Nyheter: Arkitektur och samhällsbyggnad Impacthttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 27 Jan 2020 09:14:51 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nu-kan-undervisningen-dra-at-skogen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nu-kan-undervisningen-dra-at-skogen.aspxNu kan undervisningen dra åt skogen<p><b>​Med varsam hand och stor respekt för naturen har en del av ett igenvuxet skogsområde i östra Bergsjön förvandlats till ett spännande och kreativt uteklassrum. Här ska skolbarn och andra besökare kunna leka, lära och uppleva miljön ur olika arters perspektiv. Bakom förvandlingen står studenter från Chalmers i samarbete med lokala aktörer.</b></p><div>​I skogen kring Gärdsås mosse i östra Göteborg finns både biologisk mångfald och ett rikt djurliv. Men delar av området har varit både igenvuxet och lågt nyttjat tills Park- och naturförvaltningen beslutade att ta ett helhetsgrepp och rusta upp området. Ett av målen med upprustningen var att uppfylla önskan om ett naturklassrum för barn och pedagoger på intilliggande Gärdsmosseskolan.    </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Strävan efter minimal påverkan och maximal utdelning</h3> <div><div>Naturklassrummet har byggts med enbart naturliga material – alltifrån stockar till hyvlat virke och mindre pinnar har använts, och stor omsorg har lagts på att färdigställa bygget med så pass liten påverkan på naturen som möjligt.    </div> <div> </div> <div> – Vi har inte grävt något, utan löst förankring och grundläggning på andra sätt, samt flyttat och återställt så mycket som möjligt efter oss, berättar <a href="/sv/personal/Sidor/brandao.aspx">Emilio Brandão</a>, lärare på den kurs som arbetat med Gärdsås mosse.    </div> <div><br /></div> <div>Naturklassrummet består av stråk och gångar med mötesplatser som byggts upp utifrån bland andra grodans och hackspettens olika perspektiv, och har gestaltats och planerats av arkitektstudenter på masterskursen ”Design and Planning for Social Inclusion”. Kursen är fokuserad på processer och metoder för medskapande, dialog, deltagande, inflytande, demokrati, stadsbyggnad och arkitektur, och upplägget är att studenterna ska arbeta med ett initiativ som ska gynna något av Göteborgs miljonprogramsområden.  <br />  </div> <div> </div> <div> – Det är både väldigt givande och viktigt att ha projekt som innebär att vi kommer ut och samverkar och bidrar i socialt utsatta områden. Och något som är avgörande är att se att det här ingår i långsiktiga processer – vi måste ta ansvar och inte bara bygga, utan bidra med gestaltning och konstruktioner som är integrerade och beständiga och som sker på lokala aktörers villkor, säger Emilio.    </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Bygge på naturens villkor</h3> <div>I park- och naturs övergripande projekt fanns markerat att det skulle finnas ett uteklassrum i Gärdsås mosse, men inget om utformning, hur processen för gestaltning skulle gå till eller ytterligare ramverk. Studenterna började därför att studera miljön ur olika synvinklar och förstod att det fanns olika arter i området som behövde skyddas. Studenterna arbetade enligt ”Biomimicry design approach” som är en metod för att skapa lösningar på mänskliga utmaningar genom att efterlikna mönster och koncept som finns i naturen.     </div></div> <div> </div> <div>Emilio utvecklar:  </div> <div> – Det var en utmaning i sig att bygga enligt Biomimicry approach, men nödvändigt för att få besökarna att uppleva naturen ur naturens synvinkel, och för att gynna och underlätta naturen att växa på och kring det vi skapat.        </div> <div><div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Skolbarn skapade Sagan om Gärdsås mosse</h3> <div> </div></div> <div>För att få en bättre förankring för hur platsen skulle kunna användas och hur ett klassrum behöver se ut involverades barn och pedagoger från Gärdsmosseskolan. Det hölls workshops där barnen fick upptäcka skogen, jobba med karaktärer som representerade de skyddsvärda arterna och skapa en saga. Barnen hittade och utvecklade noder, och byggde modeller med olika material och använde rollspel för att gestalta det naturliga. Resultatet blev ”Sagan om Gärdsås mosse”, som handlar om hur djur och växter som finns i närmiljön samspelar, vilken utgör utgångspunkten för det som gestaltats och byggts.    </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Skilda världar inget hinder</h3></div> <div>Projektet förverkligades under sommarkursen ”Dare 2 Build” och byggdes upp bit för bit med gemensamma krafter av studenter från arkitektur- och ingenjörsutbildningarna på Chalmers, ingenjörsstudenter från Rice University och sommarjobbare från området anställda av Familjebostäder, och med hjälp av Stadsbyggnadskontorets projekt platsbyggnad.  </div> <div> </div> <div> – Syftet är att deltagarna under hela processen ska vara ute i miljön. Det handlar mycket om att hantera en riktig byggarbetsplats och att det inte bara är en monteringsprocess. Vi ser att det finns mycket att vinna på det. <br />Emilio fortsätter: <br /> – En intressant sak med processen är att vi upptäckte att det under byggets gång har varit högt i tak med många diskussioner bland deltagarna i gruppen. Vi upplever att alla kommit till tals trots sina olika bakgrunder, alla har fått möjlighet att bidra och att lära sig av varandra.    </div> <div> </div> </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Bred uppslutning bakom förverkligandet</h3> <div> </div> <div>   Om det färdiga resultatet säger Emilio Brandão:    </div> <div> – Förhoppningsvis kommer uteklassrummet och de olika stigarna och stråken att användas av skolbarnen och andra som rör sig i området. Det vi har sett tidigare år är att det vi har varit med att skapa blir väldigt uppskattat. Fastighetsägarna som förvaltar våra byggen får lägga en del tid på underhåll, och att det blir slitet fort är ett gott tecken på att det verkligen används, avslutar han.  <br /><br /><span>Göteborgs stads Park- och naturförvaltning är projektägare och ska förvalta det som byggts, och en bidragande faktor till att uteklassrummet har kunnat realiseras är den hjälp och de bidrag som kommit från bland andra Hyresgästföreningen, Familjebostäder, Derome och Stadsbyggnadskontoret, som var för sig stöttat med allt från arbetskraft och byggmaterial till projektlokaler. Det övergripande projektet för upprustning av Gärdsås mosse har fått stöd från Boverket.  <br /><span></span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Gärds</div><div>ås mosse nyinvigs av Göteborgs stad<a href="http://www.mynewsdesk.com/se/goteborgsstad/pressreleases/upprustningen-av-gaerdsaas-mosse-aer-klar-vaelkommen-paa-invigning-i-det-groena-2918886"> lördag 21 september.<br /></a></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:12px">Text: Catharina Björk</span><br /><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/goteborgsstad/pressreleases/upprustningen-av-gaerdsaas-mosse-aer-klar-vaelkommen-paa-invigning-i-det-groena-2918886"></a></div></div>Thu, 19 Sep 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Klokboken.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Klokboken.aspxKlokboken<p><b>​På DIABAHS&#39; slutkonferens lanserades &quot;Klokboken för seniorbostäder&quot;, en digital handbok med kunskaper och inspiration till alla som vill veta mer om hållbara bostäder för seniorer. Ett försök till ökat nyttiggörande!</b></p>​<span style="background-color:initial">– Det började egentligen med att vi såg ett behov av att jobba med film som ett media för ökad förståelse kring kritiska funktioner värda att tänka på i boende för seniorer, säger projektledare Nina Ryd.</span><div><a href="https://goteborgsregionen.se/toppmenyn/dettajobbargrmed/arbetsmarknadochsocialvalfard/socialvalfard/aldre/aktuelltarbeteochprofilomraden/diabahs.4.23dfab44158a5430ac6d7308.html">DIABAHS (Dialog Bygg Hållbart för Seniorer)</a> är ett samarbete mellan Göteborgsregionen, FoU i Väst och Chalmers Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Projektet finansieras huvudsakligen av FORMAS.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Klokboken.nu – för alla som planerar bostäder för seniorer</h2> <div><span style="background-color:initial">Klokboken för seniorbostäder är en helt ny webbplats full av tips, idéer och inspiration. Den vänder sig till byggherrar, arkitekter, planerare, beslutsfa</span><span style="background-color:initial">ttare och andra som är intresserade av bostäder för seniorer.</span><br /></div> <div>Klokboken för seniorbostäder syftar till att sprida kunskap om sånt som är värt att tänka på för alla som planerar bostäder för seniorer i det vanliga bostadsbeståndet, framför allt lägenheter i flerbostadshus. </div> <div><br /></div> <div>– Med Klokboken vill vi inspirera, bredda kunskaperna och bidra till mer kunskapsbaserade beslutsunderlag, säger projektledaren Lisbeth Lindahl som är forskare vid Göteborgsregionen FoU i Väst. </div> <div><br /></div> <div>Klokboken omfattar ämnen som fysisk planering, affärsutveckling, ekonomi, marknadsföring, dialog och samverkan, självständighet och socialt sammanhang, olika fysiska aspekter av bostaden, gemensamma utrymmen, tillgänglighet och användbarhet i boendemiljön samt hållbarhet. </div> <div><br /></div> <div>– Vi tror att det finns ett behov av Klokboken för det har inte funnits en samlad plats med kunskap i de här frågorna tidigare, säger Nina Ryd, forskare på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Klokboken har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från Chalmers, Institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Göteborgsregionen, FoU i Väst samt White. </div> <div><br /></div> <div>En av de som har varit med och arbetat fram Klokboken är Susanne Clase, arkitekt på White:</div> <div>– Jag hoppas att Klokboken ska inspirera kollegor och att den ska kunna användas som en checklista, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>Klokboken för seniorbostäder <a href="http://klokboken.nu/">http://klokboken.nu/</a></div> <div>Film om Klokboken för seniorbostäder: <a href="https://www.youtube.com/watch?v=rg9Jc7f1TgE">https://www.youtube.com/watch?v=rg9Jc7f1TgE​</a></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Varför bygga bostäder för seniorer?