Nyheter: Signaler och system, Elektroteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 09 Jul 2019 12:16:24 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Snabbladdning-tar-steget-fran-bussar-till-batar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Snabbladdning-tar-steget-fran-bussar-till-batar.aspxSnabbladdning tar steget från bussar till båtar<p><b>​Volvo Penta, ABB och Chalmers har inlett ett samarbete kring möjliga lösningar för snabbladdning av elfordon för passagerartrafik i marin miljö.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Nu inleds en förstudie för att bedöma hur liknande teknik som idag används för snabbladdning av elektriska bussar också skulle kunna anpassas för laddning av elektriska färjor. Projektet är ettårigt och finansieras delvis av Energimyndigheten.</span><div><br /></div> <div>– Utvecklingen av helt elektrifierade båtar är ännu i sin linda. För att detta nya, spännande transportsystem ska kunna bli framgångsrikt och växa, behöver ett nätverk av snabbladdningsstationer tas fram, säger Niklas Thulin, chef för Electromobility på Volvo Penta.</div> <div><br /></div> <div>När förstudien är genomförd är planen att snabbladdningstekniken kommer att installeras i Göteborgs marina demonstrationsarena och bli en del av ElectriCitys kollektivtrafik.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Snabbladdning%20tar%20steget%20från%20bussar%20till%20båtar/Yujing_Liu-3a_180px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– På Chalmers har vi en gedigen bakgrund inom elteknikområdet och tillsammans med våra industripartner är vi redan involverade i utvecklingen av olika laddningstekniker för landbaserade fordon, säger Yujing Liu, professor och chef för enheten Elektriska maskiner och kraftelektronik. I det här samarbetsprojektet ska vi nu studera tänkbara tekniska lösningar och inriktningen för de första installationerna till havs i ElectriCitys demoarena, samt ta fram ett koncept för framtida användning i större skala. Vi kommer att undersöka möjligheterna att använda ny teknik för automatisk dockning och trådlös överföring av elektricitet.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>För mer information, kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/yujing-liu.aspx">Yujing Liu</a>, professor i elkraft vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:yujing.liu@chalmers.se">yujing.liu@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.volvopenta.com/brand/en-en/news/2019/jun/volvo-penta--abb-and-chalmers-to-conduct-feasibility-study-on-fa.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs Volvo Pentas pressmeddelande om projektet (på engelska)</a></div></div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial">Läs mer om den planerade eldrivna passagerarfärjan över Göta älv: </span><a href="https://www.electricitygoteborg.se/nyheter/electricity-ger-sig-ut-pa-vattnet-med-volvo-penta" target="_blank"><span style="background-color:initial">ElectriCity ger sig ut på vattnet med Volvo Penta</span>​</a><br /></div></div>Tue, 02 Jul 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-modell-for-datatrafik-sparar-energi-pa-internet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-modell-for-datatrafik-sparar-energi-pa-internet.aspxNy modell för datatrafik sparar energi på internet<p><b>​Internet har seglat upp i samhällsdebatten som en klimatbov som orsakar koldioxidutsläpp i klass med flyget. På Chalmers pågår sedan fem år forskning för att bygga modeller för energisnålare datatrafik. Hittills har forskarna inom vissa områden lyckats minska energiförbrukningen till en tiondel.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Vi streamar film och musik, lagrar bilder i molnet och är ständigt uppkopplade mot alla möjligheter som internet erbjuder. Att använda en vanlig smartphone drar ungefär lika mycket el som ett kylskåp. Men att ladda mobilen kräver bara en försumbar del av den energin. Resten av elförbrukningen sker inte hemma hos oss utan i serverhallar, där data som finns i molnet lagras, och när data transporteras i fiberoptiska kablar som kan vara hundratals kilometer långa.</span><div> <div><br /></div> <div><strong>Explosionsartad ökning av datatrafiken</strong></div> <div>Mängden data som transporteras via fiberoptiska kablar ökar i närmast ofattbar takt. Så gör även energiförbrukningen från datatrafiken. Om inte något görs åt ökningstakten kommer jordens hela elproduktion inom tio år att behöva tas i anspråk enbart för användning av internet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20modell%20för%20datatrafik%20sparar%20energi%20på%20internet/peter_andrekson_170112_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Peter Andrekson" style="margin:5px" />– Det är en stor utmaning för samhället, och för oss forskare, att få ihop ekvationen att tillgodose efterfrågan på datakapacitet och prestanda, samtidigt som kostnaderna hålls på en rimlig nivå och miljöpåverkan minimeras. Det kräver inte minst ett helt nytt sätt att optimera de tekniska systemen, säger Peter Andrekson, professor i fotonik på Chalmers, som de senaste fem åren lett ett stort forskningsprojekt med syfte att bygga en framtidsmodell för energisnål datatrafik.</div> <div><br /></div> <div>Projektets mål har varit att hitta var de största energitjuvarna finns i de fiberoptiska systemen, och att därefter konstruera och bygga en modell som bara förbrukar en tiondel så mycket energi som de befintliga systemen. För att lyckas med detta har ansatsen varit bred, och man har förenat tre olika vetenskapliga perspektiv – optisk hårdvara, elektronisk hårdvara samt informationsteori för att samordningen och överföringen av data däremellan ska kunna ske på bästa möjliga sätt.</div> <div><br /></div> <div><strong>Många små energitjuvar</strong></div> <div>Något som till viss del förvånade forskarna var att det finns många små energitjuvar som påverkar systemet, inte ett fåtal stora flaskhalsar att angripa.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20modell%20för%20datatrafik%20sparar%20energi%20på%20internet/ErikAgrell_170608_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Erik Agrell" style="margin:5px" />– Signalprocessorerna i de optiska systemens sändare och mottagare är en sådan energitjuv, säger Erik Agrell, professor i kommunikationssystem, som i projektet ansvarat för att ta fram matematiska modeller för att konstruera nya, effektivare typer av sändare och mottagare. Högre överföringshastigheter för data kräver att sändare och mottagare kan hantera starkare signaler. Med hjälp av en felrättande kod kan emellertid kraven på den optiska hårdvaran delvis sänkas. Å andra sidan drar det även mer energi, eftersom den felrättande elektroniska hårdvaran också förbrukar el. Detta är ett konkret exempel på att man behöver göra avvägningar mellan prestanda, kostnad och energiförbrukning för att hitta den bästa lösningen i det enskilda fallet. </div> <div><br /></div> <div>Inom projektets ram har chip med felrättande kod designats på Chalmers och specialtillverkats i Europa. Chipen har sedan testats för att verifiera att de teoretiska modellerna och simuleringarna för effektförbrukningen håller även i praktiken. Design och utvärdering har skett i professor Per Larsson-Edefors forskargrupp på Chalmers institution för data- och informationsteknik. ​​</div> <div><br /></div> <div><strong>Mål att minska energiförbrukningen till en tiondel</strong></div> <div>Förutsättningarna för att kunna designa det optimala systemet skiljer sig åt bland annat beroende på avståndet som data transporteras. Dels har forskarna studerat datakommunikation över korta avstånd, från 1 till 500 meter, som exempelvis förekommer i serverhallar och nätverksbaserade beräkningskluster. Dels har forskningen inriktats mot kraftigare optiska system, där trafik från många användare går samtidigt över avstånd uppemot hundratals kilometer. </div> <div><br /></div> <div>Projektets målsättning att minska energiförbrukningen till en tiondel jämfört med den teknik som används idag, känns på förhand ganska tuff. </div> <div><br /></div> <div>– Inom avgränsade områden kan vi, inte utan stolthet, konstatera att vi lyckats nå ner till de storleksnivåer som vi hoppades på, säger Peter Andrekson. Det gäller inte minst effektminskning tack vare den felrättande koden. Vi har också fått god respons på de vetenskapliga resultat vi presenterat. Tyvärr är kommersiella företag inte särskilt villiga att bidra i den här typen av forskning. Av konkurrensskäl behåller man sin kunskap för sig själv men tar gärna del av resultat från den akademiska världen.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Ny%20modell%20för%20datatrafik%20sparar%20energi%20på%20internet/Erik-Agrell-1_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Cristian Bogdan Czegledi och Erik Agrell" style="margin:5px" /> </div> <div><em>Professor Erik Agrell (till höger i bild) diskuterar polarisationseffekter i fiberoptisk kommunikation, med doktoranden Cristian Bogdan Czegledi. (Foto J-O Yxell)​</em><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Tvärvetenskapligt arbetssätt</strong></div> <div>För att nå resultat som verkligen optimerar systemet som helhet, och inte enbart de ingående delarna, har arbetet skett tvärvetenskapligt över tre forskningsfält. Totalt kommer projektet att resultera i fem doktorsavhandlingar. Doktoranderna har cirkulerat och arbetat parvis över institutionsgränserna – ett upplägg som legat till grund för att nå breda forskningsresultat. </div> <div><br /></div> <div>– Ärligt talat har det varit en tidskrävande process för oss inom projektet att förstå varandras begrepp fullt ut. Även om vi jobbar med närliggande forskning så finns det kulturskillnader mellan våra specialområden. Chalmers har en styrka i sitt kompetenscentrum <a href="/en/centres/force/Pages/default.aspx">FORCE​</a>, som koordinerar forskning kring fiberoptisk kommunikation, säger Peter Andrekson som även är centrumets föreståndare. Framöver breddar vi oss ytterligare genom att forskargruppen Optiska nätverk, ursprungligen från KTH i Stockholm, flyttat sin verksamhet till Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><strong>Hushållning krävs för ett hållbart internet</strong></div> <div>– För att få ett internet som är hållbart ur resurssynpunkt behöver man jobba med tre olika perspektiv, säger Erik Agrell. Det gäller att utveckla och använda kommunikationsteknik som är energieffektiv, och där kan vi forskare bidra. För det andra handlar det om att medvetandegöra och skapa incitament hos var och en av oss som använder internet att inte slösa med datatrafiken i onödan. Där har såväl den enskilde individen som samhället och våra politiker ett hållbarhetsansvar. Och för det tredje spelar det roll för klimatet vilka energikällor som används för landets elförsörjning – ju mindre fossilt och ju mer förnybart desto bättre.</div> <div><br /></div> <div>– Jag är övertygad om att vi är på väg mot ett paradigmskifte, avslutar han. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer datamängder och tunga beräkningar att ses som en resurs att hushålla med, inte som en gratis tillgång som är obegränsad.</div></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div>Forskningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, med 33,9 miljoner kronor under fem år från 2014.