Nyheter: Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Arkitektur, Bygg- och miljöteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 21 Sep 2020 10:14:21 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/DRICKS-bakom-IWAs-konferens-för-Water-Safety-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/DRICKS-bakom-IWAs-konferens-f%C3%B6r-Water-Safety-2021.aspxDRICKS bakom IWA-konferensen Water Safety 2021<p><b>Trots att säker vattenförsörjning är högsta prioritet för den globala vattenindustrin och att det finns etablerade arbetssätt för säkert dricksvatten, använder minst 2 miljarder människor dricksvatten som är förorenat med fekalier. Ett utgångsläge som Thomas Pettersson hoppas kunna bidra till att förändra, som ordförande för programkommittén för konferensen Water Safety 2021.</b></p><div><span>​Thomas Pettersson är ordförande i programkommittén för IWA:s International Conference for Water Safety 2021, där dricksvattenforskare, vattenproducenter, konsulter och myndighetsrepresentanter från hela världen träffas i Narvik 11-13 augusti 2021. Värdar för konferensen är Chalmers tillsammans med Arctic University  i Narvik.<br /><br /></span></div> <div>   – Konferensen kommer att innebära stora möjligheter för forskare och praktiker inom den globala vatten- och hälsosektorn att dela kunskap, erfarenheter och lärdomar relaterade till vattensäkerhetsplanering, skriver Thomas Pettersson i förordet till konferensen.   </div> <div> </div> <div>Water Safety 2021 ska beröra det senaste inom utveckling och ny kunskap samt flera av de viktigaste utmaningarna i att tillhandahålla säkra och pålitliga dricksvattentjänster till en överkomlig kostnad, inklusive de ökande effekterna och osäkerheten som uppstår till följd av klimatvariationer och förändringar, samt den nuvarande situationen med den globala Covid19-pandemin.  <br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Vattensäkerhetsplaner givet ämne</h2></div> <div> Thomas Pettersson framhåller att det mest effektiva sättet att konsekvent säkerställa säkerheten vid dricksvattenförsörjningen är användandet av vattensäkerhetsplaner (WSP), som omfattar alla steg i vattenförsörjningen från avrinningsområde till konsument.   </div> <div> </div> <div>  – Vattensäkerhetsplanering ger verktyg för att proaktivt hantera risker och bygga motståndskraft, vilket är i linje med 2030-agendan för hållbar utveckling. SDG 6 behandlar också tydligt sambandet mellan vatten- och sanitetshantering.   </div> <div> </div> <div>Den senaste WSP-utvecklingen kommer att finnas med som ett diskussionsämne under hela konferensen, inklusive revisionen av WHO / IWA: s handbok för vattensäkerhet 2009, tillsammans med andra senaste utvecklingar av global vägledning för vattensäkerhet.  </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mötesplats för praktiker och forskare</h2> <div>Thomas Pettersson avslutar sitt förord:  </div> <div> </div> <div>  – Vi är glada att få uppmuntra bidrag från både akademiker och verksamma inom branschen och ser fram emot en bra och trevlig blandning av forskningsarbete och tillämpade fallstudier. Vi strävar vi efter att samla globala vattenproffs, forskare och beslutsfattare från hela världen för att diskutera bästa praxis och de nya trenderna och riskerna för att förbättra säkerheten för vattenförsörjningen globalt.   <span></span><span style="display:inline-block"></span></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Portalen för anmälan och bidrag til konferensen öppnar den 15 januari 2021. Läs mer om konferensen här:</div> <div> </div> <div><a href="https://app.glueup.com/event/international-conference-for-water-safety-26689/home.html">International Conference for Water Safety </a></div>Fri, 18 Sep 2020 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Ny-metod-hjalper-oss-forsta-naturens-renhallningsarbetare-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Ny-metod-hjalper-oss-forsta-naturens-renhallningsarbetare-.aspxNy metod hjälper oss förstå naturens renhållningsarbetare<p><b>​Bakterier är en förutsättning för livet på jorden och fungerar som naturens egna renhållningsarbetare. Men för att vi ska kunna använda dem på ett kontrollerat sätt och dra maximal nytta behöver vi förstå hur de fungerar och vad som skiljer olika bakteriesamhällen åt – något som tidigare varit svårberäknat. Med hjälp av en ny metodik har dock forskare från Chalmers hittat lösningen.</b></p><div>​Bakterier finns nästan överallt, både i naturen och i den byggda miljön. Många av dem hjälper oss att hålla oss friska och några gör oss sjuka. En del av dem utför viktigt arbete i vår infrastruktur, som i ett avloppsreningsverk där funktionen är helt beroende av att mikroorganismer bryter ner föroreningar, och inom dricksvattenproduktion där mikrobiell tillväxt spelar en viktig roll för vattenkvaliteten. Men bakterier kan också skapa problem; när det gäller betong- och metallkonstruktioner leder korrosion orsakad av mikroorganismer till enorma kostnader för samhället.</div> <div> </div> <div>  – För att få bakterierna att jobba för oss måste vi utforma system som gör det möjligt för dem att göra det vi vill, och då behöver vi också förstå relationerna mellan de system vi designar, de bakteriesamhällen som utvecklas och de funktioner de utför, förklarar Oskar Modin, biträdande professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.       <br /><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Ordning i indexkaoset med Hill-nummer    </h3> <div>Oskar Modin och hans kollegor presenterar nu en metod för att bedöma skillnaden i sammansättning mellan olika samhällen av mikroorganismer. Metoden beskrivs i en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Microbiome.</div> <div> </div> <div>  – När vi utvecklar åtgärder och tekniker behöver vi förstå hur de påverkar den mikrobiella sammansättningen. Detta görs vanligtvis med hjälp av matematiska index som beskriver olikheten mellan två mikrobiella samhällen. Det finns en mängd index och olika forskare har sina favoriter.     </div> <div> </div> <div>Med studien ”Hill-based dissimilarity indices and null models for analysis of microbial community assembly” har forskargruppen försökt bringa ordning i indexkaoset. Forskarna visar att för vissa data så kommer man till helt olika slutsatser beroende på vilka index man väljer att använda, men vad de nu också kunnat visa är att det finns en lösning på problemet.</div> <div> </div> <div>  – Genom att analysera sin data med en familj av index som är baserade på något som kallas Hill-nummer så kan forskare dra robusta slutsatser. Vi har dessutom utvecklat en fritt tillgänglig mjukvara som vi och andra forskare kan använda för att beräkna den här typen av index, fortsätter Oskar.  </div> <div><div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Välbehövlig metodik</h3></div> <div>Resultaten från gruppens forskning är en viktig pusselbit för att kunna utveckla metoder för att styra sammansättningen och funktionen hos de komplexa mikrobiella samhällen som förekommer i den byggda miljön.</div> <div> </div> <div>  – Just nu driver vi bland annat projekt som syftar till att förbättra funktionen hos avloppsreningsprocesser och förstå korrosion av betong i tunnlar. Den nya metodiken vi arbetat fram kommer att ge oss betydligt bättre möjligheter att tolka data från experiment och provtagningar.     </div> <div> </div> <div>Artikeln “Hill-based dissimilarity indices and null models for analysis of microbial community assembly” finns tillgänglig via tidskriften Microbiome: <a href="https://microbiomejournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40168-020-00909-7">https://microbiomejournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s40168-020-00909-7</a>  och beräkningsverktyget Qdiv finns här: <a href="https://github.com/omvatten/qdiv">https://github.com/omvatten/qdiv</a><br /></div> <div><br /><em>Studien är utförd vid avdelningen för vatten, miljö, teknik vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers, och vid Göteborgs universitet. </em></div> <div><strong> </strong></div> <strong> </strong><div>Text: Oskar Modin / Catharina Björk</div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt: </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/oskar-modin.aspx">Oskar Modin</a>, bitr professor, avdelningen för vatten miljö teknik, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</div></div> <div>oskar.modin@chalmers.se tel. 031-7722138<br /></div>Thu, 17 Sep 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Kunskap-om-kalkyler-vagen-till-hallbara-bostader-med-lagre-hyra-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Kunskap-om-kalkyler-vagen-till-hallbara-bostader-med-lagre-hyra-.aspxKunskap om kalkyler vägen till hållbara bostader med lägre hyra<p><b>​Antti Kurvinen har som gästforskare vid CBA författat den i bokform nysläppta rapporten ”Lönsamhetskalkyl för hållbart bostadsbyggande” där han synar vedertagen praxis och vänder på gamla sanningar, samtidigt som han vill skapa förståelse för kraften inom det institutionella ramverket – och uppmana till att våga tänka nytt.</b></p><div>​Antti Kurvinen är doktor med inriktning på byggnads- och fastighetsekonomi och aktuell med ny forskning om bland annat investeringskalkyler, där han ser nya sätt att angripa gamla problem. Antti anser att man istället för att se de höga bostadspriserna som en produkt av produktionskostnaden, bör man se det som att det är den höga efterfrågan och det snåla utbudet som gett ökande bostadspriser, vilket skulle ge en annan ingångsvinkel till problematiken.     </div> <div> </div> <div>  – Hög efterfrågan och snålt bostadsutbud har resulterat i ökande bostadspriser. Produktionspriserna har sedan börjat växa då utbudet i byggbranschen inte är tillräckligt flexibelt på grund av den kapacitetsbrist som har uppstått. Alltså, trots att ökade produktionspriser har gjort det problematiskt att få ihop lönsamhetskalkylerna för hyresrätter med överkomliga hyror, är produktionspriserna inte den egentliga orsaken.     </div> <div> </div> <div>Fast möjligheten att sätta presumtionshyror visserligen har stimulerat byggandet av hyresrätter, är problemet att hyresnivån på dessa är betydligt högre än i äldre hyresrätter. Eftersom det är billigare att stanna kvar i sin gamla lägenhet än att flytta till en ny uppstår inte de effektiva flyttkedjor som skulle göra billigare lägenheter tillgängliga. Följaktligen bor då många kvar i bostäder som inte är optimala för dem, vilket försvårar för låg- och medelinkomsttagare att komma in på marknaden i storstadsregionerna.     </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Avkastningskrav leder till ond cirkel    </h2> <div>En av de stora frågorna Antti ställt sig i forskningen bakom rapporten är vad det är som avgör huruvida det är lönsamt att bygga – och avkastningskrav är en viktig faktor i kalkylen.     </div> <div> </div> <div>  – Att vedertagen praxis utgår från finansiell logik gör att avkastningskrav kan fördelas på en riskfri komponent och en riskpremie. Den riskfria komponenten baseras ofta på statsobligationernas räntenivå, medan riskpremien bedöms i förhållandet till byggobjektets risker. Man kan även försöka härleda avkastningsmått utifrån priserna på fastighetsmarknaden, vilket är särskilt problematiskt på så kallade ”tunna marknader”, områden där det inte sker så många transaktioner.    </div> <div> </div> <div>Perifera områden, eller C-lägen, kan vara mer socialt utsatta områden i storstadsregionerna eller små samhällen utanför de större städerna – båda exempel på tunna marknader. För ett bostadsbolag är risken i högsta grad bunden till vakanser, och risken för vakanser bedöms vanligen vara betydligt högre i dessa perifera områden vilket ger högre avkastningskrav. Antti sätter med rapporten fingret på vad som kan uppfattas som en ond cirkel:    </div> <div> </div> <div>  – Högre avkastningskrav i perifera lägen också leder till högre hyror i dessa lägen  – vilket i själva verket ökar vakansrisken, och en ökad vakansrisk driver upp avkastningskravet. Därför måste vi försöka tänka på annat sätt, menar han.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hållbarhetstänk ger minskad vakansrisk    </h2> <div>Antti Kurvinen drar slutsatsen att om nyproduktionshyror i perifera lägen med lägre markkostnad kan sättas på en nivå i närheten av hyrorna i det befintliga beståndet, och givet att de bostäder som produceras är attraktiva, så borde vakansrisken vara ”nära noll” – särskilt med tanke på rådande bostadsbrist. Bostadsbyggandet i perifera lägen skulle alltså kunna skapa möjligheter att diversifiera nyproduktionen av hyresrätter så att dessa blir alternativ även för mindre kapitalstarka hushåll, och som synergieffekt bidra till en positiv utveckling i dessa områden.     </div> <div> </div> <div>  –Fallstudien från rapporten, med Viskaforshem, är ett bra exempel på hur ett bostadsbolag kan tänka nytt. De har tänkt på helheten på lång sikt med mål att skapa attraktiva bostäder. Det visar på ett intressant sätt bostadsbolagens möjligheter att anpassa kalkyler efter egna förutsättningar, istället för att använda marknadens avkastningskrav som skulle byggt på tunna marknader. När man investerar i hållbara, kvalitativa material sparar man på drift- och underhållskostnader, och det finns alltid plats för en bra produkt på marknaden vilket gör vakansrisken låg.<br />     <br /> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ser verkligheten bortom schablonerna    </h2> <div>Antti menar vidare att det är anmärkningsvärt vilken stor genomslagskraft avkastningsmåttet har i lönsamhetskalkyler. Trots dess betydelse är avkastningskrav ofta löst grundade och kombinerade med schabloniserade drifts- och underhållskostnader som i sin tur också kan vara vilseledande.     Så hur borde man göra då? Antti Kurvinen har svaret klart för sig;    </div> <div> </div> <div>  – Konstrueras kalkylen efter bolagens verkliga förutsättningar så möjliggörs bostadsproduktion som genererar ett positivt kassaflöde och förstärker bolagets bestånd. Då agerar man marknadsmässigt och bidrar till att ta det viktiga samhällsansvaret, alltså precis vad allmännyttan ska göra. Det bör också betonas att finansinstitut och kommunal planläggning har en viktig roll i att skapa förutsättningar för hållbart bostadsbyggande, säger Antti.    </div> <div> </div> <div> Med den nyligen släppta boken som rapporten publicerats i har han förhoppningar om<span> att bygga förståelse för lönsamhetskalkyler och ekonomiska förutsättningar bland discipliner som inte är vana att tänka utifrån begrepp och modeller som ekonomer använder. <br /></span></div> <div><span><br /></span></div> <div><span>  – Ett gemensamt språk öppnar nya möjligheter för olika discipliner att ifrågasätta och diskutera på ett konstruktivt sätt, konkluderar Antti Kurvinen.</span></div>    <div>Nu finns möjlighet att ta del av det <a href="https://www.youtube.com/watch?v=YamJXX4Y8pc&amp;feature=youtu.be">inspelade webbinariet</a> som Boinstitutet arrangerade i samband med bokreleasen.</div> <div><br /></div> <div>Antti Kurvinen håller också en <a href="/sv/centrum/cba/evenemang/kommandeevenemang/Sidor/default.aspx">lunchföreläsning om sin bok</a> &quot;Lönsamhetskalkyler för hållbart bostadsbyggande&quot; den 14 oktober kl. 12-13.</div> <div><br />Läs mer om<a href="/sv/centrum/cba/Sidor/default.aspx"> CBA, Centrum för boendets arkitektur</a><br />Om <a href="https://www.boinstitutet.se/">Boinstitutet</a><br /><br /><em>Text: Catharina Björk</em><br /></div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=YamJXX4Y8pc&amp;feature=youtu.be"></a><style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} a:link, span.MsoHyperlink {color:#0563C1;text-decoration:underline;text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} </style></div>Thu, 10 Sep 2020 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Innovationskraft-i-en-pandemi.aspxInnovationskraft i en pandemi<p><b>​Ännu återstår det att se vilka sluteffekter som kommer ur den pågående pandemin orsakad av corona-viruset, men på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers medverkar man nu i en utredning för att kartlägga effekter inom sjukvården – både negativa och positiva.</b></p>​– Vi vill se vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur vården i Västra Götalandsregionen och övriga Sverige resonerar kring att behålla dem, säger Patrik Alexandersson, föreståndare på Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers.<br /><br /><div>En omställning sker inom svensk vård där man inför ett nytt förhållningssätt som kallas Nära vård. Ett begrepp som definieras på olika vis, men ofta innehåller tre komponenter där vården strävar efter att komma närmre patienten och brukaren utifrån: geografisk närhet, relationell närhet och digital närhet. Nära vård brukar ofta anses vara mer lämplig för den vård som behövs ofta. <a href="/sv/centrum/chi/Sidor/default.aspx" target="_blank">Centre for Healthcare Improvement</a> vid Chalmers (CHI) är delaktiga i att följa denna transformation i ett följeforskningsprojekt i samarbete med <a href="https://www.vgregion.se/" target="_blank">Västra Götalandsregionen </a>(VGR), ett projekt som startade redan innan pandemin.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center">”Under konceptet Nära vård tydliggörs pandemirelaterade utmaningar och lösningar i vårdens alla övergångar – för patienter/anhöriga och mellan organisationer.”<em></em></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<br /></em></p> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P" style="text-align:center"></p> <div> </div> <div style="text-align:left">Den pandemin relaterad till coronaviruset orsakar många hinder och utmaningar i samhället, inte minst i vården. Kombinerat med studien i Västra Götalandsregionen har CHI nu kontaktats av <a href="https://skr.se/" target="_blank">Sveriges kommuner och regioner</a> (SKR) för att vidare kartlägga pandemins positiva och negativa effekter på vårdens omställning kring Nära vård. Kartläggningen har kommit halvvägs och analys har ännu inte gjorts, men redan nu kan man se mönster. <br /><br />– När man tittar på just konceptet Nära vård kan man se vilka erfarenheter och effekter pandemin har kommit med på en nationell nivå, säger Patrik Alexandersson, föreståndare för CHI. </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><h2 class="chalmersElement-H2" style="text-align:center"><div>”Pandemin är en gemensam yttre fiende</div> <div style="text-align:center">som bäst hanteras tillsammans.”<span><em></em></span></div></h2></div> <div> </div> <p></p> <div style="text-align:center"> <span><em>Patrik Alexandersson, föreståndare på CHI<span><br /><br /></span></em></span></div> <div style="text-align:center"><div style="text-align:left"> Under projektets gång kommer man hålla intervjuer med företrädare för sjukhus, kommun- och primärvård i Västra Götalandsregionen, samt andra delar av Sverige. Projektet satsar på att se över vilka innovationer som kommit till under pandemin och hur man kan utnyttja det till en fördel. Patrik menar att innovationskraften som vården tvingats in i kan bidra med potentiella lösningar för framtiden. <br /><br />– Pandemin är en gemensam yttre fiende som bäst hanteras tillsammans. Vi ser tydligt redan nu att samverkan i många fall har utvecklats ännu mer till det bättre mellan kommuner och regioner, och verkar bättre rustade för att lösa problem som uppstår. Även digitaliseringen rullar på jättesnabbt. <br /><br />Patrik lyfter möjligheter som uppkommit där vården har kunnat ha digitala möten med sina patienter, där formella regler och hinder inte har varit ett lika stort problem som tidigare. Men i kartläggningen uppkommer även olika farhågor.  <br /><br />– En stor farhåga i allt detta är vårdskulderna. Det finns patienter som inte vågar kontakta vården eller väntar med att söka vård vilket kan leda till att en större skara söker samtidigt senare. Möjligtvis att de också kan bli sjukare av att dra ut på sitt besök och utveckla en kronisk sjukdom. <br /><br />En annan oro han lyfter är att många under intervjuernas gång vittnar om en rädsla av att allt kommer gå tillbaka till hur det var tidigare. Vilket Patrik menar är den stora utmaningen. <br /><br />– Utmaningen ligger just i att ha kvar och fortsätta utveckla de bra delarna av utvecklingen istället för att gå tillbaka till gamla arbetssätt. I vissa fall ska vi kunna gå tillbaka men vi vill hjälpa till att hitta en sund mix mellan det nya och det gamla.