menar Rikard. </div> <div><br /><b style="background-color:initial">Kugghjulsmetoden</b><br /></div> <div>Sedan starten har man använt en lyckad modell, som bygger på några viktiga kuggar:</div> <div>För att få starta ett projekt i Wingquist måste det finnas en <b>vetenskaplig utmaning</b> och ett <b>industriellt behov</b>. Om de matchar varandra startar vi ett projekt, berättar Rikard. Normalt avslutas projekt med en <b>”demonstrator</b><b>”</b>, det vill säga någon form av prototyp, ändrat arbetssätt eller industriell utvärdering. I ”<b>Product &amp; Use”</b>-fasen implementeras resultaten i industrin till exempel via kundspecifika lösningar och utbildningar.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Att vi som forskare ser industrins behov och utvecklar konstruktiva lösningar tillsammans med företagen är bara en av de styrkor vi kan uppvisa. Men vi lär oss mycket genom samarbetet och ser till att vår kompetens och industrins behov matchar varann. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Wingquist%20laboratory/690x390_Research%20implementation%20model.jpg" alt="Model of the research and implementation showing cogwheels and text" style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><b>Konkurrerande företag delar kunskap</b></div> <div>Att man konkurrerar till vardags är inget som hindrat Scania och AB Volvo att delta i centrumet.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>AB Volvo har sitt huvudkontor i Göteborg och är rätt självklara partners. Att senare få inkludera Scania är vi stolta över. Vi ser det som ett bevis på att vi utvecklar saker som bägge har stor nytta av. Bägge företagen använder idag programvarorna RD&amp;T och IPS som vi kommersialiserat. </div> <div>Främst har forskningen kommit fordonsindustrin till nytta, men på senare tid har sig fler anslutit sig till centrat, bland annat IKEA. Rikard förklarar: </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Vi har ett projekt tillsammans om geometrisäkring, dvs att få alla bitarna att passa. Oavsett om det är en flygplansmotor eller en Billyhylla som ska monteras, så måste bitarna passa ihop.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>De här problemen finns överallt och tekniken går att applicera på många olika typer av produkter. Eftersom fordonsindustrin är hårt konkurrensutsatt har de varit snabbare på att visa intresse för forskningsområdet. Men vi ser en ökad uppmärksamhet från fler områden nu, säger Rikard.</div> <div><br /></div> <div><b>Globalt genomslag</b></div> <div>Under åren har flera programvaror vidareutvecklats i Wingquistlaboratoriet. Två av dem har kommersialiserats. Eftersom Chalmers inte utvecklar och säljer kommersiell programvara så startades ett företag, RD&amp;T Technology (simulering för geometrisäkring), som sålde sin första licens till Volvo Cars redan 1998. En annan programvara är IPS (Industrial Path Solutions) som blev kommersiell 2004.</div> <div>– Arbetet i spinoff-bolagen ligger utanför Wingquistlaboratoriet och inte direkt vetenskapligt värdeskapande. Däremot tar mjukvaran forskningen ut till fabriksgolvet där den gör nytta och används av tusentals användare globalt i stora företag. Detta är även en viktig mekanism för att se vad som fungerar och vad som behövs härnäst.​  </div> <div><br /></div> <div><b>Glädjen i att driva ett centrum</b></div> <div>Wingquistlaboratoriet har levererat forskning av erkänt hög kvalitet och har sedan starten producerat 770 vetenskapliga publikationer. Men mest stolt är Rikard över att forskningen kommer till användning i industrin. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Jag drivs av att utveckla någonting som blir ”på riktigt” och används industriellt – att få konkretisera en idé! Min personliga målbild har alltid varit att det i slutänden finns en kund som vill ha våra saker. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Jag har velat skapa en mångfald när jag byggt vårt team: att hitta folk som kompletterar varandra och fungerar tillsammans. I botten måste man ha liknande grundvärderingar. Men man måste ge alla möjlighet att glänsa inom sitt område, samtidigt som det bidrar till helheten, säger Rikard.  </div> <div><br /></div> <div><b>Industribehov som förändras</b></div> <div>Plattformsteknologi, system, produktutveckling, geometrisäkring, rörelseplanering för robotar och automation är så centralt för industrin att de är fortfarande relevanta forskningsområden. Men idag efterlyser företagen allt mer automation och stöttning av digitala verktyg för olika typer av optimering, analys och visualisering. </div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Man efterfrågar också digitala informationsflöden som följer med från tidiga utvecklingsfaser genom hela kedjan, förklarar Rikard. Önskemålen är att de även ska ta hand om eftermarknad, underhåll och sådant i framtiden. <span style="background-color:initial">Han fortsätter:</span></div> <div><span style="background-color:initial">– M</span><span style="background-color:initial">ånga vill också kunna justera och optimera produktionen i realtid. Det kan liknas vid ett reglersystem, där digitala tvillingar hanterar de olika mekaniska och fysikaliska fenomen samt variationer som verkligheten innehåller. </span></div> <div><br /></div> <div><b>Smarta och miljömässigt hållbara fabriker</b></div> <div>Ett exempel finns i SSF-projektet Smart Assembly 4.0 som har som vision den självkompenserande fabriken.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Det kan handla om att matcha rätt bitar mot varandra, att justera fixturer och utrustning och att välja rätt sekvens vid exempelvis punktsvetsning, förklarar Rikard. Redan nu kan våra metoder få ner variationen ytterligare 50 procent. Förutom en ekonomisk vinst, är det också miljömässigt hållbarare, eftersom det reducerar både spill och materialanvändning.</div> <div><br /></div> <div><b>Fortsätter bidra till digitaliseringen​</b></div> <div>Rikard Söderberg menar att detta bara är början och att Wingquistlaboratoriet kommer att fortsätta att bidra till industrins digitalisering, både vad gäller informationsflödet och de respektive ingenjörsaktiviteterna, mot en mer eller mindre automatiserad process.</div> <div>–<span style="white-space:pre"> </span>Under våra 20 år har vi ständigt utvärderat oss själva för att garantera att vår forskning är relevant och ligger i framkant. Det är avgörande för att kunna leverera på topp akademiskt samtidigt som vi fortsätter vara intressanta för industrin, säger Rikard. Och det hoppas vi kunna fortsätt med i minst 20 år till, avslutar Rikard Söderberg och ler.</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/wingquist/Pages/default.aspx" target="_blank" title="länk till Wingquist web"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om WIngquistlaboratoriet (på engelska)</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Tue, 10 Nov 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kompaktare-teknik-gynnar-vindkraft-till-havs.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Kompaktare-teknik-gynnar-vindkraft-till-havs.aspxKompaktare teknik gynnar vindkraft till havs<p><b>​Kompakt, miljöanpassad och finurlig. Det är tre viktiga egenskaper hos den kraftelektroniska omriktare som industridoktoranden Mohammad Kharezy på forskningsavdelningen Elkraftteknik på Chalmers och forskningsinstitutet RISE håller på att utveckla.</b></p>​<span style="background-color:initial">I dagens havsbaserade vindkraftparker finns en eller flera transformatorplattformar anslutna till vindkraftverken för att samla ihop och omvandla den producerade elektriciteten till högspänd likström innan överföring sker via kabel in till land.</span><div><br /></div> <div>– Elomvandlingsplattformarna utgör en betydande del av investeringskostnaden för havsbaserad vindkraft, säger Torbjörn Thiringer, professor i tillämpad kraftelektronik vid Chalmers institution för elektroteknik. Det skulle därför vara en stor fördel om havsbaserade vindkraftparker kunde anslutas mot land med färre sådana plattformar, vilket är den bakomliggande tanken med det här konceptet. </div> <div><br /></div> <div>Alternativet till fristående plattformar är att istället placera utrustningen för elomvandling i själva vindkrafttornen, dels uppe i maskinhuset och dels även längre ner i tornen eller i en container på utsidan av tornen. </div> <div><br /></div> <div><strong>Storlek och vikt har betydelse</strong></div> <div>– För att kunna installeras på tornen måste utrustningen krympas i storlek. Detta har vi av och till arbetat på under de senaste 20 åren. Tack vare prototypen som Mohammad Kharezy har konstruerat för sin licentiatuppsats har lösningen nu tagit ett betydande steg framåt, säger Torbjörn Thiringer.</div> <div><br /></div> <div>Nyckeln är komponentens kompakta form och jämförelsevis låga vikt. Designen innebär att flera omriktare seriekopplas på högspänningssidan för att på så sätt få en hög likspänning. E<span style="background-color:initial">ftersom de fysiska avstånden är små och potentialskillnaden stor måste d</span><span style="background-color:initial">en elektriska isolationsförmågan mot jord då vara mycket god</span><span style="background-color:initial">, annars blir konsekvensen överslag och kortslutning. </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div>– Som isolationsmedium har jag använt en bionedbrytbar vegetabilisk olja, istället för fossilbaserad transformatorolja som vanligen används. Den senare dras med negativa miljörisker, säger Mohammad Kharezy. I kombination med cellulosamaterial är den här oljan lovande för att klara isolationsproblemet, dessutom har den tydliga miljöfördelar.