Nyheter: Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Arkitektur, Bygg- och miljöteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 29 May 2020 09:48:28 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vraka-raddar-svenska-vatten-fran-oljelackage.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vraka-raddar-svenska-vatten-fran-oljelackage.aspxVraka räddar svenska vatten från oljeläckage<p><b>​Några av de 30 mest miljöfarliga vraken i svenska vatten har undersökts och tömts på 360 000 liter olja under 2017-2019. För att kunna prioritera mellan vraken och utföra bärgningsoperationer där de gör mest nytta har Havs- och vattenmyndigheten använt riskvärderingsverktyget VRAKA, som tagits fram av Chalmers.</b></p>​Det finns omkring 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster. Av dessa har Sjöfartsverket i samarbete med bland andra Chalmers och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) klassat 300 som miljöfarliga. Ett 30-tal av vraken utgör en akut miljöfara. De innehåller stora mängder olja som riskerar att läcka ut. Ett läckage av olja från gamla vrak påverkar främst djur, växter och organismer som lever i närområdet men kan också sprida sig till andra områden med vattenströmmar. <div><br /></div> <div>Sedan 2016 har HaV ett samordnande ansvar för utredning och bärgning av miljöfarliga ämnen och spökgarn (gamla fiskeredskap som blivit kvar i hav och sjöar som kan fortsätta att fiska och fånga in fåglar, fiskar och andra marina djur). Med hjälp av Chalmers modell har de kunnat prioritera bland vraken. </div> <div><br /></div> <div>– Inför beslut om vilket vrak som ska bärgas på olja kan vi med hjälp av modellen bedöma sannolikheten för ett läckage, volymen av olja i vraket och var oljan troligtvis hamnar vid ett läckage, säger Fredrik Lindgren, utredare på HaV som tidigare arbetat med att ta fram VRAKA under sin doktorandtid på Chalmers. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">360 000 liter olja har hittills bärgats från vraken </h2> <div>Sedan 2017 har modellen använts för undersökning och bärgningsoperationer av de sex vraken Thetis, Skytteren, Sandön, Hoheneichen, Lindesnäs och Finnbirch. De ligger alla i närheten av känsliga naturområden där oljeläckage skulle kunnat få stora, negativa konsekvenser på miljö, friluftsliv och turism. </div> <div><br /></div> <div>Sandön och Hoheneichen visade sig redan vara tomma på olja men från Thetis, Lindesnäs och Finnbirch har man lyckats bärga totalt cirka 360 000 liter olja och en stor mängd spökgarn. Från Thetis bärgades även 12 ton snörpvad (ett slags fiskeredskap) och under tömningsoperationen av Lindesnäs hittades ett 46 meter långt spökgarn som satt fast på vraket. Spökgarnet bärgades och lämnades iland för återvinning eller destruktion. </div> <div><br /></div> <div>Syftet med undersökningen av Skytteren var bland annat att få information till VRAKA för bedömning. HaV:s bedömning är dock att en oljetömningsoperation av Skytteren med stor sannolikhet kostar mer än HaV:s årliga budget för arbete med miljöfarliga vrak. HaV har därför begärt finansiering från regeringen för att få ökad budget under ett budgetår, så att de även kan tömma Skytteren på olja. </div> <div><br /></div> <div>Från och med 2018 fick HaV beviljat 25 miljoner kronor per år fram till 2027 för undersökning och bärgning av olja och spökgarn från fartygsvrak. Från 2020 är budgeten 30 miljoner kronor per år. Att finansieringen kom till är mycket tack vare VRAKA. Att genomföra oljebärgningsoperationer från vrak är kostsamt, från fem till hundratals miljoner. Det gäller därför att göra kvalificerade bedömningar av vilka vrak som skall prioriteras för oljebärgningsoperationer. VRAKA gjorde prioriteringen möjlig och HaV kan nu använda medlen till att göra störst miljönytta genom att avlägsna hoten mot miljön från de vrak som utgör störst risk.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/maritimastudier/maritim-miljovetenskap/shipwreck/Sidor/miljofarliga-vrak.aspx">Miljöfarliga vrak</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/eulogo.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Logotyper från EU" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div>Fri, 29 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Alvvattnet-kan-kyla-fler-byggnader-om-temperaturdifferensen-okar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Alvvattnet-kan-kyla-fler-byggnader-om-temperaturdifferensen-okar.aspxÄlvvattnet kan kyla fler byggnader om temperaturdifferensen ökar<p><b>​I Sverige kopplar man oftast inte kyla till komfort. Men för att få en sval och behaglig inomhustemperatur i shoppingcenter, på skolor, kontor och sjukhus behöver vi fjärrkyla, en energieffektiv och miljövänlig teknik. – Min forskning handlar om att undersöka hur olika fastigheter använder fjärrkyla. Vad de har för temperaturbehov i förhållande till vad fjärrkyla levererar, säger Maria Jangsten, doktorand i installationsteknik vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.</b></p><div><span style="font-size:14px"><b>Idag används 18 procent </b>av den globala elförbrukningen i fastigheter till att kyla ner temperaturen inomhus. Med dagens utveckling beräknas andelen öka till 30 procent år 2050. Kylbehovet globalt kommer framförallt från tillväxtekonomier som idag har stora kylbehov men inte ekonomi att investera i luftkonditionering och kylmaskiner. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Sverige ligger långt framme när det gäller tekniken med fjärrkyla​. Men i varma länder i exempelvis Sydeuropa är fjärrkyla ovanligt. Där använder man oftare luftkonditionering och kylare. Men fler apparater på byggnader innebär buller och dessutom ökade värmeföroreningar som bidrar till uppvärmningen av stadsmiljön. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/MJangsten_photo-(002).jpg" alt="Maria Jangsten" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– En mer energieffektiv</b>, ekonomisk och miljövänlig lösning är fjärrkylning tillsammans med en samlad central produktionsenhet som skickar tillbaka det uppvärmda vattnet. Men det finns en problematik med fjärrkylning och den är främst kopplad till temperaturskillnaderna på tillopp- och returvattnet, berättar Maria Jangsten.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /><b>Den 23 april presenterade </b>hon sin licentiatuppsats ”<a href="https://research.chalmers.se/publication/516197">Gothenburg District Cooling System - An evaluation of the system performance based on operational data​</a>” online.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det positiva med att presentationen hölls online nu i coronatider var att så otroligt många kunde delta, som kollegor och vänner ute i Europa. Forskning ska ju vara transparent och tillgänglig. Så det här blev väldigt bra, säger Maria Jangsten. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial;font-size:14px">Forskningsprojektet, som utförs i samverkan med Göteborg energi, har som mål att utveckla det befintliga systemet för fjärrkyla i Göteborg. </span><span style="font-size:14px">På avdelningen för Installationsteknik har de under många år samarbetat med Göteborg energi kring fjärr- och solvärme. Men i framtiden är det efterfrågan på komfort och därmed kylbehovet av byggnader som kommer att öka. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>För att fjärrkyla </b>ska vara ekonomiskt möjligt behövs en naturlig källa med kallt vatten, frikyla, till energisystemet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– I Göteborg bidrar Göta älv med frikyla. Den är viktig för fjärrkylan och används på olika sätt under året. På vintern, n</span><span style="background-color:initial">är älven är fem grader eller lägre, kan man använda vattnet rakt av för att kyla ner fjärrkylasystemet. </span><span style="background-color:initial;font-size:14px">När älven är för varm för direkt frikyla används vattnet till att kyla kylmaskinerna. </span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">När vattnet skickas tillbaka till älven ska det vara 16 grader. Men problemet är att det oftast inte värmts upp tillräckligt. Nyckeln är att få en högre temperatur på returvattnet i fjärrkylasystemet, säger Maria Jangsten.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /><b>Det Maria främst undersökt</b> är skillnaden mellan framledningstemperaturen som ska vara sex grader, och returledningen som ska vara 16. Men oftast är skillnaden mindre. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>– Många kunder använder generellt en högre framledningstemperatur än den rekommenderade, vilket är positivt. Samtidigt så använder många fastigheter för mycket fjärrkylavatten utan att plocka ut tillräcklig kyleffekt, vilket är ett slöseri och leder till små temperaturdifferenser, säger Maria Jangsten.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Konsekvensen, om man vill utvidga systemet, blir att fjärrkylan inte räcker till alla. Om man istället kunde dra isär temperaturdifferensen så att skillnaden på tillopp- och returvattnet blir tio grader, behöver man inte pumpa så mycket vatten i systemet och då räcker fjärrkylan till för fler kunder.</span><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"><br /><b>FAKTA: Fjärrkyla, så funkar det i Göteborg</b></span></span><div><span style="font-size:14px">I Göteborg lånar vi vatten från Göta älv. Via Rosenlundsverket pumpas det kalla fjärrkylavattnet ut i fjärrkylanätet via rör under marken till de fastigheter som är ihopkopplade med systemet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Väl framme i fastigheten kyler det vattnet i husets kylsystem med hjälp av en värmeväxlare i källaren. I den möts två flöden. Husets kylsystem kyler sedan luften så att det blir svalt och skönt. Värmen ifrån fastighetens system överförs sedan till det kalla fjärrkylevattnet, så att det värms upp och återförs till Göta älv.