Människor på Lindholmskajen med södra älvstranden i bakgrunden
​Lindholmskajen i centrala Göteborg. Foto: Johan Bodell

Negativa effekter av förtätning förbises i stadsplanering

​År 2050 kommer 68 procent av världens befolkning att bo i städer, och därmed blir det än viktigare att våra städer är hållbara och motståndskraftiga. Förtätning är en allmänt accepterad strategi inom stadsplanering – men en nyligen utförd genomgång av översiktsplaner och forskning på området visar goda skäl att varken bortse från dess negativa effekter eller behovet av nya forskningsfrågor.
En rådande uppfattning i svensk stadsplanering såväl som internationell, är att förtätning är en naturlig del av utvecklingen av hållbara städer. Denna konsensus fick Meta Berghauser Pont, docent vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, med forskarkollegor, att ifrågasätta och undersöka strategin.  

  – Det råder en obalans mellan vetenskapliga slutsatser och de argument som används av planerare. Vi har systematiskt undersökt både forskningsresultat och argument och drar slutsatsen att det finns goda skäl att vara mer kritisk till enkla lösningar i form av förtätning, och istället söka evidens och kunskap om både fördelar och nackdelar.   
 
Forskarna har gjort en systematisk översikt av översiktsplaner från 59 svenska kommuner och studerat i vilken utsträckning ett motiv för förtätning nämns, positivt eller negativt, och till vilket område motivet kopplar. För att relatera detta till vad vetenskapen säger har forskarna studerat vetenskapliga artiklar om förtätning och återigen noterat till vilka forskningsområden studierna kopplar – och om korrelationen till förtätning var positiv eller negativ. Resultaten presenteras under Beyond2020 den 2 november.
 

Kunskapsluckor bakom övertro på förtätning   

 Genomgången av översiktsplaner tyder alltså på att planerarna anser att förtätning mestadels har positiva effekter i förhållande till hållbar stadsutveckling, och att det dessutom finns en diskrepans ifråga om vad befintlig forskning faktiskt visar.
  
  – De mest intressanta resultaten från genomgången av planer är att de flesta argumenten är positiva och väldigt för förtätning. En av få aspekter som verkligen erkänns som problem är vattenhantering. När sociala effekter nämns är det på ett positivt sätt, som bättre social sammanhållning som i sin tur bidrar till integration. I de vetenskapliga artiklarna visar sig dock den sociala aspekten av effekterna av förtätning vara mer negativ.
 
Meta förklarar att genomgången av forskning vidare har visat på att många negativa hälsoeffekter framkommer, som stress och hälsoproblem relaterade till luftföroreningar.  

  – En tydlig felmatchning mellan vetenskapliga slutsatser och vad planerare använder som argument, en stor kunskapslucka, kommenterar Meta Berghauser Pont.  
 

Utveckling av hållbara städer kräver komplexa lösningar   

 Forskarna har funnit att många av förtätningens negativa sidor har att göra med mjuka värden som sociala frågor eller hälsa, medan de positiva sidorna av förtätning är ekonomi- eller transportrelaterade. Att erkänna och hantera både de negativa och positiva sidorna i designprocessen skulle innebära att designuppgiften blir mer komplex.   
 
  – Tendensen, även historiskt, är att ta ett problem och försöka lösa det. För hundra år sedan när städerna var överbefolkade, försökte vi bygga rymliga, gröna städer där tillgång till dagsljus i bostäderna värderades högt. Vad som förbisågs på den tiden var att det goda boendet inte är nog – vi behöver också goda städer.    
 
För det sistnämnda är förståelsen för människors rörelsemönster avgörande, där väl förbundna platser skapar andra urbana kvaliteter än mindre förbundna platser förklarar Meta. Hon fortsätter:   
 
  – Det var inte ens en fråga på den tiden, vilket resulterat i den rumsliga segregering vi ser idag i många miljonprogramsområden. Jag tror att vi gör om misstaget i och med förtätning – vi förenklar uppsättningen problem och fokuserar på några aspekter utan att kännas vid hela spektrumet, som att skapa områden som både är täta och gröna.   
 

Anpassning och motståndskraft vägen framåt   

 Meta Berghauser Pont anser att både planerare och forskare behöver förändra sitt tankesätt.    
 
  – I stället för att vilja ha en stad som löser dagens problem borde vi sträva efter en stad som står emot kommande förändringar och problem.    
 
Forskning har enligt Meta visat att städer bör vara anpassningsbara och tillåta mångfald och förändringar – vilket är ett betydligt svårare koncept att arbeta med. Svårare, men inte omöjligt. Hon fortsätter genom att exemplifiera hur denna komplexa uppgift kan angripas.    
 
  – Några saker kan göras; till att börja med måste planerarna erkänna även de negativa sidorna av till exempel förtätning. Det öppnar upp för nya mer komplexa utmaningar som ofta kräver mer innovativa lösningar, andra byggnadstyper samt urbana gestaltningar som vi ännu inte känner till.   
 
Meta Berghauser Pont och hennes forskargrupp arbetar utifrån idén om “social ecological urbanism”, vilken försöker omfamna ett nytt sätt att se på städer, som ett alternativ till populära strategier som ”smart tillväxt” och förtätning.   
 

Obalans i vilka ämnen som täcks in av forskning   

 Forskarna har också identifierat en obalans i vilka områden som forskning om förtätning fokuserat på. Otaliga transportrelaterade forskningsstudier utförs och de visar ofta positiva samband, till exempel mindre biltrafik eftersom invånare kan promenera eller använda kollektivtrafik. Meta Berghauser Pont säger att diskussionen om klimatförändringar med rätta lagt tonvikten på att minska utsläppen av växthusgaser. Då transporter är stora utsläppskällor har transportrelaterad forskning också fått mycket anslag, och följaktligen publiceras mycket forskning inom området.     
 
  – Vi har kommit till den punkt där vi förstår mekanismen, och ser att studier kopplade till ekologi, social påverkan och hälsa är betydligt mindre utforskade och också visar delvis negativa korrelationer med högre densitet, förklarar hon.     
 
Meta Berghauser Pont avslutar:    
 
  – Vi måste visa forskarsamhället att vi har en enorm obalans i de ämnen vi adresserar. Det är ett allvarligt problem som enskilda forskare, men i synnerhet finansiärer bör fundera på. Vi behöver mer forskning i olika riktningar, istället för att upprepa samma sak igen och igen och igen. 
 

Bakgrund: 

Meta Berghauser Pont är docent i stadsplanering vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. Hon kommer, tillsammans med Per Haupt, att presentera resultaten från:
A systematic review of motives for densification in Swedish planning practice”, och
A systematic review of the scientifically demonstrated effects of densification” den 2 november inom den första dagen av den digitala samhällbyggnadskonferensen Beyond2020.  

Läs allt om konferensen här: https://beyond2020.se/
Program: Länk till detaljerat program med alla talare

Text: Catharina Björk

Publicerad: on 28 okt 2020.