</div> <div><a href="https://research.chalmers.se/project/?id=5914" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Energieffektiv optisk fiberkommunikation </a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Peter-Andrekson.aspx">Peter Andrekson</a>, professor i fotonik vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers, <a href="mailto:%20peter.andrekson@chalmers.se">peter.andrekson@chalmers.se</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/erik-agrell.aspx">Erik Agrell,</a> professor i kommunikationssystem vid institutionen för elektroteknik på Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20agrell@chalmers.se">agrell@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: J-O Yxcell (bild överst på sidan), Henrik Sandsjö (porträttfoto Peter Andrekson) och Oscar Mattsson (porträttfoto Erik Agrell)</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Så fungerar datatrafik och lagring på internet</strong></div> <div>Internet är till stor del uppbyggt av fiberoptiska kablar, som finns inbyggda i våra hus, nedgrävda i marken och på havets botten. I kablarna leds ljus genom knippen av optiska fibrer med kärnor av mycket rent glas eller plast. Fibrerna kan ha en diameter från några millimeter ner till mindre än ett hårstrås diameter, och de kan vara mycket långa. En sändare skickar kodade ljussignaler genom de optiska fibrerna med hjälp av laser eller lysdioder. I andra änden tar en mottagare emot ljussignalerna och översätter dem tillbaka till elektriska impulser, som därefter skickas vidare till datorer, tv-apparater eller mobiler. Om fibersystemet sträcker sig över långa avstånd kan också signalförstärkare behövas mellan sändaren och mottagaren.</div> <div>När vi använder internetbaserade molntjänster får vi tillgång till applikationer, datalagring och serverkapacitet via nätet istället för att detta måste finnas lokalt hos oss som användare. Våra data lagras då i enorma serverhallar. Dessa datacenter förbrukar el för datalagringen, men också för att kyla ner servrarna.</div></div> <div><br /></div> ​Wed, 26 Jun 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-vill-kartlagga-havet-med-hjalp-av-solkraft.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-vill-kartlagga-havet-med-hjalp-av-solkraft.aspxStudenter vill kartlägga havet med hjälp av solkraft<p><b>Två chalmersstudenter har byggt en självgående båt som drivs av solceller. Målet är att båten ska korsa Kattegatt och med det vill studenterna utforska möjligheterna med autonoma fordon på havet.​</b></p><div>Niels Jonsson och Josef Vernersson studerar sista året på högskoleingenjörsprogrammet i mekatronik på Chalmers och deras examensarbete tar dem ut på öppet hav. De har byggt en autonom, alltså helt självgående, solcellsdriven båt från grunden som ska ta sig över havet till Danmark, helt på egen hand och endast på solenergi.</div> <div><br /></div> <div>Studenterna byggde båten i samarbete med teknikkonsultföretaget Infotiv, och syftet med projektet var att bygga en prototyp för att utforska möjligheterna med att använda autonoma fordon på havet. De ville också se vilka möjligheter och risker som finns med solcellsframdrivning på öppet hav. </div> <div><br /></div> <div>– Användandet av den här typen av fordon på havet är fortfarande väldigt nytt. I dagsläget är det svårt att ta in kontinuerliga manuella data om havet och tekniken är väldigt dyr. Hade man istället haft en flotta med självgående båtar så hade det varit mycket billigare och mer effektivt, säger Niels Jonsson.</div> <div><br /></div> <div>Båten programmeras så att den kommer åka efter utsatta GPS-punkter på havet, och kommer gå att följa i telefonen via GSM-nätet. Resan är planerad att börja söder om Göteborg och därifrån ska båten släppas ut och för egen maskin ta sig till Skagen i Danmark.</div> <div><br /></div> <div>– Resan över Kattegatt ser vi som en möjlighet att mäta värden och få en överblick på riskområdena med den här typen av fordon. En autonom båt i vår storlek skulle annars kunna passa bra att använda inomskärs för att samla data och mäta vattendjup, säger Josef Vernersson.</div> <div><br /></div> <div>I och med att båten drivs på solceller så måste den vara så energieffektiv som möjligt och under projektets gång har valet av bland annat energisnåla elsystem och solceller varit viktigt. Förhoppningen är att båten ska fungera som en plattform för framtida projekt inom utveckling av solcellsframdrivning och automation på sjöar och hav.</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer om Chalmers utbildningar:</strong></div> <div><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers program på grundnivå</a></div> <div><a href="/sv/utbildning/program-pa-grundniva/Sidor/Mekatronik.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om utbildningen &quot;Mekatronik, högskoleingenjör​</a>&quot;</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</div> <div><strong>Foto:</strong> Johan Bodell och <span style="background-color:initial">Niels Jonsson​</span></div> Tue, 25 Jun 2019 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Studenter-byggde-tag-som-svavar-magnetiskt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Studenter-byggde-tag-som-svavar-magnetiskt.aspxStudenter byggde tåg som svävar magnetiskt<p><b>​En magnetiskt svävande tågvagn, konstruerad av Chalmersstudenter, tog hem priset HHK Innovation Award vid tävlingen Delsbo Electric för smarta spårbundna fordon.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Tredjeårsstudenterna har ägnat sitt kandidatprojekt åt att designa och konstruera en prototyp enligt principen för ett Maglevtåg – energieffektiva fordon där magnetiska krafter används för att bära upp och driva tågvagnen framåt. Finessen med studenternas lösning är att befintliga järnvägsspår kan användas.</span><div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"> </span><div>Chalmers bidrag ”Levitas” utsågs till det intressantaste, roligaste och mest vågade konceptet under tävlingen Delsbo Electric 2019 och fick motta priset HHK Innovation Award, instiftat av Hudiksvalls Hydraulikkluster.</div> <div> </div> <div>– Det här laget har skapat en maskin som har potential att helt förändra sättet vi reser på. Chalmers har byggt ett billigt och fungerande magnetiskt svävande tåg med ett imponerande kontrollsystem. Studenterna har till och med handlindat flera av de magnetiska spolarna för att hålla nere kostnaderna. Det här fordonet förtjänar uppmärksamhet från hela världen – det här är stort, säger Paul Bogatir, klusterledare för HHK och ordförande i HHK Innovation Award.</div> <div> </div> <div>Under flera år har kandidatstudenter från Chalmers arbetat med att utveckla en Maglev-lösning för befintliga järnvägsspår. För varje år har konceptet förfinats och förbättrats. Förra året skapade projektgruppen en magnetisk upphängning som demonstrerade funktionen. Till årets tävling hade studenterna lyckats konstruera ett helt fordon, som kan bära cirka 160 kg och hålla vikten svävande två millimeter ovanför spåret.</div> <div> </div> <div>– Jag är imponerad av att studenterna lyckades få ihop helheten så bra, säger handledaren Stefan Lundberg på Chalmers institution för elektroteknik. Det är ingen lätt uppgift att bemästra både den mekaniska och den elektriska konstruktionen, och så programmeringen av reglersystemet dessutom. Men åtminstone en utmaning finns kvar för nästa års studenter att ta tag i – att även få framdriften av vagnen att fungera magnetiskt.</div> <div> </div> <div>I det vinnande laget ingick:</div> <div>Edvin Callisen </div> <div>Tarik Dervisic </div> <div>Vidar Ericson </div> <div>Mattias Johansson </div> <div>Daniel Åkerberg </div> <div> </div> <div><em>Vi säger grattis till utmärkelsen!</em></div> <div> </div> <div><em><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Kandidatprojekt inom elkraftteknik" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Studenter%20byggde%20tåg%20som%20svävar%20magnetiskt/BOC_2262_550px.jpg" style="margin:5px" /><br /><br /><br /><br /><br /></em></div> <div><br /> </div> <div><br /> </div> <div><br /> </div> <div><br /> </div> <div><br /> </div> <div><br /> </div> <div><br /> </div> <div><span style="background-color:initial">Förberedelser pågår för fullt inför kandidatstudenternas demonstration av den magnetiskt svävande vagnen under tävlingen Delsbo Electric 2019. På golvet har längder av järnvägsspår lagts ut, där den överbyggda plattformen med sin magnetiska upphängning än så länge väntar på att strömmen till elektromagneterna ska kopplas på, så att fordonet kan sväva fritt över spåret.​</span><br /></div> <div> </div> <div><em><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Studenter bygger svävande tåg" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Studenter%20byggde%20tåg%20som%20svävar%20magnetiskt/BOC_2257_550px.jpg" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></em></div> <div><em><br /></em> </div> <div><em><br /></em> </div> <div><em><br /></em> </div> <div><em><br /></em> </div> <div><em><br /></em> </div> <div><em><br /></em> </div> <div><em><br /></em> </div> <div><em><br /></em> </div> <div><em><br /></em><strong> M</strong><strong style="background-color:initial"><strong>e</strong>r om Maglevtåg</strong></div> <div>Maglevtåg är höghastighetståg som svävar ovanför spåret, tack vare så kallad magnetisk levitation. Eftersom tåget svävar bromsas inte farten av kontakt med rälsen. Maglevtåg finns idag i begränsad omfattning i Japan, Kina, Sydkorea och Tyskland.</div> <div> </div> <div><a href="http://www.delsboelectric.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Delsbo Electric</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/utbildning/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om utbildningsprogram på Chalmers​</a></div> <div><br /> T<span style="background-color:initial">ext: Yvonne Jonsson</span></div> <div>Foto och film: Delsbo Electric</div> <div><br /></div> </div>Wed, 19 Jun 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Vindkraftsforskning-rustar-branschen-för-snabbare-energiomstallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Vindkraftsforskning-rustar-branschen-f%C3%B6r-snabbare-energiomstallning.aspxVindkraftsforskning rustar branschen för omställning<p><b>​Sedan starten 2010 har Svenskt vindkraftstekniskt centrum samlat och utvecklat kunskap i samarbete med industrin och utgör idag en kunskapsindustri inom svensk vindkraftsteknik. Forskningscentrumet har precis påbörjat sin tredje etapp och går nu mot större projekt i samarbete med flera discipliner. Flera av forskningsresultaten har väckt intresse utanför Sverige och man satsar nu på att bli en aktör även på den internationella arenan.</b></p><p>​Vindkraft är idag den energikälla som har störst potential i energiomställningen i Sverige, som har en nationell politisk målsättning om att all elproduktion år 2040 ska komma från förnybar energi. Från dagens 11 procent uppskattas vindkraften inom ett par decennium utgöra minst 40 procent av den totala elproduktionen i Sverige, förmodligen mer. Svenskt vindkraftstekniskt centrum (SWPTC) förenar teori och praktik genom ett nära samarbete mellan industri och akademi, med ett gemensamt mål att optimera vindkraftverkens kapacitet och göra produktionen och driften mer kostnadseffektiv.