Nyheter: Arkitektur, Bygg- och miljöteknik, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 22 Mar 2019 09:44:51 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Riskanalys-sakrar-vattenforsorjning-i-Gaborone.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Riskanalys-sakrar-vattenforsorjning-i-Gaborone.aspxRiskanalys säkrar vatten i Gaborone och Göteborg<p><b>​Tänk dig att du vrider på kranen hemma – och så kommer inget vatten! Som konsument förväntar man sig att det ska fungera, men att förse ett samhälle med bra dricksvatten är komplicerat, oavsett om du är i Sverige eller Botswana. Världsvattendagen som infaller idag 22 mars, syftar till att uppmärksamma alla människors rätt till vatten. Något som forskningen på Chalmers bidrar till att stärka.</b></p><div>​I februari 2017 drabbade stormen Dineo södra Afrika. Den tropiska cyklonen gjorde Botswanas president så glad att han införde en ny tacksägelsedag. Det kraftiga regnandet fyllde nämligen landets dammar för första gången på 16 år. I huvudstaden Gaborones damm, där vattennivån steg från mindre än två procent till hundra procent av den totala kapaciteten, kunde till och med segelklubben återuppta sin verksamhet. I Gaborone är tillgången till vatten ett ständigt samtalsämne, i Göteborg är det kanske inget folk tänker på lika ofta. Men för båda städerna har forskare från DRICKS skapat datormodeller över vattenförsörjningen, för att genom simuleringar visa hur de kan bli säkrare. </div> <br /><div>– Förutsättningarna och själva modellerna är förstås väldigt olika, men den grundläggande metodiken som vi använt oss av är den samma, säger, Andreas Lindhe DRICKS kompetenscentrum, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. </div> <br /><div><h5 class="chalmersElement-H5">Olika förutsättningar men samma behov</h5> <div>Båda modellerna bygger på att forskarna först gjort en beskrivning av hur systemet fungerar. För Botswana handlade det om att ta reda på hur mycket vatten det fanns att tillgå, vilken kapacitet vattenverk och ledningsnät hade samt vilket behov som fanns i de olika städerna och samhällena, och hur tillgången och efterfrågan på vatten förändras över tid.  </div></div> <br /><div>– Eftersom stora ytvattendammar är viktiga för råvattenförsörjningen i Botswana, så är kraftig avdunstning i kombination med uteblivna regnperioder ett stort problem som blir allt värre. Man riskerar att stå helt utan vatten. Här tittade vi mycket på förluster, var och när vatten försvann, och var och när det istället fanns gott om det. </div> <br /><div>Målet var att undersöka hur vattenförsörjningen skulle kunna bli säkrare med hjälp av konstgjord grundvattenbildning, som går ut på att man för ner och lagrar ytvatten i grundvattenmagasin när man har gott om det. I datormodellen jämförde forskarna olika scenarier, och fick fram ett antal rangordnade alternativ för hur systemet skulle kunna designas för att minska sårbarheten under torrperioder.</div> <br /><div>– När vi gör leveranssäkerhetsmodeller här i Sverige handlar det ofta om att ta reda på hur systemen klarar olika typer av händelser eller olyckor, som att en tankbil välter och släpper ut något, ett kraftigt regn översvämmar ett avlopp, en pump går sönder eller en läcka uppstår. Hur sannolikt det är att sådant händer, och vilka följder det i så fall får, säger Andreas Lindhe.</div> <br /><div><h5 class="chalmersElement-H5">Modell ska ge beslutsfattare stöd</h5></div> <div>Sedan testar forskarna vilka lösningar som skulle göra systemet mer robust. Det kan handla om att ha en extra vattentäkt i reserv, införa ett nytt reningssteg i vattenverket eller förbättra pumpkapaciteten. Sedan måste nyttan vägas i förhållande till priset och vilka risker man kan acceptera. </div> <br /><div>– Målet är att skapa ett användbart stöd för dem som ska fatta beslut kopplat till vattenförsörjningen. Ibland är det så att de personer som jobbar med vattensystemen vet ganska väl vad som behöver göras, medan politiker och andra beslutsfattare behöver beslutsstödet för att kunna avgöra varför en viss lösning är mer motiverad än en annan. Vad gäller arbetet i Gaborone lämnades modellen och våra resultat över till DWA, Botswana Department of Water Affairs, för att tjäna som deras beslutsstöd.</div> <br /><div>I Göteborg har man målet att den genomsnittliga brukaren inte ska vara utan vatten mer än tio dygn under loppet av ett århundrade. När forskarna 2009 gjorde en riskbedömning av stadens dricksvattenförsörjning, var de största riskerna kopplade till råvattenförsörjningen. Det ledde till att man bland annat ökade kapaciteten i vattenverket.</div> <br /><div>– Vi håller precis på att avsluta en uppdatering av Göteborgs-modellen med syfte att utvärdera vilka effekter de genomförda åtgärderna fått men också föra att ta hänsyn till den nya kunskap man fått om systemet och de förutsättningar som förändrats. Att uppdatera tidigare genomförda analyser är viktigt för att uppnå en effektiv och proaktiv riskhantering, säger Andreas Lindhe, som tror att behovet av kvalificerade riskbedömnings- och besluts-stödsmetoder kommer att öka i framtiden. </div> <br /><div><h5 class="chalmersElement-H5">Vattenförsörjning en fråga som blir allt viktigare</h5></div> <div>Sedan han påbörjade sin forskarutbildning 2005 tycker han att synen på vattenförsörjning har breddats från att mest vara en angelägenhet för vattenproducenterna, till att bli en allt viktigare fråga i den övergripande samhällsplaneringen. I Sverige har rapporter om låga grundvattennivåer, tillsammans med uppmärksammade fall av parasiter och virus i kommunalt dricksvatten, visat att det kanske inte är helt självklart med rent vatten när man vrider på kranen, ens i länder med relativt god tillgång till råvatten.</div> <br />– Jag tycker att det är väldigt spännande med risker och hur man bemöter dem, och drivs av att arbeta med intressanta och viktiga projekt. Inom vattenområdet blir det bara mer och mer av den varan!<br /><br /><div><a href="/sv/personal/Sidor/andreas-lindhe.aspx">Andreas Lindhe</a> är docent och forskare vid avdelningen för vatten miljö teknik och <a href="/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx">DRICKS</a>, institutionen för <a href="/sv/institutioner/ace/Sidor/default.aspx">arkitektur och samhällsbyggnad</a>.<br /></div> <div>Läs mer om FN:s initiativ Världsvattendagen, <a href="https://www.worldwaterday.org/theme/">World Water Day.</a><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/501182">Läs mer om arbetet med modellen i Göteborg</a><br /></div> <div><a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/208836/local_208836.pdf">Läs mer om arbetet och projektet i Gaborone</a><br /></div>Fri, 22 Mar 2019 09:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Vill-fornya-dagsljusreglerna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Vill-fornya-dagsljusreglerna.aspxVill förnya dagsljusreglerna för tätare städer<p><b>​Att tillgång till dagsljus är viktig för människors välbefinnande är ett odiskutabelt faktum. Men hur det ska regleras och vad samhällsbyggnadssektorns ansvar består i är betydligt svårare frågor. Boverket ser just nu över det som många anser vara ett föråldrat regelverk, och förhoppningarna på en förändring är stora – inte minst i ljuset av en rapport om modernisering av dagsljusregler som utkom i slutet av 2018.</b></p><div>​ Trots att byggbranschen länge gått på högvarv är nybyggnadstakten i Sverige idag inte tillräcklig i relation till bostadsbehovet. Att nuvarande regelverk för medför utmaningar vid förtätning av städernas centrala delar anses vara en faktor som spär på problematiken. <br /> </div> <div><br />– Dagsljusreglerna är idag ett av de största hindren för förtätning av städerna. Med den situation vi står inför är det inte möjligt att hålla kvar vid reglerna på det sätt de är utformade, säger Magnus Österbring, industridoktorand vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad och anställd vid NCC.<br /><br /></div> <div>Han har under några år deltagit i projekt som undersökt hur regelverket för dagsljus i byggnader skulle kunna moderniseras. Tanken på att undersöka just detta föddes redan 2014 som en reaktion på att Boverket lyft in en strängare kravställning gällande dagsljus i BBR – Boverkets byggregler.<br /><br /></div> <div>– Ett av problemen med kravställningen som infördes då är att dagsljuskravet omfattar alla vistelserum i en bostad, som sovrum, vardagsrum och kök. Det räcker alltså med att ett enda rum i en lägenhet inte klarar kravet för dagsljus för att byggnaden ska få underkänt – och det finns generellt sett alltid något rum som är lite mörkare, förklarar Magnus Österbring.  </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Ett nytt sätt att hantera dagsljus  </h5> <div>Det nya förslaget som Magnus och projektkollegorna arbetat fram går ut på att man istället tittar på vistelserummens medianvärde för dagsljus. Det skulle innebära att en bostad till exempel kan ha ett lite mörkare sovrum men i gengäld ett ljusare vardagsrum. Totalt sett ska det dock fortfarande vara samma mängd ljus i lägenheten – för tillgång till dagsljus är en viktig faktor för människors välbefinnande. <br /> <br /></div> <div>– Den del i Boverkets byggregler som relaterar till hälsoaspekter definierar det som att det innebär en väsentlig olägenhet för människors hälsa om inte kraven för dagsljus uppfylls. Men – men kan fundera på om det är i Boverkets byggregler som människors dagsljusbehov ska regleras, eller om det finns instanser som är bättre lämpade för sådana frågor, resonerar Magnus.  </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Dagsljusreglerna sällan uppfyllda  </h5> <div>En förstudie startades upp 2014 och åtföljdes av en pilotstudie i form av ett exjobb på Chalmers våren 2016. Bland annat undersöktes hur mycket dagsljus som fanns i de byggnader som studerades och olika indikatorer för mätning av dagsljusfaktor utvärderades. Miljön som omgav de undersökta byggnaderna modellerades upp och samkördes med en enkätundersökning kopplat till beräkningar på de rum som människorna vistades i, för att få en uppfattning om nöjdhet och upplevt behov av dagsljus i olika rum.  