Angela Sasic Kalagasidis

Biträdande professor i byggnadsfysik, leder forskargruppen Byggnadsfysikalisk modellering. Viceprefekt för grundutbildningen
 

Forskningen inom området byggnadsfysik syftar till att få förståelse för grundläggande fysikaliska processer kopplade till transport av värme, fukt och luft, och energiförbrukning för att hålla material varma, kalla eller torra. Dessa samband är viktiga att förstå då de påverkar materialprestanda och energiförbrukning i våra miljöer.

 

     - Vi utvecklar verktyg utifrån befintliga problem och behov. När vi är färdiga med våra detaljerade modeller får vi en ny förståelse som hjälper oss att förenkla och ta fram verktyg som lämpar sig för dagligt ingenjörsarbete. Med varje forskningsprojekt breddar vi därmed också vår kunskap och får förmågan att förenkla, förklarar Angela.

Ungt forskningsområde

Som ett forskningsområde är byggnadsfysik relativt ungt, jämfört med exempelvis byggnadsmaterial och geoteknik. Angelas grupp jobbar förutom med förståelse för processerna också med att modellera dem och ta fram verktyg som kan hjälpa forskare och ingenjörer att hantera dessa processer på rätt sätt genom olika tillämpningar.

     - Min forskargrupp har varit framgångsrik de senaste åren och tagit fram beräkningsverktyg och modeller som används av andra forskare och även i näringslivet – vilket innebär att vi har förstått och lyckats lösa en del problem.

Forskningsområdet byggnadsfysik har utvecklats i länder och regioner med ett klimat liknande det  svenska, och är därmed inte särskilt stort. Det sammantaget med gruppens fina resultat ger att forskargruppen är ledande inom sitt område nationellt och internationellt, med övrig nationell forskning som kompletterar verksamheten vid Chalmers på ett bra sätt.

Det gånga året och framtiden
Under 2015 har en positiv utveckling inom forskargruppen skett, med breddade tillämpningsområden av den byggnadsfysikaliska kunskapen, som till exempel mynnat ut i ett nytt doktorandprojekt inom energi och ett projekt inom innemiljö i skolor. Nytt under året har varit att forskningen tagit ett steg i en ny riktning -  mot dagvattenhantering i städer.

     - Vi ska försöka se potential i befintliga byggnader och hjälpa till att förebygga översvämningar, ett sätt kan vara genom att konstruera gröna tak och framför allt att ta fram nya modeller för att kunna göra bedömningar. Detta kommer att kräva samarbete med andra forskargrupper inom Chalmers som har sådan expertis.

Koppling mellan forskning och utbildning

Implementering  av forskning I utbildningen går relativt snabbt från färdigt projekt. En konkret tillämpning kan vara att ta fram förenklade verktyg för att bygga övningsexempel för studenterna. 

     - Vi hade ett projekt om riskbedömning vid renovering av byggnader som var färdigt 2013, och den kunskapen tillämpade jag nu i en kurs på masternivå 2014-2015. Studenterna får ta del av det  senaste inom utvecklingen på forskningsfronten och tillämpar sedan detta i sina yrke. De använder modellerna vi tillhandahåller och bär vidare att ”dessa har vi fått från Chalmers”. 

Projektet Omstart som initierades för att reformera samhällsbyggnadsutbildningarna är nu i tillämpningsfas, och Angela kommenterar: 

     - Jag upplever att omstart möjliggör en ny sorts pedagogik med undervisning som är effektivare sett till resursanvändning och med tanke på inlärning. Genom den nya utformningen av programmen ska studenterna få en helhetsbild som är komplex och tvärdisciplinär. Till exempel genom att varva matematik med matematiska verktyg för att planera en stad. De grundläggande kurserna går då parallellt, så man försöker koppla och hitta gemensamma nämnare genom att visa tillämpningar på ett tydligare sätt än tidigare.

 

Publicerad: må 22 feb 2016. Ändrad: må 11 apr 2016