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Nya underhållsmetoder ger lägre kostnader och längre livslängd </h2> <p>Oförutsedda stopp i produktionen kan bli en dyr historia för vindkraftsägare, inte bara på grund av felande komponenter som behöver bytas ut utan även på grund av minskade intäkter. </p> <p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Vindkraftsforskning%20rustar%20branschen%20för%20snabbare%20energiomställning/Sara_Fogelstrom_250x350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:175px;height:245px" />–    I energiomställningen till 100 procent förnybart är det viktigt att vi i Sverige kan ta hand om våra vindkraftverk då de kommer att stå för en stor del av elförsörjningen framöver. Ett viktigt bidrag från SWPTC för att främja vindkraftsutbyggnaden är att utveckla bättre underhållsmetoder och kunskap om hur vi får vindkraftsverken att hålla längre, säger Sara Fogelström, som är koordinator för forskningscentrumet. </p> <p>Med data från vindkraftverket kan man beräkna den förväntade livslängden för olika komponenter och utifrån det ta fram ett optimalt underhållsschema. Det gör också att man kan planera underhållet till en tid när det är lite vind, då vindkraftverket ändå skulle ha en låg produktion. </p> <p>–    Metoderna som utvecklats inom SWPTC förespråkar ett så kallat opportunistiskt underhåll, vilket innebär att systemet föreslår byte av flera komponenter när man ändå har en servicetekniker på plats. Problem kan då åtgärdas innan de hinner bli för stora och man behöver heller inte åka ut lika ofta, tillägger Sara. </p> <h2 class="chalmersElement-H2">Flera forskningsdiscipliner i samverkan</h2> <p>Hittills har man genom enskilda forskningsprojekt byggt upp grundkunskap inom vart och ett av de forskningsdiscipliner som behövs för att förstå hur ett vindkraftverk fungerar. På Chalmers tittar till exempel forskare inom strömningslära på hur vindkraftverk i skog påverkas av den omgivande terrängen. Forskare inom dynamik undersöker hur den mekaniska drivlinan, och framförallt växellådan, fungerar. Inom elkraftteknik forskar man bland annat på detektion av elfel i generatorn och hur vindkraftsparker bättre kan kopplas samman till havs. Vidare intresserar sig forskare inom konstruktionsteknik för hur olika laster (&quot;krafter&quot;) påverkar fundamentet som vindkraftverket står på. Matematiker är också involverade för att räkna på hur man kan optimera underhållsmetoderna. </p> <p>Ett av projekten som tar hela kompetensspektret i anspråk handlar om hur ett vindkraftverk påverkas under svåra driftsförhållanden. I komplex terräng utsätts det för ständigt växlande vindar, vilket ger större mekaniska påfrestningar på växellådan än vid platt terräng. Det förklarar varför underhållskostnaderna ofta är mycket högre i Sverige, som har mer kuperad terräng, än i platta Danmark. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Vindkraftsforskning%20rustar%20branschen%20för%20snabbare%20energiomställning/Vindfält_710x330px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /> </p> <p><em>Med en ny beräkningsmodell kan forskarna se exakt hur vindfältet ser ut för varje enskilt vindkraftverk i en vindpark. Bilden är en cfd-simulering (Computational Fluid Dynamics-simulering) skapad av Hamidreza Abedi</em><em>, Chalmers.</em></p> <span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Vindkraftsforskning%20rustar%20branschen%20för%20snabbare%20energiomställning/Ola_Carlson-2_250x350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:175px;height:245px" /></span>Det kan även vara stora variationer i hur stora laster de olika vindkraftverken utsätts för inom en och samma vindpark. Ola Carlson är biträdande professor vid avdelningen för elkraftteknik och föreståndare för SWPTC. Han leder projektet som även genomförs i samarbete med ett flertal industripartners.<p></p> <p>–    Vi har utvecklat en beräkningsmodell som tar hänsyn till mängder av olika parametrar för att kunna beräkna de sammanlagda lasterna som påverkar ett enskilt vindkraftverk. Kunskapen behövs för att tillverkare i sin tur ska kunna anpassa konstruktionen av vindkraftverk till olika driftsförhållanden, säger Ola.</p> <h2 class="chalmersElement-H2">Internationell aktör</h2> <p>Forskningen inom centrumet har fått spridning även utanför Sverige och man medverkar numera i ett flertal internationella nätverk och organisationer, som European Energy Research Alliance, European Academy of Wind Energy och det internationella energiorganet IEA. </p> <p>–    Syns man i dessa sammanhang så finns man. Vi ser att det redan har gett resultat genom att Chalmers har fått förfrågningar om att delta i större EU-projekt. Förutom att det fungerar som en samarbetsplattform är det också ett sätt att lyssna av trender inom forskningen, konstaterar Sara.</p> <p></p> <h3 class="chalmersElement-H3"><span><h3 class="chalmersElement-H3">Om Svenskt vindkraftstekniskt centrum (SWPTC)<span style="display:inline-block"></span></h3></span></h3> <p><a href="/SiteCollectionDocuments/E2/Kalendarium%20och%20Nyheter/190416_SWPTC_Magasin_2019.pdf"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Vindkraftsforskning%20rustar%20branschen%20för%20snabbare%20energiomställning/SWPTC-magasin-framsida-webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:185px;height:237px" />​</a></p> <p><span>Centrumet startades 2010 och under de första två etapperna genomfördes 35 forskningsprojekt i samarbete med 26 industripartners och forskningsinstitut. Forskningen hade inför starten av etapp 3 i januari 2019 genererat 38 publicerade artiklar och åtta doktorsavhandlingar. Forskningen finansieras av Energimyndigheten, Västra Götalandsregionen (VGR) samt de medverkande företagen och akademiska parterna.<span style="display:inline-block"> <br /></span></span></p> <p><span><span style="display:inline-block"></span></span>Med skriften ”Forskning i medvind – berättelser från Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum” vill SWPTC visa på nyttan med forskningen både för svensk vindkraftsindustri men också för en intresserad allmänhet. I populärvetenskapliga artiklar sammanfattas de två första forskningsetapperna och vad man hittills har åstadkommit inom de olika delprojekten. </p> <p><span><a href="/SiteCollectionDocuments/E2/Kalendarium%20och%20Nyheter/190416_SWPTC_Magasin_2019.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Ladda ned skriften ”Forskning i medvind”</a><a href="/SiteCollectionDocuments/E2/Kalendarium%20och%20Nyheter/190416_SWPTC_Magasin_2019.pdf"><span style="display:inline-block"></span></a></span><br /></p> <p><a href="/sv/centrum/SWPTC/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på SWPTC:s hemsida, www.swptc.se</a></p> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt</h3> <p><a href="/sv/personal/Sidor/sara-fogelstrom.aspx">Sara Fogelström</a>, projektkoordinator SWPTC, <a href="mailto:sara.fogelstrom@chalmers.se">sara.fogelstrom@chalmers.se </a><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/ola-carlson.aspx">Ola Carlson</a>, föreståndare SWPTC, <a href="mailto:ola.carlson@chalmers.se">ola.carlson@chalmers.se<br /></a></p> <p><br /></p> <p>Text: Anna Wallin<br />Porträttfoton: Oscar Mattsson<br /><a href="mailto:ola.carlson@chalmers.se"></a></p>Thu, 13 Jun 2019 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytankande-protessamarbete-prisas.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Nytankande-protessamarbete-prisas.aspxNytänkande protessamarbete prisas<p><b>​Forskningsteamet bakom en ny generation mekaniskt förankrade proteser har belönats med årets Henry Wallman-pris i medicinsk teknik. I den vinnande trion finns Max Ortiz Catalan från Chalmers.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Nytänkande%20protessamarbete%20prisas/Upper-limb_400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Patient med överarmsprotes" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">Gruppen, som består av Rickard Brånemark, Max Ortiz Catalan och Kerstin Hagberg, har framgångsrikt utvecklat en ny typ av protes för patienter med amputationer. Den nya protesen fästs direkt i skelettet i amputationsstumpen via en hudgenomföring. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Rickard Brånemark och Kerstin Hagberg har arbetat i flera årtionden för att kliniskt kunna använda den suveräna metoden för att mekanisk förankra en protes vid kroppen. Samarbetet med Max Ortiz Catalan har dessutom gjort det möjligt att koppla protesen till den amputerade personens nervsystem, så att patienten kan styra den konstgjorda kroppsdelen som om den var en del av den egna kroppen.</div> <div><br /></div> <div>I prismotiveringen framhålls att trion visar hur ett välfungerande samarbete mellan olika specialistkompetenser kan kombinera grundforskning med kirurgi, medicinteknik och kliniskt arbete för att skapa produkter och lösningar som kan komma en stor grupp patienter till nytta.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Nytänkande%20protessamarbete%20prisas/Lower-limb_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Underbensprotes" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">Genom att gruppen i sitt arbete tar hänsyn till rehabiliteringen säkerställs att den innovativa lösningen når hela vägen till praktisk nytta i det dagliga livet för patienterna. Även bildandet av företaget Integrum AB, som vidareutvecklar och marknadsför resultaten, bidrar till detta.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Samarbete över gränserna mellan olika discipliner är ofta önskvärt men ack så svårt att uppnå. Jag känner mig hedrad över att verkligen få möjlighet att arbeta tillsammans med dessa mycket kunniga personer med olika bakgrund, som för ett gemensamt mål är beredda att ta sig över de hinder som flerkulturellt samarbete innebär. Det är många personer som har bidragit till att ta fram och införa metoden, och jag är mycket tacksam för deras insatser. Vi kommer att fortsätta utveckla teknologin ytterligare för att kunna återskapa ännu mer funktionalitet och minska funktionshinder hos amputerade, säger Max Ortiz Catalan.</div> <div><br /></div> <div><strong>Årets pristagare</strong></div> <div>Rickard Brånemark – MSc i Teknisk fysik (Chalmers), PhD samt läkare och ortoped </div> <div>Max Ortiz Catalan – PhD, ingenjör, medicintekniker</div> <div>Kerstin Hagberg – PhD, fysioterapeut</div> <div><br /></div> <div>Prisutdelningen kommer att ske vid en ceremoni i höst. Datum meddelas efter sommaren.</div> <div><br /></div> <div><strong>Fakta om priset</strong></div> <div>Henry Wallmans pris är ett innovationspris inom medicinteknik, som från 2018 årligen delas ut till forskare eller forskarstuderande som i nära samverkan med expertis inom teknik och hälso- och sjukvård framgångsrikt överfört ny kunskap från akademi till praktisk sjukvård. Bakom priset står stiftelsen Medicin &amp; Teknik vid Chalmers. </div> <div>Henry Wallman kom till Chalmers 1948 och var pionjär inom medicinteknisk forskning och utveckling. En viktig del av Henry Wallmans gärning var hans filosofi och vision om betydelsen av nära samarbete mellan teknisk och medicinsk expertis för att nå framgång.</div> <div><a href="http://www.medtechwest.se/collaboration-platforms/henry-wallman/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer om Henry Wallman priset​</a></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Kontakt</strong><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/max-jair-ortiz-catalan.aspx">Max Ortiz Catalan​</a>, docent vid institutionen för elektroteknik, Chalmers,<br /><a href="mailto:%20maxo@chalmers.se">maxo@chalmers.se</a></div> <div><span style="background-color:initial">Max Ortiz Catalan är docent i forskargruppen Medicinska signaler och system. Hans forskning fokuserar på naturlig kontroll av proteser genom ett osseointegrerade implantat. Detta innebär bioelektrisk signalmottagning och signalbehandling, neurala gränssnitt, medicintekniska hjälpmedel, mönsterigenkänning, regleralgoritmer och artificiell intelligens. Max Ortiz Catalan leder den medicinska utvecklingen och det kliniska genomförandet av en osseointegrerad förbindelse mellan människa och maskin, </span><a href="/en/projects/Pages/Natural-control-of-artificial-limb.aspx">Osseointegrated Human-Machine Gateway</a><span style="background-color:initial">.