Deras forskning bidrar till hållbar krisberedskap

​Ett verktyg som möjliggör hållbar planering av underhåll och renoveringsåtgärder i flerbostadshus samt en modell för "Demand Response" och skattning av kapacitet för energilagring i livsmedelsbutiker – det är innovationer som bidrar med hållbarhet och resiliens för Sveriges försörjning och placerar forskare från ACE på IVA:s 100-lista 2021.

SINOM: A platform for strategic maintenance and renovation planning of housing portfolios

Forskarna Claudio Nägeli och Abolfazl ”Amir” Farahani har utarbetat ett verktyg som ska möjliggöra för fastighetsägare att göra långsiktiga och ekonomiskt hållbara planer för underhåll och renovering av fastighetsbeståndet. Verktygets optimeringsalgoritm gör det enkelt för användaren att skapa fleråriga planer för underhåll och renovering, prognostisera energibehov och beräkna utsläppsnivåer, samt ha koll på byggnadskomponenter och teknisk livslängd. Verktyget Sinom välkomnas inte bara av fastighetsägarna – utan deras unika koncept nu har nu tagit dem in på IVA:s 100-lista 2021: "Från kunskap till hållbar krisberedskap".   
   – Det vi strävar efter som forskare är naturligtvis att det vi gör ska komma till användning och skapa nytta både för människor och för miljön, och därför känns det väldigt positivt att vår forskning uppmärksammas på detta sätt, säger Claudio Nägeli.   
 
Det svenska fastighetsbeståndet för flerbostadshus är till stor del åldrat och i behov av omfattande renovering och förbättringsåtgärder, både för att uppnå dagens krav och byggnormer och mål för energiförbrukning. Fastighetsägarna finner sig inte sällan fångade mellan budgetmässiga begränsningar och pockande renoveringsbehov som förvärras i och med att förbättringar inte utförs i tid. Här kommer Claudio Nägelis och Abolfazl Farahanis verktyg in. Sinom syftar på uttrycket ”i sinom tid”, vilket både fångar kortsiktiga behov men också det långsiktiga och proaktiva angreppssätt som forskarna tänker sig att verktyget ska bidra med till dess användare, genom att på ett tydligt sätt visualisera och räkna med framtida behov och mål-värden.   
 
   – För fastighetsägarna blir vinsten med att använda Sinom en hjälp att arbeta proaktivt och att göra rätt sak i rätt tid, i takt med budgetmässiga förutsättningar. För de boende kan effekten bli att de faktiskt får sina nödvändiga förbättringar, utan allt för stor inverkan på hyressättningen, menar Claudio Nägeli.      

Om Sinom och forskarna bakom verktyget

Claudio Nägeli är postdoc vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, avdelningen för byggnadsteknologi och disputerade i December 2019 med:
Bottom-Up Modeling of Building Stock Dynamics - Investigating the Effect of Policy and Decisions on the Distribution of Energy and Climate Impacts in Building Stocks over Time
.  
Abolfazl Farahani är genom Lars Erik Lundberg scholarship postdoc vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, avdelningen för installationsteknik, och disputerade i juni 2019 med:A systematic approach to strategic maintenance and renovation planning in multifamily buildings.
Delar av hans forskning beskrivs också här: Stegvis planering blir modellen för allmännyttan

Samarbetet inleddes i slutet av doktorandtiden efter att de insett att deras forskningsområden hade många gemensamma nämnare. Med i Sinom-projektet finns även Jan-Olof Dalenbäck, professor i installationsteknik vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Arbetet bedrivs i samverkan med representanter från fastighets- och bostadsbolag som Stena Fastigheter, Familjebostäder och Bostadsbolaget. Projektet finansieras av Energimyndigheten genom E2B2, och forskarna är nu i slutfasen med att färdigställa prototypen av verktyget.  

Kylskåp för att balansera elnätet

Med på IVA:s 100-lista är också Tommie Månsson, doktor från institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, med sitt koncept för att använda livsmedelsbutikers kylskåp för att balansera elnätet. Tommie Månsson disputerade 2020 med Supermarket refrigeration systems for demand response in smart grids, och han beskriver sin innovation så här:

"Våra livsmedelsbutiker utgör en viktig och outnyttjad resurs för energiomställningen mot hållbar el-produktion – de erbjuder flexibilitet genom möjligheten att lagra energi i sina kylsystem. När solen skiner och vinden blåser genereras hållbar el, men tyvärr kan vi inte styra produktionen efter behovet, utan det måste istället till ett skifte där el-konsumenter anpassar sig efter tillgängligheten på energi. För detta ändamål har vi utvecklat koncept där livsmedelsbutikernas kylsystem bistår elnätet med sin flexibilitet och på så vis bidrar till minskad klimatpåverkan från el-produktionen."

Läs mer om Tommies forskningsprojekt här: Livsmedelsbutiker blir batterier i smart elnät


Sidansvarig Publicerad: ti 11 maj 2021.