Kollage: Karin Karlfeldt Fedje med zink-råvara från återvinning samt skiss över återvinningsprocessen.

Karin Karlfeldt Fedje med zinkråvara från återvinning, samt skiss av återvinningsprocessen. Foto & skiss: Renova

Världsunik metod för metallåtervinning tas i bruk

​Hennes forskning ligger bakom en världsunik metod för att återvinna zink ur flygaska, en process som ger många och stora miljövinster, inte minst i form av minskad mängd avfall och minskad förbrukning av naturresurser. Nu bygger Renova som första aktör i världen en anläggning där tekniken appliceras i full skala.
​Karin Karlfedlt Fedje, docent i miljö- och materialteknik vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik delar sin tid mellan Chalmers och Renova. Hon har forskat om metallåtervinning, bland annat ur aska, under många år och disputerade inom ämnet 2010. Denna forskning har lett fram till att Renovas anläggning för så kallad ”asktvätt med zinkåtervinning” ska byggas vid avfallskraftvärmeverket i Sävenäs och beräknas spara mångmiljonbelopp åt det kommunägda bolaget.

 – Möjligheten att dela sin tid som jag gör har varit bidragande till resultaten, då vi har kunnat göra många försök genom att ha tillgång till labb, vetenskaplig litteratur samt inte minst alla duktiga kollegor med möjlighet till kunskapsutbyte. Samarbete mellan industri och akademi kan vara utmanande, men framförallt mycket givande som i detta fall, säger Karin Karlfeldt Fedje.

Hon har initierat och lett projektet från labbstudier till pilotstudien i samarbete med bland andra Sven Andersson, adjungerad professor på institutionen för kemi och kemiteknik, och flera externa aktörer, som B&W Völund som ska bygga tekniken. Metoden bygger på att flygaska, det vill säga askan som följer med rökgasen från förbränningen, tvättas med syra som också avskilts ur rökgasen. Tvättvätskan fångar upp zink som därefter filtreras ut, tvättas och blir ny zinkråvara. Resultat från en tidigare pilotstudie visar att cirka 70 procent av zinken i flygaskan kan återvinnas och säljas till metallindustrin.    

 – Metoden vi tagit fram har många fördelar och vinsterna för miljön är stora; mändgen miljöfarliga ämnen som kommer ut i miljön minskar, mängden avfall att deponera minskar, och vi minskar även omfattningen av brytning av ny zink, berättar Karin Karlfeldt Fedje.

I dag blandas flygaskan ihop med slammet från vattenreningen till en restprodukt som deponeras. Enligt en ny lagstiftning 2018 klassas den som farligt avfall, varför den måste transporteras till extern och dyrare hantering. Den tvättade flygaskan innehåller lägre halter av bland annat klorider och tungmetaller och kan återföras till förbränningen. Giftiga dioxiner som bildas under förbränningsprocessen och binds till askpartiklarna kan inte tvättas bort av syran, men bryts däremot ner om askan återförs. Enkelt uttryckt kan alltså värdefulla metaller återvinnas samtidigt som askresterna blir renare.

 – Vi ser faktiskt inga nackdelar alls, säger Karin Karlfeldt Fedje. Pilotstudien visar att tekniken fungerar, det finns en ekonomisk potential och stora miljömässiga vinster. Vi behöver heller inte köpa in några nya kemikalier, fortsätter Karin. Vi har redan allt vi behöver eftersom syran också är en restprodukt.   

Renovas anläggning ska börja projekteras under 2019 och beräknas kunna tas i drift under 2021.


Visa ▼

Samarbete bakom resultat

Satsningen på fullskaleanläggningen bygger på labbstudier och en pilotstudie utförd vid Chalmers och Renova i samarbete med Babcock & Wilcox Vølund AB (tidigare Götaverken Miljö AB), Högskolan i Borås och Linköpings universitet. Finansiärer har varit Waste Refinery och Energiforsk.
Källa: Renova

Publicerad: må 13 maj 2019. Ändrad: ti 14 maj 2019