Nyheter: Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Arkitektur, Bygg- och miljöteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 17 Nov 2020 16:35:59 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Varldens-samhallsbyggare-maste-tanka-nytt-och-radikalt-–-och-agera-snabbt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Varldens-samhallsbyggare-maste-tanka-nytt-och-radikalt-%E2%80%93-och-agera-snabbt.aspxVärldens samhällsbyggare måste tänka nytt<p><b>​​Byggsektorn, fastighetsbranschen och stadsförvaltningar måste högprioritera samma mål – att drastiskt minska sin klimatpåverkan. Kraftfulla, statliga insatser är helt avgörande för möjligheterna att uppnå FN:s hållbarhetsmål. Och – allt måste ske mycket snabbt. Det är hörnstenarna i den färdplan som presenterades på världskonferensen Beyond 2020.</b></p><div><div>Idag bor 55 procent av världens befolkning i städer. År 2050 beräknas den siffran ha stigit till 68 procent, enligt FN. Städerna producerar redan 70 procent av världens växthusgaser. Byggnader och byggande står för 40 procent av de energirelaterade utsläppen av koldioxid. Den snabba urbaniseringen ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.  </div> <div> </div> <div>  – Om vi fortsätter som hittills har vi ingen chans att ens komma i närheten av klimatmålen. Nu behöver vi agera med nytt radikalt tänkande, vi måste göra det snabbt och öka takten i arbetet med att sänka städernas klimatpåverkan. Vi måste hitta innovativa sätt att bygga våra samhällen så att vi rör oss mot hållbarhetsmålen, och inte bort ifrån dem, säger Colin Fudge, gästprofessor i urban framtid och design, Chalmers.  <br /><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Färdplan för alla samhällsbyggare världen över </h2> <div> </div> <div>Som ett resultat från världskonferensen Beyond 2020 har Colin Fudge och hans kollega Holger Wallbaum upprättat ett ”<a href="https://beyond2020.se/wp-content/uploads/2020/11/Transformational-Plan.pdf">Ramverk till en färdplan för den byggda miljön</a>”. Initiativet syftar till att lägga en grund för regionala strategier som kan vägleda framtidens samhällsbyggande mot målen i FN:s Agenda 2030.  </div> <div> </div> <div>  – Konferensen visade tydligt på en ökande medvetenhet om hållbarhetsfrågor hos allt fler samhällsbyggnadsaktörer. Men det räcker inte. För att nå hållbarhetsmålen krävs en gemensam förståelse hos alla aktörer för hur hållbarhetsmålen ska kunna uppnås och – inte minst – handling. Det är det vi nu vill bidra till, säger Holger Wallbaum, professor i hållbart byggande, Chalmers, och huvudansvarig för Beyond 2020.  </div> <div> </div> <div>Ordföranden i det svenska Rådet för hållbara städer, Helena Bjarnegård, välkomnar deras initiativ.  </div> <div> </div> <div>  – Vi är medvetna om att vi måste leverera förändringar för att ta itu med klimatet, den biologiska mångfalden, resursbrist och segregation. Vi behöver utveckla hållbara livsmiljöer inte minst för människors hälsas skull. Ramverket till en färdplan för den byggda miljön ger ett skarpt men nödvändigt förslag på konkreta åtgärder för att uppnå FN:s hållbara utvecklingsmål inom en av de viktigaste sektorerna, säger riksarkitekten Helena Bjarnegård.  </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Föreslår 72 åtgärder i nordvästra Europa </h2>   <div>I ramverket har Wallbaum och Fudge lagt till en detaljerad handlingsplan för nordvästra Europa som innehåller 72 konkreta förslag till åtgärder – som en inspiration för övriga världen. Förslagen handlar om allt från energieffektiviseringar och forskning kring nya byggmaterial, digitala verktyg och renoveringsmetoder till gratis kollektivtrafik, mer grönytor och fler cykelbanor. De involverar alla samhällsbyggnadsaktörer – som arkitekter, byggare, fastighetsbolag, materialproducenter och stadsplanerare.  </div> <div> </div> <div>Flera av de högt prioriterade åtgärderna ligger under direkt statligt ansvar:  <br /><br /></div> <ul><li>Högre skatt på koldioxidutsläpp och utnyttjande av mark och naturresurser – lägre skatt på arbete </li> <li>Statligt stöd för energieffektiva fastighetsrenoveringar </li> <li>En plan för storskalig produktion av hållbara, prisvärda bostäder </li> <li>Ökat tempo i utfasningen av fossila bränslen till förmån för eldrift från förnybara källor </li></ul> <div>  – Här har politiker och myndigheter en nyckelroll, eftersom det är politiska beslut som beskattning, riktat stöd och nationella strategier som kan bana väg för de radikala förändringar vi föreslår. Men alla aktörer med inflytande över den byggda miljön måste bidra med förändringar. I andra delar av världen kan det vara näringslivet som spelar motsvarande huvudroll, säger Holger Wallbaum.  </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Åtgärder måste anpassas efter region <br /><br /></h2> <div>Wallbaum och Fudge är tydliga med att de föreslagna åtgärderna är specifikt avsedda för länderna i Nordvästeuropa och att deras arbete ska ses som en inbjudan till diskussion. Olika aktörer jorden runt är bäst skickade att föreslå vilka åtgärder som är mest akuta och relevanta i deras respektive regioner, utifrån regionala förutsättningar, menar de.  </div> <div> </div> <div>  – Nyckelpersoner och institutioner i olika delar av världen har antagit utmaningen att upprätta noder för utvecklingen av regionala strategier. Från Chalmers sida har vi erbjudit oss att stötta med global samordning. Vårt förslag är att alla noder presenterar sina framsteg för utvärdering och vidareutveckling på en världskonferens vart tredje år, närmast i Montreal 2023, säger Colin Fudge.  </div> <div> </div> <div>Ett tusental deltagare följde Beyond 2020 som arrangerades av Chalmers i samarbete med Johanneberg Science Park, Rise och Göteborgs stad. Till följd av Coronapandemin hölls den online. På konferensen diskuterades metoder för minskat klimatavtryck, lägre resursförbrukning, digital utveckling och innovativa transporter. Bland talarna fanns auktoriteter inom hållbart byggande, digitalisering och finansiering från hela världen.  </div> <div> </div> <div><em><a href="https://beyond2020.se/" target="_blank">Beyond 2020</a> har status som World Sustainable Built Environment Conference (WSBE). Arrangörer utses av iiSBE, en världsomspännande ideell organisation vars övergripande mål är att aktivt arbeta för initiativ som kan bidra till mer hållbara samhällsbyggen. Nästa WSBE hålls i Montreal 2023.</em>    </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Ramverk till en färdplan för världens byggda miljö  </h3> <div>I sitt upprättade ramverk etablerar Wallbaum och Fudge ett generellt angreppssätt som samhällsbyggande aktörer i varje enskild region i världen kan använda för att identifiera de åtgärder som är mest akuta och relevanta för att nå målen i FN:s Agenda 2030, baserat på lokala förutsättningar. De identifierar de nyckelfrågor som måste besvaras av alla samhällsbyggande aktörer, vilka hinder som måste övervinnas och vilka möjligheter som kommer att vara avgörande för sektorn under det närmaste decenniet.  </div> <div> </div> <div>Arbetet har genomförts i dialog med framstående forskare och samhällsbyggare jorden runt. Läs mer om ramverket och ladda ner material här (på engelska): <a href="https://beyond2020.se/wp-content/uploads/2020/11/Transformational-Plan.pdf">Framework document on a Transformational Plan for the Built Environment</a>  </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Mer om: Åtgärdsplan för samhällsbyggande i nordvästra Europa</h3> </div> <div> </div> <div>Wallbaum och Fudge har konkretiserat 76 akuta hållbarhetsåtgärder i nordvästeuropa (Tyskland, Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Irland, Norge, Belgien, Schweiz). Ett axplock: <br /> </div> <ul><li>Upprätta renoveringsplaner med fokus på energieffektiviseringar för alla befintliga fastighetsbestånd senast 2023. </li> <li>Undvik att riva och bygga nytt när det är möjligt att renovera. </li> <li>Halvera utsläppen från produktion av byggmaterial till 2025. </li> <li>Övergången till fler material med mindre klimatpåverkan måste accelerera. </li> <li>Öka takten i utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn till förmån för eldrift – med t ex förbud för nya bensin- och dieselbilar 2030. </li> <li>Fördubbla tillgången på gång- och cykelbanor i städerna till 2030. </li> <li>Erbjud gratis kommunal kollektivtrafik för alla skolbarn och för alla över 70 år. </li> <li>För in klimatperspektivet som en obligatorisk del av arkitektbranschens etiska riktlinjer. </li> <li>Öka andelen grönytor med 20 procent i alla städer senast 2030. </li> <li>Koncentrera forskningen på utvecklingen av nya byggmaterial med lägre koldioxidavtryck, digitala verktyg för den byggda miljön och nya energieffektiva renoveringsmetoder.</li></ul></div> <div><br /></div> <div>Läs hela åtgärdsplanen här: <a href="https://beyond2020.se/wp-content/uploads/2020/11/Transformational-Plan.pdf" target="_blank" title="Beyond2020">Åtgärdsplan för samhällsbyggande i nordvästra Europa</a> (sidorna 20-23 i bifogad Transformational Plan, på engelska)</div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt:</h3> <div>Holger Wallbaum</div> <div><a href="mailto:holger.wallbaum@chalmers.se">holger.wallbaum@chalmers.se</a>  Tel. +46 31 772 19 94 </div></div>Sun, 15 Nov 2020 19:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Negativa-effekter-av-fortatning-forbises-i-stadsplanering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Negativa-effekter-av-fortatning-forbises-i-stadsplanering.aspxNegativa effekter av förtätning förbises i stadsplanering<p><b>​​År 2050 kommer 68 procent av världens befolkning att bo i städer, och därmed blir det än viktigare att våra städer är hållbara och motståndskraftiga. Förtätning är en allmänt accepterad strategi inom stadsplanering – men en nyligen utförd genomgång av översiktsplaner och forskning på området visar goda skäl att varken bortse från dess negativa effekter eller behovet av nya forskningsfrågor.