</span><br /></div> <div><br /></div> </div>Wed, 12 Jun 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Framtidens-robotar-samspelar-med-manniskor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Framtidens-robotar-samspelar-med-manniskor.aspxFramtidens robotar samspelar med människor<p><b>​Utmaningen för framtidens robotar är inte att ersätta människor utan att samspela med dem. Det säger Martin Fabian, professor i automation på Chalmers, i intervjuserien ”Inspirerande människor”. Samtalet spänner från artificiell intelligens och självkörande bilar till hur robottekniken, om den då hade funnits, hade kunnat förbättra arbetsmiljön inom varvsindustrin för hans egen far.​</b></p>​​​<span style="background-color:initial">Automation och robotisering är inte bara en fråga om tekniska lösningar. Forskningen idag handlar till stor del även om sociala strukturer och att skapa ett fungerande samspel mellan robot och människa – på människans villkor. Filmvärldens ondskefulla robotar som vill styra världen är avlägsna.</span><div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Framtidens%20robotar%20samspelar%20med%20människor/MartinFabian_250px.jpg" alt="Martin Fabian" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">Martin Fabian, hur ser du på människans roll i förhållande till robotar inom arbetslivet framöver?</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Vissa arbetsuppgifter både vill och kan vi helt överlåta till robotar idag, inte minst tunga och monotona arbeten inom industrin. Roboten ersätter den mänskliga muskelkraften i produktionen, är uthållig, tålig och precisionssäker. Människan sköter utveckling och planering, designar systemen och håller koll så att processen löper på.</div> <div><br /></div> <div>– Andra arbetsuppgifter vill vi inte, åtminstone inte i dagsläget, överlåta till robotar, fortsätter Martin Fabian. Det handlar om interaktioner där människan som fysisk person tillför värde. Hemrobotar och olika slag av vårdande robotar håller emellertid på att bli allt vanligare hjälpmedel, exempelvis i Japan. En hel del forskning pågår om hur robotar kan vara ett stöd för människor. Såväl inom vården som i tillverkningsindustrin är dessa så kallade kollaborativa robotar tänkbara.  </div> <div><br /></div> <div>Inom industrin finns vissa områden som är svåra att helt automatisera, exempelvis slutmonteringen inom bilindustrin där varierande moment ingår och kvalitetsaspekter påverkar slutresultatet. Där kan samarbete mellan människa och robot vara en möjlig lösning. </div> <div><br /></div> <div>– Vi på Chalmers forskar en hel del om hur robotars beteenden kan anpassas så att samspelet med människor fungerar på ett bra sätt. För att de ska kunna vara medhjälpare måste människor trivas med att jobba tillsammans med dem. Det är exempelvis viktigt att roboten är tydlig och visar sina intentioner för att inte överraska sin omgivning, säger Martin Fabian, vars forskning till stor del sker mot bilindustrin.</div> <div><br /></div> <div><strong>Inspirerande människor</strong></div> <div>Lyssna på samtalet i videon för att få svar på frågor som ”Hur kommer artificiell intelligens in i robotvärlden?” och ”Hur lyckas man som forskare?”.</div> <div><span style="background-color:initial">Intervjun ingår i serien <a href="https://sword.se/film" target="_blank">”Inspirerande människor” </a>där författaren och entreprenören Daniel Swärd samtalar med människor som har något intressant att berätta, från Nobelpristagare och OS-guldmedaljörer till forskare, entreprenörer, läkare, artister och vardagshjältar.</span><br /></div> <div>Syftet med samtalsserien är att dela med sig av erfarenheter, råd och historier som inspirerar och motiverar nästa generation till att hitta målsättningar och drömmar i livet.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/martin-fabian.aspx">Martin Fabian​</a>, professor i automation vid institutionen för elektroteknik på Chalmers,</div> <div><a href="mailto:%20fabian@chalmers.se">fabian@chalmers.se</a></div></div>Tue, 04 Jun 2019 12:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Appen-som-sjalv-larmar-vid-en-mc-olycka.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Appen-som-sjalv-larmar-vid-en-mc-olycka.aspxAppen som själv larmar vid en mc-olycka<p><b>​På svenska vägar testas just nu ett nytt sätt att larma vid motorcykelolyckor. Tack vare en algoritm utvecklad på Chalmers kan information från sensorerna i mc-förarens egen mobiltelefon användas för att identifiera att en olycka inträffat och automatiskt kalla på hjälp via SOS Alarm.​</b></p>​​<span style="background-color:initial">Motorcykelförare är jämförelsevis utsatta och oskyddade i trafiken. Varje år skadas omkring 250 mc-förare allvarligt i Sverige enligt statistik från Transportstyrelsen. Trenden är ökande – 2018 omkom 47 motorcyklister, vilket är den högsta noteringen på tio år.</span><div><br /></div> <div>​– Inträffar en singelolycka och föraren hamnar medvetslös i diket kan det gå lång tid innan någon lägger märke till vad som hänt, säger Chalmersforskaren Stefan Candefjord, själv mc-förare och en av upphovsmännen till algoritmen som nu används i ett pilotprojekt hos SOS Alarm.<br /><span style="background-color:initial"></span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Appen%20som%20själv%20larmar%20vid%20en%20mc-olycka/Stefan_och_BAS_500px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><em><br /></em></div> <div><em>Forskarna Stefan Candefjord och Bengt Arne Sjöqvist har utvecklat algoritmen, som gör det möjligt att automatiskt via en app i mobiltelefonen larma SOS Alarm vid en motorcykelolycka. Tekniken med sensorlarm skulle även kunna användas för andra oskyddade trafikanter så som ryttare och fyrhjulingsförare. </em></div> <div><br /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Snabb och säker hjälp för oskyddade trafikanter</strong></div> <div>Stefan Candefjord och Bengt Arne Sjöqvist, som båda forskar vid Chalmers institution för elektroteknik, är aktiva inom området prehospital e-hälsa/Digital Health. Forskningen handlar om att utveckla smarta IT-lösningar för att ge vårdbehövande rätt omhändertagande och snabb behandling redan innan patienten förs till sjukhus. I det här fallet gäller det att snabbt kunna konstatera att en olycka inträffat för att larma ut rätt blåljusresurser för att minimera skador och dödsfall.</div> <div><br /></div> <div>– Vår utgångspunkt var att utveckla en funktion som liknar eCall, som moderna bilar idag är utrustade med, fast istället riktad till oskyddade trafikanter, säger Bengt Arne Sjöqvist. Finessen med en mobilapp är bland annat att den är betydligt enklare att distribuera till användarna än en specialdesignad hårdvara skulle vara – en smartphone finns ju redan i så gott som varje persons ficka.</div> <div><br /></div> <div>Inledningsvis var den tänkta målgruppen ensamutövare så som cyklister, ryttare och fyrhjulingsförare. 2017 fick forskarna så kontakt med en grupp masterstudenter via Chalmers Ventures, som nappade på idén. Företaget Detecht bildades med inriktning mot mc-förare – en homogen målgrupp med likartade intressen och högt säkerhetsmedvetande, som appen kan tillgodose.</div> <div><br /></div> <div>– Vi båda och Detecht kompletterar varandra väl. De är kunniga på området och drivande för affärsmodellen, medan vi kan koncentrera oss på själva forskningsdelen i projektet, säger Stefan, som även har en post i bolagets styrelse och kommer att fortsätta bidra i utvecklingsarbetet för att förbättra algoritmens funktioner.</div> <div><br /></div> <div>Bengt Arne arbetar å sin sida, inom ramen för ”Prehospital ICT Arena”, med ett relaterat forskningsprojekt, TEAPaN (Traffic Event Assessment, Prioritizing and Notification). Syftet är att etablera en IT-struktur som på ett samordnat sätt ska kunna koppla samman olika eCall-lösningar, där mc-appen är ett av flera exempel, med samhällets blåljusresurser så att de prioriteras rätt och insatsen optimeras utifrån vad som faktiskt har hänt.</div> <div><br /></div> <div>Vid sidan av säkerhetsaspekten erbjuder appen också användarna sociala funktioner som möjligheter att dela rutter, bilder och statistik med andra mc-förare. Något som förhoppningsvis gör appen ännu mer intressant för motorcyklister. Enbart i Sverige finns mer än 300 000 registrerade motorcyklar och även internationellt är intresset mycket stort, så marknaden bedöms vara betydande.</div> <div><br /></div> <div><strong>Testas av SOS Alarm och 15 000 mc-förare</strong></div> <div>Under tre månader, till och med maj med möjlighet till förlängning, testas appen i ett pilotprojekt hos SOS Alarm.</div> <div><br /></div> <div>– SOS Alarm brukar vara restriktiva med att ta in nya funktioner, så därför är det glädjande att de välkomnar tekniken och vill utvärdera hur sensorstyrd alarmering kan bli ett hjälpmedel i deras arbete, säger Bengt Arne. </div> <div><br /></div> <div>Det har heller inte varit svårt att rekrytera mc-förare som vill testa.</div> <div><br /></div> <div>– Testresultaten för april månad visar att de cirka 15 000 motorcyklisterna som ingår i projektet totalt har kört 120 000 kilometer, motsvarande tre varv runt jordklotet. En enda lindrig olycka har inträffat under körningen. Kraschen detekterades på rätt sätt, larmet utlöstes planenligt och SOS-operatören skickade helt korrekt räddningsenheter till olycksplatsen, säger Stefan.</div> <div><br /></div> <div>– Falsklarmsfrekvensen har varit låg, bara en gång har larmet löst ut omotiverat. En möjlig orsak är att föraren eventuellt hade telefonen liggande löst under åkturen, vilket kan ha påverkat datan som appen registrerade och därför felaktigt tolkats som att motorcykeln välte under färd. Vi kommer att analysera alla sådana här händelser för att se vilka ytterligare förbättringar av algoritmen som kan göras.</div> <div><br /></div> <div>Planer finns även på att framöver bygga in funktioner baserade på artificiell intelligens för att förhöja mc-upplevelsen. Exempelvis kan appen då rekommendera körvägar, fikastopp och rutter baserade på förarens tidigare val och preferenser.</div> <div><br /></div> <div>Ur ett samhällsperspektiv är det ändå möjligheten att rädda liv som är den avgörande faktorn. Tiden som går från det att en olycka inträffar till dess att de drabbade får hjälp kan vara direkt avgörande för utgången. Förutom att ge ökad säkerhet för föraren är appen också en trygghet för familj och vänner, som snabbt kan få besked om olyckan skulle vara framme.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Appen%20som%20själv%20larmar%20vid%20en%20mc-olycka/5-Mockups-midle-min_750px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Så fungerar appen</strong></p> <div>Mobiltelefonens inbyggda sensorer registrerar hastighet, g-kraft och rotation. Informationen från körningen analyseras med hjälp av en algoritm som identifierar körbeteenden som tyder på att föraren inte längre har kontroll över motorcykeln. Om larmet aktiveras omotiverat har föraren 60 sekunder på sig att avblåsa larmet, i annat fall går ett larmmeddelande automatiskt till SOS Alarm med positionsangivelse. Larmoperatören söker då först telefonkontakt med föraren. Är föraren i behov av hjälp, alternativt inte kontaktbar, larmas räddningsenheter ut till den aktuella platsen.