Nyheter: Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Arkitektur, Bygg- och miljöteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 27 Jul 2021 03:09:23 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Juniorer-vill-losa-vaccindistribution-i-Indonesien.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Juniorer-vill-losa-vaccindistribution-i-Indonesien.aspxJuniorer vill lösa vaccindistribution i Indonesien<p><b>Ett internationellt lag med studenter och deras mentor från Chalmers har utsetts till vinnare av The Junior Academy Challenge för sitt holistiska koncept för Covid-19-vaccindistribution i Indonesien, världens största önation.</b></p>​Genom <a href="https://www.nyas.org/programs/global-stem-alliance/the-junior-academy/">Junior Academy</a> samlas vetenskapssugna ungdomar från hela världen för tillsammans finna kreativa lösningar på stora samhällsutmaningar. Bland utmaningarna, som utgår från <a href="https://www.globalamalen.se/">FN:s SDG’s</a>, fanns våren 2021 “Global Vaccine Distribution”. Det vinnande laget leddes av mentorn Shashank Bhattarai, civilingenjörsstudent inom samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Hans lag presenterade en lösning för att förbättra och accelerera vaccindistributionen i Indonesien, världens största önation, med världens fjärde största befolkning och en utbredd skepticism mot vaccin. Det vinnande konceptet döptes till Karikó, efter Katalin Karikó, pionjär inom mRNA teknik som används i COVID-19-vaccin.    <br /><br />   – I korthet var det en kombination av hårt arbete, positiv attityd, lagarbete samt en vilja att bidra till samhället som gjorde att laget kunde ta fram det vinnande konceptet, säger Shashank Bhattarai.    <br /><br />Teamets lösning ska svara upp mot nyckelaspekterna: produktion, tilldelning, supply chain och transport, spårning samt acceptans och tillgång, och fokuserar därför på kyl-logistikkedjor, drönarleveranser, rumsdata, lagringsenheter hash graphs &amp; IOT och onlineplattformar. Konceptet är visserligen framtaget utifrån indonesiska förhållanden men kan anpassas för att fungera i annan kontext. Shashank reflekterar över hur han använt det han fått med sig från utbildningen in i projektet.    <br /><br />   – Infrastruktur och miljöteknik är ett interdisciplinärt program som använder PBL, problembaserat lärande, som innebär att man jobbar i olika team för att hitta lösningar bland annat genom att söka igenom stora mängder information. Arbetssättet och erfarenheten av lagarbete hjälpte mig i mitt mentorsskap och i att planera upp delmål, projektkommunikation, tidplaner och uppföljning.    <br /><br />Lagen som deltar i utmaningarna består av skolelever i åldrarna 13-17 år och Team Karikós lagmedlemmar kom från USA, Storbritannien och Argentina. En av nyckelelementen i utmaningen är att kunna samarbeta trots geografiska avstånd och över nationsgränser.    <br /><br /><div>   – Att vara mentor har varit väldigt lärorikt och jag är stolt över att ha fått vara mentor åt det här teamet som tillsammans skapade den vinnande lösningen. Jag fick verkligen pusha mig själv eftersom det är en ny erfarenhet att leda ett team i en internationell plattform. Det här har stärkt mina kunskaper inom forskning, kommunikation, samarbete och att vara en god lyssnare – vilket jag tror är viktigt både i den professionella och den personliga utvecklingen, säger Shashank Bhattarai.   </div> <div><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.iva.se/publicerat/utmaning-vaccin/">Länk till IVA:s nyhet om vinsten</a><br /></div> <div><br /></div> <em> </em><div><em>Varje är får ca 1000 vetenskapsintresserade studenter i åldrarna 13-17 år möjlighet att delta i </em><span><em><a href="https://www.nyas.org/" target="_blank">The New York Academy of Science</a> initiativ </em><span style="display:inline-block"></span></span><em>The Junior Academy. </em><a href="https://www.iva.se/"><em>IVA, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien</em></a><em>, är NYAS svenska partner och arrangerar och administrerar deltagande för svensk del, och ligger även bakom utmaningen Global Vaccine Distribution. Studenterna samarbetar online i självvalda, internationella team i upp till sex deltagare.Varje team paras ihop med en mentor med bakgrund inom vetenskap, teknik, ingenjörsskap eller matematik, som ska leda teamet under den tioveckors-period som utmaningen pågår. De projekt-baserade utmaningarna fokuserar på FN:s globala mål för hållbarhet. The Academy presents challenges twice per year. Challenges run from September through December and again from January through May. </em><br /></div>Wed, 30 Jun 2021 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/De-flyttar-hem-varden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/De-flyttar-hem-varden.aspxDe flyttar hem vården<p><b>​I framtiden kommer alltmer vård bedrivas hemma istället för på sjukhus. Tillsammans med flera samarbetspartners startar Chalmers nu satsningen När vården flyttar hem, som samlar forskning och pilotprojekt under samma paraply.</b></p>​<span style="background-color:initial">Sjukvården är under förändring, och vården förflyttas allt mer till hemmet. Orsakerna är flera. En åldrande befolkning, ofta med kroniska och ibland komplicerade sjukdomsbilder, pressar vården och gör det nödvändigt att ändra hur vården organiserats. Samtidigt möjliggör nya tekniska lösningar en mer flexibel vård, var och när vi vill. Några exempel är digitala besök och vårdmöten, mobila vårdinsatser, egenmonitorering i hemmet och utveckling av såväl medicinteknik som digital hälsa.<br /><br /></span><div>Förskjutningen från inneliggande sjukhusvård till vård i hemmet gör alltså att de gemensamma resurserna kan användas bättre och räcka till fler – ett mer hållbart hälso- och sjukvårdssystem skapas – samtidigt som det också ger individen större möjlighet att själv påverka sin sjukdom, vård och hälsa. Men förändringen kräver också både teknisk och organisatorisk utveckling.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brett samarbete behövs</h2> <div>Satsningen När vården flyttar hem samlar initiativtagare från tre av Chalmers institutioner, och väver därmed samman expertis inom medicinteknik, arkitektur och organisation. Utifrån sina specialiteter och forskningsområden bidrar initiativtagarna med helt olika, men alla mycket viktiga, delar. I samarbete med bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Närhälsan, Göteborgs Stad och relevanta parter från näringslivet startas nu en plattform för samverkan och kunskapsutveckling.<br /><br /></div> <div>För ett samlat grepp krävs. Det menar Andreas Hellström, universitetslektor och ledare för Chalmerscentrumet CHI, Centre for Healthcare Improvement.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Andreas-Hellström_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /></div> <div>– Det är sällan tekniken som är problemet. Men för att uppnå full nytta måste tekniken sättas i ett organisatorisk och samhälleligt sammanhang – vi måste se hela systemet. Omställningen till framtidens vård handlar just om det; systeminnovation som omfattar hela ekosystemet. Allt från digitala vårdtjänster till rent rumsliga lösningar, vårdmodeller och teknik för nya lösningar, säger han.</div> <div>– Den gemensamma målsättningen är att organisera vården utifrån allmänhetens och patienternas behov. Vården ska flytta närmare individen. Egentligen pratar vi ju alla om samma sak, men med olika utgångspunkter och dialekter.<br /><br /></div> <div>Pandemin har påskyndat utvecklingen av framtidens vård, med digitala vårdmöten eller mobila vårdtjänster.</div> <div>– Det har ju exploderat! Vi vill inte att individer, som till exempel sköra äldre eller andra i riskgrupp, lämnar hemmet i onödan. Då har nya lösningarna påskyndats.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Gör patienten aktiv i sin vård</h2> <div>Med ett nytt sätt att se på sjukvård blir också patienten en aktiv deltagare i den egna vården – något Andreas Hellström förespråkat länge. Den som själv sköter sin monitorering, och kontrollerar sin sjukdom, lär sig också förstå den på ett helt nytt sätt.</div> <div>– Det stärker patienten samtidigt som det avlastar vården och relationen blir mer balanserad. En principiellt viktig sak som det finns stor tranformativ kraft i, menar han.<br /><br /></div> <div>Ett antal projekt ingår från start i den nya satsningen (se faktaruta). Initiativtagarna ser det som helt nödvändigt att samla aktörer från alla arenor; sjukhus, primärvård, kommunal vård och omsorg, forskning, industri, och inte minst patienter och medborgare – allt för att få till fungerande samverkan för ett sammanhängande ekosystem inom hälso- och sjukvård.</div> <div>– Inom satsningen kommer vi jobba med lösningar på konkreta problem och kunskapsutveckla kring dessa. Då vill vi ha med alla parter runt bordet. Och vi är glada för att satsningen mötts av stort intresse från alla håll, säger Andreas Hellström.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Röster om satsningen När vården flyttar hem:</h2> <div><strong>Maria Taranger, överläkare och områdeschef, Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br /><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Maria-Taranger_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /></strong></div> <div>– Det här är verkligen en av de viktigaste frågorna för att människor framåt ska fortsätta känna förtroende för offentlig sektor och att samhället ska fungera. Människor vill och kan själva ta ett mycket större ansvar för den vård de behöver, men de behöver stöd från oss. Att fysiskt ta in människor till ett sjukhus ska bara göras då det är nödvändigt.<br /><span style="background-color:initial">Vi har exempelvis nu ett projekt med en liten bärbar röntgenapparat. Genom att röntga misstänkta frakturer i hemmet slipper de som inte har fraktur att komma in till sjukhus, och de som visar sig ha en fraktur kan få smärtlindring och hjälp med operationsförberedande åtgärder utanför sjukhus och sedan komma in först när det finns en operationssal förberedd.<br /></span><span style="background-color:initial">Vi behöver forska både på teknik och arbetssätt. Det krävs en stor mental omställning för att vårdpersonal på sjukhus ska våga släppa kontrollen över en del åtgärder till de sjuka individerna, eller till personal anställda i andra organisationer.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Ann Ekberg-Jansson, medicinsk strateg, Närhälsan<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Ann-Ekberg-Jansson_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /><br /></strong><span style="background-color:initial">– Närhälsan är i en omfattande utvecklingsfas där omställning till så kallad Nära vård är central. Att då arbeta för att tillsammans med andra centrala parter utveckla konceptet När vården flyttar hem är helt i linje med detta arbete. Att samla olika intressenter vid samma bord genererar ett mervärde, då man speglar viktiga frågor ur olika perspektiv för att nå slutmålet – det bästa ur patientens/invånarens perspektiv. Vi kommer att lära av varandra, men också få en möjlighet att se en samlad process med alla aktörer närvarande.