Nyheter: Arkitektur, Bygg- och miljöteknik, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 17 Aug 2022 01:22:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/CBA-Bostadspriset.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cba/nyheter/Sidor/CBA-Bostadspriset.aspxChalmers ska dela ut bostadspris<p><b>​Centrum för boendets arkitektur på Chalmers, CBA, kommer att dela ut Bostadspriset från och med 2023</b></p><p class="chalmersElement-P">​År 2021 avslutades Sveriges Arkitekters bostadspris. Men CBA tycker ett bostadspris behövs. Det är ett utmärkt sätt att lyfta fram betydelsen av arkitekturkvalitet för boende och bostad. Därför kommer CBA att ”ta över” bostadspriset. CBA gör det med bifall från Sveriges Arkitekter. </p> <p class="chalmersElement-P">Priset ska enligt stadgarna delas ut vartannat år för att stimulera och öka kännedomen och gott bostadsbyggande i Sverige. En jury om fyra personer utses av CBA:s styrgrupp och priset består av ett diplom till byggherren och arkitekten. </p> <p class="chalmersElement-P">Första priset kommer delas ut på CBA:s bostadsdag i november 2023. Och nu bjuds företag och andra in att förslå kandidater. </p> <p class="chalmersElement-P">För att kunna komma i fråga ska projektet vara klart och inflyttat tidigare än augusti det år priset delas ut och det ska vara högst två år gammalt.</p> <p class="chalmersElement-P">Enligt stadgarna ska juryn särskilt beakta boendekvaliteter och en väl löst planlösning. Juryn ska också beakta bostadsprojektets innovationer och kvalitativa designlösningar som bidrar till social, ekologisk och/eller ekonomisk hållbarhet.  <br /></p> <div><br /></div> <div><a href="https://arkitekten.se/nyheter/chalmers-ska-dela-ut-bostadspris/">Läs artikeln på arkitekten.se här</a></div>Tue, 28 Jun 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Manga-lardomar-fran-unik-bostadssatsning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Manga-lardomar-fran-unik-bostadssatsning.aspxMånga lärdomar från unik bostadssatsning<p><b>​Något dyrare, lite snabbare med jämförbar kvalitet och bibehållet medborgarinflytande. Målet om antalet nya bostäder eller den eftertraktade blandstaden nåddes däremot inte i BoStad2021, det fleråriga projektet för att bygga fler bostäder i Göteborg. Det är några av slutsatserna i Chalmers följeforskning av den unika satsningen.</b></p><div>​När 7 000 extra bostäder skulle byggas inom Göteborg stads satsning bostad2021 planerades det för en okonventionell byggprocess med en särskild organisation och nya arbetssätt för att bygga fler bostäder på kortare tid. 2015 fick Chalmers uppdraget att följa satsningen med fokus på att dra lärdomar som skulle kunna överföras till den gängse stadsbyggnadsprocessen. Slutrapporten som nu är klar besvarar både frågan om hur framgångsrik satsningen varit samtidigt som den pekar på viktiga lärdomar att ta med framåt.   </div> <div> </div> <div> – En samlad projektorganisation med tydligt mandat är nödvändigt för att förbättra framdrift och skapa helhetssyn. Stadens nya organisation för stadsbyggande tar vad det verkar viss höjd för detta men skapar risk för hack i processen mellan planering och genomförande, menar Anders Svensson, Chalmers projektledare för följeforskningen.  </div> <div> </div> <div>Han understryker vikten av att jobba mot ett och samma gemensamma mål, vilket man gjorde under bostad2021-satsningen, och menar att det är särskilt betydelsefullt i en organisation för stadsbyggande som är spridd på olika förvaltningar och nämnder med delvis olika mål och uppdrag.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Blev fler men kostade mer    </h2> <div> </div> <div>Vad gäller målet om 7000 bostäder är facit att endast 4000 stod klara 2021. Satsningen som sådan har dock bidragit till att öka det totala bostadsbyggandet i Göteborg, och målet om 7000 bostäder kommer att uppnås under 2023. Att målet inte nåddes inom tidsramen har flera orsaker, bland annat att förutsättningarna för många av projekten var svårare än vad som antogs.   </div> <div> </div> <div> – Genomsnittstiden för att få fram detaljplaner minskade med cirka 20 % jämfört med tidigare praxis för liknande bostadsprojekt i Göteborg, men staden satsade också 120 miljoner kronor extra för projektledning, administration och kommunikation, berättar Anders Svensson.  </div> <div> </div> <div>Stadsbyggnadskontoret beräknas ha använt cirka 20 % mindre resurser i detaljplaneringen jämfört med liknande projekt utanför satsningen, medan byggherrarna däremot uppskattar att de förbrukat cirka 20 % mer resurser än vanligt under detaljplanearbetet.    </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Blandstad – ett svåruppnått ideal    </h2> <div> </div> <div>Lika viktigt som antalet bostäder är kvaliteten på det som byggs, menar Anders Svensson. Forskarna har granskat mål- och programdokument samt marknadsföringsmaterial, och utifrån dokumentationen tagit fram en kriterielista för vad som utmärker god stadsmiljö.  Jämförelser visar att kvaliteten i projekten inom bostad2021 inte var sämre än i jämförda projekt i den ordinarie produktionen trots att detaljplaneskedet gick snabbare. Till den blandstad som styrdokument och marknadsföring för fram som ideal är det dock långt kvar.  <br /></div> <div> <br />– Både kommunen och byggherrarna vill ha blandstad, men vi kan konstatera att gapet mellan ambitionen om en levande blandstad och den byggda verkligheten är besvärande stor både i projekten inom bostad2021 och i det ordinarie bostadsbyggandet. En viktig lärdom för såväl kommunen som byggherrar bör vara att undvika tomter som varken har förutsättningar att åstadkomma boendekvalitet eller blandstad, säger Anders Svensson.    </div> <div> </div> <div>Han menar att de bästa förutsättningarna för attraktiv blandstad med goda boendekvaliteter skapas i större utbyggnadsprojekt. <br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Verktyg framåt</h2></div> <div><br />Under de år som följeforskningen pågått har forskarna publicerat flera delrapporter med fokus på olika forskningsfrågor och stadier i processen och därmed bidragit både med övergripande slutsatser om måluppfyllelse samt lärdomar som kommer att kunna bidra, och redan nu bidrar, till en mer effektiv stadsbyggnadsprocess.    </div> <div> </div> <div> – Vi har hela tiden arbetat dialoginriktat gentemot uppdragsgivarna och kontinuerligt försökt att återkoppla vad vi sett kan förbättras och jobbas vidare med. Vår förhoppning är att rapporterna även framåt ska kunna vara användbara verktyg för de som är involverade i stadsutvecklingsfrågor i Göteborg, avslutar Anders Svensson.    </div> <div> <h3 class="chalmersElement-H3">Resultat och rapporter:  </h3> <div>Slutrapport: <a href="https://research.chalmers.se/publication/529240/file/529240_Fulltext.pdf">”Planera och bygga bostäder snabbare?” Insikter och lärdomar från satsningen BoStad2021 i Göteborg</a> </div> <div><span></span><span><div>Kortversion: <a href="https://research.chalmers.se/publication/529241/file/529241_Fulltext.pdf">Vad man kan lära av BoStad2021</a>    <span></span></div></span><span style="display:inline-block"></span>Samtliga rapporter kopplade till projektet hittas i <a href="https://research.chalmers.se/project/7299#publications">research.chalmers.se</a>    <br /><span></span></div> <br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Forskare som medverkat i BoStad-projektet</h3> <div> <span><em>Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </em> </span></div> <span><div><a href="/sv/personal/Sidor/joanna-gregorowicz.aspx">Joanna Gregorowicz-Kipszak</a>, Stadsbyggnad<br /><span><span><a href="/sv/personal/Sidor/matgust.aspx">Mathias Petter Gustafsson</a>, Construction management    <span></span></span></span>  <br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/hagson.aspx" target="_blank">Anders Hagson</a>, Stadsbyggnad<br /><a href="http://www.caselab.se/" title="caselab" target="_blank">Anders Svensson</a>, Byggnadsdesign<br /></div> <div><em>Institutionen för teknikens ekonomi och organisation</em>  </div></span><div><span><a href="/sv/personal/Sidor/jan-brochner.aspx" target="_blank">Jan Bröchner</a>, Service Management and Logistics    <span style="display:inline-block"></span></span></div> <div> </div>Mon, 27 Jun 2022 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-ar-framtidens-forskningsledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-ar-framtidens-forskningsledare.aspxDe är framtidens forskningsledare<p><b>Inte mindre än sex Chalmersforskare blev antagna när Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, utsåg Framtidens forskningsledare.</b></p><div>​<span><span>Målet med programmet är att ge nyetablerade forskare med högsta vetenskapliga och pedagogiska kompetens möjlighet att utvecklas som forskningsledare<span></span><span style="display:inline-block"></span>. </span></span><span><span>Ahmed Ali-Eldin Hassan<span style="display:inline-block"></span></span></span><span></span><span><span><span><span><span>, Johan Bengtsson-Palme, </span></span>Raphaël Frank J Van Laer<span style="display:inline-block"></span></span></span>, Anton Frisk Kockum, Alexander Hollberg och Julia Wiktor och heter de sex Chalmersforskare som har kvalat in bland de 16 unga forskare som nu får 15 miljoner var för självständig forskning. SSF:s bedömning är att de förväntas kunna leda ännu större forskargrupper framöver, och de kommer därför att delta i ett omfattade ledarskapsprogram.<br /></span></div> <span></span><br /><span></span><div><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/ahmh.aspx">Ahmed Ali-Eldin Hassan</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för data- och informationsteknik, får medel till forskningsprojektet Edge Optimization: Operativsystem och programvara i periferin. Projektet fokuserar på att designa en ny klass av operativsystem som passar nya typer av fördröjningskritiska tillämpningar. Det kan t. ex. vara för autonoma fordon som behöver använda både moln- och lokala resurser med prestandagarantier.    <br /></span></div> <div><br /><span></span></div> <div><span><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/johan-bengtsson-palme.aspx" target="_blank" title="chalmers.se">Johan Bengtsson-Palme</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för biologi och bioteknik sedan maj 2022, får medel till forskningsprojektet: Framtidens patogener och resistensgener. Projektet handlar om att ta reda på vilka mekanismer som gör att bakterier orsakar sjukdomar och antibiotikaresistens. Denna kunskap vill forskarna sedan använda för att kunna förstå vilka gener som kan utgöra hot mot människans hälsa i framtiden. <span style="display:inline-block"></span></span></span><span><br /></span></div> <div><br /><span></span><span><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/raphael-van-laer.aspx">Raphaël Frank J Van Laer</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, får medel till forskningsprojektet Attojoule-per-bit akustisk optik. Det långsiktiga målet med projektet är att hjälpa till att utvidga Moores lag med ljus och ljud genom att minska energiavtrycket från fotonik och kvantteknologi. <span style="display:inline-block"></span></span></span><span><br /><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Anton-Frisk-Kockum.aspx" target="_blank" title="chalmers.se"><br />Anton Frisk Kockum</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, får medel till forskningsprojektet Kvantsimulering och kvantkommunikation med stora atomer. Huvudmålet med projektet är att konstruera effektiva och användbara simuleringar av kvantsystem (till exempel molekyler) som interagerar med en omgivande miljö.    <br /></span></div> <div><span><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Alexander-Hollberg,-Arkitektur-och-samhallsbyggnadsteknik-.aspx" target="_blank" title="chalmers.se"><br />Alexander Hollberg</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, får medel till forskningsprojektet “Digitala materialinventeringar för hållbar urban mining”. Huvudmålet är att genom digitala tvillingar och maskininlärning utveckla en metod för att inventera byggmaterialbeståndet i urbana projekt, i syfte att stödja aktörer att återanvända och återvinna material.    <span style="display:inline-block"></span></span></span><span><br /><br /> <strong><a href="/sv/Personal/Sidor/Julia-Wiktor.aspx">Julia Wiktor</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för fysik, får medel till forskningsprojektet Kvantmekanisk beskrivning av fullständiga halvledaranordningar. Projektets syfte är att para kvantmekaniska modeller med framväxande artificiella neurala nätverksmodeller för att effektivt modellera de material och gränssnitt som utgör halvledande mikro- och nanoenheter.   <br /></span></div> <div><br /></div> <div>Läs mer om utlysningen och vad utnämningen framtidens forskningsledare innebär på <a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/de-ar-framtidens-forskningsledare/">SSF:s webb</a>.<br /><span><span></span><span style="display:inline-block"></span><span style="display:inline-block"></span></span></div>Tue, 21 Jun 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-granskar-Goteborgs-klimatarbete.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-granskar-Goteborgs-klimatarbete.aspxChalmersforskare granskar Göteborgs klimatarbete<p><b>​Bostäder, transporter och offentliga måltider är tre fokusområden som är viktiga för Göteborgs stad att satsa på om staden ska kunna möta sina nya ambitiösa klimatmål. Detta säger de Chalmersforskare som är ledamöter i det nyligen formerade klimatrådet som ska följa och granska Göteborgs stads arbete för att nå målet om ett klimatavtryck nära noll år 2030.</b></p>Beslutet att inrätta ett klimatråd togs av miljö- och klimatnämnden 24 maj 2022. Rådet ska analysera hur klimatmålen i stadens miljö- och klimatprogram kan nås på ett kostnadseffektivt sätt, genom att föreslå och värdera olika åtgärder. Rådet består av sju ledamöter, varav tre är forskare på Chalmers. <div><br /></div> <div>​En av Göteborgs stora utmaningar är bostäder, och <strong>Holger Wallbaum</strong>, professor i hållbart samhällsbyggande vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik ser att Göteborgs stad behöver fokusera dels på påskyndande av plan- och byggprocesser för att möta efterfrågan på nya bostadsytor för den fortsatt växande staden, dels på en klimatvänlig och ekonomiskt hållbar renovering av det befintliga byggnadsbeståndet. Det sistnämnda har nära koppling till hans och forskargruppens arbete med att hitta lösningar på bostadsutmaningarna genom att tillhandahålla data, verktyg, metoder och innovationer för en mer hållbar byggd miljö.     <br /><br />De byggmaterial som används har en miljöpåverkan under hela sin livscykel, och Holger Wallbaum menar därför att vi måste planera, bygga, driva och underhålla våra byggnader annorlunda för att nå de mycket ambitiösa målen att vara fossilfria och koldioxidneutrala inom en snar framtid.   <br /><br /> – Extra ansträngningar behöver göras för att minska klimatpåverkan från de byggmetoder som används och från bärande konstruktioner och byggmaterial. Ska vi nå målen kommer det krävas insatser från alla involverade aktörer, från akademin till myndigheter och företag och även på individnivå. Utmaningarna är stora men de kommer med många möjligheter om vi driver den nödvändiga omställningen av den byggda miljön på ett holistiskt sätt, säger Holger Wallbaum.<br /><br /><strong>Frances Sprei</strong>, docent vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, fysisk resursteori, forskar kring hållbar mobilitet med fokus på elfordon och alternativbränslefordon samt innovativa rörlighetsformer som bilpooler och samåkning. Hon menar att det inom transportområdet finns goda möjligheter att minska klimatavtrycket:  <br /><br />– Transportsektorn står för en stor del av utsläppen. Det är också en sektor där kommunen har en viss rådighet, både när det gäller att främja elektrifieringen och att minska bilberoendet, säger Frances Sprei. <br /><br /><strong>Fredrik Hedenus</strong>, bitr professor och även han verksam vid fysisk resursteori på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, forskar kring strategier för att minska klimatpåverkan från energi och matproduktion. Forskningen är inriktad på såväl styrmedel som effekter av olika tekniska och beteendemässiga åtgärder. Utifrån sitt forskningsområde identifierar han offentliga måltider som en viktig faktor för Göteborg.  <br /><br />– Offentliga måltider är en viktig del för att minska klimatavtrycket, men där det också finns viktiga och intressanta målkonflikter, säger Fredrik Hedenus.    <br /><br /><div>I sina respektive forskningsområden studerar de tre Chalmersforskarna frågor som är centrala både för staden och göteborgarna. Det gör dem väl lämpade att granska såväl som bidra med sin expertis till stadens klimatarbete.  </div> <div><div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ledamöter från Chalmers i Göteborg stads klimatråd:</h2></div> <div><strong style="background-color:initial">Fredrik Hedenus</strong><span style="background-color:initial">, bitr professor, rymd-, geo- och miljövetenskap </span><br /></div> <div>+46 31 772 34 53   <br /><a href="mailto:hedenus@chalmers.se" target="_blank">hedenus@chalmers.se</a>  <br /><em>Forskar just nu om hur ett förnybart elsystem skulle kunna se ut. Detta kopplar på flera sätt till Göteborgs stad, från placering av vindkraftverk till samordning med elektrifiering av transportsektorn. </em>     <br /><br /><strong>Frances Sprei</strong>, docent, rymd-, geo- och miljövetenskap  <br />+46 31 772 21 46  <br /><a href="mailto:frances.sprei@chalmers.se" target="_blank">frances.sprei@chalmers.se</a>  <br /><em>Har ett nyligen avslutat projekt med IVL Svenska miljöinstitutet som undersökt hur parkering kan användas som styrmedel för en mer hållbar mobilitet, ett projekt i avslutningsskedet som mer specifikt tittar på effekten av begränsad parkering och tillgång till mobilitetstjänster samt ett pågående projekt kring elsparkcyklar som ska ge insikter om micromobilitetens roll i städer. Frances har också diverse projekt kring elektrifiering både av persontransporter och godstransporter. </em>    <br /><br /><strong>Holger Wallbaum</strong>, professor, arkitektur och samhällsbyggnadsteknik  <br />+46 31 772 19 94  <br /><a href="mailto:holger.wallbaum@chalmers.se" target="_blank">holger.wallbaum@chalmers.se</a>  <br /><em>Bland annat ett pågående projekt tillsammans med Göteborg Energi med utveckling av en digital tvilling av alla bostadshus och icke-bostadshus i staden. Modellen kommer att hjälpa till att förstå det förändrade och geografiskt lokaliserade energibehovet för dagens byggnader såväl som de byggnader som ska byggas under de kommande decennierna. Två nystartade projekt är dedikerade till att utforska miljö- och affärspotentialen hos en cirkulär ekonomi i den byggda miljön. </em>  <br /></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Övriga ledamöter i klimatrådet:</h3> <ul><li>Thomas Sterner, professor i miljöekonomi, Göteborgs universitet.  </li> <li>Petra Svensson, lektor i statsvetenskap, Högskolan i Halmstad </li> <li>Andreas Nilsson, professor vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet </li> <li>Ebba Brink, forskare vid Centre for Sustainability Studies, Lunds universitet</li></ul>Tue, 24 May 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Farre-misstag-och-battre-planering-med-prisad-VR-teknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Farre-misstag-och-battre-planering-med-prisad-VR-teknik.aspxPrisad VR-teknik ger färre misstag och förbättrad byggplanering<p><b>Små misstag och felberäkningar som görs i projekteringen av ett byggprojekt kan bli stora och kostsamma problem på själva bygget. Men med VR-teknik kopplat till byggnadsinformationsmodellering (BIM) kan man hitta och åtgärda eventuella projekteringsmissar redan på ritningsstadiet – innan de når byggarbetsplatsen.</b></p>​Mikael Johansson och Mattias Roupé på construction management, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, har utvecklat ett användarvänligt VR-gränssnitt som kan kopplas ihop med digitala byggnadsinformationsmodeller, så kallade BIM-modeller. Detta möjliggör för användaren att med hjälp av ett par VR-glasögon kliva in i och ta sig runt inne i en modell av ett byggprojekt, ensam eller tillsammans med andra användare. På detta sätt kan de olika professionerna inom produktionspersonalen, som sitter på den samlade kunskapen från projekteringsstadiet, själva granska och förfina sitt jobb innan det går vidare till nästa steg. Metoden har testats av olika yrkesarbetare, projektörer, och personal från platsledningen på sex olika arbetsplatser och projekt där projektering och produktion pågått parallellt.    <br /><br />   – Försöken har visat att metoden är väldigt effektiv när det kommer till att identifiera förbättringsmöjligheter och höja kvalitet och byggsäkerhet. Det man hittat har dels varit rena projekteringsmissar, men även möjligheter att effektivisera arbetsordningen mellan discipliner och finna alternativa lösningar som passat framdriften bättre, säger Mikael Johansson, forskningsingenjör vid construction management.    <br /><br />De användare som testat metoden lyfter särskilt fram det faktum att modellen upplevs i  skala 1:1 som en stor fördel, eftersom det ger en helt annan förståelse och känsla för verkliga proportioner, utrymmen och detaljer jämfört med att betrakta modellen på sin vanliga datorskärm. Möjligheten att samarbeta och diskutera lösningar i så kallat multi-user läge var en annan faktor som användarna upplevde ökade förståelsen och förbättrade kommunikation användarna sinsemellan.   <br /><br />   – Erfarenheterna från pandemin har vant oss vid att arbeta på distans, och multi-user-läget möjliggör för deltagare från projektering och produktion att koppla upp sig och mötas inne i projektet, både utifrån skilda yrkesroller och ansvarsområden – men också från vitt skilda platser, säger Mattias Roupé, docent vid construction management.    <br /><br /><div>Bortsett från att ladda ner mjukvaran krävs inte mycket mer än en dator med prestanda i nivå med gaming-dator samt ett par VR-glasögon, vilket gör tekniken relativt lätttillgänglig. Studien har visat att VR- tekniken i kombination med BIM inte bara har ett stort värde för branschen, utan att den dessutom är mogen för att användas kontinuerligt i skarpa projekt – vilket nyligen belönat forskarna och projektet med utmärkelsen ”årets innovation” från Svenska Byggbranschens utvecklingsfond SBUF.  </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2022/SBUF_VR_bild.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Kollage: Produktionspersonal som arbetar i gränssnittet samt utsnitt från BIM-modellen i multi-user-mode" style="margin:5px" /><br /></div> <div>Slutrapporten från projektet: ”<a href="https://sbuf.se/Projektsida/?project=596fe167-bcc5-40d1-a402-3c3d5522a9dc">Kan VR förbättra kunskapsåterföring från produktionen under projektering?</a>”<br /><br />Forskarna Mikael Johansson och Mattias Roupé berättar kort om projektet och tekniken: <a href="https://youtu.be/_7CzDUltAmA">https://youtu.be/_7CzDUltAmA</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projektet finansierades av SBUF och de organisationer som medverkande i fältstudierna var: GK Ventilation, NCC Building Sweden, Peab Sverige (Göteborg), Skanska samt WSP Sverige. <br /><br /><em>Om SBUF  </em><br /><em>Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond finansierar och sprider forskning och utveckling för den svenska byggsektorn och har ca 3000 företag knutna till sig. Årets innovation är en årlig utmärkelse som delas ut av SBUF, och ges till ett SBUF-finansierat projekt som redovisats per föregående år.  </em><br /><em>Läs mer <a href="https://www.sbuf.se/Nyheter-och-publikationer/vinnare-arets-innovation-2022/" target="_blank" title="SBUF">https://www.sbuf.se/Nyheter-och-publikationer/vinnare-arets-innovation-2022/  <br /></a></em></div> <div><em><a href="https://www.sbuf.se/Nyheter-och-publikationer/vinnare-arets-innovation-2022/" target="_blank" title="SBUF"></a><br /></em></div> <div><em>Text: Catharina Björk</em><br /></div>Thu, 19 May 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxFlest projekt från Chalmers på 100-listan 2022 <p><b>​​Återvinning av kritiska råvaror, skum som fångar upp luftföroreningar, miljövänlig produktion av grafen med hög kvalitet. Det är några av de 13 Chalmersprojekt som är utvalda att vara med på den 100-lista som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterar varje år.  ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Listan består av utvalda forskningsprojekt med affärspotential från Sveriges lärosäten – i år på temat teknik i mänsklighetens tjänst. De utvalda forskarna bidrar med aktuella forskningsprojekt som har potential att skapa nytta, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Forskarna får genom sitt deltagande på listan bland annat möjligheter till ökad näringslivssamverkan. </span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi är så väl representerade på 100-listan. Chalmers har ett starkt fokus på innovation och entreprenörskap, säger Mats Lundqvist, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.   </span><div><div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>De</strong></span><span><strong> utvalda Chalmersprojekten 2022</strong>:</span></p> <div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: <b>Realtidsoptimerad dricksvattenbehandling  </b></span></div> <div>Innovationen som Kathleen Murphy med kollegor står bakom, mäter i realtid kvaliteten och reaktiviteten hos sötvattenresurser som kommer in i vattenverket och bedömer även hur väl processen för att rena vattnet fungerar. Deras metod kommer att användas för att optimera driftsförhållandena vid dricksvattenverk, minska behovet av kemikalier och infrastruktur samt minska utsläpp och avfall. Den patentsökta lösningen med teamets unika algoritmer kommer att göra dricksvattenproduktion billigare och mer hållbar. </div></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx">Kathleen Murphy​<br /></a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx"></a><br /><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspx" title="chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om nyttan med realtidsoptimerad dricksvattenbehandling</a><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>S</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>vampar för produktion av framtidens protein</strong> </span><br /></div> <div>Alternativa proteinkällor såsom svampar (mycoprotein) kan leda till 95 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med nötkött. Visionen är att framtidens protein produceras av svampar som omvandlar biobaserade restströmmar från industrin. Svamparna odlas i slutna bioreaktorer med liten påverkan på den yttre miljön</div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/en/Staff/Pages/nygardy.aspx">Yvonne Nygård </a><span style="background-color:initial">och</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/eric-oste.aspx">Eric Öste </a><span style="background-color:initial"> </span>. <br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <strong>Stabilisering av restråvaror från sjömatsindustrin så att mer av fisken kan bli mat</strong> </div> <div>Efterfrågan på fisk ökar som svar på kostrekommendationer, befolkningsökning och önskemål om mer klimatvänliga proteinkällor. Vi behöver därför omvandla mer av varje landad fisk till mat, eftersom det idag är främst filén, som utgör endast 40–50 procent av vikten, som används. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/Personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland,</a> <a href="/sv/personal/Sidor/haizhou.aspx">Haizhou Wu</a>, <a href="/sv/Personal/Sidor/khozaghi.aspx">Mehdi Abdollahi</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/bita-forghani.aspx">Bita Forghani </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Innovationer-kring-hallbar-mat-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innovationer kring hållbar mat på IVA:s 100-lista </a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Data- och informationsteknik </h2> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">EmbeDL</span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div>AI har uppnått anmärkningsvärda framgångar men till ett pris – artificiella neurala nätverk är mycket stora och använder mycket resurser både under träning och i produktion, vilket gör att de lämnar ett mycket stort energifotavtryck. Vår forskning handlar om hur man kan minska komplexiteten på dessa neurala nätverk, med bibehållen noggrannhet, och att nyttja hårdvarans speciella egenskaper så att AI i produktion kan nyttjas på ett mer effektivt och mindre energikrävande sätt, för att lösa ett specifikt problem. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">Repli5</span></div> <span style="font-weight:700"></span><div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningen handlar om att skapa digitala tvillingar och syntetisk data. En digital tvilling är en kopia av den verkliga världen in silico (datorsimulerad), som kan användas för ersätta kostsamma, långsamma och felbenägna tester i den verkliga världen med effektiva och billiga tester och verifieringar av system. Digitala tvillingar kan användas för att generera syntetisk data för effektiv träning av AI-system, utan att behöva samla in verkliga data och annotera dem manuellt, vilket är kostsamt och  långsamt, med risk för brus och felaktigheter i datan. </span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <span style="font-weight:700">Dpella </span></span><br /></div> <div>Att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som till exempel GDPR. Målet för företaget är att hjälpa svensk industri och myndigheter att utföra analyser av personuppgifter samtidigt som integriteten respekteras. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> <br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Smarta datorminnen</span><br /></div> <div>Utveckling av datorers processorkraft ökar dramatiskt och ställer höga krav på effektiv minneslagring. Några få aktörer har idag kontroll över processorutvecklingen genom att de äger och kontrollerar processorarktitekturer. Chalmers med avknoppningsbolaget ZeroPoint Technologies utvecklar teknologier för datorers internminne som är snabbare och mindre energikrävande och utvecklas för att passa in i en öppen processor arkitektur. Detta ger grundförutsättningar för smart industri. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/per-stenstrom.aspx">Per Stenström </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Samlad information om projekten från Data- och informationsteknik finns här</a></div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fysik </span></h2></div> <div><div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Nanofluidic Scattering Microscopy </span><br /></div></div> <div><span style="font-size:14px"> Vi utvecklar nästa generations nanoteknologi för att studera och analysera enstaka biomolekyler och samtidigt generera viktig information om dem. Det gör vi med ett optiskt instrument kombinerat med nanofluidiska chip och mjukvara med maskininlärning/AI. Genom att erbjuda forskare detta nya verktyg, kan de besvara sina frågor på ett helt nytt sätt och därmed accelerera sin forskning och göra banbrytande upptäckter.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">2D-halvledare med perfekta kanter </span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>Vi har utvecklat ett nydanande material, som är användbart för många tillämpningar. Utgångspunkten för materialet är ett mineral som kallas molybdenit. Det finns i rikliga mänder och kostar enbart 5 dollar per kilogram. Genom att använda en skalbar, patenterad och miljövänlig process har vi lyckats producera ett stort antal kanter i flingor av naturlig molybdenit. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-forskningsprojekt-fran-Fysik-pa-IVA-100-listan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Två forskningsprojekt från Fysik på årets IVA 100-lista </a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>In</span><span>dustri- och materialvetenskap </span></h2> <div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>Design för en energiresilient vardag </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">​Vårt ökande beroende av elektriska och uppkopplade produkter är ohållbart ur resurssynpunkt och gör oss sårbara i ett framtida energisystem där mer förnybara källor och klimatförändringar ökar sannolikheten för effektbrist och strömavbrott. För att kunna hantera störningar i elleveranser, samtidigt som vi lever ett gott och meningsfullt vardagsliv, krävs kunskap, nya designriktlinjer för produktframtagning och energioberoende alternativ</span></span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><div style="display:inline !important">Design för en energiresilient vardag </div></a><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>K</span><span>em</span><span>i och kemiteknik  </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt:<strong> Recycling an</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>d remanufacturing of indium based semiconductor materials. </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" style="outline:currentcolor none 0px">Burcak Ebin </a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt:<strong> High-Quality Graphene and Highly Thermal Conductive Graphene Films Produced in Eco-Friendly Ways </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/ergang.aspx">Ergang Wang </a></div> <div><br /></div> <div><div>Projekt: <span style="font-weight:700">Adsorbi - cellulose-based foams for air pollutants capture </span></div> <div>Efter att ha disputerat från Chalmers kemi och kemiteknik grundade Kinga Grenda startup bolaget Adsorbi tillsammans med Romain Bordes, forskare på institutionen. Hon utsågs nyligen till en av tio entreprenörer ett hålla koll på av Swedish Incubators and Science Parks.  </div> <div>Forskare: Kinga Grenda​</div> <div> <a href="https://adsorbi.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial">Mer om forskningen och bolaget </span><a href="https://adsorbi.com/" target="_blank">Adsorbi </a>(extern länk)</div></div> <div><br /></div> <div>Med på listan finns även det <strong>kärntekniska kompetenscetrumet ANItA</strong> där forskare från Chalmers Kemi och kemiteknik är en av partnerna. <a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="länk till extern sida IVA lista "><span>Mer om </span><span>forksnings<span style="background-color:initial">projekt</span></span>et ANitA </a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-pa-IVA-100-lista-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kemiforskarna på IVA:s 100-lista</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Matem</span><span>at</span><span>iska </span><span>vetenskaper </span></h2></div></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>PressCise</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vi samarbetar med kliniska partners för att identifiera problem med dagens produkter, och för att testa och verifiera våra egna uppfinningar. Vi använder matematiska teorier för att lösa verkliga problem och vi realiserar våra lösningar i äkta smarta textilprodukter. </span></div> <div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a>, i samarbete med Josefin Damm och Andreas Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.presscise.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />PressCise ABs </a>(extern länk) kärnverksamhet är innovation och utveckling<br /></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span></span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>1</em></span><span style="background-color:initial"><em>00-listan är en del av IVA-projektet Research2Business, R2B. Listan presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område. </em></span><span style="background-color:initial"><em>H</em></span><span style="background-color:initial"><em>ela listan finns på </em></span><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/"><em>www.iva.se </em></a><span style="background-color:initial"><em> </em></span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/rektor-kommenterar/Sidor/IVAs-100lista-Chalmers-teknik-i-mansklighetens-tjanst.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Rektorns perspektiv på Chalmers bidrag till teknik i mänsklighetens tjänst​</a></span></div> ​​Tue, 10 May 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspxRealtidsoptimerad dricksvatten-behandling på IVAs 100-lista<p><b>​Kathleen Murphy har tillsammans med forskarkollegor vid SLU och danska DTU, utvecklat ett sätt att i realtid kunna övervaka det vatten som kommer in till vattenverket. Innovationen, som placerar dem på IVA:s 100-lista 2022, kommer att göra det lättare att bestämma vilken behandling det inkommande vattnet bör genomgå. Den förbättrar också övervakningen av vattenkvaliteten i anläggningen och möjliggör att minska mängden kemikalier och avfall samt minska kraven på infrastrukturen. </b></p>​Effektiviteten och kostnaden för vattenrening beror på mängden och sammansättningen av naturligt organiskt material (NOM) – små partiklar som kommer från nedbrytning av djur- och växtrester, i det inkommande vattnet. Sjöar och floder utgör viktiga dricksvattenkällor i många länder, och i vattendragen kan källorna till naturligt organiskt material snabbt förändras, till exemepel vid oväder, och det finns tendenser till försämrad vattenkvalitet på grund av klimatförändringarna. <br /><br />När vattnet behandlas för att bli dricksvatten påverkar innehållet av organiskt material många av processerna i vattenverket, till exempel ifråga om hur mycket kemikalier som behöver tillsättas för att flockulera och desinficera vattnet, och livslängd och prestanda för filter och membran. Vissa aspekter av NOM kan idag mätas online, men det finns idag inga snabba eller effektiva system för att mäta NOM-kvaliteten. Istället är de befintliga systemen är svåra eller dyra att implementera eller endast tillgängliga offline.    <br /><br /><div>   – Befintliga onlinesystem för att förutsäga NOM:s beteende tenderar att ge dåliga prognoser när sammansttningen förändras – vilket den ofta gör, särskilt i ytvatten som floder och sjöar. Vår lösning avhjälper det problemet, säger <a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx">Kathleen Murphy</a>, docent vid avdelningen vatten miljö teknik och <a href="/sv/centrum/dricks/Sidor/default.aspx">DRICKS</a>.  </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Information i realtid avgörande</h2></div> <br />Trions forskningsbaserade innovation spårar reaktiviteten hos organiskt material i realtid. Tillämpningarna omfattar bland annat system för tidig varning för förändringar i råvattenkvaliteten, förbättrad övervakning och kontroll av de processer som renar vattnet. Rent praktiskt innebär det att vattenreningsverket ska kunna hantera behandlingen mer effektivt med potential att minska mängden kemikalier och avfall.<br /><br /><div><div>   – För att dricksvattenbehandlingen verkligen ska bli billigare och mer hållbar krävs känsligare detektorer för de förändringar i vattenkvaliteten som påverkar behandlingens effektivitet. Utan information i realtid kan vi inte agera tillräckligt snabbt om förhållandena förändras, säger Kathleen Murphy.   </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Steget till tillämpning inte långt borta</h2></div> <br />Teamet bakom innovationen består av Kathleen tillsammans med Stephan Köhler från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Urban Wünsch från University of Technology Denmark (DTU), och de har flera gemensamma projekt bakom sig med direkta kopplingar till vattenindustrin. De har dessutom ett samarbete med inkubatorn Chalmers Ventures som stärker möjligheterna att få en färdig produkt inom en snar framtid.<br /><br />   – Vi fokuserar för närvarande på tillämpningar inom dricksvattenbehandling och miljöövervakning. Med stödet från professionella affärsutvecklare och såddfinansiering tror vi att vi kommer att kunna se vår metod i tillämpning redan 2023, säger Kathleen.    <br /><br /><div><div>Forskarna fortsätter nu arbetet med att utveckla specifika tillämpningar för sin innovation för att utöka den infrastruktur som för vårt dricksvatten säkrare och mer hållbart.  </div> <div> <br /><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="IVA" target="_blank">Se samtliga listade projekt på IVA:s webb</a> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><em>Om IVA 100</em></h3> <em> </em><div><em>IVAs 100-lista presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område.  IVAs 100-lista visar på intressanta forskningsprojekt som kan ligga till grund för olika former av samarbeten eller utvecklas i samverkan med näringslivet, och ska inspirera till nya kontakter, möten och nätverkande. Alla deltagande forskare/forskargrupper är intresserade av ökade kontakter med näringslivet för tillämpning och att fortsätta att utveckla sina projekt.  IVAs 100-lista lanserades i samband med IVAs 100-årsjubileum 2019, därav namnet.</em> </div></div> <br />Mon, 09 May 2022 17:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Det-varas-for-parkourparken.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Det-varas-for-parkourparken.aspxDet våras för Bergsjöns parkourpark<p><b>​Mellan tallar och huslängor på Merkuriusgatan i Bergsjön breder en ny typ av landskap ut sig. På en bädd av träflis, med distinkta former och klara färger på robusta träkonstruktioner, sticker Parkourius Park ut. Sedan sommaren 2021 är det en populär lek- och träningsyta för både boende i området och besökare – byggd av chalmersstudenter.</b></p><div>​När termometern kryper uppåt och solens strålar dröjer sig kvar längre hittar göteborgarna ut igen, vilket blir tydligt för den som besöker Bergsjöns parkourpark som byggdes av chalmersstudenter med hjälp av Familjebostäders lokala sommarjobbande ungdomar under sommaren 2021. Ett projekt med många aspekter att ha koll på: Strukturerna i parken behöver vara stadiga och delarna stötta varandra, underlaget behöver vara mjukt för att förhindra fallskador, och materialen som används robusta och hållbara för att klara påfrestningar från lek och från väder.    </div> <div> </div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2022/Ester_Schreiber2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><br /> <div> </div> <div>   – Vi fick lära oss mycket på plats av experter inom snickeri, trämaterial och regelverk samtidigt som vi Chalmers-studenter ansvarade för att lära och uppmuntra sommarjobbarna från Bergsjön som till en början hade noll insyn i projektet. Jag tror att vi alla som deltog lämnade projektet med stolthet över vad vi har byggt, och med ett självförtroende som kommer vara till stor nytta i framtida jobb och projekt, säger Ester Schreiber, mastersstudent på arkitektutbildningen och deltagare i Dare to Build.<br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Bygger värde för många</h2></div> <div> </div> <div> </div> <div>Dare to Build är en sommarkurs för arkitekt- och civilingenjörsstudenter som syftar till att erbjuda en gemensam och experimentell inlärningsplattform, och samtidigt bidra till en positiv lokal utveckling i miljonprograms-områden. <a href="/sv/personal/Sidor/brandao.aspx">Emilio Da Cruz Brandao</a> som håller i kursen är konstnärlig lärare på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och ligger bakom mycket av Chalmers arbete i de nordöstra stadsdelarna.     </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>   – För studenterna som deltar är nog den största behållningen att de utmanas de att tänka utanför sina vanliga arbetsmetoder och arbetssätt – arkitekterna och ingenjörerna pushas att tänka och arbeta tillsammans. De får dessutom direkt koppling till något som byggs och blir permanent, och lärdomarna är kopplade till komplicerad och verklighetsknuten beslutsprocess, säger Emilio.     </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Han menar att det är viktigt för långsiktigheten i projektet att ha en part som tar ansvaret för att förvalta det som byggs så att värdet för brukarna består över tid. Andra värden skapas genom att närvaron bidrar till att förmedla bilden och berätta om Chalmers i lokalsamhället, och inte minst genom att utmana de deltagande studenterna.       </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Samverkan från idé till struktur    </h2> <div> </div> <div> </div> <div>Arbetet med parkour-parken tog sin början under hösten 2020, då mastersstudenterna i studion ”Design och planering för social inkludering” drog i gång med undersökningar och designworkshops för att utveckla lek- och rörelsekoncept. Planen förverkligades sedan under sommarkursen Dare to Build. Den slutliga designen av parkens delar har kommit till med stöd från expertis inom parkour-området, landskapsarkitekt, konstruktör och lärare på Chalmers. Samverkan i allra högsta grad då det inte bara handlar om samverkan mellan arkitekt- och ingenjörsstudenter, utan med yrkesverksamma experter, lokala boende, offentlig sektor samtidigt som lärandemål ska uppfyllas och nytta för samhället skapas.     </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>   – Det var roligt, intressant och utmanande att få vara med i ett projekt med så många människor av olika bakgrunder och kompetenser, en övning både i samarbete och kommunikation. Dessutom fick vi utveckla vår förmåga att fatta snabba men genomtänkta beslut, eftersom den korta tidsperioden skyndade på många av processerna, berättar Ester.      <br /></div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer än en park</h2></div> <div> </div> <div> </div> <div>Att man behöver bygga en park för en sport som går ut på att nyttja befintliga ytor i stadsmiljön var dock inte helt självklart.    </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>   – Vi ställde oss själva frågan om nyttan med parken initialt, men det vi utvecklat och byggt är en träningsyta med specifika redskap för att kunna träna moment och rörelser i en mer säker och kontrollerad miljö, för att sedan kunna använda färdigheterna i stadsmiljön, förklarar Emilio.    </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Parkour har ur ett socio-ekonomiskt perspektiv vissa fördelar mot andra sporter då den kan utövas utomhus, året runt, ensam likväl som i grupp samt utan lösa redskap eller speciell utrustning. Parkour-utövarna kan dessutom utgöra en samhällsresurs för närområdet, bland annat då de befolkar platser som annars kanske skulle vara öde. Aspekter som rimmar väl med Design och planering för social inkludering och dess syfte: att ge kunskap om utmaningar, och möjligheter till utveckling i miljonprogrammets förortsområden, med sociala aspekter av hållbar utveckling och medborgardeltagande som specifika fokusområden.    </div> <div> </div> <div><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Architecture-and-Planning-Beyond-Sustainability.aspx" target="_blank"><br />Läs mer om utbildningen: Mastersprogrammet &quot;Architecture and planning beyond sustainability&quot;</a><br /><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nu-kan-undervisningen-dra-at-skogen.aspx" target="_blank" title="chalmers.se">Tidigare projekt inom Dare to Build och Design och planering för social inkludering</a></div> <div><br /><em>Text: Catharina Björk</em><br /></div> Tue, 12 Apr 2022 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Grundvattnet-en-resurs-som-paverkar-vart-dagliga-liv.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Grundvattnet-en-resurs-som-paverkar-vart-dagliga-liv.aspxGrundvattnet – en osynlig resurs som påverkar vårt dagliga liv<p><b>​Temat för Världsvattendagen 2022 är grundvatten och dess stora betydelse för mänskligheten, med syftet att betona vikten av en hållbar hantering av denna kritiska resurs. Och eftersom grundvatten är den främsta källan till flytande sötvatten globalt, och utgör ungefär hälften av allt dricksvatten i Sverige – är ett viktigt steg mot ett hållbart förhållningssätt att använda vattensystemtjänster för att prioritera mellan vattenskyddsåtgärder.</b></p><div>​   – Vattensystemtjänster (WSS), är de kvaliteter som tillhandahålls av dricksvattenresurser och som bidrar till människors välbefinnande. När vi identifierar och visualiserar dessa tjänster gör vi det också möjligt att bestämma det bästa sättet att skydda dem och att kunna prioritera dem vid behov.    </div> <div> </div> <div>Det här säger <a href="/sv/personal/Sidor/NadineGartner.aspx">Nadine Gärtner</a>, doktorand vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, <img src="/sv/institutioner/ace/nyheter/PublishingImages/Nadine%20Gärtner.png" alt="Porträttbild av Nadine Gärtner" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Geo-<span>avdelningen</span> och centrumet DRICKS. Nadines forskning pågår inom ramen för projektplattformen Waterplan som koordineras av Andreas Lindhe, docent och verksam inom samma kontext. Projektet syftar till att förbättra skyddet av dricksvattenresurser, och ett av stegen mot att tillhandahålla en holistisk metod är WSS kombinerat med bedömning av hot i en riskmatris, som verksamma inom olika tillsynsmyndigheter kan använda som beslutsstöd. En matris utarbetad av Nadine.    </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">En dold skatt under marken    </h3> <div> </div> <div>Grundvatten bildas av den del av nederbörden som inte dunstar eller tas upp av växtlighet, utan sakta filtreras genom jordlagren ner i marken och berggrunden. Grundvatten tillhandahåller ett stort utbud av tjänster, de mest självklara är dricksvatten och bevattning, och då det ofta håller mycket god kvalitet innebär det ett litet eller inget behov av rening. Eftersom grundvatten matar våra floder och sjöar ger det i förlängningen upphov till tjänster som rekreation och transporter, och det bidrar också till vår byggda miljö genom uppvärmning och energiproduktion och genom att förhindra sättningar i byggnader.   <br /> <br />   – Konkurrerande intressen vattenskyddsåtgärder ska genomföras utgör en rejäl utmaning för beslutsfattare. Andra tjänster, som kulturella och biologiska tjänster som tillhandahålls av en ren dricksvattenresurs bortses ofta ifrån, och fördelarna med skyddsinsatser underskattas därför ofta. Vi behöver utöka omfattningen på det som utvärderas och visualisera hur vattenskyddsåtgärder påverkar alla tjänster, säger Nadine.  </div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Risker lindras med helhetssyn  </h3> <div> </div> <div>Hoten mot grundvattnet och grundvattenmagasinen varierar mellan olika platser. Klimatförändringar med förändringar i nederbörd och/eller temperatur är ofta kopplade till sjunkande grundvattennivåer, medan mänskliga aktiviteter som jordbruk, infrastruktur och föroreningar från industriell verksamhet i allmänhet kopplas till kvalitetsaspekter.    </div> <div> </div> <div>   – Med riskmatrisen kan vi välja vilka hot som ska minskas utifrån två olika aspekter; baserat på de tjänster som särskilt behöver skyddas, eller för att lyfta de hot som är den största bidragsgivaren till den totala risken. Har man en klar och tydlig bild av tjänster, hot och konsekvenser av åtgärder för att lindra risker blir också beslutsstödet betydligt bättre, säger Nadine.    </div> <div> </div> <div>Riskmatrisen täcker därmed in möjliga risker för en mängd olika tjänster, inte bara för att tillhandahålla dricksvatten. Sammantaget erbjuder metoden den transparens som behövs för välgrundat beslutsfattande för att kunna skydda vårt grundvatten.  </div></div> <div><br /></div> <div><em>Om världsvattendagen:</em><br /><em>Världsvattendagen infaller årligen den 22 mars. Det är en årlig aktivitet initierad av FN som startade 1993, som hyllar vatten och ökar medvetenheten om de 2 miljarder människor som för närvarande lever utan tillgång till rent vatten. Ett centralt fokus på världsvattendagen är att inspirera till åtgärder mot hållbar utveckling,  mål (SDG) 6: vatten och sanitet för alla senast 2030.  </em><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Länkar:</h3> <div><a href="https://www.worldwaterday.org/">World Water Day 2022</a>   </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/en/project/?id=8667">Waterplan-projektet i research.chalmers.se</a>   </div> <div><a href="https://www.waterplanproject.org/project-description">WaterPlan extern hemsida</a>   </div> <div> </div></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div>Tue, 22 Mar 2022 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersmedaljorer-for-2022-utsedda.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmersmedaljorer-for-2022-utsedda.aspxChalmersmedaljörer för 2022 utsedda<p><b>​Årets Chalmersmedaljer tilldelas Ulla Antonsson och Göran Bengtsson.</b></p>​<span style="background-color:initial">Chalmersmedaljen delades för första gången ut 1948, till minne av William Chalmers födelse 200 år tidigare. Medaljen ges till någon som har främjat högskolans verksamhet genom intresse och värdefull insats – alltså gjort något utöver det vanliga för Chalmers.</span><div><span style="background-color:initial">2022 heter mottagarna Ulla Antonsson och Göran Bengtsson.</span><div><div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ulla ​Antonsson</h2> <div>Ulla Antonsson tog sin arkitektexamen på Chalmers 1981. Sedan 1979 har hon arbetat på White arkitekter, sedan 1990 som delägare. Bland hennes genomförda uppdrag finns uppmärksammade och prisbelönta renoveringar, ombyggnader, tillbyggnader och nybyggnader, flera med stort värde och betydelse för Göteborg, till exempel om- och tillbyggnaden av Konserthuset och restaureringen och ombyggnaden av Hagabadet. På Chalmers campus har hon bland annat varit ansvarig arkitekt för den stora ombyggnaden av nuvarande Samhällsbyggnadshuset. </div> <div>2002 till 2011 var hon adjungerad professor i Arkitektur med inriktning mot Form och teknik vid Chalmers, Institutionen för Arkitektur, där hon bidrog till att utveckla inte minst utbildningen genom sitt sätt att föra in såväl perspektiv från den samtida arkitektprofessionen som sin syn på omvandling av befintliga byggnader, historiens betydelse i nutida arkitekturpraktik och tidlösa arkitektoniska värden i moderna sammanhang.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Göran Bengtsson</h2> <div>Göran Bengtsson, är ordförande för Adlerbertska stiftelserna, Hasselbladstiftelsen, Universeums ägare Stiftelsen Korsvägen, och ytterligare ett antal av Göteborgs framstående stiftelser. I många decennier har stiftelserna gett ekonomiska bidrag till studerande och forskare vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet inom många olika områden. </div> <div>Göran Bengtsson har ett stort engagemang för hållbarhetsfrågor och kunskapsspridning vilket är helt i linje med Chalmers vision. Genom sin allmänbildning och sociala förmåga har Göran Bengtsson bidragit till att skapa goda samarbeten mellan lärosäten, staden, näringslivet och andra aktörer.</div> <div><br /></div> <div><em>Chalmersmedaljen delas ut vid promotionshögtiden den 11 juni 2022.</em><span style="background-color:initial">​</span></div> </div></div></div>Mon, 28 Feb 2022 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxDags att inviga allvetande datorresurs<p><b>​Alvis är ett gammalt nordiskt namn som betyder ”allvetande”. Ett passande namn, kan man tycka, på en datorresurs dedikerad till forskning inom artificiell intelligens och maskininlärning. En första fas av Alvis har funnits vid Chalmers och använts av svenska forskare under ett och ett halvt år, men nu är datorsystemet fullt utbyggt och redo för att lösa fler och större forskningsuppgifter.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/300x454_Alvis_infrastructure_1.