Nyheter: Signaler och system, Elektroteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaSat, 22 Jan 2022 11:59:46 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ger-bättre-diagnos-för-yrsel.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-teknik-ger-b%C3%A4ttre-diagnos-f%C3%B6r-yrsel.aspxNy teknik ger bättre diagnos för yrsel<p><b>​Nu ökar möjligheten för att patienter med yrselproblem ska få rätt diagnos på ett enkelt och smärtfritt sätt. Med hjälp av en ny typ av benledningshögtalare som enkelt fästs bakom örat blir diagnostiken effektivare och säkrare – särskilt för patienter som också lider av hörselproblem. Tekniken har utvecklats av forskare på Chalmers och är nu redo för tillverkning och användning inom sjukvården.</b></p>​<span style="background-color:initial">Hörseln och balanssinnet är nära förbundna med varandra. För patienter med yrsel utnyttjas detta för att ställa diagnos på sjukdomar i balansorganet. Ofta görs då ett hinnsäckstest, också kallat VEMP, Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I ett VEMP-test används höga ljud för att ge muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler, som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. Chalmersforskarna har istället använt ett mer skonsamt benledningsljud med en ny teknik för att nå bättre resultat.</span><div><br /><div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Bo%20Håkansson2.jpg" alt="Bo Håkansson2.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;height:188px;width:125px" /><div>– Vi har utvecklat en ny kompakt ljudvibrator som sätts bakom örat på patienten under testet. Den är optimerad för att ge en hög ljudnivå vid en så låg frekvens som 250 hertz, vilket är optimalt för VEMP-stimulering. Tidigare har det inte funnits någon mätutrustning som är direkt anpassad för den här typen av undersökningar av balansorganet, säger Bo Håkansson, professor i forskargruppen för medicinska signaler och system på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><b><br /></b></div> <div><br /></div> <div><b style="background-color:initial"><br /></b></div> <div><b style="background-color:initial">Ljudvågor omvandlas till vibrationer​</b></div> <div>Benledning innebär att ljudvågor omvandlas till vibrationer i skallbenet och stimulerar hörselsnäckan inne i örat på samma sätt som när ljudvågor går den vanliga vägen via hörselgången, trumhinnan och mellanörat. Detta utnyttjas också i de hörapparater som framgångsrikt utvecklats av Bo Håkansson, som har mer än 40 års erfarenhet inom området. </div> <div><br /></div> <div>Varannan person över 65 år drabbas av yrselsymptom, men orsaken kan av flera skäl vara svår att fastställa. I hälften av fallen beror yrseln på sjukdomar i balansorganen, men dagens diagnosmetoder har brister eller innebär risker och obehag för patienten. Exempelvis kan de undersökningar med höga ljudnivåer via hörselgången som används idag orsaka bestående hörselskador, eller vara omöjliga att dra slutsatser ifrån om patienten förutom yrsel har vissa typer av hörselnedsättningar.</div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Karl-Johan%20Freden%20Jansson_400px.jpg" alt="Karl-Johan Freden Jansson_400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:30px 5px;height:145px;width:145px" /></div> <div><br /></div> <div>– Tack vare benledningstekniken kan ljudnivåerna som patienterna utsätts för minimeras. Det som närmast<br /></div> <div>kan låta som en kulspruta i öronen upplevs nu istället betydligt mer behagligt. Undersökningen kan ske vid hela 40 decibel lägre än dagens metod med luftlett ljud i hörlurar, och dessutom vid en lägre och mindre hörselskadlig eller störande frekvens. Det finns då ingen risk att undersökningen i sig orsakar hörselskador, säger Chalmersforskaren Karl-Johan Fredén Jansson, som gjort alla mätningarna i projektet.</div> <div>                                                                               </div> <div>– Den nya ljudvibratorn gör att barn och även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en säkrare diagnos för sin yrsel, säger Bo Håkansson.</div> <div><br /></div> <div>En prototyp av den lilla ljudvibratorn – kallad B250 – utvecklades av Chalmersforskarna under 2018. Den har nu testats och utvecklats i ett flertal olika internationellt publicerade studier, både på friska personer för att erhålla normaldata och på patienter med olika typer av balanssjukdomar. Ljudvibratorn är kompatibel med standardiserad utrustning för balansdiagnostik inom sjukvården, vilket gör den enkel att använda. Förutom fördelarna för patienterna bedöms kostnaden för den nya tekniken dessutom vara lägre än motsvarande utrustning som används idag. Diskussioner pågår med företag som önskar kommersialisera tekniken.</div> <div><br /></div> <div><b>B250 kan även upptäcka tumörer</b></div> <div>En forskargrupp i Tyskland hoppas kunna använda tekniken hos patienter med en godartad tumör på balansorganet (Vestibulärt Schwannom). Med B250 kan man nämligen upptäcka tumören i tidigt skede. På Karolinska Institutet används B250 för att ta fram en metod och med hjälp av vibrationer på ankeln, kunna diagnostisera patienter med så kallat ”takfönstersyndrom” vilka lider av yrselproblem orsakat av ett hål i balansorganets övre båggång. <br /></div> <div><br /></div> <div><b><span style="background-color:initial">Mer om diagnosteknik för yrsel</span></b></div> <div>En vanlig metod för att diagnostisera orsaken till yrsel är ett så kallat hinnsäckstest, VEMP – Vestibular Evoked Myogenic Potentials. I testet används ljudstimulering för att mäta muskelsammandragningar i hals- och ögonmuskler som utlöses av en reflex från balansorganens hinnsäckar. På så sätt kan man konstatera om det finns störningar i balansorganet eller i dess ledningsbanor till hjärnan, som gör patienten yr.</div> <div><br /></div> <div>Inom sjukvården används idag två varianter av undersökningen: luftlett ljud genom hörlurar eller benlett ljud via en ljudvibrator som fästs mot huvudet. När luftlett ljud används krävs höga ljudnivåer, vilket är obehagligt för patienten. För benlett ljud är ljudnivåerna lägre, men utrustningen som hittills finns tillgänglig på marknaden är stor och klumpig och därför svår att använda. Dessutom krävs flera mätningar för att registrera muskelkontraktioner i både hals- och ögonmuskler.</div> <div><br /></div> <div>Den nya diagnosmetoden innebär att ny vibratorteknik används, som är mindre i storlek och kan generera benledningsljud vid lägre frekvens (250 Hz), där muskelreflexerna är lättare att framkalla. Den nya typen av kompakt ljudvibrator sätts bakom örat på patienten under testet och riskerar inte att skada hörseln på den som blir undersökt. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Sabine_Reinfeldt-3.jpg" alt="Sabine_Reinfeldt-3.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:250px;height:168px" />–</span><span style="background-color:initial"> </span>På lång sikt  hoppas vi kunna erbjuda ett alternativ för benledd stimulering av balansorganet vid VEMP-mätningar och speciellt på att förbättra diagnostik av yrselproblem ​hos patienter som också lider av ledningshinder, säger Sabine Reinfeldt, docent och enhetschef vid Chalmers institution för elektroteknik. <br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Skrivet av Sandra Tavakoli och Karin Wik</div> <div><br /></div> <div><b>För mer information, kontakta</b></div> <div>Bo Håkansson, professor på institutionen för elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola</div> <div>031 772 18 07, boh@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div>Karl-Johan Fredén Jansson, forskare på institutionen för elektroteknik vid Chalmers tekniska högskola och ansvarig för kliniska studier</div> <div>031 772 17 83, karljohf@chalmers.se</div> <div><br /></div> <div><b>Mer om forskningen</b></div> <div>Nyligen publicerades en uppmärksammad artikel om den nya tekniken i Nature Communications Medicine:</div> <div>https://doi.org/10.1038/s43856-021-00036-w</div> <div><br /></div> <div>Den första vetenskapliga artikeln “VEMP using a new low frequency bone conduction transducer”  publicerades av Dove Medical Press, i tidskriften Medical Devices: Evidence and Research.</div> <div><a href="https://www.dovepress.com/bone-conduction-stimulated-vemp-using-the-b250-transducer-peer-reviewed-fulltext-article-MDER">https://www.dovepress.com/bone-conduction-stimulated-vemp-using-the-b250-transducer-peer-reviewed-fulltext-article-MDER</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Chalmers har genomfört studien i samarbete med Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och de danska ljudföretagen Ortofon och Interacoustics. Forskningsfinansiärer är Vinnova, Promobilia och Hörselskadades Riksförbund.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.dropbox.com/s/vjrt9ovm8gogcuh/H%C3%A5kansson%20et%20al%202018%20VEMP%20final_2.mp4?dl=0">Se forskarnas egen presentation av projektet (på engelska)</a>.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/e2/forskningsomraden/Signalbehandling-och-Medicinsk-teknik/Sidor/Medicinska-signaler-och-system.aspx">Läs mer om forskning om medicinska signaler och system</a>.</div></div></div> ​Thu, 20 Jan 2022 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/SESBC-och-SEC---tillsammans-ska-de-förverkliga-det-100-procent-förnybara-samhället-2040.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/SESBC-och-SEC---tillsammans-ska-de-f%C3%B6rverkliga-det-100-procent-f%C3%B6rnybara-samh%C3%A4llet-2040.aspxSESBC och SEC - tillsammans ska de förverkliga det 100 procent förnybara samhället 2040<p><b>​Energimyndigheten har tilldelat totalt 600 miljoner kronor till elva kompetenscentrum för hållbara energisystem. I hög konkurrens har två centrum tillhörande institutionen för elektroteknik, Svenskt centrum för el-energilagring och balansering (SESBC) samt Svenskt elektromobilitetscentrum (SEC), valts ut som två av dessa.  </b></p>​<span style="background-color:initial">Svenskt centrum för el-energilagring och balansering som är nyetablerat ämnar vara en nyckelspelare för att</span><div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Massimo_Bongiorno-4_750x340px.jpg" alt="Massimo_Bongiorno-4_750x340px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;height:188px;width:209px" /><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">nå visionen om ett 100 procent förnybart elsystem, genom formeringen av ett multidisciplinärt och</span><span style="background-color:initial"> internationellt konkurrenskraftigt svenskt nav för excellent forskning med stark industrisamverkan, täckandes hela kedjan från material, via komponenter till elsystemet och dess styrning.</span><div><br /></div> <div><div>– Vi har konkurrerat med flera starka och etablerade kompetenscentrum och är väldigt glada för resultatet,<br /> säger Massimo Bongiorno föreståndare för SESBC. <br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Sedan 2007 har Svenskt elektromobilitetscentrum forskat på el- och hybridfordon och tillhörande laddinfrastruktur. Centrumets forskning omfattar både tekniken ombord (systemet, elektriska drivlinan, energilagringen) och systemen runt fordonet (elektromobilitet i samhället och kopplingen till elnätet). </span><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Linda_olofsson_170x170px.jpg" alt="Linda_olofsson_170x170px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:30px 5px;width:210px;height:210px" /><br /><span style="background-color:initial">– Vi fick uppmaningen att söka om vi ville fortsätta efter 2023, och det ville vi så klart. Det har varit en tuff process och inte självklart att få finansiering, så beskedet är naturligtvis jätteroligt, säger Linda Olofsson, föreståndare för SEC. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>På SEC finns det fem temaområden:</div> <div><ul><li>Systemstudier och metoder</li> <li>Elmaskiner, drivlina och laddning</li> <li>Energilagring</li> <li>Elektromobilitet i samhället </li> <li>Interaktion mellan fordon och nätet</li></ul></div> <div><span style="background-color:initial">Både Linda Olofsson och Massimo Bongiorno ser bra möjligheter till samarbete, främst inom området interaktion mellan fordon och nätet. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Många av forskarna som kommer att vara verksamma inom SESBC är knutna till SEC. Av denna anledning bör etableringen av detta nya centrum ses som en möjlighet att stärka samarbetet mellan forskargrupper och intensifiera det nationella hållbarhetsarbetet, förklarar Massimo Bongiorno.</div> <div><br /></div> <div>Kompetenscentrum SEC beviljades totalt 276 750 000 kronor, varav 92 250 000 kronor av Energimyndigheten.</div> <div><br /></div> <div>Kompetenscentrum SESBC beviljades totalt 162 691 500 kronor, varav 54 230 500 kronor av Energimyndigheten.</div> <div><br /></div> <div>Läs mer om Energimyndighetens <a href="/sv/nyheter/Sidor/Miljoner-fran-Energimyndigheten-till-Chalmerscentrum.aspx">Miljonregn till energiforskning</a>.</div> <div><br /></div> <div>Skrivet av: Sandra Tavakoli</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information och kontakt SEC</strong></div> <div>Linda Olofsson, föreståndare för Svenskt centrum för el-energilagring och balansering</div> <div>linda.olofsson@chalmers.se<br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information och kontakt SESBC</strong></div> <div>Massimo Bongiorno, professor på institutionen för elektroteknik på Chalmers och föreståndare på Svenskt centrum för el-energilagring och balansering</div></div></div> <div>massimo.bongiorno@chalmers.se</div>Thu, 13 Jan 2022 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Miljoner-fran-Energimyndigheten-till-Chalmerscentrum.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Miljoner-fran-Energimyndigheten-till-Chalmerscentrum.aspxMiljonregn till energiforskning<p><b>När Energimyndigheten delar ut 600 miljoner kronor till elva olika kompetenscentrum för hållbara energisystem står Chalmers bakom fler än hälften av de centrum som beviljas anslag. Centrumen ska bygga kunskap och kompetens som accelererar omställningen bort från fossilsamhället och stärker Sveriges konkurrenskraft.</b></p>​<span style="background-color:initial">Bidragen går till ett brett spektrum av energiforskning: biogas, elektromobilitet, el-energilagring och balansering, vätgas, hållbar vattenkraft, kärnteknik, hållbara turbinbränslen, lövskog, resilienta energisystem, katalys och sol-el. Förutom energikopplingen berörs även forskare på informations- och kommunikationsteknologi.</span><div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Stort intresse för samverkan</h2> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div>Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Som en del i att kunna genomföra omställningen utlyste Energimyndigheten under 2020 och 2021 forskningsmedel för att finansiera de bästa kompetenscentrumbildningarna i Sverige inom energiområdet. Syftet var att hitta kompetenscentrum som kan skapa en långsiktig samverkan mellan näringsliv, offentlig sektor och akademi, och att bedriva högkvalitativ och behovsdriven forskning. Intresset för utlysningen var stort och lockade 29 ansökningar som efter granskning och bedömning resulterade i elva centrum som delar på 600 miljoner kronor i anslag. <span style="background-color:initial">Av de som beviljades anslag stod Chalmers som huvudsökande bakom fyra, och som medsökande till två. De direkta anslagen till Chalmers uppgår till sammanlagt 239 355 500 kronor.</span></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Gemensam och långsiktig satsning</span></h2> <div> </div> <div>Kompetenscentrumen är långsiktiga satsningar där behovsdriven forskning kommer att bedrivas om såväl elsystem och bioenergi som transporter, industriella processer och energisystem. De omfattar fem år i en första etapp, med möjlighet till förlängning med ytterligare fem år. </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Centrumen är också en gemensam satsning där Energimyndighetens stöd på totalt närmare 600 miljoner kronor växlas upp av motsvarande tredjedelar från lärosäten och forskningsinstitut respektive näringsliv och offentliga organisationer. Sammantaget innebär kompetenscentrumsatsningen att cirka 150 doktorander och juniora forskare utbildas i aktuella frågor samtidigt som närmare 230 företag och andra organisationer får kunskaps- och kompetenslyft.</span><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">De centrum som leds av Chalmers är:</h2> <div>Svenskt elektromobilitetscentrum </div> <div>Beviljat stöd: 92 250 000 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/sv/personal/Sidor/lindao.aspx">Linda Olofsson</a></div> <div><br /></div> <div>Svenskt centrum för el-energilagring och balansering </div> <div>Beviljat stöd: 54 230 500 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/sv/personal/Sidor/massimo-bongiorno.aspx">Massimo Bongiorno</a></div> <div><br /></div> <div>Teknologier och innovationer för en framtida hållbar vätgasekonomi </div> <div>Beviljat belopp: 53 875 000 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/sv/personal/Sidor/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Kompetenscentrum katalys </div> <div>Beviljat belopp: 39 000 000 kronor</div> <div>Koordinator: <a href="/en/Staff/Pages/Magnus-Skoglundh.aspx">Magnus Skoglundh​</a></div> <div><a href="/en/Staff/Pages/Magnus-Skoglundh.aspx"></a><span style="background-color:initial">Läs mer i artikeln </span><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Katalys-och-karnteknik-ska-ta-oss-bort-fran-fossilsamhallet.aspx" target="_blank" title="Länk till nyhetsartikel på chalmers.se"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Katalys och kärnteknik ska ta oss bort från fossilsamhället</a></div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.energimyndigheten.se/forskning-och-innovation/forskning/omraden-for-forskning/kompetenscentrum-2022-2026/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på Energimyndigheten: Kompetenscentrum 2022-2026​</a></div> <div>​<br /></div> <div> </div></div></div>Tue, 21 Dec 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Stora-energibesparingar-när-eldrivna-fordon-tar-rätt-väg-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Stora-energibesparingar-n%C3%A4r-eldrivna-fordon-tar-r%C3%A4tt-v%C3%A4g-.aspxStora energibesparingar när eldrivna fordon tar rätt väg<p><b>​​Konsekvenserna av att bli stående med ett tomt batteri kan vara stora för eldrivna distributionsbilar. Nu har forskare på Chalmers utvecklat verktyg som låter fordonen lära sig hur de ska navigera för att göra av med så lite energi som möjligt. Resultatet är energibesparingar på upp till 20 procent. Hemligheten? Att utgå från hur mycket energi fordonet gör av med, inte hur lång sträcka det behöver köra.</b></p><div><span style="background-color:initial">-Vi har utvecklat systematiska verktyg som beräknar och rekommenderar den optimala energianvändningen.<img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/Balazs_Kulcsar_0006,1B.jpg" alt="Balazs_Kulcsar_0006,1B.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:204px;height:261px" /><br />Dessutom kan vi garantera att elfordonen aldrig blir stående eller lägger onödig tid på att ladda, säger Balázs Kulcsár, biträdande professor vid institutionen för elektroteknik, Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Resultaten är de senaste i ett gemensamt forskningsprojekt mellan Chalmers och Volvo Group, som undersöker hur elfordon kan användas för distributionsuppdrag. Den nya algoritmen som beräknar de eldrivna fordonens optimala rutt är så effektivt att den redan används i praktiken av Volvo Trucks.</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><b>Kort sträcka inte alltid den bästa vägen</b></div> <div>I studien har forskarna undersökt hur en flotta med flera eldrivna lastbilar på effektivast sätt kan leverera varor i ett komplext trafiknät. Utmaningen ligger i hur en distributionsbil, som exempelvis kör ut matkassar eller möbler till flera olika adresser, bäst ska planera sin rutt. Tidigare har ruttplaneringen för eldrivna fordon utgått från att den kortaste körsträckan också är den mest effektiva. Men Balázs Kulcsár och hans kollegor utgick istället från hur mycket energi lastbilarnas batterier innehöll, för att hitta de färdvägar som innebar minsta möjliga energikonsumtion. </div> <div><br /></div> <div>- I verklig trafik kan en längre sträcka vara bättre än en kortare, beroende på alla andra parametrar som påverkar energiförbrukningen, säger Balázs Kulcsár.</div> <div><br /></div> <div><b>Minskad energiförbrukning</b></div> <div><b><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/T2021_74571.jpg" alt="T2021_74571.jpg" style="margin:5px;width:680px;height:461px" /></b><br />Bildtext: Ruttplanering</div> <div><b><br /></b><span style="background-color:initial">Forskarna beräknade ellastbilarnas energikonsumtion i en stad genom att ta hänsyn till flera faktorer; hastighet, last, trafikinformation, hur backig vägen var och möjligheter till snabbladdning.</span><b><br /></b></div> <div> </div> <div>Modellen för energiförbrukning matades sedan in i en matematisk formel, och resultatet blev en algoritm som beräknar vilken rutt fordonen bör ta för att genomföra leveranserna med så liten energikonsumtion som möjligt. Och om laddning behövs under färden sparar fordonen tid genom att ta den effektivaste vägen till närmsta snabbladdningsstation. I studien såg forskarna att fordonen tack vare den nya algoritmen kunde minska sin energiförbrukning med mellan 5 och 20 procent.</div> <div><br /></div> <div>Eftersom de eldrivna distributionsfordonen verkar i en komplex verklighet uppstår situationer som kan vara svåra att förutsäga även för en träffsäker algoritm. Energiprognoserna optimeras därför genom maskininlärning, där fordonen samlar in data som går tillbaka till verktyget. </div> <div><br /></div> <div>- På det sättet kan vi anpassa ruttplaneringen till osäkra och förändrade förhållanden, minimera energianvändningen och garantera framgångsrik stadsdistribution. säger Balázs Kulcsár.</div> <div><br /></div> <div>Text: Sandra Tavakoli och Karin Wik</div> <div><br /></div> <div><div><b>Mer om forskningen</b> </div> <div><ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1366554521002581">Dynamic Stochastic Electric Vehicle Routing with Safe Reinforcement Learning</a> har publicerats i Transportation Research Part E: Logistics and Transportation Review </li> <li><span style="background-color:initial">Artikeln är skriven av forskarna Balázs Kulcsár, Ivan Sanchez och Xiaobo Qu vid Chalmers tekniska högskola i samarbete med Rafael Basso, senior forskare, Volvo Group. </span></li> <li><span style="background-color:initial">​Forskningen har i huvudsak finansierats av Vinnovaprojektet ELFORT I-II med stöd från Chalmers Transport area of advance.</span></li></ul> <span style="background-color:initial;text-indent:-18pt"><b>Läs mer: </b></span><span style="background-color:initial;text-indent:-18pt"><div style="text-indent:0px">Electric Vehicle Routing Problem with Machine Learning for Energy Prediction, Transportation Research Part B: Methodological, 2021.</div> <div style="text-indent:0px"><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/cc08d0d8-bfe9-497c-882d-06ec9ad0a173">Artikel I</a></div> <div style="text-indent:0px"><a href="https://research.chalmers.se/en/publication/526222">Artikel II</a></div> <div style="text-indent:0px"><br /></div> <a href="https://research.chalmers.se/en/publication/522035"><div style="text-indent:0px">Energy consumption prediction and routing for electric commercial vehicles, doktorsavhandling, 2021</div> ​</a><div style="text-indent:0px"><span style="background-color:initial;font-family:&quot;times new roman&quot;;font-size:7pt;text-indent:-18pt"> </span><b style="background-color:initial">Kontaktinformation</b><br /></div></span></div></div> <div><b>Balázs Kulcsár</b>, biträdande professor vid <span style="background-color:initial">institutionen för elektroteknik, Chalmers</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">kulcsar@chalmers.se</span><span style="background-color:initial"> ​</span><span style="background-color:initial">​</span></div> ​Fri, 10 Dec 2021 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/SahlBEC-Lab.