<br /></span><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /><br /><span style="font-size:14px"></span><div><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT </b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.youtube.com/watch?v=R1QiXq0PWM8&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se Maria Jangstens presentation på YouTube</a></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.goteborgenergi.se/om-oss/vad-vi-gor/forskning-utveckling/samarbete-med-chalmers"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Projektet ingår i ett samarbete mellan Chalmers och Göteborg Energi</a></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="/sv/personal/Sidor/Maria-Jangsten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Maria Jangsten</a></span></div></div> ​Tue, 28 Apr 2020 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Lugnande-besked---dricksvattentillgangen-saker.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Lugnande-besked---dricksvattentillgangen-saker.aspxLugnande besked - dricksvattnet säkrat trots pandemi<p><b>​Brist på dricksvatten skulle få allvarliga konsekvenser för samhället och medborgarna, ett faktum som dricksvattenbranschen alltid är medveten om och har beredskap för att kunna säkra – oavsett om man är mitt i en pandemi eller ej.</b></p><div>​Under en presskonferens med MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, varnades för att risk för brist på kemikalier inom dricksvattenförsörjningen skulle kunna påverka dricksvattentillgången på sikt – ett uttalande som skapade mycket oro. </div> <div> </div> <div> – Jag har varit i kontakt med en del dricksvattenproducenter. Som alltid säger de att de måste hålla koll på att kemikalieproducenterna kan leverera det som behövs. Men i nuläget är det inget akut alls. </div> <div> </div> <div>Thomas Pettersson är bitr professor på Chalmers och föreståndare för forsknings- och samverkansplattformen DRICKS, och <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/K3m2W7/kritik-mot-msbs-vattenvarning-spader-bara-pa-folks-oro">i en intervju i Aftonbladet</a> bemöter han MSB:s uttalande.  MSB tonade senare samma dag ner sitt uttalande och försäkrade allmänheten om att man inte behöver vara oroad för dricksvattnet.  Thomas Pettersson beklagar de svepande formuleringarna från MSB som han menar späder på människors oro. Och på frågan om det finns någon risk för dricksvattenbrist säger han:  </div> <div> </div> <div>– Det är som med allting: man löser uppgiften, om man måste. Den information jag fått från de tio - tolv dricksvattenproducenter jag varit i kontakt med är att det inte är brist i nuläget. Men alla måste givetvis se över så att de har en hållbar produktion på sikt, givet läget vi har i dag.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">God tillgång på kemikalier för dricksvattenproduktion<br /> </h3></div> <div> </div> <div>David Andersson, driftchef på den kommunala vattenproducenten Västvatten som ingår som medlem i DRICKS-samarbetet, ger en liknande bild av läget:  </div> <div> </div> <div> – Målet med vår beredskap för corona är att vi ska kunna leverera dricksvatten utan några störningar för våra abonnenter. Att vi har resurser i form av personal, kemikalier och energi är en förutsättning för att lyckas.   </div> <div> </div> <div>David Andersson berättar om flera åtgärder som vidtagits för att minska smittospridning och säkra upp bemanningen, som hemarbete i de fall det är möjligt och ökade hygienrutiner. David Andersson förklarar vidare att det skulle kunna vara ett hot om tillgången på kemikalier äventyrades, men ger samtidigt lugnande besked:  </div> <div> </div> <div>- Vi har varit i kontakt med våra leverantörer som inte ser någon uppenbar risk för brist på kemikalier. Fabrikerna som tillverkar de kemikalier vi använder är i drift och transportvägarna fungerar. En stor eloge till dessa leverantörer som inte tillåter ”hamstring” då detta garanterat skulle medföra brist. Något som skulle försvåra situationen är helt stängda gränser då flera av våra kemikalier kommer från andra länder, men i princip alla kemikalier går att ersätta för vår del om någon kemikaliefabrik stängs.  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Medhåll från branschorganisationen</h3> <div> </div> <div>Branschorganisationen Svenskt Vatten ser i nuläget inte heller att det finns risk för oro. <a href="https://www.cirkulation.se/artiklar-och-notiser/dricksvattenfoersoerjningen-aer-trygg/">I ett uttalande i tidskriften Cirkulation</a> säger Pär Dalheim, VD för Svenskt Vatten, att han inte fått några signaler från medlemmarna om några problem med vattenförsörjningen, och att man genom planering och samarbete på olika nivåer kommer att säkra vattentillgången.</div> <div><br /></div> <div><br />Text: Catharina Björk<br /></div> <div> </div> Thu, 16 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Lyckad-virtuell-kick-off-for-Digital-Twin-Cities.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Lyckad-virtuell-kick-off-for-Digital-Twin-Cities.aspxLyckad virtuell kick-off för Digital Twin Cities<p><b>​Med över 80 deltagare som representerade trettio partners från akademi, bransch och offentlig sektor lanserades det nya kompetenscentrumet Digital Twin Cities (DTCC) under en virtuell kick-off.</b></p><div><div>Med hänsyn till utvecklingen av Covid-19 genomfördes kick-offen i form av en stor videokonferens.   </div> <br /></div> <div> – Vi hade sett fram emot att få träffas och fördjupa oss i diskussioner, men under rådande omständigheter behöver vi alla anpassa våra arbetssätt. Lyckligtvis har vi en god beredskap för att genomföra merparten av DTCCs aktiviteter online, säger Bernd Ketzler, centrumkoordinator.     </div> <div> </div> <div>Förutom att introducera alla partners till centrumets verksamhet, var huvudsyftet med kick-offen att initiera diskussionerna om konkret forskningsverksamhet. Genom digitala workshops och en enkät kommer parterna under kommande veckor att arbeta tillsammans med att skapa en detaljerad plan. Lina Vicsai, Rambøll Sverige, betonar vikten av samarbete mellan olika discipliner och sektorer:   </div> <div> </div> <div> – Skapandet av en digital tvilling av en stad har en oerhörd potential för att skapa värde för samhället i stort och dess invånare. Genom samskapande och utbyte av idéer kan vi lösa utmaningarna.  ”Virtual Gothenburg” är ett svenskt flaggskeppsprojekt som syftar till att skapa en digital kopia av Göteborg för att planera, styra och utveckla staden mer effektivt. </div> <div> </div> <div>Eric Jeansson, projektledare för Virtual Gothenburg, presenterade stadens ambitiösa vision under kick-offen och underströk potentialen i digitala tvillingar för kommuner.   </div> <div> </div> <div> – Under kommande årtionden kommer våra städer att stå inför sina största utmaningar någonsin. För att adressera dessa och försöka att föra staden in i framtiden måste vi hitta nya angreppssätt. En digital tvilling kan hjälpa oss att planera, hantera och driva vår stad på ett mycket smartare och effektivare sätt, vilket kommer att vara avgörande när det handlar om att uppfylla våra gemensamma mål för ett hållbart samhälle. </div> <div> </div> <div>Centrumföreståndare Professor Anders Logg, Chalmers, är väldigt glad över att centrumet nu är igång.   – Vi har arbetat länge för att komma fram till den här dagen, först genom förarbetet med själva ansökan och sedan genom hårt arbete med att etablera organisationen och dess administrativa ramverk för att lansera centrumet och att genomföra kickoffen. </div> <div> </div> <div> – Jag är mycket glad för att DTCC nu är officiellt invigt och jag ser fram emot ett nära samarbete med centrumparterna med all kunskap och erfarenhet de besitter.      </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bakgrund     </h2> <div> </div> <div>Kompetenscentrum Digital Twin Cities vid Chalmers är ett av totalt tjugoen kompetenscentrum som finansieras av VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet. Centrumet syftar till att etablera Digital Twin Cities som ett fundament för digital planering, design, uppbyggnad och styrning av hållbara intelligenta och inkluderande svenska städer och regioner. Ett brett konsortium av trettio svenska och internationella aktörer kommer att samarbeta inom centrumet. Banbrytande forskning kommer att utföras inom åtta olika forskningsområden som täcker in nödvändiga aspekter för utvecklandet av fullskalig teknologi för digitala tvillingar.   </div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/dtcc/Pages/default.aspx">Läs mer om Digital Twin Cities på centrumets engelska webb</a><br /></div>Thu, 26 Mar 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Vagtrafik-bakom-stora-utslapp-av-mikroplastpartiklar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Vagtrafik-bakom-stora-utslapp-av-mikroplastpartiklar.aspxVägtrafik bakom stora utsläpp av mikroplastpartiklar<p><b>​Minst hälften av utsläpp av mikroplast i Sverige kommer från däckpartiklar från vägtrafik. Det visar en rapport från forskare på VTI och Chalmers. Efter att ha analyserat befintlig kunskap och kartlagt källor till mikroplaster ser forskarna att enkla åtgärder som att lätta på gasen och minska användandet av dubbdäck skulle ha en positiv effekt, men att kunskapen om utsläpp av mikroplast behöver förbättras betydligt för att förstå dess effekter på vår miljö.