</b></p><div>En rådande uppfattning i svensk stadsplanering såväl som internationell, är att förtätning är en naturlig del av utvecklingen av hållbara städer. Denna konsensus fick <a href="/sv/personal/Sidor/meta-berghauserpont.aspx">Meta Berghauser Pont</a>, docent vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, med forskarkollegor, att ifrågasätta och undersöka strategin.   <br /><br /></div> <div> </div> <div>  – Det råder en obalans mellan vetenskapliga slutsatser och de argument som används av planerare. Vi har systematiskt undersökt både forskningsresultat och argument och drar slutsatsen att det finns goda skäl att vara mer kritisk till enkla lösningar i form av förtätning, och istället söka evidens och kunskap om både fördelar och nackdelar.    </div> <div> </div> <div>Forskarna har gjort en systematisk översikt av översiktsplaner från 59 svenska kommuner och studerat i vilken utsträckning ett motiv för förtätning nämns, positivt eller negativt, och till vilket område motivet kopplar. För att relatera detta till vad vetenskapen säger har forskarna studerat vetenskapliga artiklar om förtätning och återigen noterat till vilka forskningsområden studierna kopplar – och om korrelationen till förtätning var positiv eller negativ. Resultaten presenteras under <a href="https://beyond2020.se/" target="_blank" title="The Beyond2020 conference page">Beyond2020</a> den 2 november.<br /></div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kunskapsluckor bakom övertro på förtätning    </h2> <div> <span style="background-color:initial">Genomgången av översiktsplaner tyder alltså på att planerarna anser att förtätning mestadels har positiva effekter i förhållande till hållbar stadsutveckling, och att det dessutom finns en diskrepans ifråga om vad befintlig forskning faktiskt visar.</span></div> <div>   </div> <div>  – De mest intressanta resultaten från genomgången av planer är att de flesta argumenten är positiva och väldigt för förtätning. En av få aspekter som verkligen erkänns som problem är vattenhantering. När sociala effekter nämns är det på ett positivt sätt, som bättre social sammanhållning som i sin tur bidrar till integration. I de vetenskapliga artiklarna visar sig dock den sociala aspekten av effekterna av förtätning vara mer negativ.</div> <div> </div> <div>Meta förklarar att genomgången av forskning vidare har visat på att många negativa hälsoeffekter framkommer, som stress och hälsoproblem relaterade till luftföroreningar.   <br /><br /> </div> <div>  – En tydlig felmatchning mellan vetenskapliga slutsatser och vad planerare använder som argument, en stor kunskapslucka, kommenterar Meta Berghauser Pont.   </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utveckling av hållbara städer kräver komplexa lösningar    </h2> <div> <span style="background-color:initial">Forskarna har funnit att många av förtätningens negativa sidor har att göra med mjuka värden som sociala frågor eller hälsa, medan de positiva sidorna av förtätning är ekonomi- eller transportrelaterade. Att erkänna och hantera både de negativa och positiva sidorna i designprocessen skulle innebära att designuppgiften blir mer komplex.   </span></div> <div> </div> <div>  – Tendensen, även historiskt, är att ta ett problem och försöka lösa det. För hundra år sedan när städerna var överbefolkade, försökte vi bygga rymliga, gröna städer där tillgång till dagsljus i bostäderna värderades högt. Vad som förbisågs på den tiden var att det goda boendet inte är nog – vi behöver också goda städer.     </div> <div> </div> <div>För det sistnämnda är förståelsen för människors rörelsemönster avgörande, där väl förbundna platser skapar andra urbana kvaliteter än mindre förbundna platser förklarar Meta. Hon fortsätter:    </div> <div> </div> <div>  – Det var inte ens en fråga på den tiden, vilket resulterat i den rumsliga segregering vi ser idag i många miljonprogramsområden. Jag tror att vi gör om misstaget i och med förtätning – vi förenklar uppsättningen problem och fokuserar på några aspekter utan att kännas vid hela spektrumet, som att skapa områden som både är täta och gröna.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Anpassning och motståndskraft vägen framåt    </h2> <div> <span style="background-color:initial">M</span><span style="background-color:initial">eta Berghauser Pont anser att både planerare och forskare behöver förändra sitt tankesätt.    </span></div> <div> </div> <div>  – I stället för att vilja ha en stad som löser dagens problem borde vi sträva efter en stad som står emot kommande förändringar och problem.     </div> <div> </div> <div>Forskning har enligt Meta visat att städer bör vara anpassningsbara och tillåta mångfald och förändringar – vilket är ett betydligt svårare koncept att arbeta med. Svårare, men inte omöjligt. Hon fortsätter genom att exemplifiera hur denna komplexa uppgift kan angripas.     </div> <div> </div> <div>  – Några saker kan göras; till att börja med måste planerarna erkänna även de negativa sidorna av till exempel förtätning. Det öppnar upp för nya mer komplexa utmaningar som ofta kräver mer innovativa lösningar, andra byggnadstyper samt urbana gestaltningar som vi ännu inte känner till.    </div> <div> </div> <div>Meta Berghauser Pont och hennes forskargrupp arbetar utifrån idén om “social ecological urbanism”, vilken försöker omfamna ett nytt sätt att se på städer, som ett alternativ till populära strategier som ”smart tillväxt” och förtätning.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Obalans i vilka ämnen som täcks in av forskning    </h2> <div> <span style="background-color:initial">Fo</span><span style="background-color:initial">rskarna har också identifierat en obalans i vilka områden som forskning om förtätning fokuserat på. Otaliga transportrelaterade forskningsstudier utförs och de visar ofta positiva samband, till exempel mindre biltrafik eftersom invånare kan promenera eller använda kollektivtrafik. Meta Berghauser Pont säger att diskussionen om klimatförändringar med rätta lagt tonvikten på att minska utsläppen av växthusgaser. Då transporter är stora utsläppskällor har transportrelaterad forskning också fått mycket anslag, och följaktligen publiceras mycket forskning inom området.     </span></div> <div> </div> <div>  – Vi har kommit till den punkt där vi förstår mekanismen, och ser att studier kopplade till ekologi, social påverkan och hälsa är betydligt mindre utforskade och också visar delvis negativa korrelationer med högre densitet, förklarar hon.      </div> <div> </div> <div>Meta Berghauser Pont avslutar:     </div> <div> </div> <div><div>  – Vi måste visa forskarsamhället att vi har en enorm obalans i de ämnen vi adresserar. Det är ett allvarligt problem som enskilda forskare, men i synnerhet finansiärer bör fundera på. Vi behöver mer forskning i olika riktningar, istället för att upprepa samma sak igen och igen och igen.  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Bakgrund:  </h3> <div>Meta Berghauser Pont är docent i stadsplanering vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Hon kommer, tillsammans med Per Haupt, att presentera resultaten från: <br />“<em>A systematic review of motives for densification in Swedish planning practice</em>”, och <br />“<em>A systematic review of the scientifically demonstrated effects of densification</em>” den 2 november inom den första dagen av den digitala samhällbyggnadskonferensen Beyond2020.   <br /> <br />Läs allt om konferensen här: <a href="https://beyond2020.se/">https://beyond2020.se/ <br /></a> Program:<a href="https://www5.shocklogic.com/scripts/jmevent/programme.php?Client_Id=%27KONGRESS%27&amp;Project_Id=%27BEYN2020%27&amp;System_Id=1"><strong> Länk till detaljerat program med alla talare<br /></strong></a></div> <div><br /></div> <div><p class="chalmersElement-P">Text: Catharina Björk</p> <div><a href="https://www5.shocklogic.com/scripts/jmevent/programme.php?Client_Id=%27KONGRESS%27&amp;Project_Id=%27BEYN2020%27&amp;System_Id=1"><strong></strong></a><strong></strong></div></div></div>Mon, 26 Oct 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Svensk-varldskonferens-visar-vagen-till-hallbart-samhallsbyggande.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Svensk-varldskonferens-visar-vagen-till-hallbart-samhallsbyggande.aspxSvensk världskonferens visar vägen till hållbart samhällsbyggande<p><b>​Hur ska byggsektorn agera för att bidra till FN:s mål för hållbar utveckling? Det är det brännande ämnet för Beyond 2020, årets viktigaste globala konferens om hållbart byggande, som arrangeras av Chalmers 2-4 november. &quot;Klockan tickar. Världens samhällsbyggare har tio år på sig att uppnå målen i FN:s Agenda 2030. Konferensens mål är en gemensam färdplan för att göra det möjligt&quot;, säger Holger Wallbaum, professor i hållbart samhällsbyggande.</b></p><div>​Av världens befolkning bor 55 procent i städer. Om 30 år beräknas den siffran ha stigit till 68 procent, enligt FN. Det gör hållbarhetsperspektivet till den största utmaningen för alla som bidrar till utveckling av stadsmiljöer. Den snabba och stora inflyttningen till städer ställer nya krav som behöver bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.  </div> <div> </div> <div>Färdplanen ”Transformational Plan for the Built Environment” kommer att presenteras under konferensens avslutningsdag. Den ska länka samman den byggda miljön med 11 av FN:s 17 hållbarhetsmål och lägga grunden till globala och regionala utvecklingsstrategier.  Grunden till planen är ett ramverk som bland annat bygger på 25 års forskning om hållbart byggande på Chalmers. Utifrån de senaste rönen och nya idéer, som presenteras under konferensen, ska färdplanen utvecklas till ett kraftfullt verktyg för att vägleda hela sektorn i arbetet mot hållbara städer och samhällen.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Färdplanen ska vägleda hela sektorn </h2> <div>Konferensen är uppdelad i tre sektioner: klimat och hållbarhet, digitalisering och innovation och styrning och finansiering. Forskare från 45 länder i samtliga världsdelar bidrar med över 300 vetenskapliga artiklar.  </div> <div> </div> <div>Bland de internationella talarna finns <a href="https://beyond2020.se/conference/speakers/speaker_mohd-sharif/" target="_blank" title="beyond2020">Maimunah Mohd Sharif</a>, chef för FN:s boende- och bosättningsorgan UN-Habitat, den thailändska landskapsarkitekten <a href="https://beyond2020.se/conference/speakers/speaker_voraakhom/">Kotchakorn Voraakhom</a>, Barcelonas stridbara borgmästare <a href="https://beyond2020.se/conference/speakers/speaker_colau-ballano/" title="beyond2020" target="_blank">Ada Colau</a> och <a href="https://beyond2020.se/conference/speakers/speaker_mitchell/" title="beyond2020" target="_blank">Marcene Mitchell</a> från Världsbanksorganet IFC. Några svenska huvudtalare är <a href="https://beyond2020.se/conference/speakers/speaker_wijkman/" title="beyond2020" target="_blank">Anders Wijkman</a>, politisk veteran och ordförande för den globala tankesmedjan Romklubben, <a href="https://beyond2020.se/conference/speakers/speaker_teigland/">Robin Teigland</a>, digitaliseringsprofessor på Chalmers och <a href="https://beyond2020.se/conference/speakers/speaker_hok-2/">Lena Hök</a>, hållbarhetschef på Skanska.  </div> <div> </div> <div>  – Konferensen kommer att visa upp hur långt vi kommit på ett antal olika områden som berör den byggda miljön. Med hjälp av färdplanen skapar vi en möjlighet att snabbt föra ut den samlade kunskapen till byggare, fastighetsägare och stadsplanerare över hela världen, säger Holger Wallbaum, som är huvudansvarig för Beyond 2020.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om konferensen Beyond 2020, 2-4 november </h2> <div>Beyond 2020 arrangeras digitalt av Chalmers i samarbete med forskningsinstitutet Rise, Johanneberg Science Park och Göteborgs stad. Konferencier för Beyond 2020 är den brittiska BBC-profilen Angela Lamont.  Ursprungligen skulle konferensen hållits på plats i Göteborg i juni med upp emot 2 000 deltagare, men till följd av det rådande världsläget med coronapandemin genomförs den nu istället över internet. Vilket innebär att alla talare, deltagare och besökare kan närvara utan att lämna hemmet eller kontoret.  </div> <div> </div> <div>  – Att genomföra konferensen på traditionellt sätt hade gett oss möjlighet att visa upp Göteborg, som utnämnts till världens mest hållbara stad de senaste fyra åren. Men det digitala formatet innebär många fördelar, inte minst ur hållbarhetssynpunkt. Och nu kan vi ta emot många fler besökare från till exempel utvecklingsländer, som kanske inte hade haft ekonomiska möjligheter att resa hit, säger Holger Wallbaum.  </div> <div> </div> <div><div>Beyond 2020 har status som World Sustainable Built Environment Conference (WSBE). Värdstäder utses av iiSBE, en världsomspännande ideell organisation vars övergripande mål är att aktivt arbeta för initiativ som kan bidra till mer hållbara samhällsbyggen. Årets konferens är den åttonde sedan starten år 2000.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Länkar</h3> <ul><li>Allt om konferensen och länk till registrering på <a href="https://beyond2020.se/">beyond2020.se</a></li> <li>Ett koncentrat av syfte och mål med konferensen, program, talare samt info om arrangemanget finns att läsa på <a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Beyond2020-–-World-Sustainable-Built-Environment-Conference.aspx">chalmers.se</a></li> </ul></div>Thu, 15 Oct 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Mastare-med-karlek-till-kartor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Mastare-med-karlek-till-kartor.aspxMästare med kärlek till kartor<p><b>​Alva Sonesson tog guld och Sara Hagström silver i SM 2020. Två av Sveriges främsta orienterare läser som riksidrottsstudenter på Chalmers – i var sin ände av samma program.</b></p>​<span style="background-color:initial">I slutet av september slog Chalmersorienterarna till. Alva Sonesson nådde guld i juniorklassen och Sara Hagström silver i seniorklassen i SM i orientering som hölls i skogarna strax utanför Göteborg.</span><div>– Jag var mentalt förberedd och hade en plan för både medeldistans- och långdistansloppen, säger Alva Sonesson. Men jag tror inte att jag hade någon fördel av att tävlingarna gick i här. Jag har inte varit mycket i Göteborgsterrängen, för jag har precis flyttat hit. Jag är från Falköping, precis som Sara.</div> <div><br /></div> <div><strong>&quot;Vi orienterare är ju intresserade av kartor&quot;</strong></div> <div>Alva Sonesson har följt Sara Hagström i spåren från orienteringsklubben hemma i Falköping, via allt större tävlingar i skog och mark och ända till civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. </div> <div>– Sara var den stora stjärnan i Falköping som har visat vägen och gått före inom orienteringen, så hon är en självklar idrottsförebild. Men det är lite lustigt att vi båda nu även läser samma program, säger Alva Sonesson.</div> <div>Hon har just börjat första terminen, medan Sara Hagström läser sista året och har kommit en bra bit på sitt examensarbete inom vattenmiljöteknik. Att Sara Hagström valde just samhällsbyggnad var nog ingen slump, tror hon.</div> <div>– Vi orienterare är ju intresserade av kartor och kan enkelt läsa av dem. Generellt skulle jag tro att det är många orienterar som intresserar sig för byggsidan. Och jag märker ju att jag liksom vaknar till och sträcker lite på mig när det kommer exempelvis en geologikarta på en föreläsning – på ett helt annat sätt än om det visas en designmodell, säger hon och skrattar. </div> <div><br /></div> <div><strong>Tips till nya elitidrottsstudenter</strong></div> <div>Både Sara Hagström och Alva Sonesson läser på Chalmers inom ramen för Riksidrottsuniversitetet (RIU), vilket innebär att de kan läsa på deltid, få hjälp med att flytta tentor eller på annat sätt anpassa studierna till träning och tävling. </div> <div>– Jag testar att läsa på hundra procent nu i början. Det har fungerat bra för mig hittills, men vi får se hur det blir i vinter när jag behöver lägga mer tid på träningen, säger Alva Sonesson. Och efter vad jag har hört från andra i landslaget som är Riu-studenter på Chalmers, så finns det bra hjälp och lösningar.</div> <div><span style="background-color:initial">Sara Hagström har också läst på helfart under de första fyra åren, men inför VM i Norge 2019 drog hon ner till femtio procent. Och det finns några saker som önskar att hon hade vetat som ny Riu-student.</span><br /></div> <div>– Ha inte för höga krav på dig själv första året, för det är tuffare på universitetet än på gymnasiet. Så stressa inte med att bli klar på samma sätt som kompisarna som inte är elitidrottare. Det är okej att läsa kurserna på helfart, men ett tips är att skjuta upp tentan till sommaren, säger hon. Och sänk ribban för det är väldigt krävande att både ha högsta betyg och elitsatsa samtidigt!</div> <div><br /></div> <div><strong>Båda satsar på VM</strong></div> <div>Varken Sara Hagström eller Alva Sonesson vet ännu exakt vad de vill arbeta med i framtiden. Men idrottsmässigt har båda tydliga mål.</div> <div>– Mitt största fokus är Junior-VM nästa år. Det är sista året som jag kan vara med i den klassen och därefter vill jag satsa, utvecklas och se hur långt jag kan nå – var min gräns går, säger Alva Sonesson.</div> <div>Och VM-målet går igen hos Sara Hagström.</div> <div>– Jag har sprungit VM flera år, så nu är jag riktigt sugen på att prestera under VM i Tjeckien nästa år. Där vill jag nå medalj!</div> <div><br /></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg</div> <div>Foto: Lars Rönnols</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/samverkan/samverkan-med-Goteborgs-universitet/Sidor/Riksidrottsuniversitet.aspx">Läs mer om Riksidrottsuniversitetet på Chalmers</a><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><br /></div> Wed, 14 Oct 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/DRICKS-bakom-IWAs-konferens-för-Water-Safety-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/DRICKS-bakom-IWAs-konferens-f%C3%B6r-Water-Safety-2021.aspxDRICKS bakom IWA-konferensen Water Safety 2021<p><b>Trots att säker vattenförsörjning är högsta prioritet för den globala vattenindustrin och att det finns etablerade arbetssätt för säkert dricksvatten, använder minst 2 miljarder människor dricksvatten som är förorenat med fekalier. Ett utgångsläge som Thomas Pettersson hoppas kunna bidra till att förändra, som ordförande för programkommittén för konferensen Water Safety 2021.</b></p><div><span>​Thomas Pettersson är ordförande i programkommittén för IWA:s International Conference for Water Safety 2021, där dricksvattenforskare, vattenproducenter, konsulter och myndighetsrepresentanter från hela världen träffas i Narvik 11-13 augusti 2021. Värdar för konferensen är Chalmers tillsammans med Arctic University  i Narvik.<br /><br /></span></div> <div>   – Konferensen kommer att innebära stora möjligheter för forskare och praktiker inom den globala vatten- och hälsosektorn att dela kunskap, erfarenheter och lärdomar relaterade till vattensäkerhetsplanering, skriver Thomas Pettersson, bitr professor vid DRICKS och institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, i förordet till konferensen.   </div> <div> </div> <div>Water Safety 2021 ska beröra det senaste inom utveckling och ny kunskap samt flera av de viktigaste utmaningarna i att tillhandahålla säkra och pålitliga dricksvattentjänster till en överkomlig kostnad, inklusive de ökande effekterna och osäkerheten som uppstår till följd av klimatvariationer och förändringar, samt den nuvarande situationen med den globala Covid19-pandemin.  <br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Vattensäkerhetsplaner givet ämne</h2></div> <div> Thomas Pettersson framhåller att det mest effektiva sättet att konsekvent säkerställa säkerheten vid dricksvattenförsörjningen är användandet av vattensäkerhetsplaner (WSP), som omfattar alla steg i vattenförsörjningen från avrinningsområde till konsument.   </div> <div> </div> <div>  – Vattensäkerhetsplanering ger verktyg för att proaktivt hantera risker och bygga motståndskraft, vilket är i linje med 2030-agendan för hållbar utveckling. SDG 6 behandlar också tydligt sambandet mellan vatten- och sanitetshantering.   </div> <div> </div> <div>Den senaste WSP-utvecklingen kommer att finnas med som ett diskussionsämne under hela konferensen, inklusive revisionen av WHO / IWA: s handbok för vattensäkerhet 2009, tillsammans med andra senaste utvecklingar av global vägledning för vattensäkerhet.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mötesplats för praktiker och forskare</h2> <div>Thomas Pettersson avslutar sitt förord:  </div> <div> </div> <div>  – Vi är glada att få uppmuntra bidrag från både akademiker och verksamma inom branschen och ser fram emot en bra och trevlig blandning av forskningsarbete och tillämpade fallstudier. Vi strävar vi efter att samla globala vattenproffs, forskare och beslutsfattare från hela världen för att diskutera bästa praxis och de nya trenderna och riskerna för att förbättra säkerheten för vattenförsörjningen globalt.   <span></span><span style="display:inline-block"></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Portalen för anmälan och bidrag til konferensen öppnar den 15 januari 2021. Läs mer om konferensen här:</div> <div> </div> <div><a href="https://app.glueup.com/event/water-safety-conference-2021-26689/">Water Safety Planning 2021</a> </div>Fri, 18 Sep 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Ny-metod-hjalper-oss-forsta-naturens-renhallningsarbetare-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Ny-metod-hjalper-oss-forsta-naturens-renhallningsarbetare-.aspxNy metod hjälper oss förstå naturens renhållningsarbetare<p><b>​Bakterier är en förutsättning för livet på jorden och fungerar som naturens egna renhållningsarbetare. Men för att vi ska kunna använda dem på ett kontrollerat sätt och dra maximal nytta behöver vi förstå hur de fungerar och vad som skiljer olika bakteriesamhällen åt – något som tidigare varit svårberäknat. Med hjälp av en ny metodik har dock forskare från Chalmers hittat lösningen.</b></p><div>​Bakterier finns nästan överallt, både i naturen och i den byggda miljön. Många av dem hjälper oss att hålla oss friska och några gör oss sjuka. En del av dem utför viktigt arbete i vår infrastruktur, som i ett avloppsreningsverk där funktionen är helt beroende av att mikroorganismer bryter ner föroreningar, och inom dricksvattenproduktion där mikrobiell tillväxt spelar en viktig roll för vattenkvaliteten. Men bakterier kan också skapa problem; när det gäller betong- och metallkonstruktioner leder korrosion orsakad av mikroorganismer till enorma kostnader för samhället.</div> <div> </div> <div>  – För att få bakterierna att jobba för oss måste vi utforma system som gör det möjligt för dem att göra det vi vill, och då behöver vi också förstå relationerna mellan de system vi designar, de bakteriesamhällen som utvecklas och de funktioner de utför, förklarar Oskar Modin, biträdande professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.       <br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ordning i indexkaoset med Hill-nummer    </h3> <div>Oskar Modin och hans kollegor presenterar nu en metod för att bedöma skillnaden i sammansättning mellan olika samhällen av mikroorganismer. Metoden beskrivs i en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Microbiome.</div> <div> </div> <div>  – När vi utvecklar åtgärder och tekniker behöver vi förstå hur de påverkar den mikrobiella sammansättningen. Detta görs vanligtvis med hjälp av matematiska index som beskriver olikheten mellan två mikrobiella samhällen. Det finns en mängd index och olika forskare har sina favoriter.     </div> <div> </div> <div>Med studien ”Hill-based dissimilarity indices and null models for analysis of microbial community assembly” har forskargruppen försökt bringa ordning i indexkaoset. Forskarna visar att för vissa data så kommer man till helt olika slutsatser beroende på vilka index man väljer att använda, men vad de nu också kunnat visa är att det finns en lösning på problemet.</div> <div> </div> <div>  – Genom att analysera sin data med en familj av index som är baserade på något som kallas Hill-nummer så kan forskare dra robusta slutsatser. Vi har dessutom utvecklat en fritt tillgänglig mjukvara som vi och andra forskare kan använda för att beräkna den här typen av index, fortsätter Oskar.  </div> <div><div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Välbehövlig metodik</h3></div> <div>Resultaten från gruppens forskning är en viktig pusselbit för att kunna utveckla metoder för att styra sammansättningen och funktionen hos de komplexa mikrobiella samhällen som förekommer i den byggda miljön.</div> <div> </div> <div>  – Just nu driver vi bland annat projekt som syftar till att förbättra funktionen hos avloppsreningsprocesser och förstå korrosion av betong i tunnlar. Den nya metodiken vi arbetat fram kommer att ge oss betydligt bättre möjligheter att tolka data från experiment och provtagningar.     </div> <div> </div> <div>Artikeln “Hill-based dissimilarity indices and null models for analysis of microbial community assembly” finns tillgänglig via tidskriften Microbiome: <a href="https://microbiomejournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40168-020-00909-7">https://microbiomejournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40168-020-00909-7</a>  och beräkningsverktyget Qdiv finns här: <a href="https://github.com/omvatten/qdiv">https://github.com/omvatten/qdiv</a><br /></div> <div><br /><em>Studien är utförd vid avdelningen för vatten, miljö, teknik vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers, och vid Göteborgs universitet. </em></div> <div><strong> </strong></div> <strong> </strong><div>Text: Oskar Modin / Catharina Björk</div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt: </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/oskar-modin.aspx">Oskar Modin</a>, bitr professor, avdelningen för vatten miljö teknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</div></div> <div>oskar.modin@chalmers.se tel. 031-7722138<br /></div>Thu, 17 Sep 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Kunskap-om-kalkyler-vagen-till-hallbara-bostader-med-lagre-hyra-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Kunskap-om-kalkyler-vagen-till-hallbara-bostader-med-lagre-hyra-.aspxKunskap om kalkyler vägen till hållbara bostader med lägre hyra<p><b>​Antti Kurvinen har som gästforskare vid CBA författat den i bokform nysläppta rapporten ”Lönsamhetskalkyl för hållbart bostadsbyggande” där han synar vedertagen praxis och vänder på gamla sanningar, samtidigt som han vill skapa förståelse för kraften inom det institutionella ramverket – och uppmana till att våga tänka nytt.</b></p><div>​Antti Kurvinen är doktor med inriktning på byggnads- och fastighetsekonomi och aktuell med ny forskning om bland annat investeringskalkyler, där han ser nya sätt att angripa gamla problem. Antti anser att man istället för att se de höga bostadspriserna som en produkt av produktionskostnaden, bör man se det som att det är den höga efterfrågan och det snåla utbudet som gett ökande bostadspriser, vilket skulle ge en annan ingångsvinkel till problematiken.     </div> <div> </div> <div>  – Hög efterfrågan och snålt bostadsutbud har resulterat i ökande bostadspriser. Produktionspriserna har sedan börjat växa då utbudet i byggbranschen inte är tillräckligt flexibelt på grund av den kapacitetsbrist som har uppstått. Alltså, trots att ökade produktionspriser har gjort det problematiskt att få ihop lönsamhetskalkylerna för hyresrätter med överkomliga hyror, är produktionspriserna inte den egentliga orsaken.     </div> <div> </div> <div>Fast möjligheten att sätta presumtionshyror visserligen har stimulerat byggandet av hyresrätter, är problemet att hyresnivån på dessa är betydligt högre än i äldre hyresrätter. Eftersom det är billigare att stanna kvar i sin gamla lägenhet än att flytta till en ny uppstår inte de effektiva flyttkedjor som skulle göra billigare lägenheter tillgängliga. Följaktligen bor då många kvar i bostäder som inte är optimala för dem, vilket försvårar för låg- och medelinkomsttagare att komma in på marknaden i storstadsregionerna.     </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Avkastningskrav leder till ond cirkel    </h2> <div>En av de stora frågorna Antti ställt sig i forskningen bakom rapporten är vad det är som avgör huruvida det är lönsamt att bygga – och avkastningskrav är en viktig faktor i kalkylen.     </div> <div> </div> <div>  – Att vedertagen praxis utgår från finansiell logik gör att avkastningskrav kan fördelas på en riskfri komponent och en riskpremie. Den riskfria komponenten baseras ofta på statsobligationernas räntenivå, medan riskpremien bedöms i förhållandet till byggobjektets risker. Man kan även försöka härleda avkastningsmått utifrån priserna på fastighetsmarknaden, vilket är särskilt problematiskt på så kallade ”tunna marknader”, områden där det inte sker så många transaktioner.    </div> <div> </div> <div>Perifera områden, eller C-lägen, kan vara mer socialt utsatta områden i storstadsregionerna eller små samhällen utanför de större städerna – båda exempel på tunna marknader. För ett bostadsbolag är risken i högsta grad bunden till vakanser, och risken för vakanser bedöms vanligen vara betydligt högre i dessa perifera områden vilket ger högre avkastningskrav. Antti sätter med rapporten fingret på vad som kan uppfattas som en ond cirkel:    </div> <div> </div> <div>  – Högre avkastningskrav i perifera lägen också leder till högre hyror i dessa lägen  – vilket i själva verket ökar vakansrisken, och en ökad vakansrisk driver upp avkastningskravet. Därför måste vi försöka tänka på annat sätt, menar han.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hållbarhetstänk ger minskad vakansrisk    </h2> <div>Antti Kurvinen drar slutsatsen att om nyproduktionshyror i perifera lägen med lägre markkostnad kan sättas på en nivå i närheten av hyrorna i det befintliga beståndet, och givet att de bostäder som produceras är attraktiva, så borde vakansrisken vara ”nära noll” – särskilt med tanke på rådande bostadsbrist. Bostadsbyggandet i perifera lägen skulle alltså kunna skapa möjligheter att diversifiera nyproduktionen av hyresrätter så att dessa blir alternativ även för mindre kapitalstarka hushåll, och som synergieffekt bidra till en positiv utveckling i dessa områden.     </div> <div> </div> <div>  –Fallstudien från rapporten, med Viskaforshem, är ett bra exempel på hur ett bostadsbolag kan tänka nytt. De har tänkt på helheten på lång sikt med mål att skapa attraktiva bostäder. Det visar på ett intressant sätt bostadsbolagens möjligheter att anpassa kalkyler efter egna förutsättningar, istället för att använda marknadens avkastningskrav som skulle byggt på tunna marknader. När man investerar i hållbara, kvalitativa material sparar man på drift- och underhållskostnader, och det finns alltid plats för en bra produkt på marknaden vilket gör vakansrisken låg.<br />     <br /> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ser verkligheten bortom schablonerna    </h2> <div>Antti menar vidare att det är anmärkningsvärt vilken stor genomslagskraft avkastningsmåttet har i lönsamhetskalkyler. Trots dess betydelse är avkastningskrav ofta löst grundade och kombinerade med schabloniserade drifts- och underhållskostnader som i sin tur också kan vara vilseledande.     Så hur borde man göra då? Antti Kurvinen har svaret klart för sig;    </div> <div> </div> <div>  – Konstrueras kalkylen efter bolagens verkliga förutsättningar så möjliggörs bostadsproduktion som genererar ett positivt kassaflöde och förstärker bolagets bestånd. Då agerar man marknadsmässigt och bidrar till att ta det viktiga samhällsansvaret, alltså precis vad allmännyttan ska göra. Det bör också betonas att finansinstitut och kommunal planläggning har en viktig roll i att skapa förutsättningar för hållbart bostadsbyggande, säger Antti.    </div> <div> </div> <div> Med den nyligen släppta boken som rapporten publicerats i har han förhoppningar om<span> att bygga förståelse för lönsamhetskalkyler och ekonomiska förutsättningar bland discipliner som inte är vana att tänka utifrån begrepp och modeller som ekonomer använder. <br /></span></div> <div><span><br /></span></div> <div><span>  – Ett gemensamt språk öppnar nya möjligheter för olika discipliner att ifrågasätta och diskutera på ett konstruktivt sätt, konkluderar Antti Kurvinen.</span></div>    <div>Nu finns möjlighet att ta del av det <a href="https://www.youtube.com/watch?v=YamJXX4Y8pc&amp;feature=youtu.be">inspelade webbinariet</a> som Boinstitutet arrangerade i samband med bokreleasen.</div> <div><br /></div> <div>Antti Kurvinen håller också en <a href="/sv/centrum/cba/evenemang/kommandeevenemang/Sidor/default.aspx">lunchföreläsning om sin bok</a> &quot;Lönsamhetskalkyler för hållbart bostadsbyggande&quot; den 14 oktober kl. 12-13.</div> <div><br />Läs mer om<a href="/sv/centrum/cba/Sidor/default.aspx"> CBA, Centrum för boendets arkitektur</a><br />Om <a href="https://www.boinstitutet.se/">Boinstitutet</a><br /><br /><em>Text: Catharina Björk</em><br /></div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=YamJXX4Y8pc&amp;feature=youtu.be"></a><style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} a:link, span.MsoHyperlink {color:#0563C1;text-decoration:underline;text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} </style></div>Thu, 10 Sep 2020 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxInnovationskraft i en pandemi<p><b>​Ännu återstår det att se vilka sluteffekter som kommer ur den pågående pandemin orsakad av corona-viruset, men på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers medverkar man nu i en utredning för att kartlägga effekter inom sjukvården – både negativa och positiva.</b></p>​– Vi vill se vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur vården i Västra Götalandsregionen och övriga Sverige resonerar kring att behålla dem, säger Patrik Alexandersson, föreståndare på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.<br /><br /><div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt som kallas Nära vård. Ett begrepp som definieras på olika vis, men ofta innehåller tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån: geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. <a href="/sv/centrum/chi/Sidor/default.aspx" target="_blank">Centre for Healthcare Improvement</a> vid Chalmers (CHI) är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med <a href="https://www.vgregion.se/" target="_blank">Västra Götalandsregionen </a>(VGR), ett projekt som startade redan innan pandemin.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center">”Under konceptet Nära vård tydliggörs pandemirelaterade utmaningar och lösningar i vårdens alla övergångar – för patienter/anhöriga och mellan organisationer.”<em></em></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<br /></em></p> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"></p> <div> </div> <div style="text-align:left">Den pandemin relaterad till coronaviruset orsakar många hinder och utmaningar i samhället, inte minst i vården. Kombinerat med studien i Västra Götalandsregionen har CHI nu kontaktats av <a href="https://skr.se/" target="_blank">Sveriges kommuner och regioner</a> (SKR) för att vidare kartlägga pandemins positiva och negativa effekter på vårdens omställning kring Nära vård. Kartläggningen har kommit halvvägs och analys har ännu inte gjorts, men redan nu kan man se mönster. <br /><br />– När man tittar på just konceptet Nära vård kan man se vilka erfarenheter och effekter pandemin har kommit med på en nationell nivå, säger Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI. </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center"><div>”Pandemin är en gemensam yttre fiende</div> <div style="text-align:center">som bäst hanteras tillsammans.”<span><em></em></span></div></h2></div> <div> </div> <p></p> <div style="text-align:center"> <span><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<span><br /><br /></span></em></span></div> <div style="text-align:center"><div style="text-align:left"> Under projektets gång kommer man hålla intervjuer med företrädare för sjukhus, kommun- och primärvård i Västra Götalandsregionen, samt andra delar av Sverige. Projektet satsar på att se över vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur man kan utnyttja det till en fördel. Patrik menar att innovationskraften som vården tvingats in i kan bidra med potentiella lösningar för framtiden. <br /><br />– Pandemin är en gemensam yttre fiende som bäst hanteras tillsammans. Vi ser tydligt redan nu att samverkan i många fall har utvecklats ännu mer till det bättre mellan kommuner och regioner, och verkar bättre rustade för att lösa problem som uppstår. Även digitaliseringen rullar på jättesnabbt. <br /><br />Patrik lyfter möjligheter som uppkommit där vården har kunnat ha digitala möten med sina patienter, där formella regler och hinder inte har varit ett lika stort problem som tidigare. Men i kartläggningen uppkommer även olika farhågor.  <br /><br />– En stor farhåga i allt detta är vårdskulderna. Det finns patienter som inte vågar kontakta vården eller väntar med att söka vård vilket kan leda till att en större skara söker samtidigt senare. Möjligtvis att de också kan bli sjukare av att dra ut på sitt besök och utveckla en kronisk sjukdom. <br /><br />En annan oro han lyfter är att många under intervjuernas gång vittnar om en rädsla av att allt kommer gå tillbaka till hur det var tidigare. Vilket Patrik menar är den stora utmaningen. <br /><br />– Utmaningen ligger just i att ha kvar och fortsätta utveckla de bra delarna av utvecklingen istället för att gå tillbaka till gamla arbetssätt. I vissa fall ska vi kunna gå tillbaka men vi vill hjälpa till att hitta en sund mix mellan det nya och det gamla.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br />– Men en bra sak är att sjukvårdsvärlden än mer har insett betydelsen av kommunal vård och omsorg för de mest sårbara patienterna, påpekar Patrik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Rumsliga dimensioner i vården</strong><br />Som en del av projektet samarbetar man även med <a href="/sv/centrum/cva/sidor/default.aspx">Centrum för Vårdens Arkitektur</a> vid Chalmers (CVA) som kommer ha ansvar för att studera rumsliga/byggnadsrelaterade konsekvenser. Exempelvis hur Nära vård påverkar lokalbehov i nya vårdsammanhang eller när hemmiljö-,<span><span><span><span></span></span></span></span> arbetsmiljö- och vårdmiljöaspekter ska beaktas i samma fysiska rum.</div> <div style="text-align:left"><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Göran%20Lindahl.jpg" alt="Göran Lindahl.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:15px;width:167px;height:225px" /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial">– Nä</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">r vå</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">rden flyttar nära patienten ökar betydelsen av det sammanhang patienten befinner sig i, då påverkas också rollerna när olika professioner rör sig på varandras arenor och det fysiska rummet blir en central del av det, säger</span> Göran Lindahl, docent på Chalmers. </div> <div style="text-align:left"></div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Bra att ifrågasätta traditionellt tänkande</strong><br />Det man hoppas kunna visa med projektet är att denna väldigt tuffa tid kan ha medfört något nyttigt. Patrik ger exempel om hur en ökad tillgänglighet på digitala möten kan ha varit en bidragande faktor till minskad s<span></span>mittspridningen.<br /><br /></div> <div style="text-align:left"><br />– Vi är så traditionellt programmerade – att vi exempelvis träffar patienter på en central plats. Ur en resurssynpunkt är det bra men ur andra aspekter kan det vara ett problem. Det är nyttigt för vården att ifrågasätta sig själva om hur man gör saker och ting, och för vem man gör det, säger Patrik.