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/SahlBEC-Lab.aspxNytt labb ska ge bättre diagnos och behandling av sjukdomar<p><b>Bättre diagnostik och behandling av en lång rad sjukdomar – allt från stroke och epilepsi till cancer och trauma. Det är målet med det nya forskningslaboratoriet Sahlbec som nu är invigt.</b></p><div>Labbet ska utnyttjas för två lovande tekniker. Dels användningen av mikrovågor för medicinska ändamål, dels att med hjälp av supraledande sensorer registrera de ytterst svaga magnetfält som alstras av elektriska signaler i kroppen.</div> <div><br /></div> <div>I teknisk mening kan man säga att Sahlbec labb handlar om att uppnå maximal avskärmning. Då gäller det elektriska och magnetiska fält. <span style="background-color:initial">Men ur en annan synvinkel är syftet det rakt motsatta. Nämligen att integrera medicinteknisk forskning på Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs universitet med verksamheten på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Inte minst för att underlätta för patienter som deltar i kliniska studier. </span><span style="background-color:initial">Det är därför placeringen av laboratoriet som är så betydelsefull. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Och lokaliseringen har verkligen blivit otroligt bra. Bara några få steg till höger bakom sjukhusets huvudentré, alldeles bredvid radiologin, säger Henrik Mindedal, föreståndare för MedTech West. Han är projektledare för det nya laboratoriet, som med kringutrustning och installationer kostat drygt 15 miljoner kronor att bygga.</div> <div><br /></div> <div>Laboratoriet är stort som en normal enrumslägenhet och ungefär halva ytan utgör anläggningen huvudnummer: Det avskärmade rummet. <span style="background-color:initial">Ett rum vars golv, väggar och tak består av flera skikt av aluminium och så kallad Mu-metall, placerade på vissa inbördes avstånd från varandra. </span><span style="background-color:initial">Det som uppnås med denna egenartade byggteknik är ett rum som effektivt stoppar både elektromagnetisk strålning – exempelvis radiovågor – och magnetiska fält. </span><span style="background-color:initial">Och avskärmningen fungerar åt båda hållen. Inget slipper ut, inget sipprar in.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Forskare Andreas Fhager drivkraften från elektroteknik</strong></div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/e2/nyheter/PublishingImages/SahlBEC%20Lab%201.jpg" alt="SahlBEC Lab 1.jpg" style="margin:5px;width:680px;height:664px" /><br /><span style="font-size:12px">Foto: Björn Forsman</span></div> <div><br /><span style="background-color:initial">Andreas Fha</span><span style="background-color:initial">ger, docent i biomedicinsk elektromagnetik på instutitionen för elektroteknik på Chalmers Tekniska Högskola, är en av de forskare som drivit på för att förverkliga Sahlbec labb – och hans grupp på elektroteknik kommer att bli bland de första att utnyttja anläggningen.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Vi har bland annat ett projekt under ledning av docent Hana Dobsicek Trefna som handlar om att använda hypertermi, det vill säga uppvärmning med mikrovågor, för att behandla cancertumörer. Exempelvis tumörer i hals och huvud eller hjärncancer hos barn, berättar han.</div> <div><br /></div> <div>Genom att rikta mikrovågor från olika håll kan tumören värmas upp till mellan 40 och 44 grader, utan att den omgivande, friska vävnaden påverkas. Tumören hålls uppvärmd under minst 60 minuter och behandlingen kan upprepas flera gånger.</div> <div><br /></div> <div>– Med värmebehandlingen blir den ordinarie cancerbehandlingen, i form av strålning eller kemoterapi, mer effektiv. Man kan alltså uppnå samma resultat med lägre dos och därmed minska biverkningarna, säger Andreas Fhager.</div> <div><br /></div> <div><strong>Diagnostik med hjälp av mikrovågor</strong></div> <div>En annan teknik, där han har sitt eget forskningsfokus, handlar om diagnostik med hjälp av mikrovågor. Här finns ett antal medicinska tillämpningsområden, exempelvis vid stroke eller trauma, där det gäller att snabbt upptäcka och lokalisera blödningar för att kunna ge rätt behandling innan det är för sent. <span style="background-color:initial">Även bröstcancertumörer kan diagnostiseras på liknande sätt, vilket betyder att man slipper använda röntgenstrålning.</span></div> <div><br /></div> <div>– Jag skulle tro att det blir på något av dessa områden som vi startar den första kliniska studien i Sahlbec labb, säger Andreas Fhager.</div> <div><br /></div> <div>Forskare inom magnetoencefalografi, MEG, kommer också att utnyttja laboratoriet. Gruppen leds av universitetslektor Justin Schneiderman på Göteborgs universitet. Även här finns det kopplingar till Chalmers Tekniska Högskola. <span style="background-color:initial">Tekniken går ut på att kartlägga de elektriska signalerna i hjärnans neuroner genom att fånga upp de ytterst svaga magnetfält som alstras. Forskare på Mikroteknologi och nanovetenskap har bidragit med de supraledande sensorer som krävs. </span><span style="background-color:initial">Metoden har stor potential, exempelvis när det gäller diagnos och behandling av epilepsi. </span><span style="background-color:initial">Idag finns bara ett MEG-system i landet, vid Karolinska i Stockholm.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Normalt används flytande helium för att kyla sensorerna och göra dem supraledande. <span style="background-color:initial">Fördelen med de sensorer som utvecklats på Chalmers är att de blir supraledande vid en betydligt högre temperatur. Det gör att vi kommer att kunna kyla med flytande kväve i stället. Då kan vi flytta sensorerna närmare skallen och därmed fånga upp svagare magnetiska signaler än vad som hittills varit möjligt</span>, förklarar Justin Schneiderman.<span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vid invigningen framkom att man på längre sikt också hoppas kunna utnyttja liknande detektering av magnetfält för att studera sjukdomar i mänskliga hjärtat, till exempel arytmier​</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Björn Forsman och Sandra Tavakoli</span></div> <div><br /></div> <div><b>Kontaktinformation</b></div> <div><b>Andreas Fhager</b>, docent <span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik och chef för enheten </span><span style="background-color:initial">biomedicinsk </span><span style="background-color:initial">elektromagneti</span><span style="background-color:initial">k</span><span style="background-color:initial">, Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial">andreas.fhager@chalmers.se </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> ​Tue, 30 Nov 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/33-Chalmersforskare-far-fina-forskningsanslag.aspx33 Chalmersforskare får fina forskningsanslag<p><b>Vetenskapsrådet delar ut 2,3 miljarder inom natur- och teknikvetenskap (2021 – 2025) och medicin och hälsa (2021 –​ 2026). Av dessa medel till projektanslag går sammanlagt 123 miljoner kronor till forskare på Chalmers. ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Här är alla Chalmersforskare som har beviljats anslag </span><span style="background-color:initial">– sorterade på institution:</span><h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik</h2> <span></span><div>Alexandra Stubelius, <span style="background-color:initial">Florian D</span><span style="background-color:initial">avid och </span><span style="background-color:initial">​Verena Siewers</span><span style="background-color:initial"> berättar mer om sina projekt: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/BIO-forskare-far-miljonanslag-fran-Vetenskapsradet.aspx">BIO-forskare får miljonanslag från Vetenskapsrådet​</a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Data- och informationsteknik</h2> <div>Ivica Crnkovic </div> <div>Mary Sheeran </div> <div>Marina Papatriantafilou </div> <div>Magnus Myreen </div> <div>Philippas Tsigas<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektroteknik</h2> <div>Erik Agrell </div> <div>Hana Dobsicek Trefna</div> <div>Giuseppe Durisi</div> <div>Mikael Persson</div> <div>Rui Lin<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fysik</h2> <div>Christian Forssén, <span style="background-color:initial">Mats Halvarsson, </span><span style="background-color:initial">Istvan </span><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">usztai</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> och </span><span style="background-color:initial">Mattias Thuvander</span><span style="background-color:initial"> berättar om de projekt de fått anslag för: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikforskare-far-16-miljoner-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspx">Fysikforskare får 16 miljoner i anslag av Vetenskapsrådet​</a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Industri- och materialvetenskap</h2> <div>Ragnar Larsson <span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kemi och kemiteknik</h2> <div>Joakim Andréasson<br /><span style="background-color:initial">Maths Karlsson</span></div> <div>Andreas Dahlin </div> <div>Louise Olsson</div> <div>Marcus Wilhelmsson<span style="background-color:initial"> <br />Institutionens prefekt kommenterar nyheten och forskarna berättar mer om sina projekt : <br /><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-far-anslag-av-Vetenskapsradet-.aspx">Kemiforskare får prima anslag från Vetenskapsrådet </a></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Matematiska vetenskaper</h2> <div>Dennis Eriksson</div> <div>Anders Södergren<span style="background-color:initial"> </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mekanik och maritima vetenskaper</h2> <div>Henrik Ström som studerar system där små reaktiva partiklar rör sig i komplexa geometrier. Det kan till exempel handla om sensorer där man så snabbt som möjligt vill kunna detektera om en viss typ av partikel finns i en vätska. Läs mer om hans forskningsprojekt <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Henrik-Strom-tilldelas-fint-anslag-fran-Vetenskapsradet.aspx">”Migrering, mixning och modulering i reaktiva Brownska system av godtycklig geometrisk komplexitet.” ​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mikroteknologi och nanovetenskap</h2> <div>Saroj Prasad Dash </div> <div>Göran Johansson </div> <div>Samuel Lara Avila </div> <div>Simone Gasparinetti </div> <div>Shumin Wang</div> <div>Jochen Schröder</div> <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/MC2-forskare-far-miljonbelopp-i-anslag-av-Vetenskapsradet.aspx"><div>Läs mer här om några av forskningsprojekten på MC2</div></a><h2 class="chalmersElement-H2">Rymd-, geo- och miljövetenskap</h2> <div>Giuliana Cosentino, som fått anslag för att forska om hur stjärnor bildas i galaxers kallaste delar. Läs mer om hennes projekt <a href="/en/departments/see/news/Pages/VR-grant-to-star-formation-project.aspx">Shock Compressions in the Interstellar Medium, as triggers of Star Formation</a> (på engelska). </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om de olika projekten på Vetenskapsrådets webbplats: </h3> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Listan över de beviljade projekten inom naturvetenskap och teknik på Vetenskapsrådets webbplats</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-medicin-och-halsa.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-08-25-medicin-och-halsa.html" target="_blank" title="Länk till Vetenskapsrådet"><div style="display:inline !important">Listan över beviljade projekt inom medicin och hälsa på Vetenskapsrådets webbplats</div></a><br /></div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div>Fri, 05 Nov 2021 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Vi-soker-ny-vice-forestandare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Vi-soker-ny-vice-forestandare.aspxStyrkeområde IKT söker ny vice styrkeområdesledare<p><b>​​Gillar du att kommunicera, bygga relationer och en vilja att förändra status quo? Har du dessutom ett intresse för ledarskap – då kanske detta är något för dig? ​Vi söker nästa vice styrkeområdesledare (vice-SOL) för informations- och kommunikationsteknik.