Själva studien som lett fram till rapporten och förslaget på en modern kravställning startades 2016. Forskarna satt nu på en stor databas och underlaget till studien utgjordes av ett hundratal byggnader uppförda mellan 1880–2010, där närmre 15 000 rum simulerats. Forskarna hämtade in originalritningar, modellerade dessa i 3D och samkörde med stadsmodeller för att få med omgivande bebyggelse och miljö.  </div> <div> </div> <div>– Något ganska anmärkningsvärt som vi såg när vi analyserade resultaten, var att totalt sett uppfyllde endast 7–8 procent av de undersökta befintliga byggnaderna dagens dagsljusregler, berättar Magnus. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Lagkrav leder till märkliga lösningar  </h5> <div>Ett av de stora problemen med regelverket är just efterlevnaden menar Magnus, och tar som exempel några av de fall där det slutar med att man står med en detaljplan som inte kan uppfylla dagsljuskrav, och i efterhand får försöka reparera skadan:  </div> <div> </div> <div>– Det finns exempel på nybyggda områden i Göteborg där sovrum i markplan är i princip helt uppglasade bara för att följa lagkrav – och då blir det väldigt tydligt att lagstiftningen för med sig konstiga lösningar. Det blir helt enkelt inte bra lägenheter för de boende.  </div> <div> </div> <div>Intresse för frågan är stor i bygg- och fastighetsbranschen såväl som i samhällsbyggnadssektorn i stort – mycket beroende på att det är många som hanterar problematiken på daglig basis och med tanke på de olika certifieringssystem som tillämpas för byggnader.  </div> <div> </div> <div>– Det jag tar med mig från att ha arbetat med frågan under några år är nog att så få befintliga byggnader uppfyller dagens krav – särskilt om man ställer det i relation till att vi ska bygga ännu tätare än vi gjort. Samtidigt får vi strängare och strängare energikrav, vilket historiskt sett brukar leda till mindre fönster. En svår ekvation att få ihop! Vi som arbetat med projekten och rapporten hoppas verkligen att vår rapport ska bidra med ett nytt sätt att ta sig an frågan, avslutar Magnus Österbring.  </div> <div> </div> <div>Text: Catharina Björk  </div> <div> </div> <div><em>Värdet för dagsljus i byggnader regleras i BBR, Boverkets byggregler och finns formulerade som ”Allmänna råd”. Det nya förslaget för beräkning ger samma mängd ljus i bostaden som med nuvarande kravställning men genom att gå från att bedöma dagsljus på rumsnivå till bostadsnivå möjliggör det en större flexibilitet i planlösning. Dagsljuskrav på bostadsnivå möjliggör för ljusare rum att kompensera för rum med begränsad dagsljustillgång vilket underlättar stadsförtätning. Förslaget är även anpassat efter den metod som ges i ny europeisk dagsljusstandard. En tydligare kravställning och metod kan även ge bättre regelefterlevnad vilket i sin tur skulle kunna bidra till att öka mängden dagsljus i bostäder.  </em></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Länkar:  </h5> <div>Rapporten <a href="https://www.sbuf.se/Projektsida/?id=11feaadb-3861-40c9-9312-b911e0647f25">Moderniserad dagsljusstandard</a> publicerad 2018  </div> <div>Pilotstudien genomförd som ett examensarbete 2016: <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/245180/245180.pdf">Daylight in Existing Buildings - A Comparative Study of Calculated Indicators for Daylight  </a></div> <div>Projektet/förstudien mynnade ut i rapporten <a href="http://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/013aca8e-b7ec-4033-b03b-dfa227433ccd/FinalReport/SBUF%2012996%20Slutrapport%20F%C3%B6rstudie%20Dagsljusstandard.pdf">En genomgång av svenska dagsljuskrav</a>, publicerad 2015.  </div> <div><a href="https://www.sbuf.se/">SBUF</a>, Svenska byggbranschens utvecklingsfond <br /></div> <div><br /></div> <div><style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} h2 {margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;page-break-after:avoid;font-size:13.0pt;font-family:"Calibri Light",sans-serif;color:#2F5496;font-weight:normal;} p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} span.Heading2Char {font-family:"Calibri Light",sans-serif;color:#2F5496;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} </style><span></span></div> <div><span><em></em></span><em></em></div>Thu, 14 Mar 2019 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hedersdoktor-inom-dricksvattenteknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hedersdoktor-inom-dricksvattenteknik.aspxNyutsedd hedersdoktor inom dricksvattenteknik<p><b>​Olof Bergstedt har utnämnts till hedersdoktor vid Chalmers för sin betydande forskargärning och expertis inom området tillämpad dricksvattenteknik. Teknologie hedersdoktorat vid Chalmers utses årligen och ges som ett erkännande för en mycket framstående och djupgående yrkesprestation med anknytning till Chalmers ämnesmässiga kompetensområden.</b></p><div> –     Personligen tycker jag förstås att det känns väldigt hedrande, och framförallt är det glädjande eftersom det lyfter fram den viktiga dricksvattenforskningen på Chalmers och den starka kopplingen till grundutbildningen, säger Olof Bergstedt.    <br /></div> <div><br /></div> <div>Olofs Bergstedts forskning har bestått i att utveckla och förbättra dricksvattenberedningen i vattenverk och därmed bidra till människors hälsa samt bistått kommuner och myndigheter via den nationella vattenkatastrofgruppen Vaka. Olof är adjungerad professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och dricksvattenspecialist vid Göteborg Stad kretslopp och vatten. Sedan civilingenjörsexamen vid Chalmers 1987 har Olof bidragit i många nationella och internationella forskningsprojekt, främst genom sitt engagemang i forskningscentret <a href="/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx">Dricks vid Chalmers</a>. Olof undervisar även inom grundutbildningen på Chalmers.    </div> <div><br /></div> <div>Under 2002 och 2003 gjordes vid Chalmers en stor satsning på att lyfta och öka omfattningen av forskning inom dricksvatten, vilken förde en tynande tillvaro då flera nyckelpersoner slutat. Olof var en viktig och starkt bidragande person i denna satsning. Inte minst genom ansökan om 5,6 miljoner kronor under 5 år, beviljad av branschorganisationen Svenskt Vatten för att bygga upp forskningscentret Dricks, ett samarbete mellan forskare vid Chalmers, Göteborg stad, och Svenskt Vatten. Satsningen föll väl ut med fortsatt finansiering, och Dricks har idag vuxit och består av över 30 forskare vid Chalmers, Lunds universitet och SLU samt elva anslutna medlemskommuner. Olof Bergstedt har varit en nyckelperson i arbetet från start, och är idag en av åtta delområdesledare inom DRICKS där Olof ansvarar för delområdet dricksvattenberedning.  <br /><br /></div> <div>  –    Utnämningen till hedersdoktor är ett erkännande både för förvaltningen där jag har mitt dagliga arbete, och för mina forskarkollegor på Chalmers. För båda grupperingarna gäller att vi inte hade varit där vi är idag om det inte vore för gruppen i sin helhet, avslutar Olof Bergstedt.  </div> <div><br /></div> <div><span><em>Doktorspromotionen är den festligaste av Chalmers akademiska högtider och hålls traditionsenligt i maj månad.<span style="display:inline-block"><br /></span></em></span></div> <div><span><em><span style="display:inline-block"></span></em></span><br /></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/akademiska-hogtider/promotion/hedersdoktorer/Sidor/default.aspx">Tidigare hedersdoktorer vid Chalmers</a><br /></div> Thu, 28 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Kvinnorna-som-byggde-Goteborg-kommer-till-tals.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Kvinnorna-som-byggde-Goteborg-kommer-till-tals.aspxKvinnorna som byggde Göteborg kommer till tals<p><b>​​En av dem ritade Lisebergstornet.En annan är chef för ett arkitektkontor med tusen anställda i tolv länder. En tredje var självlärd och fick ansöka fyra gånger om att komma in i Sveriges Arkitekters Riksförbund. I forskningsprojektet ”Kvinnor tar plats – arkitekter i Göteborg 1920-2020” låter Gunilla Linde Bjur kvinnliga arkitekter som har varit med och format staden de senaste hundra åren komma till tals.</b></p><div>– Förstår du hur roligt jag har det som får skriva om det här?!</div> <div><br /></div> <div>Arkitekten Gunilla Linde Bjur har precis berättat om pionjären Ingrid Wallbergs verksamhet. Wallberg är en av de arkitekter som figurerar i Gunilla Linde Bjurs pågående forskningsprojekt ”Kvinnor tar plats – arkitekter i 100 år. Göteborg 1920-2020”.</div> <div><br /></div> <div>– Den här boken tar vid efter min förra bok, ”Arkitekter och fasader”, säger hon. Där skrev jag om elva betydande arkitekter i Göteborg under åren 1850-1920, alla var män. I den här boken skriver jag om kvinnliga arkitekter under de följande hundra åren. Det handlar både om kvinnohistoria och arkitekturhistoria.</div> <div><br /></div> <div>Arbetet har tagit avstamp i hennes eget breda nätverk, och arbetsprocessen har innefattat såväl djupintervjuer som arkivstudier. Det som Gunilla Linde Bjur vill göra är att fånga rösterna av de kvinnor som verkat som arkitekter i Göteborg sedan kvinnor för hundra år sedan började utöva arkitektyrket. Hon poängterar att hennes syfte inte primärt är att visa upp de pionjärer som inte längre är i livet, utan att hon vill möta och lyssna till dem som kan berätta om sina liv som arkitekter.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Skriver om yrkets utveckling</h5> <div><span style="background-color:initial">– Många har trott att jag ska skriva en bok om hur problematiskt det är att vara arkitekt och kvinna, men så är det inte alls. Boken handlar om yrkets utveckling, hur man utbildades till arkitekt och hur förutsättningarna förändrats genom åren. Alla som jag har intervjuat har varit glada över att jag gör det här, men de undrar hur jag ska orka gå i land med det, säger hon och skrattar.