</h3> <div>År 2019 är en femtedel av Sveriges befolkning över 65 år och denna åldersgrupp förväntas öka. </div> <div><br /></div> <div>Många äldre bor inte bra och skulle behöva flytta men de saknar någonstans att flytta till. Livsomständigheterna kan förändras snabbt på ålderns höst. Det kan plötsligt vara omöjligt att klara de där trapporna som tidigare inte var något bekymmer. Det kan vara kraften som tryter som gör att man inte längre orkar hålla efter sin trädgård, eller att det känns för ensamt att bo själv efter att ha förlorat sin livskamrat. </div> <div><br /></div> <div>Det finns många olika skäl till att behöva flytta och detta hade inte varit ett lika stort problem om det fanns bostäder att tillgå. Men på grund av att bostadsmarknaden ser ut som den gör, kan det ta lång tid att få en ny bostad, vilket kan bidra till ohälsa och ökade samhällskostnader pga. behov av vård, omsorg och service.</div></div>Tue, 18 Jun 2019 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Creativity-Cloud.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Creativity-Cloud.aspxCreativity Cloud - masterstudenter utformar skolgård i Kenya<p><b>​Det är mycket varmt nästan året runt i Kisumu, därför behövs plats med skugga och ventilation på skolgården. Studenterna bestämde sig för att designa och bygga en lekplats, Creativity Cloud, med yta även för undervisning, skyddat från solen av ett tak format som ett moln. En plats där barnen kan äta sin lunch, studera och ha utomhuslektioner men framförallt främjas det kreativa; lek, dans, framträdanden och umgänge.</b></p><h2 class="chalmersElement-H2">Småskaligt byggnads- och designprojekt​</h2> <div><span style="background-color:initial">Kan studenter göra skillnad för barn i fattigare regioner av världen, med småskaliga byggnads- och designprojekt? </span>Beata Karlsson, Elsa Dorrian och Sophie Pedersen, masterstudenter inom arkitektur på Chalmers,<span style="background-color:initial"> antog utmaningen och började undersökandet, efter en månad av studier i både Göteborg och Kenya, under Chalmers plattform Reality Studio. Kombinationen av att göra skillnad, designa något utöver teorin och samtidigt realisera projektet triggade dem och fick projektet Creativity Cloud att växa fram. Under fyra veckors tid samlade de in pengar, utforskade, designade, byggde och invigde en ny skolgård med fokus på kreativitet och termisk komfort.</span><div><br /></div> <div>Efter att ha gjort förstudier runt om i Kisumu, Kenyas tredje största stad, kom de i kontakt med Future Hope Academy, en skola i Obunga, ett av de fattigaste områdena av Kisumu. </div> <div>– Vi såg så mycket energi och entusiasm från lärare och elever på skolan och då kände vi att det var en bra plats för ett samarbete. För ett år sedan var en grupp studenter från Chalmers här och gjorde en lyckad och hållbar skolbyggnad. Vi ville arbeta vidare på det goda samarbetet som byggts upp. Skolan är en av få platser där barnen känner sig trygga och där de umgås under helger och kvällar. <span style="background-color:initial">Slumområden ställs inför många problem och utmaningar. Ett av de stora problemen är bristen på utrymme, och framförallt platser där barn kan vara i trygghet. Barn är aldrig prioriterade. Vi ville ge dem en plats där de kan känna sig trygga, umgås och vara precis det de är: barn</span><span style="background-color:initial">, säger studenterna​</span><span style="background-color:initial">.</span></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vad har barnen i Obunga för behov? </h2> <div>Eftersom det är runt 30 grader varmt nästan året runt i Kisumu, behövs plats med skugga och ventilation. I de klassrum som finns står luften stilla vilket skapar ännu högre temperatur när mängder av elever samlas inomhus. Utomhus steker solen hela dagarna och det fanns tidigare ingenstans att få solskydd. </div> <div><span></span><span style="background-color:initial">– ​</span>Kan ni föreställa er hur svårt det är för ett litet barn att fokusera i skolan när det är så otroligt varmt? Vi bestämde oss för att skapa en plats där barnen kan äta sin lunch, studera och ha utomhuslektioner men framförallt främja det kreativa; lek, dans, framträdanden och umgänge.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Beata, Sophie och Elsa </span>designade och byggde en lekplats, med yta även för undervisning, skyddat från solen av ett tak format som ett moln. De valde att inte bygga några väggar, dels för att skapa så mycket ventilation som möjligt men också för att det skall vara öppet för alla. De ville ge barnen i Obunga ett moln för kreativitet. </div> <div><span style="background-color:initial">– ​</span><span style="background-color:initial">Förhoppningsvis sår vi också ett litet frö som kan främja och inspirera till fortsatt utveckling av området.</span></div> <div><br /></div> <span></span><div></div></div>Tue, 14 May 2019 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stora-miljovinster-med-varldsunik-metod-for-metallatervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stora-miljovinster-med-varldsunik-metod-for-metallatervinning.aspxVärldsunik metod för metallåtervinning tas i bruk<p><b>​Hennes forskning ligger bakom en världsunik metod för att återvinna zink ur flygaska, en process som ger många och stora miljövinster, inte minst i form av minskad mängd avfall och minskad förbrukning av naturresurser. Nu bygger Renova som första aktör i världen en anläggning där tekniken appliceras i full skala.</b></p><div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/karin-karlfeldt.aspx">​Karin Karlfedlt Fedje</a>, docent i miljö- och materialteknik vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik delar sin tid mellan Chalmers och Renova. Hon har forskat om metallåtervinning, bland annat ur aska, under många år och disputerade inom ämnet 2010. Denna forskning har lett fram till att Renovas anläggning för så kallad ”asktvätt med zinkåtervinning” ska byggas vid avfallskraftvärmeverket i Sävenäs och beräknas spara mångmiljonbelopp åt det kommunägda bolaget.<br /><br /> – Möjligheten att dela sin tid som jag gör har varit bidragande till resultaten, då vi har kunnat göra många försök genom att ha tillgång till labb, vetenskaplig litteratur samt inte minst alla duktiga kollegor med möjlighet till kunskapsutbyte. Samarbete mellan industri och akademi kan vara utmanande, men framförallt mycket givande som i detta fall, säger Karin Karlfeldt Fedje.<br /><br />Hon har initierat och lett projektet från labbstudier till pilotstudien i samarbete med bland andra Sven Andersson, adjungerad professor på institutionen för kemi och kemiteknik, och flera externa aktörer, som B&amp;W Völund som ska bygga tekniken. Metoden bygger på att flygaska, det vill säga askan som följer med rökgasen från förbränningen, tvättas med syra som också avskilts ur rökgasen. Tvättvätskan fångar upp zink som därefter filtreras ut, tvättas och blir ny zinkråvara. <a href="http://www.energiforsk.se/program/askprogrammet/rapporter/lakning-zinkatervinning-och-termisk-behandling-av-avfallsflygaska-2016-330/">Resultat från en tidigare pilotstudie</a> visar att cirka 70 procent av zinken i flygaskan kan återvinnas och säljas till metallindustrin.    </div> <div><br /></div> <div><span> – Metoden vi tagit fram har många fördelar och vinsterna för miljön är stora; mändgen miljöfarliga ämnen som kommer ut i miljön minskar, mängden avfall att deponera minskar, och vi minskar även omfattningen av brytning av ny zink, berättar Karin Karlfeldt Fedje. <span style="display:inline-block"></span></span><br /><br />I dag blandas flygaskan ihop med slammet från vattenreningen till en restprodukt som deponeras. Enligt en ny lagstiftning 2018 klassas den som farligt avfall, varför den måste transporteras till extern och dyrare hantering. Den tvättade flygaskan innehåller lägre halter av bland annat klorider och tungmetaller och kan återföras till förbränningen. Giftiga dioxiner som bildas under förbränningsprocessen och binds till askpartiklarna kan inte tvättas bort av syran, men bryts däremot ner om askan återförs. Enkelt uttryckt kan alltså värdefulla metaller återvinnas samtidigt som askresterna blir renare.<br /><br /> – Vi ser faktiskt inga nackdelar alls, säger Karin Karlfeldt Fedje. Pilotstudien visar att tekniken fungerar, det finns en ekonomisk potential och stora miljömässiga vinster. Vi behöver heller inte köpa in några nya kemikalier, fortsätter Karin. Vi har redan allt vi behöver eftersom syran också är en restprodukt.    <br /><br /></div> <div>.</div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/renova/pressreleases/renova-bygger-foer-vaerldsunik-metallaatervinning-2872667">L</a></div><div><span>änk till Renovas pressrelease i sin helhet</span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/karinka">Läs mer om Karins forskning </a></div> <div><br /></div>Mon, 13 May 2019 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Skador-och-forebyggande-arbete-i-ungdomars.