Nyheter: Arkitektur, Bygg- och miljöteknik, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 14 Jun 2019 14:13:41 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/CBA-moter-Per-Bolund.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/CBA-moter-Per-Bolund.aspxCBA träffar bostadsminister Per Bolund<p><b>​Den 13 juni var Centrum för boendets arkitektur, CBA, genom Ola Nylander, Anna Braide, Kaj Granath och Kajsa Crona inbjudna till bostadsministern Per Bolund. Under mötet presenterades CBA och ett par pågående forskningsprojekt. Fokus för mötet var – Sverige behöver mer resurser till bostadsforskning.</b></p><div>Mer information:</div> <a href="/sv/centrum/cba/Sidor/default.aspx">Centrum för boendets arkitektur, CBA​ &gt;&gt;​</a>Fri, 14 Jun 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Samarbete-ska-accelerera-forskningen-inom-trafiksystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Samarbete-ska-accelerera-forskningen-inom-trafiksystem.aspxSamarbete ska accelerera forskningen inom trafiksystem<p><b>​Utvecklingen inom Urban Mobility Systems är snabb och relevansen för samhället hög, inte minst med tanke på urbaniseringen och digitaliseringen i Sverige och globalt. Ett nytt samarbete mellan ACE och Shanghai Maritime University syftar till att accelerera framstegen inom området och stärka möjligheten till tillämpningar.</b></p>​Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik tecknade i dagarna en avsiktsförklaring med Shanghai Maritime University om att etablera ett samarbete inom forskning och undervisning. Samarbetet ska främst bestå i aktiviteter inom forskargruppen Urban Mobility Systems på ACE, samt motsvarande gruppering på SMU – Plateau Cluster of Transportation Engineering. Avsiktsförklaringen utgör starten för samarbetet som ska generera initiativ såsom ett gemensamt virtuellt forskningslabb och fysiska utbyten genom att medarbetare och studenter på respektive lärosäte ges möjlighet till mobilitet i form av uppdrag och praktik.<br /><br /> – Shanghai Maritime University är en mycket spännande och stark aktör inom Urban Mobility – ett högaktuellt forskningsområde i snabb utveckling. Vi är därför mycket glada över att kunna ta detta steg mot att etablera ett givande samarbete som ytterligare stärker vår utveckling inom området, säger Fredrik Nilsson, professor och prefekt på ACE.    <br /><br /><a href="/sv/personal/Sidor/Xiaobo-Qu.aspx">Xiaobo Qu</a> är professor och leder forskargruppen Urban Mobility Systems på ACE. Han säger: <br /> – Kina är i framkant vad gäller att anta nya lösningar inom området urban mobility systems. Det kommande samarbetet med Shanghai Maritime University kommer att öka möjligheterna för bilateral forskning och utveckling genom täta kontakter och utbyten, och ännu viktigare – det kommer att öka möjligheten att främja tillämpningar och praktik hos båda parterna.       <br /><br />Det kommande samarbetet med Shanghai Maritime University är en aktivitet i linje med institutionens arbete för att etablera och stärka strategiska partnerskap.Fri, 14 Jun 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Anpassbara-hem-kan-losa-bostadsproblem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Anpassbara-hem-kan-losa-bostadsproblem.aspxAnpassbara hem kan lösa bostadsproblem<p><b>​​I folkhemmets barndom var anpassbara bostäder något eftersträvansvärt, idéer som senare fick lämna plats för rationalitet och marknadsanpassning. Ny forskning visar dock på potential såväl som efterfrågan för enkla lösningar som gör lägenheter mer flexibla. I en nyligen publicerad avhandling visar Anna Braide en möjlig väg framåt.</b></p><div>​De demografiska förändringarna med en mångfald av boendebehov som förändras över tid ställer stora krav på de lägenheter vi bygger. Samtidigt har de flerfamiljsbostäder som typiskt byggs i Sverige idag begränsade möjligheter att användas på olika sätt av olika typer av hushåll. Bostadsmarknaden i sin tur är i stort inriktad mot de som kan köpa sin bostad, vilket medför att vissa grupper i mångt och mycket lämnas utanför. Sammantaget själva utgångspunkten för Anna Braides forskning.   </div> <div><br />– Mitt arbete springer ur situationen vi står inför i Sverige idag, där vi är i behov av att bygga väldigt många bostäder under kommande år. Tittar man då dels på de demografiska förändringarna, och dels på de relativt statiska bostäder vi utformar, är det tydligt att vi inte utvecklar bostäder för en hållbar framtid, säger Anna Braide, nybliven doktor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.  </div> <div><br /></div> <div>Målet med Annas forskning har varit att lyfta frågan om social hållbarhet i bostadsplaneringen till bostadsutvecklare, arkitekter och planerare.   </div> <div><br /></div> <div>– För många hushåll är det viktigt att de, även om de växer i storlek, kan stanna kvar i den miljö där man sedan länge är rotad. Det finns en social dimension kopplad till situationen – att kunna bevara sin identitet, trygghet och sociala kontext, säger Anna.   </div> <div><br /></div> <div>Hon menar att när bostäder planeras idag är det en helt annan modell som är normen – att man flyttar då bostaden inte fungerar för de behov man har. Att bostaden kan anpassas så att man kan bo kvar är inget som är en framträdande idé då lägenheter planeras.  </div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kreativa hushåll skapar rum där det inte finns rum  </h3></div> <div>I intervjuerna som genomförts under projektet har Anna stött på olika exempel på hushåll där sociala kvaliteter värderas högre än en väl fungerande bostad. Dessa hushåll väljer trots förutsättningarna att bli kvar i sin miljö, och åtgärderna för att skilja av och skapa ”rum i rummet” är kreativa och många.   </div> <div><br />– Man blir väldigt mycket mer av en person som utformar och tar hemmet i anspråk. Jag har exempel där det blivit en hel kultur i en bostadsrättsförening att planera, samverka och diskutera sitt boende – vilket visar hur dessa kvaliteter utvecklas när de får utvecklas. Man löser det praktiska för att det sociala går före bostadens rumslighet och kvaliteter.   </div> <div><br />Anna menar att detta är en kultur som arkitekter och planerare kan stödja redan på ett tidigt stadium i processen med att utveckla nya bostäder.  </div> <div><div> </div> <div>– Det går att redan på ritbordet möjliggöra eventuella kommande förändringar – att inte låsa ett visst rum för en specifik användning, utan skapa det generella rummet som gör att du kan flytta runt och välja att använda rummen för olika ändamål. Men det kan också handla om ännu mer handgripliga faktorer som flyttbara väggar.  </div> <div> </div> <div>Anna berättar om den utveckling i Sverige som drog igång under 1930- och 40-talen, då ett starkt politiskt engagemang för boendefrågor utvecklades. Bostadens anpassbarhet fanns då med som en viktig egenskap för ett gott boende, en faktor som hängde med fram till 1970- och 80-talen då ett alltmer marknadsanpassat bostadsbyggande tog vid.   </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Flexibilitet som fått lämna plats för rationalitet  </h3> <div>En slutledning Anna dragit i sin forskning är att anpassbarhet är en kvalitet som ökar bostadens kapacitet att kunna användas för olika boendesituationer, och därmed ökar möjligheten att omfatta utmaningarna. Något som både praktisk erfarenhet och forskning visar.  </div></div> <div><br />– Tyvärr har vi lämnat det spåret i svenskt bostadsbyggande. En anledning kan vara att vi varit väldigt måna om att bygga rationellt, och då blev anpassbara bostäder något som ansågs som irrationella, eftersom de kortsiktigt uppfattas som dyrare och krångligare.  </div> <div><br /></div> <div>De exempel Anna undersökt i sitt arbete är flexibla lösningar som är förhållandevis enkla att handskas med och billiga att genomföra.  </div> <div> </div> <div><div>– De intervjuade hushållen är positiva till anpassbara bostäder, och det handlar om små åtgärder som har stort socialt utfall. Flera intervjuade tar upp exemplet med rum som när barnen flyttat kan hyras ut. Och ett rum som ligger placerat nära entrén, nära kök och badrum – som inte passerar andra rum, är ett strategiskt placerat rum. Ett enkelt exempel på flexibel lösning.  </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fortsatt forskning ska ge konkreta lösningar  </h3></div> <div>I början av januari 2019 stod det klart att Boverket beviljat fortsatt finansiering av Anna Braides forskning genom projektet ”Den anpassbara lägenheten” som startas inom kort.  </div> <div><br /></div> <div>– Jag kommer där att fördjupa och undersöka relevanta designlösningar. Jobbet jag ska göra är att utveckla några designmodeller för anpassbara bostäder. Modellerna ska ge vägledning i hur de lägenheter vi bygger kan utformas för att ge en ökad och breddad användning, med målet att bättre kunna möta fler boendesituationer för olika hushåll och en större mångfald av boendebehov.</div> <div><br /></div> <div>Anna Braide disputerade den 10 maj på avhandlingen ”<a href="https://research.chalmers.se/publication/509729">Dwelling in time –   Studies on life course spatial adaptability</a>”. <br /></div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:12px">Text: Catharina Björk</span><br /></div>Fri, 24 May 2019 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmersstudenter-byter-fran-flyg-till-tag-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Chalmersstudenter-byter-fran-flyg-till-tag-.aspxChalmersstudenter byter från flyg till tåg<p><b>Karolina Strandsäter, koordinator på Chalmers International Mobility, har tagit initiativ till ett nytt pilotprojekt där utbytesstudenter får ett resebidrag från Chalmers så att de kan välja tåget istället för flyg när de ger sig iväg till sina nya universitet i Europa. Den 27 maj, i samband med lunchseminariet &quot;Hur kan flyget minska sin klimatpåverkan&quot; delade regeringens särskilda utredare Maria Wetterstrand ut de första resebidragen.</b></p><div><span style="background-color:initial">Tidigare i våras rapporterade media om att universitet och högskolor är de statliga myndigheter som står för störst utsläpp av koldioxid från flygresor.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial"></span>I sin senaste <a href="https://blog.portal.chalmers.se/rektor/vi-beh%C3%B6ver-minska-chalmers-eget-klimatavtryck">blogg</a> skriver Chalmers rektor Stefan Bengtsson:</div> <div>&quot;Eftersom det är bråttom att minska utsläppen räcker inte enbart teknisk utveckling. Även beteendeförändringar behövs. Många grupper i samhället har tagit fasta på detta, med diskussionen kring allas våra flygresor som det tydligaste exemplet. Även bland våra studenter och forskare märks stor frustration och oro. Man kräver att vi som universitet lever som vi lär, och visar att vi tror på våra egna forskningsresultat.&quot;  <br /><br /></div> <div>En som har gått från ord till handling är Karolina Strandsäter, internationell koordinator på Chalmers International Mobility. Hon har tagit initiativ till det nya resebidraget, Chalmers Sustainable Exchange by Train, där hon verkat för att Chalmers ska stödja studenterna.</div> <div><br /></div> <div><b>– Många studenter tycker att utbytesstudier</b> är det bästa de har gjort under sin studietid och de tar också med sig erfarenheter och kunskap hit till Chalmers efter sin tid utomlands. Det gör att vi kan utvecklas och bli en ännu bättre högskola. Men att åka på utbyte innebär att man måste transportera sig och det var då jag kom på att detta kunde göras på ett mer klimatsmart sätt, säger Karolina Strandsäter.</div> <div>Eftersom studenterna ska vara iväg i ett halvår eller mer så spelar det inte så stor roll om resan tar lite längre tid.</div> <div>– Men som student har man inte jättemycket pengar och det kostar tyvärr mer idag att ta tåget istället för flyget. Då tänkte jag att Chalmers kunder ge ett resebidrag på 5000 kr för att studenterna istället ska ta tåget. Tanken är att det ska täcka tågbiljetter samt eventuell övernattning.<br />Projektet är finansierat via vicerektor Maria Knutson Wedels ram.​<br /></div> <div><br /></div> <div><b>I samband med ansökan</b> fick studenterna också räkna på sin resa genom det Chalmersutvecklade verktyget ”<a href="http://www.klimatsmartsemester.se/">www.klimatsmartsemester.se</a>” för att se hur stor skillnad det gör att ta tåget istället för flyget. Studenternas resor kommer att gå från Göteborg till Tromsö i Nordnorge och till Lissabon i söder. </div> <div>En ny och uppdaterad version av webbsidan klimatsmartsemester.se släpptes i veckan, tillsammans med en internationell version av verktyget <a href="https://travelandclimate.org/">Travel and Climate – travelandclimate.org</a>.  </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Den 27 maj hölls den första bidragsutdelningen i direkt anslutning till lunchseminariet <a href="/sv/om-chalmers/kalendarium/Sidor/biobransle-styrmedel-flygskam.aspx">Biobränsle, styrmedel, flygskam – Hur kan flyget minska sin klimatpåverkan​</a>?</div> <div><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin, foto: Christian Löwhagen</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><b>Studenter som får resebidrag: </b></div> <div><p class="MsoNormal"><span lang="SV"><br /></span></p> <ul><li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Lausanne: Jenny Andersson, Maskinteknik</span></span></li> <li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Tromsö: Linnea Dehlén, Bioteknik</span></span></li> <li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Lisbon: Alexander Johansson, Arkitektur</span></span></li> <li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Mons: Jakob Ånevall, Kemiteknik</span></span></li> <li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">München: Sarah Torstensson, Automation och Mekatronik</span></span></li> <li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Turin: Amalia Björklund, Arkitektur</span></span></li> <li><span lang="SV">Delft Maja Lindborg, Arkitektur,  (bussresenär)</span></li> <li><span style="background-color:initial">Madrid: Simon Hagelin, Industriell Ekonomi</span></li> <li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Milan: Linnea Johansson, Samhällsbyggnadsteknik</span></span></li> <li><span lang="SV"><span style="background-image:initial;background-position:initial;background-size:initial;background-repeat:initial;background-attachment:initial;background-origin:initial;background-clip:initial">Trondheim: Ingrid Larsson, Maskinteknik</span></span></li></ul> <p></p> </div> <div></div> <div><br /></div> ​Fri, 24 May 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Creativity-Cloud.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Creativity-Cloud.aspxCreativity Cloud - masterstudenter utformar skolgård i Kenya<p><b>​Det är mycket varmt nästan året runt i Kisumu, därför behövs plats med skugga och ventilation på skolgården. Studenterna bestämde sig för att designa och bygga en lekplats, Creativity Cloud, med yta även för undervisning, skyddat från solen av ett tak format som ett moln. En plats där barnen kan äta sin lunch, studera och ha utomhuslektioner men framförallt främjas det kreativa; lek, dans, framträdanden och umgänge.