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Gunilla Linde Bjur är professor emerita i arkitektur och hon verkade i 23 år som forskare och lärare på Chalmers fram till 2011. Hon tog arkitektexamen 1971 på Chalmers och arbetade sedan i flera år som projekterande arkitekt på  White arkitekter i Göteborg.  </div> <div><br /></div> <div>– Min generation tyckte det var självklart att vi skulle utbildas, säger hon. Vi var 20 kvinnor av 60 arkitektstudenter i min årskurs när jag började. Innan dess var det rätt små årskurser, men på 1960-talet började antalet studenter på universitetsutbildningarna öka. Många kvinnor strömmade till utbildningarna, och valde att inte satsa på att bli hemmafruar.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mansdominerad bransch</h5> <div><span style="background-color:initial">Att vara kvinn</span><span style="background-color:initial">a och arkitekt har inte alltid varit någon lätt resa historiskt. De stora kontoren har styrts av män, och det är männen som har synts när kontorens projekt visats upp. När Björkekärrs kyrka skulle byggas i slutet av 50-talet utlystes en arkitekttävling som en kvinna vann – då satte sig prästerna emot det, ”kan en kvinna verkligen bygga en kyrka?” Uppdraget gick till en man istället.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Kyrkan i Amhult är sannolikt den första kyrka i Göteborg som gestaltats av en kvinna, säger Gunilla Linde Bjur om kyrkan på Hisingen som ritades av Margareta Diedrichs och invigdes 2014.</div> <div><br /></div> <div>När boken tar sin början för snart 100 år sedan står Göteborg inför sitt 300-årsjubileum. Kvinnor har ännu inte fått rösta i svenska riksdagsval, och de är heller inte välkomna på arkitekturutbildningen vid Chalmers. Båda sakerna förändras under 1920-talet, och kvinnor får möjligheten att sätta avtryck i såväl samhällsutveckling som i hur Göteborg ska ta form som stad.</div> <div><br /></div> <div>– Nu är det bara något år kvar till staden ska fylla 400 år, och man kan undra vad som har hänt i Göteborg de senaste 100 åren. Svaret: Kvinnorna har hänt!</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Några av de kvinnor som Gunilla Linde Bjur skriver om</h4> <div><span style="background-color:initial"><strong>Ingrid Wallberg, 1890-1965:</strong> ”Hon kommer till Göteborg som 19-åring och blir till slut en del av modernismens genombrott. Hon var självlärd och fick ansöka fyra gånger om att komma med i Sveriges Arkitekters Riksförbund. Hon var på stadsbyggnadskurs i Berlin när hon såg den första zeppelinaren, köpte en biljett och hoppade på.”</span></div> <div><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> <div><strong style="background-color:initial">Elsa-Brita Stjernberg, 1923-2013:</strong><span style="background-color:initial"> ”Hon var en av de första kvinnliga arkitekterna att driva eget kontor, på 1950-talet och hon samarbetade med och slog senare ihop sitt kontor med Christina Hultén. De vann en tävling om Lisebergs generalplan 1975, och ritade bland annat Lisebergstornet.”</span></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Inger Stakkestad, född 1948:</strong> ”Vi var kurskamrater. Inger har jobbat hela sitt liv som arkitekt och representerar en kvinna som ritat hus och genomfört en mängd projekt på ett professionellt och skickligt sätt. Hon deltog tidigt i unika projekt där människor hade medbestämmanderätt när deras bostäder byggdes.”</div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Mie Svennberg, född 1961:</strong> ”Den första arkitekturkonsulenten i Sverige. Hon började jobba på kulturförvaltningen vid millennieskiftet, och drev frågan om att barn måste få kunskap om vad arkitektur är. Det är väldigt ovanligt, och väldigt fint att hon lyckades övertyga en stad som Göteborg att satsa på det.”</div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Alexandra Hagen, född 1972:</strong> ”Jag mötte henne på Chalmers som arkitektstudent. I dag hon är VD för White Arkitekter, ett av Sveriges största arkitektkontor med tusen anställda i tolv länder. Det var faktiskt just på White som jag själv började min yrkesbana  en gång i tiden, så cirkeln sluts på något sätt för mig där.”</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Föreläsningen ”Kvinnor tar plats – arkitekter i 100 år. Göteborg 1920-2020”</h5> <div><span style="background-color:initial">Gunilla Linde Bjur, professor emerita i arkitektur vid Chalmers, berättar om sitt forskningsprojekt där hon under fem år genom djupintervjuer och arkivstudier samlar material om kvinnor som har verkat som arkitekter i Göteborg de senaste 100 åren. Projektet kommer att slutföras 2020 och resultera i en bok.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Fredag 8 mars, 11:30, Kuggen, Chalmers Campus Lindholmen</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Text:</strong> Robert Karlssson. <strong>Foto:</strong> Anna-Lena Lundqvist (fotot på Gunilla Linde Bjur) och Gunilla Linde Bjur (collage).</span></div>Mon, 25 Feb 2019 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hur-vi-bygger-staden-kan-motverka-orattvisor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hur-vi-bygger-staden-kan-motverka-orattvisor.aspxHur vi bygger staden kan motverka orättvisor<p><b>​Stadsbyggnad kan bidra till en ökad social hållbarhet i Göteborg. Det visar analyser gjorda inom Mistra Urban Futures-projektet Dela[d] stad och som haft direkt effekt i Bergsjön. – Vi har utvecklat kunskaper om hur stadsbyggnad kan motverka social ohälsa och orättvisor av olika slag, säger Mari Tastare, planchef på Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs Stad.</b></p><a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/delad-stad">​<span style="background-color:initial">Dela[d] stad</span></a><span style="background-color:initial"> syftade till att konkret tillämpa stadsbyggnadsforskning i Göteborg samt bygga broar mellan forskning och praktik.</span><div>– Det har varit ett viktigt projekt för att tillgängliggöra forskning för kommun och praktik. Vi har bidragit med kunskap från forskningen till Göteborgs Stad, som har jobbat mycket med sociala hållbarhetsfrågor och själva verkligen ville vidareutveckla dessa bitar, säger Ann Legeby, projektledare för forskningen i Dela[d] stad och forskare på KTH i Stockholm.</div> <h2 class="chalmersElement-H2"><div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2019/MU-legeby_foto_jonaseriksson-170.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial;font-family:inherit">Lokala resurser och tillgänglig service</span></div></h2> <div>Projektet har tittat på hur stadsbyggnad hänger ihop med utanförskap och segregation. Heltäckande analyser av skillnader i livsvillkor i Göteborg ledde till en ny syn på hur stadsbyggandet kan vara till hjälp för att motverka segregation, utanförskap och ojämlika livsvillkor och på så sätt bidra till ökad social hållbarhet. Med livsvillkor menas här förutsättningarna där man bor, det vill säga de resurser och den offentliga och kommersiella service som är tillgänglig på platsen – alltifrån vårdcentraler och skolor till, mataffärer och bibliotek.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">&quot;Kunskap om arkitekturens och stadsbyggandets roll i förhållande till segregation&quot;</h3> <div>– Den största nyttan var att påvisa stadsbyggnadens roll för vilka livsvillkor och förutsättningar för det vardagliga livet som skapas i olika stadsdelar. Vi har bidragit med kunskap om arkitekturens och stadsbyggandets roll i förhållande till segregation och använt analysverktyg för att göra denna typ av detaljerade och heltäckande kartläggningar, säger Ann Legeby.</div> <div>Analyserna beaktar stadsform och den byggda miljön i sig vilket gör arbetssättet relevant för stadsbyggnad och stadsplanering. Det är alltså saker som går att påverka när det byggs nytt eller när stadsdelar utvecklas.</div> <div>Den här typen av analyser efterfrågas av Göteborgs Stad i strategiska stadsutvecklingsprojekt för att fånga in alla sociala effekter av stadsbyggnadsinitiativ. Dela[d] stads analyser har underlättat för kommunen när det gäller att förstå vad kommande stadsbyggnadsinvesteringar kan få för sociala konsekvenser samt för att utvärdera alternativa lösningar.</div> <div>– Vi har byggt upp en modell över staden med tillhörande data över samhälleliga resurser tillgänglig för tjänstemän att använda. Projektet har också bidragit till att öka kompetensen kring hur man gör analyser och hur man tolkar resultaten så att det kan vara vägledande i framtida design- och beslutsprocesser, säger Ann Legeby.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Påverkat Bergsjöns utveckling </h2> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2019/MU-maritastare-170.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />Störst effekt har Dela[d] stad fått i Bergsjön, där en särskild studie och workshop gjordes.</div> <div>– Med det analysverktyg vi skapade kan vi analysera vilka åtgärder i stadsbyggandet som ger bäst effekt i en stadsdel för att motverka exempelvis social ohälsa, säger Mari Tastare.</div> <div>Detta ledde till ett förslag med åtgärder för att jämna ut orättvisor i livsvillkor. Förslaget handlade om att länka ihop de olika delarna av Bergsjön på ett tydligare sätt med hjälp av till exempel nya gator och gångstråk och på så sätt göra det lättare att hitta i området.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">&quot;Metoder som arbetats fram inom stadsbyggnadsforskningen användes i Bergsjön&quot;</h3> <div>Just i Bergsjön tillämpades analysverktyget på ett konkret sätt. Den statistik och fakta som togs fram inom projektet bidrog till detaljplanen för Bergsjöns utveckling.</div> <div>– Metoder som arbetats fram inom stadsbyggnadsforskningen användes i Bergsjön som designverktyg för att ta fram och utforska framtida scenarier i Bergsjön, säger Ann Legeby.