Minna Karstunen

Minna Karstunen 
Minna Karstunen är professor vid Avdelningen för geologi och geoteknik och leder forskargruppen Geoteknik.
 
Kärnan i den forskning som gruppen Geoteknik bedriver är ”konstitutiv modellering av geomaterial”, vilket innebär modellering av hur komplexa material reagerar vid slumpmässig påfrestning. Forskningsgruppen utför experimentella försök, utvecklar egna modeller, omsätter dessa modeller till numeriska koder och tillämpar dem på verkliga problem.
 
-    Ibland kan vi till och med validera våra modeller genom mätningar ute på fältet, så vi täcker i princip hela spektrat från testning till tillämpning. När det gäller experimenten utvecklar vi vår egen utrustning, så även om vi utför en del konventionell jordprovning arbetar vi i huvudsak med ickestandardiserad testning för att sondera markresponsen grundligt.
 
Minna och hennes grupp fokuserar på forskning om mjuka känsliga leror, ett relativt nischat område. Det finns gott om lösa leror i Göteborgsområdet, men även i övriga Skandinavien utgör lösa leror en naturfara på många platser. Den internationella forskningen inom området är inte särskilt utbredd och Minnas grupp är ledande internationellt vad gäller modellering och testning av lösa jordar. Forskningsgruppen har starka band till andra europeiska universitet. Tack vare Minna Karstunens och Jelke Dijkstras forskningsprestationer inbjöds Chalmers 2014 att vara med i ALERT Geomaterials, en europeisk sammanslutning av universitet som arbetar med modellering och testning av geomaterial. I december valdes Minna även in som arbetande ledamot i KVVS.
 
-    Allt som byggs måste vila på sten och jordarter, oavsett om vi befinner oss på jorden, månen eller på Mars. Eftersom det inte rör sig om tillverkade material, utan naturmaterial skapade av geologiska processer, är det en verklig utmaning att beskriva dem i detalj och att förstå hur materialen beter sig. 
 
Minna Karstunen bidrar även med sina expertkunskaper som sakkunnig inom geoteknik i Expertrådet för Västlänken: ett projekt som kommer att medföra de största och djupaste grävarbeten som någonsin har utförts i Göteborg. Ett projekt som passar forskningsområdet perfekt med andra ord. De jordmodeller som forskningsgruppen har tagit fram för deformationsanalys är mycket väl lämpade för de kommande utmaningarna.
 
Koppling mellan forskning och utbildning
När det gäller sambandet mellan forskning och undervisning är det naturligt att geoteknikkurserna på civilingenjörsprogrammet är startkt inriktade på modellering av lös jord och jordförbättring. De verkliga miljöer som regionen har att erbjuda för fältstudier har en hel del mer att erbjuda än skolboksexemplen som vanligtvis används på civilingenjörskurserna.
-    Avhandlingar inom ramarna för civilingenjörsprogrammet innebär att studenterna för det mesta använder programvara som är standard inom branschen, men däremot har de då möjlighet att använda de avancerade jordmodeller som vi har utvecklat. De har därigenom möjlighet att utföra banbrytande arbeten genom att de får använda verktyg som ännu inte är tillgängliga för branschen i gemen. En bonus som är direkt kopplad till våra forskningsresultat!

Det gånga året och framtiden

När det gäller 2015 års resultat är publiceringen av den nya CREEP-modellen en av höjdpunkterna.

-       Att vi kommit i mål med den nya CREEP-modellen är något som gör mig väldigt stolt. För att göra den så användbar som möjligt har ett speciellt användarvänligt verktyg för modellsimuleringar utvecklats av Jean-Philippe Gras, vår postdoktorala forskare och Marie Curie-stipendiat. Både modellen och verktyget kommer att göras tillgängligt för både den akademiska världen och näringslivet. Ett kommersiellt programvaruföretag ska hantera användarsupporten, så att alla verkligen kan ha nytta av det. Detta är en verklig prestation när det gäller att göra våra forskningsresultat praktiskt användbara. På den vetenskapliga sidan var testningen av lös lera i MAX III-labbet i Lund en verklig höjdpunkt, och ingick i Jelke Dijkstras VR-projekt. Projektet gör att vi för första gången kan förstå hur materialen beter sig på mikronivå, vilket i slutändan leder fram till ännu smartare modeller än de vi hittills har utvecklat.

Publicerad: må 22 feb 2016. Ändrad: to 08 feb 2018