</span><strong><br /></strong></div> <div><br /></div> <div><strong>Carin Bringestedt, avdelningschef Hälso- och sjukvård, Göteborgs Stad</strong></div> <div>– Den kommunala hälso- och sjukvården har fortfarande en bit kvar innan man är framme vid en användarvänlig e-hälsa och digitala tjänster. Satsningen på en nära vård, När vården flyttar hem, kommer att innebära mer samverkan där hälso- och<img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Carin-Bringestedt_220.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:273px" /><br /> sjukvården än mer utgår från den enskildes behov, delaktighet och medbestämmande i sin vård.<br /><span style="background-color:initial">Fasta samverkansforum på organisationsnivå kommer att spela mindre roll, och rörliga föränderliga former – nära och i samverkan med den enskilde – måste utvecklas. Det gäller inte bara samverkan mellan hälso- och sjukvårdsverksamheter utan också samverkan med exempelvis hemtjänst, vård- och omsorgsboenden, och annan kommunal verksamhet.<br /></span><span style="background-color:initial">Legitimerade medarbetare är i dag ett bristyrke. Efterfrågan överstiger tillgången på sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter i kommunal hälso- och sjukvård. Vi måste alltså jobba smartare med bibehållen eller högre kvalitet. Samverkan mellan slutenvården och primärvård samt kommunal hälso- och sjukvård kommer att bli allt mer avgörande för god vård ”när vården flyttar hem”.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">FAKTARUTA: Satsningen När vården flyttar hem</h2> <div>När vården flyttar hem kommer delvis utgå från pågående initiativ, men också knyta till sig nya projekt som identifieras av samverkansgruppen. Exempel på projekt som redan pågår är:<br /><br /></div> <div><strong>• ASAP/Autumn Leaves</strong>, ett nyligen uppstartat projekt med inriktning på sjukvård i hemmet, inklusive hemmonitorering, stöd från specialistsjukvård och omsorg, i samverkan mellan kommun, region samt näringsliv med mera. Autumn Leaves drivs av gruppen för Digital hälsa på institutionen för elektroteknik.</div> <div><strong>• ViSMoT (videostöd till mobila team)</strong>: Lösningar för att underlätta patientbedömningar i samverkan med högre medicinsk kompetens och därmed öka precisionen, kvaliteten och säkerheten i bedömningarna. Projektet drivs av gruppen för Digital hälsa på institutionen för elektroteknik.</div> <div><strong>• Digifysiska tjänsteerbjudande till patienter med långvariga behov</strong>, ett projekt som bedrivs i samarbete mellan Närhälsan i Västra Götalandsregionen och Centre for Healthcare Improvement på institutionen för teknikens ekonomi och organisation. </div> <div><strong>• Framtidens vårdcentraler</strong>, ett konceptprogram/projekt som leds av Centrum för vårdens arkitektur på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Projektet är en kartläggning av primärvårdens organisering, lokalisering och lokalanvändning, och ska ge underlag för koncept för framtida lösningar.</div> <div><strong>• Out Fit</strong>, ett doktorandprojekt (där doktoranderna kan få dubbelexamen från Sahlgrenska akademin och Chalmers) med fokus på hälsofrämjande kvaliteter i fysisk utemiljö till stöd för hälsa och rehabilitering på särskilda boenden. Avser att ta fram evidensbaserade riktlinjer och arbetsmetoder för fysiska utemiljöer vid särskilda boendens. Projektet pågår i samverkan med Sahlgrenska akademin och Sveriges Lantbruksuniversitet.</div> <div><strong>• Patientinnovatörerna</strong> är ett forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i att patienters egenuppleda erfarenhet av att leva med kroniska eller långvariga sjukdomar kan ligga som grund för innovation och utveckling. Projektet leds av Centre for Healthcare Improvement på institutionen för teknikens ekonomi och organisation.</div> <div><br /></div> <div>Satsningen När vården flyttar hem har fått initiativfinansiering från Chalmers styrkeområde Hälsa och teknik.<br /><br /><strong>Initiativtagare till satsningen är:</strong></div> <div>Andreas Hellström, Universitetslektor, Teknikens ekonomi och organisation (koordinator). Andreas Hellström nås via mailadressen <a href="mailto:andreas.hellstrom@chalmers.se">andreas.hellstrom@chalmers.se​</a>.</div> <div>Bengt Arne Sjöqvist, Professor of Practice Emeritus i Digital hälsa, Elektroteknik</div> <div>Göran Lindahl, Professor, Byggnadsdesign/Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </div> <div>Johanna Eriksson, Konstnärlig lektor, Byggnadsdesign/Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</div> <div>Sara Riggare, patientföreträdare/patientforskare</div> <div><br />Text: Mia Malmstedt​<br /></div> <div>Foto av sjukvårdspersonal och patient: Shutterstock</div> <div>Foto Andreas Hellström: Carolina Pires Bertuol</div> <div>Foto Ann Ekberg-Jansson: Angereds Närsjukhus</div> <div>Foto Carin Bringestedt: Göteborgs Stad, Hanna Björnheden</div> <div>Foto Maria Taranger: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Johanna Ewald St Michaels</div>Thu, 24 Jun 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Jubileumsprofessorer-starker-och-ger-spets-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Jubileumsprofessorer-starker-och-ger-spets-2022.aspxJubileumsprofessorer stärker och ger spets 2022<p><b>​2022 års jubileumsprofessorer har nyligen utsetts, varav två av dem förstärker verksamheten på ACE. Doina Petrescu och Christopher Robeller är båda kända namn, internationellt, men även från tidigare samarbeten på institutionen. Nu återkommer de för mer formaliserat samarbete och ska tillföra spets och djup inom områden som medborgarinflytande inom stadsplanering såväl som digital produktion och träkonstruktion.</b></p>​Chalmers jubileumsprofessorer utses årligen av rektor och ska ”tillföra Chalmers ny kompetens och stärka högskolans internationella kontakter”. För 2022 utses <a href="https://sheffield.academia.edu/doinapetrescu" target="_blank">Doina Petrescu</a>, professor vid School of Architecture, University of Sheffield och <a href="https://www.robeller.net/index.html" target="_blank">Christopher Robeller</a>, professor vid School of Architecture, Bremen University of Applied Sciences, till jubileumsprofessorer vid Chalmers, med ACE som värdinstitution. Gemensamt för de båda är att de är starka namn och erkända auktoriteter inom sina respektive fält internationellt.    <br /><br />Doina Petrescu är arkitekt och verksam som lärare och forskare inom urban planering och stadsbyggnad, med fokus på medborgarinflytande och jämställdhet och kopplingarna mellan samskapande och aktivism. Doina Petrescu är en av grundarna av Atelier d’Architecture Autogeree (urbantactics.org), en forskningsbaserad plattform som involverar civilsamhället i att besätta och nyttja stadens bortglömda rum – i demokratisk och ekologisk anda.    <br /><br /><div>   – Utöver det faktum att Doina är en mycket inspirerande föreläsare har hon unik praktisk erfarenhet som kommer studenterna till nytta, inte minst inom mastersprogrammet Architecture and Planning Beyond Sustainability där samhällsnytta och medskapande är en röd tråd. Genie är en annan given yta för utbyte, och hennes holistiska synsätt och internationella renommé kommer att bli värdefull även vad gäller pågående forskning, säger Emilio Brandao, konstnärlig lärare och mastersprogramansvarig vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggandsteknik.<br /></div> <div><br /></div> <div>Christopher Robellers fokus rör sig kring den punkt där beräkning, digital  produktion, träkonstruktion och arkitektonisk formgivning möts – där han också är ledande inom fältet. En nyckel till hans breda expertis är hans bildningsbakgrund med ena benet inom arkitekturen och det andra inom ingenjörsvetenskapen, vilket gör att möjligheter till utbyte inom och med verksamheten på ACE mycket stora.    <br /><br />   – Vi ser att Christopher kan komma in med en unik multidisciplinär spets både vad gäller forskning och det pedagogiska arbetet inom områdena beräkning, träkonstruktion, formgivning och konstruktionsteknik, som vi faktiskt saknar idag. Hans expertis och erfarenhet från undervisning och forskning såväl som experimentell verksamhet är relevant för flera av våra avdelningar och kommande ämnesgrupper, säger Jonas Lundberg, tekniklektor vid ACE.<br /><br />Christopher Robeller ansluter enligt planen i februari 2022, och Doina Petrescu i två perioder under 2022 varav den första i mars månad.    <br /><br />   – Jag ser jubileumsprofessorerna som en fantastisk möjlighet att berika verksamheten vid institutionen, och ett utmärkt sätt att stärka vårt internationella nätverk. Att två av de tre jubileumsprofessorer som utsetts på Chalmers för 2022 kommer till ACE är oerhört roligt, och dessutom inom så spännande kunskapsområden. Närvaron från dessa ledande forskare och lärare blir ett positivt och inspirerande tillskott som passar väl in med vårt arbete med att utveckla institutionen. Jag ser mycket fram emot att välkomna Doina och Christopher till oss på ACE, <span>säger Fredrik Nilsson, professor och prefekt vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div><br /></div> <div><em>Chalmers jubileumsprofessur kom till vid 150-årsfirandet 1979, då som en present från regeringen. Traditionen har sedan dess fortsatt med egna medel och rektor utser årligen en eller flera jubileumsprofessorer.   </em> </div> <div><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div> <div><br /></div>Tue, 22 Jun 2021 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nybakade-arkitekter-ställer-ut-digitalt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nybakade-arkitekter-st%C3%A4ller-ut-digitalt.aspxNybakade arkitekter ställer ut digitalt<p><b>Examensutställningen där mastersstudenterna från arkitektutbildningen presenterar sina arbeten flyttar för andra året i rad in på webben, ett format som gynnar det digitala uttrycket och processerna under vilka examensarbetena tagit form. Årets examensprojekt visar på stor spännvidd och kreativitet – ta del av presentationerna och se utställningen i sin helhet!</b></p>​De publika och öppna seminarierna där mastersstudenterna från arkitektutbildningen 2021 presenterar sina examensprojekt inleds 31 maj och pågår till och med den 3 juni, och <a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Documents/ACEX35%202021_OPEN%20SEMINAR_public%20schedule.pdf">examinationerna kan följas digitalt</a>. I och med det digitala formatet är också själva examensutställningen, som av tradition annars upplevs på Ljusgården i SB-huset på campus Johanneberg, öppen betydligt längre än så på utställningens webb: <a href="https://projects.arch.chalmers.se/">https://projects.arch.chalmers.se</a>.   <br /><br />Årets examensutställning har inget specifikt tema, men Naima Callenberg som är konstnärlig adjunkt vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och utställningskurator, menar att det är tydligt tydligt att pandemin satt sina spår i projekten då de i högre utsträckning är digitalt framställda än tidigare år till följd av restriktionerna som gjort det svårt att vistas på skolan.   <br /><br />   – Trots läget är det ändå väldigt fint att se att det digitala uttrycket och processerna lämpar sig väl för att visas på en digital plattform som den vi upprättat på vår utställningshemsida, menar Naima.  <br /><br />Examensprojekten uppvisar en stor bredd och flera av dem har ett starkt koppling till samhället och en hållbar utveckling ur både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter.   <br /><br /><div>   – Det är en viktig del i utbildningen som ofta återspeglas i examensprojekten från Chalmers arkitektur – vilket vi är stolta över. Våra studenter är engagerade, kritiska, analytiska och kreativa och under denna i många fall tuffa termin har de lagt ner hårt arbete på sina projekt. Det är fantastiskt att de hur de bidrar både till vår utbildning och till arkitekturfältet och dess diskussioner i stort, säger Naima Callenberg.<br /></div> <br /><div><em>I årets digitala examensutställning presenteras examensarbeten från de två masterprogrammen Architecture and Planning Beyond Sustainability och Architecture and Urban Design. </em><em>Mastersstudenternas projekt får inom kort även sällskap av kandidatarbetena som kommer att visas på utställningshemsidan från och med den 2 juni.</em></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Mon, 31 May 2021 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Varldens-forsta-laddbara-cementbaserade-batteri.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Varldens-forsta-laddbara-cementbaserade-batteri.aspxVärldens första laddbara cementbaserade batteri<p><b>​Tänk dig hela tio- eller tjugovåningshus som lagrar energi som i ett gigantiskt batteri. Denna vision kan mycket väl bli verklighet då forskare på Chalmers lyckats med något unikt – att utveckla ett återuppladdningsbart cementbaserat batteri.</b></p><div>​Det ständigt växande behovet av hållbara byggmaterial innebär stora utmaningar för vetenskapen. Doktor <a href="https://research.chalmers.se/person/?cid=qingnan" title="Research" target="_blank">Emma Zhang</a> anslöt till Chalmers och <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/luping-tang.aspx" target="_blank" title="Tang">professor Luping Tangs</a> jakt på framtidens byggnadsmaterial som doktorand. Efter många års samarbete har de nu lyckats att utveckla världens första återuppladdningsbara cementbaserade batteri.    <br /><br />Konceptet för batteriet utgörs av en cementbaserad mix där kolfiber blandats i för att ge ledningsförmåga och böjhållfasthet. Inbäddat i mixen ligger en metallpläterad kolfiberväv: järnpläterad i anodlagret och nickelpläterad i katodlagret. Prototypen är ett resultat av omfattande experiment- och testarbete.    </div> <div> </div> <div>   – Resultat från tidigare publicerade studier kring teknik för cementbaserade batterier har visat på väldigt låg batterieffekt, så vi insåg att vi behövde tänka utanför boxen. Konceptet vi utvecklat – som också är återuppladdningsbart – har aldrig tidigare prövats. Men vi har nu en metod som fungerar väl i labbskala, berättar Emma Zhang.    </div> <div> </div> <div>Luping Tang och Emma Zhangs forskning har resulterat i ett återuppladdningsbart cementbaserat batteri med en genomsnittlig energitäthet på 7 wattimmar per kvadratmeter (eller 0.8 wattimme per liter). Måttet energitäthet används för att beskriva kapaciteten, och försiktiga uppskattningar av prestandan tyder på en tiofaldig förbättring mot tidigare försök att utveckla liknande koncept. Energitätheten är dock låg jämfört med dagens kommersiella batterier – men med fördelen att det kan användas i mycket stora volymer i byggda strukturer.  </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lagring av energi – en nyckel i energikrisen    </h2> <div> </div> <div>Att batteriet är återuppladdningsbart är dess främsta fördel. Möjliga användningsområden om konceptet utvecklas ytterligare och kommersialiseras är närmast svindlande. Emma Zhang kommenterar:      <br /><br />   – Vi ser framför oss att denna teknik i framtiden kommer att innebära hela höghus med konstruktionsdelar av funktionell betong. Givet att vilken betongdel som helst skulle kunna ha ett lager av denna elektrod inbäddad, skulle det innebära gigantiska volymer av funktionell betong.      </div> <div> </div> <div>Konceptet att använda byggnader och infrastruktur för lagring av stora volymer energi skulle alltså kunna vara ett revolutionerande bidrag till att lösa energikrisen. Men det stannar inte vid funktionell betong i höghus, utan forskarna ser många fler möjligheter.    </div> <div> </div>    – Tekniken kan användas tillsammans med solpaneler för att ge elektricitet och som källa för så kallad strukturell hälsoövervakning i vägbroar och hamnar, där sensorer drivna av ett cementbaserat batteri kan upptäcka sprickor eller korrosion, säger Emma Zhang.  <br /><div><br />Cementbaserade batterier skulle även kunna användas för att driva LED-belysning och 4G-uppkoppling eller dylikt på avlägsna platser, eller som katodskydd mot armeringskorrosion i betongkonstruktioner. Betong, som baseras på cement, är världens mest använda byggmaterial, men också omtvistat ur hållbarhetssynpunkt. Potentialen i att addera funktionalitet ger den dock en ny dimension.     </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utmaning med livslängd återstår    </h2> <div> </div> <div>Det cementbaserade batteriet befinner sig fortfarande på ett tidigt stadium. De tekniska utmaningarna som måste överbryggas för att kunna kommersialisera tekniken handlar främst om batteriets livslängd och att utveckla hållbara återvinningsmetoder.      </div> <div> </div> <div>   – Då våra byggda strukturer konstrueras för att stå i femtio till hundra år så måste cementbaserade batterier antingen utvecklas så att de matchar detta, eller kompletteras med en teknik för utbyte och återvinning då dess livslängd är slut. I nuläget är innebär det en stor utmaning utifrån den tekniska synvinkeln, säger Emma Zhang.    </div> <div> </div> <div>Men forskarna är hoppfulla:    </div> <div> </div> <div>   – Vi är övertygade om att vårt koncept innebär ett stort bidrag till att ge framtidens byggnadsmaterial utökad funktionalitet genom att fungera som lagring för förnybar energi, säger Luping Tang.    <br /><br /><span><span><em>Text: Catharina Björk<span style="display:inline-block"></span></em></span><em><span style="display:inline-block"></span></em></span><br /><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://doi.org/10.3390/buildings11030103">Läs artikeln ”Rechargeable Concrete Battery” i den vetenskapliga publikationen Buildings.  </a></div> <div><em>Forskningsprojektet finansierades av Energimyndigheten.  <br /><br /></em></div> <div><strong>Luping Tang</strong><br />Professor i byggnadsmaterial vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers och leder forskargruppen Building Materials.  <br />tang.luping@chalmers.se  tel. 031 772 23 05  <br /><br /><strong>Emma Zhang</strong> <br />Doktor från institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers, som nyligen avslutade sitt postdoc-projekt med publiceringen av artikeln. Emma Zhang är nu aktiv som Senior Development Scientist vid Delta of Sweden.  <br />emma@deltaofsweden.com  tel. 0768 80 35 33  <br /></div>Mon, 17 May 2021 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Deras-forskning-bidrar-till-hallbar-krisberedskap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Deras-forskning-bidrar-till-hallbar-krisberedskap.aspxDeras forskning bidrar till hållbar krisberedskap<p><b>​Ett verktyg som möjliggör hållbar planering av underhåll och renoveringsåtgärder i flerbostadshus samt en modell för &quot;Demand Response&quot; och skattning av kapacitet för energilagring i livsmedelsbutiker – det är innovationer som bidrar med hållbarhet och resiliens för Sveriges försörjning och placerar forskare från ACE på IVA:s 100-lista 2021. </b></p><h2 class="chalmersElement-H2">SINOM: A platform for strategic maintenance and renovation planning of housing portfolios</h2> <div>Forskarna Claudio Nägeli och Abolfazl ”Amir” Farahani har utarbetat ett verktyg som ska möjliggöra för fastighetsägare att göra långsiktiga och ekonomiskt hållbara planer för underhåll och renovering av fastighetsbeståndet. Verktygets optimeringsalgoritm gör det enkelt för användaren att skapa fleråriga planer för underhåll och renovering, prognostisera energibehov och beräkna utsläppsnivåer, samt ha koll på byggnadskomponenter och teknisk livslängd. Verktyget <em>Sinom</em> välkomnas inte bara av fastighetsägarna – utan deras unika koncept nu har nu tagit dem in på <a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2021/sinom/" target="_blank" title="IVA">IVA:s 100-lista 2021: &quot;Från kunskap till hållbar krisberedskap&quot;</a>.    </div> <div>   – Det vi strävar efter som forskare är naturligtvis att det vi gör ska komma till användning och skapa nytta både för människor och för miljön, och därför känns det väldigt positivt att vår forskning uppmärksammas på detta sätt, säger Claudio Nägeli.    </div> <div> </div> <div>Det svenska fastighetsbeståndet för flerbostadshus är till stor del åldrat och i behov av omfattande renovering och förbättringsåtgärder, både för att uppnå dagens krav och byggnormer och mål för energiförbrukning. Fastighetsägarna finner sig inte sällan fångade mellan budgetmässiga begränsningar och pockande renoveringsbehov som förvärras i och med att förbättringar inte utförs i tid. Här kommer Claudio Nägelis och Abolfazl Farahanis verktyg in. Sinom syftar på uttrycket ”i sinom tid”, vilket både fångar kortsiktiga behov men också det långsiktiga och proaktiva angreppssätt som forskarna tänker sig att verktyget ska bidra med till dess användare, genom att på ett tydligt sätt visualisera och räkna med framtida behov och mål-värden.    </div> <div> </div> <div>   – För fastighetsägarna blir vinsten med att använda Sinom en hjälp att arbeta proaktivt och att göra rätt sak i rätt tid, i takt med budgetmässiga förutsättningar. För de boende kan effekten bli att de faktiskt får sina nödvändiga förbättringar, utan allt för stor inverkan på hyressättningen, menar Claudio Nägeli.       </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Om Sinom och forskarna bakom verktyget</h3> <div><strong>Claudio Nägeli</strong> är postdoc vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, avdelningen för byggnadsteknologi och disputerade i December 2019 med:<a href="https://research.chalmers.se/publication/513593"> <br />Bottom-Up Modeling of Building Stock Dynamics - Investigating the Effect of Policy and Decisions on the Distribution of Energy and Climate Impacts in Building Stocks over Time</a>.   </div> <div><strong>Abolfazl Farahani</strong> är genom <em>Lars Erik Lundberg scholarship</em> postdoc vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, avdelningen för installationsteknik, och disputerade i juni 2019 med:<a href="https://research.chalmers.se/publication/510164">A systematic approach to strategic maintenance and renovation planning in multifamily buildings</a>. <br />Delar av hans forskning beskrivs också här: <a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stegvis-energieffektivisering.aspx">Stegvis planering blir modellen för allmännyttan</a><br /></div> <div><br />Samarbetet inleddes i slutet av doktorandtiden efter att de insett att deras forskningsområden hade många gemensamma nämnare. Med i Sinom-projektet finns även Jan-Olof Dalenbäck, professor i installationsteknik vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Arbetet bedrivs i samverkan med representanter från fastighets- och bostadsbolag som Stena Fastigheter, Familjebostäder och Bostadsbolaget. Projektet finansieras av Energimyndigheten genom E2B2, och forskarna är nu i slutfasen med att färdigställa prototypen av verktyget.   </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Kylskåp för att balansera elnätet</h2></div> <div> </div> <div>Med på <a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2021/kylskap-for-att-balansera-elnatet/" title="IVA" target="_blank">IVA:s 100-lista</a> är också Tommie Månsson, doktor från institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, med sitt koncept för att använda livsmedelsbutikers kylskåp för att balansera elnätet. <span>Tommie Månsson disputerade 2020 med <a href="https://research.chalmers.se/publication/520489">Supermarket refrigeration systems for demand response in smart grids</a><span>, och han beskriver sin innovation så här: </span></span><br /></div> <div><br /></div> <div>&quot;Våra livsmedelsbutiker utgör en viktig och outnyttjad resurs för energiomställningen mot hållbar el-produktion – de erbjuder flexibilitet genom möjligheten att lagra energi i sina kylsystem. När solen skiner och vinden blåser genereras hållbar el, men tyvärr kan vi inte styra produktionen efter behovet, utan det måste istället till ett skifte där el-konsumenter anpassar sig efter tillgängligheten på energi. För detta ändamål har vi utvecklat koncept där livsmedelsbutikernas kylsystem bistår elnätet med sin flexibilitet och på så vis bidrar till minskad klimatpåverkan från el-produktionen.&quot;</div> <div><br /></div> <div>Läs mer om Tommies forskningsprojekt här: <a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Livsmedelsbutiker-blir-batterier-i-smart-elnat.aspx" target="_blank">Livsmedelsbutiker blir batterier i smart elnät</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Mon, 10 May 2021 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-med-och-skapar-framtidens-vard.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenter-med-och-skapar-framtidens-vard.aspxStudenter är med och skapar framtidens vård<p><b>​​Dagens hälso- och sjukvårdssektor blir allt mer digitaliserad och teknikdriven. Hälsa är också ett område där Chalmers satsar stort. I kursen Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places samverkar studenter från olika program, lärare och branschaktörer med olika kompetensområden för att hitta nya lösningar på den globala hälso- och sjukvårdens utmaningar.</b></p>​<span style="background-color:initial">För att främja utvecklingen inom hälsosektorn behövs bidrag från olika kunskapsområden, inte minst gällande arkitektur, organisationsutveckling och e-hälsolösningar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Chalmers har studenter som är starka inom de här tre områdena men det betyder inte att de automatiskt är bra på att samarbeta med varandra, de behöver få öva på det! Det var själva utgångspunkten när vi startade den här Trackskursen, berättar Patrik Alexandersson som är kursansvarig (Läs mer om Chalmers satsning Tracks i faktarutan).</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20210101-20210631/SebastanRye_biltilltext.jpg" alt="sebastian rye, student" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px;width:180px;height:180px" /><br /></div> <div>Chalmersstudenten Sebastian Rye deltog i höstas i första omgången av kursen <em>Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places</em>. Han läser idag sista året på Industriell ekonomi och skriver just nu sitt examensarbete där han undersöker hur användningen av artificiell intelligens på ett effektivt sätt kan organiseras inom sjukvården. <br /></div> <div><br /></div> <div style="font-size:14px">– Jag hade egentligen fyllt min kvot av valbara kurser men kombinationen av sjukvård, multidisciplinärt arbe<span style="font-family:&quot;open sans&quot;">te med blandade studentgrupper samt möjligheten att knyta kontakter ute i sjukvårdssektorn var lite för svår att motstå för mig. Det fick det bli en extra kurs helt enkelt.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Verkliga och aktuella utmaningar </h3> <div>Tracks är en stor satsning på utbildning och nya lärandemiljöer som finansieras av Chalmersstiftelsen. Tracks valbara kurser ska komplettera studenternas program, introducera dem till nya ämnesområden och ge dem möjlighet till mer tvärdisciplinärt arbete. </div> <div><br /></div> <div>Trackskurserna är också uppkopplade mot den senaste forskningen och näringslivet. I denna kurs presenterades ämnesområdet tillsammans med representanter för det framväxande specialistsjukhuset i Högsbo och med Sahlgrenskas digitala FoUI-enhet (forskning, utveckling, innovation). Chalmers centrumbildning Centre for Healthcare Improvement (CHI) står också bakom kursen och även patienter har deltagit och gett feedback på studenternas projektarbeten.</div> <div><br /></div> <div>Trackskurserna är tänkta att snabbt kunna anpassa sig för att möta aktuella utmaningar i arbetslivet och samhället, och ovan nämnda kurs är ett tydligt exempel på detta. Under våren 2020 började det nya coronaviruset spridas över världen och lärarna beslutade sig då för att inkludera ett case med fokus på pandemihantering i kursen, vilket inte var tänkt från början. Studenterna kunde välja på tre olika case att grupparbeta kring; pandemi, livshändelse cancer och ”virtual hospital”.</div> <div><br /></div> <div>Caset som kallades Livshändelse cancer satte ljuset på att mer än bara vård av patientens sjukdomstillstånd behövs vid ett omvälvande cancerbesked. En frågeställning studenterna diskuterade var hur och med hjälp av vilka verktyg patienten och dess anhöriga kan stöttas på bästa sätt genom hela vårdkedjan. </div> <div><br /></div> <div>Virtual hospital och virtuell vård i allmänhet är ett aktuellt ämne inom sjukvården idag. Vård kan bedrivas i många former och behöver inte vara knuten till en vårdbyggnad. Åsa Holmgren, projektledare för vårdverksamhet och arbetssätt på Högsbo specialistsjukhus menar att fler tekniska lösningar behövs, men att de noga behöver undersökas – vilka lösningar är användningsbara inom vården? Till vad och när kan de tillämpas? </div> <div><br /></div> <div>– Genom att lära oss mer om hur olika tekniska lösningar kan möta behov i hälso- och sjukvården kan också formerna för hur vård bedrivs förändras. Ett exempel kan vara patientens möjlighet till att göra kontroller och mäta olika värden i hemmet som vården sedan kan följa upp och hantera, det kan exempelvis leda till att behov av förändring i läkemedelsdosering upptäcks snabbare. Studenterna i kursen imponerade med många insiktsfulla och nytänkande förslag i sina avslutningspresentationer! säger Åsa Holmgren.</div> <div><br /></div> <div>Studenterna hade bland annat förslag på kontinuerliga mätningar av ett flertal hälsoparameterar hos patienter i hemmiljö. Detta är något man tror skulle kunna verka förebyggande, och ge patienten bättre kunskap om den egna hälsan samt bidra till mer gedigna beslutsunderlag för vårdgivaren. Även en ökad användning av Machine learning föreslogs, för att exempelvis kunna identifiera tidiga riskaparametrar för potentiell utveckling av cancersjukdom.</div> <div><div> </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Hoppas få fler intresserade av hälso- och sjukvårdssektorn</span></div></div> <div>När kursen Here, there and everywhere – healthcare integrated in our everyday life and places senast genomfördes deltog Chalmersstudenter från åtta olika program och till höstens kursomgång hoppas Patrik Alexandersson på fler.</div> <div><br /></div> <div>– Vi hoppas att vår kurs kan hjälpa till att få upp kunskapen om och intresset för sjukvård hos arkitekt- och ingenjörsstudenter. Genom att medverka på kursen får studenterna en väldigt god insikt i sektorns utmaningar och logik, vilket är enormt positivt både för dem själva, Chalmers och för samhället i stort.</div> <div><br /></div> <div>Sebastian Rye var redan innan kursstart intresserad av ämnet, och han tycker att möjligheten att välja en kurs baserat på eget intresse gav honom mycket på många plan. </div> <div><br /></div> <div>– Lärarna var alla otroligt engagerade och kunniga på området och guidade oss med tips genom hela kursen, samtidigt var det projektinriktat och mycket självstyre. Jag tyckte verkligen att kursen kompletterade mitt program bra, för i Trackskurserna får man applicera s​​aker man lärt sig på ett ämne som man själv är intresserad av. Det gör ju att kunskapen från tidigare kurser man läst fäster väldigt bra! </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Tracks-%20poster%20Health%202021.pdf" target="_blank" title="kurs poster"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" /></a><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Documents/Tracks-%20poster%20Health%202021.pdf" target="_blank" title="kurs poster"><div style="display:inline !important">Läs mer och ansök till kursen</div></a>​<div></div> <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx" title="chalmers studentportal" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-kurser-inom-tracks.aspx" title="chalmers studentportal" target="_blank"><div style="display:inline !important"><div style="display:inline !important">Aktuella Trackskurser på Chalmers studentportal</div></div></a><br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Julia Jansson</div> <div><strong>Bilder:</strong> Västfastigheter, Sjukhusen i väster, Högsbo specialistsjukhus, <span style="background-color:initial">Sebastian Rye​</span><br /></div> <div><span style="font-family:&quot;akzidenz for chalmers&quot;;font-size:11pt;background-color:initial"></span></div> ​</div>Fri, 09 Apr 2021 14:05:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Vart-vatten-inte-vatten-vart.