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">&quot;Samverkan gör också avtryck i hur vi formulerar forskningsfrågor framöver&quot;</h3> <div>En direkt spin-off av Dela[d] stad är projektet S<a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/nyheter/fortsattning-pa-delad-stad">torstäder i samverkan</a>, där kommunerna Göteborg, Stockholm och Malmö utbytte kunskaper och erfarenheter. Till nätverket anslöt också regionala planeringsinstitutioner.</div> <div>– Samverkan mellan forskning och praktik ger möjlighet till uppdatering inom fältet på ett sätt som är relevant för det pågående arbetet och gör det lättare att ta till sig. Samverkan gör också avtryck i hur vi formulerar forskningsfrågor framöver, säger Ann Legeby.</div> <div>Att projektet var uppskattat av både Göteborgs Stad och andra kommuner märks tydligt.</div> <div>– Jag får fortfarande förfrågningar om att föreläsa om Dela[d] stad och jobba vidare med dessa frågor i andra kommuner, till exempel i Linköping och Uppsala, säger hon. I staden diskuteras för närvarande en fortsättning av projektet i form av Dela[d] stad 2.0.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Projektfakta</h3> <div>Projekttitel: Dela[d] Stad</div> <div>Parter: KTH Arkitekturskolan och Göteborgs Stad</div> <div>Projektperiod: September 2013 - mars 2015</div> <div>Finansiär: Boverket</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/var-forskning/vad-hande-sen">Läs fler berättelser på denna sida</a>  om ni publicerar på webben: https://www.mistraurbanfutures.org/sv/var-forskning/vad-hande-sen </div>Fri, 15 Feb 2019 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Studenttavling-om-framtidens-ishockeyanlaggning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Studenttavling-om-framtidens-ishockeyanlaggning.aspxStudenttävling om framtidens ishockeyanläggning<p><b>​Chalmersstudenter fick 1:a och 2:a pris i tävlingen för arkitektstudenter.</b></p>​Svenska Ishockeyförbundet i samarbete med Sveriges Arkitekter och Riksidrottsförbundet bjöd i mitten av september in arkitektstudenter till en idétävling om framtidens idrottsanläggning för ishockey och skridskoåkning. Syftet med tävlingen var att stimulera kreativt tänkande och nya idéer för att utveckla idrottsanläggningens betydelse i samhället. Tävlingen har även syftat till att belysa hur idrottsanläggningar kan kombineras med andra viktiga funktioner för att skapa en ökad ekonomisk genomförbarhet.<div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Vinnarförslag</h2> <div>Efter avslutad bedömning <a href="https://www.arkitekt.se/app/uploads/2019/01/17.-stadshall-1.pdf">har juryn utsett <em>Stadshall</em> till vinnare i tävlingen</a> om utformning framtidens idrottsanläggning. Förslagsställare till det vinnande förslaget är <strong>Fabian Reppen och Samuel Vilson</strong> från Chalmers Arkitektur och KTH Arkitektur. Sammanfattningsvis bedömer juryn att Stadshall är det förslag som mest övertygande förenar arkitektonisk kvalitet och funktionella krav.</div> <div><br /></div> <div>Ur motiveringen:</div> <div><em>”Stadshall är en tydligt offentlig byggnad i den urbana kontexten. Med en inbjudande öppenhet upplevs byggnaden som ett medborgarhus som bjuder in olika målgrupper, med ishallen i centrum. Förslaget kombinerar vacker arkitektur med realistiska och genomarbetade lösningar för programmet där ytor för föreningsidrott, spontanaktivitet och ytor att hänga på förenar byggnaden på ett spännande sätt.”</em></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Övriga pristagare</h2> <div>Juryn har även delat ut två utmärkelser à 15 000 SEK vardera för kreativa och nytänkande idéer till <em>Isparken</em> av Axel Svenstam, Elias Brulin, Thomas Åström och Karl Warrol på Lunds Tekniska Högskola och <em><a href="https://www.arkitekt.se/app/uploads/2019/01/16.-tek-centralen.pdf">TEK-Centralen</a></em> av <strong>Olle Johnsson och Elias Sandberg</strong> på Chalmers.</div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.arkitekt.se/tavling/studenttavling/">Mer information &gt;&gt;</a></div>Tue, 12 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Prisad-farg-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Prisad-farg-2018.aspxPrisad färg 2018 - Årets tema den blå färgen<p><b>​3:e pris gick till Michelle Lundin, Linnea Englund, Maria Elander, Matilda Olsson &amp; Lisa Johansson, Arkitektur, Chalmers, med förslaget &quot;Himmel, Hav, Regn&quot; i Färgcentrums tävling i färgsättning för studenter inom design, arkitektur, visuell kommunikation och konst.</b></p>​Juryns motivering: Vi luras att tro att vi ser allt lika. Detta bidrag visar vilken mångfald våra upplevelser och associationer representerar.100 personer i Göteborg med likartad bakgrund upplevde himmel, hav och regn i en blåskala på oändligt många sätt. Denna undersökning visar att vi ser samma saker men upplever det olika. Detta visar den breda färgpalett vi ser. <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2019/PF_vilken-cirkel_750x320.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><a href="http://colourspot.org/">Mer information på Färgcentrums hemsida &gt;&gt;​</a><br /><br /></div> <div><br /></div>Fri, 08 Feb 2019 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utlysning-stipendier-för-arkitektstudenter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utlysning-stipendier-f%C3%B6r-arkitektstudenter.aspxUtlysning stipendier för arkitektstudenter<p><b> </b></p><h2 class="chalmersElement-H2">​<span>Ansökan senast 1 mars 2019</span></h2> <div><span style="background-color:initial"></span><br /><ul><li><span style="background-color:initial"><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p175">Sven Steens forsknings och stipendiefond</a></span><br /></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p173">Britt-Lisa Landahls fond</a></span><br /></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p174">Edith och Egon Plomgrens donationsfond</a></span><br /></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p176">Ernst M Frimans stipendiefond</a></span><br /></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p177">Åke Bäckmans resestipendium</a></span><br /></li> <li><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p178">Stiftelsen Gigabs fond</a><br /></li></ul> <div><br /></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/Studentstipendier.aspx">Mer information på hemsidan för Chalmers stiftelse </a></div></div>Wed, 16 Jan 2019 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/CBA-far-9-miljoner-fran-Boverket.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/CBA-far-9-miljoner-fran-Boverket.aspxCentrum för boendets arkitektur får 9 miljoner i forskningsanslag av Boverket<p><b>​​CBA har fått forskningsanslag från Boverkets utlysning om &quot;Innovativt och hållbart byggande av bostäder&quot;. Av fem CBA-ansökningar beviljades tre projekt.</b></p><div><ul><li><strong>Den anpassbara lägenheten</strong>, d<span style="background-color:initial">är forskaren Anna Braide kommer att utforska och presentera några designmodeller för lägenhetsplanlösningar. Modellerna ska ge vägledning i hur de lägenheter vi bygger kan utformas för att ge en ökad och breddad användning, med målet att bättre kunna möta fler boendesituationer för olika hushåll och en större mångfald av boendebehov.</span></li> <li><strong>Digital analys, simulering och verifiering av boendekvaliteter. </strong>Gästforskaren Kaj Granath arbetar tillsammans med Ola Nylander med forskningsprojektet ”Volym med kvalitet” för Framtidenkoncernen i Göteborg. I det projektet utvecklas ett verktyg för att definiera och säkerställa bostadskvaliteter i det nya bostadsbyggandet. I det nya projektet med anslag från Boverket handlar det om att utveckla redskap för att hantera boendekvaliteter i en digital planerings- och projekteringsprocess.</li> <li><strong>Spaces – glasade utrymmen för ett resurseffektivt, socialt och hälsofrämjande boende</strong>, Kajsa Crona, i samarbete med Paula Wahlgren byggnadsfysik. Ett projekt med tvärvetenskaplig forskning för att undersöka och utveckla glasade utrymmen i bostadshus som en robust lösning inför nya klimatutmaningar ur ett energiperspektiv, hälsoperspektiv och matperspektiv.<br /></li></ul></div> <div><br /></div> <div>Sammanlagt innebär Boverkets anslag ny forskning inom CBA med drygt 9 miljoner kronor. </div> <div><br /></div> <div>Boverkets forskningsanslag innebär en efterlängtad möjlighet att växla upp CBAs bostadsforskning. Inspirerande för oss på CBA och samtidigt ett stort ansvar att vara med och bygga upp kunskap för bättre bostäder och boendemiljöer i Sverige, säger Ola Nylander, professor och centrumföreståndare.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information på CBA:s hemsida</h2> <div><a href="/sv/centrum/cba/Sidor/default.aspx">Centrum för boendets arkitektur​</a><br /></div> ​Mon, 07 Jan 2019 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Utveckla-staden-i-en-digital-tvilling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Utveckla-staden-i-en-digital-tvilling.aspxUtveckla den verkliga staden i en digital tvilling<p><b>​Att skapa ett digitalt simuleringsverktyg för stadsplanering har länge funnits med på forskaren Anders Loggs önskelista. Nu är projektet verklighet och det engagerade projektteamet utvecklas snabbt i såväl omfång som kompetensnivå- och variation, och uppmärksamheten utifrån ökar stadigt.</b></p><p>– Jag har alltid velat arbeta med ett projekt som Virtualcity@Chalmers, förklarar <strong>Anders Logg</strong>, professor i beräkningsmatematik vid Chalmers och ledare (SOL) för styrkeområde Samhällsbyggnad.</p> <p>– Mitt forskningsområde fokuserar på matematisk modellering och simulering, och ett projekt som detta ger en utmärkt möjlighet att testa, utveckla och implementera avancerade multifysikmetoder.</p> <br /> <p>Virtualcity@Chalmers är ett projekt med syfte att utveckla en digital simuleringsplattform i 3D-miljö för stadsplanering, i vilken stadsplanerare, arkitekter, byggföretag, forskare och andra intresserade parter ska kunna simulera och visualisera olika förhållanden i stadsmiljöer, förhållanden såsom vindmönster, luft- och ljudföroreningar, placering av träd och buskar, brokonstruktioner, etc. Simuleringsverktyget ska ge möjlighet att testa olika vägval och därmed till att kunna fatta välunderbyggda beslut innan de slutliga planerna fastställs och byggnation startas. Möjligheten att simulera i förväg kommer inte bara att vara ett hjälpmedel i planeringsprocessen utan kan också medverka till bättre kostnads- och tidseffektivitet, och vara en hjälp i utformningen av bästa möjliga levnadsförhållanden i de planerade områdena.