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:260px;height:390px" /><br /><span style="background-color:initial">Alvis är en nationell datorresurs inom <a href="https://www.snic.se/">Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC,</a> och började i liten skala under hösten 2020, då första versionen började användas av svenska forskare. Sedan dess har mycket skett bakom kulisserna, både när det gäller användning och utbyggnad, och nu är det dags för Chalmers att ge svensk forskning inom AI och maskininlärning tillgång till den fullskaligt utbyggda resursen. Den 25 februari äger den digitala invigningen rum.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b>Vad kan då Alvis bidra med? </b>Syftet är tvådelat. Dels vänder man sig till målgruppen som forskar och utvecklar metoder inom maskininlärning, dels till målgruppen som använder maskininlärning för att lösa forskningsproblem inom i princip vilket fält som helst. Alla som behöver förbättra sina matematiska beräkningar och modeller kan ta del av Alvis tjänster genom SNICs ansökningssystem – oavsett forskningsfält.</div> <div>– Man kan enkelt uttryckt säga att Alvis arbetar med igenkänning av mönster, enligt samma princip som din mobil använder för att känna igen ditt ansikte. Det du gör här är att presentera mycket stora mängder data för Alvis och låter systemet jobba på. Uppgiften för maskinerna är att reagera på just mönster – långt innan ett mänskligt öga hinner göra det, säger <b>Mikael Öhman</b>, systemansvarig på Chalmers e-commons.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kan Alvis hjälpa svensk forskning?</h3> <div><b>Thomas Svedberg </b>är projektledare för uppbyggnaden av Alvis:</div> <div>– Jag skulle säga att det är två delar i det svaret. Vi har å ena sidan forskare som redan håller på med maskininlärning, de får en kraftfull resurs som hjälper dem att analysera stora komplexa problem.  </div> <div>– Å andra sidan har vi de som är nyfikna på maskininlärning och som vill veta mer om hur de kan arbeta med det inom just sitt fält. Det är kanske för dem vi kan göra störst skillnad. Där kan vi erbjuda snabb tillgång till ett system som göra att de kan lära sig mer och bygga upp sin kunskap. </div> <div><b>Den officiella invigningen av Alvis äger rum 25 februari.</b> Det kommer att ske digitalt och du hittar all <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx">information om eventet här​</a>. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Övrigt</h3> <div>Alvis, som är en del av den nationella e-infrastrukturen SNIC, finns placerad på Chalmers. <a href="/en/researchinfrastructure/e-commons/Pages/default.aspx">Chalmers e-Commons </a>driver resursen, och ansökningar om att få använda Alvis hanteras av SNAC (Swedish National Allocations Committee). Alvis är finansierad av <b><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs stiftelse</a></b> med 70 miljoner kronor, och driften finansieras av SNIC. Datorsystemet är levererat av <a href="https://www.lenovo.com/se/sv/" target="_blank">Lenovo​</a>. Inom Chalmers e-commons finns också en grupp av forskningsingenjörer med spets mot AI, maskininlärning och datahantering. De har bland annat till uppgift att ge stöd till Chalmers forskare i användningen av Alvis. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Röster om Alvis: </h3> <div><b>Lars Nordström,</b> föreståndare för SNIC: Alvis kommer att utgöra en nyckelresurs för svensk AI-baserad forskning och är ett värdefullt komplement till SNICs övriga resurser.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Sara Mazur</strong>, Director of strategic research, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse: &quot;</span>En högpresterande nationell beräknings- och lagringsresurs för AI och maskininlärning är en förutsättning för att forskare vid svenska universitet ska kunna vara framgångsrika i den internationella konkurrensen inom området. Det är ett område så utvecklas oerhört snabbt och som kommer att få stor inverkan på samhällsutvecklingen, därför är det viktigt att Sverige båda har den infrastruktur som krävs och forskare som kan utveckla området. Det möjliggör också en kunskapsöverföring till svensk industri.&quot;<br /></div> <div><br /></div> <div><b>Professor Philipp Schlatter,</b> ordförande i SNIC:s tilldelningskommitté <a href="https://www.snic.se/allocations/snac/">Swedish National Allocations Committee, SNAC</a>: Beräkningstid på Alvis fas 2 finns nu att söka för alla svenska forskare, också för de stora projekt som vi delar ut via SNAC. Vi var alla tveksamma när GPU-accelererade system infördes ett par år sedan, men vi som forskare har lärt oss att förhålla oss till denna utveckling, inte minst genom specialbibliotek för maskininlärning, till exempel Tensorflow, som verkligen går supersnabbt på sådana system. Därför är vi speciellt glada att nu ha Alvis i SNIC:s datorlandskap så att vi också kan täcka detta ökande behov av GPU-baserad datortid. </div> <div><div><br /></div> <div><strong>Scott Tease</strong>, vicepresident och generaldirektör över Lenovos verksamheter High Performance Computing (HPC) och  Artificial Intelligence (AI): ”Lenovo är tacksamma över att ha blivit utvalda av Chalmers för Alvis-projektet. Alvis kommer att driva banbrytande forskning inom olika områden; från materialvetenskap till energi, från hälsovård till nanoforskning och så vidare. Alvis är verkligen unik och har utgångspunkt i olika arkitekturer för olika arbetsbelastningar. <span style="background-color:initial">Alvis utnyttjar Lenovos NeptuneTM vätskekylningsteknik för att leverera oöverträffad beräkningseffektivitet. Chalmers har valt att implementera flera olika Lenovo ThinkSystem-servrar för att leverera rätt NVIDIA GPU till sina användare, men på ett sätt som prioriterar energibesparingar o</span><span style="background-color:initial">ch arbetsbelastningsbalans, i stället för att bara kasta in fler underutnyttjade GPU:er i mixen. Genom att använda vårt ThinkSystem SD650-N V2 för att leverera styrkan hos NVIDIA A100 Tensor Core GPU med högeffektiv direkt vattenkylning, och vårt ThinkSystem SR670 V2 för NVIDIA A40 och T4 GPU, kombinerat med en höghastighetslagringsinfrastruktur, har Chalmers-användare över 260 000 bearbetningskärnor och över 800 TFLOPS i beräkningskraft för att få en snabbare svarstid till forskningen.&quot;</span></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />KALENDARIUM OCH ANMÄLAN</a></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Jenny Palm</em></div> <div><em>Foto: Henrik Sandsjö</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/750x422_Alvis_infrastructure_3_220210.png" alt="Överblick datorhall" style="margin:5px;width:690px;height:386px" /><br /><br /><br /></em></div> <div>​<br /></div> </div> ​​Wed, 16 Feb 2022 20:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Drommen-om-framtidens-lekplats.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Drommen-om-framtidens-lekplats.aspxDrömmen om framtidens lekplats<p><b>​Tätare städer och färre grönområden. Vad blir kvar till barnen när stadsbilden förändras? Det är ett viktigt inslag i arkitekturutbildningarna på Chalmers, men också temat för årets Tekniktävling där skolelever har utformat framtidens lekplats. </b></p>​<span style="background-color:initial">I Göteborg och andra storstäder planeras stora förtätningsprojekt de kommande åren. Men hur kan vi anpassa staden för barnen när ytorna blir allt tätare och grönområdena blir färre? Det är frågor som studenter på Chalmers dagligen funderar på i olika projekt, ofta i ett nära samarbete med staden. </span><div>Ett flertal studentprojekt har gjorts med fokus på barnperspektivet, exempelvis i kursen Design and planning for social inclusion där masterstudenter från Chalmers har designat och gestaltat ett antal barnanpassade platser i staden, som en parkourpark, en lekplats med rymdtema och ett uteklassrum som kom att kallas &quot;Sagan om Gärdsås mosse&quot;.</div> <div><br /></div> <div>– Det är jätteviktigt att lyfta barnens perspektiv, om det inte finns ett intresse för barnen så är det en grupp som lätt blir bortglömd, eftersom de inte har en röst i samhället på samma sätt som vuxna människor. Därför är det viktigt att arkitekter tränar sig på att lyssna, engagera och involvera barnen i varje projekt, oavsett om själva projektets fokus är för barnen eller inte, säger Emilio Da Cruz Brandao som undervisar i arkitektur på Chalmers och årligen handleder examensprojekt i masterprogrammet Architecture and planning beyond sustainability. </div> <div>Studenterna i kursen Reality studio jobbar globalt med barnperspektivet och har bland annat varit involverade i projekt som att bygga lekplatser och skolor i Kenya. </div> <div>– När studenterna sedan kommer tillbaka får de presentera sin process för barnen här i Göteborg, för att visa hur betydelsefullt barnperspektivet är över hela världen. Det blir en väldigt viktig lärdomsprocess för alla, säger Emilio Da Cruz Brandao.</div> <div><br /></div> <div>En student som har jobbat med att lyfta barnperspektivet och var med i projektet att bygga uteklassrummet är Victoria McCrea. I sitt examensprojekt ritade hon en förskola och en språkskola tillsammans i samma byggnad i Kortedala. Detta projekt bottnade i hennes erfarenhet av att vara både SFI-student och förskolevikarie i Göteborg och skapades i nära samarbete med andra SFI-lärare. </div> <div>– Jag tycker att det är viktigt som arkitekt att samla åsikter från dem som kommer att använda de platser vi skapar. </div> <div><br /></div> <div>Idag jobbar Victoria McCrea med att rita skolor på ett arkitektkontor i Lund. </div> <div>– Det är fortfarande tidigt i min karriär, men jag hoppas att jag får användning av alla mina erfarenheter i framtida projekt. Livet efter skolan är ett helt annat hav att navigera på. Sällan får man jobba med kunder som är redo att betala för att få in hackspettens, grodans och barnens åsikter i ett projekt, men det betyder inte att det är omöjligt att skapa plats för dem! </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Tekniktävlingen bygger vidare på temat</h3> <div>Även årets Tekniktävling, som riktar sig till femte- och sjätteklassare, knyter an till temat barnperspektivet i stadsbilden. Eleverna har fått i uppgift att bygga sina visioner av hur en lekplats kommer att se ut om 100 år, genom att bygga en kreativ modell som ska uppmuntra till att leka utomhus tillsammans. De har fått jobba som riktiga ingenjörer, från idé till färdiga prototyper. Sedan har de filmat sina projekt där de berättar om hur de vill att framtidens lekplatser ska se ut. <span style="background-color:initial">N</span><span style="background-color:initial">ärmare 130 bidrag kommit in från hela Sverige. Av dessa har sex bidrag utmärkt sig mest och de får dela på 25 000 kronor i stipendier. </span></div> <div><br /></div> <div>Dorotea Blank på Chalmers arbetar med att inspirera och engagera barn och unga, och varit drivande i Tekniktävlingen.