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Vart-vatten-inte-vatten-vart.aspxVårt vatten – inte vatten värt?<p><b>​Världsvattendagen den 22 mars 2021 har temat &quot;Valuing water&quot;, med fokus på hur vi värdesätter vattnet ur miljömässiga, sociala, kulturella och ekonomiska perspektiv. Men kan vi värdera vattnet eller är det ovärderligt? I ett aktuellt forskningsprojekt på Chalmers ska forskare försöka komma närmre svaret på denna fråga.</b></p><div>​Genom projektet <a href="/sv/projekt/Sidor/Riskbaserad-prioritering-av-vattenskydd-i-hQllbart.aspx" target="_blank" title="projektbeskrivning">WaterPlan</a> undersöker forskare från centrumet DRICKS vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik hur behovet av att skydda våra vattenresurser ser ut och hur svenskarna värderar detta skydd. En del av projektet innebär att forskarna kommer att använda sig av enkätstudier för att undersöka och kartlägga hur människor prioriterar och vad de faktiskt är villiga att betala för att skydda våra dricksvattentäkter.   </div> <div> </div> <div> – Idag saknas information om hur svenskarna förhåller sig till vårt gemensamma vatten och hur man värderar det. Vi vet från studier i andra skandinaviska länder att människor föredrar att vattnet de dricker är naturligt rent, att det inte behöver renas i efterhand. Och det har ju förstås betydelse för hur skyddet av vattenresurserna utformas, säger <a href="/sv/personal/Sidor/andreas-lindhe.aspx">Andreas Lindhe</a>, docent och forskare i centrumet DRICKS, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.  </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vattnets stora värde i samhället    </h2> <div> <span style="background-color:initial">Våra yt- och grundvattenresurser, alltså vatten i sjöar och vattendrag samt vattnet under marken, förser oss inte bara med dricksvatten utan erbjuder människor så mycket mer. Våra vattenresurser är källa till bland annat energiproduktion, bevattning och till </span><span style="background-color:initial">rekreation – när vi badar eller åker båt på sommaren.</span></div> <div> </div> <div> – Genom att skydda våra vattenresurser ur ett dricksvattenperspektiv kan vi även skydda de här andra värdena, så kallade tjänster, som de tillhandahåller, men det kan också innebära begränsningar i hur vi kan använda dessa tjänster.   </div> <div> </div> <div>Därför kartläggs och analyseras i WaterPlan-projektet också de olika tjänster som vattenresurserna tillhandahåller samt vilka naturliga förutsättningar de är beroende av. Syftet är att forskarna ska kunna skapa en helhetsbild över hur vi nyttjar våra vattenresurser och hur vi därmed värderar dem, som underlag för att bättre kunna prioritera skyddsåtgärder.     </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Prissättning som inte avspegar verkligt värde</h2> <div> <span style="background-color:initial">DRICKS har ett nära samarbete med de svenska dricksvattenproducenterna. Inom branschen ser man ett behov av att öka VA-taxorna för att kunna underhålla och utveckla dricksvatten och avloppshanteringen. VA-taxan baseras på självkostnadsprincipen vilket ger en kostnad som i sig inte kan sägas motsvara själva värdet av de vatten och avloppstjänster som vi använder i samhället. . Men vad kan det finnas för nackdelar med att vatten eventuellt är undervärderat och i och med det alltför lågt prissatt?  </span></div> <div> </div> <div> – Det är inte dåligt i sig att vatten är billigt, vi vill ju att vattnet ska vara tillgängligt för alla. Men det låga priset på vatten för med sig att vi blir sämre på att hushålla med det och tar det för givet. För ett klokt hushållande av vatten är det alltså dåligt att vatten är billigt, säger Andreas Lindhe.  </div> <div> </div> <div>Vatten är en förutsättning för liv och avgörande för vårt samhälle på många sätt. Andreas Lindhe menar att när man uttrycker risker och utvärderar åtgärdsalternativ baserat på samhällsekonomiska konsekvenser, så syftar det inte till att förminska vattnets betydelse – utan att det tvärtom ger en möjlighet att framhålla vattnets betydelse när avväganden ska göras mellan exempelvis konkurrerande intressen.   <br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> – Men vi ska givetvis vara medvetna om att det finns andra aspekter än de rent samhällsekonomiska som kan behöva vägas in när viktiga beslut om vatten ska fattas, sammanfattar Andreas Lindhe.  </div> <div><br /></div> <div><em>Världsvattendagen <a href="https://www.worldwaterday.org/" target="_blank">https://www.worldwaterday.org/</a> är ett initiativ från FN som startade 1993 och som uppmärksammar vattnets betydelse i samhället. Syftet är att belysa de utmaningar vi står inför och vad som krävs för att vi bland annat ska uppnå det sjätte globala hållbarhetsmålet om rent vatten och sanitet för alla. </em> </div> <div><br /></div> <div>Text: Andreas Lindhe &amp; Catharina Björk<br /></div> <div><div> </div></div>Sun, 21 Mar 2021 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nyvunnen-kunskap-satts-pa-prov-i-sjukhusprojekt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nyvunnen-kunskap-satts-pa-prov-i-sjukhusprojekt.aspxNyvunnen kunskap sätts på prov i sjukhusprojekt<p><b>Vistelsen i Tanzania kan beskrivas som hennes livs resa och med sig fick hon en unik och positiv inblick i en ny kultur. Moa Strålman, en av de Chalmersstudenter som årligen samarbetar med ingenjörer utan gränser, berättar om hur hon inom ramen för exjobbet förflyttade en del av studierna till en helt ny kontinent.</b></p><div><div>​Genom Ingenjörer, och Arkitekter, utan gränsers projekt ”Healthy Hospitals” i Tanzania, får några Chalmersstudenter varje år möjlighet att bidra med sina nyvunna kunskaper där de verkligen behövs. För Moa Strålman och Ellen Blanksvärds del handlade uppdraget om att tillsammans med en projektgrupp bestående av tidigare exjobbare planera för ett nytt labb och att övervaka byggnationen av en ny mödravårdsenhet på Mkula Hospital i Kitsomo. Och väl på plats var det upp till bevis som gällde!    </div> <div> </div> <div>   – Vårt uppdrag på plats blev dels att vara länken mellan projektgruppen och sjuhuset, och dels att agera som handledare, samordnare och tekniska konsulter för den pågående byggnationen, förklarar Moa.     </div> <div> </div> <div>Chalmers studentsamarbete med Ingenjörer utan gränser och Arkitekter utan gränser omfattar först och främst mastersstudenter, men Moa har läst programmet Samhällsbyggnadsteknik högskoleingenjör 180 hp, och det var i samband med kandidatuppsatsen möjligheten att åka till Tanzania realiserades i början av 2020. Syftet med exjobbet var att undersöka långsiktigheten i projektprocessen, med det planerade arbetet på Mkula-sjukhuset som fallstudie.       </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Insatser som gör nytta    </h2> <div> </div> <div>Parallellt med det pågående projektet att bygga en mödravårdsenhet planerade Moa och hennes medstudenter för sjukhusets laboratorium som både var i behov av renovering och utbyggnad – ett arbete som förväntas kunna påbörjas under 2021. Moa bekräftar att behovet av stöd på plats är stort och resurserna små, vilket gör att insatserna som utförs verkligen gör skillnad.     </div> <div> </div> <div>   – Det kändes fantastiskt att få använda det vi lärt oss under utbildningen på det här sättet. Vi fick ett otroligt fint mottagande och vårt jobb uppskattades verkligen av sjukhuspersonalen. Vi har fortfarande regelbunden kontakt med flera av de vi samarbetade med, berättar Moa.     </div> <div> </div> <div>Genom kontakten kan de därmed fortsätta följa arbetet på distans och se framstegen som görs, och att det som startats upp också slutförs och implementeras och därmed verkligen kommer till nytta.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samarbete med ömsesidig respekt    </h2> <div> </div> <div>Att verka i en helt annorlunda kultur och med begränsade resurser var naturligtvis en utmaning. Men det Moa främst tar med sig från vistelsen i Kitsomo är en ödmjukhet inför de olika villkor människor lever under, och stor respekt för det kunnande och den erfarenhet som det lokala teamet besatt. Det arbete som utförs på sjukhuset planeras av ingenjörer utan gränser tillsammans med sjukhusledningen och den lokale distriktsingenjören – utifrån de behov som på plats identifieras som mest kritiska, ett koncept som nu drivits i några år på Kolatondo Hospital och på Mkula Hospital.    </div> <div> </div> <div>   – Bristen på resurser gör att faktorer vi ser som självklara, som tillgång till vatten och avlopp samt el, inte kan tas för givna. Det är tuffa förhållanden att driva och bygga en verksamhet under. Därför är projektets långsiktiga fokus viktigt, med strävan efter hållbar infrastruktur där vi bidrar med resurser för att ge sjukhuset en flygande start så att de sedan ska klara underhåll och fortsatt utveckling själva, avslutar Moa.  <br /><br /><span style="font-size:12px"></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Bakgrund och länkar</h3> <div>Ingenjörer utan gränser och deras projekt i Tanzania har under flera år fått stöd från Chalmers mastercards stipendiefond, vilket också är fallet med Moa Strålman och hennes medstudenter, som tack vare stipendiet från fonden fått finansiering och kunnat förverkliga vistelsen i Tanzania. <a href="/sv/samverkan/alumn/alumnerbjudanden/chalmers%20mastercard/stipendium/Sidor/default.aspx">Läs mer om Chalmers Mastercards stipendium. </a><span><br /><br />Drivande i teamet på plats är utexaminerade före detta chalmersstudenter som också gjort del av sitt exjobb i Tanzania tidigare. Övriga deltagare i projekten där Moa och Ellen ingick var mastersstudenterna Bassem Hewidi och David Jaros vars vistelse utgjorde del av deras exjobb. <a href="https://www.ewb-swe.org/mkula-hospital">Läs mer om Ingenjörer utan gränser</a> och deras arbete vid Mkula Hospital i Kitsomo, Tanzania.</span></div> <div><span><span style="display:inline-block"></span></span> </div> <div>Moa Strålman läser nu Industrial Ecology på Chalmers och hennes kandidatuppsats skrevs inom ramen för programmet Samhällsbyggnadsteknik högskoleingenjör, 180 hp, vilket även hennes medförfattare Ellen Blanksvärd läste. Uppsatsen heter: <a href="https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/301690/1/ACEX20%20Blanksv%c3%a4rd%20Ellen%2c%20Str%c3%a5lman%20Moa%20%282%29.pdf">Project Management challenges that affect lifespan of constructions in development aid project – A Case Study through Healthy Hospital Project in Tanzania</a>. Handledare var Martine Buser, docent vid avdelningen för Construction Management på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.    </div> <div> </div> <div><span><span style="font-size:12px">Text:Catharina Björk   <span></span></span></span><br /></div></div> Mon, 01 Mar 2021 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Den-nya-appen-Avidnote.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Den-nya-appen-Avidnote.aspxDen nya appen Avidnote gör det enklare att skriva och granska forskningstexter online<p><b>​Den här veckan lanseras den webb-baserade appen Avidnote (avidnote.com) som möjliggör för forskare att föra och organisera forskningsanteckningar på ett systematiskt vis online.</b></p>​<span style="background-color:initial">Avidnote har framtagits av en grupp forskare och utvecklare från Chalmers som utvecklat en webbaserad applikation som hjälper forskare att granska och organisera sina forskningsartiklar i en plattform som underlättar för dem att hålla reda på sina forskningstexter och föra en systematisk översikt av pågående skrivprojekt.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Med Avidnote kan forskare annotera forskningslitteratur digitalt genom att koppla uppladdade artiklar med egna anteckningar. Detta sker i ett gränssnitt där användarens anteckningar och artiklar är placerade jämsides. Användarna kan även importera nya artiklar via en sökfunktion, samt söka bland alla sina anteckningar och organisera dessa genom att placera dem i olika digitala anteckningsböcker (taggar) beroende på kategori. </div> <div><br /></div> <div>Utvecklingen har letts av Abderisak Adam, som arbetat som forskare på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik där han även avlade sin doktorsexamen.</div> <div><br /></div> <div>– Avidnote kom ur ett direkt behov som jag stötte på under mina forskarstudier på Chalmers. Vi lade märke till att de flesta forskare och studenter fortfarande skrev alla sina forskningsanteckningar för hand i marginalerna på utskrivna artiklar. Denna process kan istället digitaliseras och förbättras, vilket var målet med Avidnote, säger Abderisak Adam.</div> <div><br /></div> <div>Applikationen har idag över 1000 forskare som skrivit upp sig varav över 700 forskare aktivt har använt appen. Den rekommenderas av flera universitet på deras hemsidor, däribland Princeton University och University of Connecticut. </div> <div><br /></div> <div>– Majoriteten av användarna har kommit från USA och Sverige. Nu under vårterminen har vi även öppnat upp tjänsten för studenter som skriver examensarbeten på svenska universitet och lärosäten. Den respons som vi har fått har hittills varit väldigt positiv. </div> <div><br /></div> <div>Avidnote är en del av Foundersloft, en incubator som finns belägen i Chalmers E-village. </div> <div><br /></div> <div>För att pröva appen kan ni besöka: <span style="background-color:initial"><a href="https://avidnote.com/">https://avidnote.com</a></span></div> <div><br /></div> <div>För ytterligare information kontakta:</div> <div>Abderisak Adam, en av grundarna till Avidnote, 0700730586</div> <div>E-post: <a href="mailto:adam@avidnote.se">adam@avidnote.se</a> alternativt <a href="mailto:abderisak.adam@chalmers.se">abderisak.adam@chalmers.se</a> </div> </div>Tue, 09 Feb 2021 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Enkel-uppfinning-sparar-energi-i-mataffaren.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Enkel-uppfinning-sparar-energi-i-mataffaren.aspxEnkel uppfinning sparar energi i mataffären<p><b>​Forskare på Chalmers upptäckte av en slump att termometern i moderna butikskylar är systematiskt felplacerad, vilket innebär att livsmedelsbutiker förbrukar mer energi är nödvändigt. Men de kom även på vad som skulle kunna lösa problemet, och potentialen är stor med möjlig förbättring i över 3000 livsmedelsbutiker – enbart i Sverige.</b></p>​Tommie Månsson är nybliven doktor med en avhandling om att använda &quot;<a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Livsmedelsbutiker-blir-batterier-i-smart-elnat.aspx">livsmedelsbutiker som virtuella batterier i demand response-system</a>&quot;, och under ett experiment snubblade han över något märkligt. Termometern som reglerar kylan i ett butikskylskåp är generellt felaktigt placerad, vilket gör att den kyler onödigt mycket.<br />  <br />  – När man gick över från öppna kyldiskar till kylar med dörr så missade man att omplacera den termometer som mäter luften som går ut ur kylskåpet. Eftersom termometern placerats för nära dörren så verkar luften som går ut vara varmare än den faktiskt är, vilket gör att kylen sänker temperaturen mer än nödvändigt. Detta innebär i sin tur att den drar mer energi än den egentligen behöver och dessutom går ojämnare, förklarar Tommie Månsson, disputerad vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.    <br /><br /><div>När forskarna i försök flyttade termometern till en lämpligare position i kylskåpet och den därmed visade en mer korrekt temperatur, märkte de att kylskåpen i genomsnitt drog ungefär fem procent mindre energi.     </div> <div><br />  – Det här har visat sig ha flera klimatmässigt positiva effekter. Temperaturen på luften som går in i kylen är inte lika avgörande, och man kan man hålla jämnare temperaturer, vilket leder till energieffektivisering. Dessutom minskar uppvärmningsbehovet av butikerna när kylarna inte kyler av inomhusluften lika mycket som innan, berättar Tommie.    </div> <div><br /></div> <div>Upptäckten resulterade i ett EU-patent för en hållare för termometern i butikskylar vilket gör termotern lätt att flytta och placera om i kylskåpet, och en företags-spinoff som arbetar med att föra ut och implementera innovationen på marknaden.    </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Outnyttjad potential    </h2> <div><br /></div> <div>Pilot-tester hos den tyska butikskedjan Rewe har varit lyckade, med en tydlig minskning i förbrukning, och en expansion för den lilla termometerhållaren planeras. I Sverige och övriga Europa har man däremot inte tagit till sig möjligheten ännu, trots att det enbart i Sverige potentiellt handlar om över 3000 butiker som skulle kunna sänka sin förbrukning.</div> <div><br />  – Man tycker nog helt enkelt inte att det är ett problem. Tidigare hade butikerna öppna kylskåp och när man satte på dörrar så mer än halverades energiförbrukningen, vilket är en fantastisk förbättring. Så trots att det kan förbättras ytterligare har många nog nöjt sig med det.   </div> <div><br /></div> <div>Tommie menar dock att när man redan gjort den stora förändringen är det istället de små detaljerna som får betydelse. Angela Sasic Kalagisidis, medförfattare till artikeln, håller med. </div> <div><br /></div> <div><span>   – Den här forskningen är viktig för att energibesparingspotentialen även ligger i de små detaljerna, vilket vi fortsätter utforska bland annat med projekt inom ” <a href="/sv/projekt/Sidor/iTES---Innovativa-kompakta-vQrmelagringstekniker-och.aspx">iTES - Innovativa kompakta värmelagrings- och styrtekniker för byggnader</a>”, säger Angela Sasic Kalagasidis, bitr professor i byggnadsfysik och forskargruppsledare för byggnadsfysikalisk modellering.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Svenska livsmedelsbutiker står för 3% av Sveriges totala elförbrukning, varav enbart kylskåpen i sin tur står för ca hälften av denna förbrukning. Att butikskylarna skulle bli ännu energieffektivare skulle alltså kunna få stor betydelse för att minska energianvändningen och därigenom minska koldioxidutsläppen.<br /><br />  – Vi använder kylda matvaror i betydligt högre utsträckning nu än historiskt. Så trots att de flesta butiker bytt ut sina ineffektiva öppna kylskåp till mer energieffektiva stängda, så verkar det inte som om kylsystemen egentligen drar mindre el totalt, för istället har butikerna nu många fler kylskåp än förr, avslutar Tommie Månsson.</div> <div><br /><span>Text: Catharina Björk<span></span></span></div> <div><br /></div> <div>Artikeln &quot;<a href="https://doi.org/10.1007/s12053-020-09912-1">Exploratory investigation of return air temperature sensor measurement errors in refrigerated display cabinets</a>&quot; publicerades i Energy Efficiency 1/2021, Springer.<br /></div> <br /><em>Tommie Månsson disputerade i slutet av december 2020 vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, avdelningen för byggnadsteknologi. Spinoff-företaget heter </em><a href="https://hpnew.chillservices.com/"><em>ChillServices</em></a><em> </em><br />Thu, 04 Feb 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-ventilation-kan-bidra-till-minskad-smitta.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Bra-ventilation-kan-bidra-till-minskad-smitta.aspxBra ventilation kan bidra till minskad smitta<p><b>​– Det hade varit roligt att säga att det behövs avancerad teknik för att bemästra viruset men det handlar mer om att kunnigt folk ser till att ventilationen fungerar efter de riktlinjer som gäller, säger Lars Ekberg, adjungerad professor i inneklimatteknik på Chalmers. </b></p><b>​</b><span style="background-color:initial"><b>Allt vi gör som individer</b>, tvättar händerna, håller fysiskt avstånd, är hemma när vi är sjuka, medverkar till minskad smittspridning. Till det kan vi också addera bra ventilation, framför allt i byggnader som samlar människor. Och är inte ventilationen tillräckligt bra är rådet: Vädra ut med ett ordentligt tvärdrag. Det är Lars Ekberg som lyfter detta. Han har mer än 20 års erfarenhet av inomhusklimat och byggnaders energianvändning, som konsult på CIT Energy Management och adjungerad professor vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Arbetet omfattar bostäder, kontor, skolor och mer krävande tillämpningar inom läkemedelsindustrin, vid biotekniklaboratorier samt i museer och teatrar. </span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/L.Ekberg-(002).jpg" alt="Lars Ekberg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Våren 2020 när pandemin var ett faktum</b> fick Chalmers styrkeområden förfrågningar om stöd till aktiviteter för att stötta samhället med forskningsrelaterade insatser. En av forskarna som hörde av sig var Lars Ekberg. Han ville bidra till att bygga upp kunskap om hur man väsentligt kan minska risker för spridning av SARS-CoV-2 och andra smittoämnen i inomhusmiljöer. Fram till dess hade Lars Ekberg och andra forskare som undersökt ventilation gjort det ur ett komfortperspektiv snarare än hälsoperspektiv.<br /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Vi är bra på att mäta luftburna partiklar. Vi kan mäta bakterier och svampsporer själva, liksom fordonsavgaser och förbränningspartiklar, men att mäta virusförekomst är svårt. Så vi insåg snabbt att vi måste etablera samverkan med virologer som kan mäta exempelvis virusets arvsmassa, RNA. Därför tog vi kontakt med ett forskarlag i Lund som var tidiga med att mäta virus. Både i Sverige och utomlands har luftprover på vårdavdelningar med covidpatienter visat sig innehålla virus. Man har till och med funnit spår av virus i proverna tagna långt upp i ventilationssystemets frånluftskanaler. Detta är tydliga tecken på att SARS-CoV-2 är luftburet, säger Lars Ekberg.