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Skador-och-forebyggande-arbete-i-ungdomars.aspxFörebyggande av skador i ungdomars vardagsmiljöer<p><b>​Charlotta Thodelius forskning handlar om samspelet mellan människor och miljö med fokus på ungdomars skador i deras vardagsmiljöer som bostadsområdet, skolan och närområdet. Det handlar om både olyckor och avsiktliga våldsdåd men även självskador, ytterst i form av självmord. Charlotta Thodelius försöker förklara hur olika skador uppstår och vad man kan göra för att undvika dem, främst genom olika typer av åtgärder som kan kopplas till den byggda miljön.</b></p>​<span style="background-color:initial">Charlotta </span>Thodelius <span style="background-color:initial">vill med sin doktorsavhandling, <em><a href="https://research.chalmers.se/publication/505692"><strong>Rethinking Injury Events. Explorations in Spatial Aspects and Situational Prevention Strategies</strong></a></em><strong>,</strong> finna nya sätt att förebygga skador i bostaden och skolan samt förhindra eller försvåra suicidala situationer. Hon har studerat hur skadehändelser i bostadsmiljön är relaterade till den fysiska miljön, på vilka platser våld i skolmiljön sker och vad platsen betyder i suicidala situationer.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Jag har alltid varit intresserad av skolan som brottsplats och även hur den fysiska miljön i skolan spelar in. I grannskapsstudier vi gjort var jag, som kriminolog, intresserad av hur och varför brott samlar sig till vissa platser, och vi vet också att platser kan få kriminella karriärer. Sen har jag alltid varit intresserad av ungdomar och just de här lite ovanliga händelserna som bryter mot vardagens rutiner. Vilka är riskmiljöerna för ungdomar, var händer saker? Det händer ju hemma i bostadsområdet och i skolan och suicidplatserna ligger ju också ofta i grannskapet. Jag tycker det är intressant just med ungdomars rörelse i staden. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Relationen mellan händelser och platser en tyst kunskap</h2> <div>I bostadsområdet är det främst trappuppgångar i flerfamiljshus och gårdsytor i närheten av bostaden som skulle gynnas av ett förebyggande arbete med inriktning mot designfrågor för att minska skadehändelser.</div> <div><br /></div> <div>– Det som förvånat mig, när man börjar kartlägga hur mycket skador som egentligen sker i ett bostadsområde, är att det är så enormt många skador. Även det faktum att väldigt många praktiker så väl vet att relationen mellan platsen och skadehändelsen finns, men den är inte belyst i forskningen. Det är en tyst kunskap som inte riktigt fångats upp, utan mycket fokus har legat på sociala åtgärder med förslag på informationskampanjer eller någon annan typ av åtgärd som syftar till att förändra människors beteende och inte att förändra miljön, för att möjliggöra eller förhindra visst beteende. Det har också förvånat mig att det har varit ett sånt ointresse för frågan.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Olyckor, våld och suicid belastar sjukvården</h2> <div>Ungdomars skador har successivt minskat, men det är fortfarande en väldigt stor belastning på sjukvården, det händer mycket mer än vad vi tror. </div> <div><br /></div> <div>–  Det här med självskador och suicid är en vanlig dödsorsak och det är problem som inte riktigt adresseras och jag tänker att det är viktigt att lyfta fram dem. Jag tror också att man glömmer av att när man bygger en bostad eller en skola så bygger man för funktioner som mest är för vuxna, man tänker inte riktigt på hur ungdomar interagerar i en bostad eller i skolan. Skolan är utformad för pedagogisk verksamhet och så glömmer man bort att ungdomar också är kompisar och man missar att det som händer ute på gården är något man tar med sig in i klassrummet. </div> <div><br /></div> <div>– Jag hoppas att min forskning både kan leda till mer teoriutveckling, vilket jag själv är väldigt intresserad av, men också att arkitekter och praktiker kan ta över och utveckla konkreta råd och standarder för åtgärder i den fysiska miljön. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Suicid den näst vanligaste dödsorsaken bland unga</h2> <div>– Jag skulle gärna jobba vidare med suicidstudien. Det är så tabubelagt att prata om suicid och vissa hotspots, man vill inte stigmatisera platsen, därför blir det sån hysch-hysch. Det är en väldigt viktig fråga eftersom suicid är den näst vanligaste dödsorsaken globalt sett bland ungdomar. Jag tycker det är ganska skrämmande att vi inte kan prata om det och att ansvaret hela tiden läggs på individen. Vi tänker inte på att det behövs en bro och hoppa ifrån eller att man behöver köpa mängder av Alvedon. Man skulle egentligen jobba mer med produkter och platser, det är något jag tänkt jag skall fördjupa mig i.</div> <div><br /></div> <div>Statistiken som finns om suicid ger inte så mycket, därför har Charlotta <span style="background-color:initial">Thodelius</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">gjort en kvalitativ studie och intervjuat ”first responders”, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal, som är först på plats och som kunnat beskriva situationen. Detta har kompletterats med observationsstudier då det visat sig att det är samma platser de återkommer till. Charlotta </span><span style="background-color:initial">Thodelius</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">har därför studerat platsen för att undersöka vad det är som gör att man väljer vissa platser.  </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div>– Jag har jobbat med att förstå vad suicid är och har kommit fram till att ungdomar begår en annan typ av suicid än vuxna. Ungdomar är spontana och handlar väldigt impulsivt, de vill egentligen inte dö, men de vill att nånting ska sluta. Det är en väldigt speciell känsla som den unga personen har, förstår man, när man intervjuat någon som har pratat med de ungdomar som försökt genomföra suicid. Ofta kan det vara, som vi vuxna kan tycka, triviala orsaker som utlöser det, man gör slut med pojkvännen, bråkar med föräldrarna, misslyckas på ett prov eller på grund av skitsnack mellan tjejer. Man kanske mått dåligt länge, och att man då söker sig till hemtama platser gör det väldigt intressant, det är tillgängligheten som verkar vara nyckeln. Om man jämför med suicid bland vuxna sker de på mer traditionella sätt, de är välplanerade, man betalar räkningarna, skickar brev och väljer plats för att inte bli hittad, man går långt ut i skogen eller man hyr ett hotellrum. </div> <div><br /></div> <div>Charlotta <span style="background-color:initial">Thodelius</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">följer olika personers livshistoria, i bostadsområdet, bostaden och skolan och vid suicidplatserna. I många avhandlingar om arkitektur följer man ofta ett objekt, en byggnad eller typ av byggnad, till exempel sjukhus. </span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">– Jag tycker det är spännande att man kan göra på så olika sätt vid urval av studier, säger Charlotta </span><span style="background-color:initial">Thodelius</span><span style="background-color:initial">.</span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/chatho.aspx">Charlotta Thodelius</a> disputerade 23 november 2018 med doktorsavhandlingen <em><a href="https://research.chalmers.se/publication/505692">Rethinking Injury Events. Explorations in Spatial Aspects and Situational Prevention Strategies.</a></em></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om projektet:</h3> <div>Doktorsavhandlingen är en del i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt rörande skadehändelser i hem- och boendemiljöer, <a href="/sv/projekt/Sidor/Riskgruppsanalys-och-fallstudier-av-olika-skadehändelser-i-hem--och-boendemiljö.aspx">”Riskgruppanalys och fallstudier av olika skadehändelser i hem- och boendemiljö”</a> (Chalmers, GU, MSB).</div> <div>Charlotta <span style="background-color:initial">Thodelius</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">har tidigare studerat vid Göteborgs Universitet på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap och har en fil. kand i Sociologi samt en fil. master i Kriminologi.</span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta:</h3> <div>Charlotta Thodelius, avdelningen för byggnadsdesign, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, <a href="mailto:chatho@chalmers.se">chatho@chalmers.se</a>, +46 31 772 23 57</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Lotta Särnbratt</em></div> <div><em>Foto: Charlotta Thodelius</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/raett-arkitektur-kan-motverka-sjaelvmord-2812264?