<br /><br /><span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div> <div style="text-align:center"> <div style="text-align:left"></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Text och bild: Hiba Fawaz</strong></div> <div> </div> <div style="text-align:left"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer Information</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/patrik-alexandersson.aspx" target="_blank">Patrik Alexandersson</a> är föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers samt <span>projektledare på Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation<span></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/goran-lindahl.aspx">Göran Lindahl</a> är docent på avdelningen för Byggnadsdesign på Chalmers samt föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers.<br /></div> <div><br /></div></div></div> <div> </div> <div><span><em><span></span></em></span></div></div></div>Fri, 26 Jun 2020 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Fyra-korta-filmer-om-Livscykelperspektivet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Fyra-korta-filmer-om-Livscykelperspektivet.aspxFyra korta filmer om livscykelperspektivet<p><b>​Swedish Life Cycle Center, ett kompetenscentrum vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, har lanserat fyra korta filmer om livscykelperspektivet. Filmerna syftar till att ge kunskap om livscykeltänkande och hur livscykelperspektivet och LCA kan användas, och används, av centrets partnerorganisationer. Filmerna lyfter också vikten av samverkan för att nå hållbar utveckling.</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Filmerna syftar till att lyfta livscykelperspektivet i ett bredare sammanhang och öka förståelsen för livscykelperspektivets roll för att fatta bra, långsiktiga och hållbara beslut.</span> Tre personer med olika perspektiv intervjuas: Eva Ahlner, senior rådgivare på Naturvårdsverket, Helle Herk-Hansen, miljöchef på Vattenfall och Holger Wallbaum, professor på Chalmers tekniska högskola om hur livscykelperspektivet och LCA används i deras respektive organisationer. Filmerna har tagits fram som en del av projektet Svensk Plattform för Livscykelperspektivet som finansierats av Energimyndigheten och av partners i Swedish Life Cycle Center. </div> <div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>De fyra filmerna</span></h3> <div><ul><li><span style="background-color:initial;display:none"></span><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/x2j1eAxA_K4" target="_blank">Livscykelperspektivet ”Livscykelperspektivet – Konsten att fatta bra, långsiktiga och hållbara beslut</a> <br />En<span style="background-color:initial"> introduktion till livscykelperspektivet.<br /></span><br /></span></li> <li><span style="background-color:initial"><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/JP9LG4Gk8Bw" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Chalmers Tekniska Högskola</a> <br /></span></span><span style="background-color:initial">Med </span><span style="background-color:initial">H</span><span style="background-color:initial">olger Wallbaum professor i hållbart byggande. På Chalmers tekniska högskola är livscykelperspektivet en viktig del i både utbildni</span><span style="background-color:initial">ng och forskning. Holger förklarar hur och varför det är viktigt att samarbeta mellan myndigheterna, forskningen och det civila samhället.<br /><br /></span></li> <li><span style="background-color:initial"></span><a href="https://youtu.be/LWa5p5aAjcM" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Vattenfall</a><br />Med Helle Herk-Hansen, miljöchef på Vattenfall. Helle ger inblick i hur och varför livscykelperspektivet och LCA är viktiga verktyg för att identifiera var i värdekedjan en produkt har sin största miljöpåverkan och hur LCA gör det möjligt att vara helt transparent kring miljöpåverkan från en energikälla.<br /><br /></li> <li><a href="https://youtu.be/ZRbE_PLHQcQ" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Naturvårdsverket</a><br />Med Eva Ahlner, senior rådgivare på Naturvårdsverket. Eva berättar om hur myndigheten arbetar med livscykelperspektivet för att följa upp konsumtionsbaserade utsläpp i en globaliserad värld och varför det är avgörande när man utvecklar politik att ha tillgång till vetenskapliga och harmoniserade data.</li></ul></div> <div><span><div><br />Text: Maria Rydberg</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Swedish Life Cycle Center</h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.lifecyclecenter.se/" target="_blank">Swedish Life Cycle Center​</a></span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">är</span><span style="background-color:initial"> ett nationellt kompetenscentrum vid Chalmers tekniska högskola som arbetar för tillämpat livscykeltänkande i industri och samhälle. Swedish Life Cycle Center har idag 14 partners och är värd för ett myndighetssamarbete med nio svenska </span><span style="background-color:initial">myndigheter.</span><span style="background-color:initial">Centrumet</span><span style="background-color:initial"> har sin värdinstitution vid teknikens ekonomi och organisation.</span></div> <div><br /></div></span><div><strong>LinkedIn:</strong> <a href="https://www.linkedin.com/company/swedish-life-cycle-center" target="_blank">Swedish Life Cycle Center</a></div> <div><strong>Twitter:</strong> <a href="https://twitter.com/Lifecyclecenter" target="_blank">@Lifecyclecenter​</a></div></div>Thu, 25 Jun 2020 01:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Premiar-for-digital-examensutstallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Premiar-for-digital-examensutstallning.aspxPremiär för digital examensutställning<p><b>Merparten av undervisning och annan verksamhet på Chalmers har digitaliserats i spåren av covid-19, och i år visas för första gången arkitektstudenternas examensutställning enbart digitalt. Naima Callenberg är curator för examensutställningen som öppnar den 11 juni, här berättar hon om arbetet.</b></p><div>​<span><a href="/sv/personal/Sidor/naima.aspx">Naima Callenberg</a> är konstnärlig adjunkt på ACE, undervisar i masterprogrammet MPARC och har curerat årets och föregående års examensutställning. </span></div> <div><span><span style="display:inline-block"></span></span> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Hej Naima, vad kan vi vänta oss att få se under årets examensutställning?      </strong></p> <div> </div> <div>Utställningen visas för första gången enbart digitalt på en plattform i form av hemsida som kommer utvecklas över tid. Det första steget är att visa examensarbetena för kurserna Architecture and Urban Design (MPARC) och Architecture and planning beyond sustainability (MPDSD). Totalt är det ca 130 studenter som kommer visa sina projekt på ett individuellt sätt – de har själva valt vad de vill visa och vilket/vilka media de vill använda.  Upplägget gör att det kommer bli möjligt för betraktaren att fördjupa sig i varje enskilt arbete.     </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Vad har det digitala forumet inneburit för bedömarna?  </strong>  </p> <div> </div> <div>Samtliga studenter i utställningen blev godkända under seminarierna som hölls i mitten av maj. Men det är helt klart lite svårare med den fysiska distansen till arbetena. Det digitala mediet har fungerat jättebra men kan omöjligt bli ett substitut för det fysiska mötet, och ger heller inte den möjlighet till dialog som vanligtvis förs. Att inte få komma helt nära modellen, skissen eller vad det är för objekt man bedömer gör också att man får en distans till materialet – vilket naturligtvis har varit en utmaning.        </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Förra årets utställning fick mycket gott mottagande och bedömdes vara väldigt stark, hur gör man för att följa upp en sådan succé?</strong>       </p> <div> </div> <div>Jag tror det som jag försöker göra är att göra utställningen till något speciellt, något som lyfter upp studenternas arbete. Jag ville åstadkomma känslan av något designat, något formgivet. Jag tycker det är viktigt att visa en unik identitet och ett uttryck även i själva forumet, och det har vi försökt förmedla på den hemsida som härbärgerar årets utställning. Förra året använde vi oss av robusta byggstängsel i utställningsytan, och i år hade vi en annan plan för den fysiska utställningen – som vi fick överge i spåren av covid-19. Allra viktigast är att kommunicera studenternas fantastiska arbeten och låta andra utanför skolans väggar få möjlighet att ta del av materialet.     </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Hur har det varit att arbeta med detta under våren 2020, givet de utmaningar du nämner?   </strong>  </p> <div> </div> <div>Det har faktiskt fungerat över förväntan. Studenterna har varit fantastiska och visat stor förståelse för situationen, och anpassat sig till de förutsättningar som varit. Vi har arbetat ihop och skapat den här utställningen tillsammans vilket känns väldigt roligt.     </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/ace/nyheter/PublishingImages/A1_Rityta_340x305.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Logo för examensutställningen 2020" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div> </div> <div>Examensutställningen öppnar den 11 juni: <a href="https://projects.arch.chalmers.se/">https://projects.arch.chalmers.se  </a></div>Tue, 09 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/frist/nyheter/Sidor/Mycket-att-vinna-med-cirkular-hantering-av-massor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/frist/nyheter/Sidor/Mycket-att-vinna-med-cirkular-hantering-av-massor.aspxMycket att vinna med cirkulär hantering av massor<p><b>Att kunna återvinna och återanvända jordmassor från stora stadsutvecklingsprojekt är en nyckelfråga, inte minst för städer som Göteborg, under kommande år. Med ett verktyg för klassificering av lämplighet för miljö- och hälsomässigt säker återvinning har forskare på Chalmers och samarbetsparter på Enveco, RGS Nordic, Renova och NCC tagit ett kliv i rätt riktning.