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br />– Men en bra sak är att sjukvårdsvärlden än mer har insett betydelsen av kommunal vård och omsorg för de mest sårbara patienterna, påpekar Patrik.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Rumsliga dimensioner i vården</strong><br />Som en del av projektet samarbetar man även med <a href="/sv/centrum/cva/sidor/default.aspx">Centrum för Vårdens Arkitektur</a> vid Chalmers (CVA) som kommer ha ansvar för att studera rumsliga/byggnadsrelaterade konsekvenser. Exempelvis hur Nära vård påverkar lokalbehov i nya vårdsammanhang eller när hemmiljö-,<span><span><span><span></span></span></span></span> arbetsmiljö- och vårdmiljöaspekter ska beaktas i samma fysiska rum.</div> <div style="text-align:left"><img src="/sv/institutioner/tme/nyheter/PublishingImages/Göran%20Lindahl.jpg" alt="Göran Lindahl.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:15px;width:167px;height:225px" /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="text-align:left"><span style="background-color:initial">– Nä</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">r vå</span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">rden flyttar nära patienten ökar betydelsen av det sammanhang patienten befinner sig i, då påverkas också rollerna när olika professioner rör sig på varandras arenor och det fysiska rummet blir en central del av det, säger</span> Göran Lindahl, docent på Chalmers. </div> <div style="text-align:left"></div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"> </div> <div style="text-align:left"><br /></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Bra att ifrågasätta traditionellt tänkande</strong><br />Det man hoppas kunna visa med projektet är att denna väldigt tuffa tid kan ha medfört något nyttigt. Patrik ger exempel om hur en ökad tillgänglighet på digitala möten kan ha varit en bidragande faktor till minskad s<span></span>mittspridningen.<br /><br /></div> <div style="text-align:left"><br />– Vi är så traditionellt programmerade – att vi exempelvis träffar patienter på en central plats. Ur en resurssynpunkt är det bra men ur andra aspekter kan det vara ett problem. Det är nyttigt för vården att ifrågasätta sig själva om hur man gör saker och ting, och för vem man gör det, säger Patrik.<br /><br /><span></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div></div> <div style="text-align:center"> <div style="text-align:left"></div> <div> </div> <div style="text-align:left"><strong>Text och bild: Hiba Fawaz</strong></div> <div> </div> <div style="text-align:left"> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer Information</h2> <div><a href="/sv/personal/Sidor/patrik-alexandersson.aspx" target="_blank">Patrik Alexandersson</a> är föreståndare för Centre for Healthcare Improvement vid Chalmers samt <span>projektledare på Chalmers institution för teknikens ekonomi och organisation<span></span></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/goran-lindahl.aspx">Göran Lindahl</a> är docent på avdelningen för Byggnadsdesign på Chalmers samt föreståndare för Centrum för vårdens arkitektur vid Chalmers.<br /></div> <div><br /></div></div></div> <div> </div> <div><span><em><span></span></em></span></div></div></div>Fri, 26 Jun 2020 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Fyra-korta-filmer-om-Livscykelperspektivet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Fyra-korta-filmer-om-Livscykelperspektivet.aspxFyra korta filmer om livscykelperspektivet<p><b>​Swedish Life Cycle Center, ett kompetenscentrum vid institutionen för teknikens ekonomi och organisation, har lanserat fyra korta filmer om livscykelperspektivet. Filmerna syftar till att ge kunskap om livscykeltänkande och hur livscykelperspektivet och LCA kan användas, och används, av centrets partnerorganisationer. Filmerna lyfter också vikten av samverkan för att nå hållbar utveckling.</b></p><div>​<span style="background-color:initial">Filmerna syftar till att lyfta livscykelperspektivet i ett bredare sammanhang och öka förståelsen för livscykelperspektivets roll för att fatta bra, långsiktiga och hållbara beslut.</span> Tre personer med olika perspektiv intervjuas: Eva Ahlner, senior rådgivare på Naturvårdsverket, Helle Herk-Hansen, miljöchef på Vattenfall och Holger Wallbaum, professor på Chalmers tekniska högskola om hur livscykelperspektivet och LCA används i deras respektive organisationer. Filmerna har tagits fram som en del av projektet Svensk Plattform för Livscykelperspektivet som finansierats av Energimyndigheten och av partners i Swedish Life Cycle Center. </div> <div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>De fyra filmerna</span></h3> <div><ul><li><span style="background-color:initial;display:none"></span><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/x2j1eAxA_K4" target="_blank">Livscykelperspektivet ”Livscykelperspektivet – Konsten att fatta bra, långsiktiga och hållbara beslut</a> <br />En<span style="background-color:initial"> introduktion till livscykelperspektivet.<br /></span><br /></span></li> <li><span style="background-color:initial"><span style="background-color:initial"><a href="https://youtu.be/JP9LG4Gk8Bw" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Chalmers Tekniska Högskola</a> <br /></span></span><span style="background-color:initial">Med </span><span style="background-color:initial">H</span><span style="background-color:initial">olger Wallbaum professor i hållbart byggande. På Chalmers tekniska högskola är livscykelperspektivet en viktig del i både utbildni</span><span style="background-color:initial">ng och forskning. Holger förklarar hur och varför det är viktigt att samarbeta mellan myndigheterna, forskningen och det civila samhället.<br /><br /></span></li> <li><span style="background-color:initial"></span><a href="https://youtu.be/LWa5p5aAjcM" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Vattenfall</a><br />Med Helle Herk-Hansen, miljöchef på Vattenfall. Helle ger inblick i hur och varför livscykelperspektivet och LCA är viktiga verktyg för att identifiera var i värdekedjan en produkt har sin största miljöpåverkan och hur LCA gör det möjligt att vara helt transparent kring miljöpåverkan från en energikälla.<br /><br /></li> <li><a href="https://youtu.be/ZRbE_PLHQcQ" target="_blank">Livscykelperspektivets roll på Naturvårdsverket</a><br />Med Eva Ahlner, senior rådgivare på Naturvårdsverket. Eva berättar om hur myndigheten arbetar med livscykelperspektivet för att följa upp konsumtionsbaserade utsläpp i en globaliserad värld och varför det är avgörande när man utvecklar politik att ha tillgång till vetenskapliga och harmoniserade data.</li></ul></div> <div><span><div><br />Text: Maria Rydberg</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Swedish Life Cycle Center</h3> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.lifecyclecenter.se/" target="_blank">Swedish Life Cycle Center​</a></span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">är</span><span style="background-color:initial"> ett nationellt kompetenscentrum vid Chalmers tekniska högskola som arbetar för tillämpat livscykeltänkande i industri och samhälle. Swedish Life Cycle Center har idag 14 partners och är värd för ett myndighetssamarbete med nio svenska </span><span style="background-color:initial">myndigheter.</span><span style="background-color:initial">Centrumet</span><span style="background-color:initial"> har sin värdinstitution vid teknikens ekonomi och organisation.</span></div> <div><br /></div></span><div><strong>LinkedIn:</strong> <a href="https://www.linkedin.com/company/swedish-life-cycle-center" target="_blank">Swedish Life Cycle Center</a></div> <div><strong>Twitter:</strong> <a href="https://twitter.com/Lifecyclecenter" target="_blank">@Lifecyclecenter​</a></div></div>Thu, 25 Jun 2020 01:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Premiar-for-digital-examensutstallning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Premiar-for-digital-examensutstallning.aspxPremiär för digital examensutställning<p><b>Merparten av undervisning och annan verksamhet på Chalmers har digitaliserats i spåren av covid-19, och i år visas för första gången arkitektstudenternas examensutställning enbart digitalt. Naima Callenberg är curator för examensutställningen som öppnar den 11 juni, här berättar hon om arbetet.</b></p><div>​<span><a href="/sv/personal/Sidor/naima.aspx">Naima Callenberg</a> är konstnärlig adjunkt på ACE, undervisar i masterprogrammet MPARC och har curerat årets och föregående års examensutställning. </span></div> <div><span><span style="display:inline-block"></span></span> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Hej Naima, vad kan vi vänta oss att få se under årets examensutställning?      </strong></p> <div> </div> <div>Utställningen visas för första gången enbart digitalt på en plattform i form av hemsida som kommer utvecklas över tid. Det första steget är att visa examensarbetena för kurserna Architecture and Urban Design (MPARC) och Architecture and planning beyond sustainability (MPDSD). Totalt är det ca 130 studenter som kommer visa sina projekt på ett individuellt sätt – de har själva valt vad de vill visa och vilket/vilka media de vill använda.  Upplägget gör att det kommer bli möjligt för betraktaren att fördjupa sig i varje enskilt arbete.     </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Vad har det digitala forumet inneburit för bedömarna?  </strong>  </p> <div> </div> <div>Samtliga studenter i utställningen blev godkända under seminarierna som hölls i mitten av maj. Men det är helt klart lite svårare med den fysiska distansen till arbetena. Det digitala mediet har fungerat jättebra men kan omöjligt bli ett substitut för det fysiska mötet, och ger heller inte den möjlighet till dialog som vanligtvis förs. Att inte få komma helt nära modellen, skissen eller vad det är för objekt man bedömer gör också att man får en distans till materialet – vilket naturligtvis har varit en utmaning.        </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Förra årets utställning fick mycket gott mottagande och bedömdes vara väldigt stark, hur gör man för att följa upp en sådan succé?</strong>       </p> <div> </div> <div>Jag tror det som jag försöker göra är att göra utställningen till något speciellt, något som lyfter upp studenternas arbete. Jag ville åstadkomma känslan av något designat, något formgivet. Jag tycker det är viktigt att visa en unik identitet och ett uttryck även i själva forumet, och det har vi försökt förmedla på den hemsida som härbärgerar årets utställning. Förra året använde vi oss av robusta byggstängsel i utställningsytan, och i år hade vi en annan plan för den fysiska utställningen – som vi fick överge i spåren av covid-19. Allra viktigast är att kommunicera studenternas fantastiska arbeten och låta andra utanför skolans väggar få möjlighet att ta del av materialet.     </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Hur har det varit att arbeta med detta under våren 2020, givet de utmaningar du nämner?   </strong>  </p> <div> </div> <div>Det har faktiskt fungerat över förväntan. Studenterna har varit fantastiska och visat stor förståelse för situationen, och anpassat sig till de förutsättningar som varit. Vi har arbetat ihop och skapat den här utställningen tillsammans vilket känns väldigt roligt.     </div> <div><br /></div> <div><img src="/sv/institutioner/ace/nyheter/PublishingImages/A1_Rityta_340x305.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Logo för examensutställningen 2020" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div> <div> </div> <div>Examensutställningen öppnar den 11 juni: <a href="https://projects.arch.chalmers.se/">https://projects.arch.chalmers.se  </a></div>Tue, 09 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/frist/nyheter/Sidor/Mycket-att-vinna-med-cirkular-hantering-av-massor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/frist/nyheter/Sidor/Mycket-att-vinna-med-cirkular-hantering-av-massor.aspxMycket att vinna med cirkulär hantering av massor<p><b>Att kunna återvinna och återanvända jordmassor från stora stadsutvecklingsprojekt är en nyckelfråga, inte minst för städer som Göteborg, under kommande år. Med ett verktyg för klassificering av lämplighet för miljö- och hälsomässigt säker återvinning har forskare på Chalmers och samarbetsparter på Enveco, RGS Nordic, Renova och NCC tagit ett kliv i rätt riktning.</b></p>​Vid stadsutveckling, efterbehandling av förorenade områden och infrastruktur hanteras stora mängder förorenade jordmassor. Endast en del av massorna återvinns efter behandling och en stor del deponeras. Samtidigt måste stora mängder nytt jord- och bergmaterial brytas för anläggningsarbeten. En miljö- och hälsomässigt säker ökad återvinning av förorenade massor är alltså ett viktigt bidrag till den förbättrade resurshushållning som kännetecknar en cirkulär ekonomi. Den leder också till minskade transporter, minskade volymer av deponerat avfall och en mera hållbar hantering av förorenade massor.  <br /><br />I projektet &quot;Re:Source Cirkulär hantering av förorenade massor – Utveckling av metod för ökad återvinning&quot; har olika styrmedel i samhället analyserats i avsikt att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för en ökad återvinning av förorenade jordmassor. De samhällsekonomiska nyttorna för samhället med en ökad återvinning av förorenade jordmassor har beskrivits övergripande. Forskarna i projektet har utvecklat en metod för att ge olika aktörer ett verktyg för att klassificera jordmassors lämplighet för en miljö- och hälsomässigt säker återvinning. En ökad återvinning ger förutom fördelarna som beskrivs ovan, minskade material-, transport- och deponikostnader i samhället och ökad konkurrenskraft hos entreprenörer som har förmåga och kunskap att bedriva en sådan återvinning.<br /><br />Ta del av rapporten här: <a href="/sv/centrum/frist/nyheter/Documents/Slutrapport%20ReSource%20Chalmers%2044268-1%20Publicering%20200512.pdf">Slutrapport ReSource Chalmers.pdf</a><br /><br /><div><span>Projektet har finansierats av Energimyndigheten. <br /></span></div> <div><br /></div> <div>Med i projektet från FRIST / Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik<br /><a href="/sv/personal/Sidor/jenny-norrman.aspx">Jenny Norrman</a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/lars-rosen.aspx">Lars Rosén</a><br /><span><span style="display:inline-block"></span></span></div>Tue, 02 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vraka-raddar-svenska-vatten-fran-oljelackage.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/Vraka-raddar-svenska-vatten-fran-oljelackage.aspxVraka räddar svenska vatten från oljeläckage<p><b>​Några av de 30 mest miljöfarliga vraken i svenska vatten har undersökts och tömts på 360 000 liter olja under 2017-2019. För att kunna prioritera mellan vraken och utföra bärgningsoperationer där de gör mest nytta har Havs- och vattenmyndigheten använt riskvärderingsverktyget VRAKA, som tagits fram av Chalmers.</b></p>​Det finns omkring 17 000 fartygsvrak längs Sveriges kuster. Av dessa har Sjöfartsverket i samarbete med bland andra Chalmers och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) klassat 300 som miljöfarliga. Ett 30-tal av vraken utgör en akut miljöfara. De innehåller stora mängder olja som riskerar att läcka ut. Ett läckage av olja från gamla vrak påverkar främst djur, växter och organismer som lever i närområdet men kan också sprida sig till andra områden med vattenströmmar. <div><br /></div> <div>Sedan 2016 har HaV ett samordnande ansvar för utredning och bärgning av miljöfarliga ämnen och spökgarn (gamla fiskeredskap som blivit kvar i hav och sjöar som kan fortsätta att fiska och fånga in fåglar, fiskar och andra marina djur). Med hjälp av Chalmers modell har de kunnat prioritera bland vraken. </div> <div><br /></div> <div>– Inför beslut om vilket vrak som ska bärgas på olja kan vi med hjälp av modellen bedöma sannolikheten för ett läckage, volymen av olja i vraket och var oljan troligtvis hamnar vid ett läckage, säger Fredrik Lindgren, utredare på HaV som tidigare arbetat med att ta fram VRAKA under sin doktorandtid på Chalmers. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">360 000 liter olja har hittills bärgats från vraken </h2> <div>Sedan 2017 har modellen använts för undersökning och bärgningsoperationer av de sex vraken Thetis, Skytteren, Sandön, Hoheneichen, Lindesnäs och Finnbirch. De ligger alla i närheten av känsliga naturområden där oljeläckage skulle kunnat få stora, negativa konsekvenser på miljö, friluftsliv och turism. </div> <div><br /></div> <div>Sandön och Hoheneichen visade sig redan vara tomma på olja men från Thetis, Lindesnäs och Finnbirch har man lyckats bärga totalt cirka 360 000 liter olja och en stor mängd spökgarn. Från Thetis bärgades även 12 ton snörpvad (ett slags fiskeredskap) och under tömningsoperationen av Lindesnäs hittades ett 46 meter långt spökgarn som satt fast på vraket. Spökgarnet bärgades och lämnades iland för återvinning eller destruktion. </div> <div><br /></div> <div>Syftet med undersökningen av Skytteren var bland annat att få information till VRAKA för bedömning. HaV:s bedömning är dock att en oljetömningsoperation av Skytteren med stor sannolikhet kostar mer än HaV:s årliga budget för arbete med miljöfarliga vrak. HaV har därför begärt finansiering från regeringen för att få ökad budget under ett budgetår, så att de även kan tömma Skytteren på olja. </div> <div><br /></div> <div>Från och med 2018 fick HaV beviljat 25 miljoner kronor per år fram till 2027 för undersökning och bärgning av olja och spökgarn från fartygsvrak. Från 2020 är budgeten 30 miljoner kronor per år. Att finansieringen kom till är mycket tack vare VRAKA. Att genomföra oljebärgningsoperationer från vrak är kostsamt, från fem till hundratals miljoner. Det gäller därför att göra kvalificerade bedömningar av vilka vrak som skall prioriteras för oljebärgningsoperationer. VRAKA gjorde prioriteringen möjlig och HaV kan nu använda medlen till att göra störst miljönytta genom att avlägsna hoten mot miljön från de vrak som utgör störst risk.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/institutioner/m2/forskning/maritimastudier/maritim-miljovetenskap/shipwreck/Sidor/miljofarliga-vrak.aspx">Miljöfarliga vrak</a></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/M2/Nyheter/eulogo.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Logotyper från EU" style="margin:5px" /><br /><br /><br /></div>Fri, 29 May 2020 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Alvvattnet-kan-kyla-fler-byggnader-om-temperaturdifferensen-okar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Alvvattnet-kan-kyla-fler-byggnader-om-temperaturdifferensen-okar.aspxÄlvvattnet kan kyla fler byggnader om temperaturdifferensen ökar<p><b>​I Sverige kopplar man oftast inte kyla till komfort. Men för att få en sval och behaglig inomhustemperatur i shoppingcenter, på skolor, kontor och sjukhus behöver vi fjärrkyla, en energieffektiv och miljövänlig teknik. – Min forskning handlar om att undersöka hur olika fastigheter använder fjärrkyla. Vad de har för temperaturbehov i förhållande till vad fjärrkyla levererar, säger Maria Jangsten, doktorand i installationsteknik vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.</b></p><div><span style="font-size:14px"><b>Idag används 18 procent </b>av den globala elförbrukningen i fastigheter till att kyla ner temperaturen inomhus. Med dagens utveckling beräknas andelen öka till 30 procent år 2050. Kylbehovet globalt kommer framförallt från tillväxtekonomier som idag har stora kylbehov men inte ekonomi att investera i luftkonditionering och kylmaskiner. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px">Sverige ligger långt framme när det gäller tekniken med fjärrkyla​. Men i varma länder i exempelvis Sydeuropa är fjärrkyla ovanligt. Där använder man oftare luftkonditionering och kylare. Men fler apparater på byggnader innebär buller och dessutom ökade värmeföroreningar som bidrar till uppvärmningen av stadsmiljön. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b><img src="/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/PublishingImages/MJangsten_photo-(002).jpg" alt="Maria Jangsten" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– En mer energieffektiv</b>, ekonomisk och miljövänlig lösning är fjärrkylning tillsammans med en samlad central produktionsenhet som skickar tillbaka det uppvärmda vattnet. Men det finns en problematik med fjärrkylning och den är främst kopplad till temperaturskillnaderna på tillopp- och returvattnet, berättar Maria Jangsten.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /><b>Den 23 april presenterade </b>hon sin licentiatuppsats ”<a href="https://research.chalmers.se/publication/516197">Gothenburg District Cooling System - An evaluation of the system performance based on operational data​</a>” online.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– Det positiva med att presentationen hölls online nu i coronatider var att så otroligt många kunde delta, som kollegor och vänner ute i Europa. Forskning ska ju vara transparent och tillgänglig. Så det här blev väldigt bra, säger Maria Jangsten. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial;font-size:14px">Forskningsprojektet, som utförs i samverkan med Göteborg energi, har som mål att utveckla det befintliga systemet för fjärrkyla i Göteborg. </span><span style="font-size:14px">På avdelningen för Installationsteknik har de under många år samarbetat med Göteborg energi kring fjärr- och solvärme. Men i framtiden är det efterfrågan på komfort och därmed kylbehovet av byggnader som kommer att öka. <br /><br /></span></div> <div><span style="font-size:14px"><b>För att fjärrkyla </b>ska vara ekonomiskt möjligt behövs en naturlig källa med kallt vatten, frikyla, till energisystemet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">– I Göteborg bidrar Göta älv med frikyla. Den är viktig för fjärrkylan och används på olika sätt under året. På vintern, n</span><span style="background-color:initial">är älven är fem grader eller lägre, kan man använda vattnet rakt av för att kyla ner fjärrkylasystemet. </span><span style="background-color:initial;font-size:14px">När älven är för varm för direkt frikyla används vattnet till att kyla kylmaskinerna. </span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">När vattnet skickas tillbaka till älven ska det vara 16 grader. Men problemet är att det oftast inte värmts upp tillräckligt. Nyckeln är att få en högre temperatur på returvattnet i fjärrkylasystemet, säger Maria Jangsten.</span></div> <div><span style="font-size:14px"><br /><b>Det Maria främst undersökt</b> är skillnaden mellan framledningstemperaturen som ska vara sex grader, och returledningen som ska vara 16. Men oftast är skillnaden mindre. </span></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>– Många kunder använder generellt en högre framledningstemperatur än den rekommenderade, vilket är positivt. Samtidigt så använder många fastigheter för mycket fjärrkylavatten utan att plocka ut tillräcklig kyleffekt, vilket är ett slöseri och leder till små temperaturdifferenser, säger Maria Jangsten.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Konsekvensen, om man vill utvidga systemet, blir att fjärrkylan inte räcker till alla. Om man istället kunde dra isär temperaturdifferensen så att skillnaden på tillopp- och returvattnet blir tio grader, behöver man inte pumpa så mycket vatten i systemet och då räcker fjärrkylan till för fler kunder.</span><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <span style="font-size:14px"><span style="background-color:initial"><br /><b>FAKTA: Fjärrkyla, så funkar det i Göteborg</b></span></span><div><span style="font-size:14px">I Göteborg lånar vi vatten från Göta älv. Via Rosenlundsverket pumpas det kalla fjärrkylavattnet ut i fjärrkylanätet via rör under marken till de fastigheter som är ihopkopplade med systemet.</span></div> <div><span style="font-size:14px">Väl framme i fastigheten kyler det vattnet i husets kylsystem med hjälp av en värmeväxlare i källaren. I den möts två flöden. Husets kylsystem kyler sedan luften så att det blir svalt och skönt. Värmen ifrån fastighetens system överförs sedan till det kalla fjärrkylevattnet, så att det värms upp och återförs till Göta älv.<br /></span><br />Text: Ann-Christine Nordin<br /><br /><span style="font-size:14px"></span><div><span style="font-size:14px"><b>RELATERAT </b></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.youtube.com/watch?v=R1QiXq0PWM8&amp;feature=youtu.be"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se Maria Jangstens presentation på YouTube</a></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="https://www.goteborgenergi.se/om-oss/vad-vi-gor/forskning-utveckling/samarbete-med-chalmers"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Projektet ingår i ett samarbete mellan Chalmers och Göteborg Energi</a></span></div> <div><span style="font-size:14px"><a href="/sv/personal/Sidor/Maria-Jangsten.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Mer om Maria Jangsten</a></span></div></div> ​Tue, 28 Apr 2020 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Lugnande-besked---dricksvattentillgangen-saker.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Lugnande-besked---dricksvattentillgangen-saker.aspxLugnande besked - dricksvattnet säkrat trots pandemi<p><b>​Brist på dricksvatten skulle få allvarliga konsekvenser för samhället och medborgarna, ett faktum som dricksvattenbranschen alltid är medveten om och har beredskap för att kunna säkra – oavsett om man är mitt i en pandemi eller ej.</b></p><div>​Under en presskonferens med MSB, myndigheten för samhällsskydd och beredskap, varnades för att risk för brist på kemikalier inom dricksvattenförsörjningen skulle kunna påverka dricksvattentillgången på sikt – ett uttalande som skapade mycket oro. </div> <div> </div> <div> – Jag har varit i kontakt med en del dricksvattenproducenter. Som alltid säger de att de måste hålla koll på att kemikalieproducenterna kan leverera det som behövs. Men i nuläget är det inget akut alls. </div> <div> </div> <div>Thomas Pettersson är bitr professor på Chalmers och föreståndare för forsknings- och samverkansplattformen DRICKS, och <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/K3m2W7/kritik-mot-msbs-vattenvarning-spader-bara-pa-folks-oro">i en intervju i Aftonbladet</a> bemöter han MSB:s uttalande.  MSB tonade senare samma dag ner sitt uttalande och försäkrade allmänheten om att man inte behöver vara oroad för dricksvattnet.  Thomas Pettersson beklagar de svepande formuleringarna från MSB som han menar späder på människors oro. Och på frågan om det finns någon risk för dricksvattenbrist säger han:  </div> <div> </div> <div>– Det är som med allting: man löser uppgiften, om man måste. Den information jag fått från de tio - tolv dricksvattenproducenter jag varit i kontakt med är att det inte är brist i nuläget. Men alla måste givetvis se över så att de har en hållbar produktion på sikt, givet läget vi har i dag.  </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">God tillgång på kemikalier för dricksvattenproduktion<br /> </h3></div> <div> </div> <div>David Andersson, driftchef på den kommunala vattenproducenten Västvatten som ingår som medlem i DRICKS-samarbetet, ger en liknande bild av läget:  </div> <div> </div> <div> – Målet med vår beredskap för corona är att vi ska kunna leverera dricksvatten utan några störningar för våra abonnenter. Att vi har resurser i form av personal, kemikalier och energi är en förutsättning för att lyckas.   </div> <div> </div> <div>David Andersson berättar om flera åtgärder som vidtagits för att minska smittospridning och säkra upp bemanningen, som hemarbete i de fall det är möjligt och ökade hygienrutiner. David Andersson förklarar vidare att det skulle kunna vara ett hot om tillgången på kemikalier äventyrades, men ger samtidigt lugnande besked:  </div> <div> </div> <div>- Vi har varit i kontakt med våra leverantörer som inte ser någon uppenbar risk för brist på kemikalier. Fabrikerna som tillverkar de kemikalier vi använder är i drift och transportvägarna fungerar. En stor eloge till dessa leverantörer som inte tillåter ”hamstring” då detta garanterat skulle medföra brist. Något som skulle försvåra situationen är helt stängda gränser då flera av våra kemikalier kommer från andra länder, men i princip alla kemikalier går att ersätta för vår del om någon kemikaliefabrik stängs.  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Medhåll från branschorganisationen</h3> <div> </div> <div>Branschorganisationen Svenskt Vatten ser i nuläget inte heller att det finns risk för oro. <a href="https://www.cirkulation.se/artiklar-och-notiser/dricksvattenfoersoerjningen-aer-trygg/">I ett uttalande i tidskriften Cirkulation</a> säger Pär Dalheim, VD för Svenskt Vatten, att han inte fått några signaler från medlemmarna om några problem med vattenförsörjningen, och att man genom planering och samarbete på olika nivåer kommer att säkra vattentillgången.</div> <div><br /></div> <div><br />Text: Catharina Björk<br /></div> <div> </div> Thu, 16 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Lyckad-virtuell-kick-off-for-Digital-Twin-Cities.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Lyckad-virtuell-kick-off-for-Digital-Twin-Cities.aspxLyckad virtuell kick-off för Digital Twin Cities<p><b>​Med över 80 deltagare som representerade trettio partners från akademi, bransch och offentlig sektor lanserades det nya kompetenscentrumet Digital Twin Cities (DTCC) under en virtuell kick-off.</b></p><div><div>Med hänsyn till utvecklingen av Covid-19 genomfördes kick-offen i form av en stor videokonferens.   </div> <br /></div> <div> – Vi hade sett fram emot att få träffas och fördjupa oss i diskussioner, men under rådande omständigheter behöver vi alla anpassa våra arbetssätt. Lyckligtvis har vi en god beredskap för att genomföra merparten av DTCCs aktiviteter online, säger Bernd Ketzler, centrumkoordinator.     </div> <div> </div> <div>Förutom att introducera alla partners till centrumets verksamhet, var huvudsyftet med kick-offen att initiera diskussionerna om konkret forskningsverksamhet. Genom digitala workshops och en enkät kommer parterna under kommande veckor att arbeta tillsammans med att skapa en detaljerad plan. Lina Vicsai, Rambøll Sverige, betonar vikten av samarbete mellan olika discipliner och sektorer:   </div> <div> </div> <div> – Skapandet av en digital tvilling av en stad har en oerhörd potential för att skapa värde för samhället i stort och dess invånare. Genom samskapande och utbyte av idéer kan vi lösa utmaningarna.  ”Virtual Gothenburg” är ett svenskt flaggskeppsprojekt som syftar till att skapa en digital kopia av Göteborg för att planera, styra och utveckla staden mer effektivt. </div> <div> </div> <div>Eric Jeansson, projektledare för Virtual Gothenburg, presenterade stadens ambitiösa vision under kick-offen och underströk potentialen i digitala tvillingar för kommuner.   </div> <div> </div> <div> – Under kommande årtionden kommer våra städer att stå inför sina största utmaningar någonsin. För att adressera dessa och försöka att föra staden in i framtiden måste vi hitta nya angreppssätt. En digital tvilling kan hjälpa oss att planera, hantera och driva vår stad på ett mycket smartare och effektivare sätt, vilket kommer att vara avgörande när det handlar om att uppfylla våra gemensamma mål för ett hållbart samhälle. </div> <div> </div> <div>Centrumföreståndare Professor Anders Logg, Chalmers, är väldigt glad över att centrumet nu är igång.   – Vi har arbetat länge för att komma fram till den här dagen, först genom förarbetet med själva ansökan och sedan genom hårt arbete med att etablera organisationen och dess administrativa ramverk för att lansera centrumet och att genomföra kickoffen. </div> <div> </div> <div> – Jag är mycket glad för att DTCC nu är officiellt invigt och jag ser fram emot ett nära samarbete med centrumparterna med all kunskap och erfarenhet de besitter.      </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bakgrund     </h2> <div> </div> <div>Kompetenscentrum Digital Twin Cities vid Chalmers är ett av totalt tjugoen kompetenscentrum som finansieras av VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet. Centrumet syftar till att etablera Digital Twin Cities som ett fundament för digital planering, design, uppbyggnad och styrning av hållbara intelligenta och inkluderande svenska städer och regioner. Ett brett konsortium av trettio svenska och internationella aktörer kommer att samarbeta inom centrumet. Banbrytande forskning kommer att utföras inom åtta olika forskningsområden som täcker in nödvändiga aspekter för utvecklandet av fullskalig teknologi för digitala tvillingar.   </div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/dtcc/Pages/default.aspx">Läs mer om Digital Twin Cities på centrumets engelska webb</a><br /></div>Thu, 26 Mar 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Vagtrafik-bakom-stora-utslapp-av-mikroplastpartiklar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Vagtrafik-bakom-stora-utslapp-av-mikroplastpartiklar.aspxVägtrafik bakom stora utsläpp av mikroplastpartiklar<p><b>​Minst hälften av utsläpp av mikroplast i Sverige kommer från däckpartiklar från vägtrafik. Det visar en rapport från forskare på VTI och Chalmers. Efter att ha analyserat befintlig kunskap och kartlagt källor till mikroplaster ser forskarna att enkla åtgärder som att lätta på gasen och minska användandet av dubbdäck skulle ha en positiv effekt, men att kunskapen om utsläpp av mikroplast behöver förbättras betydligt för att förstå dess effekter på vår miljö.</b></p><div>​Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) står i samarbete med Chalmers bakom en <a href="http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1393275/FULLTEXT03.pdf">nyligen publicerad kunskapssammanställning</a> om mikroplaster från vägtrafik. Forskarna konstaterar där att kunskapen om mikroplast från däck- och vägslitage är mycket bristfällig både ifråga om hur de avges genom slitage av däck och vägar, partiklarnas egenskaper, och hur de sprids till dagvattnet och vidare i miljön. Dessutom saknas kunskap om hur miljöfarliga partiklarna är och hur de förändras i miljön.</div> <div> </div> <div>– Att vi saknar den här kunskapen innebär att vi faktiskt idag inte vet vilka miljö- och hälsoeffekter som mikroplaster från däck- och vägslitage medför, säger Yvonne Andersson-Sköld, adjungerad professor på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och VTI:s projektledare för rapporten.      </div> <div> </div> <div>Forskarna menar ändå att det faktum att utsläppen från vägtrafik redan är så stora och ökar i takt med att vägtrafiken ökar, och att partiklarna både är svårnedbrytbara och innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen, är nog för att motivera att åtgärder vidtas.</div> <div> </div> <div>– Man kan gå två vägar för att minska spridning av mikroplaster i miljön säger Ann-Margret Strömvall, biträdande professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och medförfattare till rapporten. – Antingen minskar man uppkomsten av partiklar eller också siktar man in sig på att förhindra eller minska spridningen av redan utsläppta partiklar.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Beteendeförändring del av lösning    </h2> <div> </div> <div>Vissa åtgärder som forskarna beskriver skulle kunna leda till minskade utsläpp av mikroplastpartiklar är sådana som trafikanter och andra aktörer själva kan påverka.</div> <div> </div> <div>– Vi kan se att exempelvis sänkt hastighet, minskad användning av dubbdäck, lugnare körbeteende och optimalt däcktryck och hjulinställning på fordon är faktorer som har stor betydelse, säger Yvonne Andersson-Sköld.     </div> <div> </div> <div>Underhåll och drift av vägar som sandning, plogning, sopning och annat vägarbete är andra faktorer som påverkar uppkomsten av mängden partiklar.       </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Partiklar transporteras med dagvattnet    </h2> <div> </div> <div>Att hantera redan utsläppta mikroplastpartiklar är också relevant då en stor andel av partiklarna från vägtrafiken hamnar i dagvattnet och vidare ut i miljön. Mikroplastpartiklar kan till exempel hittas i vattenlevande djur och i slammet från avloppsreningsverk som sprids ut på våra åkrar. När det gäller åtgärder som kan minska spridningen av mikroplaster från vägtrafiken finns det tekniker som kan avskilja de stora partiklarna från dagvatten, men det behövs i dagsläget fler studier på området. <br /></div> <div> </div> <div><div> </div> <div>– Tyvärr renas endast 8 procent av allt dagvatten i dagsläget och resterande andel rinner orenat rakt ut i vattendrag och sjöar. Det saknas också kunskaper om vilka tekniker för rening som är mest effektiva för att avskilja de minsta mikroplastpartiklarna och vilka reningsprocesser som fungerar bäst, säger Ann-Margret Strömvall.    </div> <div> </div> <div>Det pågår dock initiativ för hantering av mikroplast, både inom Göteborgs stad som till exempel försök med ”rain gardens” och gröna tak för att lokalt filtrera och fördröja dagvatten, och på Chalmers med forskning inom just detta – så kallade bioretentions- och sorptionsfilter.     </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Styrmedel och val av åtgärder    </h2> <div> </div> <div>Forskarna bakom rapporten menar att en kostnadseffektiv utgångspunkt är att rikta åtgärderna så nära källan som möjligt. Vad mikroplastpartiklar anbelangar skulle det innebära att i första hand förhindra eller minska uppkomst och i andra hand stoppa eller minska spridning.    </div> <div> </div> <div><div>Forskarna avslutar rapporten med att mana till breda åtgärder: “vad som är det lämpligaste styrmedlet för att få till stånd olika åtgärder beror på vilken åtgärd som är aktuell, men alla typer av styrmedel kan användas beroende på sammanhang, dvs. såväl ekonomiska och juridiska styrmedel som information och mer kunskap genom forskning.”</div> <div> <br /><span><em>Läs rapporten i sin helhet:</em> <a href="http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1393275/FULLTEXT03.pdf">Mikroplast från däck- och vägslitage: En kunskapssammanställning</a>    <span></span></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Forskare från Chalmers involverade i rapporten:  </h3> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Yvonne-Andersson-Sköld.aspx">Yvonne Andersson-Sköld</a> VTI / adjungerad professor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik    </div> <div>Ida Järlskog VTI / industridoktorand vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik  </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/ann-margret-stromvall.aspx">Ann-Margret Strömvall</a> bitr professor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik    </div> <div><br /></div> <div><span>Text: Catharina Björk<span style="display:inline-block"></span></span><br /></div> <div> </div></div></div>Tue, 24 Mar 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-tar-sig-an-de-stora-utmaningarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-tar-sig-an-de-stora-utmaningarna.aspxDe tar sig an de stora utmaningarna<p><b>​Forskning om alltifrån galaxer till mag-tarmkanalen, forskning som utvecklar materialegenskaper, elfordon, sjöfart och hållbara städer. De ägnar sig åt vitt skilda ämnen, men deras forskning bidrar till samhällsnytta och genererar akademisk framgång.</b></p><span style="background-color:initial"><div><div><span style="background-color:initial">De</span><span style="background-color:initial">t finns många framstående forskare på Chalmers och i samband med den 8 mars, internationella kvinnodagen, väljer vi att lyfta några forskare som alla är välciterade inom sina respektive forskningsfält: Marie Alminger, Karin Andersson, Yuliya Kalmykova, Kirsten Kraiberg Knudsen, Elsebeth Schröder och Sonja Tidblad Lundmark.