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=pressrelease">Se även pressmeddelande här: &quot;Rätt arkitektur kan motverka självmord​&quot;​​</a></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Charlottas avhandling har uppmärksammats i följande medier:​</h2></div> <div><br /></div> <div><div>Göteborgs-Posten</div> <div><a href="http://www.gp.se/nyheter/g%c3%b6teborg/ny-forskning-vackra-milj%c3%b6er-kan-hindra-sj%c3%a4lvmord-1.11793957">&quot;Ny forskning: Vackra miljöer kan hindra självmord&quot;</a></div> <div><br /></div> <div><div>Svenska Dagbladet</div> <div><a href="https://www.svd.se/forskare-vackra-och-sakra-platser-kan-hindra-sjalvmord">&quot;Forskare: Färre självmord med vackra, säkra platser&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Syre</div> <div><a href="https://tidningensyre.se/stockholm/2018/nummer-81/byggda-hinder-for-sjalvmord/">&quot;Byggda hinder för självmord&quot; </a></div></div> <div><br /></div> <div><div>forskningen.se</div> <div><a href="https://www.forskning.se/2018/12/11/ratt-arkitektur-kan-motverka-sjalvmord-bland-unga/">&quot;Rätt arkitektur kan motverka självmord bland unga&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Byggindustrin</div> <div><a href="http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ratt-arkitektur-kan-minska-sjalvmord-27652#">&quot;Rätt arkitektur kan minska självmord&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Branschaktuellt</div> <div><a href="https://branschaktuellt.se/byggindustrin/arkitektur-byggnationer/23072-farre-sjalvmord-med-ratt-arkitektur">&quot;Färre självmord med rätt arkitektur&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Samhällsbygganren</div> <div><a href="https://samhallsbyggaren.se/wp/notiser/ratt-arkitektur-kan-motverka-sjalvmord/">&quot;Forskning visar att rätt arkitektur kan motverka självmord&quot;​</a></div></div> <div><br /></div></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/grind_750.jpg" alt="Grind som leder till spår- och järnvägsområde" style="margin:5px" /><br /></em></div> </div>Mon, 10 Dec 2018 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/frist/nyheter/Sidor/Hallbar-sanering-med-ny-metod-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/frist/nyheter/Sidor/Hallbar-sanering-med-ny-metod-.aspxLätt att välja rätt: hållbar sanering med ny metod<p><b>​ Marken som exploateras för bostäder i våra större städer är ofta kraftigt förorenad. Chalmersforskarna Jenny Norrman och Lars Rosén har tillsammans med bland andra Malin Norin på NCC, utvecklat en metod som gör det möjligt att välja det mest hållbara sättet att sanera. När NCC skulle bygga bostäder på gammal industrimark i Limhamn använde de metoden och vilket ledde till mindre oro, färre transporter och minskade kostnader.</b></p>​<span> <span></span></span><span>I Sverige finns idag cirka 80 000 områden som är eller misstänks vara förorenade. Saneringen </span><span>av förorenad mark är en miljardindustri. Ungefär 1500 personer jobbar heltid med sanering på myndigheter och inom industrin. Saneringen är också en av miljödepartementets största utgiftsposter och har ökat från en halv miljard till nästan en miljard kronor per år. </span><span></span> <div> </div> <div> </div> <p><span>När ett byggbolag ska sanera ett förorenat område är frågorna många. Varför ska man sanera och hur mycket ska man egentligen sanera? Ska föroreningarna grävas upp och deponeras eller ska man försöka behandla dem på plats? Hur ska området användas? Vad är samhällsekonomiskt men också miljömässigt och socialt mest fördelaktigt? </span></p> <div> </div> <div> </div> <p><span>– Traditionellt har man fokuserat på själva föroreningen och sanerat genom att gräva och transportera bort stora mängder jord och lägga den på deponi. Nu finns det en utbredd vilja i branschen att inte bara flytta föroreningarna från en plats till en annan utan att göra saneringen mer hållbar och se marken som en resurs, säger Lars Rosén, professor i Bygg- och miljöteknik på Chalmers.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Prioriteringarna blir tydliga</span></h5> <div> </div> <p><span>Med hjälp av SCORE-modellen kan de inblandade i saneringsprocessen analysera för- och nackdelar med de olika aktiviteterna som en sanering innebär. Det handlar om att undersöka miljö, sociala och ekonomiska effekter för olika alternativ ur ett brett perspektiv. När effekterna vägs ihop kan man få fram den mest hållbara lösningen. Metoden tar till exempel hänsyn till hur saneringen utförs. Leder den till många transporter, stora mängder avfall och ökade olycksrisker? Metoden undersöker också vad en sanering kan leda till på längre sikt, kanske innebär den att många människor får jobb på orten eller att en idrottsklubb får en fotbollsplan.</span></p> <div> </div> <p><span>– Ett av syftena med SCORE-modellen är att det blir väldigt tydligt vilka prioriteringar man har gjort. Den som vill kan gå in och se hur <span>man</span> har tänkt eftersom det finns en dokumentation och motiveringar för de bedömningar man gör, säger Jenny Norrman, docent i Bygg- och miljöteknik på Chalmers.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Testar metoden i skarpa projekt</span></h5> <div> </div> <p><span>SCORE-metoden har använts i flera fallstudier, bland annat på BT Kemi i Teckomatorp, i Åre Kommun, tillsammans med NCC i Kvarnbyn i Mölndal och i Limhamn i Malmö </span></p> <div> </div> <p><span>– Dels har vi fått pengar för att utveckla metoden, dels för att använda den i skarpa projekt. För oss blir det ett sätt att kritiskt granska hur metoden fungerar i praktiken och se vad vi kan förbättra. Det är otroligt värdefullt, säger Jenny Norrman.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Stöd i kommunikationen med myndigheter</span></h5> <div> </div> <p><span>NCC var tidigt ute med att köpa förorenad mark för att bygga bostäder, eftersom den förorenade marken ofta finns i attraktiva, centrala lägen. Ett exempel är kemiföretaget SOABS industriområde i Kvarnbyn i Mölndal. </span></p> <div> </div> <p><span>– När vi ska sanera industrimark finns det alltid mycket oro internt och externt. Vad tycker människor och vilka krav har myndigheterna? Med hjälp av SCORE-modellen kan vi komma bort från tyckandet. Det blir en strukturerad process. Modellen är också ett stöd i kommunikationen med tillsynsmyndigheten för att driva ett projekt framåt och få en avvägd sanering där vi gör lagom mycket, säger Malin Norin, teknisk specialist på NCC </span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Gedigen utredning sparade pengar</span></h5> <div> </div> <p><span>2010 köpte NCC ett 180 000 kvadratmeter stort förorenat område i Limhamn i Malmö, där det funnits en kalkindustri. Innan de kunde börja bygga bostäder lade NCC omfattande resurser på att utvärdera olika saneringsalternativ. Bland annat utfördes en utökad studie av markmiljön. Efter ett gediget analysarbete visade det sig att all jord inte var förorenad, varför man kunde låta en del av jorden ligga kvar istället för att frakta bort den, vilket hade lett till många onödiga transporter. Just transporter är ofta ett orosmoment för de kringboende, och därmed blev den här lösningen inte bara miljömässigt mest hållbar, utan även mest hållbar utifrån ett socialt perspektiv.</span></p> <div> </div> <p><span>– Vi tycker att det är väldigt viktigt att lägga ner betydligt större resurser än vad som är vanligt i utredningsskedet för att utvärdera olika alternativ. I slutskedet får vi förhoppningsvis igen de investeringarna, säger Malin Norin.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Driver utvecklingen framåt</span></h5> <div> </div> <p><span>Lars Rosen och Jenny Norrman hoppas att fler ska inse fördelarna med att göra en ordentlig utvärdering av olika alternativ när förorenad mark ska saneras.<br /> – Om vår metod kan leda till att problemet med sanering av förorenad mark hanteras bättre och mer effektivt, så är det fantastiskt. Genom att vi driver de här projekten, så tror jag att vi påverkar branschen och är med och driver utvecklingen framåt, säger Lars Rosén. <br /> <br /> </span></p> <div> </div> <p><span><strong>Lars Rosén, Jenny Norrman och Malin Norin är nu aktuella med ett branschevent inom förorenad mark. Välkommen till ”Den förorenade staden – hållbar efterbehandling?” den 11 oktober på Chalmersska huset. En seminarie- och workshopdag öppen för verksamma inom förorenad mark, med fokus på efterbehandling! </strong><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Den-fororenade-staden---urban-efterbehandling.aspx"><strong>Läs mer och anmäl dig till dagen här</strong></a><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Den-fororenade-staden---urban-efterbehandling.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></span></p> Fri, 14 Sep 2018 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utbildning-mot-alla-odds.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utbildning-mot-alla-odds.aspxUtbildning mot alla odds – studenter bygger skola i Kenya<p><b>​Achyut Siddu ville genom sitt examensarbete bidra till en hållbar skolgång för barn i ett sammanhang med en pågående pandemi. Achyut skaffade medel genom crowdfunding och byggde en skola tillsammans med andra masterstudenter.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/utbildning%20mot%20alla%20odds/Achyut7-01_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">I Kenya blir ett barn föräldralöst varannan minut vilket innebär 700 barn per dag. En tredjedel av dem förlorar sina föräldrar på grund av HIV/Aids.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Den stora frågan är hur vi kan upprätthålla utbildning för barn i en miljö där HIV/Aids skenar och sociala problem orsakade av pandemin försvårar en fungerande undervisning, säger Achyut Siddu. <br /><br />I examensarbetet <em>Education against all odds - Liberating learning from the circle of despair and hope</em> beskriver Achyut sitt mål att stärka existerande nätverk för förändring inom undervisningen, men också arbetet med att uppgradera utbildningsinfrastrukturen i en skola, <em>Future Hope Academy</em>, i Obunga, Kisumu, Kenya. </div> <div><br /></div> <div>I projektet arbetade Achyut tätt samman med några studenter som gick masterkursen <em>Reality Studio</em> (inom masterprogrammet <a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Architecture-and-Planning-Beyond-Sustainability.aspx">Architecture and Planning Beyond Sustainability</a>). Studenterna Sena Akcicek och Bane Alsabawi arbetade med att förbättra mikroklimatet i byggnaden och Oskar Lilo och Nikola Žuchová​ arbetade med klassrummets möbler. Biologen Alessandro Howe bidrog med att skapa en ekologisk odling med målet att förbättra näringsinnehållet i skolans matprogram. Examensarbetet är en berättelse om möjligheter en tröstlös miljö till trots. </div> <div><br /></div> <div>För att bekosta projektet skapade Achyut en ”crowdfunding”-kampanj kallad &quot;Help a 100, count to 100&quot; och sökte pengar från <a href="http://www.arkitekterutangranser.se/">Arkitekter utan gränser</a>. Detta gav 4 500 dollar som användes till projektet.