<br /><span style="background-color:initial">I princip vilken smartphone som helst kan användas, det enda som krävs är att föraren laddat ner och aktiverat appen ”Detecht – din motorcykelapp”. Det är fritt fram för alla intresserade att delta som testförare.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Yvonne Jonsson</span></div> <div><span style="background-color:initial">Foto: Detecht och Yvonne Jonsson (portträttfotot)</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.detecht.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Detecht – Automatic Crash Detection for Motorcyclists​</a><br /></span></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.sosalarm.se/pilotprojekt-sensorlarm-mc/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer på hemsidan för SOS Alarm: Pilotprojekt för sensorlarm vid mc-olyckor​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta</h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/stefan-candefjord.aspx">Stefan Candefjord​</a>, forskarassistent i forskargruppen Biomedicinsk elektromagnetik, institutionen för elektroteknik på Chalmers, </span><span style="background-color:initial"><a href="mailto:%20stefan.candefjord@chalmers.se">stefan.candefjor</a></span><span style="background-color:initial"><a href="mailto:%20stefan.candefjord@chalmers.se">d@chalmers.se</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bengt-arne-sjoqvist.aspx">Bengt Arne Sjöqvist</a>, docent och före detta ’Professor of Practice’ i forskargruppen Medicinska signaler och system, institutionen för elektroteknik på Chalmers, <a href="mailto:%20bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se">bengt.arne.sjoqvist@chalmers.se</a>, samt programansvarig för <a href="https://picta.lindholmen.se/" target="_blank">Prehospital ICT Arena (PICTA) på Lindholmen Science Park</a></div> <div><br /></div></span></div></div>Thu, 16 May 2019 12:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Microwave-Road-stipendiet-till-fyra-chalmerister.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Microwave-Road-stipendiet-till-fyra-chalmerister.aspxMicrowave Road-stipendiet till fyra chalmerister<p><b>​Martin Anderberg, Rikard Reinhagen, ​Lowisa Hanning och Frida Strömbeck​ belönas med branschorganisationen Microwave Roads stipendium 2018 för sina examensarbeten.</b></p><div><span style="background-color:initial">De tog emot sina utmärkelser ur Microwave Roads ordförande Johan Carlerts hand i samband med en ceremoni den 8 maj.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Microwave Road-stipendiet består av 10 000 kronor samt ett diplom, och går till det bästa examensarbetet inom antenn- och mikrovågsteknik. Det delades i år ut för sjätte gången.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Hans Hjelmgren</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs de prisvinnande examensarbetena (pdf) &gt;&gt;&gt;</h3> <div><div>Martin Anderberg, <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/255903/255903.pdf">Design of a 183 GHz Subharmonic Mixer Using Membrane Integrated GaAs Schottky Diode Technology</a></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Lowisa Hanning, <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/255564/255564.pdf">Pulse Shaping of Radar Transmitters Compensation of Memory Effects through Digital Pre-distortion</a></span></div> <div><br /></div> <div>Rikard Reinhagen, <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/255522/255522.pdf">The technical feasibility of providing passenger Wi-Fi with 60 GHz WiGig networks on board trains</a></div> <div><br /></div> <div>Frida Strömbeck, <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/254956/254956.pdf">Energy Efficient High Data Rate RF-DAC based PAM Modulator – A MMIC solution using an InP-based DHBT-process at Millimeterwave Band​</a></div></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om stipendiet &gt;&gt;&gt;</h3> <div><a href="http://www.microwaveroad.se/microwave-road-stipendiet.html" target="_blank" title="Länk till Microwave Road.">www.microwaveroad.se/microwave-road-stipendiet.html​</a></div>Tue, 14 May 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Smartare-laddning-nyckeln-till-elektromobilitet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Smartare-laddning-nyckeln-till-elektromobilitet.aspxSmartare laddning nyckeln till elektromobilitet<p><b>För att elektriska fordon ska kunna slå igenom storskaligt krävs smarta laddningslösningar. Utveckling pågår av digitala system som i realtid ska kunna styra och fördela ut tillgänglig elektrisk effekt, exempelvis beroende på hur mycket varje förare är beredd att betala och hur snabbt bilen behöver vara fulladdad för avfärd.​</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Smartare%20laddning%20nyckeln%20till%20elektromobilitet/Lang_Tong2_300px.jpg" alt="Lang Tong" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Under nio månader har Chalmers fått förstärkning av professor Lang Tong från Cornell University, USA. En av hans uppgifter som gästprofessor är att bidra till Chalmers forskning inom elkraftområdet, främst digitalisering med inriktning mot infrastruktur för laddning av elbilar i stor skala.<span style="background-color:initial"><br /></span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Eftersom jag är intresserad av forskning om elektromobilitet är Chalmers ett eftertraktat lärosäte att besöka, säger Lang Tong. Här finns nära samarbeten med industrin, och forskningen fokuserar ofta på olika tillämpningar för elektrifierade fordon, vilket intresserar mig. I gengäld hoppas jag kunna bidra med mina kunskaper om hur artificiell intelligens och data science kan användas inom elkraftteknik och energisystem.</span><div><br /></div> <div>Lang Tong tilldelades 2018 den prestigefyllda utmärkelsen Fulbright Distinguished Chair i alternativ energiteknik. Hans besök på Chalmers finansieras av Fulbright Scholar Program, en organisation som främjar utbyte mellan USA och Sverige med stöd från båda ländernas regeringar.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Utvecklar smart laddning för elfordon</h5> <div>Han är engagerad i ett forskningsprojekt på Institutionen för elektroteknik som syftar till att utveckla teknik och mjukvara för smart laddning av elektriska fordon.</div> <div><br /></div> <div>– Om 12-14 år bedöms andelen elbilar ha ökat till omkring tio procent av den totala fordonsflottan, säger Lang Tong. Infrastrukturen för att ladda fordonen måste till dess ha byggts ut så att den är tillräckligt robust för att klara det ökande behovet. I annat fall riskerar bristen på infrastruktur att hämma utvecklingen.</div> <div><br /></div> <div>Vad skulle hända om tusentals bilförare i Göteborg samtidigt skulle plugga in sina elfordon för laddning när de kommer hem från jobbet?</div> <div><br /></div> <div>– Det skulle i varje fall inte gå att ladda alla dessa fordon samtidigt, påpekar Lang Tong. Det lokala elnätet skulle bli överbelastat; effektbehovet skulle vara för stort.</div> <div><br /></div> <div>Lösningen ligger istället i att införa digitala system som i realtid styr och fördelar ut tillgänglig elektrisk effekt beroende på behovet.</div> <div><br /></div> <div>– För att matcha tillgång och efterfrågan mot varandra krävs att smarta system utvecklas. Systemen behöver vara så smarta att de även tar hänsyn till faktorer som hur mycket varje förare är beredd att betala och hur snabbt fordonen härnäst behöver vara fulladdade för avfärd. </div> <div><br /></div> <div>Vid de tillfällen när elnätet blir hårt belastat av högprioriterade elektriska komponenter skulle laddningen av vissa elfordon då kunna skjutas upp till en senare tidpunkt. Eller så skulle lagrad energi i bilbatterierna till och med kunna användas som en förstärkning eller backup för elnätet.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Digitaliseringens möjligheter</h5> <div>– Jag är mycket glad för den hjälp Lang Tong ger oss att se möjligheterna och utveckla användningen av data science och artificiell intelligens i vår forskning och i utbildningen av framtidens elkraftingenjörer, säger Jörgen Blennow, avdelningschef för Elkraftteknik. Digitaliseringen kommer att göra sitt inträde inom allt fler områden, och det är viktigt att fullt ut förstå vilka möjligheter det innebär när det gäller tillförlitlighet, styrbarhet och optimering av elkraftsystem.</div> <div><br /></div> <div>Under sin vistelse på Chalmers kommer professor Lang Tong även att undervisa doktorander i maskininlärning och artificiell intelligens för elkraftsystem.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Hållbarhet i framtidens kraftsystem</h5> <div>– I Skandinavien upplever jag att det finns ett starkt miljöengagemang emot användningen av fossila bränslen, vilket i sin tur underlättar utvecklingen mot mer hållbara lösningar för uppvärmning, elproduktion och transporter, säger Lang Tong. Men för att ett elektrifierat transportsystem ska kunna växa fram i stor skala behövs även långsiktiga politiska ställningstaganden och styrmedel, vid sidan av uppbyggnaden av laddningsinfrastrukturen.</div> <div><br /></div> <div>– Det nuvarande elkraftsystemet genomgår en omställning, fortsätter han. Jag anser att utvecklingen drivs framåt av två teknikområden som kräver insatser från dagens forskare. Å ena sidan utvecklingen av elektromobilitet. Och å andra sidan behovet av ett utökat system för solenergi i kombination med batterier som kan lagra energin. En förändrad uppbyggnad av kraftsystemet skulle göra det möjligt för människor att producera sin egen el i liten skala och att spara överskottselen till senare behov.</div> <div><br /></div> <div>Om elen inte nödvändigtvis behöver produceras samtidigt som den konsumeras, för att bevara balansen i elnätet, skapas förutsättningar för fler producenter att ta klivet in i systemet, samtidigt som en högre andel förnybara energikällor också kan introduceras.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Gästar tillsammans</h5> <div>Professor Lang Tong och hans fru, professor Qing Zhao, som båda är från Cornell University, har följts åt till Sverige och Chalmers. Båda är för närvarande gästande professorer på Institutionen för elektroteknik,<a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Jubileumsprofessorn-som-skalar-av-komplexiteten.aspx"><span><span>Qing</span><span> Zhao</span>​</span><span> i rollen som en av Chalmers jubileumsprofessorer 2019</span>​</a><span>.​</span> </div> <div><br /></div> <div>– Ja, man kan verkligen säga att detta var ett bra tillfälle för oss båda att komma till Chalmers och Göteborg. Vi tycker mycket om staden, inte minst att gå och handla färskvaror på den lokala matmarknaden.</div> <div><br /></div> <div>Innan Lang Tong lämnar Sverige vill han gärna passa på att besöka fler landsdelar. Under vintern reste han med familj och vänner till Lappland för att uppleva klimatet och kulturen i norr.