</div> <div>– Att engagera sig i kommande generationers kunskapsutveckling är en av de bästa investeringarna inför framtiden som Chalmers kan göra. Jag är övertygad om att elevernas lust för teknik och kreativ problemlösning har väckts genom årets teknikutmaning. En stor eloge till alla lärare som driver, inspirerar och pushar eleverna. Det märks att barnen har haft fasligt roligt, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>Det bekräftas av elever från Bergsgårdsskolan i Angered, som berättar att det roligaste med att vara med i Tekniktävlingen var att bygga och tänka kring hur framtiden kommer att se ut. Och läraren Michaela Oskarsson håller med. </div> <div>– Vi ser att det är inspirerande och utvecklande för barnen att vara med och att de har fått en bra bild av teknikämnet och vad en ingenjör kan jobba med, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>Elevernas bidrag till Framtidens lekplats år 2121 ställs nu ut på diverse bibliotek i Göteborg. </div> <div><a href="https://tekniktavlingen.tekniskasamfundet.se/" target="_blank" title="länk till bidragen"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Du kan även se bidragen digitalt här</a></div> <div><a href="/sv/samverkan/skolsamverkan/Grundskolan/Sidor/Finalister-i-Tekniktavlingen-.aspx" title="länk dit du kan läsa motiveringarna av de vinnande bidragen"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Här kan du läsa motiveringarna till de vinnande bidragen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nu-kan-undervisningen-dra-at-skogen.aspx" target="_blank" title="länk till artikel om uteklassrummet gärsås mosse"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om projektet &quot;Sagan om Gärdsås mosse&quot;​</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Vedrana Sivac och Johanna Fasth</div> <div>​<br /></div> Wed, 16 Feb 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Prisade-för-sin-pedagogik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Prisade-f%C3%B6r-sin-pedagogik.aspxPrisade för sin pedagogik<p><b>​På Chalmers uppmärksammas varje år lärare som förbättrar och utvecklar studenters lärande i linje med Chalmers mål om &quot;utbildning i världsklass”. 2021 års pedagogiska pris tilldelas lärare som trots skilda ämnesområden och olika pedagogik, har en gemensam nämnare i den starka tron på elevernas inneboende kapacitet och möjlighet att utvecklas genom självständigt tänkande.</b></p>​Lärarlaget bestående av Oskar Modin, Kathleen Murphy och Frank Persson vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik prisas för sitt långsiktiga arbete med kursen ”Fysik och kemi för samhällsbyggare”, en av de första kurserna nya studenter på civilingenjörsprogrammet och högskoleingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad stöter på. <br /><br /><div><div>   – När våra studenter börjar på Chalmers för att bli ingenjörer i samhällsbyggnad tänker de nog inte att ”Åh, nu får jag läsa grundläggande kemi igen – vad kul!”. Känslan för många blir nog att de är tillbaka till gymnasiet igen, vilket är en utmaning. Det handlar alltså mycket om att göra ämnet spännande och relevant, säger Frank Persson. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">&quot;Man kan undervisa i nästan allting på ett roligt sätt&quot; </h3> <div> </div> <div>Frank menar också att en del i att kursen ändå tas emot väl efter eventuell tveksamhet i början av kursen, är att de lyckats hitta ett långsiktigt koncept för att bryta föreställningen om att det är svåra ämnen. Kate Murphy är inne på samma linje: </div> <div> </div> <div>   – Jag har lärt mig att det går jättebra att undervisa studenter i ämnen de på förhand inte tror att de kommer att gilla ­– man kan undervisa i nästan allting på ett roligt sätt! Vi har också diskuterat mycket kring hur vi kan förklara principer som kan vara svåra att förstå. I många fall kommer studenterna direkt från gymnasiet och vissa kanske inte riktigt fått med sig det de skulle behöva kunskapsmässigt. Vårt långsiktiga arbete med constructive alignment har hjälpt till att skapa tydlighet, och vi har utvecklat ett bra stöd för studenterna över tid, säger Kathleen Murphy. </div> <div> </div> <div>Att det krävs en stor tydlighet och ett fast ramverk där eleverna kan känna sig trygga att testa själva är alla tre eniga om är en framgångsfaktor, särskilt när det gäller kurser tidigt i utbildningen. Och moment med självständigt tänkande och eget arbete behöver komma in tidigt. </div> <div> </div> <div>   – Dels handlar det om att ha en välplanerad kurs med bra struktur för att skapa goda förutsättningar, dels att få till undervisningssituationen där studenterna kan jobba och lära självständigt, men där de ändå kan få snabb återkoppling på det som fungerar och vad de eventuellt behöver jobba mer på, förklarar Oskar Modin. </div> <div> </div> <div>Oskar berättar vidare om fokuset på övningar och övningstillfällen, och Frank Persson exemplifierar genom att berätta om återkommande moment med schemalagda övningar där studenterna ger respons och återkoppling till varandra för att komma vidare, allt under lärarnas övervakning, kompletterat med schemalagda frågestunder. </div> <div> </div> <div>   – Det man eftersträvar är att studenterna ska upptäcka saker själva, tycka att det är roligt att själva kunna förstå hur det funkar, och därmed utvecklas för att i framtiden känna sig bekväma när liknande dyker upp. Då får de ett annat självförtroende och kan tänka att ”det här kommer jag att klara!”, säger Frank Persson. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Handledning med fokus på personlig utveckling </h3> <div> </div> <div>Emilio Da Cruz Brandao som tilldelas priset för sitt arbete med masterskursen ”Design and planning for social inclusion” från arkitektprogrammet, håller med om vikten av att studenterna får ett gott stöd, även om studenterna han undervisar befinner sig i slutet av utbildningen, på gränsen till arbetslivet. </div> <div> </div> <div>   – Studenterna i kursen hamnar i ett relativt utsatt läge i och med att de är aktiva i skarpa projekt i direkt kontakt med samhället. Det kan vara väldigt utmanande för dem, och därför måste vi vara öppna för att förstå deras personliga process. Mycket av den handledning och vägledning vi ger dem fokuserar därför på personlig utveckling. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Involverade studenter </h3> <div> </div> <div>I hans kurser är studenterna med och styr hur undervisningen och kurserna konstrueras, en form av transformativt lärande där studenterna pushar Emilio att testa nytt. Växelspelet med det stora nätverk av externa aktörer Emilio Da Cruz Brandao byggt upp är även det en faktor som leder till ständigt omprövande och tänkande utanför boxen. </div> <div> </div> <div>   – Det handlar alltså om att utforma ett undervisningssammanhang som har en direkt koppling till praktiken, till professionen. Studenterna är väldigt mycket i yrket. En kursåterkoppling vi nyligen fick var att det under kursen var första gången studenterna faktiskt behandlades som professionella och inte som studenter, av ingående samarbetspartners, berättar han. </div> <div> </div> <div>På kursen används deltagandemetoder och medskapandeprocesser där studenterna är med och direkt kan påverka utvecklingen av rum i staden. Tidigare kurser har bland annat resulterat i ett uteklassrum i anslutning till Gärdsmosseskolan och en parkourpark i Bergsjön. </div> <div> </div> <div>   – Vi pratar mycket om kollaborativ pedagogik, inte bara för studenterna utan även för samhället. Varje gång vi skapar samarbeten är alla inblandade medvetna om att de ingår i samhällsutvecklingen, vilket är väldigt spännande men också svårt.   </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Viktigt uppmärksamma lärargärningen </h3> <div> </div> <div>Men vad betyder själva priset egentligen, och kommer de att förändra något efter detta, eller fortsätta på samma sätt? </div> <div> </div> <div>   – När man håller på med forskning – publicerar artiklar, får nya anslag och så vidare, så blir det då och då tillfällen att fira. Men när man undervisar är det mer av gnetande, mer vardag och inte så många tillfällen att bjuda på tårta helt enkelt. Så det här är lite av en kick! Vi borde ta fler tillfällen att fira medgång även inom utbildningen, säger Oskar Modin.  </div> <div> </div> <div>Emilio Da Cruz Brandao ger medhåll, och fortsätter: </div> <div>   – Om vi vill utveckla Chalmers till ett av de lärosäten som är i framkant så behöver vi få bekräftelse för de utbildningar vi skapar och utvecklar genom experimentellt tänkande och risktagande. Den här typen av pris och uppskattning är viktig för att få bekräftelse på att det vi gör är bra, och att vi är på rätt spår.  </div> <div> </div> <div>Gruppen är överens om att priset i någon mån gjort att de stärkts i sin övertygelse om att det är bra att våga testa nytt, och våga backa tillbaka och göra om, för att man i slutänden alltid lär sig något.  </div> <div> </div> <div>   – Det känns väldigt kul med priset, och det behövs. Förhoppningsvis kan det här generera samtal och diskussioner med kollegor, ”hur kan vi använda oss av de här erfarenheterna”. Jag tror att man blir mer benägen att våga ändra, att våga prova nya saker i högre utsträckning, säger Frank Persson.  </div> <div> </div> <div><div>   – Vi kanske går in med för låga förväntningar i vissa kurser, särskilt när vi ser att det i slutänden blir så bra. Den här utmärkelsen blir bekräftelse på hur långt vi faktiskt kommit, det känns väldigt fint, avslutar Kathleen Murphy. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Juryns motiveringar:</h3> <div><strong>Frank Persson, Kathleen Murphy, Oskar Modin</strong></div></div> <div><em>”Frank Persson, Kathleen Murphy, och Oskar Modin vid institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik uppmärksammas för sitt långsiktiga arbete med att utveckla kursen ”Fysik och kemi för samhällsbyggare” som ges som en gemensam kurs i både civilingenjörsprogrammet och högskoleingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad. Lärarlaget har med gott samarbete, under flera år och med goda resultat utvecklat kursen med hjälp av studentcentrerade undervisningsmetoder och vedertagna designprinciper såsom konstruktiv länkning”.</em><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Emilio Da Cruz Brandao</strong></div> <div><em>&quot;Emilio Da Cruz Brandao vid institutionen för Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik har under sin tid på Chalmers och i samverkan med ett brett och internationellt nätverk av externa aktörer utvecklat arbetssätt, lärandemiljöer, kurser och program där arkitekturstudenter utmanas i skarpa projekt. Under kursen ”Design och planering för social integration/Design and planning for social inclusion” får studenterna tillsammans med aktörer i miljonprogrammen ta sig an konkreta projekt vilket har resulterat i såväl uteklassrum som en parkourpark. Studenterna ges såväl en god förberedelse för arbetslivet som en möjlighet till transformativt lärande och att skapa konkreta förbättringar tillsammans med de närboende. Emilio samarbetar framgångsrikt med kollegor kring kursutveckling och delar också med sig genom pedagogisk publicering”.</em><br /></div></div> <div><br /></div> <div>Även Jan-Philipp Steghöfer, Data och informationsteknik, tilldelades pris i 2021 års utnämning.</div> <div><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div>Thu, 10 Feb 2022 20:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forskare-och-alumner-fran-Chalmers-invalda-i-IVA.