</b></p>​Vid stadsutveckling, efterbehandling av förorenade områden och infrastruktur hanteras stora mängder förorenade jordmassor. Endast en del av massorna återvinns efter behandling och en stor del deponeras. Samtidigt måste stora mängder nytt jord- och bergmaterial brytas för anläggningsarbeten. En miljö- och hälsomässigt säker ökad återvinning av förorenade massor är alltså ett viktigt bidrag till den förbättrade resurshushållning som kännetecknar en cirkulär ekonomi. Den leder också till minskade transporter, minskade volymer av deponerat avfall och en mera hållbar hantering av förorenade massor.  <br /><br />I projektet &quot;Re:Source Cirkulär hantering av förorenade massor – Utveckling av metod för ökad återvinning&quot; har olika styrmedel i samhället analyserats i avsikt att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för en ökad återvinning av förorenade jordmassor. De samhällsekonomiska nyttorna för samhället med en ökad återvinning av förorenade jordmassor har beskrivits övergripande. Forskarna i projektet har utvecklat en metod för att ge olika aktörer ett verktyg för att klassificera jordmassors lämplighet för en miljö- och hälsomässigt säker återvinning. En ökad återvinning ger förutom fördelarna som beskrivs ovan, minskade material-, transport- och deponikostnader i samhället och ökad konkurrenskraft hos entreprenörer som har förmåga och kunskap att bedriva en sådan återvinning.<br /><br />Ta del av rapporten här: <a href="/sv/centrum/frist/nyheter/Documents/Slutrapport%20ReSource%20Chalmers%2044268-1%20Publicering%20200512.pdf">Slutrapport ReSource Chalmers.pdf</a><br /><br /><div><span>Projektet har finansierats av Energimyndigheten. <br /></span></div> <div><br /></div> <div>Med i projektet från FRIST / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik<br /><a href="/sv/personal/Sidor/jenny-norrman.aspx">Jenny Norrman</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/lars-rosen.aspx">Lars Rosén</a><br /><span><span style="display:inline-block"></span></span></div>Tue, 02 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vraka-raddar-svenska-vatten-fran-oljelackage.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vraka-raddar-svenska-vatten-fran-oljelackage.aspxVraka räddar svenska vatten från oljeläckage<p><b>​Några av de 30 mest miljöfarliga vraken i svenska vatten har undersökts och tömts på 360 000 liter olja under 2017-2019. För att kunna prioritera mellan vraken och utföra bärgningsoperationer där de gör mest nytta har Havs- och vattenmyndigheten använt riskvärderingsverktyget VRAKA, som tagits fram av Chalmers.</b></p>​Det finns omkring 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster. Av dessa har Sjöfartsverket i samarbete med bland andra Chalmers och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) klassat 300 som miljöfarliga. Ett 30-tal av vraken utgör en akut miljöfara. De innehåller stora mängder olja som riskerar att läcka ut. Ett läckage av olja från gamla vrak påverkar främst djur, växter och organismer som lever i närområdet men kan också sprida sig till andra områden med vattenströmmar. <div><br /></div> <div>Sedan 2016 har HaV ett samordnande ansvar för utredning och bärgning av miljöfarliga ämnen och spökgarn (gamla fiskeredskap som blivit kvar i hav och sjöar som kan fortsätta att fiska och fånga in fåglar, fiskar och andra marina djur). Med hjälp av Chalmers modell har de kunnat prioritera bland vraken. </div> <div><br /></div> <div>– Inför beslut om vilket vrak som ska bärgas på olja kan vi med hjälp av modellen bedöma sannolikheten för ett läckage, volymen av olja i vraket och var oljan troligtvis hamnar vid ett läckage, säger Fredrik Lindgren, utredare på HaV som tidigare arbetat med att ta fram VRAKA under sin doktorandtid på Chalmers. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">360 000 liter olja har hittills bärgats från vraken </h2> <div>Sedan 2017 har modellen använts för undersökning och bärgningsoperationer av de sex vraken Thetis, Skytteren, Sandön, Hoheneichen, Lindesnäs och Finnbirch. De ligger alla i närheten av känsliga naturområden där oljeläckage skulle kunnat få stora, negativa konsekvenser på miljö, friluftsliv och turism. </div> <div><br /></div> <div>Sandön och Hoheneichen visade sig redan vara tomma på olja men från Thetis, Lindesnäs och Finnbirch har man lyckats bärga totalt cirka 360 000 liter olja och en stor mängd spökgarn. Från Thetis bärgades även 12 ton snörpvad (ett slags fiskeredskap) och under tömningsoperationen av Lindesnäs hittades ett 46 meter långt spökgarn som satt fast på vraket. Spökgarnet bärgades och lämnades iland för återvinning eller destruktion. </div> <div><br /></div> <div>Syftet med undersökningen av Skytteren var bland annat att få information till VRAKA för bedömning. HaV:s bedömning är dock att en oljetömningsoperation av Skytteren med stor sannolikhet kostar mer än HaV:s årliga budget för arbete med miljöfarliga vrak. HaV har därför begärt finansiering från regeringen för att få ökad budget under ett budgetår, så att de även kan tömma Skytteren på olja. </div> <div><br /></div> <div>Från och med 2018 fick HaV beviljat 25 miljoner kronor per år fram till 2027 för undersökning och bärgning av olja och spökgarn från fartygsvrak. Från 2020 är budgeten 30 miljoner kronor per år. Att finansieringen kom till är mycket tack vare VRAKA. Att genomföra oljebärgningsoperationer från vrak är kostsamt, från fem till hundratals miljoner. Det gäller därför att göra kvalificerade bedömningar av vilka vrak som skall prioriteras för oljebärgningsoperationer. VRAKA gjorde prioriteringen möjlig och HaV kan nu använda medlen till att göra störst miljönytta genom att avlägsna hoten mot miljön från de vrak som utgör störst risk.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/maritimastudier/maritim-miljovetenskap/shipwreck/Sidor/miljofarliga-vrak.aspx">Miljöfarliga vrak</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/eulogo.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Logotyper från EU" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div>Fri, 29 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Alvvattnet-kan-kyla-fler-byggnader-om-temperaturdifferensen-okar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Alvvattnet-kan-kyla-fler-byggnader-om-temperaturdifferensen-okar.aspxÄlvvattnet kan kyla fler byggnader om temperaturdifferensen ökar<p><b>​I Sverige kopplar man oftast inte kyla till komfort. Men för att få en sval och behaglig inomhustemperatur i shoppingcenter, på skolor, kontor och sjukhus behöver vi fjärrkyla, en energieffektiv och miljövänlig teknik. – Min forskning handlar om att undersöka hur olika fastigheter använder fjärrkyla. Vad de har för temperaturbehov i förhållande till vad fjärrkyla levererar, säger Maria Jangsten, doktorand i installationsteknik vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.</b></p><div><span style="font-size:14px"><b>Idag används 18 procent </b>av den globala elförbrukningen i fastigheter till att kyla ner temperaturen inomhus. Med dagens utveckling beräknas andelen öka till 30 procent år 2050. Kylbehovet globalt kommer framförallt från tillväxtekonomier som idag har stora kylbehov men inte ekonomi att investera i luftkonditionering och kylmaskiner. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Sverige ligger långt framme när det gäller tekniken med fjärrkyla​. Men i varma länder i exempelvis Sydeuropa är fjärrkyla ovanligt. Där använder man oftare luftkonditionering och kylare. Men fler apparater på byggnader innebär buller och dessutom ökade värmeföroreningar som bidrar till uppvärmningen av stadsmiljön. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/MJangsten_photo-(002).jpg" alt="Maria Jangsten" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– En mer energieffektiv</b>, ekonomisk och miljövänlig lösning är fjärrkylning tillsammans med en samlad central produktionsenhet som skickar tillbaka det uppvärmda vattnet. Men det finns en problematik med fjärrkylning och den är främst kopplad till temperaturskillnaderna på tillopp- och returvattnet, berättar Maria Jangsten.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /><b>Den 23 april presenterade </b>hon sin licentiatuppsats ”<a href="https://research.chalmers.se/publication/516197">Gothenburg District Cooling System - An evaluation of the system performance based on operational data​</a>” online.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det positiva med att presentationen hölls online nu i coronatider var att så otroligt många kunde delta, som kollegor och vänner ute i Europa. Forskning ska ju vara transparent och tillgänglig. Så det här blev väldigt bra, säger Maria Jangsten. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial;font-size:14px">Forskningsprojektet, som utförs i samverkan med Göteborg energi, har som mål att utveckla det befintliga systemet för fjärrkyla i Göteborg. </span><span style="font-size:14px">På avdelningen för Installationsteknik har de under många år samarbetat med Göteborg energi kring fjärr- och solvärme. Men i framtiden är det efterfrågan på komfort och därmed kylbehovet av byggnader som kommer att öka. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>För att fjärrkyla </b>ska vara ekonomiskt möjligt behövs en naturlig källa med kallt vatten, frikyla, till energisystemet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– I Göteborg bidrar Göta älv med frikyla. Den är viktig för fjärrkylan och används på olika sätt under året. På vintern, n</span><span style="background-color:initial">är älven är fem grader eller lägre, kan man använda vattnet rakt av för att kyla ner fjärrkylasystemet. </span><span style="background-color:initial;font-size:14px">När älven är för varm för direkt frikyla används vattnet till att kyla kylmaskinerna. </span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">När vattnet skickas tillbaka till älven ska det vara 16 grader. Men problemet är att det oftast inte värmts upp tillräckligt. Nyckeln är att få en högre temperatur på returvattnet i fjärrkylasystemet, säger Maria Jangsten.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /><b>Det Maria främst undersökt</b> är skillnaden mellan framledningstemperaturen som ska vara sex grader, och returledningen som ska vara 16. Men oftast är skillnaden mindre. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>– Många kunder använder generellt en högre framledningstemperatur än den rekommenderade, vilket är positivt. Samtidigt så använder många fastigheter för mycket fjärrkylavatten utan att plocka ut tillräcklig kyleffekt, vilket är ett slöseri och leder till små temperaturdifferenser, säger Maria Jangsten.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Konsekvensen, om man vill utvidga systemet, blir att fjärrkylan inte räcker till alla. Om man istället kunde dra isär temperaturdifferensen så att skillnaden på tillopp- och returvattnet blir tio grader, behöver man inte pumpa så mycket vatten i systemet och då räcker fjärrkylan till för fler kunder.</span><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"><br /><b>FAKTA: Fjärrkyla, så funkar det i Göteborg</b></span></span><div><span style="font-size:14px">I Göteborg lånar vi vatten från Göta älv. Via Rosenlundsverket pumpas det kalla fjärrkylavattnet ut i fjärrkylanätet via rör under marken till de fastigheter som är ihopkopplade med systemet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Väl framme i fastigheten kyler det vattnet i husets kylsystem med hjälp av en värmeväxlare i källaren. I den möts två flöden. Husets kylsystem kyler sedan luften så att det blir svalt och skönt. Värmen ifrån fastighetens system överförs sedan till det kalla fjärrkylevattnet, så att det värms upp och återförs till Göta älv.<br /></span><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /><br /><span style="font-size:14px"></span><div><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT </b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.youtube.com/watch?v=R1QiXq0PWM8&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se Maria Jangstens presentation på YouTube</a></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.goteborgenergi.se/om-oss/vad-vi-gor/forskning-utveckling/samarbete-med-chalmers"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Projektet ingår i ett samarbete mellan Chalmers och Göteborg Energi</a></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="/sv/personal/Sidor/Maria-Jangsten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Maria Jangsten</a></span></div></div> ​Tue, 28 Apr 2020 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Lugnande-besked---dricksvattentillgangen-saker.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Lugnande-besked---dricksvattentillgangen-saker.aspxLugnande besked - dricksvattnet säkrat trots pandemi<p><b>​Brist på dricksvatten skulle få allvarliga konsekvenser för samhället och medborgarna, ett faktum som dricksvattenbranschen alltid är medveten om och har beredskap för att kunna säkra – oavsett om man är mitt i en pandemi eller ej.</b></p><div>​Under en presskonferens med MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, varnades för att risk för brist på kemikalier inom dricksvattenförsörjningen skulle kunna påverka dricksvattentillgången på sikt – ett uttalande som skapade mycket oro. </div> <div> </div> <div> – Jag har varit i kontakt med en del dricksvattenproducenter. Som alltid säger de att de måste hålla koll på att kemikalieproducenterna kan leverera det som behövs. Men i nuläget är det inget akut alls. </div> <div> </div> <div>Thomas Pettersson är bitr professor på Chalmers och föreståndare för forsknings- och samverkansplattformen DRICKS, och <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/K3m2W7/kritik-mot-msbs-vattenvarning-spader-bara-pa-folks-oro">i en intervju i Aftonbladet</a> bemöter han MSB:s uttalande.  MSB tonade senare samma dag ner sitt uttalande och försäkrade allmänheten om att man inte behöver vara oroad för dricksvattnet.  Thomas Pettersson beklagar de svepande formuleringarna från MSB som han menar späder på människors oro. Och på frågan om det finns någon risk för dricksvattenbrist säger han:  </div> <div> </div> <div>– Det är som med allting: man löser uppgiften, om man måste. Den information jag fått från de tio - tolv dricksvattenproducenter jag varit i kontakt med är att det inte är brist i nuläget. Men alla måste givetvis se över så att de har en hållbar produktion på sikt, givet läget vi har i dag.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">God tillgång på kemikalier för dricksvattenproduktion<br /> </h3></div> <div> </div> <div>David Andersson, driftchef på den kommunala vattenproducenten Västvatten som ingår som medlem i DRICKS-samarbetet, ger en liknande bild av läget:  </div> <div> </div> <div> – Målet med vår beredskap för corona är att vi ska kunna leverera dricksvatten utan några störningar för våra abonnenter. Att vi har resurser i form av personal, kemikalier och energi är en förutsättning för att lyckas.   </div> <div> </div> <div>David Andersson berättar om flera åtgärder som vidtagits för att minska smittospridning och säkra upp bemanningen, som hemarbete i de fall det är möjligt och ökade hygienrutiner. David Andersson förklarar vidare att det skulle kunna vara ett hot om tillgången på kemikalier äventyrades, men ger samtidigt lugnande besked:  </div> <div> </div> <div>- Vi har varit i kontakt med våra leverantörer som inte ser någon uppenbar risk för brist på kemikalier. Fabrikerna som tillverkar de kemikalier vi använder är i drift och transportvägarna fungerar. En stor eloge till dessa leverantörer som inte tillåter ”hamstring” då detta garanterat skulle medföra brist. Något som skulle försvåra situationen är helt stängda gränser då flera av våra kemikalier kommer från andra länder, men i princip alla kemikalier går att ersätta för vår del om någon kemikaliefabrik stängs.  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Medhåll från branschorganisationen</h3> <div> </div> <div>Branschorganisationen Svenskt Vatten ser i nuläget inte heller att det finns risk för oro. <a href="https://www.cirkulation.se/artiklar-och-notiser/dricksvattenfoersoerjningen-aer-trygg/">I ett uttalande i tidskriften Cirkulation</a> säger Pär Dalheim, VD för Svenskt Vatten, att han inte fått några signaler från medlemmarna om några problem med vattenförsörjningen, och att man genom planering och samarbete på olika nivåer kommer att säkra vattentillgången.</div> <div><br /></div> <div><br />Text: Catharina Björk<br /></div> <div> </div> Thu, 16 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Lyckad-virtuell-kick-off-for-Digital-Twin-Cities.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Lyckad-virtuell-kick-off-for-Digital-Twin-Cities.aspxLyckad virtuell kick-off för Digital Twin Cities<p><b>​Med över 80 deltagare som representerade trettio partners från akademi, bransch och offentlig sektor lanserades det nya kompetenscentrumet Digital Twin Cities (DTCC) under en virtuell kick-off.</b></p><div><div>Med hänsyn till utvecklingen av Covid-19 genomfördes kick-offen i form av en stor videokonferens.   </div> <br /></div> <div> – Vi hade sett fram emot att få träffas och fördjupa oss i diskussioner, men under rådande omständigheter behöver vi alla anpassa våra arbetssätt. Lyckligtvis har vi en god beredskap för att genomföra merparten av DTCCs aktiviteter online, säger Bernd Ketzler, centrumkoordinator.     </div> <div> </div> <div>Förutom att introducera alla partners till centrumets verksamhet, var huvudsyftet med kick-offen att initiera diskussionerna om konkret forskningsverksamhet. Genom digitala workshops och en enkät kommer parterna under kommande veckor att arbeta tillsammans med att skapa en detaljerad plan. Lina Vicsai, Rambøll Sverige, betonar vikten av samarbete mellan olika discipliner och sektorer:   </div> <div> </div> <div> – Skapandet av en digital tvilling av en stad har en oerhörd potential för att skapa värde för samhället i stort och dess invånare. Genom samskapande och utbyte av idéer kan vi lösa utmaningarna.  ”Virtual Gothenburg” är ett svenskt flaggskeppsprojekt som syftar till att skapa en digital kopia av Göteborg för att planera, styra och utveckla staden mer effektivt. </div> <div> </div> <div>Eric Jeansson, projektledare för Virtual Gothenburg, presenterade stadens ambitiösa vision under kick-offen och underströk potentialen i digitala tvillingar för kommuner.   </div> <div> </div> <div> – Under kommande årtionden kommer våra städer att stå inför sina största utmaningar någonsin. För att adressera dessa och försöka att föra staden in i framtiden måste vi hitta nya angreppssätt. En digital tvilling kan hjälpa oss att planera, hantera och driva vår stad på ett mycket smartare och effektivare sätt, vilket kommer att vara avgörande när det handlar om att uppfylla våra gemensamma mål för ett hållbart samhälle. </div> <div> </div> <div>Centrumföreståndare Professor Anders Logg, Chalmers, är väldigt glad över att centrumet nu är igång.   – Vi har arbetat länge för att komma fram till den här dagen, först genom förarbetet med själva ansökan och sedan genom hårt arbete med att etablera organisationen och dess administrativa ramverk för att lansera centrumet och att genomföra kickoffen. </div> <div> </div> <div> – Jag är mycket glad för att DTCC nu är officiellt invigt och jag ser fram emot ett nära samarbete med centrumparterna med all kunskap och erfarenhet de besitter.      </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bakgrund     </h2> <div> </div> <div>Kompetenscentrum Digital Twin Cities vid Chalmers är ett av totalt tjugoen kompetenscentrum som finansieras av VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet. Centrumet syftar till att etablera Digital Twin Cities som ett fundament för digital planering, design, uppbyggnad och styrning av hållbara intelligenta och inkluderande svenska städer och regioner. Ett brett konsortium av trettio svenska och internationella aktörer kommer att samarbeta inom centrumet. Banbrytande forskning kommer att utföras inom åtta olika forskningsområden som täcker in nödvändiga aspekter för utvecklandet av fullskalig teknologi för digitala tvillingar.   </div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/dtcc/Pages/default.aspx">Läs mer om Digital Twin Cities på centrumets engelska webb</a><br /></div>Thu, 26 Mar 2020 15:00:00 +0100