</b></p><br /><div><span style="background-color:initial">Via styrkeområdena kraftsamlar vi över traditionella disciplingränser för att anta samhällsutmaningar, i nära samarbete med industri och samhälle. Med styrkeområdena som bas kan vi på Chalmers vara modigare och ta oss an riktigt stora och komplexa utmaningar där forskargrupper eller institutioner tillsammans bidrar med sina skilda kompetenser. Genom detta kan vi bryta ny mark och skapa internationella framgångar.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers styrkeområden erbjuder också gemensam tillgång till spetsforskning, infrastrukturer samt till flera riktade forskningscentra. </span><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Styrkeområde Informations- and kommunikationsteknik (IKT)</h3> <div>Styrkeområde IKT:s vision är att vara en viktig bidragsgivare till Chalmers och samhället i fråga om den digitala transformationen. I synnerhet vill vi främja utvecklingen av hållbara IKT-verktyg och deras användningen för att möjliggöra en hållbar omvandling av samhället. </div> <div>För att uppnå detta mål arbetar styrkeområde IKT, tillsammans med institutioner, utbildningsorganisationen och Chalmers strategiska industripartners, för att främja och stödja excellent forskning och utbildningsinitiativ, särskilt de som inte naturligt faller inom en enskild institutions domän. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Rollen som vice-SOL</h3> <div>Som vice-SOL har du det övergripande ansvaret för styrkeområde IKT tillsammans med styrkeområdesledare professor Erik Ström och styrkeområde IKT:s ledningsgrupp. Du förväntas bidra till att skapa aktiviteter och initiativ som hjälper Chalmers att möta särskilda samhällsutmaningar inom IKT. Det handlar om att engagera både Chalmers fakultet och relevanta aktörer i samhället. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vem söker vi? </h3> <div>Du är docent eller professor på Chalmers inom ett område som är relevant för styrkeområde IKT. Du gillar att kommunicera, bygga relationer och du har en långsiktig vision och en vilja att förändra status quo. Du är välorganiserad och har ett intresse för ledarskap, tvärvetenskaplig forskning och att samverka med näringsliv och relevanta aktörer i samhället. </div> <div>God förståelse av svenska är meriterande för denna roll. Tjänsten är tidsbegränsad till 3 år med möjlighet till förlängning med ytterligare 3 år (6 år totalt). Det erforderliga engagemanget, som ligger i intervallet 15%-25% av heltid, förhandlas individuellt, i dialog med prorektor för forskning, med styrkeområdesledaren och institutionen.</div> <h3 class="chalmersElement-H3"> Ansökningsförfarande </h3> <div><a href="https://easychair.org/account/signin?l=5w0Sik1cIlclzosnBJ4EAJ#">Ladda upp till EasyChair</a> i<span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">nnehållande följande information:</span></div> <div><ul><li>CV</li> <li>Personligt brev på högst 2 sidor</li> <li><span style="background-color:initial">Ytterligare material vid behov </span></li></ul></div> <div><span style="background-color:initial"><b>Sista ansökningsdag: </b>30 november 2021</span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Om du har frågor, är du välkommen att kontakta::</span></div> <a href="mailto:erik.strom@chalmers.se"><div><span style="background-color:initial"><strong>Erik Ström,</strong></span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0);font-weight:300"> styrkeområdesledare IKT (SOL IKT)</span></div></a><div><span style="background-color:initial"><strong><a href="mailto:durisi@chalmers.se">Giuseppe Durisi,</a> </strong></span><span style="background-color:initial">vice- SOL IKT</span></div>Mon, 01 Nov 2021 02:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Effektivare-eldistribution-med-nytt-isoleringsmaterial.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Effektivare-eldistribution-med-nytt-isoleringsmaterial.aspxEffektivare eldistribution med nytt material<p><b>​Högspända likströmskablar spelar en viktig roll för energiförsörjningen när en stor del av produktionen sker långt från användarna. Ny forskning från Chalmers förbättrar kablarnas egenskaper. Detta tack vare ett nytt isoleringsmaterial där ledningsförmågan är tre gånger lägre än i de kablar som används idag.</b></p>​Högspända likströmskablar har många fördelar. I omställningen till förnybar energi har de visat sig extra intressanta, eftersom vind- och solfångare liksom vattenkraftverk ofta ligger placerade mer fjärran från städer där de flesta slutanvändarna finns, och därmed kräver längre transportsträckor. <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Cellulosatråd/portratt_christian_muller_320x305px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträttbild Christian Müller " style="margin:5px" /><div>Med ett isolerande lager kan kablarna grävas ner eller läggas på havsbotten, vilket gör en avsevärt större utbyggnad av nätet möjlig och innebär att olika delar av världen kan kopplas ihop. <span style="background-color:initial">Flera projekt pågår just nu i Europa, till exempel projektet ”NordLink” som ska skapa ett sammanbundet elnät från södra Norge till norra Tyskland. </span><span style="background-color:initial">​</span></div> <div><br /></div> <div>– För vi ska kunna klara av den snabbt ökande efterfrågan på el och hantera det varierade utbudet av förnybar energi, är effektiva och säkra högspända likströmskablar en nyckelfråga. Tillgången till förnybar energi kan variera. Vi måste kunna transportera el långa sträckor för att säkra upp en stadig och pålitlig distribution, säger Christian Müller, professor och forskningsledare, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola. <br /></div> <div><br /></div> <div>Så lite energi som möjligt bör förloras under transporten av elen. Ett sätt att minska en sådan överföringsförlust är att öka spänningen i kablarna. </div> <div><br /></div> <div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/isoleringsmaterial%20i%20högspänningskablar/Xiangdong-Xu%20320x305.jpg" alt="porträttbild Xiangdong Xu" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Men det påverkar isoleringsmaterialet negativt. De påfrestningarna skulle däremot kunna avhjälpas om den elektiska ledningsförmågan i isoleringsmaterialet minskade tillräckligt, förklarar Xiangdong Xu, forskare på Institutionen för Elektroteknik på Chalmers.</div> <p style="margin-bottom:8.25pt"></p> <div><span style="background-color:initial">Det är det här problemet som forskarna nu presenterar en ny intressant lösning på.</span><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Materialet ger kablarna tre gånger lägre ledningsförmåga </h2> <div>Grunden i det nya materialet är polyeten (en plast) som även används i befintliga isoleringsmaterial i högspända likstömskablar. Genom att tillsätta mycket små mängder (5 miljondelar) av den konjugerade polymeren poly(3-hexyltiofen) (P3HT) har Christian Müller och hans kollegor kunnat få fram en tre gånger lägre elektrisk ledningsförmåga jämfört med en polyeten utan tillsatsen. I förhållande till de små mängderna som krävts bedömer forskarna det som det bästa resultatet som uppvisats hittills, för en ledningsreducerande tillsatts i högspända likströmskablar. ​​<br /></div> <div><br /></div> <div><p style="margin-bottom:8.25pt">Tillsatsen är ett välkänt material och eftersom det dessutom endast krävs så små mängder av den bedömer forskarna att den nya kunskapen i förlängningen öppnar upp nya möjligheter för tillverkare och industrin. Andra möjliga ämnen som kan minska ledningsförmågan är nanopartiklar av olika metalloxider och andra polyolefiner, men där behöver man tillsätta betydligt mer material vilket inte ses som den bästa vägen framåt.</p> <p style="margin-bottom:8.25pt">– Inom materialvetenskapen strävar vi efter att använda så få tillsatser som möjligt för att skapa bättre förutsättningar för att de ska komma till nytta i industrin och för att materialen ska kunna återvinnas bättre. Det är därför vi ser just att det endast krävs en mycket liten mängd tillsats för att uppnå goda resultat, som en stor fördel med det här materialet, säger Christian Müller.     ​<br /></p> <p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Upptäckt som kan leda till nytt forskningsfält</h2> <p></p> <p style="margin-bottom:8.25pt">Konjugerade polymerer, som till exempel P3HT, har tidigare använts för att konstruera böjbar och tryckt elektronik. Däremot är det första gången som de används och prövas som tillsats för att förändra egenskaperna i en vanlig plast. Forskarna tror därför att deras upptäckt ska öppna upp för en mängd nya applikationer och forskningsinriktningar. <br /></p></div> <div>– Vår förhoppning är att den här studien kan dra igång ett nytt forskningsfält och inspirera andra forskare att undersöka design och optimering av plaster med avancerade elektiska egenskaper, för energitransporter och lagrings applikationer, säger Christian Müller. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakt:</h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx" title="Länk till personlig profilsida ">Christian Müller​</a>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik</div></div> <div>​<br /></div> <div>Studien har letts av Christian Müller och hans forskargrupp på Chalmers och gjorts i samarbete med kollegor verksamma i både Sverige och utomlands. Den presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Advanced Materials.​</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen</h3></div> <div><ul><li>Forskningsstudien ingår i ett projekt finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning.</li></ul></div> <div><ul><li>​Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1002/adma.202100714" title="Länk till vetenskaplig artikel ">Repurposing Poly(3-hexylthiophene) as a Conductivity-Reducing Additive for Polyethylene-Based High-Voltage Insulation</a> har publicerats i Advanced Materials och är skriven av Amir Masoud Pourrahimi, Sarath Kumara, Fabrizio Palmieri, Liyang Yu, Anja Lund, Thomas Hammarström, Per-Ola Hagstrand, Ivan G. Scheblykin, Davide Fabiani, Xiangdong Xu och Christian Müller. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Bolognas universitet, Lunds universitet och Borealis AB. </li></ul> <div><br /></div></div></div></div> <div>Text: Jenny Holmstrand och Joshua Worth </div> <div><br /></div>Thu, 26 Aug 2021 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/De-flyttar-hem-varden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/De-flyttar-hem-varden.aspxDe flyttar hem vården<p><b>​I framtiden kommer alltmer vård bedrivas hemma istället för på sjukhus. Tillsammans med flera samarbetspartners startar Chalmers nu satsningen När vården flyttar hem, som samlar forskning och pilotprojekt under samma paraply.</b></p>​<span style="background-color:initial">Sjukvården är under förändring, och vården förflyttas allt mer till hemmet. Orsakerna är flera. En åldrande befolkning, ofta med kroniska och ibland komplicerade sjukdomsbilder, pressar vården och gör det nödvändigt att ändra hur vården organiserats. Samtidigt möjliggör nya tekniska lösningar en mer flexibel vård, var och när vi vill. Några exempel är digitala besök och vårdmöten, mobila vårdinsatser, egenmonitorering i hemmet och utveckling av såväl medicinteknik som digital hälsa.<br /><br /></span><div>Förskjutningen från inneliggande sjukhusvård till vård i hemmet gör alltså att de gemensamma resurserna kan användas bättre och räcka till fler – ett mer hållbart hälso- och sjukvårdssystem skapas – samtidigt som det också ger individen större möjlighet att själv påverka sin sjukdom, vård och hälsa. Men förändringen kräver också både teknisk och organisatorisk utveckling.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett samarbete behövs</h2> <div>Satsningen När vården flyttar hem samlar initiativtagare från tre av Chalmers institutioner, och väver därmed samman expertis inom medicinteknik, arkitektur och organisation. Utifrån sina specialiteter och forskningsområden bidrar initiativtagarna med helt olika, men alla mycket viktiga, delar. I samarbete med bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Närhälsan, Göteborgs Stad och relevanta parter från näringslivet startas nu en plattform för samverkan och kunskapsutveckling.<br /><br /></div> <div>För ett samlat grepp krävs. Det menar Andreas Hellström, universitetslektor och ledare för Chalmerscentrumet CHI, Centre for Healthcare Improvement.