</b></p><h2 class="chalmersElement-H2">Småskaligt byggnads- och designprojekt​</h2> <div><span style="background-color:initial">Kan studenter göra skillnad för barn i fattigare regioner av världen, med småskaliga byggnads- och designprojekt? </span>Beata Karlsson, Elsa Dorrian och Sophie Pedersen, masterstudenter inom arkitektur på Chalmers,<span style="background-color:initial"> antog utmaningen och började undersökandet, efter en månad av studier i både Göteborg och Kenya, under Chalmers plattform Reality Studio. Kombinationen av att göra skillnad, designa något utöver teorin och samtidigt realisera projektet triggade dem och fick projektet Creativity Cloud att växa fram. Under fyra veckors tid samlade de in pengar, utforskade, designade, byggde och invigde en ny skolgård med fokus på kreativitet och termisk komfort.</span><div><br /></div> <div>Efter att ha gjort förstudier runt om i Kisumu, Kenyas tredje största stad, kom de i kontakt med Future Hope Academy, en skola i Obunga, ett av de fattigaste områdena av Kisumu. </div> <div>– Vi såg så mycket energi och entusiasm från lärare och elever på skolan och då kände vi att det var en bra plats för ett samarbete. För ett år sedan var en grupp studenter från Chalmers här och gjorde en lyckad och hållbar skolbyggnad. Vi ville arbeta vidare på det goda samarbetet som byggts upp. Skolan är en av få platser där barnen känner sig trygga och där de umgås under helger och kvällar. <span style="background-color:initial">Slumområden ställs inför många problem och utmaningar. Ett av de stora problemen är bristen på utrymme, och framförallt platser där barn kan vara i trygghet. Barn är aldrig prioriterade. Vi ville ge dem en plats där de kan känna sig trygga, umgås och vara precis det de är: barn</span><span style="background-color:initial">, säger studenterna​</span><span style="background-color:initial">.</span></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vad har barnen i Obunga för behov? </h2> <div>Eftersom det är runt 30 grader varmt nästan året runt i Kisumu, behövs plats med skugga och ventilation. I de klassrum som finns står luften stilla vilket skapar ännu högre temperatur när mängder av elever samlas inomhus. Utomhus steker solen hela dagarna och det fanns tidigare ingenstans att få solskydd. </div> <div><span></span><span style="background-color:initial">– ​</span>Kan ni föreställa er hur svårt det är för ett litet barn att fokusera i skolan när det är så otroligt varmt? Vi bestämde oss för att skapa en plats där barnen kan äta sin lunch, studera och ha utomhuslektioner men framförallt främja det kreativa; lek, dans, framträdanden och umgänge.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Beata, Sophie och Elsa </span>designade och byggde en lekplats, med yta även för undervisning, skyddat från solen av ett tak format som ett moln. De valde att inte bygga några väggar, dels för att skapa så mycket ventilation som möjligt men också för att det skall vara öppet för alla. De ville ge barnen i Obunga ett moln för kreativitet. </div> <div><span style="background-color:initial">– ​</span><span style="background-color:initial">Förhoppningsvis sår vi också ett litet frö som kan främja och inspirera till fortsatt utveckling av området.</span></div> <div><br /></div> <span></span><div></div></div>Tue, 14 May 2019 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stora-miljovinster-med-varldsunik-metod-for-metallatervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Stora-miljovinster-med-varldsunik-metod-for-metallatervinning.aspxVärldsunik metod för metallåtervinning tas i bruk<p><b>​Hennes forskning ligger bakom en världsunik metod för att återvinna zink ur flygaska, en process som ger många och stora miljövinster, inte minst i form av minskad mängd avfall och minskad förbrukning av naturresurser. Nu bygger Renova som första aktör i världen en anläggning där tekniken appliceras i full skala.</b></p><div><a href="/sv/personal/Sidor/karin-karlfeldt.aspx">​Karin Karlfedlt Fedje</a>, docent i miljö- och materialteknik vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik delar sin tid mellan Chalmers och Renova. Hon har forskat om metallåtervinning, bland annat ur aska, under många år och disputerade inom ämnet 2010. Denna forskning har lett fram till att Renovas anläggning för så kallad ”asktvätt med zinkåtervinning” ska byggas vid avfallskraftvärmeverket i Sävenäs och beräknas spara mångmiljonbelopp åt det kommunägda bolaget.<br /><br /> – Möjligheten att dela sin tid som jag gör har varit bidragande till resultaten, då vi har kunnat göra många försök genom att ha tillgång till labb, vetenskaplig litteratur samt inte minst alla duktiga kollegor med möjlighet till kunskapsutbyte. Samarbete mellan industri och akademi kan vara utmanande, men framförallt mycket givande som i detta fall, säger Karin Karlfeldt Fedje.<br /><br />Hon har initierat och lett projektet från labbstudier till pilotstudien i samarbete med bland andra Sven Andersson, adjungerad professor på institutionen för kemi och kemiteknik, och flera externa aktörer, som B&amp;W Völund som ska bygga tekniken. Metoden bygger på att flygaska, det vill säga askan som följer med rökgasen från förbränningen, tvättas med syra som också avskilts ur rökgasen. Tvättvätskan fångar upp zink som därefter filtreras ut, tvättas och blir ny zinkråvara. <a href="http://www.energiforsk.se/program/askprogrammet/rapporter/lakning-zinkatervinning-och-termisk-behandling-av-avfallsflygaska-2016-330/">Resultat från en tidigare pilotstudie</a> visar att cirka 70 procent av zinken i flygaskan kan återvinnas och säljas till metallindustrin.    </div> <div><br /></div> <div><span> – Metoden vi tagit fram har många fördelar och vinsterna för miljön är stora; mändgen miljöfarliga ämnen som kommer ut i miljön minskar, mängden avfall att deponera minskar, och vi minskar även omfattningen av brytning av ny zink, berättar Karin Karlfeldt Fedje. <span style="display:inline-block"></span></span><br /><br />I dag blandas flygaskan ihop med slammet från vattenreningen till en restprodukt som deponeras. Enligt en ny lagstiftning 2018 klassas den som farligt avfall, varför den måste transporteras till extern och dyrare hantering. Den tvättade flygaskan innehåller lägre halter av bland annat klorider och tungmetaller och kan återföras till förbränningen. Giftiga dioxiner som bildas under förbränningsprocessen och binds till askpartiklarna kan inte tvättas bort av syran, men bryts däremot ner om askan återförs. Enkelt uttryckt kan alltså värdefulla metaller återvinnas samtidigt som askresterna blir renare.<br /><br /> – Vi ser faktiskt inga nackdelar alls, säger Karin Karlfeldt Fedje. Pilotstudien visar att tekniken fungerar, det finns en ekonomisk potential och stora miljömässiga vinster. Vi behöver heller inte köpa in några nya kemikalier, fortsätter Karin. Vi har redan allt vi behöver eftersom syran också är en restprodukt.    <br /><br />Renovas anläggning ska börja projekteras under 2019 och beräknas kunna tas i drift under 2021.</div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/renova/pressreleases/renova-bygger-foer-vaerldsunik-metallaatervinning-2872667">Länk till Renovas pressrelease i sin helhet</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/karinka">Läs mer om Karins forskning </a></div> <div><br /></div>Mon, 13 May 2019 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Interaktiv-arkitektur-installation-i-Nordstan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Interaktiv-arkitektur-installation-i-Nordstan.aspxInteraktiv arkitekturinstallation i Nordstan 29 april - 5 maj<p><b>​Kom och upplev ett examensarbete i Arkitektur från Chalmers! Traska genom en skog gjort av ”up-cyclat” papper från Feet First för att sedan sitta ner en stund och svara på ett frågeformulär.</b></p>​Du bidrar till ett större fokus på mänskligt välbefinnande i vår framtids hållbara stad! ​<div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Therese Svensson​ har gjort e</span>xamensarbetet/installationen som hänger i Nordstan just nu. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://nordstan.se/utstallningar-event/%E2%80%8B">https://nordstan.se/utstallningar-event/​</a><br /></div>Thu, 02 May 2019 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Romstipendiet--2019.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Romstipendiet--2019.aspxRomstipendiet 2019<p><b>​Styrelsen för Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond har beslutat utse två stipendiater, Matilda Lidberg och Teodor Losman Nädele. Romstipendiets syfte är att befrämja blivande arkitekters kunskap om den italienska arkitekturens och stadsbyggnadskonstens historia. Stipendiet på 75.000 kr avser stöd till en vistelse i Rom för att genomföra examensarbete eller annat studieprojekt.</b></p><h2 class="chalmersElement-H2">​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2019/matilda-lidberg200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span>Matilda Lidberg</span></h2> <div>vill undersöka hur arkitekturen i Rom förhåller sig till kroppen och tvärt om. Matilda tog examen i nutida dans 2010 och fyra år senare blev hon arkitektstudent på Chalmers 2014. Hennes mål är att ”finna ett sätt att kombinera dessa två konstformer /---/ som dansare / koreograf och som arkitekt /---/ det är den koppling jag vill undersöka i Rom”. Arkitekten skapar det rum som dansaren förhåller sig till, menar hon. ”Genom att skissa, läsa och kroppsligt undersöka byggnader och platser vill jag låta Rom ta mig på en sorts arkitekturhistoriskt undersökande resa ur perspektivet kroppen och rummet.” Matilda vill använda sin stipendietid i Rom som en utvecklingsperiod av yrkeskunnandet som arkitekt, men också som en möjlighet att fördjupa konstnärskapet som dansare och koreograf.</div> <div> </div> <div>Button lorem ipsum</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2019/Teodor200ljus.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Teodor Losman Nädele</h2> <div> </div> <div>inriktar sin mastersexamen på Chalmers på Transformation and Conservation, där fokus ligger på att relatera ny arkitektur till befintlig. Han vill i Rom studera hur historisk arkitektur fungerar och inkorporeras i en modern stad och försöka förstå ”hur minnet och lämningar från historien upplevs och används idag /---/ att lära känna en specifik plats på djupet är att samtidigt lära känna alla andra platser i relation till den”. Teodor vill iaktta och dokumentera stadsrum, situationer och byggnadsverk med penna och papper. Det skulle gå snabbare att fotografera men ”det är just att det får ta tid som är nyckeln i tillvägagångssättet”, menar han. En stor mängd nyligen utförda fina teckningar bifogas ansökan och övertygar om att Teodors valda studiemetod skulle passa honom perfekt, just i Rom.​</div> <div><br /></div> <div><a href="https://annaahrenberg.com/rom-stipendier-arkitektsstudenter/">Läs mer om Anna Ahrenbergs romstipendium till arkitektstudent vid Chalmers​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://annaahrenberg.com/">Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond​</a></div> <div> </div>Wed, 17 Apr 2019 15:45:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Constrcution-Management-vill-effektivisera-byggprocesser-med-hjälp-av-maskininlärning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Constrcution-Management-vill-effektivisera-byggprocesser-med-hj%C3%A4lp-av-maskininl%C3%A4rning.aspxConstruction Management vill effektivisera byggprocesser med hjälp av maskininlärning<p><b>​På avdelningen Construction Management vid ACE är man övertygad om att maskininlärning kommer att ha en stor påverkan på digitaliseringen av byggbranschen. Därför satsar man nu på att höja kompetensen och inta en position för framtiden.</b></p>​– <span style="background-color:initial">Maskininlärning är en flexibel och användbar teknologi som kan användas överallt inom byggbranschen där det ligger stora mängder data som grund, säger Christian Koch, professor inom byggledning och innovation, som samverkar med kollegor från Construction Management och byggföretag i insatsen för ökad digitalisering. </span><div><br /><h2 class="chalmersElement-H2">Samverkan med Incoord och NCC​<span><br /></span></h2> <div><span style="background-color:initial">Just nu startar två projekt där Construction Management samverkar med industrin. Ett projekt handlar om att använda data avseende arbetsolyckor och incidenter för att tillsammans med NCC sträva mot en säkrare arbetsplats. Tillsammans med Incoord har Chalmers ett projekt som behandlar kvalitetskontroll. För att förstärka kompetensen inom maskininlärning så har ett samarbete inletts med Mälardalens högskolas Artificial Intelligence and Intelligent Systems research group. Christian Koch menar att det ännu är svårt att konkretisera potentialen för effektivisering av byggprocesser med maskininlärning: </span></div> <div><span style="background-color:initial">–​ </span><span style="background-color:initial">Potentialen är enorm, men så pass mångfaldig att det inte kan värderas i nuläget. Byggbranschen börjar sakta men säkert få bättre kontroll på uppsamling av data från sina processer och därför börjar potentialen öka.</span></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">AI och maskininlärning förbättrar egenkontrollen i byggprojekt</h2> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div>Första projektet på gång är ett innovationsprojekt där man tillsammans med teknikkonsulten Incoord ska titta på hur kvaliteten och egenkontrollen i byggprojekt kan förbättras med stöd av maskininlärning och AI. </div> <div>–​ En viktig framgångsfaktor i arbetet med egenkontrollerna är att få in alla aktörer på en och samma plattform och visa att transparensen, när det kommer till kvalitetssäkringen i projekten, är absolut avgörande<span style="background-color:initial">, säger Jan Kohvakka från Incoord som är projektledare för det Vinnovafinansierade innovationsprojektet.</span></div> <div> </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Maskininlärning för bättre säkerhet</h2> <div> </div> <div>Det andra projektet tar sin utgångspunkt från arbetsolycksfallrapporteringen från NCC. Utifrån detta material är planen att utveckla ett maskininlärningssystem som kan bidraga till bättre säkerhet baserat på orsaksanalyser av tusentals rapporter. </div> <div>– I nuläget har ingen människa möjlighet att överskåda och praktiskt använda så mycket kunskap, förklarar May Shayboun som är nybliven doktorand på Construction Management. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Chalmers målsättning är att sätta igång ännu fler projekt inom bygg. Forskarassistent Dimosthenis Kifokeris ser möjligheter inom projektering, produktion och förvaltning. Att återkoppla från produktion till projekteringen möjliggör optimering av projekteringsprocessen. Dessutom ger det en möjlighet att vidareutveckla den prototyp för analys av byggbarhet som finns. Också NCC håller med om att maskininlärning har en stor potential. FoI-chef Christina Claeson-Jonsson uppskattar samarbetet med Chalmers och Construction Management som innebär att NCC kan få tillgång till maskininlärningskompetens i ett byggsammanhang, något som annars är svårt.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information</h3> <div>Christian Koch, professor, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, avdelningen för <a href="/sv/institutioner/ace/forskning/constructionmanagement/avdelningenconstructionmanagement/Sidor/default.aspx">construction management</a>, Chalmers, ​<a href="mailto:christian.koch@chalmers.se">christian.koch@chalmers.se</a><span></span><br /></div> <div> </div></div></div>Tue, 16 Apr 2019 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Nyttiggorande-pa-svindlande-hojder.