</b></p><div>​Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) står i samarbete med Chalmers bakom en <a href="http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1393275/FULLTEXT03.pdf">nyligen publicerad kunskapssammanställning</a> om mikroplaster från vägtrafik. Forskarna konstaterar där att kunskapen om mikroplast från däck- och vägslitage är mycket bristfällig både ifråga om hur de avges genom slitage av däck och vägar, partiklarnas egenskaper, och hur de sprids till dagvattnet och vidare i miljön. Dessutom saknas kunskap om hur miljöfarliga partiklarna är och hur de förändras i miljön.</div> <div> </div> <div>– Att vi saknar den här kunskapen innebär att vi faktiskt idag inte vet vilka miljö- och hälsoeffekter som mikroplaster från däck- och vägslitage medför, säger Yvonne Andersson-Sköld, adjungerad professor på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och VTI:s projektledare för rapporten.      </div> <div> </div> <div>Forskarna menar ändå att det faktum att utsläppen från vägtrafik redan är så stora och ökar i takt med att vägtrafiken ökar, och att partiklarna både är svårnedbrytbara och innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen, är nog för att motivera att åtgärder vidtas.</div> <div> </div> <div>– Man kan gå två vägar för att minska spridning av mikroplaster i miljön säger Ann-Margret Strömvall, biträdande professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och medförfattare till rapporten. – Antingen minskar man uppkomsten av partiklar eller också siktar man in sig på att förhindra eller minska spridningen av redan utsläppta partiklar.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Beteendeförändring del av lösning    </h2> <div> </div> <div>Vissa åtgärder som forskarna beskriver skulle kunna leda till minskade utsläpp av mikroplastpartiklar är sådana som trafikanter och andra aktörer själva kan påverka.</div> <div> </div> <div>– Vi kan se att exempelvis sänkt hastighet, minskad användning av dubbdäck, lugnare körbeteende och optimalt däcktryck och hjulinställning på fordon är faktorer som har stor betydelse, säger Yvonne Andersson-Sköld.     </div> <div> </div> <div>Underhåll och drift av vägar som sandning, plogning, sopning och annat vägarbete är andra faktorer som påverkar uppkomsten av mängden partiklar.       </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Partiklar transporteras med dagvattnet    </h2> <div> </div> <div>Att hantera redan utsläppta mikroplastpartiklar är också relevant då en stor andel av partiklarna från vägtrafiken hamnar i dagvattnet och vidare ut i miljön. Mikroplastpartiklar kan till exempel hittas i vattenlevande djur och i slammet från avloppsreningsverk som sprids ut på våra åkrar. När det gäller åtgärder som kan minska spridningen av mikroplaster från vägtrafiken finns det tekniker som kan avskilja de stora partiklarna från dagvatten, men det behövs i dagsläget fler studier på området. <br /></div> <div> </div> <div><div> </div> <div>– Tyvärr renas endast 8 procent av allt dagvatten i dagsläget och resterande andel rinner orenat rakt ut i vattendrag och sjöar. Det saknas också kunskaper om vilka tekniker för rening som är mest effektiva för att avskilja de minsta mikroplastpartiklarna och vilka reningsprocesser som fungerar bäst, säger Ann-Margret Strömvall.    </div> <div> </div> <div>Det pågår dock initiativ för hantering av mikroplast, både inom Göteborgs stad som till exempel försök med ”rain gardens” och gröna tak för att lokalt filtrera och fördröja dagvatten, och på Chalmers med forskning inom just detta – så kallade bioretentions- och sorptionsfilter.     </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Styrmedel och val av åtgärder    </h2> <div> </div> <div>Forskarna bakom rapporten menar att en kostnadseffektiv utgångspunkt är att rikta åtgärderna så nära källan som möjligt. Vad mikroplastpartiklar anbelangar skulle det innebära att i första hand förhindra eller minska uppkomst och i andra hand stoppa eller minska spridning.    </div> <div> </div> <div><div>Forskarna avslutar rapporten med att mana till breda åtgärder: “vad som är det lämpligaste styrmedlet för att få till stånd olika åtgärder beror på vilken åtgärd som är aktuell, men alla typer av styrmedel kan användas beroende på sammanhang, dvs. såväl ekonomiska och juridiska styrmedel som information och mer kunskap genom forskning.”</div> <div> <br /><span><em>Läs rapporten i sin helhet:</em> <a href="http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1393275/FULLTEXT03.pdf">Mikroplast från däck- och vägslitage: En kunskapssammanställning</a>    <span></span></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Forskare från Chalmers involverade i rapporten:  </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Yvonne-Andersson-Sköld.aspx">Yvonne Andersson-Sköld</a> VTI / adjungerad professor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik    </div> <div>Ida Järlskog VTI / industridoktorand vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik  </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ann-margret-stromvall.aspx">Ann-Margret Strömvall</a> bitr professor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik    </div> <div><br /></div> <div><span>Text: Catharina Björk<span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div> </div></div></div>Tue, 24 Mar 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-tar-sig-an-de-stora-utmaningarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-tar-sig-an-de-stora-utmaningarna.aspxDe tar sig an de stora utmaningarna<p><b>​Forskning om alltifrån galaxer till mag-tarmkanalen, forskning som utvecklar materialegenskaper, elfordon, sjöfart och hållbara städer. De ägnar sig åt vitt skilda ämnen, men deras forskning bidrar till samhällsnytta och genererar akademisk framgång.</b></p><span style="background-color:initial"><div><div><span style="background-color:initial">De</span><span style="background-color:initial">t finns många framstående forskare på Chalmers och i samband med den 8 mars, internationella kvinnodagen, väljer vi att lyfta några forskare som alla är välciterade inom sina respektive forskningsfält: Marie Alminger, Karin Andersson, Yuliya Kalmykova, Kirsten Kraiberg Knudsen, Elsebeth Schröder och Sonja Tidblad Lundmark.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Marie Alminger" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Alminger_textbild.jpg" style="margin:5px 10px;width:109px;height:151px" /><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Marie Alminger, professor, Biologi och bioteknik </span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Marie Alminger vill öka kunskapen om hur maten vi äter tas om hand i mag-tarmkanalen, hur olika bioaktiva ämnen blir tillgängliga för att tas upp i kroppen och vad de kan ha för effekter på hälsan.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Ökad kunskap om hur matens sammansättning, struktur och innehåll av bioaktiva ämnen påverkar hälsan kan bidra till att förebygga vissa sjukdomar, till exempel typ2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.</div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>– Hur maten tas om hand i kroppen påverkas av många olika faktorer och processer och frågor som rör till exempel frisättning, transport, upptag, och funktion av olika ämnen i kroppen är fortfarande obesvarade. För framgångsrik identifiering och analys av olika ämnen och nedbrytningsprodukter krävs ett stort antal analysmetoder och helst även jämförande studier mellan olika laboratorier som använder samma metoder.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Marie-Alminger.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Marie Alminger</span></a></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Karin Andersson" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/KarinAndersson_textbild.jpg" style="margin-right:10px;margin-left:10px" /><span>Karin</span><span> Andersson, professor, Mekanik och maritim</span><span>a vetenskaper</span></h2></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Karin Anderssons forskning handlar om relationen mellan det tekniska systemet och naturen och hur man utvecklar teknik på ett hållbart sätt. Sedan 2007 fokuserar hon på bränslen och energiomvandling inom sjöfarten. Omställningen från den traditionella tjockoljan till icke-fossila energibärare med minimala utsläpp kräver att de nya alternativ som tas fram utvärderas grundligt.</div> <div> </div> <div>  Tillsammans med sin forskargrupp utvecklar Karin Andersson metoder för att ta fram vetenskapligt baserade beslutsunderlag kring hur naturresurser bäst kan användas på ett hållbart sätt, med minimal negativ påverkan på miljön. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Lite extra kul är att forskargruppen består av flera kvinnliga seniorer som är på god väg att bli lika välciterade, säger Karin Andersson.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Förhoppningen är att kunna ge ett litet bidrag till en hållbar utveckling. Samhällsnyttan ligger i att forskningsresultaten kommer ut till och används av beslutsfattare inom industri- och sjöfartsnäring.  Andra viktiga målgrupper för kunskapen är de som arbetar med regelverk och policyer inom myndigheter och politik. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En stor utmaning är att kunna kommunicera en komplex verklighet på ett klokt och effektivt sätt, så att kunskap och förståelse ökar inom både industri och samhälle. </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/karin-andersson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Karin Andersson</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Yuliya Kalmykova " src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Kalmykova_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" />Yuliya Kalmykova, biträdande professor, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Yuliya Kalmykovas forskning handlar om urban metabolism – att studera och förstå omsättningen av resurser, energi- och utsläppsflöden i städer.