</div> <div><br /></div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Kompaktare%20teknik%20gynnar%20vindkraft%20till%20havs/vindkraftprototyp_400x300px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Prototyp för frekvensomriktare" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em>I elkraftlabbet på Chalmers, samt hos RISE i Borås, har Mohammad Kharezy byggt upp en prototyp för frekvensomriktaren, i skala 1:200. På bilden visas mätning av transformatorns kärnförlust med en precisionswattmeter. För detta experiment behövs en högfrekvensspänningsgenerator, ett California Instrument 4500LX PWM-omvandlare.</em></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><span style="background-color:initial"><em><br /></em></span></div> <div><br /></div> <div><strong>Goda erfarenheter för framtiden</strong></div> <div>Forskningen har finansierats av <a href="http://www.energimyndigheten.se/" target="_blank">Energimyndigheten ​</a>inom programmet VindEL 2017. Syftet är att bidra i omställningen till ett hållbart och förnybart energisystem genom forskning och utveckling som gör vindkraftteknik mer funktionell och konkurrenskraftig.</div> <div><br /></div> <div>Forskarnas förhoppning är att få fortsatt finansiering för att kunna vidareutveckla konceptet för spänningsomvandlingen, samt att mer ingående kunna studera hur designen för isolationen kan förbättras för att funktionen ska bli mer förutsägbar. </div> <div><br /></div> <div>– Erfarenheterna av konceptet är hittills mycket goda, säger Mohammad Kharezy. Jag hoppas och tror att min forskning kan vara en del av lösningen för att i framtiden göra det möjligt att direktansluta havsbaserade vindkraftsparker mot land, utan att några stora och dyra fristående plattformar med transformatorstationer ska behövas.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Tatu Nieminen och Mohammad Kharezy​</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div>Ladda ner Mohammad Kharezys licentiatsavhandling: </div> <a href="https://research.chalmers.se/publication/518754/file/518754_Fulltext.pdf" target="_blank"><div>A Novel Oil-immersed Medium Frequency Transformer for Offshore HVDC Wind Farms</div> ​</a><div><br /></div> <div><strong>Kontaktpersoner</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Mohammad-Kharezy.aspx">Mohammad Kharezy</a>, industridoktorand på institutionen för Elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20kharezy@chalmers.se">kharezy@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><div><a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-thiringer.aspx">Torbjörn Thiringer</a>, professor på institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20torbjorn.thiringer@chalmers.se">torbjorn.thiringer@chalmers.se</a><br /><br /></div></div>Wed, 04 Nov 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Hjalp-forskare-forsta-fantomsmartornas-gata.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Hjalp-forskare-forsta-fantomsmartornas-gata.aspxHjälp forskare förstå fantomsmärtornas gåta<p><b>​Forskare på Chalmers bjuder in till en tävling där du kan använda dina konstnärliga talanger för att illustrera hur fantomsmärta ser ut.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Tävlingsutmaningen är att avbilda hur du uppfattar fantomsmärta – hur den kan beskrivas eller kännas. Du kan illustrera detta genom en teckning, målning, foto, animation, skulptur eller ett collage.</span><div><span style="background-color:initial">Sista dag att skicka in bidrag är den 6 december 2020 (deadline har förlängts).</span><br /></div> <div><a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/index.php/icplp-2020/conference-art-contest/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om tävlingen här (på engelska)</a><br /></div> <div><div><br /></div> <div>Fantomsmärta är en påtaglig och ofta svår smärta från ett ben eller en arm som gått förlorad. Uppskattningsvis lider hundratusentals människor världen över av fantomsmärtor. Eftersom tillståndet är så komplext och upplevs olika av olika människor finns det ingen enhetlig definition av vad fantomsmärta egentligen är. ​<br /></div> <div><br /></div> <div>Den 26-28 maj 2021 arrangeras den första internationell vetenskapskonferensen om fantomsmärta, ICPLP2021, i Göteborg.</div> <div>Vinnaren i tävlingen får en prissumma på 5000 SEK samt gratis inträde till ICPLP2021. Alla inskickade bidrag kommer att ställas ut på konferensen.</div> <div><a href="http://www.bnl.chalmers.se/wordpress/index.php/icplp-2020/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om ICPLP2021 (på engelska)</a></div> <div><br /></div></div>Mon, 02 Nov 2020 00:00:00 +0100