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Nyttiggorande-pa-svindlande-hojder.aspxNyttiggörande på svindlande höjder<p><b>Att sitta instängd i ett trångt utrymme, med folk du aldrig träffat förut, i ett snurrande hjul, nittio meter över havet – samtidigt som du ska försöka presentera dricksvattenforskning och FN:s globala hållbarhetsmål, är det verkligen rimligt? Frågar du Viktor Bergion är svaret på den frågan ja.</b></p><div><a href="/sv/personal/Sidor/viktor-johansson.aspx">​Viktor Bergion</a>, doktorand på Chalmers och inom DRICKS var en av de deltagande forskarna i Vetenskapsfestivalens populära programpunkt &quot;Vetenskapsrouletten&quot; som varje år genomförs i Lisebergshjulet. I varje gondol i hjulet finns en forskare som under den femton minuter långa åkturen, med Göteborgs skyline som fond, presenterar sitt forskningsområde för passagerarna. För Viktors del med inramningen FN:s globala hållbarhetsmål nummer 6, ”Rent vatten och sanitet för alla”.  </div> <br /><div>– Det är ett okonventionellt men väldigt bra tillfälle att diskutera viktiga samhällsfrågor och att interagera med medborgare. De som i slutändan faktiskt får nytta av mitt arbete, menar Viktor. </div> <br /><div>Till vardags arbetar Viktor med verktyg och modeller för riskbedömning, och målet med forskningen är hållbar reduktion av hälsorisker i dricksvatten – ett ämne som berör de flesta. Men bortsett från det faktum att det 60 meter höga hjulet snurrar under presentationen, är det även en utmaning att anpassa informationen så att samtliga åhörare får behållning av åkturen.  </div> <br /><div>– Att ha skolungdomar tillsammans med pensionärer, eller om några av personerna inte kan så bra svenska samtidigt som några bara kan svenska är en utmaning. Då gäller det att presentera de väsentliga delarna och ta samtalet dit det kommer. Vi pratade också om saker som inte alls låg inom mitt direkta kunskapsområde, men vi kunde ändå diskutera och relatera till hållbarhetsmålen. En annorlunda men rolig dag på jobbet,  sammanfattar Viktor.</div> <br /><div><a href="http://vetenskapsfestivalen.se/hem/">Vetenskasfestivalen</a> anordnas i april varje år, och temat för 2019 års upplaga av festivalen är &quot;Den svindlande tanken&quot;, med underrubriken &quot;teknikens betydelse för människans utveckling&quot;. I år pågår festivalen mellan 1-12 april med aktiviteter både för allmänheten och med bokningar för skolklasser. <span>Sedan ett par år tillbaka har Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV) samordnat så att sjutton av de deltagande forskarna representerar vart och ett av <a href="https://www.globalamalen.se/">FN:s globala mål för hållbar utveckling</a>.<br /></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/DRICKS%20Ramprogrammet%20för%20dricksvattenforskning%20vid%20Chalmers/340bredd/SDG6.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:200px" /><br /><br /><br /><span></span></div>Fri, 05 Apr 2019 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/ACE-pa-Vetenskapsfestivalen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/ACE-pa-Vetenskapsfestivalen.aspxACE på Vetenskapsfestivalen<p><b>​Varje år sedan 1997 skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg en mötesplats för kunskap, inspiration och nya perspektiv, i år på temat &quot;Den svindlande tanken och teknikens betydelse för människans utveckling&quot;. Representationen från ACE är bred med deltagande forskare från olika avdelningar.</b></p><div><a href="http://vetenskapsfestivalen.se/for-alla/program/"><br />Hela programmet här​</a></div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Onsdag 3 april</h5> <div><br /></div> <div><div><strong></strong>14:00-18:00 <span><span>Nordstan – Johan &amp; Nyström<span></span></span><span></span></span></div></div> <div><div><strong>I am the Anthropocene – an art installation</strong></div> <p>Paul Gontia, Vatten miljö teknik</p></div> <div><span></span><br />15:00-15:40 Nordstadstorget, Scenen<br /><strong>Livepodd: Bättre byggt med digital teknik</strong></div> <div>Christina Claesson Jonsson, Construction Management/NCC</div> <div><br /></div> <div>17:00-18.00 Pedagogen, Hus A</div> <div><strong>How to reach climate targets for buildings</strong></div> <div>Claudio Nägeli, Byggnadsteknologi</div> <div><br /></div> <div>17.00-18:30 Lisebergshjulet</div> <div><strong>Vetenskapsroulette</strong></div> <div>Viktor Bergion, Geologi och geoteknik</div> <div><br /></div> <div><h5 class="chalmersElement-H5">Torsdag 4 april</h5> <div> </div></div> <div><div>14:00-18:00 <span></span><span><span>Nordstan – Johan &amp; Nyström<span></span></span><span></span></span><span></span></div> <div><div><strong>I am the Anthropocene – an art installation</strong></div> <p>Paul Gontia, Vatten miljö teknik<span style="display:inline-block"><br /></span></p> <p><br /></p> <p>20:00-20:45 Pedagogen, Hus A</p> <p><span><strong>Textil arkitektur – vad är det?</strong><span style="display:inline-block"></span></span><br /><span style="display:inline-block">Paula Femenias, Byggnadsdesign<br /></span></p> <p><br /></p> <h5 class="chalmersElement-H5">Lördag 6 april</h5> <p><br /></p> <p>12:15-13:00 Artisten<br /></p> <p><strong>Arkitektur som förebyggande arbete</strong><br /></p></div> Charlotta Thodelius, Bygnadsdesign</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Söndag 7 april</h5> <div><br /></div> <div>17:15-18:00 Pedagogen, Hus A<br /></div> <div><strong>A win-win approach to building renovation</strong></div> <div>Abolfazl Farahani, Installationsteknik<br /><br /></div>Fri, 29 Mar 2019 14:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Riskanalys-sakrar-vattenforsorjning-i-Gaborone.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Riskanalys-sakrar-vattenforsorjning-i-Gaborone.aspxRiskanalys säkrar vatten i Gaborone och Göteborg<p><b>​Tänk dig att du vrider på kranen hemma – och så kommer inget vatten! Som konsument förväntar man sig att det ska fungera, men att förse ett samhälle med bra dricksvatten är komplicerat, oavsett om du är i Sverige eller Botswana. Världsvattendagen som infaller idag 22 mars, syftar till att uppmärksamma alla människors rätt till vatten. Något som forskningen på Chalmers bidrar till att stärka.</b></p><div>​I februari 2017 drabbade stormen Dineo södra Afrika. Den tropiska cyklonen gjorde Botswanas president så glad att han införde en ny tacksägelsedag. Det kraftiga regnandet fyllde nämligen landets dammar för första gången på 16 år. I huvudstaden Gaborones damm, där vattennivån steg från mindre än två procent till hundra procent av den totala kapaciteten, kunde till och med segelklubben återuppta sin verksamhet. I Gaborone är tillgången till vatten ett ständigt samtalsämne, i Göteborg är det kanske inget folk tänker på lika ofta. Men för båda städerna har forskare från DRICKS skapat datormodeller över vattenförsörjningen, för att genom simuleringar visa hur de kan bli säkrare. </div> <br /><div>– Förutsättningarna och själva modellerna är förstås väldigt olika, men den grundläggande metodiken som vi använt oss av är den samma, säger, Andreas Lindhe DRICKS kompetenscentrum, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. </div> <br /><div><h5 class="chalmersElement-H5">Olika förutsättningar men samma behov</h5> <div>Båda modellerna bygger på att forskarna först gjort en beskrivning av hur systemet fungerar. För Botswana handlade det om att ta reda på hur mycket vatten det fanns att tillgå, vilken kapacitet vattenverk och ledningsnät hade samt vilket behov som fanns i de olika städerna och samhällena, och hur tillgången och efterfrågan på vatten förändras över tid.  </div></div> <br /><div>– Eftersom stora ytvattendammar är viktiga för råvattenförsörjningen i Botswana, så är kraftig avdunstning i kombination med uteblivna regnperioder ett stort problem som blir allt värre. Man riskerar att stå helt utan vatten. Här tittade vi mycket på förluster, var och när vatten försvann, och var och när det istället fanns gott om det. </div> <br /><div>Målet var att undersöka hur vattenförsörjningen skulle kunna bli säkrare med hjälp av konstgjord grundvattenbildning, som går ut på att man för ner och lagrar ytvatten i grundvattenmagasin när man har gott om det. I datormodellen jämförde forskarna olika scenarier, och fick fram ett antal rangordnade alternativ för hur systemet skulle kunna designas för att minska sårbarheten under torrperioder.</div> <br /><div>– När vi gör leveranssäkerhetsmodeller här i Sverige handlar det ofta om att ta reda på hur systemen klarar olika typer av händelser eller olyckor, som att en tankbil välter och släpper ut något, ett kraftigt regn översvämmar ett avlopp, en pump går sönder eller en läcka uppstår. Hur sannolikt det är att sådant händer, och vilka följder det i så fall får, säger Andreas Lindhe.</div> <br /><div><h5 class="chalmersElement-H5">Modell ska ge beslutsfattare stöd</h5></div> <div>Sedan testar forskarna vilka lösningar som skulle göra systemet mer robust. Det kan handla om att ha en extra vattentäkt i reserv, införa ett nytt reningssteg i vattenverket eller förbättra pumpkapaciteten. Sedan måste nyttan vägas i förhållande till priset och vilka risker man kan acceptera. </div> <br /><div>– Målet är att skapa ett användbart stöd för dem som ska fatta beslut kopplat till vattenförsörjningen. Ibland är det så att de personer som jobbar med vattensystemen vet ganska väl vad som behöver göras, medan politiker och andra beslutsfattare behöver beslutsstödet för att kunna avgöra varför en viss lösning är mer motiverad än en annan. Vad gäller arbetet i Gaborone lämnades modellen och våra resultat över till DWA, Botswana Department of Water Affairs, för att tjäna som deras beslutsstöd.</div> <br /><div>I Göteborg har man målet att den genomsnittliga brukaren inte ska vara utan vatten mer än tio dygn under loppet av ett århundrade. När forskarna 2009 gjorde en riskbedömning av stadens dricksvattenförsörjning, var de största riskerna kopplade till råvattenförsörjningen. Det ledde till att man bland annat ökade kapaciteten i vattenverket.</div> <br /><div>– Vi håller precis på att avsluta en uppdatering av Göteborgs-modellen med syfte att utvärdera vilka effekter de genomförda åtgärderna fått men också föra att ta hänsyn till den nya kunskap man fått om systemet och de förutsättningar som förändrats. Att uppdatera tidigare genomförda analyser är viktigt för att uppnå en effektiv och proaktiv riskhantering, säger Andreas Lindhe, som tror att behovet av kvalificerade riskbedömnings- och besluts-stödsmetoder kommer att öka i framtiden. </div> <br /><div><h5 class="chalmersElement-H5">Vattenförsörjning en fråga som blir allt viktigare</h5></div> <div>Sedan han påbörjade sin forskarutbildning 2005 tycker han att synen på vattenförsörjning har breddats från att mest vara en angelägenhet för vattenproducenterna, till att bli en allt viktigare fråga i den övergripande samhällsplaneringen. I Sverige har rapporter om låga grundvattennivåer, tillsammans med uppmärksammade fall av parasiter och virus i kommunalt dricksvatten, visat att det kanske inte är helt självklart med rent vatten när man vrider på kranen, ens i länder med relativt god tillgång till råvatten.</div> <br />– Jag tycker att det är väldigt spännande med risker och hur man bemöter dem, och drivs av att arbeta med intressanta och viktiga projekt. Inom vattenområdet blir det bara mer och mer av den varan!<br /><br /><div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/andreas-lindhe.aspx">Andreas Lindhe</a> är docent och forskare vid avdelningen för vatten miljö teknik och <a href="/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx">DRICKS</a>, institutionen för <a href="/sv/institutioner/ace/Sidor/default.aspx">arkitektur och samhällsbyggnad</a>.<br /></div> <div>Läs mer om FN:s initiativ Världsvattendagen, <a href="https://www.worldwaterday.org/theme/">World Water Day.</a><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/501182">Läs mer om arbetet med modellen i Göteborg</a><br /></div> <div><a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/208836/local_208836.pdf">Läs mer om arbetet och projektet i Gaborone</a><br /></div>Fri, 22 Mar 2019 09:30:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Vill-fornya-dagsljusreglerna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Vill-fornya-dagsljusreglerna.aspxVill förnya dagsljusreglerna för tätare städer<p><b>​Att tillgång till dagsljus är viktig för människors välbefinnande är ett odiskutabelt faktum. Men hur det ska regleras och vad samhällsbyggnadssektorns ansvar består i är betydligt svårare frågor. Boverket ser just nu över det som många anser vara ett föråldrat regelverk, och förhoppningarna på en förändring är stora – inte minst i ljuset av en rapport om modernisering av dagsljusregler som utkom i slutet av 2018.</b></p><div>​ Trots att byggbranschen länge gått på högvarv är nybyggnadstakten i Sverige idag inte tillräcklig i relation till bostadsbehovet. Att nuvarande regelverk för medför utmaningar vid förtätning av städernas centrala delar anses vara en faktor som spär på problematiken. <br /> </div> <div><br />– Dagsljusreglerna är idag ett av de största hindren för förtätning av städerna. Med den situation vi står inför är det inte möjligt att hålla kvar vid reglerna på det sätt de är utformade, säger Magnus Österbring, industridoktorand vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad och anställd vid NCC.<br /><br /></div> <div>Han har under några år deltagit i projekt som undersökt hur regelverket för dagsljus i byggnader skulle kunna moderniseras. Tanken på att undersöka just detta föddes redan 2014 som en reaktion på att Boverket lyft in en strängare kravställning gällande dagsljus i BBR – Boverkets byggregler.<br /><br /></div> <div>– Ett av problemen med kravställningen som infördes då är att dagsljuskravet omfattar alla vistelserum i en bostad, som sovrum, vardagsrum och kök. Det räcker alltså med att ett enda rum i en lägenhet inte klarar kravet för dagsljus för att byggnaden ska få underkänt – och det finns generellt sett alltid något rum som är lite mörkare, förklarar Magnus Österbring.  </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Ett nytt sätt att hantera dagsljus  </h5> <div>Det nya förslaget som Magnus och projektkollegorna arbetat fram går ut på att man istället tittar på vistelserummens medianvärde för dagsljus. Det skulle innebära att en bostad till exempel kan ha ett lite mörkare sovrum men i gengäld ett ljusare vardagsrum. Totalt sett ska det dock fortfarande vara samma mängd ljus i lägenheten – för tillgång till dagsljus är en viktig faktor för människors välbefinnande. <br /> <br /></div> <div>– Den del i Boverkets byggregler som relaterar till hälsoaspekter definierar det som att det innebär en väsentlig olägenhet för människors hälsa om inte kraven för dagsljus uppfylls. Men – men kan fundera på om det är i Boverkets byggregler som människors dagsljusbehov ska regleras, eller om det finns instanser som är bättre lämpade för sådana frågor, resonerar Magnus.  </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Dagsljusreglerna sällan uppfyllda  </h5> <div>En förstudie startades upp 2014 och åtföljdes av en pilotstudie i form av ett exjobb på Chalmers våren 2016. Bland annat undersöktes hur mycket dagsljus som fanns i de byggnader som studerades och olika indikatorer för mätning av dagsljusfaktor utvärderades. Miljön som omgav de undersökta byggnaderna modellerades upp och samkördes med en enkätundersökning kopplat till beräkningar på de rum som människorna vistades i, för att få en uppfattning om nöjdhet och upplevt behov av dagsljus i olika rum.  