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Förra året exploderade litteraturen</b> fullständigt på temat smittspridning, kopplat till inomhusluft. Det här projektet gav Lars Ekberg möjlighet att gå igenom och sammanfatta en hel del av det publicerade materialet inom området, framförallt det om vilka faktorer som inverkar på smittspridning inomhus, till exempel luftfuktighetens inverkan. </div> <div>– Flera studier visar också att viruset SARS-CoV-2 kan vara luftburet. Även om risken för smitta är störst vid närkontakt med en sjuk människa som hostar, kan ventilationen spela en viktig roll för att motverka långväga smittspridning i huset. Så jag har sammanfattat förslag till åtgärder som publicerats på olika håll, i Sverige och i andra delar av världen, säger Lars Ekberg.</div> <div>Huvuddelen av publikationerna visar att luftfuktighet spelar liten roll. Fuktigheten kan begränsa smittspridningen men då måste man kanske upp till över 35 grader Celsius, och 80 procent luftfuktighet för att motverka smitta. <br /><br /></div> <div><b>– Inget av detta är rimligt i vårt klimat.</b> Förutom att inneklimatet skulle upplevas som mycket oangenämt skulle byggnaderna förstöras. I grunden är det inte konstigt och svårt. Ett viktigt råd är att säkerställa att ventilationen fungerar enligt gällande myndighetskrav. Det är jättebra att öppna fönstret och vädra ut framför allt i lokaler som används av många människor. Vädra ut innan nästa gäng kommer, säger Lars Ekberg.</div> <div>De förslag till åtgärder Lars Ekberg ger återfinns i rapporten &quot;Nordic collaboration to reduce transmission of viral disease in indoor air&quot;. </div> <div>Rapporten innehåller också en beräkningsmodell avsedd att vara ett hjälpmedel vid riskbedömningar. Den sammanfattar också råd och riktlinjer både från myndigheter och branschorganisationer i Sverige och internationellt.</div> <div>I projektet har Lars Ekberg också gått igenom de råd som svenska myndigheternas ger.</div> <div>– Här kan man se att det är stor skillnad mellan informationen från de olika myndigheterna. Arbetsmiljöverket var tidiga med att betrakta smittan som luftburen och menar att man bör se över ventilationen, framförallt i lokaler för allmänna ändamål där människor som normalt inte möts kommer i kontakt med varandra, som arbetsplatser, undervisnings- och affärslokaler.</div> <div>Ytterligare ett konkret resultat av projektet är att Chalmers nu medverkar, tillsammans med forskare från hela Norden och de Baltiska länderna, i expertgruppen, Nordiska Ventilationsgruppen, NVG. <br /><br /></div> <div><b>– Det övergripande målet</b> är att bidra till riktlinjer och operativa förfaranden för att bättre hantera beredskapen för framtida epidemier, relaterat till SARS-CoV-2-pandemin, och skydd av individer mot överföring av smittoämnen i våra samhällen, säger Lars Ekberg.</div> <div>I samband med pandemin tog de båda ledamöter i NVG, forskarna Olli Seppänen, Aalto University och Pawel Wargocki, Technical University of Denmark DTU, kontakt med forskare i Norden som resulterade i ett öppet brev: Begäran om åtgärder mot luftburen överföring av infektionssjukdomar.<br /><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– Idén till det öppna brevet var att kunniga forskare inom inomhusklimat-, och ventilationsområdet skulle påtala vikten av ventilationens betydelse. Då var myndigheternas uppfattning att COVID 19 inte var en luftburen smitta utan enbart smittade vid närkontakt, säger Lars Ekberg och sammanfattar de åtgärder som behövs för att minska smittan i inomhusmiljöer:</span><br /></div> <div>– Fastighetsägare bör anstränga sig för att skapa ventilation som fungerar som den ska.</div> <div>En bra tumregel är att varje person i en lokal behöver åtminstone 10 liter ventilationsluft per sekund. Man bör anstränga sig för att uppfylla det.</div> <div><br /></div> <div><strong>– Det som kräver lite extra är ventilationen </strong>i exempelvis affärslokaler eller vårdcentraler. Det vill till att det finns en kunnig person som vet vad som anses vara bra och hur funktionen ska kontrolleras. Det är inga konstigheter, men man måste kunna ventilationstekniken och veta hur den fungerar tillsammans med bygganden och verksamheten som ett system. Så det kan behövas en kompetenshöjande insats.</div> <div><br /></div> <div><b>RELATERAT</b></div> <div><div><a href="https://www.energi-miljo.se/medlemsnytt/oppet-brev-scanvac-begaran-om-atgarder-mot-luftburen-overforing-av-infektionssjukdomar"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial"><a href="https://www.energi-miljo.se/medlemsnytt/oppet-brev-scanvac-begaran-om-atgarder-mot-luftburen-overforing-av-infektionssjukdomar">Öppet brev. Scanvac: Begäran om åtgärder mot luftburen överföring av infektionssjukdomar</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.energi-miljo.se/medlemsnytt/oppet-brev-scanvac-begaran-om-atgarder-mot-luftburen-overforing-av-infektionssjukdomar"></a></span><a href="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Documents/Corona%20rapid%20action_Ekberg_v2.pdf"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icpdf.png" alt="" />Nordic collaboration to reduce transmission of viral disease in indoor air​​​</a><br /><a href="/sv/forskning/insatser-och-expertis-corona/Sidor/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">In</span><span style="background-color:initial">satser och expertis kring corona/covid-19</span></a></div></div> <div> <div><a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Undersoker-coronavirusets-overlevnad-i-luften.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Undersöker coronavirusets överlevnad i luft</a></div></div></div> <div><br /></div> <div>Text: Ann-Christine Nordin</div>Wed, 03 Feb 2021 18:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utvinner-vardefull-zink-ur-aska.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utvinner-vardefull-zink-ur-aska.aspxUtvinner värdefull zink ur aska<p><b>Genom avfallsförbränning produceras varje år miljoner ton flygaska i Europa, och askan läggs ofta på deponier för farligt avfall. Flygaskan innehåller dock betydande mängder värdefulla metaller som zink, och med en unik metod utvecklad av forskare vid Chalmers kan nu en del av metallen utvinnas vilket leder till minskade miljöföroreningar, mindre deponi och färre transporter. </b></p><div>​​När vårt avfall förbränns avges rökgaser som bland annat renas genom att små partiklar av så kallad flygaska skiljs ut. Flygaskan innehåller giftiga ämnen och klassificeras därför normalt som farligt avfall som går till deponi. Men askan innehåller också värdefulla metaller som till exempel zink som därmed går förlorade. Med en ny metod från Chalmers tekniska högskola, stegvis utvecklad under flera år och testad i pilotskala, tvättas askan med syra som också avskilts från rökgasen. Zinkämnet kan sedan separeras från askan och bearbetas till ny råvara.    </div> <div> </div> <div>  – I vår pilotstudie fann vi att 70 procent av den zink som finns i flygaska kan återvinnas. Då utvinns inte zinken som ren metall vilket är en betydligt mer krävande process, utan som en zink-rik produkt som kan säljas till metallindustrin och bearbetas vidare i befintliga produktionslinjer, säger <a href="/sv/personal/Sidor/karin-karlfeldt.aspx">Karin Karlfeldt Fedje</a>, docent vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och forskare vid återvinnings- och avfallshanteringsföretaget Renova AB.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Aska blir till användbart material    </h2> <div> </div> <div>Efter att ytterligare ha förfinat metoden har forskarna kunnat minska toxicitetsnivån i askan avsevärt.    </div> <div> </div> <div>  – Efter utvinningen av zink förbränns askan igen för att bryta ner dioxinerna. Upp till nittio procent av det som sedan återstår är bottenaska som till exempel kan användas som konstruktionsmaterial”, förklarar Karin Karlfeldt Fedje.    </div> <div> </div> <div>Hur avfall hanteras internationellt varierar, men behovet av att hantera stora mängder aska efter förbränning är omfattande. I Sverige är förbränning av hushållsavfall vanligt och resulterar i cirka 250 000 ton flygaska varje år, som potentiellt kan behandlas med Chalmersforskarnas metod. I övriga Europa totalt är mängden aska ca tio gånger så hög.    </div> <div> </div> <div>Även om det är svårt att uppskatta hur många ton zink som går förlorade genom deponi av flygaska i Sverige och andra länder, kan metoden som utvecklats av Chalmersforskarna vara av stort intresse för alla aktörer inom avfallshantering. Den erbjuder god potential för återvinning av metaller på ett relativt enkelt sätt och kan ha en betydande inverkan på lönsamheten för avfallsförbränning, liksom dess roll i den cirkulära ekonomin.    </div> <div> </div> <div>  – Tekniken för att extrahera zink från flygaska kan ge flera positiva effekter, som att behovet av brytning av jungfrulig zinkråvara minskas, det blir lägre toxicitetsnivåer i askan och kraftig minskning i mängden avfall som behöver deponeras. Det kan innebära ett viktigt bidrag till samhällets strävan mot en mer cirkulär ekonomi, säger <a href="/sv/personal/Sidor/sveander.aspx">Sven Andersson</a>, adjungerad professor vid institutionen för Kemi och Kemiteknik samt FoU-chef vid Babcock &amp; Wilcox Vølund AB.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Används i full skala i Sverige    </h2> <div> </div> <div>Karin Karlfeldt Fedje delar sin tid mellan Chalmers och Renova och har tillbringat många år med att utveckla de olika stegen i metoden i samarbete med flera externa aktörer. Tillsammans med Sven Andersson har den fullskaliga processen utvecklats. Deras forskning har lett till att B&amp;W Vølund nu bygger Renovas asktvättanläggning med zinkåtervinning i Göteborg, en investering som varje år beräknas spara miljonbelopp för det kommunalt ägda avfallshanteringsföretaget.  </div> <div> </div> <div>Läs artikeln ”<a href="https://doi.org/10.1016/j.wasman.2020.07.017" target="_blank">Zinc recovery from Waste-to-Energy fly ash – A pilot test study</a>” published in the journal Waste Management.   </div> <div><br /></div> <div><em>Text: Catharina Björk</em><br /><br /></div>Tue, 15 Dec 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Chalmersstudenter-prisas-för-design-av-vindskydd.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Chalmersstudenter-prisas-f%C3%B6r-design-av-vindskydd.aspxArkitektstudenter prisas för design av vindskydd<p><b>​För andra året i rad prisar Västkuststiftelsen studenter från Chalmers arkitektutbildning för deras design av innovativa och unika vindskydd. De två vinnarbidragen av Vera Bensch och Julia Kindvall kommer att placeras längs Bohusleden, Kuststigen, Gotaleden eller i något av de 280 reservat som Västkuststiftelsen förvaltar.