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Yvonne Jonsson</div> <div>​<br /></div> <div><a href="https://www.cies.org/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om stipendieprogrammet Fulbright Scholar Program, på engelska​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta</strong></div> <div><a href="https://people.ece.cornell.edu/ltong/" target="_blank">Lang Tong</a>, gästprofessor från <span style="background-color:initial">Cornell University, USA </span></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/jorgen-blennow.aspx">Jörgen Blennow​</a>, avdelningschef Elkraftteknik, institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> </div> ​Tue, 16 Apr 2019 07:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mot-pionjarerna-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Mot-pionjarerna-.aspxMöt pionjärerna som öppnat en ny värld av ljud<p><b>​För 40 år sedan fick Mona Andersson i Göteborg chansen till ett nytt hörande liv. Hon blev en av tre patienter som då fick en alldeles ny sorts hörapparat, förankrad med en titanskruv i skallbenet, vilket var startpunkten för ett unikt samarbete mellan Chalmers och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Idag har närmare 300 000 människor världen över fått bättre livskvalitet tack vare sådana benförankrade hörapparater.</b></p>​<span style="background-color:initial">De känner varandra väl, patienten Mona Andersson, öronläkaren Anders Tjellström och Bo Håkansson, professor i medicinsk teknik. Under ett antal år, i slutet av 70-talet och början av 80-talet, hade de tät kontakt med varandra. Såväl Mona som Anders har hunnit bli pigga seniorer över 80 år, medan Bo fortfarande är yrkesverksam. Nu möts de tre igen för att dela med sig av minnen och berättelser om hur den benförankrade hörapparaten BAHA, Bone Anchored Hearing Aid, gick från prototyp till världssuccé.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– I de här korridorerna på Chalmers sprang jag titt som tätt, efter att jag gjort min operation, för att Bosse och hans medhjälpare skulle kunna utveckla själva hörapparaten och sedan ställa in den ordentligt, säger Mona som idag är den enda av de ursprungliga patienterna som ännu är i livet. Jag tyckte att det alltid var så roligt att komma hit och upptäcka nya ljud som jag kunde höra.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Titanskruv som förankring</h5> <div><span style="background-color:initial">Operationen, då Mona fick en titanskruv fäst i skallbenet bakom örat, utfördes av docent Anders Tjellström på Sahlgrenskas öronklinik. Året var 1977 och tekniken var ny och spännande.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Pionjärerna%20som%20öppnat%20en%20ny%20värld%20av%20ljud/Anders_Tjellstrom_250px.jpg" alt="Anders Tjellström" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;height:235px;background-color:initial;width:175px" /></div> <div><span style="background-color:initial">– Professor Per-Ingvar Brånemark hade några år tidigare utvecklat metoden som bygger på osseointegration och gör det möjligt att permanent förankra implantat i skelettet genom benvävnadens förmåga att växa samman med metallen titan. Först gjordes detta med titanskruvar i käkbenet, och när han sedan ville gå vidare och överföra metoden från tänder till hörapparater kom jag som öronläkare in i bilden, berättar Anders.</span></div> <div><br /></div> <div>– Operationen är okomplicerad, fortsätter han. En cirka 4 millimeter lång titanskruv sätts in i skallbenet för att fungera som ett ankare där en hörapparat sedan fästs. Blir patienten av någon anledning inte nöjd kan man lätt plocka bort skruven, eller ersätta den med en ny, utan några bestående men.</div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Pionjärerna%20som%20öppnat%20en%20ny%20värld%20av%20ljud/Mona_Andersson_250px.jpg" alt="Mona Andersson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></div> <div><div>– Jag tvekade aldrig att bli första patienten ut, säger Mona. Jag ville ju kunna höra! Ända sedan jag var tonåring hade jag kämpat med hopplösa och klumpiga hörapparater som inte riktigt kunde hjälpa mig.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Leder ljud genom ben istället för luft</h5> <div>Mona fick sin hörselnedsättning i början av 1940-talet efter att som fyraåring legat sjuk i scharlakansfeber med efterföljande öroninfektion. På den tiden fanns ännu inte möjligheten att behandla infektioner med penicillin.</div> <div><br /></div> <div>– Benförankrade hörapparater passar patienter som har någon form av mekanisk hörselskada orsakad exempelvis av kronisk öroninflammation, bensjukdom eller medfödd missbildning, förklarar Anders. Patienternas hörselsnäcka fungerar då som den ska, men problemet sitter i mellanörat, där de små hörselbenen – hammaren, städet och stigbygeln – inte förmedlar ljudvibrationerna från trumhinnan vidare. </div> <div>Hörapparaten utnyttjar skallbenets förmåga att leda vibrationer i kroppen genom att ljudet går en alternativ väg till innerörat, via ben istället för luft.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Kompakt och funktionell</h5> <div>​Som ung doktorand på Chalmers i slutet av 1970-talet blev Bo Håkansson inkopplad på projektet. Nu </div> <div>behövde läkarna på Sahlgrenska hjälp av ingenjörskonsten. Hans uppgift blev att konstruera den första </div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Pionjärerna%20som%20öppnat%20en%20ny%20värld%20av%20ljud/BoHakansson_250px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bo Håkansson" style="margin:5px;height:235px;width:175px" /><span style="background-color:initial"></span><span></span><div>prototypen till en benförankrad hörapparat som kunde fästas på patientens titanskruv. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– En av utmaningarna var att få alla nödvändiga funktioner att rymmas och fungera inom ett och samma skal, som dessutom inte fick vara större än att det gi</span><span style="background-color:initial">ck att placera bakom örat på patienten, berättar Bo och visar några exempel på tidigare varianter av hörapparater, där elektroniken var en separat, trådbunden enhet som patienten fick bära i fickan eller runt halsen. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Omkring tre år efter Monas första operation var Bo så pass klar med sitt arbete att hon kunde få sin första benledningshörapparat.</div> <div><br /></div> <div>– Det var en underbar känsla, säger Mona. Det är 40 år sedan men jag minns hur min värld växte när jag kunde uppfatta små ljud i vardagen, som en fluga som surrar i ett fönster eller isbitar som klirrar i ett glas. Tack vare BAHA har jag obehindrat kunna leva ett hörande liv, samtidigt som apparaten var liten och enkel att använda.</div> <div><br /></div> <div>– När jag var klar med min doktorsavhandling 1984 hade vi kommit upp i ett antal av omkring 50 patienter som använde tekniken. Ibland ringde någon av dem och behövde snabb hjälp med hörapparaten som krånglade. Då fick man rycka ut och fixa problemet, inte minst viktigt om det var fredag och en date var inbokad för kvällen, då patienten förstås både ville höra bra och se bra ut, säger Bo och ler åt minnet.</div> <div><br /></div> <div><table cellspacing="0" width="100%" class="chalmersTable-default" style="font-size:1em"><tbody><tr class="chalmersTableHeaderRow-default"><th class="chalmersTableHeaderFirstCol-default" rowspan="1" colspan="1">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Pionjärerna%20som%20öppnat%20en%20ny%20värld%20av%20ljud/Mona-och-Bo_400px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;font-weight:300" /><br />​<em style="color:rgb(33, 33, 33);font-weight:300">B</em><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-weight:300;background-color:initial"><em>ilden är tagen i slutet av 1970-talet i hörsellabbet på Chalmers, där Mona Andersson får hjälp av Bo Håkansson att ställa in den nya hörapparaten, som fästs på den benförankrade titanskruven som hon fått inopererad bakom örat.</em></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-weight:300;background-color:initial"><em>​​ <br />Foto: arkivmaterial från Chalmers</em></span><br /></th> <th class="chalmersTableHeaderLastCol-default" rowspan="1" colspan="1">​</th></tr></tbody></table> <p class="chalmersElement-P"><br /></p></div> <div><span style="font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Lång väg mot världssuccé</span><br /></div> <div>Tack vare de noggranna vetenskapliga studier som Bo och hans doktorander efter hand utförde kring benledningshörsel byggdes viktig kunskap upp, som inte bara kunde bevisa att BAHA fungerar utan också besvara frågor om varför och hur. Detta kom att bli mycket värdefullt i den långa process som nu följde för att få tekniken etablerad och tillgänglig på marknaden.</div> <div><br /></div> <div>– Inledningsvis var det många i forskarvärlden och inom industrin som tvivlade på tekniken och vi fick flera gånger rådet att satsa på något annat, säger Bo. Men vi visste att vi hade en bra idé och så småningom lyckades vi få acceptans för den. Ett viktigt steg på vägen var godkännandet från USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet. Totalt tog det 15 år innan sjukvården började ta in hörapparater som bygger på benledning i sitt ordinarie sortiment.</div> <div><br /></div> <div>Idag är BAHA den etablerade behandlingsmetoden världen över för patienter som har hörselproblem på grund av ledningshinder. Det totala antalet människor som har blivit hjälpta har passerat 300 000 och ökar alltjämt. Göteborg har kommit att bli något av ett centrum för företag med verksamhet inom sådana hörselprodukter. Här finns idag världsledande företag som Cochlear Bone Anchored Solutions i Mölnlycke och Oticon Medical i Askim. </div> <div><br /></div> <div>Vad är det då som gjort arbetet med BAHA så framgångsrikt?</div> <div>– Först och främst att vi jobbade tvärvetenskapligt och hade förmåga att kombinera forskning med entreprenörskap, säger Bo. Under årens lopp har ett gott samarbete vuxit fram mellan sjukvård, akademi och industri.</div> <div><br /></div> <div>– Ja, och viktigt var också att avstånden var korta mellan oss, både geografiskt och samarbetsmässigt, fortsätter Anders. Vi förenade våra specialområden och hade samtidigt väldigt trevligt medan vi jobbade!</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Grund för nya produkter och behandlingar</h5> <div>Kunskaperna som byggts upp under årens lopp har också kommit till nytta för att utveckla medicinska produkter, diagnosticering och behandlingsformer inom närliggande områden.</div> <div><br /></div> <div>I slutet av nittiotalet började Bo Håkansson fundera på hur BAHA-hörapparaten skulle kunna vidareutvecklas för att bli mindre och enklare. Lösningen blev ett implantat, Bone Conduction Implant (BCI), som helt och hållet ligger under huden, mot skallbenet bakom örat. En tunn utvändig ljudmottagare fästs sedan enkelt med en magnet mot stället där implantatet finns. Därmed behövs ingen öppning i huden för någon titanskruv, som BAHA-tekniken bygger på och som kan orsakar hudproblem för vissa patienter. I en klinisk studie som inleddes 2012 använder idag totalt 16 patienter denna vidareutvecklade variant av hörapparaten, och erfarenheterna är mycket goda.</div> <div><br /></div> <div>Ett nytt lovande forskningsområde är<a href="/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-metod-ger-battre-diagnos-for-yrsel.aspx"> yrseldiagnostik​</a>. Bo och hans kollegor har tagit fram utrustning som bygger på benledningsteknik för att ställa träffsäkrare diagnoser på ett sätt som också är skonsammare för patienten. Användningsområdet bedöms kunna bli stort eftersom yrsel och problem med balansen drabbar omkring hälften av alla över 65 år.