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">–​ </span>Nyttan består bland annat av en ökad förståelse för sambandet mellan en stads metabolism och de åtgärder som vidtas för att hantera den. Exempelvis vilken nytta eller vilken miljöpåverkan olika åtgärder kan tänkas ha.  </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Idag bor 55 procent av jordens befolkning i städer och våra städer står för cirka 80 procent av den globala resursanvändningen och utsläpp av växthusgaser. År 2050 beräknas andelen av jordens befolkning som bor i städer ha ökat till 70 procent, vilket gör att städernas miljöpåverkan kommer att bli ännu mer betydande – såvida vi inte förvandlar våra städer till mer hållbara platser. Här kommer vår forskning in, och jag tror att vi kan nå långt genom att planera och ställa om till cirkulär ekonomi.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/yuliya-kalmykova.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Yuliya Kalmykova</span></a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Kirsten Kraiberg Knudsen" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/TEST_KRAIBERG.jpg" style="margin:5px 10px" />Kirsten Kraiberg Knudsen, biträdande professor, Rymd-, geo- och miljövetenskap</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Vårt universum är ungefär 13,8 miljarder år gammalt och vår hemgalax Vintergatan är nästan lika gammal. Kirsten Kraiberg Knudsen forskar på hur galaxer bildas och utvecklas och studerar de tidiga faserna av galaxutvecklingen för att förstå varför galaxer uppträder som de gör idag. Några av målen är att förstå hur supermassiva svarta hål påverkar tillväxten av galaxer, att se så långt tillbaka i tiden som möjligt och att försöka förstå hur tidiga versioner av Vintergatan kan ha sett ut. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Grundvetenskap är en nyckel till vår förståelse av naturen och utgör en grund för efterföljande innovationer och ny teknik. Astronomi inspirerar många människor, unga som gamla, eftersom vetenskapen fokuserar på grundläggande frågor om vår plats i universum.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Dels finns de allmänna utmaningarna: stabil finansiering, långsiktiga investeringar i stora teleskop, tydliga karriärvägar och den nödvändiga politiska viljan för att stödja grundläggande vetenskap. För själva forskningsämnet vet vi idag inte hur de första galaxerna såg ut, vilket gör eftersökningarna väldigt utmanande. Dessutom ger de nya stora teleskopen också stora mängder nya oväntade resultat som utmanar våra tolkningsmodeller. Naturligtvis är det riktigt spännande att ta sig an de här vetenskapliga utmaningarna eftersom det driver vår kunskap framåt.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/kraiberg.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Kirsten Kraiberg Knudsen</span>​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Elsebeth Schröder" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Schröder_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" />Elsebeth Schröder, professor, Mikroteknologi och Nanovetenskap</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Elsebeth Schröder arbetar med teoretiska metoder inom fysik på atomär skala. I sin forskning strävar hon efter att klargöra hur elektronernas natur bestämmer materialegenskaper, för att med hjälp av beräkningar kunna förutsäga materialbeteende. Material ska i det här sammanhanget förstås ganska brett, från oxid-ytor, över kolbaserade filter, till DNA-fragment.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Den metodutveckling jag bidrar till är av stort värde för andra forskare i hela världen. Både jag och andra forskare använder bland annat metoderna på problem som är av vikt för framställning av material eller som har hälsorelaterade aspekter. Exempelvis har jag undersökt mekanismer i vattenrening av svårnedbrytbara ämnen och hur DNA-strukturen påverkas av när exempelvis cancerogena molekyler lägger in sig mellan DNA:s baspar. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De största utmaningarna ligger i att vidareutveckla de teoretiska metoderna, så att vi därmed blir än bättre på att förstå och på att förutsäga egenskaper i material. Det rör sig både om att förfina metoderna och om att möjliggöra tillämpning till mer komplicerade material-system.</div> <div><br /></div> <a href="/sv/personal/Sidor/Elsebeth-Schröder.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> </a><a href="/sv/personal/Sidor/Elsebeth-Schröder.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om <span></span><span style="background-color:initial">Elsebeth Schröder</span></div></a><br /><div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Sonja Tidblad Lundmark" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/sonja_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" /><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Sonja Tidblad Lundmark, docent</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">, Elektroteknik</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Sonja Tidblad Lundmarks forskning handlar om att modellera och designa elektriska maskiner för tillämpningar i bland annat elfordon och vindkraftverk.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Nyttan ligger i att ta fram hållbara, kostnadseffektiva alternativ som till exempel kan bidra till att fler får råd att köra elbil, eller att elmotorns magneter och kopparmaterial kan återvinnas när elbilen skrotas.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En stor utmaning är att ta fram beräkningsmodeller som varken är alltför förenklade eller för komplicerade. Målet är att hitta modeller som är tillräckligt detaljerade för att kunna efterlikna verkliga förhållanden, samtidigt som de är hanterbara att räkna med när elmaskinmodellerna kopplas ihop med ett större system. Det gäller exempelvis om hela elbilen ska modelleras för olika körcykler och olika väderförhållanden. För att ta fram funktionella modeller behövs gott samarbete mellan kunskapsområdena. Jag har varit lyckligt lottad och ingått i bra samarbeten!</div></div> <div><br /></div> <a href="/sv/personal/Sidor/sonja-lundmark.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a></span><a href="/sv/personal/Sidor/sonja-lundmark.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om <span style="background-color:initial">Sonja Tidblad Lundmark</span></div></a><span style="background-color:initial"> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Julia Jansson, Susanne Nilsson Lindh, Anders Ryttarson Törneholm, Catharina Björk, Christian Löwhagen, Mikael Nystås, Yvonne Jonsson<br /></div> <div>​<br /></div></span>Fri, 06 Mar 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hamnbottnar-ny-resurs-för-metallatervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hamnbottnar-ny-resurs-f%C3%B6r-metallatervinning.aspxHamnbottnar kan bli ny resurs för metallåtervinning<p><b>​En nyligen publicerad studie visar att det kan finnas värdefulla metaller i sedimenten i bland annat Göteborgs hamn, och att utvinning av vissa metaller ur dessa massor skulle kunna bidra till att finansiera muddring. Att få snurr på metallutvinning ur sediment skulle även bidra till en cirkularitet som ger stora miljömässiga fördelar.</b></p>​De flesta ämnen som cirkulerar i samhället idag kommer att kunna återfinnas i sedimenten, bottenmassor från sjö- och havsbottnar, eftersom de transporteras med dagvattnet. I städer som Göteborg hamnar det mesta så småningom i sedimenten i havet. Det finns studier på potentialen av metallutvinning ur förorenad jord, men frågan om utvinning av metaller ur sediment har varit relativt outforskad tills nu.<br /><br /> – När vi analyserar sediment hittar vi metaller som man normalt sett inte bryr sig om att testa för – med tanke på att de inte är särskilt miljöskadliga, men faktum är att de faktiskt kan vara ekonomiskt intressanta, säger <a href="/sv/personal/Sidor/noanna.aspx">Anna Norén</a>, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och <a href="/sv/centrum/frist/Sidor/default.aspx">FRIST.</a>    <br /><br />Anna förutspår att det trots att många av de metaller man hittar i ett normalt sediment inte är särskilt dyrbara, skulle utvinning av dessa på sikt kunna ge att kostnaden för till exempel kostnadskrävande muddringsoperationer går ner, samtidigt som det finns miljömässiga vinster i att minska brytning av nya metaller.<br /><br /> – Jag tittar på om det finns ett ekonomiskt värde i de metaller vi hittar i sediment, och en av de metaller vi ser att det kan finnas potential för är kobolt*. Halterna är visserligen inte jättehöga, men i och med att priset på kobolt är mycket högt, det är en konfliktmineral och tillgången liten, är det ändå intressant.     <br /><br />Anna menar att metallpriserna i framtiden troligen kommer att öka samtidigt som det kommer att kosta mer att deponera massor. Lika troligt är att metoderna för att utvinna metaller blir både bättre och effektivare.     Det finns ett stort behov av att minska spridning av giftiga ämnen från förorenade sediment, samtidigt som utvecklingen av handel och sjöfart innebär att våra hamnar behöver utvecklas, både ifråga om djup och yta på land.<br /><br /> – Det innebär att det finns ett stort behov av vägledning i hur man hanterar massor på bästa sätt, i Sverige såväl som internationellt. Där hoppas jag kunna fylla en lucka med min metod som jag arbetat med.    <br /><br />I en nyligen publicerad artikel presenterar Anna resultat från sex olika svenska fallstudieplatser där olika hanteringsstrategier för massor i form av muddrade sediment genomförts. Anna har utarbetat en handledning i from av en checklista, som kan hjälpa beslutsfattare att strukturera upp olika alternativ och vad alternativen har för påverkan – positivt och negativt. Metoden ger svar på hur miljön påverkas kortsiktigt och långsiktigt och undersöker potentialen för metallåtervinning för att få med det i beslutsprocessen.<br /><br /> – På vissa platser som till exempel småbåtshamnar handlar behovet kanske mindre om muddring, och mer om förhållningssättet till förorenade sediment. Då kan det bästa vara, både ur miljömässiga och ekonomiska aspekter, att låta sedimenten/massorna ligga kvar orörda under vattenytan förklarar Anna.        <br /><br /><div>Generellt sett så finns redan kunskap om hur man utvinner metaller ur olika massor, men den stora frågan är vad som blir kvar. På forskarnas önskelista finns att enkelt kunna utvinna mer eller mindre värdefulla metaller ur de sediment som tas upp, för att sedan kunna återanvända resten som fyllnadsmaterial. Men för att kunna göra det måste man vara säker på att massorna inte läcker ut några farliga ämnen.  <br /><br /> – Här finns behov av ytterligare forskning, och behoven är särskilt stora nu när det är så enorma mängder av sediment som omhändertas, bland annat när hamnar och farleder muddras för allt större och mer djupgående fartyg. Utmaningarna är att få till en process som är effektiv, billig och skonsam mot miljön. Tuffa men inte omöjliga krav, sammanfattar Anna avslutningsvis. <br /><br />Länk till den vetenskapliga artikeln &quot;<a href="https://research.chalmers.se/publication/515504">Integrated assessment of management strategies for metal-contaminated dredged sediments – What are the best approaches for ports, marinas and waterways?</a>&quot;<br /><br />Läs mer om Annas doktorandprojekt: &quot;<a href="/sv/projekt/Sidor/Behandling-av-marina-sediment-fQrorenade-med-tennQ-nedbrytningQ.aspx">Behandling av marina sediment förorenade med tenn: nedbrytning, återvinning och stabilisering</a>&quot;<br /> </div> <div><br /></div> <div>Finansiär för projektet är Renova, Formas och Energimyndigheten genom Resource. Projektet ingår också som en del av Immerse –<em> </em>Implementing Measures for Sustainable Estuaries, an Interreg project supported by the North Sea Programme of the European Regional Development Fund of the European Union.<br /><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div>Thu, 05 Mar 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arkitektur-klattrar-i-ny-QSranking.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arkitektur-klattrar-i-ny-QSranking.aspxArkitektur klättrar i ny QS-ranking<p><b>Arkitektur på Chalmers fortsätter att klättra i den ämnesspecifika rankinglistan QS World University Rankings. I år hamnar Chalmers på plats 37 i världen.</b></p>​Årligen presenterar <span style="background-color:initial">QS dels en universell universitetsrankning samt så kallade fakultetsrankningar inom olika </span><span style="background-color:initial">ämnesområden.</span><span style="background-color:initial">I</span><span style="background-color:initial"> fjol avancerade arkitekturområdet på Chalmers från topp 51–100 till plats 46 i världen på rankinglistan QS World University Rankings. </span><span style="background-color:initial">I</span><span style="background-color:initial"> år klättrar Chalmers ytterligare nio placeringar till plats 37.</span><div> <div>– Det är väldigt roligt att vi fortsätter att stärka vår position internationellt. Framför allt beror det på våra kunniga, engagerade lärare och forskare som gör ett fantastiskt jobb, säger Fredrik Nilsson, prefekt för institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Har arbetat strategiskt</h3></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/ACE_Fredrik2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 8px" /><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">n bidragande orsak till placeringen kan vara det arbete som inleddes för ett antal år sedan på tidigare Institutionen för Arkitektur. </span></div> <div>– Vi har arbetat strategiskt och långsiktigt med att öka synligheten, stärka vår publicering och att etablera starka internationella och nationella nätverk med viktiga samarbetspartners, säger han. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers klättrar även inom områden som biologi, kemi, naturvetenskap och teknik på den nyligen publicerade rankningslistan. Med den nya placeringen befäster dock arkitekturområdet ytterligare sin position som Chalmers högst rankade ämne på QS-listan.</div> <div>– Även om man ska ta sådana här listor med en nypa salt så betyder det förstås mycket för oss. Arkitekturämnet har många gånger svårt att hävda sig gentemot de mer traditionellt etablerade disciplinerna, inte minst på ett tekniskt naturvetenskapligt universitet, men detta är ett kvitto på att vi är internationellt starka inom vårt fält. Det stärker vårt självförtroende och ger en tydlig signal att vi är på rätt väg. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Stark potential att ta vidare</h3></div> <div>Nu fortsätter arbetet med att synliggöra det som görs i ämnesområdet inom både forskning och utbildning. Samtidigt som man bygger vidare på de starka samarbetena med praktik och omvärld kommer man jobba ännu mer med att stärka fältets metodologiska och teoretiska ramverk.</div> <div>– Arkitektur är centralt i att bygga det framtida hållbara samhället, och här har Chalmers och Sverige en stark tradition och potential att ta vidare, säger han.</div> <div>​<br /></div> <div>Utmaningen kvarstår också i att arbeta mer aktivt med finansieringsfrågorna eftersom arkitektur och stadsbyggnad som forsknings- och ämnesområde ofta har svårt med finansieringen och att stå sig i konkurrensen med mer etablerade områden. </div> <div>– Samtidigt är det just detta ämnesområde som kan hantera komplexiteten i vårt samhällsbyggande och koppla ihop många andra områden, vilket är något som behövs för att få rätt kunskap att lösa våra hållbarhetsutmaningar, säger Fredrik Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><div>Text: Vedrana Sivac</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Läs mer<br /></span><a href="/sv/institutioner/ace/Sidor/default.aspx" target="_blank" style="font-family:inherit"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers​</a><br /><a href="https://www.topuniversities.com/university-rankings/university-subject-rankings" target="_blank" style="font-family:inherit"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />QS World University Rankings​​</a></div></div></div>Wed, 04 Mar 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/decentraliserade-energilager.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/decentraliserade-energilager.aspx”Vi ser stora möjligheter med decentraliserade energilager”<p><b>​Den 12 mars, under ett lunchseminarium, breddar forskare och branschen diskussionen om byggnadens roll i energisystemet. Idag står det inför en rejäl omställning med en ökad andel förnyelsebar energi och förändrade förbrukningsmönster.Vi fick en pratstund med Pär Johansson, docent vid avdelningen för Byggnadsteknologi på Chalmers, och initiativtagare till seminariet.</b></p><div><span style="font-size:14px"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/BoM/Profilbilder/Byggnadsteknologi%20profilbilder/Johansson,-Pær.jpg" alt="Pär Johansson" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 10px" />– Med seminariet vill vi lyfta de möjligheter och hinder som finns på en mer strategisk nivå när det gäller olika typer av värme- och kylenergilager för byggnader. Samtidigt vill vi också informera om de lösningar som vi på Chalmers jobbar med. Tillsammans med Akademiska hus har Chalmers nyligen driftsatt ett nytt kylenergilager baserat på fasomvandlingsmaterial. Efter tester och optimering av driftrutinerna är tanken att lagret ska bidra till att minska toppeffekten på kylsystemet i en nybyggd kontorsbyggnad. På så sätt minskar behovet av nyinvesteringar i kylmaskiner i Akademiska hus lokala fjärrkylsystem som finns på campus Johanneberg, säger Pär Johansson. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"></span><span></span><div><span style="font-size:14px">I inbjudan till seminariet står det att decentraliserad lagring av värmeenergi och smart styrning kan minska effektuttaget och bättre nyttja förnyelsebar energi.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Hur bra är branschen idag på att nyttja förnyelsebar energi?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det varierar, större fastighetsägare är relativt duktiga på detta redan idag. Ett exempel är Wallenstam som är självförsörjande på vindkraftsel sedan 2013. För värme och kyla är det mer komplicerat att nyttja förnyelsebar energi än att försörja byggnadernas elbehov. Värme- och kylenergin är mer beroende av lokala omständigheter som hur det lokala energibolaget producerar fjärrvärme- och kyla, och möjligheten att nyttja frikyla. Därför kan det vara intressant att titta mer på lokal energilagring och lösningar för det i ett systemperspektiv.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vilka åtgärder kan göras för att öka andelen förnyelsebar energi?