</div> <div><br /></div> <div>Se bilder av skolbygget i bildspelet ovan.</div> <div><br /></div> <div>Examinator: Dag Tvilde</div> <div>Handledare: Emilio Da Cruz Brandao​</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Lotta Särnbratt</div> <div><strong>Foto:</strong> Achyut Siddu </div> <div><br /></div> <div>Se också projektrapporten från masterkursen Reality Studio 2017 <em><a href="http://www.arkitekterutangranser.se/wp-content/uploads/2017/09/playocracy_final-report.pdf">Playocracy - Where a child can be a child​</a></em>. Det var efter den kursen Achyut Siddu <span style="background-color:initial">bestämde sig​ </span><span style="background-color:initial">för att återvända till Kenya i år för att göra sitt examensarbete.</span></div> <span></span><div></div> </div> ​Tue, 12 Jun 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/studenter-bygger-for-barncancerfonden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/studenter-bygger-for-barncancerfonden.aspxArkitektstudenter bygger för Barncancerfonden<p><b>​Under tio dagar har 80 studenter på arkitekturprogrammet byggt en friggebod som del av en kurs under sitt första år på högskolan. Boden, som är ritad av studenter i högre årskurser, har nu auktionerats ut till förmån för välgörande ändamål – och drog in 90 000 kronor.</b></p><div>​Friggeboden är ett resultat av samarbete mellan två olika kurser på arkitekturprogrammet. I en kurs ritar studenter i högre årskurser själva boden, och sedan får förstaårseleverna den praktiska erfarenheten av att bygga och realisera byggnaden från ritningens två dimensioner till verklighetens tre dimensioner. Det är ett återkommande projekt på arkitekturprogrammet.</div> <div><br />Under varje projektdag bygger sex till åtta studenter på friggeboden, och efter en dags arbete byts de ut och en ny grupp tar sig an den fortsatta byggnationen. Efter cirka tio dagar står huset färdigt. Den 21 april kommer årets friggebod att auktioneras ut på byggvaruhuset Bauhaus i Bäckebol. Vinsten går till Barncancerfonden.<br /><br />– Det är roligt att så tidigt i utbildningen få jobba med händerna och läsa ritningar. Praktisk kunskap om isolering, bjälklag och husets alla delar är väldigt nyttigt och ger stor kontrast till de teoretiska inslagen i utbildningen, säger Peter Wiking.<br /><br />Han läser första året på arkitekturprogrammet och var en av de 80 studenter som byggde årets friggebod. <br /><br />– Många av oss har varit förbi byggplatsen både innan och efter våra egna byggdagar, alla har varit väldigt engagerade. Och sedan känns det ju bra att vinsten går till ett välgörande ändamål!<br /><br />Lördagen den 21 april auktionerades friggeboden ut i samarbete med Bauhaus, och drog in 90 000 kronor.<br /><br /><strong>Text:</strong> Sofia Larsson-Stern<br /><strong>Foto:</strong> Peter Lindblom<br /><br /><strong>För mer information om friggebodsprojektet: </strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/peter-lindblom.aspx">Peter Lindblom </a><br />Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik <br />031 772 24 11<br />pl@chalmers.se</div>Thu, 12 Apr 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Modell-for-broars-barkraft-sparar-miljoner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Modell-for-broars-barkraft-sparar-miljoner.aspxModell för broars bärkraft sparar miljoner<p><b>Karin Lundgren har utvecklat en förenklad modell som visar hur bärförmågan påverkas i konstruktioner med rostande armering. När modellen användes på två broar i Stockholm, visade det sig att de inte behövde förstärkas, trots det till synes dåliga skicket. Trafikverket kunde spara drygt 30 miljoner kronor.</b></p><div>​Varje år spenderar staten stora summor på att renovera och förstärka broar och andra betongkonstruktioner. I takt med att klimatförändringarna bidrar till stigande temperaturer blir rostande konstruktioner dessutom ett allt större problem. <br /></div> <div>– Om vi kan visa att det går att renovera broarna istället för att döma ut dem helt, så sparar samhället mycket pengar. Miljön gynnas också när man slipper bränna ny betong. Dessutom finns det många vackra gamla broar som har ett stort kulturvärde.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Grundläggande förståelse fascinerar</h5> <div>Runt 2000 började <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/karin-lundgren.aspx">Karin Lundgren</a>, professor i betongbyggnad på Chalmers, göra detaljerade 3D-modeller för att ta reda på hur det påverkar förankringen när rosten breder ut sig för att så småningom spräcka betongen. <span>Hon beskriver sig som lite av en nörd i sin förtjusning över 3D-modellerna. <br /><span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div>– Tänk att man kan gå in så i detalj och faktiskt förstå hur saker och ting fungerar. Det är häftigt. Att det dessutom finns både ekonomiska och miljömässiga fördelar gör det inte sämre.<br /><br /></div> <div>En del i hennes omgivning kunde inte riktigt se poängen med hennes projekt eftersom de inte trodde att 3D-modellering var något som skulle börja användas i praktiken, medan andra uppmuntrade henne att fortsätta. <span>Den forskning som dittills fanns på området var motstridig och Karin fortsatte att räkna på hur man kunde förklara på vilket sätt förankringen påverkas av rost. Med hjälp av de detaljerade 3D-modellerna kunde Karin till sist få en bild av hur de olika delarna hängde ihop. <span style="display:inline-block"></span></span></div> <br /> <h5 class="chalmersElement-H5">
Räknade på bärförmåga med modellen</h5> <div>Till en början var Karin nästan ensam att forska, men så småningom lyckades hon få finansiering för ett doktorandprojekt, och nu är det flera doktorander och forskare som samarbetar. Efter fem, sex år gjorde Hendrik Schlune sitt examensarbete, och han hade förmågan att förenkla.<br /><br /> </div> <div>– Medan vi andra satt och tittade på alla våra grafer och inte kunde se skogen för alla träd, kunde han se mönstret. Det var fantastiskt. Utifrån den kunskap vi hade byggt kunde vi sedan ta fram förenklade modeller där man kan räkna på bärförmågan i betongbroar med rostande armering.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Broarna höll trots den risiga ytan</h5> <div>Via Trafikverket, som har finansierat en stor del av Karins forskning, kunde hon testa sin modell på Blommenbergs- och Gröndalsviadukterna i Stockholm. <br /><br /></div> <div>– Tillsammans med konstruktören Ulf Nilsson gjorde vi beräkningar och kunde visa att broarna höll, trots att de såg ganska risiga ut, vilket man inte hade kunnat visa tidigare. </div> <div> </div> <div>De konventionella beräkningsmetoderna visade att broarnas bärförmåga inte var tillräcklig och därför behövde förstärkas till en kostnad av 45 till 50 miljoner. Nu räckte det med att reparera broarna för drygt 11 miljoner så att de inte fortsatte att rosta. <br /></div> <div><br />Totalt finns det 20 000 broar i Trafikverkets regi, även om inte alla behöver renoveras. <br /></div> <div>– Bara på de två broarna sparade vi drygt 30 miljoner kronor, vilket är mer än hela forskningsprojektet kostade. Det är ett klockrent exempel på när forskningen kan tillämpas praktiskt och ger resultat, säger Adriano Maglica, som jobbar med tillståndsbedömning av broar på Trafikverket. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Modellen finns i svenska föreskrifter</h5> <div>Idag finns Karins modell i de svenska föreskrifterna för hur man ska räkna på befintliga broar och hon hoppas att den så småningom kan ingå i en europeisk standard.</div> <div>Karin och hennes kollega Kamyab Zandi, ingår i en internationell arbetsgrupp som ska ta fram nya normer, för hur man räknar på befintliga konstruktioner, men det gäller att ha tålamod. Det tog drygt 15 år innan modellen kom med i de svenska föreskrifterna och Karin räknar med att det tar bortåt tio år till innan den kan bli EU-standard.</div> <div> </div> <div>– Det finns de som tycker att Trafikverket är väldigt konservativa, men det är ju de som får betala om det vi gör inte fungerar. Det är lätt att komma med häftiga idéer om hur man ska bygga, men det är Trafikverket som ska förvalta allting sedan. Därför känns det ganska skönt för mig att de nu tror på vår modell så mycket att de tar in den i sina föreskrifter. <br /><br /></div> <div>Modellen kan få stor spridning eftersom problemet med rostande armering inte bara finns i broar. Göteborgs Hamn har visat intresse och lösningen är också värdefull för alla som äger parkeringsgarage med rostande armering liksom fastighetsägare som har hus med balkonger. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Grundläggande förståelse viktig</h5> <div>Att Karin och hennes kollegor till sist ändå lyckades gå hela vägen från idé till konkret nytta, tror hon både beror på ett stort tålamod både hos forskargruppen och hos Trafikverket. </div> <div>En annan bidragande orsak till framgången är att forskargruppen har lyckats få finansiering inom samma område så länge. 