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Andreas-Hellström_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /></div> <div>– Det är sällan tekniken som är problemet. Men för att uppnå full nytta måste tekniken sättas i ett organisatorisk och samhälleligt sammanhang – vi måste se hela systemet. Omställningen till framtidens vård handlar just om det; systeminnovation som omfattar hela ekosystemet. Allt från digitala vårdtjänster till rent rumsliga lösningar, vårdmodeller och teknik för nya lösningar, säger han.</div> <div>– Den gemensamma målsättningen är att organisera vården utifrån allmänhetens och patienternas behov. Vården ska flytta närmare individen. Egentligen pratar vi ju alla om samma sak, men med olika utgångspunkter och dialekter.<br /><br /></div> <div>Pandemin har påskyndat utvecklingen av framtidens vård, med digitala vårdmöten eller mobila vårdtjänster.</div> <div>– Det har ju exploderat! Vi vill inte att individer, som till exempel sköra äldre eller andra i riskgrupp, lämnar hemmet i onödan. Då har nya lösningarna påskyndats.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gör patienten aktiv i sin vård</h2> <div>Med ett nytt sätt att se på sjukvård blir också patienten en aktiv deltagare i den egna vården – något Andreas Hellström förespråkat länge. Den som själv sköter sin monitorering, och kontrollerar sin sjukdom, lär sig också förstå den på ett helt nytt sätt.</div> <div>– Det stärker patienten samtidigt som det avlastar vården och relationen blir mer balanserad. En principiellt viktig sak som det finns stor tranformativ kraft i, menar han.<br /><br /></div> <div>Ett antal projekt ingår från start i den nya satsningen (se faktaruta). Initiativtagarna ser det som helt nödvändigt att samla aktörer från alla arenor; sjukhus, primärvård, kommunal vård och omsorg, forskning, industri, och inte minst patienter och medborgare – allt för att få till fungerande samverkan för ett sammanhängande ekosystem inom hälso- och sjukvård.</div> <div>– Inom satsningen kommer vi jobba med lösningar på konkreta problem och kunskapsutveckla kring dessa. Då vill vi ha med alla parter runt bordet. Och vi är glada för att satsningen mötts av stort intresse från alla håll, säger Andreas Hellström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Röster om satsningen När vården flyttar hem:</h2> <div><strong>Maria Taranger, överläkare och områdeschef, Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Maria-Taranger_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /></strong></div> <div>– Det här är verkligen en av de viktigaste frågorna för att människor framåt ska fortsätta känna förtroende för offentlig sektor och att samhället ska fungera. Människor vill och kan själva ta ett mycket större ansvar för den vård de behöver, men de behöver stöd från oss. Att fysiskt ta in människor till ett sjukhus ska bara göras då det är nödvändigt.<br /><span style="background-color:initial">Vi har exempelvis nu ett projekt med en liten bärbar röntgenapparat. Genom att röntga misstänkta frakturer i hemmet slipper de som inte har fraktur att komma in till sjukhus, och de som visar sig ha en fraktur kan få smärtlindring och hjälp med operationsförberedande åtgärder utanför sjukhus och sedan komma in först när det finns en operationssal förberedd.<br /></span><span style="background-color:initial">Vi behöver forska både på teknik och arbetssätt. Det krävs en stor mental omställning för att vårdpersonal på sjukhus ska våga släppa kontrollen över en del åtgärder till de sjuka individerna, eller till personal anställda i andra organisationer.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Ann Ekberg-Jansson, medicinsk strateg, Närhälsan<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Ann-Ekberg-Jansson_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /><br /></strong><span style="background-color:initial">– Närhälsan är i en omfattande utvecklingsfas där omställning till så kallad Nära vård är central. Att då arbeta för att tillsammans med andra centrala parter utveckla konceptet När vården flyttar hem är helt i linje med detta arbete. Att samla olika intressenter vid samma bord genererar ett mervärde, då man speglar viktiga frågor ur olika perspektiv för att nå slutmålet – det bästa ur patientens/invånarens perspektiv. Vi kommer att lära av varandra, men också få en möjlighet att se en samlad process med alla aktörer närvarande.</span><strong><br /></strong></div> <div><br /></div> <div><strong>Carin Bringestedt, avdelningschef Hälso- och sjukvård, Göteborgs Stad</strong></div> <div>– Den kommunala hälso- och sjukvården har fortfarande en bit kvar innan man är framme vid en användarvänlig e-hälsa och digitala tjänster. Satsningen på en nära vård, När vården flyttar hem, kommer att innebära mer samverkan där hälso- och<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Carin-Bringestedt_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /><br /> sjukvården än mer utgår från den enskildes behov, delaktighet och medbestämmande i sin vård.<br /><span style="background-color:initial">Fasta samverkansforum på organisationsnivå kommer att spela mindre roll, och rörliga föränderliga former – nära och i samverkan med den enskilde – måste utvecklas. Det gäller inte bara samverkan mellan hälso- och sjukvårdsverksamheter utan också samverkan med exempelvis hemtjänst, vård- och omsorgsboenden, och annan kommunal verksamhet.<br /></span><span style="background-color:initial">Legitimerade medarbetare är i dag ett bristyrke. Efterfrågan överstiger tillgången på sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter i kommunal hälso- och sjukvård. Vi måste alltså jobba smartare med bibehållen eller högre kvalitet. Samverkan mellan slutenvården och primärvård samt kommunal hälso- och sjukvård kommer att bli allt mer avgörande för god vård ”när vården flyttar hem”.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">FAKTARUTA: Satsningen När vården flyttar hem</h2> <div>När vården flyttar hem kommer delvis utgå från pågående initiativ, men också knyta till sig nya projekt som identifieras av samverkansgruppen. Exempel på projekt som redan pågår är:<br /><br /></div> <div><strong>• ASAP/Autumn Leaves</strong>, ett nyligen uppstartat projekt med inriktning på sjukvård i hemmet, inklusive hemmonitorering, stöd från specialistsjukvård och omsorg, i samverkan mellan kommun, region samt näringsliv med mera. Autumn Leaves drivs av gruppen för Digital hälsa på institutionen för elektroteknik.</div> <div><strong>• ViSMoT (videostöd till mobila team)</strong>: Lösningar för att underlätta patientbedömningar i samverkan med högre medicinsk kompetens och därmed öka precisionen, kvaliteten och säkerheten i bedömningarna. Projektet drivs av gruppen för Digital hälsa på institutionen för elektroteknik.</div> <div><strong>• Digifysiska tjänsteerbjudande till patienter med långvariga behov</strong>, ett projekt som bedrivs i samarbete mellan Närhälsan i Västra Götalandsregionen och Centre for Healthcare Improvement på institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </div> <div><strong>• Framtidens vårdcentraler</strong>, ett konceptprogram/projekt som leds av Centrum för vårdens arkitektur på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Projektet är en kartläggning av primärvårdens organisering, lokalisering och lokalanvändning, och ska ge underlag för koncept för framtida lösningar.</div> <div><strong>• Out Fit</strong>, ett doktorandprojekt (där doktoranderna kan få dubbelexamen från Sahlgrenska akademin och Chalmers) med fokus på hälsofrämjande kvaliteter i fysisk utemiljö till stöd för hälsa och rehabilitering på särskilda boenden. Avser att ta fram evidensbaserade riktlinjer och arbetsmetoder för fysiska utemiljöer vid särskilda boendens. Projektet pågår i samverkan med Sahlgrenska akademin och Sveriges Lantbruksuniversitet.</div> <div><strong>• Patientinnovatörerna</strong> är ett forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i att patienters egenuppleda erfarenhet av att leva med kroniska eller långvariga sjukdomar kan ligga som grund för innovation och utveckling. Projektet leds av Centre for Healthcare Improvement på institutionen för teknikens ekonomi och organisation.</div> <div><br /></div> <div>Satsningen När vården flyttar hem har fått initiativfinansiering från Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.<br /><br /><strong>Initiativtagare till satsningen är:</strong></div> <div>Andreas Hellström, Universitetslektor på Teknikens ekonomi och organisation, är koordinator för satsningen. Andreas Hellström nås via mailadressen <a href="mailto:andreas.hellstrom@chalmers.se">andreas.hellstrom@chalmers.se​</a>.</div> <div>Bengt Arne Sjöqvist, Professor of Practice Emeritus i Digital hälsa, Elektroteknik, <a href="mailto:bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a>.</div> <div>Göran Lindahl, Professor, Byggnadsdesign/Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, <a href="mailto:goran.lindahl@chalmers.se">goran.lindahl@chalmers.se.</a></div> <div>Johanna Eriksson, Konstnärlig lektor, Byggnadsdesign/Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, <a href="mailto:johanna.eriksson@chalmers.se">johanna.eriksson@chalmers.se</a>.</div> <div>Sara Riggare, patientföreträdare/patientforskare, <a href="mailto:sara@riggare.se">sara@riggare.se</a></div> <div><br />Text: Mia Malmstedt​<br /></div> <div>Foto av sjukvårdspersonal och patient: Shutterstock</div> <div>Foto Andreas Hellström: Carolina Pires Bertuol</div> <div>Foto Ann Ekberg-Jansson: Angereds Närsjukhus</div> <div>Foto Carin Bringestedt: Göteborgs Stad, Hanna Björnheden</div> <div>Foto Maria Taranger: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Johanna Ewald St Michaels</div>Thu, 24 Jun 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Vaxter-styr-produktion-hos-vaxthusodlare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Vaxter-styr-produktion-hos-vaxthusodlare.aspxVäxter styr produktion hos växthusodlare<p><b>​​Snart skulle växter kunna bestämma och kontrollera exakt hur mycket artificiellt ljus de får i växthus. Ny forskning från Chalmers har resulterat i ett unikt &quot;biofeedback&quot;-system mellan växter och ljuset som de får. Projektet är baserat på tolv års forskning och systemet planeras lanseras 2022.</b></p><div>Tekniken bygger på ett fenomen som kallas klorofyllfluorescens. Under fotosyntes avger klorofyllmolekyler i växter ljus. Detta ljus kan mätas och utvärderas för att förstå hur växter svarar på vissa miljöfaktorer. Analys av klorofyllfluorescens för att studera växternas status är inget nytt inom växtvetenskap. Det finns etablerade metoder och forskning på området har pågått länge. Men den stora utmaningen ligger i att utveckla metoder som kan användas i kommersiella växthus- och inomhusplantager.</div> <div><br /></div> <div>Nu har forskare från Chalmers och Heliospectra utvecklat och börjat kommersialisera metoder för att läsa av dessa mätningar och tillämpa dem i stora kommersiella växthus och anläggningar för inomhusodling.</div> <div><br /></div> <div>– Lösningen vi har på gång handlar om att kontrollera växthusbelysningen genom att använda LED-lampor istället för de traditionella lamporna. Traditionell växthusbelysning kan inte regleras, men med LED-lampor kan du styra hur mycket ljus växterna ska få. Det kan därför skräddarsys för att passa olika växters behov, säger Torsten Wik, biträdande professor vid Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Men det som gör det nya systemet verkligen unikt är att forskarna har lyckats skapa en robust koppling mellan signalerna från växterna och lysdioderna själva. Detta innebär att växterna själva kan styra ljusstyrkan på det ljus de får, beroende på signalerna som de avger.</div> <div><br /></div> <div>– När växterna reagerar på förändringar i sin omgivning avger klorofyllmolekylerna varierande ljus, vilket kan detekteras och tolkas av sensorer kopplade till LED-lamporna ovanför dem, som justerar deras ljusstyrka därefter. I själva verket talar växterna till lamporna och berättar för dem vilka justeringar de vill ha, förklarar Torsten Wik.</div> <div><br /></div> <div style="font-size:14px"><strong>Om växter kunde prata ...