</b></p>​<span style="background-color:initial">Västkuststiftelsens pris för utmärkt friluftsdesign 2020 består förutom av äran också av 5000 kronor och ett diplom gjort av ek.</span><div><br /></div> <div>För att hålla en hög standard för friluftsliv där Västkuststiftelsen verkar finns ett samarbete med arkitektutbildningen på Chalmers, där nya arkitektstudenter varje höst ritar vindskydd och bygger modeller. Syftet är att studenterna, genom att utveckla och kanske även förverkliga projekt som kan komma till nytta för andra, ska komma närmare arbetslivet.</div> <div><br /></div> <div>– Vi är mycket glada för Vera och Julias skull – det är fantastiskt kul och lärorikt för dem att kunna få förverkliga sina vindskyddsidéer, säger Björn Gross, lärare och kursansvarig på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Samarbetet mellan Västkuststiftelsen och Chalmers är något som inte endast ger studenterna en chans att få driva sina egna projekt och se dem ta form från skiss till verklighet, utan också skapar nya visioner för design och funktionalitet, menar Västkuststiftelsen.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Det här är ett samarbete som har visat sig vara mycket framgångsrikt för både eleverna och oss och vi hoppas att de nya designerna på vindskydd kommer att lägga grund för än mer nytänk i framtiden, säger Stig Olov Tingbratt, ordförande i Västkuststiftelsen.<br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Motiveringar för priset:</h2> <h3 class="chalmersElement-H3">Slide &amp; Hide </h3> <div><strong>Vera Bensch</strong> vindskydd Slide &amp; Hide är en vindskyddsidé som går långt ifrån det traditionella men som samtidigt är mycket tilltalande i sin enkelhet. Vindskyddet är uppdelat i två separata, identiska och kvadratiska kroppar. Uppdelningen av två mindre kroppar gör att de blir lätta att ”smyga in” på den valda platsen där naturen får stå i centrum. Byggnaderna har öppningar mot två olika håll, med skjutbara dörrar, vilket gör att ett eller två sällskap kan använda vindskydden, separat eller tillsammans. Idén kan dessutom lätt utvecklas och användas väldigt flexibelt, med en eller flera separata byggnader och i olika storlekar.</div> <div><ul><li><a href="https://chalmersuniversity.box.com/s/fnn1g8zs3ler8gpcsqshbb7taqkd3b12">Se Vera Bensch förslag &quot;Slide &amp; Hide&quot; </a></li></ul></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Lyan</h3> <div><strong>Julia Kindvalls</strong> vindskydd Lyan är en mer traditionell vindskyddsidé, men med en ny och tilltalande design. Med sitt sluttande tak, klätt i sedum, är det ett mycket vackert vindskydd designat för att smälta in i en omgivande lägre vegetation. Vindskyddet har en öppen planlösning, två separata sovdelar och en stor öppning med en lång bänk. Detta gör att vindskyddet även välkomnar kortare raster eller fika under tak. Rymliga hyllor i vindskyddets bakre del skapar dessutom goda möjligheter till förvaring för den som kommer med packning.</div> <div><ul><li><a href="https://chalmersuniversity.box.com/s/vdjomyrw2qeek1pcpudyixaqzl86x8nj">Se Julia Kindvalls förslag &quot;Lyan&quot; </a></li></ul> <div><br /></div></div> <div><a href="https://chalmersuniversity.box.com/s/71ukhxifletdup1zmmy4yehlayk9yuu7">Ett skydd för en natt - se formulering av övningsuppgiften här</a>.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt: </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bjorn-gross.aspx">Björn Gross</a>, tekniklektor/kursansvarig, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska högskola.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Om Västkuststiftelsen</b></div> <div>Västkuststiftelsen, med Västra Götalandsregionen (VGR), Region Halland och Göteborgsregionen (GR) som huvudmän, förvaltar 280 reservat i västra Sverige på uppdrag av länsstyrelserna i Halland och Västra Götaland. <span style="background-color:initial">För mer information besök </span><a href="http://vastkuststiftelsen.se/">www.vastkuststiftelsen.se​</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Lotta Särnbratt</div> ​Mon, 07 Dec 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Livsmedelsbutiker-blir-batterier-i-smart-elnat.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Livsmedelsbutiker-blir-batterier-i-smart-elnat.aspxLivsmedelsbutiker blir batterier i smart elnät<p><b>​Att samsas och turas om är värderingar vi lär oss tidigt i livet, och balansen mellan tillgång och efterfrågan på energi kräver ett liknande tänk – matbutiken på hörnet kanske inte behöver köra kylarna på full effekt medan du brygger ditt morgonkaffe, och kanske kan du ha lägre inomhustemperatur när du inte är hemma. En allt högre andel förnyelsebara energikällor kräver att vi börjar betrakta den energi som finns som vår gemensamma.</b></p><div>​En vanlig vardagsmorgon förbereder sig hundratusentals svenska hushåll för en ny dag. Man brygger kaffe och gör frukost, rakar sig eller fönar håret, laddar mobiler och laptops. Under denna tid skapas effekttoppar i elförbrukningen vilket gör att elnätet går för högtryck, något som skapar problem i elnät med stor andel förnyelsebara energikällor som inte går att reglera, som sol-, vind- och vågkraft.     </div> <div> </div> <div>  – Här kommer forskningen om smarta elnät in, och en del av lösningen för till exempel dessa morgontimmar, skulle kunna vara att livsmedelsbutiker håller igen på kylningen för att balansera tillgång och efterfrågan på el i nätet. Det skulle innebära att när människor sen lämnat hemmet och åkt till jobb och skola finns ett överskott av el i elnätet – vilket tappas ur i livsmedelsbutikernas kyl och frysdiskar, och man har på så vis skapat ett miljövänligt virtuellt batteri, säger Tommie Månsson.</div> <div> </div> <div>Svenska livsmedelsbutiker står för 3 procent av Sveriges totala elförbrukning, varav enbart kylskåpen står för ca 1,5 procent. Tommie Månsson, snart disputerad vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, har i sitt doktorandprojekt undersökt potentialen i att använda livsmedelsbutiker och deras kylsystem just för att balansera elnätet och på så sätt öka möjligheterna för en större andel förnyelsebar energi i elnätet.   <br /><br /></div> <div> </div> <div>  – Mitt bidrag till framtidens smarta elnät är modeller för uppskattning av lagringskapaciteten för livsmedelsbutiker, det vill säga hur länge butikskylar kan stängas av utan att skada matvarorna, berättar Tommie.      </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Brukarna själva balanserar elnätet    </h2> <div> </div> <div>När man stänger av kyldiskarna påverkar det i sin tur hela byggnadens energisystem, så för att kunna nyttja flexibiliteten på ett effektivt sätt behöver man till att börja med känna till nuläget. När man känner till temperaturutveckling och prestanda kan man göra matematiska modeller och sammantaget med brukardata skapa prognoser.    </div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>  – Tillsammans skapas en helhet som möjliggör ett koncept som kallas ”Demand Response” för livsmedelsbutiker, vilket avser hur brukarsidan – i detta fall livsmedelsbutiken – anpassar sig efter den energi som finns tillgänglig i elnätet. Demand Response är en förutsättning för att få till smarta elnät med stor andel förnyelsebar energi, förklarar Tommie.  <br />  <br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Butikskylar underlag för unikt dataset    </h2> <div> </div> <div>Efter försök i labbmiljö där forskarna skapade ingångsvärden för den termiska prestandan var nästa steg att titta på hur kunder interagerade med kylskåp i en livsmedelsbutik. Samarbetspart blev den tyska livsmedelsjätten REWE, och under en månads tid följde Tommie och hans kollegor en butik med ett åttiotal kylskåp för att studera med vilken hastighet kunderna öppnade kylskåpen, i vilken vinkel, hur länge dörrarna stod öppna varje öppningstillfälle och hur det påverkade temperaturutvecklingen.     </div> <div> </div> <div>  – Resultatet blev ett unikt dataset som är betydelsefullt för forskningen eftersom temperaturutvecklingen hos de kylda matvarorna avgör kapaciteten för ett demand-response-system. Att kylvarorna värms upp minskar alltså kapaciteten och möjligheten att bidra till elsystemet, säger Tommie Månsson.      </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Teknik med framtiden för sig    </h2> <div> </div> <div>Tommie menar att potentialen för tillämpning av hans resultat är hög. Modeller, ingångsdata och teknik finns redan vilket gör att det i nästa steg handlar om att sätta ihop det till ett system och titta helheten och optimera.    </div> <div> </div> <div>  – Det finns förstås mycket mer forskning att göra på beteendemönster och hur det i slutändan påverkar elnätet, men vad gäller den tekniska delen skulle pilotstudier vara nästa steg för att fastställa vilka tekniska och ekonomiska barriärer som finns i hur man kan styra livsmedelsbutikerna. Dessutom behövs förståelse för att vi måste börja hantera den energi som finns i systemet som vår gemensamma tillgång, avslutar Tommie Månsson.  </div> <div><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div> <div><div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Om avhandlingen</h3></div> <div>Tommie Månsson är doktorand vid avdelningen för byggnadsteknologi vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Han disputerar på avhandlingen &quot;<a href="https://research.chalmers.se/publication/520489">Supermarket refrigeration systems for demand response in smart grids</a>&quot; den 11 december kl.10.00.</div> <div><div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Länkar</h3> <div>Resultaten från doktorandprojektet i vetenskapliga artiklar:<br /><br /></div> <div>Journal of Building Engineering:<a href="https://doi.org/10.1016/j.jobe.2019.100899" target="_blank" title="Journal of Building Engineering"> Analysis of door openings of refrigerated display cabinets in an operational supermarket</a><br /> </div></div> <div>International Journal of Refrigeration:<a href="https://doi.org/10.1016/j.ijrefrig.2020.10.011" title="International Journal of Refrigeration"> Co-Heating method for thermal performance evaluation of closed refrigerated display cabinets<br /></a></div> <div><br /><a href="https://doi.org/10.1016/j.ijrefrig.2020.10.011" title="International Journal of Refrigeration"></a></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Finansiering</h3> <div>Projektet &quot;Supermarkets as thermal buffers for renewable electricity grids&quot; finansierades huvudsakligen av Climate-KIC<br /><a href="https://doi.org/10.1016/j.jobe.2019.100899" target="_blank" title="Journal of Building Engineering"></a> </div>Thu, 03 Dec 2020 16:00:00 +0100