</div> <div><br /></div> <div>Såväl Bo Håkansson som Anders Tjellström har fått flera prestigefulla utmärkelser för sina insatser. Bo fick exempelvis motta ett av de allra främsta priserna som täcker alla discipliner inom medicinsk teknik, <a href="http://2016.ifmbe.org/announcements/awards/" target="_blank">Otto Schmitt Award 2018</a>, ett stort internationellt erkännande att få inom den medicintekniska världen. Anders promoverades 2009 till <a href="/sv/om-chalmers/akademiska-hogtider/promotion/hedersdoktorer/Sidor/anders-tjellstrom.aspx">hedersdoktor vid Chalmers ​</a>för sin framstående forskning kring skallbensförankrade implantat, och för sina stora insatser för tvärvetenskaplig samverkan mellan medicin, teknik och företag.</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Fortfarande framtiden för sig efter 40 år</h5> <div>Idag har Mona två BAHA-hörapparater, en bakom varje öra dolda under hårlockarna. Under årens lopp har hon använt samtliga åtta olika generationer som finns av hörapparaten – från Bo Håkanssons första prototyp till mer avancerade modeller med inbyggda funktioner som exempelvis dämpning av omgivande buller. </div> <div>Att BAHA-tekniken fortfarande har framtiden för sig är både Anders och Bo överens om.</div> <div><br /></div> <div>– Den här typen av hörapparater har kommit för att stanna, säger Bo. För de patienter med skadat mellanöra som behöver kraftfulla hörselhjälpmedel är BAHA oslagbar. </div> <div><br /></div> <div>Kaffet är urdrucket och samtalet går mot sitt slut. Innan de tre pionjärerna skiljs åt byter de mobilnummer med varandra. De vill ju enkelt kunna höras av framöver också, inte minst för gammal vänskaps skull.</div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson</div> <div>Foto: Yvonne Jonsson (gruppbild samt bilder på Mona Andersson och Anders Tjellström)<br />Johan Bodell (bild på Bo Håkansson)</div> <div><br /></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Vad är BAHA och hur fungerar benförankrade hörapparater?</h5> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Pionjärerna%20som%20öppnat%20en%20ny%20värld%20av%20ljud/BAHA_350px.jpg" alt="BAHA" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></div> <div><span style="background-color:initial">BAHA, Bone Anchored Hearing Aid, har blivit den etablerade behandlingsmetoden för patienter där problem i mellanörat hindrar normal hörsel. Benförankrade hörapparater använder kroppens naturliga förmåga att leda ljud genom benvävnad. Till skillnad mot vanliga hörapparater som förstärker ljud, leder ett benförankrat hörselimplantat ljudet förbi den skadade delen av örat, till hörselsnäckan i innerörat.</span><br /></div> <div>Via en titanskruv förankrad i skallbenet, som läkt fast genom så kallad osseointegration, kan ljudvibrationer från hörapparaten ledas till innerörat och ge personer med hörselnedsättning en helt naturlig ljudupplevelse. <br /><em>Illustration: Oticon Medical</em><br /></div></div> <div>​<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/bo-hakansson.aspx">Bo Håkansson​​</a>, professor på institutionen för elektroteknik vid Chalmers, 031-772 18 07, <a href="mailto:%20boh@chalmers.se">boh@chalmers.se</a></div></div> </div> ​​​Wed, 03 Apr 2019 09:45:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pa-Camp-Vera-kom-fordomarna-på-skam.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Pa-Camp-Vera-kom-fordomarna-p%C3%A5-skam.aspxCamp Vera gav mersmak för teknik<p><b>​Robotar, ledande bananer och en hel massa skratt. Helgen 16 till 17 mars samlades hundra tjejer på premiären av Camp Vera för att testa olika former av teknik.– Jag har alltid tänkt att jag vill jobba med teknik och nu vet jag precis vad jag vill läsa – teknisk design, säger Sandra Thun från Eskilstuna.</b></p>​<span style="background-color:initial">Solen sken och Göteborg visade sig från sin vackra sida när de hundra deltagarna från hela landet letade sig in i Chalmers kårhus för premiären av Chalmers tjejsatsning Camp Vera. Samtliga hade vunnit sin plats genom en quiztävling där de också hade fått kläcka en idé till en egen app.</span><p class="MsoNormal"></p> <p class="MsoNormal">– Jag blev jättechockad att jag kom med och glad att få chans att träffa fler tjejer med samma intresse. Jag tror att det är superbra med sådana här tillfällen som kan uppmuntra och öppna upp för fler tjejer att vilja jobba med teknik, säger Johanna Wagner från Kungsbacka.</p> <p class="MsoNormal"><strong>Kompetens som behövs i framtiden</strong></p> <p class="MsoNormal">Förhoppningen med en tjejhelg är att väcka nyfikenhet och intresse för elektro-, data- och informationsteknik samt automation och mekatronik med önskan att öka antalet kvinnliga sökanden, jämna ut könsfördelningen i en mansdominerad bransch och säkra kompetensförsörjningen till ett samhälle som går alltmer mot en automatiserad och it-driven framtid. Inspirationen till Camp Vera är hämtad från det norska universitetet NTNU:s tjejsatsning som både har ökat antalet kvinnliga studenter och minskat avhoppen bland både killar och tjejer.</p> <p class="MsoNormal">– Jag vill jobba med något kreativt och är intresserad av både teknik och design. Så jag vill hitta hur jag kan kombinera kreativt och design med teknik och AI, säger Linn Österlund som hade kommit ända från Umeå.</p> <p class="MsoNormal"><strong>Fick en annan bild av teknik</strong></p> <p class="MsoNormal">På Camp Vera-schemat stod bland annat programmering av en robot och Makey-makey, inspirationsföreläsningar och mingel med företag i branschen. Och visst var det flera som fick sina fördomar motbevisade.</p> <p class="MsoNormal">– Jag sökte mest för att det var en kul grej, men min bild av teknik, it och data har verkligen förändrats efter den här helgen. Det här är absolut något för mig! säger Shahad Abdalla från Stockholm. </p> <p class="MsoNormal"><br /></p> <p class="MsoNormal"><strong>Text:</strong> Helena Österling af Wåhlberg<br /> <strong>Foto/film:</strong> Johan Bodell​</p>Thu, 21 Mar 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-forestandare-for-Swedish-Electromobility-Centre.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Ny-forestandare-for-Swedish-Electromobility-Centre.aspxNy föreståndare för Swedish Electromobility Centre<p><b>​Linda Olofsson har utsetts till ny föreståndare för Swedish Electromobility Centre, det nationella centret för forskning och utveckling av el- och hybridfordon samt laddinfrastruktur. ​​​</b></p>​<span style="background-color:initial">– Elektromobilitet är en viktig del i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Jag ser fram emot att bidra till utvecklingen av hållbara transportlösningar genom samordning av arbetet mellan industri och forskare, säger Linda Olofsson, som tillträder sin nya tjänst den 29 april och inledningsvis fokuserar på förberedelserna inför centrets fjärde etapp.</span><div><br /></div> <div>– Jag är mycket glad att vi lyckats rekrytera Linda Olofsson som föreståndare för Swedish Electromobility Centre, säger Anders Karlström, prefekt för Elektroteknik på Chalmers där det nationella centret har sin hemvist. Hon har en gedigen teknisk bakgrund och erfarenheter som kommer att vara värdefulla i centrets fortsatta utvecklingsresa. Det är glädjande att tjänsten lockade så många kvalificerade sökande.</div> <div><br /></div> <div>Linda Olofsson kommer närmast från RISE, där hon haft en tjänst som gruppchef inom områdena produkt- och produktionsutveckling, big data, digital transformering och innovationsledning. Linda har en doktorsexamen i teknisk fysik från Chalmers 2003. Hon har varit yrkesverksam inom såväl startup-företag som i flera olika befattningar inom RISE-koncernen, där hon arbetat med forsknings- och utvecklingsfrågor i ledande befattningar.</div> <div><br /></div> <div>– Jag har erfarenhet av att utveckla forsknings- och utvecklingsverksamheter från mina olika roller inom RISE, säger Linda Olofsson. Det har varit en stor del av mitt arbete att samordna industriparter och forskare för att tillsammans hitta lösningar på komplexa tekniska utmaningar. Som person är jag positiv med stark drivkraft framåt och har lätt att engagera min omgivning. Jag tror att mina professionella erfarenheter, tillsammans med mina personliga egenskaper, gör att jag kan bidra på ett mycket bra sätt till utvecklingen av Swedish Electromobility Center och skapa förutsättningar för den nödvändiga utvecklingen av framtidens hållbara transporter.</div> <div><br /></div> <div>Swedish Electromobility Centre förenar svensk expertis inom e-mobilitet och är en nod för samverkan mellan akademi, industri och samhälle. Centret närmar sig nu slutet av sin tredje etapp och är för närvarande på väg att ansöka till Energimyndigheten om att gå in i en fjärde etapp sommaren 2019.</div> <div><br /></div> <div>– Intresset för elektromobilitet och efterfrågan på kunskap inom området växer starkt, såväl inom industrin och akademin som i samhället i stort, konstaterar Anders Karlström. Centret är väl positionerat för att skapa synergieffekter för sina parter och har förutsättningar att driva ett ökande antal forskningsprojekt.</div> <div><br /></div> <div>– Jag vill också passa på att tacka Elna Holmberg som varit centrets föreståndare sedan 2012, säger Anders Karlström. Hon har på ett mycket förtjänstfullt sätt drivit utvecklingen av Swedish Electromobility Centre. Jag önskar Elna all lycka till med sina nya utmaningar.</div> <div><br /></div> <a href="http://emobilitycentre.se/" target="_blank"><div><div>Mer om Swedish Electromobility Centre</div></div> ​</a><span style="background-color:initial">Swedish Electromobility Centre grundades av Energimyndigheten 2007 i partnerskap med svensk bilindustri och akademi. Parter är AB Volvo, Autoliv Development AB, BorgWarner Sweden AB, CEVT, Chalmers tekniska högskola, Energimyndigheten, KTH Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet, Mariestads kommun, RISE, Scania CV AB, Uppsala universitet, Vattenfall och Volvo Car Corporation.</span><div><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Yvonne Jonsson<br />Foto: privat</div>Thu, 07 Mar 2019 09:15:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Jubileumsprofessorn-som-skalar-av-komplexiteten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/Jubileumsprofessorn-som-skalar-av-komplexiteten.aspxJubileumsprofessorn som skalar av komplexiteten<p><b>​Det enkla är ofta det svåra. För Qing Zhao, jubileumsprofessor på Chalmers, är förståelsen av ett forskningsproblem avgörande. Att lösa problemet är inte tillräckligt för henne – hon vill skapa förståelse och därigenom finna den enkla och därmed bästa lösningen.</b></p>​<span style="background-color:initial">Professor Qing Zhao från Cornell University, USA, är en av fyra jubileumsprofessorer på Chalmers 2019. Institutionen för elektroteknik står värd för det årslånga besöket. Hennes expertkunskaper kommer bland annat till nytta för Chalmers i ett projekt tillsammans med Volvo Cars och Ericsson, som drivs via Västra Götalandsregionen, där syftet är att studera hur maskininlärning kan användas för att öka trafiksäkerheten (MoRE2020).