</p> <br /> <p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Built%20environment/News/streamlines_both-1_440x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:360px;height:168px" /> Städer är bland de mest komplexa av människans skapelser, och detta blir tydligt vid skapandet av digitala tvillingar. Behovet av många höga, olika och mycket specialiserade kompetenser i produktionen är påtagligt, och produktionsteamet växer stadigt i både antal och kompetenser.</p> <br /> <p><br /></p> <p><strong>Vasilis Naserentin</strong>, forskningsingenjör vid institutionen för matematiska vetenskaper, och som just nu håller på att avsluta sin doktorsavhandling inom &quot;Computational Fluid Dynamics&quot;, var en av projektets första medlemmar. <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Inom projektet Virtualcity@Chalmers är det min smått komplicerade roll att agera utvecklingsledare och att leda mjukvaruuppbyggnaden. Jag är en del av produktionen men samtidigt är jag också personen som ser till att alla de beslut vi fattar landar och implementeras på rätt ställe inom hela projektet. Jag är personen som försöker placera alla olika små bitar på rätt plats i detta enorma projektpussel.</p> <br /> <p>Teamet består av ett stort antal digitala kompetenser, av vilka produktion och implementering i Unreal Engine (UE) är av stor vikt. <strong>Gavin Milroy</strong>, teknisk UE-konstnär, utbildare och producent av utbildningsmaterial, med hemvist i Storbritannien, beskriver sin roll i projektet: <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Min uppgift är att stötta teamet vid implementering i UE 4. Det kan handla om experimenteringar, utveckling av användargränssnitt och interaktiv spelmiljö, med flera utvecklingsområden. Jag vill alltid arbeta med team som utmanar gränserna för utveckling inom UE, och Virtualcity@Chalmers ligger i framkant för vad som är möjligt att göra i en kraftfull realtidsmotor. Hur skulle jag inte kunna vara intresserad av ett sådant projekt? Räkna med mig!</p> <br /> <p>Projektet involverar också andra kompetenser. <strong>Fabio Latino</strong>, projektets designledare, har sin examen inom arkitektur:<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Min bakgrund är inom arkitektur, med ett specialintresse för hållbar stadsutveckling. Jag känner att mina kompetenser är mycket användbara inom projektet och jag får också mycket ut av att kunna använda dem i detta. Min roll i projektet är mycket varierande, ena dagen utvecklar jag 3D-kreationer och nästa dag diskuterar jag användarupplevelser i nya funktioner, producerar rörlig grafik eller vidareutvecklar projektets identitet. Jag såg Virtualcity@Chalmers som en spännande möjlighet, mycket för dess flerdisciplinära identitet och dess stora potential inom stadsplanering och -forskning, och så här långt har projektet levet upp till alla mina förhoppningar.</p> <br /> <p>Virtualcity@Chalmers är ett projekt i samarbete mellan Chalmers, Fraunhofer Chalmers Centre och Göteborgs Stad, och det har redan efter mindre än ett års verksamhet, erhållit mycket och ett växande intresse från såväl industri och akademi och på sistone även från nationell media, då Anders Logg intervjuades i TV4:s nationella kvällsnyheter. <a href="/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Anders-Logg-pratar-vindsimulering-på-TV4.aspx" title="Syntolkning:länk till inslag på TV4 Nyheterna">Anders Logg på TV4:s kvällsnyheter »</a></p> <br /> <p>Projektet har redan uppvisat en snabb utveckling, men hur långt tror teammedlemmarna att Virtualcity@Chalmers har nått om fem år?</p> <br /> <p>Så här lång har vi lyckats skapa ett kraftfullt kärnsystem som vi fortsätter att utveckla vidare, från dag till dag, konstaterar spelmotorutvecklare <strong> Orfeas Eleftheriou</strong>. <br />– Inom fem år är jag övertygad om att vårt projekt kommer att ha expanderat i en sån omfattning att det kommer att påverka det dagliga livet för tusentals människor.</p> <br /> <p><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag är övertygad om att Virtualcity@Chalmers har en enorm potential att växa, och att utvidgas i flera olika riktningar, säger nivådesigner och mjukvaruutvecklare <strong>Luis Almeida</strong>, på plats i Portugal. Han fortsätter: <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Mina förhoppningar är att vi har kunnat flytta fram positionerna så långt att vi har en solid plattform med flera sammankopplade system, helt enkelt ett fullt fungerande virtuellt ekosystem, vars innehåll kan användas och utforskas av alla som är intresserade.</p> <br /> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Built%20environment/Virtual%20City/VC-puffbild_SOBF_210px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px" /> <p>Att utveckla ett simuleringsverktyg som Virtualcity@Chalmers kräver omfattande resurser, av hög och specialiserad kompetens, tid och finansiella tillgångar, speciellt med projektets uttalade syfte att skapa ett verktyg som kan vara till hjälp i att utveckla städer till väl fungerande områden med goda levnadsmiljöer. Projektets skapare <strong>Anders Logg</strong> känner sig trygg:<br /> <span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Om fem år vill jag att vårt projekt har erkänts som en viktig öppen plattform för stadsmodellering, -simulering, -visualisering och -planering, inom såväl akademi som industri. Och jag tror att vi, med de tillgångar vi har i våra teammedlemmar och den drivkraft alla involverade besitter, har en unik möjlighet att nå hela vägen.</p> <br /><br /> <p>Läs mer om Virtualcity@Chalmers på projektets hemsida: <a href="https://virtualcity.chalmers.se/sv/front-page/" title="virtualcity.chalmers.se">virtualcity.chalmers.se »</a></p>Thu, 20 Dec 2018 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Samst,-mest,-dyrast---svensk-bostadsstandard-under-150-ar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Samst,-mest,-dyrast---svensk-bostadsstandard-under-150-ar.aspxSämst, mest, dyrast - svensk bostadsstandard under 150 år<p><b>​Under 1900-talets början bodde vi sämst i Europa, kring 1960-talet byggde vi mest i Europa och idag bygger vi dyrast i Europa. Vad ligger bakom den utvecklingen?</b></p><div>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/1960%20Malmö%20flik_340.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">I den nyutgivna boken <em>&quot;Svensk bostadsarkitektur, utveckling från 1800-tal till 2000-tal&quot;</em> beskriver<a href="/sv/personal/Sidor/nylander.aspx"> Ola Nylander</a>, arkitekt och professor i bostadsarkitektur vid Chalmers i Göteborg, hur politik, ekonomi och social ingenjörskonst påverkat bostadens utveckling - från industrialismens intåg i mitten av 1800-talet fram till dagens situation med bostadsbrist och höga byggkostnader. </span></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>En röd tråd i den svenska bostadshistorien är hur politiker, arkitekter, byggbolag och boende under olika tider förhållit sig till bostadsbristen. I boken beskrivs HSB:s resonemang på 1920-talet om skillnaden mellan behov och efterfrågan, 1930-talets social housing-projekt i form av barnrikehus, 1940-talets satsning på kvalitet och 1960-talets på kvantitet, fram till dagens bostadsproduktion där trångboddheten återigen ökar samtidigt som vinsterna inom bostadsbyggandet är rekordstora. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>År 1900 var svensk bostadsstandard sämst i Europa. Bara några årtionden senare byggde vi flest bostäder i världen per capita. Idag skiljer det svenska <br />bostadsbyggandet ut sig genom att ha högst produktionskostnader inom EU.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/2018%20Stockholm_obs%20beskars_340.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Erik Stenberg, arkitekt och forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm skriver i förordet att bokens historiebeskrivning kontextualiserar och kommenterar dagens svenska byggande. I bostadsbyggandets historia finns kunskap som är aktuell och nödvändig i dagens bostadsdebatt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ett särskilt fokus i boken är bostadens planlösning. I boken redovisas drygt 300 bostadsplaner från sent 1800-tal fram till 2010-tal, tillsammans med en diskussion om standard, arkitekturkvalitet och typologi. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div style="text-align:right"> </div> <div style="text-align:right"><div> <em style="background-color:initial">Malmö 1960-tal. Vi byggde flest bostäder i världen.</em></div> <div><em>Stockholm 2018. Vi bygger dyrast i Europa.</em></div></div> <div style="text-align:right"><br /></div> <div style="text-align:left"></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">&quot;Bostaden i en marknadsanpassad tid&quot;​</h2></div> <span></span><div style="text-align:left"><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Bostaden-i-en-marknadsanpassad-tid.aspx">Ola Nylander presenterar sin bok på Mellanrum 99, Göteborgs Stadsmuseum, Norra Hamngatan, 12 den 30 januari 2019 kl. 17 &gt;&gt;​</a><span style="background-color:initial">​​</span> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/kalendarium/2019/Svensk_bostad_v4_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /></div> <div><span style="background-color:initial">FÖR YTTERLIGARE INFORMATION</span><br /></div> <div> </div> <div>Kontakta Jens Fredholm, 046-31 21 58 eller jens.fredholm@studentlitteratur.se, om du har några frågor.