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Dagens byggregler sätter begränsningar för hur lokal energi kan tillgodoräknas i energibalansen för byggnaden. Detta är också något som borde utredas eftersom det kan finnas hinder för hur mycket lokal förnyelsebar energiproduktion som är lönsam. När det gäller andra delar av branschen, som bygg- och anläggningssidan, har man inte kommit lika långt, men elektrifieringen av exempelvis anläggningsmaskiner kan bidra till att det blir enklare att använda förnyelsebara energikällor. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vad innebär decentraliserad lagring rent konkret?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det vi menar är mindre energilager utspridda över ett större område av byggnader som är ihopkopplade när det gäller energiförsörjningen och styrningen. De är smartare än vad lagren är idag med  större möjligheter att styra i- och urladdningen av lagren i tid och rum. Idag är det vanligare att dessa effektutjämnande system finns ute hos energileverantören istället för i själva byggnaden.<br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vilka utmaningar för detta med sig?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är alltid en utmaning att få lönsamhet i ny teknik och nya lösningar. De affärsmodeller och skattesystem som finns inom området idag är inte anpassade till att energi lagras och produceras lokalt. Enligt IVA är det är troligt att samtliga lagringstekniker i framtiden tillämpas i någon form, men den teknik som i dag utvecklas snabbast är batterier. I projektet med fasändringsmaterial som presenteras på seminariet har flera faktorer drivit på kostnaderna, men de förväntas bli mindre i nästa projekt då vi lärt oss väldigt mycket i processen. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Det pågår en diskussion bland flera branscher som handlar om att bli fossilfria. Hur ser det ut för byggsektorn?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– I Sverige står den för 20 procent av koldioxidutsläppen. Byggsektorn är bred med olika utmaningar beroende på vilken del man tittar på. Utsläppen kommer framförallt från tillverkningen av byggmaterial i byggskedet och från utsläpp relaterade till energianvändningen i byggnader. Branschens gemensamma färdplan syftar till att halvera dessa till 2030 och vara på nettonollutsläpp 2045. Här handlar det mycket om att använda befintlig teknik men för att nå netto noll krävs ny teknik och innovationer. Samverkan, ledarskap och kunskap är en av fem nyckelfaktorer som branschen pekar ut för att nå målen. Chalmers ligger långt framme när det gäller till exempel livslångt lärande och här kan vi bidra med fortbildning av de som utvecklar framtidens lösningar.<br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Kommer den frågan att lyftas på seminariet?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det är en av de stora möjligheterna som vi ser med decentraliserade energilager, att möjliggöra bättre användning av förnyelsebar energi istället för den fossila som idag används för att täcka toppeffekterna. Omställningen till fossilfrihet är något som genomsyrar våra projekt och motiverar oss att forska på just det här området.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>Vem tycker du ska gå på seminariet?</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Alla som är jobbar med eller är intresserade av hur energisystemet ska bli mer effektivt och robust borde vara intresserade av energilagring i byggnader. Jag tror det blir en spännande diskussion när flera olika perspektiv på frågan möts, säger Pär Johansson avslutningsvis.<br /><br />Av: Ann-Christine Nordin</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="/sv/styrkeomraden/energi/kalendarium/Sidor/Byggnadens-roll-i-energisystemet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer och anmäl dig till seminariet: Byggnadens roll i energisystemet​</a><br /></span><a href="/sv/personal/Sidor/par-johansson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /><span style="font-size:14px">Pär Johansson, d</span><span style="background-color:initial;font-size:14px">ocent, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</span>​</a></div></div>Wed, 04 Mar 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Klimatets-effekter-på-energisystemen-kan-aventyra-manniskors-ekonomi-och-vardag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Klimatets-effekter-p%C3%A5-energisystemen-kan-aventyra-manniskors-ekonomi-och-vardag.aspxKlimateffekterna kan äventyra människors vardag<p><b>​​En ny studie publicerad i Nature Energy av en internationell forskargrupp visar att klimatförändringarna kan fördröja införandet av förnybar energi. Studien beskriver klimatförändringsscenarier för 30 större städer i Sverige och visar att extrema händelser kan leda till avbrott i energiförsörjningen i framtiden, som i sin tur kan få effekter på ekonomin och vardagen. Forskarna pekar på behovet av att snabbt vidta åtgärder inom energisektorn och utforma robusta energisystem för att minska klimatförändringarna.</b></p><div><span style="background-color:initial">De framtida klimatförändringarna kommer att påverka framför allt städer och urbana områden. År 2050 förväntas hälften av jordens befolkning bo i städer. Förnybar energiteknik, som sol- och vindkraft kommer spela en viktig roll för omställningen av energisystemen i städerna och då krävs det att dessa system är motståndskraftiga och fungerar vid både extrem kyla och extrem värme. </span><span style="background-color:initial">Effekten av extrema väderhändelser </span><span style="background-color:initial">på energisystemen</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">har varit svår att kvantifiera på grund av ett osäkert framtida klimat. </span></div> <span></span><div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2020/klimatzonskarta261.PNG" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />– Här utvecklar vi en beräkningsmetod som beaktar både vädervariationer med låg effekt och extrema händelser, säger Vahid Nik, en av forskarna i studien. Tillämpningen av metoden på 30 städer i Sverige, med 13 olika klimatförändringsscenarier, avslöjar att osäkerheten kring efterfrågan på förnybar energiteknik och dess potential, kan leda till en minskad tillgång på energi. Detta på grund av framtida klimatförändringar och en minskad tillförlitlighet hos energisystemen orsakad av extremt väder.</div> <div><br /></div> <div>Undersökningen jämför bland annat städer i olika klimatzoner och visar att till exempel Hudiksvall, Kalix och andra städer i klimatzon ett och två har sämre förutsättningar för förnyelsebar energiteknik i jämförelse med Malmö, Strömstad och Tjörn som ligger i klimatzon tre och fyra.</div> <div><br /></div> <div><em style="background-color:initial">En karta över Sverige som visar de fyra </em><em style="background-color:initial">klimatzonerna.</em><br /></div> <div style="text-align:right"><div> </div></div> <div>Försenas utvecklingen av teknik för förnybar energi kommer det att leda till ytterligare beroende av fossila bränslen, vilket kommer att accelerera ytterligare klimatförändringar och öka dess effekter. Det skapas en ond cirkel. <span style="background-color:initial">Användandet av sannolikhetsmodeller kan visserligen förutsäga långvariga klimatvariationer, men de kan inte garantera driften av energisystemen under extrema händelser. Därför menar forskarna att det är viktigt att ta hänsyn till klimatförändringarna vid designen av nya, robusta energisystem. Detta kommer att bidra till att öka de förnybara energisystemens andel med upp till 30 procent.</span></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer information:</strong></div> <div>Läs artikeln publicerad i <em>Nature Energy </em><span style="background-color:initial">i februari 2020</span><span style="background-color:initial">: “</span><a href="https://www.nature.com/articles/s41560-020-0558-0">Quantifying the impacts of climate change and extreme climate events on energy systems</a><span style="background-color:initial">”</span><span style="background-color:initial">. </span><span style="background-color:initial">Artikelförfattare: Perera, A. T. D., Nik, V. M., Chen, D., Scartezzini, J.-L. &amp; Hong, T.​</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontakt:</strong></div> <div><a href="/en/staff/Pages/Vahid-Nik.aspx">Vahid M. Nik</a>, docent och affilierad till forskargruppen Infrastrukturfysik, vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers, <a href="mailto:vahid.nik@chalmers.se">vahid.nik@chalmers.se</a> </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/bijan-adl-zarrabi.aspx">Bijan Adl-Zarrabi</a>, docent och ledare för forskargruppen Infrastrukturfysik, vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers <a href="mailto:bijan.adl-zarrabi@chalmers.se">bijan.adl-zarrabi@chalmers.se</a> </div> <div>​<br /></div> <div>Text: Lotta Särnbratt</div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om forskargruppen Infrastrukturfysik</strong></div> <div>Forskargruppen Infrastrukturfysik behandlar utomhusklimatets påverkan på den kort- och långsiktiga prestandan hos fysikaliska infrastrukturer. Exempel på sådana infrastrukturer är transportinfrastruktur, fjärrvärmenät och rörsystem för vatten och avlopp. Fältmätningar, laboratoriemätningar och teoretisk modellering är de metoder som används för att bedöma prestandan för infrastrukturer.<br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Relaterat:</strong></div> <div><a href="https://www.lu.se/article/framtidens-extremvader-kan-gora-oss-stromlosa">Framtidens extremväder kan göra oss strömlösa</a> (webbnyhet Lunds universitet).