</strong></div> <div>Metoden har många fördelar. Det skulle kunna göra det möjligt att styra produktionen, optimera odlingsmiljön och upptäcka kvalitetsstörningar i ett tidigt skede, vilket resulterar i en mycket mer effektiv och kontrollerbar produktion med minskat avfall och stora energibesparingar. Detta är viktigt, inte bara för producenternas ekonomi utan också globalt – växthuslampor står för en enorm energiförbrukning världen över. </div> <div><br /></div> <div>Enligt Jordbruksverket var elförbrukningen i svenska växthus 92 GWh 2017, och huvuddelen av det är belysning med natriumlampor. På Europanivå är förbrukningen betydligt större. Genom att kombinera Eurostat (2015) med andra källor kommer man fram till att det är 100-200 TWh som används för växthusbelysning, alltså ungefär lika mycket som Sveriges totala elförbrukning. LED-belysning är idag betydligt energisnålare än natriumlampor och kan reducera elförbrukningen med ungefär 50 procent.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Överprodukt</span><span style="background-color:initial">ion är ett vanligt problem för växthusodlare idag. För att garantera deras leveranser tvingas de odla mycket mer än nödvändigt för att kompensera för eventuellt avfall. För odlare kan den nya metoden möjliggöra mycket mer styrbar produktion som kan anpassas direkt till efterfrågan, förklarar Torsten Wik.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Som ett nästa steg, i ett nytt Vinnova-finansierat projekt, kommer styrning av växthusbelysning att genomföras och testas i laboratorier och 2022 av växthusodlare.</div> <div><br /></div> <div>Text: Sandra Tavakoli</div> <div><br /></div> <div><strong>Kontaktinformation</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/torsten-wik.aspx">Torsten Wik​</a>, biträdande professor <span style="background-color:initial">vid institutionen för elektroteknik och chef för enheten regelteknik, Chalmers</span></div> <div><span style="background-color:initial">torsten.wik@chalmers.se</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Sandra Tavakoli</span></div> <div><br /></div> ​Wed, 16 Jun 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-med-och-skapar-framtidens-vard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-med-och-skapar-framtidens-vard.aspxStudenter är med och skapar framtidens vård<p><b>​​Dagens hälso- och sjukvårdssektor blir allt mer digitaliserad och teknikdriven. Hälsa är också ett område där Chalmers satsar stort. I kursen Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places samverkar studenter från olika program, lärare och branschaktörer med olika kompetensområden för att hitta nya lösningar på den globala hälso- och sjukvårdens utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">För att främja utvecklingen inom hälsosektorn behövs bidrag från olika kunskapsområden, inte minst gällande arkitektur, organisationsutveckling och e-hälsolösningar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Chalmers har studenter som är starka inom de här tre områdena men det betyder inte att de automatiskt är bra på att samarbeta med varandra, de behöver få öva på det! Det var själva utgångspunkten när vi startade den här Trackskursen, berättar Patrik Alexandersson som är kursansvarig (Läs mer om Chalmers satsning Tracks i faktarutan).</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/SebastanRye_biltilltext.jpg" alt="sebastian rye, student" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:180px;height:180px" /><br /></div> <div>Chalmersstudenten Sebastian Rye deltog i höstas i första omgången av kursen <em>Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places</em>. Han läser idag sista året på Industriell ekonomi och skriver just nu sitt examensarbete där han undersöker hur användningen av artificiell intelligens på ett effektivt sätt kan organiseras inom sjukvården. <br /></div> <div><br /></div> <div style="font-size:14px">– Jag hade egentligen fyllt min kvot av valbara kurser men kombinationen av sjukvård, multidisciplinärt arbe<span style="font-family:&quot;open sans&quot;">te med blandade studentgrupper samt möjligheten att knyta kontakter ute i sjukvårdssektorn var lite för svår att motstå för mig. Det fick det bli en extra kurs helt enkelt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Verkliga och aktuella utmaningar </h3> <div>Tracks är en stor satsning på utbildning och nya lärandemiljöer som finansieras av Chalmersstiftelsen. Tracks valbara kurser ska komplettera studenternas program, introducera dem till nya ämnesområden och ge dem möjlighet till mer tvärdisciplinärt arbete. </div> <div><br /></div> <div>Trackskurserna är också uppkopplade mot den senaste forskningen och näringslivet. I denna kurs presenterades ämnesområdet tillsammans med representanter för det framväxande specialistsjukhuset i Högsbo och med Sahlgrenskas digitala FoUI-enhet (forskning, utveckling, innovation). Chalmers centrumbildning Centre for Healthcare Improvement (CHI) står också bakom kursen och även patienter har deltagit och gett feedback på studenternas projektarbeten.</div> <div><br /></div> <div>Trackskurserna är tänkta att snabbt kunna anpassa sig för att möta aktuella utmaningar i arbetslivet och samhället, och ovan nämnda kurs är ett tydligt exempel på detta. Under våren 2020 började det nya coronaviruset spridas över världen och lärarna beslutade sig då för att inkludera ett case med fokus på pandemihantering i kursen, vilket inte var tänkt från början. Studenterna kunde välja på tre olika case att grupparbeta kring; pandemi, livshändelse cancer och ”virtual hospital”.</div> <div><br /></div> <div>Caset som kallades Livshändelse cancer satte ljuset på att mer än bara vård av patientens sjukdomstillstånd behövs vid ett omvälvande cancerbesked. En frågeställning studenterna diskuterade var hur och med hjälp av vilka verktyg patienten och dess anhöriga kan stöttas på bästa sätt genom hela vårdkedjan. </div> <div><br /></div> <div>Virtual hospital och virtuell vård i allmänhet är ett aktuellt ämne inom sjukvården idag. Vård kan bedrivas i många former och behöver inte vara knuten till en vårdbyggnad. Åsa Holmgren, projektledare för vårdverksamhet och arbetssätt på Högsbo specialistsjukhus menar att fler tekniska lösningar behövs, men att de noga behöver undersökas – vilka lösningar är användningsbara inom vården? Till vad och när kan de tillämpas? </div> <div><br /></div> <div>– Genom att lära oss mer om hur olika tekniska lösningar kan möta behov i hälso- och sjukvården kan också formerna för hur vård bedrivs förändras. Ett exempel kan vara patientens möjlighet till att göra kontroller och mäta olika värden i hemmet som vården sedan kan följa upp och hantera, det kan exempelvis leda till att behov av förändring i läkemedelsdosering upptäcks snabbare. Studenterna i kursen imponerade med många insiktsfulla och nytänkande förslag i sina avslutningspresentationer! säger Åsa Holmgren.</div> <div><br /></div> <div>Studenterna hade bland annat förslag på kontinuerliga mätningar av ett flertal hälsoparameterar hos patienter i hemmiljö. Detta är något man tror skulle kunna verka förebyggande, och ge patienten bättre kunskap om den egna hälsan samt bidra till mer gedigna beslutsunderlag för vårdgivaren. Även en ökad användning av Machine learning föreslogs, för att exempelvis kunna identifiera tidiga riskaparametrar för potentiell utveckling av cancersjukdom.</div> <div><div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Hoppas få fler intresserade av hälso- och sjukvårdssektorn</span></div></div> <div>När kursen Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places senast genomfördes deltog Chalmersstudenter från åtta olika program och till höstens kursomgång hoppas Patrik Alexandersson på fler.</div> <div><br /></div> <div>– Vi hoppas att vår kurs kan hjälpa till att få upp kunskapen om och intresset för sjukvård hos arkitekt- och ingenjörsstudenter. Genom att medverka på kursen får studenterna en väldigt god insikt i sektorns utmaningar och logik, vilket är enormt positivt både för dem själva, Chalmers och för samhället i stort.</div> <div><br /></div> <div>Sebastian Rye var redan innan kursstart intresserad av ämnet, och han tycker att möjligheten att välja en kurs baserat på eget intresse gav honom mycket på många plan. </div> <div><br /></div> <div>– Lärarna var alla otroligt engagerade och kunniga på området och guidade oss med tips genom hela kursen, samtidigt var det projektinriktat och mycket självstyre. Jag tyckte verkligen att kursen kompletterade mitt program bra, för i Trackskurserna får man applicera s​​aker man lärt sig på ett ämne som man själv är intresserad av. Det gör ju att kunskapen från tidigare kurser man läst fäster väldigt bra! </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Tracks-%20poster%20Health%202021.pdf" target="_blank" title="kurs poster"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" /></a><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Tracks-%20poster%20Health%202021.pdf" target="_blank" title="kurs poster"><div style="display:inline !important">Läs mer och ansök till kursen</div></a>​<div></div> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx" title="chalmers studentportal" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx" title="chalmers studentportal" target="_blank"><div style="display:inline !important"><div style="display:inline !important">Aktuella Trackskurser på Chalmers studentportal</div></div></a><br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Julia Jansson</div> <div><strong>Bilder:</strong> Västfastigheter, Sjukhusen i väster, Högsbo specialistsjukhus, <span style="background-color:initial">Sebastian Rye​</span><br /></div> <div><span style="font-family:&quot;akzidenz for chalmers&quot;;font-size:11pt;background-color:initial"></span></div> ​</div>Fri, 09 Apr 2021 14:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Strategiskt-partnerskap-med-Hitachi-ABB-Power-Grids.aspxChalmers fördjupar samarbetet med Hitachi ABB Power Grids<p><b>​Den 7 april undertecknade Chalmers och Hitachi ABB Power Grids, ett partnerskapsavtal som ska fördjupa samarbetet ytterligare. Partnerskapet möjliggör en gemensam kraftsamling för att genom strategiska forskningsprojekt, kompetensutbyte och talangförsörjning bidra till den gröna energiomställningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi nu ytterligare stärker våra band med Hitachi ABB Power Grids. I den elektrifieringsomställning Sverige och världen står inför är det väsentligt för oss i akademin att samverka med framåtblickande företag. Chalmers är starka inom elteknikområdet och angränsande fält. Vi ser Hitachi ABB Power Grids som en nyckelaktör som kommer stärka vår forskning, utbildning och ventureverksamhet. Tillsammans kan vi nu identifiera och jobba för att lösa många huvudutmaningar vi står inför, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers tekniska högskola. </span><div><br /></div> <div>Gemensamma aktiviter har pågått under en längre tid i olika projekt, i och med det nya samarbetsavtalet tar de båda parterna nu nästa steg. Det handlar om gemensamma forskningsprojekt, att säkerställa kompetensutveckligen och öka andelen rekryteringar av Chalmers-studenter till Hitachi ABB Power Grids. Avtalet baseras på ett långsiktigt strategiskt samarbete kring forskning och utveckling, kompetensförsörjning och talangutveckling där de båda parterna ska verka mot gemensamt uppsatta mål. </div> <div><br /></div> <div>– Vi är riktigt glada över att stärka vårt samarbete med Charlmers tekniska högskola. Vi delar ambitionen om att vara en stark bidragare till den gröna energiomställningen och ser många gemensama och intressanta forskningsområden. Vi ser också stora möjligheter att utöka samarbetet med spin-off bolag och startups som utvecklats inom Chalmers och ge dem en skjuts ut på den globala marknaden, säger Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige.</div> <div> – Vidare är kompetensförsörjning en nyckelfråga och vi ser fram emot att välkomna både studenter och forskare från Chalmers till vår verksamhet, säger Jenny Larsson.