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Marie Alminger" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Alminger_textbild.jpg" style="margin:5px 10px;width:109px;height:151px" /><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Marie Alminger, professor, Biologi och bioteknik </span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Marie Alminger vill öka kunskapen om hur maten vi äter tas om hand i mag-tarmkanalen, hur olika bioaktiva ämnen blir tillgängliga för att tas upp i kroppen och vad de kan ha för effekter på hälsan.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Ökad kunskap om hur matens sammansättning, struktur och innehåll av bioaktiva ämnen påverkar hälsan kan bidra till att förebygga vissa sjukdomar, till exempel typ2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.</div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>– Hur maten tas om hand i kroppen påverkas av många olika faktorer och processer och frågor som rör till exempel frisättning, transport, upptag, och funktion av olika ämnen i kroppen är fortfarande obesvarade. För framgångsrik identifiering och analys av olika ämnen och nedbrytningsprodukter krävs ett stort antal analysmetoder och helst även jämförande studier mellan olika laboratorier som använder samma metoder.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Marie-Alminger.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Marie Alminger</span></a></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Karin Andersson" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/KarinAndersson_textbild.jpg" style="margin-right:10px;margin-left:10px" /><span>Karin</span><span> Andersson, professor, Mekanik och maritim</span><span>a vetenskaper</span></h2></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Karin Anderssons forskning handlar om relationen mellan det tekniska systemet och naturen och hur man utvecklar teknik på ett hållbart sätt. Sedan 2007 fokuserar hon på bränslen och energiomvandling inom sjöfarten. Omställningen från den traditionella tjockoljan till icke-fossila energibärare med minimala utsläpp kräver att de nya alternativ som tas fram utvärderas grundligt.</div> <div> </div> <div>  Tillsammans med sin forskargrupp utvecklar Karin Andersson metoder för att ta fram vetenskapligt baserade beslutsunderlag kring hur naturresurser bäst kan användas på ett hållbart sätt, med minimal negativ påverkan på miljön. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Lite extra kul är att forskargruppen består av flera kvinnliga seniorer som är på god väg att bli lika välciterade, säger Karin Andersson.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Förhoppningen är att kunna ge ett litet bidrag till en hållbar utveckling. Samhällsnyttan ligger i att forskningsresultaten kommer ut till och används av beslutsfattare inom industri- och sjöfartsnäring.  Andra viktiga målgrupper för kunskapen är de som arbetar med regelverk och policyer inom myndigheter och politik. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En stor utmaning är att kunna kommunicera en komplex verklighet på ett klokt och effektivt sätt, så att kunskap och förståelse ökar inom både industri och samhälle. </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/karin-andersson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Karin Andersson</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Yuliya Kalmykova " src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Kalmykova_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" />Yuliya Kalmykova, biträdande professor, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Yuliya Kalmykovas forskning handlar om urban metabolism – att studera och förstå omsättningen av resurser, energi- och utsläppsflöden i städer.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">–​ </span>Nyttan består bland annat av en ökad förståelse för sambandet mellan en stads metabolism och de åtgärder som vidtas för att hantera den. Exempelvis vilken nytta eller vilken miljöpåverkan olika åtgärder kan tänkas ha.  </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Idag bor 55 procent av jordens befolkning i städer och våra städer står för cirka 80 procent av den globala resursanvändningen och utsläpp av växthusgaser. År 2050 beräknas andelen av jordens befolkning som bor i städer ha ökat till 70 procent, vilket gör att städernas miljöpåverkan kommer att bli ännu mer betydande – såvida vi inte förvandlar våra städer till mer hållbara platser. Här kommer vår forskning in, och jag tror att vi kan nå långt genom att planera och ställa om till cirkulär ekonomi.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/yuliya-kalmykova.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Yuliya Kalmykova</span></a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Kirsten Kraiberg Knudsen" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/TEST_KRAIBERG.jpg" style="margin:5px 10px" />Kirsten Kraiberg Knudsen, biträdande professor, Rymd-, geo- och miljövetenskap</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Vårt universum är ungefär 13,8 miljarder år gammalt och vår hemgalax Vintergatan är nästan lika gammal. Kirsten Kraiberg Knudsen forskar på hur galaxer bildas och utvecklas och studerar de tidiga faserna av galaxutvecklingen för att förstå varför galaxer uppträder som de gör idag. Några av målen är att förstå hur supermassiva svarta hål påverkar tillväxten av galaxer, att se så långt tillbaka i tiden som möjligt och att försöka förstå hur tidiga versioner av Vintergatan kan ha sett ut. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Grundvetenskap är en nyckel till vår förståelse av naturen och utgör en grund för efterföljande innovationer och ny teknik. Astronomi inspirerar många människor, unga som gamla, eftersom vetenskapen fokuserar på grundläggande frågor om vår plats i universum.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Dels finns de allmänna utmaningarna: stabil finansiering, långsiktiga investeringar i stora teleskop, tydliga karriärvägar och den nödvändiga politiska viljan för att stödja grundläggande vetenskap. För själva forskningsämnet vet vi idag inte hur de första galaxerna såg ut, vilket gör eftersökningarna väldigt utmanande. Dessutom ger de nya stora teleskopen också stora mängder nya oväntade resultat som utmanar våra tolkningsmodeller. Naturligtvis är det riktigt spännande att ta sig an de här vetenskapliga utmaningarna eftersom det driver vår kunskap framåt.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/kraiberg.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Kirsten Kraiberg Knudsen</span>​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Elsebeth Schröder" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Schröder_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" />Elsebeth Schröder, professor, Mikroteknologi och Nanovetenskap</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Elsebeth Schröder arbetar med teoretiska metoder inom fysik på atomär skala. I sin forskning strävar hon efter att klargöra hur elektronernas natur bestämmer materialegenskaper, för att med hjälp av beräkningar kunna förutsäga materialbeteende. Material ska i det här sammanhanget förstås ganska brett, från oxid-ytor, över kolbaserade filter, till DNA-fragment.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Den metodutveckling jag bidrar till är av stort värde för andra forskare i hela världen. Både jag och andra forskare använder bland annat metoderna på problem som är av vikt för framställning av material eller som har hälsorelaterade aspekter. Exempelvis har jag undersökt mekanismer i vattenrening av svårnedbrytbara ämnen och hur DNA-strukturen påverkas av när exempelvis cancerogena molekyler lägger in sig mellan DNA:s baspar. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De största utmaningarna ligger i att vidareutveckla de teoretiska metoderna, så att vi därmed blir än bättre på att förstå och på att förutsäga egenskaper i material. Det rör sig både om att förfina metoderna och om att möjliggöra tillämpning till mer komplicerade material-system.</div> <div><br /></div> <a href="/sv/personal/Sidor/Elsebeth-Schröder.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> </a><a href="/sv/personal/Sidor/Elsebeth-Schröder.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om <span></span><span style="background-color:initial">Elsebeth Schröder</span></div></a><br /><div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Sonja Tidblad Lundmark" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/sonja_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" /><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Sonja Tidblad Lundmark, docent</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">, Elektroteknik</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Sonja Tidblad Lundmarks forskning handlar om att modellera och designa elektriska maskiner för tillämpningar i bland annat elfordon och vindkraftverk.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Nyttan ligger i att ta fram hållbara, kostnadseffektiva alternativ som till exempel kan bidra till att fler får råd att köra elbil, eller att elmotorns magneter och kopparmaterial kan återvinnas när elbilen skrotas.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En stor utmaning är att ta fram beräkningsmodeller som varken är alltför förenklade eller för komplicerade. Målet är att hitta modeller som är tillräckligt detaljerade för att kunna efterlikna verkliga förhållanden, samtidigt som de är hanterbara att räkna med när elmaskinmodellerna kopplas ihop med ett större system. Det gäller exempelvis om hela elbilen ska modelleras för olika körcykler och olika väderförhållanden. För att ta fram funktionella modeller behövs gott samarbete mellan kunskapsområdena. Jag har varit lyckligt lottad och ingått i bra samarbeten!</div></div> <div><br /></div> <a href="/sv/personal/Sidor/sonja-lundmark.