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Fakta om Studentlitteratur AB</div> <div> </div> <div>Studentlitteratur är Sveriges ledande utbildningsförlag. I nära samverkan med företrädare för förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, universitet och högskola samt yrkeslivet utvecklar företaget produkter som stödjer kompetensuppbyggnad längs hela kunskapsresan. Företaget, som är familjeägt, finns i Lund. Studentlitteraturkoncernen omsätter 359 miljoner kronor och har drygt 150 anställda.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div> </div>Fri, 14 Dec 2018 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Skador-och-forebyggande-arbete-i-ungdomars.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Skador-och-forebyggande-arbete-i-ungdomars.aspxFörebyggande av skador i ungdomars vardagsmiljöer<p><b>​Charlotta Thodelius forskning handlar om samspelet mellan människor och miljö med fokus på ungdomars skador i deras vardagsmiljöer som bostadsområdet, skolan och närområdet. Det handlar om både olyckor och avsiktliga våldsdåd men även självskador, ytterst i form av självmord. Charlotta försöker förklara hur olika skador uppstår och vad man kan göra för att undvika dem, främst genom olika typer av åtgärder som kan kopplas till den byggda miljön.</b></p>​<span style="background-color:initial">Charlotta vill med sin doktorsavhandling, <em><a href="https://research.chalmers.se/publication/505692"><strong>Rethinking Injury Events. Explorations in Spatial Aspects and Situational Prevention Strategies</strong></a></em><strong>,</strong> finna nya sätt att förebygga skador i bostaden och skolan samt förhindra eller försvåra suicidala situationer. Hon har studerat hur skadehändelser i bostadsmiljön är relaterade till den fysiska miljön, på vilka platser våld i skolmiljön sker och vad platsen betyder i suicidala situationer.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Jag har alltid varit intresserad av skolan som brottsplats och även hur den fysiska miljön i skolan spelar in. I grannskapsstudier vi gjort var jag, som kriminolog, intresserad av hur och varför brott samlar sig till vissa platser, och vi vet också att platser kan få kriminella karriärer. Sen har jag alltid varit intresserad av ungdomar och just de här lite ovanliga händelserna som bryter mot vardagens rutiner. Vilka är riskmiljöerna för ungdomar, var händer saker? Det händer ju hemma i bostadsområdet och i skolan och suicidplatserna ligger ju också ofta i grannskapet. Jag tycker det är intressant just med ungdomars rörelse i staden. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Relationen mellan händelser och platser en tyst kunskap</h2> <div>I bostadsområdet är det främst trappuppgångar i flerfamiljshus och gårdsytor i närheten av bostaden som skulle gynnas av ett förebyggande arbete med inriktning mot designfrågor för att minska skadehändelser.</div> <div><br /></div> <div>– Det som förvånat mig, när man börjar kartlägga hur mycket skador som egentligen sker i ett bostadsområde, är att det är så enormt många skador. Även det faktum att väldigt många praktiker så väl vet att relationen mellan platsen och skadehändelsen finns, men den är inte belyst i forskningen. Det är en tyst kunskap som inte riktigt fångats upp, utan mycket fokus har legat på sociala åtgärder med förslag på informationskampanjer eller någon annan typ av åtgärd som syftar till att förändra människors beteende och inte att förändra miljön, för att möjliggöra eller förhindra visst beteende. Det har också förvånat mig att det har varit ett sånt ointresse för frågan.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Olyckor, våld och suicid belastar sjukvården</h2> <div>Ungdomars skador har successivt minskat, men det är fortfarande en väldigt stor belastning på sjukvården, det händer mycket mer än vad vi tror. </div> <div><br /></div> <div>–  Det här med självskador och suicid är en vanlig dödsorsak och det är problem som inte riktigt adresseras och jag tänker att det är viktigt att lyfta fram dem. Jag tror också att man glömmer av att när man bygger en bostad eller en skola så bygger man för funktioner som mest är för vuxna, man tänker inte riktigt på hur ungdomar interagerar i en bostad eller i skolan. Skolan är utformad för pedagogisk verksamhet och så glömmer man bort att ungdomar också är kompisar och man missar att det som händer ute på gården är något man tar med sig in i klassrummet. </div> <div><br /></div> <div>– Jag hoppas att min forskning både kan leda till mer teoriutveckling, vilket jag själv är väldigt intresserad av, men också att arkitekter och praktiker kan ta över och utveckla konkreta råd och standarder för åtgärder i den fysiska miljön. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Suicid den näst vanligaste dödsorsaken bland unga</h2> <div>– Jag skulle gärna jobba vidare med suicidstudien. Det är så tabubelagt att prata om suicid och vissa hotspots, man vill inte stigmatisera platsen, därför blir det sån hysch-hysch. Det är en väldigt viktig fråga eftersom suicid är den näst vanligaste dödsorsaken globalt sett bland ungdomar. Jag tycker det är ganska skrämmande att vi inte kan prata om det och att ansvaret hela tiden läggs på individen. Vi tänker inte på att det behövs en bro och hoppa ifrån eller att man behöver köpa mängder av Alvedon. Man skulle egentligen jobba mer med produkter och platser, det är något jag tänkt jag skall fördjupa mig i.</div> <div><br /></div> <div>Statistiken som finns om suicid ger inte så mycket, därför har Charlotta gjort en kvalitativ studie och intervjuat ”first responders”, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal, som är först på plats och som kunnat beskriva situationen. Detta har kompletterats med observationsstudier då det visat sig att det är samma platser de återkommer till. Charlotta har därför studerat platsen för att undersöka vad det är som gör att man väljer vissa platser.  </div> <div><br /></div> <div>– Jag har jobbat med att förstå vad suicid är och har kommit fram till att ungdomar begår en annan typ av suicid än vuxna. Ungdomar är spontana och handlar väldigt impulsivt, de vill egentligen inte dö, men de vill att nånting ska sluta. Det är en väldigt speciell känsla som den unga personen har, förstår man, när man intervjuat någon som har pratat med de ungdomar som försökt genomföra suicid. Ofta kan det vara, som vi vuxna kan tycka, triviala orsaker som utlöser det, man gör slut med pojkvännen, bråkar med föräldrarna, misslyckas på ett prov eller på grund av skitsnack mellan tjejer. Man kanske mått dåligt länge, och att man då söker sig till hemtama platser gör det väldigt intressant, det är tillgängligheten som verkar vara nyckeln. Om man jämför med suicid bland vuxna sker de på mer traditionella sätt, de är välplanerade, man betalar räkningarna, skickar brev och väljer plats för att inte bli hittad, man går långt ut i skogen eller man hyr ett hotellrum. </div> <div><br /></div> <div>Charlotta följer olika personers livshistoria, i bostadsområdet, bostaden och skolan och vid suicidplatserna. I många avhandlingar om arkitektur följer man ofta ett objekt, en byggnad eller typ av byggnad, till exempel sjukhus. <span style="background-color:initial">– Jag tycker det är spännande att man kan göra på så olika sätt vid urval av studier, avslutar Charlotta.</span></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/chatho.aspx">Charlotta Thodelius</a> disputerade 23 november 2018 kl. 9 i Scania-salen med doktorsavhandlingen <em><a href="https://research.chalmers.se/publication/505692">Rethinking Injury Events. Explorations in Spatial Aspects and Situational Prevention Strategies.</a></em></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om projektet:</h3> <div>Doktorsavhandlingen är en del i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt rörande skadehändelser i hem- och boendemiljöer, <a href="/sv/projekt/Sidor/Riskgruppsanalys-och-fallstudier-av-olika-skadehändelser-i-hem--och-boendemiljö.aspx">”Riskgruppanalys och fallstudier av olika skadehändelser i hem- och boendemiljö”</a> (Chalmers, GU, MSB).</div> <div>Charlotta har tidigare studerat vid Göteborgs Universitet på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap och har en fil. kand i Sociologi samt en fil. master i Kriminologi.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta:</h3> <div>Charlotta Thodelius, avdelningen för byggnadsdesign, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, <a href="mailto:chatho@chalmers.se">chatho@chalmers.se</a>, +46 31 772 23 57</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Lotta Särnbratt</em></div> <div><em>Foto: Charlotta Thodelius</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/raett-arkitektur-kan-motverka-sjaelvmord-2812264?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=pressrelease">Se även pressmeddelande här: &quot;Rätt arkitektur kan motverka självmord​&quot;​​</a></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Charlottas avhandling har uppmärksammats i följande medier:​</h2></div> <div><br /></div> <div><div>Göteborgs-Posten</div> <div><a href="http://www.gp.se/nyheter/g%c3%b6teborg/ny-forskning-vackra-milj%c3%b6er-kan-hindra-sj%c3%a4lvmord-1.11793957">&quot;Ny forskning: Vackra miljöer kan hindra självmord&quot;</a></div> <div><br /></div> <div><div>Svenska Dagbladet</div> <div><a href="https://www.svd.se/forskare-vackra-och-sakra-platser-kan-hindra-sjalvmord">&quot;Forskare: Färre självmord med vackra, säkra platser&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Syre</div> <div><a href="https://tidningensyre.se/stockholm/2018/nummer-81/byggda-hinder-for-sjalvmord/">&quot;Byggda hinder för självmord&quot; </a></div></div> <div><br /></div> <div><div>forskningen.se</div> <div><a href="https://www.forskning.se/2018/12/11/ratt-arkitektur-kan-motverka-sjalvmord-bland-unga/">&quot;Rätt arkitektur kan motverka självmord bland unga&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Byggindustrin</div> <div><a href="http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ratt-arkitektur-kan-minska-sjalvmord-27652#">&quot;Rätt arkitektur kan minska självmord&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Branschaktuellt</div> <div><a href="https://branschaktuellt.se/byggindustrin/arkitektur-byggnationer/23072-farre-sjalvmord-med-ratt-arkitektur">&quot;Färre självmord med rätt arkitektur&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Samhällsbygganren</div> <div><a href="https://samhallsbyggaren.se/wp/notiser/ratt-arkitektur-kan-motverka-sjalvmord/">&quot;Forskning visar att rätt arkitektur kan motverka självmord&quot;​</a></div></div> <div><br /></div></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/grind_750.jpg" alt="Grind som leder till spår- och järnvägsområde" style="margin:5px" /><br /></em></div> </div>Mon, 10 Dec 2018 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Samarbete-bakom-plan-for-fredspristagarens-sjukhus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Samarbete-bakom-plan-for-fredspristagarens-sjukhus.aspxSamarbete bakom plan för fredspristagarens sjukhus<p><b>​När årets fredspristagare Dr. Denis Mukwege i Demokratiska republiken Kongo behövde utveckla en mor och barn-enhet på sitt sjukhus hämtade han stöd i en svensk metod utvecklad på Chalmers. Peter Fröst vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad fick åka till Kongo för att på plats och tillsammans med personalen identifiera existerande behov och arbeta fram ett program för sjukhusets utveckling.