</div> <div><br /></div> <div>Samarbete med akademin är ett strategiskt initiativ och fyller flera syften för att främja verksamheten. Stort fokus läggs vid forskning, innovation och teknikutveckling samt kunskapsutbyte. Partnerskapet är även en viktig källa för rekrytering och utveckling av dagens och morgondagens medarbetare. Samarbetet ska även synliggöra de båda parterna och dess bidrag till ett starkare, smartare och grönare elnät. </div> <div><br /></div> <div>Avtalet signerades under en digital ceremoni av Jenny Larsson, vd på Hitachi ABB Power Grids i Sverige och Stefan Bengtsson, rektor och vd vid Chalmers tekniska högskola tillsammans med övriga partnerskapsansvariga. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><b>O</b></span><span style="background-color:initial"><b>m Hitachi ABB Power Grids</b></span><br /></div> <div>Hitachi ABB Power Grids är en global teknikledare med en samlad historia på närmare 250 år, <br />har cirka 36 000 medarbetare i 90 länder med huvudkontor i Schweiz. Verksamheten hjälper kunder inom energi, industri och infrastruktur genom hela värdekedjan och inom tillväxtområden som hållbar mobilitet, smarta städer, energilagring och datacenter. Med en gedigen erfarenhet, global närvaro och en enastående installerad bas, balanserar Hitachi ABB Power Grids sociala, miljömässiga och ekonomiska värden. Verksamheten är engagerad i att skapa en hållbar energiframtid, med banbrytande och digital teknik som den valda partnern för att möjliggöra ett starkare, smartare och grönare elnät. <br /><b>Läs mer</b>: <span style="background-color:initial"><a href="https://www.hitachiabb-powergrids.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hitachi ABB Power Grids</a> </span><span style="background-color:initial">   </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><b>Om Chalmers tekniska högskola</b></div> <div>Chalmers tekniska högskola i Göteborg forskar och utbildar inom teknik och naturvetenskap på hög internationell nivå. Universitetet har 3 100 anställda, 10 000 studenter och utbildar ingenjörer, arkitekter och sjöbefäl. </div> <div><br /></div> <div>Med vetenskaplig excellens som grund utvecklar Chalmers kompetens och tekniska lösningar för en hållbar värld. Genom globalt engagemang och entreprenörsanda skapar vi innovationskraft, i nära samarbete med övriga samhället. EU:s största forskningsinitiativ – Graphene Flagship – leds av Chalmers, liksom bygget av en svensk kvantdator. </div> <div>Chalmers grundades 1829 och har än idag samma motto: Avancez – framåt.</div> <div><div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>För mer information:</b></div> <div>Anders Ådahl, Chalmers styrkeområde Energi,</div> <div><a href="mailto:Anders.Adahl@chalmers.se">Anders.Adahl@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Elin Glimberg</div> <div>Media Relations and Content Manager</div> <div>Hitachi ABB Power Grids Ltd.</div> <div><a href="mailto:elin.glimberg@hitachi-powergrids.com">elin.glimberg@hitachi-powergrids.com</a></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> ​Wed, 07 Apr 2021 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Utlysning-ICT-Seed-Projects-2022.aspxUtlysning IKT såddprojekt 2022<p><b>​Styrkeområde IKT bjuder in alla forskare anställda vid Chalmers att söka finansiering.</b></p>​<span style="background-color:initial">​​Inbjudan att lämna projektförslag som adresserar strategiska områden inom Information och kommunikationsteknik (IKT) med tvärvetenskaplig inriktning.</span><h3 class="chalmersElement-H3">Viktiga datum</h3> <div><b style="text-decoration:line-through">Sista inlämningsdag: </b><span><span><span style="text-decoration:line-through">29 april 2021</span>   <strong>OBS! Ansökningsperiod är över. Ny chans 2022!</strong></span></span></div> <div><b>Besked:</b> mitten av juni 2021</div> <div><b>Förväntad projektstart:</b> januari 2022</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/areas-of-advance/ict/news/Pages/Call-for-ICT-seed-projects-2022.aspx" target="_blank" title="länk till engelsk websida"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />​Läs mer på den engelska sidan</a></div> Tue, 02 Mar 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Pardoktorander-ska-losa-vardens-utmaningar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Pardoktorander-ska-losa-vardens-utmaningar.aspxPardoktorander ska lösa vårdens utmaningar<p><b>​Forskning i gränslandet mellan teknik och hälsa blir allt viktigare. Nu har Chalmers och Sahlgrenska akademin tillsammans startat ett nytt samarbete, där forskare i par ska lösa vårdens utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">I takt med att vår befolkning ökar och blir allt äldre, och sjukdomar som tidigare var dödliga numera kan botas eller bli kroniska, står vården inför stora utmaningar. Ny teknik kan stötta och ge lösningar, och teknik med fokus på hälsa utvecklas också i rask takt. Samtidigt prioriteras samverkan mellan hälso-/sjukvård och ingenjörsvetenskap allt mer. Chalmers har idag en rad samarbeten inom både forskning och utbildning med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.</span><h2 class="chalmersElement-H2">Arbetar i par</h2> <div>Den nystartade forskarskolan Gothenburg Research School of Health Engineering är ett nytt sätt att tackla sjukvårdens utmaningar. Doktorander från Sahlgrenska akademin och Chalmers ska arbeta i par – en från varje lärosäte. Tillsammans ska de lösa problem som identifierats av sjukvården. Initiativet finansieras till del av Västra Götalandsregionen.</div> <div>– Vi är väldigt glada att vi nu utvidgar vårt samarbete genom pardoktorander, som möjliggör för doktorander i medicin och i teknik att arbeta gemensamt med viktiga forskningsfrågor. På Chalmers är vi mycket intresserade av att utveckla teknik som kan hjälpa sjukvården möta framtida utmaningar, och vi ser dessutom att ett nära samarbete med såväl sjukhuset som Sahlgrenska akademin stärker vår kompetens och gör oss till ett ännu mer attraktivt val för forskare och studenter, säger Stefan Bengtsson, Chalmers rektor.</div> <div>Agneta Holmäng, dekan för Sahlgrenska akademin, pekar på att lärosätena nu tillsammans utbildar en ny typ av forskare och experter, med goda kunskaper inom såväl hälsa och medicin som teknik:</div> <div>– Detta gör det möjligt att öka de tvärdisciplinära samarbetena inom många olika forskningsområden, vilket i sin tur ökar förutsättningar att adressera hälsoutmaningar och specifika frågeställningar inom sjukvården där den tekniska kompetensen blir allt viktigare.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Först ut: förbättrad bildanalys<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Malin-Barman_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:293px" /><br /></h2> <div>Malin Barman, forskare på Biologi och bioteknik, är Chalmers koordinator för den nya forskarskolan. Även hon jobbar i en parkonstellation; på Sahlgrenska akademin finns Justin Schneiderman, också han forskare och koordinator.</div> <div>– Doktoranderna på sjukhussidan arbetar som läkare på halvtid, och forskar på halvtid. Våra doktorander forskar däremot på heltid, berättar Malin Barman.</div> <div>– De första projekten är inom området medicinteknik, och handlar om förbättrad bildanalys. Med hjälp av AI utvecklas nya bildanalytiska programvaror som gör det möjligt att identifiera tecken på exempelvis begynnande hjärt-/kärlsjukdom. Tanken är att vi över tid ska utöka och utveckla forskarskolan för att omfatta exempelvis bioteknik och dataanalys, samt applicera AI på fler områden. Vi ser att det finns många forskningsfrågor som skulle tjäna på nära samverkan.<br /><br /></div> <div>Forskarskolan har som övergripande mål att öka samarbetet och kontaktytorna. Men det handlar också om att forma en breddad forskarkompetens; individer som befinner sig i skärningspunkten mellan hälsa och<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Justin-Schneiderman_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:293px" /><br />teknik, och kan förstå och ”prata med” båda disciplinerna. För att åstadkomma detta har varje doktorand handledare på båda lärosätena, och de ska hålla föreläsningar för varandra för att lära ut sina kompetenser. De läser också en kurs tillsammans; en seminarieserie som omfattar gränsöverskridande ämnen som etik, innovation, nyttiggörande och AI.</div> <div>– Seminarieserien är öppen även för andra doktorander som forskar inom hälsoområdet, tipsar Malin Barman.</div> <div>Ett uttalat syfte för seminarieserien är att ge tid och möjlighet för nätverkande mellan forskare från olika discipliner. De ska göra grupparbeten tillsammans, men även få chansen att dela erfarenheter och kompetenser i mer inofficiella sammanhang, som över lunch eller fika.</div> <div>– Nu hoppas vi på stort intresse från såväl Chalmers som Sahlgrenska akademin!</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskning som kommer till nytta</h2> <div>Fördelarna med att delta i forskarskolan är många, menar Malin Barman. Chalmersdoktoranderna kommer att få ökad kunskap om hur forskning och innovation bedrivs inom sjukvården, och vilka utmaningar som finns. De kommer också lära sig mer om organisation och struktur inom hälso-/sjukvård, och få en ökad medicinsk kunskap. För Chalmers blir initiativet ett sätt att få ytterligare input från sjukvården, för att säkerställa att forskarna fokuserar på rätt frågeställningar och använder sin kompetens på ett sätt som kommer till nytta.</div> <div>– Vi stärker utan tvekan vår kompetens inom hälsoområdet. Dessutom får vi en tydlig koppling till nyttiggörande av vår forskning; vi kan göra tekniska lösningar som snabbare kan implementeras inom vården, avslutar Malin Barman.</div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta: Om seminarieserien inom Gothenburg Research School of Health Engineering</strong></div> <div>Seminarieserien inom området hälsa och teknik startar i februari 2021. Syftet är att ge doktorander en fördjupning inom områden som kopplar samman hälsa och teknik, som innovation, nyttiggörande, etik och AI. Kursen ger tre högskolepoäng och planen är att den ska ges fortlöpande varje år.</div> <div>Seminarieserien omfattar drygt 10 seminarier, cirka ett per månad, som hålls av både externa och interna föreläsare med expertkunskap inom respektive område.<br /><br /></div> <div>Målet är att doktoranderna efter avslutad kurs ska:</div> <div>• ha fått ett vidgat perspektiv och förståelse för hur den egna forskningen kan nyttiggöras och spridas. </div> <div>• få en större förståelse för hur AI och medicinsktekniska lösningar kan vara till hjälp inom hälso- och sjukvård.</div> <div>• kunna identifiera och diskutera etiska aspekter av sin forskning.</div> <div>• känna till hur man går till väga för att omsätta resultat från forskningsprojektet till nyttiggörande. </div> <div><div>• demonstrera och diskutera sitt forskningsprojekt med centrala aktörer och intressenter utifrån nyttiggörande- och innovationsperspektiv.</div> <span style="background-color:initial"><div>Seminariekursen är obligatorisk för doktorander vid Gothenburg Research School of Health Engineering men öppen för övriga doktorander som jobbar inom teknik och hälsa, på Chalmers så väl som Sahlgrenska akademin. Vid frågor, kontakta <a href="mailto:malin.barman@chalmers.se">Malin Barman</a>.</div></span><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Tre frågor till Roman Naeem, Chalmersdoktorand i </span><span>Gothenburg Research School of Health Engineering​:<br /></span></h2></div> <div><strong>Vad handlar din forskning om?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Artificiell intelligens använder idag oftast så kallad djupinlärning (Deep Learning), en metod som har utvecklats till att vara långt bättre än alla tidigare metoder. Deep Learning-modeller tränas vanligtvis upp genom så kallad övervakad inlärning, på engelska Supervised Learning. Då krävs stora datamängder, med tillräckliga variationer, så att programmet kan lära sig att utläsa intressanta avvikelser och ge resultat som kan användas i<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Roman_Naeem_300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:220px;height:288px" /><br />vården. Men när man arbetar med medicinsk avbildning – som MRI, CT-bilder och ultraljud – kan uppmärkning av stora mängder data ta mycket lång tid, och det är också väldigt dyrt eftersom man behöver högutbildad personal för att gå igenom bilderna och kategorisera dem. Ett sätt att komma runt detta är så kallad Semi-supervised Learning, SSL, och det är det jag forskar på.