</span><div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– För mig är det väldigt spännande att forska tillsammans med industrin, säger Qing Zhao. Mitt arbete är annars till största delen teoretiskt och fokuserat på grundläggande forskningsområden. Nu får jag ta ett steg vidare och utforska hur teorier och algoritmer från min forskning kan användas för att lösa faktiska, påtagliga problem. Chalmers är välkänt för sina fruktbara samarbeten med industriföretag i regionen, och jag är glad att få vara en del av det.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Qing Zhaos forskningsintressen omfattar sekventiell beslutsteori, stokastisk optimering, maskininlärning och algoritmisk talteori med användning inom infrastruktur, kommunikationssystem samt sociala och ekonomiska nätverk. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>En hel del av detta kommer till nytta i MoRE2020-projektet ”Active Learning for event detection in large-scale information networks”. Projektet handlar kort sagt om att lära ett molnuppkopplat säkerhetssystem i ett fordon att så snabbt och tillförlitligt som möjligt upptäcka avvikande händelser i den omgivande trafikmiljön. Utmaningen ligger i att antalet möjliga antaganden är stort och att observationerna innehåller störningar, samtidigt som avvikelserna i sig är sällsynta och förkunskapen om dem begränsad.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Genom datadelning, där information hämtas från enorma dataströmmar, kan ett kollektivt lärande i stora komplexa nätverk byggas upp, förklarar Qing Zhao.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Qing Zhao tillför Chalmers och vår institution viktiga kompletterande kunskaper inom maskininlärning och förstärkningsinlärning (reinforcement learning), säger professor Tomas McKelvey, som leder forskargruppen för signalbehandling. Vi vill gärna utvidga vårt forskningsområde i den riktningen och därför är jag glad att vi kunnat knyta henne till oss under en längre tid, tack vare jubileumsprofessuren.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>Förståelse fascinerar henne</strong></div> <div> </div> <div>Ett vetenskapligt dilemma som fascinerat henne, och många andra forskare genom tiderna, är problemet med den så kallade flerarmade banditen. Det är i grunden en klassiskt matematisk struktur för online-lärande och sekventiellt beslutsfattande, där okända faktorer ingår i modellen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Problemet kan liknas vid att spela på en spelautomat med flera armar, där spelaren står inför dilemmat att stanna kvar vid en till synes bra arm (exploitation) eller att försöka hitta en mindre använd arm och pröva lyckan med den (exploration).</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Problemet, som först formulerades 1933, fascinerade forskarvärlden i årtionden, men svaret dröjde fram till början av 1970-talet. Legenden säger att problemet tog så mycket energi och tankemöda från de allierades analytiker under andra världskriget att man övervägde att släppa ner det över Tyskland som det ultimata verktyget för intellektuellt sabotage, säger Qing Zhao med ett leende. Efter genombrottet i början av 1970-talet fortsatte forskarna att söka efter det enklaste beviset och att finna den optimala lösningen, fram till 1992 då ett genialt bevis formulerat i ett enda textstycke till slut presenterades.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Jag tycker att den typen av forskning och strävan efter förståelse är väldigt inspirerande. För mig handlar det inte om att enbart presentera en lösning på ett problem, utan det gäller att verkligen förstå problemet och finna bitarna som så enkelt och okomplicerat som möjligt utgör själva lösningen. Uppgiften är inte klar förrän man förstår de underliggande orsakerna. Jag gillar att skala av komplexiteten från ett problem för att finna svaren. <span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">Att plocka fram okomplicerade lösningar från ett snårigt problem ger mig en form av tillfredsställelse.</span></div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><br /></div> <div> </div> <div>Just detta lyfte Qing Zhao även fram när hon var inbjuden som talare vid ett välbesökt seminarium på Chalmers arrangerar av nätverket <a href="/sv/institutioner/e2/natverk/wise/Sidor/default.aspx">Women in Science, WiSE​</a>. Hon delade då även med sig av goda råd till unga kvinnliga forskare som står i inledningen av sin akademiska karriär.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Ta vara på dina starka sidor istället för att försöka kompensera svagheterna. Är du riktigt bra på något, fokusera då vidare på det. Välj ett ämne, välj ut ett nätverk av forskare och arbeta fram resultat så du får kritisk massa.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><strong>En tuff start i livet</strong></div> <div> </div> <div>Qing Zhao är utan tvekan en framstående forskare som gjort en imponerande karriär, men hennes start i livet var inte särskilt fördelaktig.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/E2/Nyheter/Qing%20Zhao/WiSE_seminar_IMG_0615_300px.jpg" alt="Wise-seminarium med Qing Zhao" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>“It could have been me – Det kunde lika väl varit jag”. Så löd rubriken på den sista bilden i hennes presentation vid WiSE-seminariet, en bild som visar unga flickor som sliter med tunga hushållssysslor på den kinesiska landsbygden. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Som spädbarn hämtades Qing Zhao av sin moster och fick växa upp hos henne i en liten by i norra Kina, där det varken fanns elektricitet eller rinnande vatten. Mostern var analfabet, det fanns inga böcker i hemmet, byskolan var mycket fattig och en enda lärare skulle undervisa alla barn i byn.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– När jag var sju år flyttade jag tillbaka till mina föräldrar, min storasyster och lillebror, säger Qing Zhao. Då, vid sju års ålder kunde jag inte räkna till tio. Om jag hade stannat kvar i byn skulle jag antagligen ha levt mitt liv som flickorna på bilden, utan någon särskild utbildning. När jag nu tänker tillbaka, och dessutom själv är mamma, inser jag vilken skillnad det gör att ge barn rätt förutsättningar i livet i form av en sund miljö, intellektuell stimulans, utbildning och uppmuntran. Man vet aldrig vad de då kan lyckas åstadkomma!</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Text och foto: Yvonne Jonsson</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div><a href="http://zhao.ece.cornell.edu/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om Qing Zhao, Cornell University (på engelska)</a></div> <div><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/jubileumsprofessorer.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Chalmers jubileumsprofessorer​</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om forskningen</strong></div> <div><a href="https://www.vgregion.se/regional-utveckling/program/more/" target="_blank">Mobility for Regional Exellence 2020 programme (MoRE2020) </a>är ett mobilitetsprogram inom forskning som drivs av Västra Götalandsregionen och delfinansieras av EU. </div> <div>Qing Zhao arbetar med projektet<a href="https://www.vgregion.se/regional-utveckling/program/more/results-from-more2020s-second-call-for-proposals/qing-zhao/" target="_blank"> “Active Learning for event detection in large-scale information networks, MoRE2020”</a>.</div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information kontakta</strong></div> <div>Qing Zhao, professor vid Cornell University, USA, och jubileumsprofessor vid Chalmers 2019 med Elektroteknik som värdinstitution</div> <div><a href="mailto:%20qing@chalmers.se">qing@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Tomas McKelvey, professor och ledare för forskargruppen Signalbehandling vid institutionen för elektroteknik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:%20tomas.mckelvey@chalmers.se">tomas.mckelvey@chalmers.se</a></div></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div></div>Tue, 12 Feb 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/De-satter-masterkunskaperna-pa-prov.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/e2/nyheter/Sidor/De-satter-masterkunskaperna-pa-prov.aspxDe sätter masterkunskaperna på prov<p><b>​Designprojektkursen är ett uppskattat inslag av många masterstudenter. Här sätts de blivande ingenjörernas problemlösningsförmåga på prov samtidigt som de får chans att tillämpa sina förvärvade kunskaper från tidigare kurser. Projekten baseras på verkliga problem inom pågående forskning på Chalmers, ofta med en koppling till industri och samhälle.</b></p><p>–      Det som har varit roligt med vårt designprojekt har varit att kunna testa våra algoritmer på en praktisk plattform, även om det var en väldigt förenklad version av verkligheten, berättar Ellinor Claesson. </p> <p>Hon är en av de studenter som antog ingenjörsutmaningen med automatiserade vägkorsningar. I och med den snabba utvecklingen av självkörande fordon står bilindustrin inför att utveckla ett system för att på ett säkert och effektivt sätt koordinera självkörande fordon genom en vägkorsning. </p> <p>På masterprogrammet Systems, Control and Mechatronics erbjuds varje år ett stort urval av projektförslag för studenterna att välja bland. Projekten handleds av forskare från olika ämnesområden inom institutionen för elektroteknik, vilket ger en stor variation av problemställningar.</p> <p>Ett annat av årets cirka 30 projekt var ’Chalmers Postman Robot’, där uppgiften var att få roboten att hämta post från vaktmästeriet och självmant ta hissen upp till femte våningen, för att leverera brevet till handledarens kontor. Utrustad med en förprogrammerad karta och en LIDAR – en laserskanner som kan mäta avstånd, kan roboten känna av var i byggnaden den befinner sig. Den har också en kamera som kan upptäcka så kallade AprilTags, en sorts markörer som satts upp längs med den planerade rutten som roboten läser av för att bestämma sin position.</p> <p>–      Vi hade sex veckor på oss att slutföra projektet. Med tio personer i projektgruppen var det en utmaning att dela upp arbetet i mindre grupper för att kunna samarbeta på ett effektivt sätt, säger Hannes Jubro Kool, en av studenterna bakom brevbärarroboten.</p> <p>Petter Falkman är ansvarig för designprojektkursen inom systemteknik, reglerteknik och mekatronik. Han menar att den är en bra förberedelse för det kommande examensarbetet, genom att studenterna får lära sig att ta ett projekt genom alla faser från specifikation till test och verifiering. Han har också planer på att utveckla den redan populära kursen ytterligare. </p> <p>–      Min förhoppning är att vi i framtiden ska kunna knyta ännu närmare band med parter från industri och samhälle. Genom att bjuda in våra samarbetspartners utanför Chalmers att ta fram projektförslag och handleda studenterna i samarbete med våra forskare, hoppas vi på fler verklighetsbaserade utmaningar för våra blivande ingenjörer att jobba med. Det är också ett bra sätt att visa upp för industrin vad våra studenter kan när de kommer ut på arbetsmarknaden, säger Petter Falkman.</p> <p><br /></p> <p></p> <p><a href="http://www.chalmers.se/en/education/programmes/masters-info/Pages/Systems-control-and-mechatronics.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Masterprogrammet Systems, Control and Mechatronics<br /></a></p> <p><a href="http://www.chalmers.se/en/education/programmes/Pages/masters-programmes.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om masterstudier på Chalmers</a><br /></p>Mon, 11 Feb 2019 08:00:00 +0100