</b></p><div>​– Jag blev väldigt ödmjuk när jag var i Kongo. Dr. Mukwege och sjukhuset gör verklig skillnad på ett fantastiskt sätt. Inte nog med att kvinnorna som söker hjälp blivit utsatta för fasansfulla övergrepp, de blir dessutom i många fall utkastade av sin familj och har ingenstans att ta vägen. Efter att ha opererats har många av kvinnorna sedan beretts plats att jobba på sjukhuset och ta hand om andra kvinnor. Deras livslust och vilja att hjälpa andra är fantastisk, det var oerhört imponerande, säger Peter Fröst. </div> <div> </div> <div><a href="https://www.hopitaldepanzi.com/">Panzisjukhuset</a> i Bukavu i Demokratiska republiken Kongo, ofta kallat Kongo Kinshasa, fungerar som ett allmänt sjukhus för lokalbefolkningen, men är mest känt för sitt stöd för och behandling av kvinnor som överlevt sexuellt våld. Sjukhuset har dock fler dimensioner och är även en del i vardagslivet för de som bor i närområdet i östra Kongo. En stor verksamhet som även omfattar förlossningsvård.</div> <div>– I och med krigen i landet försvann fokus på förlossning och preventiv kvinnovård och hamnade på att ta hand om alla kvinnor som blivit krigsoffer – vilket var bland annat det som Mukwege tilldelades Nobels fredspris för, berättar Peter Fröst.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Inledande kontakt</h5> <div><a href="/sv/personal/Sidor/peter-frost.aspx">Peter Fröst</a>, professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad och verksam vid konsultföretaget Sweco, har under många år arbetat med designdrivna dialoger i tidiga skeden, inom och utanför Sverige. Efter en föreläsning anordnad av Centrum för vårdens arkitektur blev Peter kontaktad av en åhörare som ville inleda ett samarbete. Kvinnan visade sig vara Marie Berg, barnmorska och professor i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet, med ett mångårigt engagemang i Kongo och Panzisjukhusets uppbyggnad, dessutom nära bekant med Denis Mukwege sedan lång tid. Marie Berg hade en mycket konkret problemställning: Dr. Mukwege och Panzisjukhuset behövde utveckla verksamhetens mor och barn-enhet – men de var i stort behov av hjälp med att mer precist formulera vad de behövde.</div> <div>– Vi har genomfört många dialogprocesser och designdialoger nationellt såväl som internationellt – men aldrig i något afrikanskt land, så lite fundersam var jag naturligtvis på hur metodiken skulle fungera i en annorlunda kulturell kontext, berättar Peter. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">På plats på Panzisjukhuset</h5> <div>Eventuella farhågor eller funderingar skulle dock visa sig obefogade. Efter en tids förberedelser kunde Peter flyga ner till Kongo tillsammans med Marie Berg och Maria Hogenäs, också hon från Göteborgs universitet, som redan var involverade i arbetet.</div> <div>– Jag blev väldigt fascinerad över deltagandet, berättar Peter. Processen är väldigt ”skandinavisk” när man diskuterar lösningar. Jag hade farhågor om att det i Kongo skulle vara väldigt auktoritärt och att bara cheferna skulle prata. Men workshoparna var väldigt platta, med administratörer, läkare, patienter och allehanda hjälpredor som tillsammans arbetade och diskuterade. I Sverige kan det vara svårt att få med patienter i dialogerna, men här var det väldigt öppna diskussioner!</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Utformandet av ett program
</h5> <div>Peter, Marie Berg och Maria Hogenäs åkte hem med mycket material att analysera från dialogerna och workshoparna.</div> <div>– Västerlänningar som åker till Afrika och berättar hur saker ska göra finns det en alldeles för lång historia av. Modellen här var att ta med en del kunskap från oss och föra in den i den kongolesiska kontexten och i de interaktiva dialogerna. Vi fick också fram väldigt spännande material, både identifierade behov och innovativa lösningar som våra deltagare hade arbetat fram genom att bygga sina idéer och förslag. Detta hade vi nu hade att tolka, berättar Peter.</div> <div> </div> <div>Ett program för en mor och barn-enhet på Panzisjukhuset skickades sedan ned till Kongo och Dr.Mukwege och hans medarbetare för granskning. Efter en tid kom så Dr.Mukwege till Göteborg för att diskutera förslaget. Han visade sig vara mycket nöjd och i och med det kunde arbetet fortsätta. </div> <div>– Sedan kom frågan om hur programmet skulle kunna användas, det måste kunna finansieras också. Panzi finansieras till stor del av bistånd där bland annat Pingstkyrkan spelat en viktig roll, lägger Peter till.
</div> <div><br /></div> <div>För att hitta en finansiär skulle det behövas något mer konkret och visuellt. Peter Fröst kontaktade <a href="https://whitearkitekter.com/se/nyheter/white-highly-commended-pa-waf-awards-med-panziprojektet-i-kongo/">White Arkitekter</a> som åtog sig att anta projektet pro bono. <a href="/sv/personal/Sidor/saga.aspx">Saga Karlsson</a>, som delar sin tid mellan arkitektjobbet på White och Chalmers som doktorand, fick frågan om att ingå i arbetsgruppen för projektet. Saga tackade ja och pausade i och med det sina doktorandstudier.</div> <div>– Representanter från White åkte ned till Panzisjukhuset, trots vissa oroligheter och att UD avrådde från att resa till området. Väl på plats var det lätt att sätta sig in i behovet av en mor och barn-enhet, men de såg också att det fanns ett stort behov av en övergripande utvecklingsplan för hela sjukhuset och sjukhusområdet, säger Saga. </div> <div> <span><span><h5 class="chalmersElement-H5">Gestaltning av en självförsörjande mor och barn-enhet<span></span></h5></span></span></div> <div>Det var mycket i Panzi-projektet som skiljde sig från ett mer ordinärt vårdbyggnadsprojekt i Sverige. Eftersom el- och vattenförsörjning inte är säker fick man arbeta utifrån förutsättningar som mekanisk ventilation och ramper istället för hissar. 
</div> <div>– Vattenfrågan var också väldigt intressant, fortsätter Saga, vem ska ha tillgång till vatten? Vad händer om vi har rinnande vatten i kranarna, kommer människor att vallfärda till sjukhuset för att fylla på vatten? Vattenfrågan var så oerhört mycket större här än i en svensk kontext.
</div> <div><br />En annan aspekt var att anhöriga, som på sjukhus i många andra länder, också tar en stor del i vården av en patient. Plats för anhöriga att bland annat sova och tillreda mat ritades in i planen. Mor och barn-enheten planerades sedan utifrån lokala förutsättningar. Temperaturen i området ligger på cirka 20 grader året om, med mer eller mindre kallare kvällar.
 </div> <div>– Med tanke på temperaturen har vi jobbat mycket med material som tegel, som fångar solvärmen på dagen och avger värme på natten. Det har också varit viktigt att använda lokala material. Ytterligare en dimension var att det skulle vara jordbävningssäkert, vilket bland annat gav avtryck på konstruktionen, förklarar Saga</div> <div> </div> <div>Så färdigställdes projektet med att ta fram en plan för en ny mor-och-barn-enhet, vilken levererades på engelska för att underlätta att finna finansiärer för att få det byggt. Saga tänker tillbaks på mötet med Denis Mukwege:</div> <div>– Jag och ansvarig arkitekt Cristiana Caira från White träffade Denis Mukwege i Oslo och presenterade projektet för honom. Det var ett bra möte och han var väldigt positiv. Han var också fascinerad över att vi visste så mycket mer om hans sjukhus och byggnaderna än vad han själv visste, i och med att vi grävt så djupt för att ta reda på alla förutsättningar. </div> <div> </div> <div>Saga tycker att arbetet med Panzisjukhuset varit mycket lärorikt:</div> <div>– Man tar med sig ödmjukheten, att få jobba i en annan kontext. Att man inte kommer dit och ser det som att man strör ut sin kunskap. Vi kan lära dem väldigt mycket – men, de lär också oss väldigt mycket. </div> <div> </div> <div style="font-size:14px">Text: Catharina BJörk</div>Mon, 10 Dec 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Ny-chef-for-ACE-verksamhetsstod.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Ny-chef-for-ACE-verksamhetsstod.aspxNy chef för ACE verksamhetsstöd<p><b>​En ovanlig men ovanligt konstruktiv lösning, så skulle bytet av tjänst de administrativa cheferna Karin Ryrberg och Eva-Karin Olsson sinsemellan kunna beskrivas. Karin Ryrberg har närmare tio år på Kemi bakom sig och är sedan 1 december 2018 nytillträdd chef för verksamhetsstödet på institutionen för arkitektur och samhälsbyggnadsteknik.</b></p><div><p class="chalmersElement-P"><strong>​Välkommen till ACE Karin, hur känns det?</strong> </p> <div>– Det känns väldigt bra, jag känner mig mycket varmt mottagen på ACE och jag är glad och entusiastisk inför mitt nya uppdrag. </div> <div> </div> <div><strong>Vad ser du som det viktigaste i ditt uppdrag? </strong></div> <div>– Att verksamhetsstödet ska stödja verksamheten på bästa sätt och att personalen mår bra och trivs på sin arbetsplats.