Själva studien som lett fram till rapporten och förslaget på en modern kravställning startades 2016. Forskarna satt nu på en stor databas och underlaget till studien utgjordes av ett hundratal byggnader uppförda mellan 1880–2010, där närmre 15 000 rum simulerats. Forskarna hämtade in originalritningar, modellerade dessa i 3D och samkörde med stadsmodeller för att få med omgivande bebyggelse och miljö.  </div> <div> </div> <div>– Något ganska anmärkningsvärt som vi såg när vi analyserade resultaten, var att totalt sett uppfyllde endast 7–8 procent av de undersökta befintliga byggnaderna dagens dagsljusregler, berättar Magnus. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Lagkrav leder till märkliga lösningar  </h5> <div>Ett av de stora problemen med regelverket är just efterlevnaden menar Magnus, och tar som exempel några av de fall där det slutar med att man står med en detaljplan som inte kan uppfylla dagsljuskrav, och i efterhand får försöka reparera skadan:  </div> <div> </div> <div>– Det finns exempel på nybyggda områden i Göteborg där sovrum i markplan är i princip helt uppglasade bara för att följa lagkrav – och då blir det väldigt tydligt att lagstiftningen för med sig konstiga lösningar. Det blir helt enkelt inte bra lägenheter för de boende.  </div> <div> </div> <div>Intresse för frågan är stor i bygg- och fastighetsbranschen såväl som i samhällsbyggnadssektorn i stort – mycket beroende på att det är många som hanterar problematiken på daglig basis och med tanke på de olika certifieringssystem som tillämpas för byggnader.  </div> <div> </div> <div>– Det jag tar med mig från att ha arbetat med frågan under några år är nog att så få befintliga byggnader uppfyller dagens krav – särskilt om man ställer det i relation till att vi ska bygga ännu tätare än vi gjort. Samtidigt får vi strängare och strängare energikrav, vilket historiskt sett brukar leda till mindre fönster. En svår ekvation att få ihop! Vi som arbetat med projekten och rapporten hoppas verkligen att vår rapport ska bidra med ett nytt sätt att ta sig an frågan, avslutar Magnus Österbring.  </div> <div> </div> <div>Text: Catharina Björk  </div> <div> </div> <div><em>Värdet för dagsljus i byggnader regleras i BBR, Boverkets byggregler och finns formulerade som ”Allmänna råd”. Det nya förslaget för beräkning ger samma mängd ljus i bostaden som med nuvarande kravställning men genom att gå från att bedöma dagsljus på rumsnivå till bostadsnivå möjliggör det en större flexibilitet i planlösning. Dagsljuskrav på bostadsnivå möjliggör för ljusare rum att kompensera för rum med begränsad dagsljustillgång vilket underlättar stadsförtätning. Förslaget är även anpassat efter den metod som ges i ny europeisk dagsljusstandard. En tydligare kravställning och metod kan även ge bättre regelefterlevnad vilket i sin tur skulle kunna bidra till att öka mängden dagsljus i bostäder.  </em></div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Länkar:  </h5> <div>Rapporten <a href="https://www.sbuf.se/Projektsida/?id=11feaadb-3861-40c9-9312-b911e0647f25">Moderniserad dagsljusstandard</a> publicerad 2018  </div> <div>Pilotstudien genomförd som ett examensarbete 2016: <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/245180/245180.pdf">Daylight in Existing Buildings - A Comparative Study of Calculated Indicators for Daylight  </a></div> <div>Projektet/förstudien mynnade ut i rapporten <a href="http://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/013aca8e-b7ec-4033-b03b-dfa227433ccd/FinalReport/SBUF%2012996%20Slutrapport%20F%C3%B6rstudie%20Dagsljusstandard.pdf">En genomgång av svenska dagsljuskrav</a>, publicerad 2015.  </div> <div><a href="https://www.sbuf.se/">SBUF</a>, Svenska byggbranschens utvecklingsfond <br /></div> <div><br /></div> <div><style> p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} h2 {margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;page-break-after:avoid;font-size:13.0pt;font-family:"Calibri Light",sans-serif;color:#2F5496;font-weight:normal;} p.MsoListParagraph, li.MsoListParagraph, div.MsoListParagraph {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpFirst, li.MsoListParagraphCxSpFirst, div.MsoListParagraphCxSpFirst {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpMiddle, li.MsoListParagraphCxSpMiddle, div.MsoListParagraphCxSpMiddle {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} p.MsoListParagraphCxSpLast, li.MsoListParagraphCxSpLast, div.MsoListParagraphCxSpLast {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} span.Heading2Char {font-family:"Calibri Light",sans-serif;color:#2F5496;} .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} div.WordSection1 {page:WordSection1;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} </style><span></span></div> <div><span><em></em></span><em></em></div>Thu, 14 Mar 2019 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hedersdoktor-inom-dricksvattenteknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hedersdoktor-inom-dricksvattenteknik.aspxNyutsedd hedersdoktor inom dricksvattenteknik<p><b>​Olof Bergstedt har utnämnts till hedersdoktor vid Chalmers för sin betydande forskargärning och expertis inom området tillämpad dricksvattenteknik. Teknologie hedersdoktorat vid Chalmers utses årligen och ges som ett erkännande för en mycket framstående och djupgående yrkesprestation med anknytning till Chalmers ämnesmässiga kompetensområden.</b></p><div> –     Personligen tycker jag förstås att det känns väldigt hedrande, och framförallt är det glädjande eftersom det lyfter fram den viktiga dricksvattenforskningen på Chalmers och den starka kopplingen till grundutbildningen, säger Olof Bergstedt.    <br /></div> <div><br /></div> <div>Olofs Bergstedts forskning har bestått i att utveckla och förbättra dricksvattenberedningen i vattenverk och därmed bidra till människors hälsa samt bistått kommuner och myndigheter via den nationella vattenkatastrofgruppen Vaka. Olof är adjungerad professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och dricksvattenspecialist vid Göteborg Stad kretslopp och vatten. Sedan civilingenjörsexamen vid Chalmers 1987 har Olof bidragit i många nationella och internationella forskningsprojekt, främst genom sitt engagemang i forskningscentret <a href="/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx">Dricks vid Chalmers</a>. Olof undervisar även inom grundutbildningen på Chalmers.    </div> <div><br /></div> <div>Under 2002 och 2003 gjordes vid Chalmers en stor satsning på att lyfta och öka omfattningen av forskning inom dricksvatten, vilken förde en tynande tillvaro då flera nyckelpersoner slutat. Olof var en viktig och starkt bidragande person i denna satsning. Inte minst genom ansökan om 5,6 miljoner kronor under 5 år, beviljad av branschorganisationen Svenskt Vatten för att bygga upp forskningscentret Dricks, ett samarbete mellan forskare vid Chalmers, Göteborg stad, och Svenskt Vatten. Satsningen föll väl ut med fortsatt finansiering, och Dricks har idag vuxit och består av över 30 forskare vid Chalmers, Lunds universitet och SLU samt elva anslutna medlemskommuner. Olof Bergstedt har varit en nyckelperson i arbetet från start, och är idag en av åtta delområdesledare inom DRICKS där Olof ansvarar för delområdet dricksvattenberedning.  <br /><br /></div> <div>  –    Utnämningen till hedersdoktor är ett erkännande både för förvaltningen där jag har mitt dagliga arbete, och för mina forskarkollegor på Chalmers. För båda grupperingarna gäller att vi inte hade varit där vi är idag om det inte vore för gruppen i sin helhet, avslutar Olof Bergstedt.  </div> <div><br /></div> <div><span><em>Doktorspromotionen är den festligaste av Chalmers akademiska högtider och hålls traditionsenligt i maj månad.