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forskare-och-alumner-fran-Chalmers-invalda-i-IVA.aspxForskare och alumner från Chalmers invalda i IVA<p><b>​Chalmersforskarna Lars Marcus, professor i stadsbyggnad och Kasper Moth-Poulsen, professor i nanomaterialkemi är två av de 41 nya ledamöterna som valts in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i december 2021. </b></p><div>​Även Chalmersalumnerna Lars Stenqvist, teknisk direktör vid Volvo Group och Mikael Dahlgren, forskningsdirektör på ABB tillhör de nyinvalda. </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span></span><span>Lars Marcus, arkitekt och professor i stadsbyggnad</span></h2> <p class="chalmersElement-P"><strong><img src="/SiteCollectionImages/20210701-20211231/Lars%20Marcus_320.jpg" alt="Lars Marcus" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /></strong></p> <div><span>Lars Marcus leder forskargruppen Spatial Morphology Group (SMoG). </span>Han har utvecklat en analysmetod som används inom designarbetet i arkitektur och stadsbyggnadsmiljöer och har också, med utgångspunkt i sin forskning, startat ett företag, Spacescape, som analyserar stadsmiljöer, byggnader och nya planer i samarbete med arkitektkontor, stadsbyggnadskontor, statliga verk och byggföretag. </div> <div><br /></div> <div>Hans forskning handlar om hur stadens rumsliga form, strukturerad genom arkitektur och stadsbyggnad, stödjer, ordnar och sätter gränser för människors vardag.</div> Lars Marcus är en flitig debattör med stort intresse för att lyfta frågor inom samhälllsutveckling kopplad till arkitektur och stadsplanering. <div><em><br /></em></div> <div><em>Läs mer:</em><a href="/sv/personal/Sidor/lars-marcus.aspx"><br /><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Lars Marcus personliga profilsida</a></div> <div><a href="https://www.dn.se/debatt/hallbart-att-vaxla-fran-skatt-pa-arbete-till-skatt-pa-mark/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Hållbart att växla från skatt på arbet till skatt på mark&quot;</a></div> <a href="https://www.dn.se/debatt/hallbart-att-vaxla-fran-skatt-pa-arbete-till-skatt-pa-mark/" target="_blank"></a><div><span><a href="https://www.svd.se/professor-det-alla-missar-i-debatten-om-var-stad" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /> &quot;Det alla missar i debatten om vår stad&quot;</a></span></div> <a href="https://www.dn.se/debatt/var-definition-av-teknik-ar-alldeles-for-begransat/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Vår definition av teknik är alldeles för begränsat&quot;</a><br /><div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Kasper Moth-Poulsen, professor i nanomaterialkemi</span></h2></div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/ERC%20Andreas%20kasper/Kasper_Moth_Poulsen_320x320.jpg" alt="Kasper Moth-Poulsen" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px;width:295px;height:295px" /></strong></div> <div>Kasper Moth-Poulsen arbetar med forskning inom fältet nanokemi och nya material för energiinfångning och lagring. Hans forskargrupp har tagit fram en specialdesignad molekyl och energisystemet Most (Molecular Solar Thermal Energy System).  Systemet, som har väckt mycket stort intresse i omvärlden, gör det möjligt att fånga upp energin från solens strålar, lagra den i upp till 18 år och avge den som värme när den behövs och man önskar. </div> <div><br /></div> <div>Nyligen har gruppen även startat ett nytt projekt för att ta fram ett material som både kan lagra solenergin och absorbera energin från omgivningen och sen avge den som värme. </div> <div> </div> <div><br />Kasper Moth-Poulsen har tagit emot ett stort antal anslag och utmärkelser, såsom Göran Gustavsson priset, ERC konsolideringsbidrag och ”starting grant”, SSF future research leaders grant, Wallenberg Academy Fellow Grant och ett stipendium från HM King Carl XVI Gustafs stiftelse för vetenskap, teknik, för sitt arbete med solenergisystemet MOST.</div> <div><br /></div> <div><em>Läs mer: </em></div> <em> </em><div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Utsläppsfritt-energisystem-sparar-värmen-från-sommarens-sol-till-vintern.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Utsläppsfritt energisystem sparar värmen från sommarens sol till vintern</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/solenergi-MOST.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />EU-projekt om Most</a> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/kasper-moth-poulsen.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Kasper Moth-Poulsens personliga profilsida<br /></a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span><div> <em>Nyhet från IVA:</em><span></span></div> <strong> </strong><div><strong></strong><span></span></div> <a href="https://www.iva.se/publicerat/nya-toppnamn-invalda-i-akademien/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.iva.se/publicerat/nya-toppnamn-invalda-i-akademien/" target="_blank">Nya toppnamn invalda i akademien</a><br /> (nyhet från Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien)</span><br /></div> <div><br /></div> <div><span class="FeaturedImageCredit"><br /></span></div> <div><div><span style="font-weight:700"><em>Text:</em></span><em> Johanna Ödman</em></div> <em></em><div><span style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"><span style="font-weight:700"><em>Foto:</em></span><em> Kasper Moth-Poulsen: Oscar Mattson/ Chalmers</em></span></div> </div>Tue, 21 Dec 2021 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/46-miljoner-till-ACE-i-Formas-beslut.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/46-miljoner-till-ACE-i-Formas-beslut.aspx46 miljoner till forskning inom samhällsbyggnadsområdet<p><b>​​I Formas nyligen beslutade utlysningar inom samhällsbyggnadsområdet blir ACE del av kakan närmre 46,5 miljoner kronor, och medräknat beviljade projekt i en tidigare omgång blir siffran än högre. Projekten som beviljats finansiering spänner över flera olika forskningsområden, avdelningar och forskargrupper vilket belyser mångsidigheten och bredden inom institutionen.  </b></p><div> </div> <div><p class="chalmersElement-P">De beviljade ansökningarna som syftar till att förstå och möta behovet av hållbara och motståndskraftiga strukturer och system i samhället, kom till trots att vårterminen präglades av pandemi och hemarbete, och efter att åtgärder inom Chalmers övergripande åtgärdspaket trätt i kraft.<br /><br /></p> <p class="chalmersElement-P">  – Det är fantastiskt roligt med dessa framgångar! Våra gemensamma ansträngningar de senaste åren ger alltmer effekt och det blir allt tydligare att samhällets utmaningar behöver vår breda kunskap och kompetens. Detta visar styrkan hos ACE som institution och inte minst hos våra forskare, säger Fredrik Nilsson, prefekt vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</p></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom Formas årliga öppna utlysning har följande projekt beviljats finansiering:  </h3> <div> </div> <div>Mot net-zero infrastruktur: fixa lera med lera </div> <div>Jelke Dijkstra, Geologi och geoteknik </div> <div>3 000 000 SEK<br /></div> <div> </div> <div>Syrebehov och hastighet (ODaR) som en känslig indikator för mikrobiell tillväxtpotential i dricksvatten    </div> <div>Kathleen Murphy, Vatten miljö teknik</div> <div>3 000 000 SEK</div> <div>   </div> <div>Livscykelanalys och cirkulär ekonomi i den byggda miljön – Två sidor av samma mynt?</div> <div><span>Holger Wallbaum, Byggnadsteknologi</span></div> <div>3 000 000 SEK<br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom Formas årliga öppna för forskare tidigt i karriären, har följande projekts beviljats finansiering:</h3> <div> </div> <div>Belysning av inre skador: fiberoptisk styrd tillståndsbedömning av betongkonstruktioner med korroderade armeringsstänger  </div> <div>Ignasi Fernandez, Konstruktionsteknik<br /></div> <div><span></span>4 000 000 SEK<br /></div> <div> </div> <div>Riskhantering och markförbättring med skonsamma saneringsmetoder (GRO)</div> <span><div>Yevheniya Volchko, Geologi och geoteknik </div></span><div><span><span style="display:inline-block"><div> </div></span></span>3 999 000 SEK<br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom utlysningen &quot;Klimatvinster med resurseffektivitet&quot; har följande projekt bevljats finansiering: </h3> <div> </div> <div>Design for Adaption för resurseffektiva träkonstruktioner     </div> <div>Yutaka Goto, Byggnadsteknologi</div> <div>7 980 000    </div> <div> </div> <div>Förbättrad resurseffektivitet i plastens cirkulära värdekedja inom byggandet</div> <div>Holger Wallbaum, Byggnadsteknologi</div> <div>7 228 000   </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom utlysningen &quot;Klimatanpassning av byggd miljö&quot; har följande projekt beviljats finansiering: </h3> <div>  </div> <div><span>Kvantifiering av klimatförändringarnas påverkan på den byggda miljön på regional skala<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div>Minna Karstunen         </div> <div>7 997 000 SEK, Geologi och geoteknik</div> <div> </div> <div><span>Hållbar dagvattenhantering i ett förändrat klimat – optimering av dagvattenbrunnar<span style="display:inline-block"></span></span></div> <div>Mia Bondelind, Vatten miljö teknik<br /></div> <div>7 996 762 SEK</div> <div><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom utlysningen för internationellt nätverksbidrag för Agenda 2030 </h3> <div>beviljas <span>Robert  Jockwer vid Konstruktionsteknik, 200 000 SEK<span style="display:inline-block">  för </span></span><span> &quot;Färdplan för anpassningsbarhet för träbyggnader&quot;<span></span></span>. </div> <div><br /></div> <div><p></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ytterligare från Formas hösten 2021 <br /></h2> <p></p> <p class="chalmersElement-P"><br /></p> <p class="chalmersElement-P">Sammantaget med utlysningar beslutade tidigare under hösten 2021 uppgår nyfinansieringen till ca 68 miljoner kronor. I den omgången beviljades följande projekt finansiering:</p> <p class="chalmersElement-P"></p> <h3 class="chalmersElement-H3"><span></span>Inom utlysningen &quot;Från forskning till tillämpning för ett hållbart samhälle</h3> <div>Meta Berghauser Pont får 3.92 msek för: </div> <div>&quot;Framtagande av ett digitalt verktyg som möjliggör en integrerad analys av sociala, ekonomiska, ekologiska och kulturhistoriska intressen vid planering av transportinfrastruktur i stadsmiljöer </div> <div> </div> <div>Paula Femenias får 4 msek för:</div> <div> &quot;Det cirkulära köket från prototyp till tillämpning&quot; </div> <div> </div> <div>Ann-Margret Strömvall får 3.87 msek för: </div> <div>&quot;Sustainable Utilisation and Treatment of Dredged Marine Sediments&quot;. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Inom utlysningen &quot;Landsbygder och regional utveckling&quot; </h3> <div>Marco Adelfio får 8 msek för &quot;Att underlätta en ny landsbygd bortom BNP genom ett gemenskapsoperativsystem (COS)&quot;<span style="display:inline-block"></span><span style="display:inline-block"></span></div> <p></p> <br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div>Fri, 26 Nov 2021 08:00:00 +0100