</div></div>   <br /><strong>Vad har du för tankar kring hur du vill arbeta med verksamhetsstödet?</strong> <br />– Initialt handlar det mycket om att lära känna verksamheten och gruppen. Det verkar finnas ett behov av att sätta roller och gemensamma rutiner på plats, det är en fråga jag kommer att prioritera högt och som det ska bli väldigt roligt att jobba med eftersom det innebär mycket kontakter med både verksamheten och med gruppen.<br /> <br /><strong>Vad tar du med dig från din tid på Kemi? </strong><br />– Den kanske viktigaste lärdomen är vikten av goda relationer och ett nära samarbete mellan verksamhet och verksamhetsstöd. Jag tror också på en bred delaktighet i utvecklingsarbetet, att det är bra för både gruppen och för resultatet att vi hjälps åt att tänka och tillsammans sätta gemensamma rutiner på plats.<br /><br /><em>Verksamhetsstödet på ACE, institutonen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, är huvudsakligen formerad utifrån de administrativa avdelningarna från de tidigare institutionerna Arkitektur samt Bygg- och miljöteknik. ACE verksamehtsstöd har existerat som en sammansatt avdelning sedan institutionssammanslagningen våren 2017.</em>Fri, 07 Dec 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Studentuppropet-sprider-sig.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Studentuppropet-sprider-sig.aspxStudentuppropet sprider sig<p><b>​I oktober publicerades det franska &quot;Studentmanifestet för ett ekologiskt uppvaknande&quot; som skapat stor debatt i Frankrike. Hittills har 26 000 studenter skrivit under för att markera att de enbart väljer arbetsgivare som tar klimat- och miljöfrågor på allvar. Samma dag som klimatmötet COP24 startade i polska Katowice, släpptes en svensk uppföljare.</b></p><span style="background-color:initial">– Anledningen till att vi ville ta manifestet till Sverige beror på att klimatet är vår generations ödesfråga. Vi vill jobba för en ljusare framtid för planeten, berättar en av initiativtagarna Felix Backgård, student vid Industriell ekonomi på Chalmers.</span><div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Studenter från hela Sverige</h4></div> <div>Studenterna bakom det svenska studentmanifestet, som presenterades den 3 december tillsammans med en namninsamling, kommer från Chalmers, KTH, Lunds tekniska högskola, Karolinska Institutet, Stockholms Universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.  Initiativtagarna tror att många studenter inte inser vilken skillnad de kan göra genom att ställa krav på sina arbetsgivare.</div> <div><br /></div> <div>– Det är brist på högskoleutbildad arbetskraft i Sverige och bilden vi fått av företag är att den största anledningen för dem att prioritera hållbarhet är för att locka arbetskraft, snarare än konsumentkrav eller politiska krav, menar Felix Backgård.</div> <div><br /></div> <div>Manifestet är en översättning från det franska manifestet som släpptes tidigare i höst. Därifrån har de svenska studenterna fått stöd med bland annat programmering och medieträning.</div> <div>– Vi hoppas att manifestet får en stor spridning internationellt, och liknande upprop är på gång runt om i Europa. Klimatfrågan är global och vi unga måste höja våra röster internationellt, det är vår framtid som står på spel, säger Hanna Persson, student vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Framtidens arbetskraft</h4> I debattartikeln i DN häromdagen skriver studenterna: ”Vi, framtidens arbetskraft, är redo att ändra vår livsstil och utmana vår bekvämlighet för att samhället ska förändras drastiskt”. De skriver att de därför kommer välja bort arbetsgivare som inte tar hållbarhet på allvar.</div> <div><br /></div> <div>Studenterna från Chalmers menar att de kommer att prioritera miljön i sina yrkesval och därmed ställa krav på arbetsgivare, men också göra vad de kan till vardags och engagera sig i samhällsdebatten. För att klimatomställningen ska vara möjlig måste fler ta initiativ och visa att det går, så att andra lättare kan följa efter. Detta gäller såväl länder som företag och individer. </div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Tre syften med manifestet</h4> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> ​</span>Vi har främst tre syften med manifestet, förklarar Jenny Janhäll, student vid Teknisk matematik, Chalmers:</div> <div>Det första handlar om att lägga ett större fokus på företagens miljöarbete. I dagsläget ligger mycket fokus på vad individen kan och bör göra. Företagen behöver få information om vad framtidens arbetskraft förväntar sig av dem. <span style="background-color:initial">Det andra handlar om att vi </span><span style="background-color:initial"> studenter kan påverka mer än vi tror! Vi vill göra studenter medvetna om hur mycket vi kan påverka. Om fler studenter inser att vi är en stor grupp som faktiskt vill påverka är det mer troligt att det startas diskussioner som leder till förändring.</span></div> <div>Till sist så vill vi uppmuntra alla aktörer i samhället att ta sitt ansvar i omställningen som krävs. Vetenskapen är tydlig. Lösningarna finns. Frågan är bara om vi som samhälle är redo att använda dem. Vi tror att en omställning är möjlig, men det kräver att alla bidrar.</div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Engagemanget behöver öka</h4></div> <div>– Vi som studenter har stor makt att påverka våra framtida arbetsgivare. Vi kräver därför att näringsliv och offentlig sektor tar hållbarhetsarbetet på allvar och ställer om sin verksamhet därefter, för att vi ska välja att jobba hos dem. Det finns också ett behov av att öka engagemanget i de här frågorna hos oss studenter, och genom att skriva under manifestet kan vi göra en viktig skillnad tillsammans, säger Hanna Persson och får medhåll av Samuel Plumppu som går Tekniskt basår på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>För att nå andra studenter kommunicerar initiativtagarna via sociala medier. Felix berättar att de får stöd av campusbokhandeln.se, arbetsplattformen Sustainergies och flera studentkårer och miljöföreningar i Sverige.</div> <div>– Men vi tror också det krävs att studenter pratar med varandra, för att förstå hur viktigt detta är, säger han.</div> <div><br /></div> <div>De reaktioner de hittills fått från politiker, näringsliv och andra studenter på initiativet och debattartikeln i DN är positiva.</div> <div>– Vi har, även om manifestet är otroligt ungt, fått intrycket att detta är något folk verkligen har väntat på, säger Felix Backgård.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Bedöm företagets klimatengagemang</h4> <div>– Grundtanken med manifestet är att varje individ ska göra en egen bedömning genom att fråga och vara kritisk. Är detta företag verkligen seriöst med att minska sin miljöpåverkan eller är det bara tomma ord? Det handlar inte bara om vad företaget har för miljöpåverkan idag, utan ännu mer om att se en vilja att ställa om och förbättra sig, och möjligheter för de anställda att göra skillnad, avslutar Jenny Janhäll.  <br /><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><span lang="SV" style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif"><b>På bilden:</b> </span><span style="background-color:initial;font-size:14.6667px"><font face="calibri, sans-serif">Sandra Swartling, Psykologprogrammet, Karolinska institutet, </font></span><span style="background-color:initial;font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif">Joakim Rydén, Industriell ekonomi, KTH,  </span><div><font face="calibri, sans-serif"><span style="font-size:14.6667px">Frida Jalkenäs, Hållbar energiteknik, KTH, </span></font><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Sonja Remmer, Data- och systemvetenskap, Stockholms Universitet,</span></div> <div><font face="calibri, sans-serif"><span style="font-size:14.6667px">Jorun Westman, Ekosystemteknik, Lunds tekniska högskola, </span></font><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Iris Vesterberg, Industriell ekonomi, KTH, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Lucas Grönborg, Lucas Grönborg, Medieteknik, KTH, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Sally Bohlin, Maskinteknik, KTH, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">F</span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">elix Backgård, Industriell ekonomi, Chalmers, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Fabian Sandegård, Industriell ekonomi, KTH. <br /><b>Följande  studenter är också med i gruppen: </b></span><span style="background-color:initial;font-size:14.6667px"><font face="calibri, sans-serif">Ylvali Busch, Business &amp; Economics, Handelshögskolan i Stockholm, Jessica Garcia, Ekosystemteknik, LTH, </font></span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Je</span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">nny Janhäll, Teknisk matematik, Chalmers, Theodor R. Ohlsson, Läkarprogrammet, Karolinska Institutet, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">H</span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">anna Persson, Arkitektur, Chalmers, Samuel Plumppu, Tekniskt basår, Chalmers, Rosmarie Sundström, agronom, landsbygdsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">M</span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">årten Sylvan, Arkitektur, KTH. ​</span></div></div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:<br /></b><a href="http://www.studentmanifestet.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Studentmanifestet.se​</a></div> <div><a href="https://www.dn.se/debatt/vi-kraver-klimatansvar-av-vara-framtida-arbetsgivare/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />DN Debatt: Vi kräver klimatansvar av våra framtida arbetsgivare</a><br /><a href="http://www.facebook.com/studentmanifestet%E2%80%8B"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />facebook.com/studentmanifestet​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 06 Dec 2018 11:00:00 +0100