<span style="display:inline-block"><br /></span></em></span></div> <div><span><em><span style="display:inline-block"></span></em></span><br /></div> <div><a href="/sv/om-chalmers/akademiska-hogtider/promotion/hedersdoktorer/Sidor/default.aspx">Tidigare hedersdoktorer vid Chalmers</a><br /></div> Thu, 28 Feb 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Kvinnorna-som-byggde-Goteborg-kommer-till-tals.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/Kvinnorna-som-byggde-Goteborg-kommer-till-tals.aspxKvinnorna som byggde Göteborg kommer till tals<p><b>​​En av dem ritade Lisebergstornet.En annan är chef för ett arkitektkontor med tusen anställda i tolv länder. En tredje var självlärd och fick ansöka fyra gånger om att komma in i Sveriges Arkitekters Riksförbund. I forskningsprojektet ”Kvinnor tar plats – arkitekter i Göteborg 1920-2020” låter Gunilla Linde Bjur kvinnliga arkitekter som har varit med och format staden de senaste hundra åren komma till tals.</b></p><div>– Förstår du hur roligt jag har det som får skriva om det här?!</div> <div><br /></div> <div>Arkitekten Gunilla Linde Bjur har precis berättat om pionjären Ingrid Wallbergs verksamhet. Wallberg är en av de arkitekter som figurerar i Gunilla Linde Bjurs pågående forskningsprojekt ”Kvinnor tar plats – arkitekter i 100 år. Göteborg 1920-2020”.</div> <div><br /></div> <div>– Den här boken tar vid efter min förra bok, ”Arkitekter och fasader”, säger hon. Där skrev jag om elva betydande arkitekter i Göteborg under åren 1850-1920, alla var män. I den här boken skriver jag om kvinnliga arkitekter under de följande hundra åren. Det handlar både om kvinnohistoria och arkitekturhistoria.</div> <div><br /></div> <div>Arbetet har tagit avstamp i hennes eget breda nätverk, och arbetsprocessen har innefattat såväl djupintervjuer som arkivstudier. Det som Gunilla Linde Bjur vill göra är att fånga rösterna av de kvinnor som verkat som arkitekter i Göteborg sedan kvinnor för hundra år sedan började utöva arkitektyrket. Hon poängterar att hennes syfte inte primärt är att visa upp de pionjärer som inte längre är i livet, utan att hon vill möta och lyssna till dem som kan berätta om sina liv som arkitekter.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Skriver om yrkets utveckling</h5> <div><span style="background-color:initial">– Många har trott att jag ska skriva en bok om hur problematiskt det är att vara arkitekt och kvinna, men så är det inte alls. Boken handlar om yrkets utveckling, hur man utbildades till arkitekt och hur förutsättningarna förändrats genom åren. Alla som jag har intervjuat har varit glada över att jag gör det här, men de undrar hur jag ska orka gå i land med det, säger hon och skrattar.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Gunilla Linde Bjur är professor emerita i arkitektur och hon verkade i 23 år som forskare och lärare på Chalmers fram till 2011. Hon tog arkitektexamen 1971 på Chalmers och arbetade sedan i flera år som projekterande arkitekt på  White arkitekter i Göteborg.  </div> <div><br /></div> <div>– Min generation tyckte det var självklart att vi skulle utbildas, säger hon. Vi var 20 kvinnor av 60 arkitektstudenter i min årskurs när jag började. Innan dess var det rätt små årskurser, men på 1960-talet började antalet studenter på universitetsutbildningarna öka. Många kvinnor strömmade till utbildningarna, och valde att inte satsa på att bli hemmafruar.</div> <h5 class="chalmersElement-H5">Mansdominerad bransch</h5> <div><span style="background-color:initial">Att vara kvinn</span><span style="background-color:initial">a och arkitekt har inte alltid varit någon lätt resa historiskt. De stora kontoren har styrts av män, och det är männen som har synts när kontorens projekt visats upp. När Björkekärrs kyrka skulle byggas i slutet av 50-talet utlystes en arkitekttävling som en kvinna vann – då satte sig prästerna emot det, ”kan en kvinna verkligen bygga en kyrka?” Uppdraget gick till en man istället.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Kyrkan i Amhult är sannolikt den första kyrka i Göteborg som gestaltats av en kvinna, säger Gunilla Linde Bjur om kyrkan på Hisingen som ritades av Margareta Diedrichs och invigdes 2014.</div> <div><br /></div> <div>När boken tar sin början för snart 100 år sedan står Göteborg inför sitt 300-årsjubileum. Kvinnor har ännu inte fått rösta i svenska riksdagsval, och de är heller inte välkomna på arkitekturutbildningen vid Chalmers. Båda sakerna förändras under 1920-talet, och kvinnor får möjligheten att sätta avtryck i såväl samhällsutveckling som i hur Göteborg ska ta form som stad.</div> <div><br /></div> <div>– Nu är det bara något år kvar till staden ska fylla 400 år, och man kan undra vad som har hänt i Göteborg de senaste 100 åren. Svaret: Kvinnorna har hänt!</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Några av de kvinnor som Gunilla Linde Bjur skriver om</h4> <div><span style="background-color:initial"><strong>Ingrid Wallberg, 1890-1965:</strong> ”Hon kommer till Göteborg som 19-åring och blir till slut en del av modernismens genombrott. Hon var självlärd och fick ansöka fyra gånger om att komma med i Sveriges Arkitekters Riksförbund. Hon var på stadsbyggnadskurs i Berlin när hon såg den första zeppelinaren, köpte en biljett och hoppade på.”</span></div> <div><strong style="background-color:initial"><br /></strong></div> <div><strong style="background-color:initial">Elsa-Brita Stjernberg, 1923-2013:</strong><span style="background-color:initial"> ”Hon var en av de första kvinnliga arkitekterna att driva eget kontor, på 1950-talet och hon samarbetade med och slog senare ihop sitt kontor med Christina Hultén. De vann en tävling om Lisebergs generalplan 1975, och ritade bland annat Lisebergstornet.”</span></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Inger Stakkestad, född 1948:</strong> ”Vi var kurskamrater. Inger har jobbat hela sitt liv som arkitekt och representerar en kvinna som ritat hus och genomfört en mängd projekt på ett professionellt och skickligt sätt. Hon deltog tidigt i unika projekt där människor hade medbestämmanderätt när deras bostäder byggdes.”</div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Mie Svennberg, född 1961:</strong> ”Den första arkitekturkonsulenten i Sverige. Hon började jobba på kulturförvaltningen vid millennieskiftet, och drev frågan om att barn måste få kunskap om vad arkitektur är. Det är väldigt ovanligt, och väldigt fint att hon lyckades övertyga en stad som Göteborg att satsa på det.”</div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Alexandra Hagen, född 1972:</strong> ”Jag mötte henne på Chalmers som arkitektstudent. I dag hon är VD för White Arkitekter, ett av Sveriges största arkitektkontor med tusen anställda i tolv länder. Det var faktiskt just på White som jag själv började min yrkesbana  en gång i tiden, så cirkeln sluts på något sätt för mig där.”</div> <div><br /></div> <h5 class="chalmersElement-H5">Föreläsningen ”Kvinnor tar plats – arkitekter i 100 år. Göteborg 1920-2020”</h5> <div><span style="background-color:initial">Gunilla Linde Bjur, professor emerita i arkitektur vid Chalmers, berättar om sitt forskningsprojekt där hon under fem år genom djupintervjuer och arkivstudier samlar material om kvinnor som har verkat som arkitekter i Göteborg de senaste 100 åren. Projektet kommer att slutföras 2020 och resultera i en bok.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Fredag 8 mars, 11:30, Kuggen, Chalmers Campus Lindholmen</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong><br /></strong></span></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Text:</strong> Robert Karlssson. <strong>Foto:</strong> Anna-Lena Lundqvist (fotot på Gunilla Linde Bjur) och Gunilla Linde Bjur (collage).</span></div>Mon, 25 Feb 2019 16:00:00 +0100