Dessutom, menar Karin att det är avgörande att de först skaffade sig en grundläggande förståelse för fysiken bakom, istället för att göra något enbart utifrån de försök som redan fanns. <br /><br /></div> <div>– Från första början så tyckte jag mest att det var så häftigt att kunna modellera det här i detalj. Då hade jag inte ens någon bild av att vi skulle kunna lyckas, säger Karin.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Ytan bedrar</h5> <div>Men vad är det egentligen som är så spännande att forska på korrosion och hållbarhet?</div> <div>– Det är nog att det är så påtagligt. Att jag kan peka på något och säga: Kolla vad risigt det ser ut. Hur bra tror du att det håller? Det är ju något minsta barn kan förstå, även om svaret inte alltid är så enkelt. <br /><br /><br /><a href="/sv/projekt/Sidor/Verktyg-för-bedomning-av-korroderade-broars-tillstand-och-livslangd.aspx">Läs mer om forskningen bakom modellen</a><br /><br /><a href="https://research.chalmers.se/person/coskl">Karin Lundgrens publikationer i research.chalmers.se</a><br /><br /></div> <div> </div> <div> </div>Fri, 02 Feb 2018 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Mappa-Kullen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Mappa-Kullen.aspxMappa Kullen – unga i Hammarkullen utvecklar staden<p><b>​Forskningsprojektet &quot;Barn och unga som medskapare av stadens rum&quot; är finansierat av Formas under tre år. Involverade forskare är Sandra Hilllén, GU; Jenny Stenberg, Chalmers; Barbro Johansson, GU; Monica Billger, Chalmers; Lasse Fryk, GU; Ola Terlegård, Nytorpskolan; Liane Thuvander, Chalmers. Websida: codesigncities.se. Syftet med projektet är att utveckla kunskap om hur barn och unga som en del av sitt ordinarie skolarbete kan påverka och utveckla stadens rum, och hur stadens planerare och andra tjänstemän kan använda barns och ungas förslag till utveckling i sina ordinarie planeringsprocesser.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/barn-mappakullen_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br />För att göra ett första test i verkligheten genomförde projektet i december 2017 ett samarbete med elever och pedagoger på en grundskola i Hammarkullen under »Elevens val».  Eleverna på Nytorpskolan hade till uppgift att under några dagar samla kunskap bland skolkamrater och andra boende i Hammarkullen om vilka platser som man gillar/ogillar och vilka som behöver utvecklas. Eleverna fick för detta ändamål lära sig använda Maptionnaire, ett verktyg för kartbaserade enkäter som håller på att utvecklas inom forskningen och som behöver prövas i olika <br />sammanhang. <br /><br />När de mest intressanta platserna var utsedda gjorde eleverna tre olika designförslag under ledning av sina konstnärliga och samhällsvetenskapliga pedagoger och med stöd från GU, Chalmers och kommunens/regionens arkitekturkonsulenter. Som ett led i att arbeta med demokratitemat i skolan, lade man<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/barn-digital340x340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /> sedan in dem som »Göteborgsförslag» på kommunens hemsida och började samla röster för förslagen. Förslag som får mer än 200 röster kommer att behandlas av berörd nämnd och beslut om  genomförande kan komma att ske. Oavsett om förslagen blir verklighet eller inte är det intressant ur demokratisynpunkt att studera hur kommunen arbetar med medborgarinflytande. Eleverna med sina lärare kommer att följa upp hur processen utvecklas.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/barn-skog_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Forskningsprojektet kommer att fortsätta genomföra olika typer av samarbeten med grundskolan för att söka kunskap om hur den här typen av inflytande från barn och unga kan göras till ordinarie process både i grundskolan och i stadsutvecklingsprocesser.<br /><br />Här kan man läsa om och rösta på förslagen:<br /><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/sa-kan-du-paverka/goteborgsforslaget/goteborgsforslaget/aktuella/%21ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziAwxdHA1NTAy9LQI8XQwcjT0CQy2DjIzcDUz0C7IdFQHqzZwu/?DFR=%7b%22ItemId%22:609%7d">Hinderbana vid Nytorpsskolan</a></li> <li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/sa-kan-du-paverka/goteborgsforslaget/goteborgsforslaget/aktuella/%21ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziAwxdHA1NTAy9LQI8XQwcjT0CQy2DjIzcDUz0C7IdFQHqzZwu/?DFR=%7b%22ItemId%22:610%7d">Nya torget i Hammarkullen</a></li> <li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/sa-kan-du-paverka/goteborgsforslaget/goteborgsforslaget/aktuella/%21ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziAwxdHA1NTAy9LQI8XQwcjT0CQy2DjIzcDUz0C7IdFQHqzZwu/?DFR=%7b%22ItemId%22:611%7d">Ny fritidshall i Hammarkullen</a></li></ul> <br /><br />Websida: <a href="http://www.codesigncities.se/">codesigncities.se</a><br /><br />Tue, 30 Jan 2018 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Giftig-industrimark-blir-park.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Giftig-industrimark-blir-park.aspxGiftig industrimark blir grön park<p><b>​​Från kraftigt förorenad industrimark till ett välbesökt friluftsområde, en utveckling som norra delen av BT Kemi-området i skånska Teckomatorp redan genomgått. Nu står den återstående södra delen av området på tur för att saneras efter ett forskningsprojekt som letts av Chalmers och bedrivits i samarbete med Svalövs kommun.</b></p> <style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Times New Roman",serif;} .ExternalClass a:link, .ExternalClass span.MsoHyperlink {color:#0563C1;text-decoration:underline;text-underline:single;} .ExternalClass a:visited, .ExternalClass span.MsoHyperlinkFollowed {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-size:10.0pt;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <p><span lang="SV">För många är den lilla orten Teckomatorp i västra Skåne starkt förknippad med BT Kemi och särskilt de föroreningar som produktionen av växtgift orsakat– vilket man från kommunens sida velat få bukt med. Men att sanera förorenade områden innebär ofta svåra avvägningar för att hitta hållbara lösningar som minimerar risker för både människa och miljö till rimlig kostnad. <br /> </span></p> <p><span lang="SV">I ett forskningsprojekt lett av forskare från Chalmers har analysverktyget SCORE* testats genom fallstudier, där BT Kemi Södra området utgjort en del. Med hjälp av verktyget kan man väga in såväl miljömässiga som sociala och ekonomiska aspekter när olika saneringsalternativ utvärderas. Den kommande saneringen av området kan sammantaget förväntas bidra till en hållbar utveckling - det indikerar den forskningsstudie som genomförts i samarbete med Svalövs kommun och gett utdelning för båda parterna.</span></p> <p><span><span lang="SV">– För oss forskare gav BT Kemi Södra området möjlighet att använda SCORE för att jämföra hållbarheten i två principiellt olika sätt att sanera: urgrävning** eller inneslutning***, säger Lars Rosén, professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.<span style="display:inline-block"><br /></span></span></span><span lang="SV"><br /></span></p> <p><span lang="SV">– För BT Kemi Södra området stod Svalövs kommun inför ett beslut om val av saneringsalternativ. Därför var det bra för oss att få ett fördjupat underlag genom SCORE-analysen, säger David Bohgard, projektledare vid Svalövs kommun.</span></p> <p><span lang="SV">När samtliga tre aspekter av hållbarhet vägs samman tyder SCORE-analysen på att urgrävning är det mest hållbara alternativet, vilket också är det saneringsalternativ som Svalövs kommun har valt att gå vidare med. Analysen visade på att en inneslutning av det förorenade materialet var mer hållbar än en urgrävning, ur miljömässig synpunkt. Ur social och ekonomisk synpunkt är dock en urgrävning mer hållbar, bland annat genom det stora värde som ligger i att föroreningarna tas bort från området. <br /></span></p> <span lang="SV"></span><span lang="SV"></span><p><span lang="SV">Saneringen kan bidra till att den stämpel på Teckomatorp som kopplingen till föroreningarna inneburit genom åren äntligen kan förpassas till historien. För invånarna i området kommer saneringen och ovandlingen av området märkas genom en bättre närmiljö, vilket för med sig en ökad attraktivitet för kommunen som sådan. Saneringen beräknas påbörjas under 2019.</span></p> <p><span lang="SV"><br /> </span><span lang="SV"><em>* SCORE står för Sustainable Choice Of REmediation och har utvecklats vid Chalmers tekniska högskola i samarbete med Anthesis Enveco AB, NCC AB och Statens geotekniska institut.</em></span><span lang="SV"><br /><em> **En urgrävning innebär att föroreningarna grävs upp och transporteras bort, antingen till en deponi (avfallsupplag) eller till en behandlingsanläggning. Groparna fylls sedan med rent material (t.ex. jord och grus). Förutom dessa grävarbeten leder en urgrävning till många transporter från och till området. </em></span></p> <em> </em><p><span lang="SV"><em>***En inneslutning innebär att man bygger en tät låda (väggar runtom och ett tätt skikt ovanför) omkring föroreningarna för att se till att de inte sprids. Sedan täcks inneslutningen med rent material. På så sätt behöver man inte gräva lika mycket som vid en urgrävning, och det är mindre material som forslas från och till området. Transporterna blir alltså färre, men man behöver däremot kontrollera att inneslutningen fungerar i framtiden.