Friluftsområdet Vallarna på gamla BT Kemi-området. Foto: Svalövs Kommun
​Friluftsområdet Vallarna i Teckomatorp Foto: Svalövs kommun​

Giftig industrimark blir grön park

Från kraftigt förorenad industrimark till ett välbesökt friluftsområde, en utveckling som norra delen av BT Kemi-området i skånska Teckomatorp redan genomgått. Nu står den återstående södra delen av området på tur för att saneras efter ett forskningsprojekt som letts av Chalmers och bedrivits i samarbete med Svalövs kommun.

För många är den lilla orten Teckomatorp i västra Skåne starkt förknippad med BT Kemi och särskilt de föroreningar som produktionen av växtgift orsakat– vilket man från kommunens sida velat få bukt med. Men att sanera förorenade områden innebär ofta svåra avvägningar för att hitta hållbara lösningar som minimerar risker för både människa och miljö till rimlig kostnad.

I ett forskningsprojekt lett av forskare från Chalmers har analysverktyget SCORE* testats genom fallstudier, där BT Kemi Södra området utgjort en del. Med hjälp av verktyget kan man väga in såväl miljömässiga som sociala och ekonomiska aspekter när olika saneringsalternativ utvärderas. Den kommande saneringen av området kan sammantaget förväntas bidra till en hållbar utveckling - det indikerar den forskningsstudie som genomförts i samarbete med Svalövs kommun och gett utdelning för båda parterna.

– För oss forskare gav BT Kemi Södra området möjlighet att använda SCORE för att jämföra hållbarheten i två principiellt olika sätt att sanera: urgrävning** eller inneslutning***, säger Lars Rosén, professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.

– För BT Kemi Södra området stod Svalövs kommun inför ett beslut om val av saneringsalternativ. Därför var det bra för oss att få ett fördjupat underlag genom SCORE-analysen, säger David Bohgard, projektledare vid Svalövs kommun.

När samtliga tre aspekter av hållbarhet vägs samman tyder SCORE-analysen på att urgrävning är det mest hållbara alternativet, vilket också är det saneringsalternativ som Svalövs kommun har valt att gå vidare med. Analysen visade på att en inneslutning av det förorenade materialet var mer hållbar än en urgrävning, ur miljömässig synpunkt. Ur social och ekonomisk synpunkt är dock en urgrävning mer hållbar, bland annat genom det stora värde som ligger i att föroreningarna tas bort från området.

Saneringen kan bidra till att den stämpel på Teckomatorp som kopplingen till föroreningarna inneburit genom åren äntligen kan förpassas till historien. För invånarna i området kommer saneringen och ovandlingen av området märkas genom en bättre närmiljö, vilket för med sig en ökad attraktivitet för kommunen som sådan. Saneringen beräknas påbörjas under 2019.


* SCORE står för Sustainable Choice Of REmediation och har utvecklats vid Chalmers tekniska högskola i samarbete med Anthesis Enveco AB, NCC AB och Statens geotekniska institut.
**En urgrävning innebär att föroreningarna grävs upp och transporteras bort, antingen till en deponi (avfallsupplag) eller till en behandlingsanläggning. Groparna fylls sedan med rent material (t.ex. jord och grus). Förutom dessa grävarbeten leder en urgrävning till många transporter från och till området.

***En inneslutning innebär att man bygger en tät låda (väggar runtom och ett tätt skikt ovanför) omkring föroreningarna för att se till att de inte sprids. Sedan täcks inneslutningen med rent material. På så sätt behöver man inte gräva lika mycket som vid en urgrävning, och det är mindre material som forslas från och till området. Transporterna blir alltså färre, men man behöver däremot kontrollera att inneslutningen fungerar i framtiden.

 

Läs forskningsrapporten här: http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/247851/local_247851.pdf

 

Kontaktperson Chalmers:
Lars Rosén,
lars.rosen@chalmers.se, telefon 031-772 20 61, 073-412 25 79

Lars Rosén är föreståndare för FRIST kompetenscentrum


Kontaktperson Svalövs kommun:
David Bohgard,
david.bohgard@svalov.se, telefon 0418-47 53 91, 0709-47 53 91


Sidansvarig Publicerad: ti 03 jul 2018.