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a></span><a href="/sv/personal/Sidor/sonja-lundmark.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om <span style="background-color:initial">Sonja Tidblad Lundmark</span></div></a><span style="background-color:initial"> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Julia Jansson, Susanne Nilsson Lindh, Anders Ryttarson Törneholm, Catharina Björk, Christian Löwhagen, Mikael Nystås, Yvonne Jonsson<br /></div> <div>​<br /></div></span>Fri, 06 Mar 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hamnbottnar-ny-resurs-för-metallatervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hamnbottnar-ny-resurs-f%C3%B6r-metallatervinning.aspxHamnbottnar kan bli ny resurs för metallåtervinning<p><b>​En nyligen publicerad studie visar att det kan finnas värdefulla metaller i sedimenten i bland annat Göteborgs hamn, och att utvinning av vissa metaller ur dessa massor skulle kunna bidra till att finansiera muddring. Att få snurr på metallutvinning ur sediment skulle även bidra till en cirkularitet som ger stora miljömässiga fördelar.</b></p>​De flesta ämnen som cirkulerar i samhället idag kommer att kunna återfinnas i sedimenten, bottenmassor från sjö- och havsbottnar, eftersom de transporteras med dagvattnet. I städer som Göteborg hamnar det mesta så småningom i sedimenten i havet. Det finns studier på potentialen av metallutvinning ur förorenad jord, men frågan om utvinning av metaller ur sediment har varit relativt outforskad tills nu.<br /><br /> – När vi analyserar sediment hittar vi metaller som man normalt sett inte bryr sig om att testa för – med tanke på att de inte är särskilt miljöskadliga, men faktum är att de faktiskt kan vara ekonomiskt intressanta, säger <a href="/sv/personal/Sidor/noanna.aspx">Anna Norén</a>, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och <a href="/sv/centrum/frist/Sidor/default.aspx">FRIST.</a>    <br /><br />Anna förutspår att det trots att många av de metaller man hittar i ett normalt sediment inte är särskilt dyrbara, skulle utvinning av dessa på sikt kunna ge att kostnaden för till exempel kostnadskrävande muddringsoperationer går ner, samtidigt som det finns miljömässiga vinster i att minska brytning av nya metaller.<br /><br /> – Jag tittar på om det finns ett ekonomiskt värde i de metaller vi hittar i sediment, och en av de metaller vi ser att det kan finnas potential för är kobolt*. Halterna är visserligen inte jättehöga, men i och med att priset på kobolt är mycket högt, det är en konfliktmineral och tillgången liten, är det ändå intressant.     <br /><br />Anna menar att metallpriserna i framtiden troligen kommer att öka samtidigt som det kommer att kosta mer att deponera massor. Lika troligt är att metoderna för att utvinna metaller blir både bättre och effektivare.     Det finns ett stort behov av att minska spridning av giftiga ämnen från förorenade sediment, samtidigt som utvecklingen av handel och sjöfart innebär att våra hamnar behöver utvecklas, både ifråga om djup och yta på land.<br /><br /> – Det innebär att det finns ett stort behov av vägledning i hur man hanterar massor på bästa sätt, i Sverige såväl som internationellt. Där hoppas jag kunna fylla en lucka med min metod som jag arbetat med.    <br /><br />I en nyligen publicerad artikel presenterar Anna resultat från sex olika svenska fallstudieplatser där olika hanteringsstrategier för massor i form av muddrade sediment genomförts. Anna har utarbetat en handledning i from av en checklista, som kan hjälpa beslutsfattare att strukturera upp olika alternativ och vad alternativen har för påverkan – positivt och negativt. Metoden ger svar på hur miljön påverkas kortsiktigt och långsiktigt och undersöker potentialen för metallåtervinning för att få med det i beslutsprocessen.<br /><br /> – På vissa platser som till exempel småbåtshamnar handlar behovet kanske mindre om muddring, och mer om förhållningssättet till förorenade sediment. Då kan det bästa vara, både ur miljömässiga och ekonomiska aspekter, att låta sedimenten/massorna ligga kvar orörda under vattenytan förklarar Anna.        <br /><br /><div>Generellt sett så finns redan kunskap om hur man utvinner metaller ur olika massor, men den stora frågan är vad som blir kvar. På forskarnas önskelista finns att enkelt kunna utvinna mer eller mindre värdefulla metaller ur de sediment som tas upp, för att sedan kunna återanvända resten som fyllnadsmaterial. Men för att kunna göra det måste man vara säker på att massorna inte läcker ut några farliga ämnen.  <br /><br /> – Här finns behov av ytterligare forskning, och behoven är särskilt stora nu när det är så enorma mängder av sediment som omhändertas, bland annat när hamnar och farleder muddras för allt större och mer djupgående fartyg. Utmaningarna är att få till en process som är effektiv, billig och skonsam mot miljön. Tuffa men inte omöjliga krav, sammanfattar Anna avslutningsvis. <br /><br />Länk till den vetenskapliga artikeln &quot;<a href="https://research.chalmers.se/publication/515504">Integrated assessment of management strategies for metal-contaminated dredged sediments – What are the best approaches for ports, marinas and waterways?</a>&quot;<br /><br />Läs mer om Annas doktorandprojekt: &quot;<a href="/sv/projekt/Sidor/Behandling-av-marina-sediment-fQrorenade-med-tennQ-nedbrytningQ.aspx">Behandling av marina sediment förorenade med tenn: nedbrytning, återvinning och stabilisering</a>&quot;<br /> </div> <div><br /></div> <div>Finansiär för projektet är Renova, Formas och Energimyndigheten genom Resource. Projektet ingår också som en del av Immerse –<em> </em>Implementing Measures for Sustainable Estuaries, an Interreg project supported by the North Sea Programme of the European Regional Development Fund of the European Union.<br /><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div>Thu, 05 Mar 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arkitektur-klattrar-i-ny-QSranking.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arkitektur-klattrar-i-ny-QSranking.aspxArkitektur klättrar i ny QS-ranking<p><b>Arkitektur på Chalmers fortsätter att klättra i den ämnesspecifika rankinglistan QS World University Rankings. I år hamnar Chalmers på plats 37 i världen.</b></p>​Årligen presenterar <span style="background-color:initial">QS dels en universell universitetsrankning samt så kallade fakultetsrankningar inom olika </span><span style="background-color:initial">ämnesområden.</span><span style="background-color:initial">I</span><span style="background-color:initial"> fjol avancerade arkitekturområdet på Chalmers från topp 51–100 till plats 46 i världen på rankinglistan QS World University Rankings. </span><span style="background-color:initial">I</span><span style="background-color:initial"> år klättrar Chalmers ytterligare nio placeringar till plats 37.</span><div> <div>– Det är väldigt roligt att vi fortsätter att stärka vår position internationellt. Framför allt beror det på våra kunniga, engagerade lärare och forskare som gör ett fantastiskt jobb, säger Fredrik Nilsson, prefekt för institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Har arbetat strategiskt</h3></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/ACE_Fredrik2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 8px" /><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">n bidragande orsak till placeringen kan vara det arbete som inleddes för ett antal år sedan på tidigare Institutionen för Arkitektur. </span></div> <div>– Vi har arbetat strategiskt och långsiktigt med att öka synligheten, stärka vår publicering och att etablera starka internationella och nationella nätverk med viktiga samarbetspartners, säger han. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers klättrar även inom områden som biologi, kemi, naturvetenskap och teknik på den nyligen publicerade rankningslistan. Med den nya placeringen befäster dock arkitekturområdet ytterligare sin position som Chalmers högst rankade ämne på QS-listan.</div> <div>– Även om man ska ta sådana här listor med en nypa salt så betyder det förstås mycket för oss. Arkitekturämnet har många gånger svårt att hävda sig gentemot de mer traditionellt etablerade disciplinerna, inte minst på ett tekniskt naturvetenskapligt universitet, men detta är ett kvitto på att vi är internationellt starka inom vårt fält. Det stärker vårt självförtroende och ger en tydlig signal att vi är på rätt väg. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Stark potential att ta vidare</h3></div> <div>Nu fortsätter arbetet med att synliggöra det som görs i ämnesområdet inom både forskning och utbildning. Samtidigt som man bygger vidare på de starka samarbetena med praktik och omvärld kommer man jobba ännu mer med att stärka fältets metodologiska och teoretiska ramverk.</div> <div>– Arkitektur är centralt i att bygga det framtida hållbara samhället, och här har Chalmers och Sverige en stark tradition och potential att ta vidare, säger han.</div> <div>​<br /></div> <div>Utmaningen kvarstår också i att arbeta mer aktivt med finansieringsfrågorna eftersom arkitektur och stadsbyggnad som forsknings- och ämnesområde ofta har svårt med finansieringen och att stå sig i konkurrensen med mer etablerade områden. </div> <div>– Samtidigt är det just detta ämnesområde som kan hantera komplexiteten i vårt samhällsbyggande och koppla ihop många andra områden, vilket är något som behövs för att få rätt kunskap att lösa våra hållbarhetsutmaningar, säger Fredrik Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><div>Text: Vedrana Sivac</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Läs mer<br /></span><a href="/sv/institutioner/ace/Sidor/default.aspx" target="_blank" style="font-family:inherit"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers​</a><br /><a href="https://www.topuniversities.com/university-rankings/university-subject-rankings" target="_blank" style="font-family:inherit"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />QS World University Rankings​​</a></div></div></div>Wed, 04 Mar 2020 10:00:00 +0100