</em></span><span lang="SV"></span></p> <p><span lang="SV"></span><span lang="SV"> </span> </p> <p><span lang="SV">Läs forskningsrapporten här: </span><a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/247851/local_247851.pdf"><span lang="SV">http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/247851/local_247851.pdf</span></a><span lang="SV"></span></p> <p><span lang="SV"> <br /></span></p> <p><span lang="SV">Kontaktperson Chalmers: <br />Lars Rosén, </span><a href="mailto:lars.rosen@chalmers.se"><span lang="SV">lars.rosen@chalmers.se</span></a><span lang="SV">, telefon 031-772 20 61, 073-412 25 79<br /></span></p> <p><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/lars-rosen.aspx">Lars Rosén</a> är föreståndare för <a href="http://www.chalmers.se/sv/centrum/frist/Sidor/default.aspx">FRIST kompetenscentrum</a><br /><span lang="SV"><span style="display:inline-block"></span></span></p> <p><br /><span lang="SV"></span></p> <p><span lang="SV">Kontaktperson Svalövs kommun: <br />David Bohgard, </span><a href="mailto:david.bohgard@svalov.se"><span lang="SV">david.bohgard@svalov.se</span></a><span lang="SV">, telefon 0418-47 53 91, 0709-47 53 91</span></p> <p><span lang="SV"></span><br /></p>Wed, 17 Jan 2018 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/VRAKA-möjliggör-effektiv-sanering-av-fartygsvrak.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/VRAKA-m%C3%B6jligg%C3%B6r-effektiv-sanering-av-fartygsvrak.aspxVRAKA möjliggör effektiv sanering av fartygsvrak<p><b>Längs Sveriges kuster finns uppskattningsvis 2700 fartygsvrak som är på väg att rosta sönder. De flesta av fartygen är från andra världskriget och riskerar att börja läcka olja. De utgör ett allvarligt miljöhot och frågan är inte om utan när olyckan kommer att ske. Men tack vare idogt arbete av forskare på Chalmers har en ansvarig myndighet utpekats och nu ska de första vraken börja saneras.</b></p><div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(33, 33, 33);background-color:initial">I början av 2000-talet började problematiken med miljöfarliga vrak uppmärksammas i Sverige. Flera tusen vrak hade då legat så länge på botten att de börjat rosta sönder och läcka olja. Men hur skulle de saneras? I vilken ordning? Vem skulle göra det? Mot denna bakgrund inleddes en förstudie om problematiken kring potentiellt miljöfarliga vrak i Skagerrak. Det var starten till vad som skulle bli riskbedömningsmodellen VRAKA. En unik modell som är baserad på ISO-standard för riskbedömning och tar hänsyn långt många fler parametrar än andra modeller som idag används runt om i världen.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">​- Metoden syftar till att utgöra ett beslutsstöd för saneringen av vrak. Den består av två delar. Den första delen handlar om sannolikheten för ett utsläpp och den andra delen om konsekvenserna av ett utsläpp, säger </span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">Lars Rosén </span><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">som är är professor på avdelningen för Geologi och geotekniken på Chalmers och en de forskare som arbetat med modellen.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">Med hjälp av dykare och teknik ska en rad faktorer undersökas på och kring vraken. Det handlar exempelvis om hur mycket och snabbt vraken rostar, plåttjocklek, strömmar, syrehalt i vattnet, hur mycket olja som finns kvar i vraket och hur fartyget ligger på botten. Dessa mätvärden matas in i modellen som sedan ger ett riskvärde. I nästa steg utreds vilka konsekvenser det får om oljan läcker ut. Det finns också en annan unik egenskap med VRAKA.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">-  Modellen inkluderar en osäkerhetsanalys. Man får reda på hur säker bedömningen är samt en indikation på vilken del som bidrar med den största osäkerheten. En viktig egenskap för att kunna göra riktade insatser mot potentiellt farliga vrak, säger </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Andreas Lindhe som är forskarassistent </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">på avdelningen för Geologi och geoteknik</span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"></span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"></span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">en.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Ger staten kontroll över vraksaneringen</span></h3> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Med det beslutsstöd som VRAKA erbjuder kan staten få bättre kontroll över de sjunkna vraken som ligger på svenskt vatten och få ett underlag till att planera saneringsinsatser. Att sanera fartyg är mycket kostsamt, uppskattningsvis 20–250 miljoner kronor per vrak och att kunna undersöka vilka fartyg som är värda att sanera kommer att spara stora belopp. Kostnaden för sanering ska också ställas mot de samhällskostnader läckagen skulle innebära i form av exempelvis fiskare som inte kan sälja sin fångst, hotell som stängs och förlorad turism. Miljökostnaderna är svårare att uppskatta och är i sig föremål för forskning. Ida Maja Hassellöv har också arbetat med modellen, är docent vid maritima studier på Chalmers och varnar för att vi snart kan nå en brytpunkt.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">- Om man har ett fungerande ekosystem så är det väldigt komplext. Påverkar man det tillräckligt mycket kan man komma till en brytpunkt där förändringarna är oåterkalleliga. Det tycker jag mänskligheten bör ha ökad ödmjukhet inför, säger Ida Maja Hassellöv</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Sedan starten 2007 har forskarna på Chalmers med spetskompetens inom riskhantering, marin biogeokemi, ekotoxikologi och maritim miljövetenskap arbetat intensivt med modellen. </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Arbetet har drivits i samverkan mellan institutionerna för ACE (Lars Rosén och Andreas Lindhe) och M2 (Ida-Maja Hassellöv, Hanna Landquist och Fredrik Lindgren) vid Chalmers. </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Det har skett inom ramen för regeringsuppdrag men även genom nationella och internationella forskningsprojekt. Det har gett upphov till nya nätverk och en bättre samordning mellan inblandade myndigheter och de förslag på lösningar forskarna lämnat i sina rapporter är idag implementerade. Det finns dock en sak som gör Ida Maja Hassellöv särskilt stolt.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="background-color:initial;color:rgb(0, 0, 0)">- Det är att vi lyckats få en utpekad, ansvarig myndighet i Havs- och vattenmyndigheten. Hade vi inte arbetat med VRAKA så tror jag inte åtgärdspaket som nu är insatt på 25 miljoner om året i 10 år kommit till stånd, säger Ida Maja Hassellöv.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">Åtgärdspaketet betyder att vraken nu kan börja saneras. Två till tre vrak kommer att saneras per år under 10 års tid.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">- </span><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial">VRAKA kommer att användas för att göra en rangordning, vilka vrak som ska saneras först. Insatserna kommer bli mer kostnadseffektiva. Hade inte VRAKA funnits hade man fått göra väldigt grova uppskattningar, säger Fredrik Lindgren som är forskare vid maritima studier.</span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:14px"><span style="color:rgb(0, 0, 0);background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/maritimastudier/maritim-miljovetenskap/shipwreck"><span>Läs mer om VRAKA</span> och miljöfarliga vrak​</a></span></div> <div style="font-size:14px"> </div> <div style="color:rgb(0, 0, 0);font-size:14px"><span style="font-family:calibri, sans-serif;color:rgb(0, 0, 0)"><span style="color:rgb(0, 0, 0)"> </span></span></div> <div style="font-size:14px"> </div>Wed, 17 Jan 2018 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hospice-i-Gardsten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hospice-i-Gardsten.aspxHospice i Gårdsten? Internationella arkitektstudenter tar fram förslag<p><b>​Göteborg har idag brist på hospice – vårdenheter där man bedriver palliativ vård, lindrande vård i livets slutskede. På grund av hospicets speciella verksamhet är det extra viktigt att miljön är värdig och välkomnande för både vårdtagare och anhöriga. På Chalmers har 20 studenter på Arkitekturskolan inom det internationella masterprogrammet arbetat med projektet.</b></p><div>​Ett hospice i Gårdsten ger vårdmöjligheter på nära håll, men också nya arbetstillfällen; först under byggtiden och sedan i själva verksamheten. Eftersom Gårdsten är en mångkulturell stadsdel, ligger det i uppdraget till studenterna att hospicet ska vara mångkulturellt. Den tomt man utgått från ligger i anslutning till bostadsområdet Kryddhyllan 2.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett internationellt studentlag</h2> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2017/hospice_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="masterstudenter" style="margin:5px" />På Chalmers har 20 studenter på Arkitekturskolan, i studion <em>Residential healthcare - Housing for Seniors</em> inom det internationella masterprogrammet <em>Architecture and Urban Design,</em> arbetat med projektet. De arbetar i 12 grupper som tar fram var sitt förslag.</div> <div> </div> <div><span>–<span></span></span> Förutom Sverige så har vi studenter från Spanien, Island och Finland, berättar Inga Malmqvist som är biträdande professor på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</div> <div> </div> <div>Ett exempel är gruppen <em>David Fjällström</em> (Sverige) och <em>Paula Ahn</em> (Spanien). De har i sitt förslag utgått ifrån att hospice ska vara en del av samhället Gårdsten och inte en isolerad företeelse.</div> <div> </div> <div><span>–<span></span></span> Vi vill också skapa en hemkänsla. Anhöriga ska kunna komma på besök utan att de upplever en känsla av institution, berättar David och Paula.