</div>Mon, 24 Feb 2020 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Flerskalig-modellering-av-armerade-betongkonstruktioner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Flerskalig-modellering-av-armerade-betongkonstruktioner.aspxFlerskalig modellering av armerade betongkonstruktioner<p><b>​Adam Sciegaj, doktorand vid  avdelningen för Material- och beräkningsmekanik IMS och avdelningen för Konstruktionsteknik​ ACE, försvarar sin doktorsavhandling 6 mars 2020. Examinator: Karin Lundgren ACE Opponent: Adnan lbrahimbegovic, University of Technology Compiegne/Sorbonne Universities Betygskommitté: Max Hendriks - NTNU/TU Delft, Mikael Hallgren - KTH/Tyrens, Peter Folokow - Chalmers, Axel Miilqvist -Chalmers (suppleant)</b></p><strong>​Populär beskrivning (engelska)</strong><div><div>Have you ever noticed how reinforced concrete cracks in buildings and engineering structures around us? This is normal and usually not dangerous, as the reinforcement prevents the cracks from growing too much. However, these cracks open up the inside of the structure for potentially harmful substances, which can cause corrosion of the reinforcement. This negatively affects the durability of the structure and is highly undesired from the sustainability point of view. Unfortunately, we cannot totally prevent cracking. We would therefore like to be able to model the cracking process, to be able to predict and control crack widths.</div> <div><br /></div> <div>Even though the actual physical phenomena involved in the cracking process are quite complicated, models exist which can give us accurate predictions. These models simulate what's happening to the material when forces, like e.g., gravity or traffic loads, act on it. In practice, we create computer models of the engineering structures we want to analyse. To facilitate the computations, the computer model is divided into small pieces called finite elements. Cracks can have lengths in the order of decimetres, and are thus much smaller than the structure, which usually ranges from tens to hundreds of metres. In terms of crack modelling, this means that the finite elements must also be very small, which results in very large computer models requiring a long time to produce results. Fortunately, there exist multiscale modelling techniques, which are able to provide detailed small-scale results even if the structure is modelled with fairly large finite elements. </div> <div><br /></div> <div>In this thesis, steps are taken to extend the existing multiscale modelling techniques to reinforced concrete structures. This way, detailed results such as crack widths and patterns can be obtained even for very large structures such as bridges or nuclear reactor containment buildings. More specifically, this is achieved by analysing the material response at different length scales, and connecting these scales to each other in an appropriate way. Additionally, thanks to parallel computing, the methods proposed in this thesis can potentially shorten the time it takes to analyse reinforced concrete structures with computer models.</div></div> <div><br /></div> <div><span></span><div><a href="https://research.chalmers.se/en/person/?cid=sciegaj" style="outline:0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs avhandlingen</a></div> <div><a href="/en/staff/Pages/adam-sciegaj.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Adam Sciegaj​​</a></div> <div><a href="https://www.linkedin.com/in/adam-sciegaj-b3850a19a"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Adam Sciegaj​ på Linkedin</a><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Disputation:</span> 6 mars 2020, kl. 9.00 i <a href="/en/areas-of-advance/production/society-industry/laboratories/csilab/Pages/map-and-address.aspx">Virtual Development Laboratory VDL ​</a></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div>Mon, 10 Feb 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/HSB-Living-Lab-vinnare-av-World-in-Property-Award.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/HSB-Living-Lab-vinnare-av-World-in-Property-Award.aspxHSB Living Lab vinnare av World in Property Award<p><b>HSB Living Lab har utsetts till vinnare av World in Property Award, som delades ut på Fastighetsgalan på Berns den 29 januari. Utmärkelsen går till ett projekt som gjort ett extraordinärt avtryck på den svenska fastighetsmarknaden.</b></p>​<img src="/sv/styrkeomraden/energi/djarvasatsningar/HSBliving/PublishingImages/hsb_ll.jpg" alt="HSB living lab byggnad" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial">– Det är jätteroligt att HSB Living Lab vinner årets World in Property Award! Vi är hedrade och glada att vi får utmärkelsen med en innovativ och viktig satsning för framtidens hållbara boende, säger Emma Sarin, projektchef HSB Living Lab.  </span></span><span></span><div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Pristagaren ska visa på visionärskap, framtidstro, mod och samhällsnytta i sitt arbete med stadsutvecklingsprojekt antingen inom bostadsområdet eller den kommersiella sektorn. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">– Att vi får det här priset ser vi som ett kvitto på att fler tänker som oss och att fastighetsbranschen är redo för samverkan och nytänkande på bred front. Den här vinsten sporrar oss alla att jobba ännu hårdare och satsa på nya och hållbara utvecklings- och forskningsprojekt så stort tack till alla som röstade på oss, säger Emma Sarin. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Samtliga 12 partners i HSB Living Lab (HSB, Chalmers, Johanneberg Science Park, Akademiska Hus, Bengt Dahlgren, Electrolux Professional, Elfa, Göteborg Energi, Peab, Tengbom, TietoEvry och Vedum) drivs av en tydlig och stark vision om att hitta lösningarna för hur vi ska bo i framtiden. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Projektet har funnits i tre och ett halvt år och fler än 100 innovativa projekt har startats i <a href="https://www.hsb.se/hsblivinglab/">HSB Living Lab.</a> </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>För mer information:</b></span></div> <div><span style="font-size:14px">Jens Holmberg, PR- och kommunikationsansvarig HSB Göteborg &amp; HSB Living Lab</span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="mailto:jens.holmberg@hsb.se">jens.holmberg@hsb.se</a></span></div> <div><span style="font-size:14px">070-721 50 11</span></div> Thu, 30 Jan 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Bosattningslagen---rattvis-for-vem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Bosattningslagen---rattvis-for-vem.aspxBosättningslagen - rättvis för vem?<p><b>​Bosättningslagen skulle hjälpa nyanlända att komma in i det svenska samhället, men har i praktiken bidragit till att skapa osäkerhet och att rycka upp både enskilda personer och hela familjer ur sina nya sammanhang. Den slutsatsen drar chalmersforskarna Kristina Grange och Nils Björling i en ny rapport.</b></p><div>​Forskarna har ur ett rättviseperspektiv undersökt hur tre västsvenska kommuner tillämpat Bosättningslagen. De har även följt den mediala debatten och intervjuat nyanlända om deras boendesituation – alltihop sammanfattat i rapporten ”Migrationens ojämna geografi: Bosättningslagen ur ett rättviseperspektiv”, som presenteras i dag.</div> <div><br />– Våra viktigaste iakttagelser är att lagen har öppnat för mycket skilda tillämpningar med en osäkerhet kring rättspraxis, och att nyanlända lever i stor oro över sin boendesituation och vart de skall ta vägen i ett land med bostadsbrist i flertalet kommuner, berättar <a href="/sv/personal/Sidor/kristina-grange.aspx">Kristina Grange,</a> professor i stadsbyggnadsteori på Chalmers.<br /><br />Bosättningslagen infördes i mars 2016 i syfte att skapa en mer rättvis fördelning av nyanlända och med ambitionen att skapa bättre förutsättningar för nyanlända att komma in i samhället. Ett av målen med lagen var en tydlig omfördelning av anvisningar från glesbygdskommuner till tillväxtkommuner med goda arbetsmarknadsförutsättningar. Många nyanlända har därför anvisats boende i kommuner där bostadsbristen är som störst.<br /><br />– Vi kan konstatera att en ”rättvis fördelning av nyanlända” framförallt har handlat om rättvisa mellan kommuner, och i mindre grad om rättvisa för den nyanlände, säger Kristina Grange.<br /><br />Konsekvensen är mycket skilda tillämpningar där några av Sveriges kommuner har erbjudit uppställda husvagnar på grusplaner, medan andra har haft högt ställda ambitioner att fördela bostäder i stadsdelar som inte tidigare tagit emot många nyanlända. Efter lagens införande gav Förvaltningsrätten kommuner rätt att säga upp kontrakten med nyanlända redan efter två år, med konsekvensen att många av Sveriges kommuner inte heller tar ansvar efter två år utan hänvisar till kommunal likabehandling.<br /><br />– Det här skapar mycket stress hos dem vi talat med. Många nyanlända har svårt att komma in på den svenska bostadsmarknaden och riskerar att hamna i akut hemlöshet, säger <a href="/sv/personal/Sidor/nilbjo98.aspx">Nils Björling</a>, lektor i stadsbyggnad på Chalmers, och tillägger:    <br />    <br />– Man kan fråga sig om det verkligen var så nyanlända skulle hjälpas in i det svenska samhället?    <br /><br />Trots Bosättningslagens ambition att fördela ansvaret för bosättning av nyanlända över Sveriges alla kommuner menar forskarna att lagen inte har förmått ändra på de underliggande samhälleliga strukturer som fortsätter generera orättvisor på bostadsmarknaden.<br /><br />– Vår konklusion är att ett sådant ansvar inte endast kan läggas på kommunal nivå. En svensk bostadspolitik värd namnet bör inte ställa grupper mot grupper – Sverige behöver en nationell och långsiktigt ansvarsfull social bostadspolitik som inkluderar alla, avslutar Kristina Grange.  </div> <div><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /><br /></div> <div>Ta del av rapporten i sin helhet:<span><a href="https://research.chalmers.se/publication/515042/file/515042_Fulltext.pdf"> Grange, K. &amp; Björling, N. (2020) Migrationens ojämna geografi: Bosättningslagen ur ett rättviseperspektiv.</a></span><br /></div> <span></span><div><span><br />Forskningsprojektet har finansierats av Mistra Urban Futures, Västra Götalandsregionen, Skaraborgs kommunalförbund, Göteborgs stad och Chalmers tekniska högskola.  <br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/kristina-grange.aspx">Kristina Grange</a> är professor i stadsbyggnadsteori vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.<br /></span></div> <div><span><span style="display:inline-block"></span></span><a href="/sv/personal/Sidor/nilbjo98.aspx">Nils Björling</a> är arkitekt och universitetslektor och forskar inom stadsbyggnad vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.<br /><br />Forskarna debatterar också ämnet på GP debatt 2020-01-20 &quot;<a href="https://www.gp.se/debatt/nyanl%C3%A4nda-kommer-i-kl%C3%A4m-med-otydlig-bostadspolitik-1.22894318">Nyanlända kommer i kläm med otydlig bostadspolitik</a>&quot;<br /><em><br />Bakgrund:</em><br /></div> <em>Från 1 mars 2016 gäller att alla Sveriges kommuner inom två månader skall ordna bostad till de nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd och som enligt Bosättningslagen har anvisats till kommunen (Lag 2016:38). Ambitionen med lagen uppgavs i samband med dess införande vara att åstadkomma en mer rättvis fördelning av nyanlända i landet. Syftet med forskningsstudien har varit att granska hur Bosättningslagen har tillämpats. Det har gjorts genom en överblick över vad som skrivits om lagens tillämpning i Sveriges kommuner, och mer specifikt genom fallstudier i tre kommuner i Västra Götalands län. Såväl diskursiva studier av forskningsmaterial, kommunala dokument, tidningsartiklar och rapporter om nyanländas bosättning, som intervjuer samt rumsliga studier har genomförts inom ramen för forskningsprojektet. Intervjuer har skett med tjänstepersoner med ansvar för bosättning av nyanlända i de tre fallstudiekommunerna. Intervjuer har också skett med representanter för region och länsstyrelse. Utöver detta bygger studien på ett tjugotal intervjuer med nyanlända om deras boendesituation.    </em><br /><br /><br />Wed, 22 Jan 2020 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Ett-framtida-hallbart-Tibro.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Ett-framtida-hallbart-Tibro.aspxEtt framtida hållbart Tibro<p><b>​I utställningen presenteras 18 framtidsidéer, som undersökt Tibros möjligheter och utmaningar inom ramen för en masterutbildning i arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</b></p><div><span style="background-color:initial">Den 17 januari </span><span style="background-color:initial">invigdes</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Chalmers Arkitekturskolas utställning &quot;Ett framtida hållbart Tibro&quot; på Inredia. I utställningen presenteras 18 framtidsidéer, som tagits fram av</span><span style="background-color:initial"> studenterna som under hösten 2019 undersökt Tibros möjligheter och utmaningar inom ramen för en masterutbildning i arkitektur och samhällsbyggnadsteknik (Architecture and planning beyond sustainability, MPDSD)</span><span style="background-color:initial">. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>I kursen <em>Planering och gestaltning för hållbar utveckling i lokalsamhället</em> har de 45 masterstudenterna, som kommer från olika delar av världen, inventerat och analyserat Tibros möjligheter och utmaningar och visioner inför framtiden. De har fått en bred presentation av Tibro som ort genom föreläsningar och rundturer och de har gjort fältstudier och genomfört ett antal intervjuer. Med det som grund har de tagit fram 18 idéer på framtidsprojekt som skulle kunna genomföras i Tibro. </div> <div><br /></div> <div><strong>Läs mer</strong>: <a href="https://www.tibro.se/nyheter/2020/januari/chalmerstudenter-presenterar-framtidsprojekt-for-ett-hallbart-tibro/">Chalmersstudenter presenterar framtidsprojekt för ett hållbart Tibro</a></div> <div> <div><br /></div> <div><strong>Se filmen</strong>: <a href="https://www.tibro.se/nyheter/2020/januari/chalmersstudenter-pa-inredia/">Inför ett välbesökt Inredia presenterade Chalmersstudenterna sina projekt med idéer på hur Tibro skulle kunna förändras​</a>. </div></div> <div><br /></div> <div><strong>Kontakt</strong>: Nils Björling, universitetslektor, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers, <a href="mailto:nils.bjorling@chalmers.se">nils.bjorling@chalmers.se</a></div>Mon, 20 Jan 2020 13:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Solenergi-sakrar-framkomlighet-vid-vintervaglag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Solenergi-sakrar-framkomlighet-vid-vintervaglag.aspxSolenergi säkrar framkomlighet vid vinterväglag<p><b>​Tung trafik som slirar i långa isiga uppförsbackar kan både utgöra en trafikfara såväl som bilda svåra framkomlighetsproblem i vintertrafiken. Vägsalt har sedan länge varit den traditionella lösningen ute i vägnätet – trots många nackdelar. Forskare på Chalmers har dock sett andra möjligheter och är nu långt framme med en självförsörjande teknik där lagrad solenergi tempererar vägbanan och minskar saltbehovet.</b></p><div><div>​Stadsgator som värms upp med spillvärme är redan ett etablerat sätt att öka framkomligheten och minska halka i städer som Göteborg, och metoden används också redan i viss utsträckning i vägnätet.</div> <div> </div> <div> – Uppvärmda vägpartier används redan där det finns framkomlighetsproblem, bekräftar <a href="/sv/personal/Sidor/josefj.aspx">Josef Johnsson</a>, nybliven doktor i byggnadsteknologi på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad. Han fortsätter: </div> <div> – Den beryktade ”Göteborgsbacken” på riksväg 40 i Jönköping är ett exempel på hur spillvärme från staden används för att temperera körbanan för tunga fordon. En bra metod att använda där det är möjligt.  </div> <div> </div> <div>Metoden har dock en inbyggd svaghet – den är beroende av närheten till tätort eller annan industri för framledning av energi till uppvärmning, men det är här forskningen från Chalmers kommer in.  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Sommarens sol värmer vägbanan på vintern</h3> <div>Josef Johnsson har arbetat med en teknik som går ut på att lagra solenergi från sommarhalvåret i ett geoenergilager som utgörs av borrhål under marken. Energin används sedan under vintern för att värma upp vägbanan genom att cirkulera den varma vätskan från geoenergilagret genom slangar som ligger i vägbanan. Systemet har flera likheter med golvvärme men skillnaden är de mer extrema förutsättningarna som råder i vägbanan.</div> <div> </div> <div> – För vägavsnitt som inte ligger i tätort eller vid bebyggelse skulle vår metod passa bra i och med att systemet i princip kan vara självförsörjande. Det krävs framledning av el för driften av pumparna som leder fram värmen, men solenergin som lagras ska räcka för att temperera vägbanan under vintern. Själva styrsystemet för anläggningen kan fjärrstyras centralt ifrån och anpassas för att fungera för flera olika vägavsnitt, förklarar Josef.   </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Fortsatt utveckling av tekniken</h3></div> <div>Tekniken har under 2018/2019 provats och kalibrerats i en testbädd utanför Östersund, ett projekt som finansierats av Trafikverket och dess norska motsvarighet Statens vegvesen.  Syfte är att hitta nya lösningar för framkomlighet på vintervägar både i Sverige och i Norge, inte minst inom projektet Ferjefri E39 som ska binda ihop Norges västkust. Resultaten har varit lovande, vilket innebär att det finns fortsatt intresse från finansiärerna.</div> <div> </div> <div> – Vi kommer att jobba vidare under vintern 2019/2020 och testa prognosstyrning av anläggningen för att minska energiförbrukningen ytterligare. Det innebär att vi beräknar ytförhållandena för ett antal timmar framåt och reglerar framledningen av energi för att få de förhållandena vi vill ha.  </div> <div> </div> <div>En farhåga som fanns tidigare i projektet var avståndet till testbädden i Östersund. Något som dock visade sig vara ett mindre problem tack var det goda samarbetet med involverade parter.</div> <div> </div> <div> – Vi har engagerat experter på snöröjning och vintervägförhållanden och samarbetat med gymnasielever på en yrkesutbildning för maskinförare och anläggningsarbetare som byggt själva anläggningen. Trafikverket på plats och en rad konsulter har också bidragit, så det är ett lyckat projekt även samarbetsmässigt sett, avslutar Josef Johnsson.</div> <div> </div> <div><em>Testbädden i Östersund är en del av Josef Johnssons doktorandprojekt, och han disputerade nyligen på avhandlingen “</em><a href="https://research.chalmers.se/publication/512011"><em>Low temperature deicing of road infrastructure using renewable energy</em></a><em>”. </em></div></div> <div><br /></div> <div>Vill du veta mer om projektet? <br /></div> <div><ul><li>Se ett <a href="https://www.youtube.com/watch?v=MDSRrEWApjk" target="_blank">kort filmklipp</a> som visar upplägget.</li> <li>Läs mer om <a href="http://web.student.chalmers.se/~josefj/Fieldstation2.html">testbädden i Östersund</a></li> <li>Kontakta Josef Johnsson: <br /><a href="mailto:josef.johnsson@chalmers.se">josef.johnsson@chalmers.se</a> eller 031-7721915<br /></li></ul></div> <div><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div> <br />Tue, 10 Dec 2019 15:00:00 +0100