<br /><br /></div> <div>Som namnet antyder använder SSL bara till viss del övervakad inlärning och den begränsade mängd kategoriserad data som vi har, och fokuserar istället mer på icke etiketterad data som finns tillgänglig för att träna upp modellerna. Mer specifikt arbetar jag med att utveckla algoritmer som använder SSL för att analysera CT-bilder från cirka 30 000 individer. Bilderna kommer från en befolkningsstudie där flera svenska sjukhus deltog. Genom att analysera bilderna hoppas vi kunna hitta och lokalisera åderförkalkning i hjärtats kranskärl, och det kan hjälpa oss att bättre förutsäga risk för hjärtinfarkt.<br /><br /></div> <div><strong>Vilka delar av din forskning ser du som extra utmanande?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Datorseende, som SSL, har blivit väldigt intressant på senare år och det görs mycket forskning inom området. Det mest utmanande för mig just nu är att hålla koll på all ny forskning, och hålla mig uppdaterad på det senaste som publiceras så att jag kan inspireras av det, ta in nya idéer och förbättra min egen forskning.<br /><br /></div> <div><strong>Vilka fördelar ser du i att vara del av GRSHE?<br /><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> ​</span>Det finns många fördelar! Men den allra största är nog att vara del av en tvärdisciplinär grupp, vilket gör det lättare för mig att lära mig mer om den verklighet där mitt arbete ska användas. Mina kollegor, koordinatorer och handledare på GRSHE är också fantastiska tillgångar för mig när jag utvecklar min forskning.<br /><br />Text: Mia Malmstedt, Elin Lindström</div> <div>Foto av Malin Barman: Chalmers</div> <div>Foto av Justin Schneiderman: Malin Arnesson</div> <div>Foto av Roman Naeem: Siri Norelius<span></span></div> <div>Foto, röntgenbild: Pixabay</div>Mon, 15 Feb 2021 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Revere-firar-fem-ar-av-fordonsforskning.aspxRevere firar fem år av fordonsforskning<p><b>​Sedan starten hösten 2015 har Chalmers fordonslaboratorium Revere etablerat sig som en fullfjädrad forskningsinfrastruktur för akademi och fordonsindustri i Västsverige. Från vägtrafik har steget tagits till att även omfatta marina farkoster, och siktet är också inställt på elektrifierade fordon.</b></p>​<span style="background-color:initial">Självkörande fordon, aktiv säkerhet och fordonsdynamik är de tre områden som står i centrum för Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/fredrik_von_corswant_230px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Fredrik von Corswant" style="margin:5px;width:200px;height:260px" />– Till oss kan fordonsforskare och företag i transportbranschen komma med sina idéer och projekt för att få hjälp att ta dem från teori till verklighet, säger föreståndaren Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>I samarbete med Revere kan teknologier, teoretiska modeller och algoritmer utvecklas och testas på riktiga fordon i verkliga trafikmiljöer eller på <a href="https://www.astazero.com/" target="_blank">testbanan AstaZero</a>.</div> <div><br /></div> <div>– Vi skriver gärna forskningsansökningar tillsammans med forskare och industripartners och kan då skräddarsy testfasen för att få ut mesta möjliga resultat, framhåller han. </div> <div><br /></div> <div><strong>Fullskaliga fordon och modeller</strong></div> <div>I labbet på Lindholmen i Göteborg har Revere flera olika fordon som används i forskningen, både lastbilar och personbilar i full skala och mindre radiostyrda modellfordon. De mindre fordonen används oftast i undervisningen av studenter. </div> <div><br /></div> <div>Genom att anpassa fordonen för de aktuella projekten och förse dem med olika typer av sensorer och utrustning för dataloggning, kommunikationsteknologi med mera kan data samlas in och teorier finslipas och verifieras.</div> <div><br /></div> <div>– Vår egenutvecklade och flexibla mjukvaruplattform OpenDLV är vår största tillgång, säger Fredrik von Corswant. Jag vill påstå att bara fantasin sätter gränser för vad den kan användas till inom fordonsforskningen. Det är exempelvis möjligt att koppla upp sig mot fordon som är ute och testkör, när det är någonting som man omedelbart vill kunna justera i mjukvaran. Andra fördelar är att plattformen kan hantera stora mängder data och komprimera video utan att nödvändiga data går förlorade för algoritmerna.</div> <div><br /></div> <div><strong>Verkliga tester ger tillförlitligare resultat</strong></div> <div>Revere arbetar en hel del med långa fordon och fordonskombinationer, exempelvis en dragbil som kopplas ihop med två trailers och en boggikärra (dolly) till ett HCT-fordon, High Capacity Transport. Sådana ekipage är längre än vad som är tillåtet att köra på allmänna vägar i Sverige idag. Fordonslabbet forskar och testar exempelvis hur långa fordonskombinationer kan stabiliseras så att de inte välter.</div> <div><br /></div> <div>– Vi jobbar också med att utveckla protokoll för hur fordonsenheter kommunicerar med varandra, fortsätter Fredrik. Om dragbilen bromsar ska ju exempelvis en eldriven dolly inte fortsätta driva framåt.</div> <div><br /></div> <div>Att göra tester i verkligheten ger mer och tillförlitligare information än vad enbart datorsimuleringar kan ge. </div> <div><br /></div> <div>– Det är först vid fullskaletester som man kan fånga upp alla faktorer som påverkar fordonet. Exempelvis kan det handla om störningar som påverkar signaler från sensorer, tröghet på grund av fordonets vikt men även påverkan i form av fördröjningar i systemet, begränsningar i datorkapacitet med mera. Tester kan ge svar på frågor om hur sensorer beter sig vid dåligt väder eller hur däckens grepp mot vägbanan påverkas vid olika väglag. Sådant är ofta väldigt svårt att få fram enbart med teoretiska modeller.</div> <div><br /></div> <div>Reveres mjukvaruplattform kan också användas för att göra simuleringar. Verkliga trafikdata kan mixas med simulerade data. Hur skulle exempelvis en självkörande bil bete sig om det oväntat står en soptunna eller ett annat hinder på vägbanan? </div> <div><br /></div> <div>– Vi sätter också samman dataset, exempelvis film, som skapas av våra sensorer i trafiksituationer av olika slag och delar med oss som öppen källkod till andra som vill testa sina algoritmer.</div> <div><br /></div> <div>Data som skapas i testfordonen laddas automatiskt upp till Reveres molnserver. Det senaste tillskottet är data från en buss, som i början av 2021 körs i reguljär trafik mellan två städer i Indien. I anslutning till molnservern erbjuder Revere även möjligheter att analysera data i ett beräkningskluster, som möjliggör exempelvis träning av system för maskininlärning.</div> <div><br /></div> <div>I labbets regi studeras även mer humanistiska aspekter med koppling till fordonsforskning, exempelvis förarbeteenden och hur omgivande trafikanter uppfattar samspelet med självkörande fordon där man ju inte kan få ögonkontakt med någon förare.</div> <div><br /></div> <div><strong>Forskning även i marin miljö</strong></div> <div>Sedan ett par år tillbaka har Revere även tagit steget mot marina farkoster, främst i samarbete med RISE. En lotsbåt i Göteborgs hamn finns att tillgå för forskningsprojekt och därutöver bland annat en katamaranplattform.</div> <div><br /></div> <div>– Tekniken för sensorer och liknande skiljer sig inte särskilt mycket från land till hav, frånsett radarsystemen. Vi har kunnat föra över mycket av det vi hittills gjort till marina tillämpningar, säger Fredrik. Jag upplever att det finns ett stort behov och intresse från både akademin och industrin för forskning på automation i marin miljö.</div> <div><br /></div> <div><strong>En mötesplats att vara stolt över</strong></div> <div>Vad är han som föreståndare då mest stolt över under fordonslabbets första fem år?</div> <div><br /></div> <div>– Vi har framgångsrikt genomfört ett antal demonstrationer av forskning i framkant och vår egenutvecklade mjukvaruplattform står sig väl i jämförelse med vad fordonsföretagen utvecklar, säger Fredrik von Corswant. Revere är idag en mötesplats för forskare och utvecklare från olika organisationer och discipliner. Det ger spännande möten över gränserna och skapar idéer till nya innovationer.</div> <div><br /></div> <div>Behovet av infrastruktur för fordonsforskning bedöms vara fortsatt stort under överskådlig tid. Troligen har vi bara sett början på den samhällsutveckling som såväl självkörande som elektrifierade fordon av olika slag står inför.</div> <div><br /></div> <div>– Min förhoppning är att vi framöver kan knyta fler aktiva forskare och företag till Revere. Målet är att fortsätta bygga upp kompetens om automatisering och aktiv säkerhet i regionen för att säkerställa en bra rekryteringsbas för industri och forskningsinstitut, avslutar Fredrik von Corswant.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: Henrik Sandsjö</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Revere%20firar%20fem%20år%20av%20fordonsforskning/RevereTestfordon_Lindholmen_201016_05_750x422px.jpg" alt="" style="margin:5px;vertical-align:middle" /><br /><br /><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Exempel på forskningsprojekt</span><br /></div> <div><div> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://research.chalmers.se/project/8349" target="_blank">I-dolly, självkörande lastbilssläp utan vare sig förare eller bil </a></span><br /></div> <div> </div> <div>Revere testar, i samarbete med bland andra Volvo Lastvagnar och forskare från Chalmers, en intelligent dolly, en liten boggikärra elektrisk. Dollyn transporterar autonomt och förarlöst trailers med containrar de sista kilometerna från en distributionscentral till slutkunden för urlastning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/COPPLAR-CampusShuttle-cooperative-perception-Q-planning-platform.aspx" target="_blank">COPPLAR, en prototypbil för säker navigation i komplexa innerstadsmiljöer</a></div> <div> </div> <div>I samarbete med flera företag och chalmersforskare utvecklade Revere ett testfordon för forskning på olika självkörandefunktioner, med särskilt fokus på stadsmiljöer och olika väderförhållanden. Genom samverkan mellan flera fordon kan man navigera mer säkert i komplexa innerstadsmiljöer.</div> <div> </div> <div>Tillsammans med Ericsson gjorde Revere även <a href="https://www.youtube.com/watch?v=fzkv5beS4uk&amp;feature=emb_logo" target="_blank">en demo på testbanan AstaZero​</a> som visar hur fordon kan kommunicera med varandra för säkra möten i en korsning.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/8213" target="_blank">AutoFreight, extra långa självkörande lastbilar för smartare logistik</a></div> <div> </div> <div>Revere, tillsammans med ett tiotal partners, arbetar för att skapa förutsättningar för självkörande lastbilar på sträckan mellan Göteborgs hamn och handelsområdet Viared utanför Borås. Fältprov genomförs på riksväg 40 med ett extra långt lastbilsekipage (HCT) på nästan 32 meter, vilket möjliggör två containrar per lastbil mot normalt en.<br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Fakta om Revere, Resource for Vehicle Research at Chalmers<br /></span><span style="background-color:initial">Revere är en del av Chalmers forskningsinfrastruktur och har nära koppling till trafikforskningscentret </span><a href="https://www.saferresearch.com/" target="_blank">SAFER</a><span style="background-color:initial">. Andra partners är Volvo Lastvagnar och Volvo Cars. Västra Götalandsregionen bidrar med finansiering.</span></div> <div> </div> <div><a href="/en/researchinfrastructure/arkiv_revere/revere_old/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Revere</a></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> <strong> </strong></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div> </div> <div>Fredrik von Corswant, föreståndare för Revere</div> <div> </div> <div><a href="mailto:%20fredrik.von.corswant@chalmers.se​">fredrik.von.corswant@chalmers.se​​</a></div></div> <div><br /></div>Wed, 20 Jan 2021 07:00:00 +0100