</div> <div> </div> <div><span>–<span></span></span> Det har varit mycket intressant att följa studenternas arbete på Chalmers, säger Michael Pirosanto, VD på Gårdstensbostäder.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Göteborg behöver fler hospice</h2> <div> </div> <div>I januari är det dags för studenterna att redovisa sina förslag.</div> <div> </div> <div><span>–<span></span></span> Jag tycker att flera av förslagen är riktigt bra. Vi hoppas att Gårdstensbostäder, Framtidenkoncernen och Göteborgs Stad ska använda förslagen som ett planeringsunderlag för framtida hospice, säger Inga Malmqvist.</div> <div> </div> <div>Det finns ännu inget beslut om att bygga ett hospice i Gårdsten. Genom studenternas arbete riktas uppmärksamhet mot det faktum att Göteborg behöver fler hospice. </div> <div> </div> <div>Och då är Gårdsten en lämplig plats.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Välkommen till utställningen!</h2> <div> </div> <div>Studenternas 12 förslag ställs ut den 10 januari 2018 kl. 12.00 i Idéum i Gårdsten. Detta i samband med Robert Dicksons stiftelses invigning av sina tre nya hus som byggts vid Kaneltorget i Gårdsten. Vill du komma, anmäl dig till Gårdstensbostäder epost: karin.buro(at)gardstensbostader.se. </div> <div> </div> <div>Förslagen ställs därefter ut i Boutställningen i Gårdstens Centrum från och med den 17 januari 2018. Boutställningen är öppen för alla varje onsdag kl. 16.30-18.00.</div> <div> </div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/gardstensbostader">Läs hela pressmeddelandet från Gårdstensbostäder här</a><br /></div> <div> </div>Thu, 21 Dec 2017 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Rymdinspirerad-lekplats.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Rymdinspirerad-lekplats.aspxStudenter bygger rymdinspirerad lekplats i Bergsjön<p><b>​Under hösten och vintern har studenter från Chalmers byggt en lekplats i Bergsjön med rymden som tema. I skissarbetet hade de hjälp av barnen i området, och i mitten av december invigdes den nya lekplatsen.</b></p><p>​Lekplatsen på Siriusgatan är ett av sju studentprojekt som bedrivs i masterkursen Design and Planning for Social Inclusion på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Uppgiften var att designa ett utrymme för områdets barn i åldrarna 8–13 år. Ingen fristående eller färdigkonstruerad lekutrustning fick köpas in, utan studenterna skulle själva rita och bygga hela lekplatsen.</p> <p><br /></p> <p>– Det här projektet handlar om kommunikation med samhället, att diskutera områdets behov och krav. Och använda det till vår design. Att arbeta med de människor vi designar till snarare än att utgå ifrån sitt eget ego och sedan ge resultatet till dem utan någon dialog, säger Taleen Josefsson som är en av studenterna. <br /><br />– Jag hoppas få se barn leka och spendera tid med sina föräldrar och mor- och farföräldrar här. Det är inte bara för barn, utan också för andra människor i samhället.<br /><br />I projektet samarbetade Familjebostäder, Hyresgästföreningen, Lärandets Torg och Chalmers ACE samt Chalmers styrkeområdet Building Futures. Projektet handlades av arkitekturkontoret Colectivo Warehouse från Lissabon.<br /><br />Fotnot: Studenterna har filmats under projektets gång. Se mediaspelaren högst upp!<br /><br /><br /><strong>Film/foto: </strong>Johan Bodell<br /><strong>Text: </strong>Sofia Larsson-Stern<br /><br /></p>Mon, 18 Dec 2017 16:35:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Autonomi-och-artificiell-intelligens-pa-Aha-festivalen-2017.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Autonomi-och-artificiell-intelligens-pa-Aha-festivalen-2017.aspxArtificiell intelligens och autonomi på Aha-festivalen 2017<p><b>​Kreativa maskiner, dansande robotar, artificiell intelligens och utforskande workshops. På Chalmers Aha-festival möts forskare, studenter, musiker och konstnärer för att hitta nya vägar i gränslandet mellan vetenskap och konst  –  tillsammans med publiken.</b></p><div>​<span>I år är festivalens tema autonomi och festivalen hålls i kårhuset på Chalmers campus Johanneberg den 20–22 november. Programmet bjuder på olika typer av föreställningar, föreläsningar, workshops, utställningar och paneldiskussioner. Festivalen har nyfikenhet som röd tråd och hyllar både vetenskapen och</span><span><span></span></span><span> konsten. Allt vävs samman med frågeställningar om vår existens.</span></div> <div><span><div>–  Det är nödvändigt att ha flera perspektiv och kompetenser för att kunna möta olika utmaningar i samhället. Aha-festivalen kombinerar olika inriktningar inom både vetenskap och konst och hjälper oss att utforska världen på nya sätt, i vår strävan mot ett hållbart samhälle, säger Peter Christensson, en av festivalens två projektledare. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Idén om en gränsöverskridande och internationell festival föddes under en poesikväll på Chalmers. Med inspiration från den konstnärliga forskningen på institutionen för arkitektur arrangerades den första Aha-festivalen 2014. I fjol anslöt institutionen för fysik och i år växer evenemanget ytterligare och bjuder på ett brett spektrum av Chalmersforskning och spännande aktiviteter. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>–  Det kanske inte är så välkänt, men Chalmers vilar på en både vetenskaplig och konstnärlig grund. Aha-festivalen är ett sätt att visa det. All kreativitet har sin grund i nyfikenheten och de viktigaste frågorna är de som besökarna har med sig från festivalen, säger Michael Eriksson, projektledare på Aha-festivalen.<br /> <br /></div> <div> </div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren,<a href="mailto:%20mia.hallerodpalmgren@chalmers.se"> mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /></div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4"> </h4> <h4 class="chalmersElement-H4"> </h4> <h4 class="chalmersElement-H4"><span><span></span></span>Fem höjdpunkter på årets Aha-festival:</h4> <div> </div> <div><strong>Opera, musikteknologi och dansande robotar i ett gränsöverskridande möte.</strong></div></span><span></span><span></span><span></span><span></span><span></span><span> <div> </div> <div>Bakom<a href="http://www.operamecatronica.com/"> Opera Mecatronica </a>står artisterna Åsa och Carl Unander-Scharin. </div> <div>20 november 13:00-14:30<br /><br /></div> <div><strong>Kan maskiner tänka självständigt</strong><strong> och vara kreativa?</strong></div> <div> </div> <div>Chalmersforskarna <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/kageback.aspx">Mikael Kågebäck</a> och <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a>pratar om hur artificiell intelligens kommer att förändra våra liv. <br /></div> <div>21 november 9:00-10:00<br /> <br /></div> <div> </div> <div><strong>Återvinn mig! Hur samspelar teknologi och konstruktion med våra kroppar? </strong></div> <div> </div> <div>Organdonation och ändrade naturlagar står i fokus när Chalmersdoktoranden och designern <a href="/sv/personal/Sidor/pamelal.aspx">Pamela Lindgren </a>håller workshop. </div> <div>21 november, 12:00-14:00<br /> <br /></div> <div> </div> <div><strong>Så får vi en hållbar samhällsutveckling med hjälp av tillit. </strong></div> <div> </div> <div>Hör den chilenske arkitekten Alejandro Aravena som i dagarna tar emot <a href="http://www.gothenburgaward.com/">Göteborgspriset för hållbar utveckling</a>. <br /></div> <div>21 november 18:00-20:00<br /> <br /></div> <div> </div> <div><strong>Det internationella danskompaniet Spinn bjuder på dans med och utan funktionsvariationer.</strong></div> <div> </div> <div>I föreställningen<a href="http://danskompanietspinn.se/forestallningar/imagine/"> Imagine</a>  testar dansarna hur långt vi kan gå för att känna oss levande. Hur kan vi vara självständiga tillsammans? Vem får ta plats på scen och dela med sig av sin historia? </div> <div>22 november 19:00-20:30</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Se hela programmet på <a href="http://www.ahafestival.se/">Aha-festivalens hemsida.</a></div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4"><span><span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/AHA-logga2017_270x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /></span></span>Snabbfakta: </h4></div> <div>Aha-festivalen på Chalmers pågår 20-22 november. Välkommen till campus Johanneberg, Chalmersplatsen 1, Göteborg. Festivalen är på andra våningen i Kårhuset. </div> <div><strong>Det är fri entré och alla är välkomna.</strong></div> <div><br /></div> <div><span><span><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Aha-festival-2017.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Lägg till festivalen i din kalender.</a><br /><a href="http://www.facebook.com/ahafestivalse"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Följ Aha-festivalen på Facebook.</a><br /><a href="https://http//www.facebook.com/events/1706565542700802"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Anmäl dig till festivalens event på Facebook.</a><br /><span style="display:inline-block"></span></span></span><br /></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Presskontakter:  </h5> <div><a href="/sv/personal/Sidor/peter.aspx">Peter Christensson</a>, projektledare Aha-festivalen: 070 958 90 43, peter@chalmers.se</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/michael-eriksson.aspx">Michael Eriksson</a>, projektledare, Aha-festivalen:  070 583 51 85, michael.eriksson@chalmers.se<br /></div></div></span></div>Tue, 14 Nov 2017 00:00:00 +0100