Nyheter: Arkitektur, Bygg- och miljöteknik, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaMon, 10 May 2021 10:59:00 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Mastare-med-karlek-till-kartor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Mastare-med-karlek-till-kartor.aspxMästare med kärlek till kartor<p><b>​Alva Sonesson tog guld och Sara Hagström silver i SM 2020. Två av Sveriges främsta orienterare läser som riksidrottsstudenter på Chalmers – i var sin ände av samma program.</b></p>​<span style="background-color:initial">I slutet av september slog Chalmersorienterarna till. Alva Sonesson nådde guld i juniorklassen och Sara Hagström silver i seniorklassen i SM i orientering som hölls i skogarna strax utanför Göteborg.</span><div>– Jag var mentalt förberedd och hade en plan för både medeldistans- och långdistansloppen, säger Alva Sonesson. Men jag tror inte att jag hade någon fördel av att tävlingarna gick i här. Jag har inte varit mycket i Göteborgsterrängen, för jag har precis flyttat hit. Jag är från Falköping, precis som Sara.</div> <div><br /></div> <div><strong>&quot;Vi orienterare är ju intresserade av kartor&quot;</strong></div> <div>Alva Sonesson har följt Sara Hagström i spåren från orienteringsklubben hemma i Falköping, via allt större tävlingar i skog och mark och ända till civilingenjörsprogrammet Samhällsbyggnadsteknik på Chalmers. </div> <div>– Sara var den stora stjärnan i Falköping som har visat vägen och gått före inom orienteringen, så hon är en självklar idrottsförebild. Men det är lite lustigt att vi båda nu även läser samma program, säger Alva Sonesson.</div> <div>Hon har just börjat första terminen, medan Sara Hagström läser sista året och har kommit en bra bit på sitt examensarbete inom vattenmiljöteknik. Att Sara Hagström valde just samhällsbyggnad var nog ingen slump, tror hon.</div> <div>– Vi orienterare är ju intresserade av kartor och kan enkelt läsa av dem. Generellt skulle jag tro att det är många orienterar som intresserar sig för byggsidan. Och jag märker ju att jag liksom vaknar till och sträcker lite på mig när det kommer exempelvis en geologikarta på en föreläsning – på ett helt annat sätt än om det visas en designmodell, säger hon och skrattar. </div> <div><br /></div> <div><strong>Tips till nya elitidrottsstudenter</strong></div> <div>Både Sara Hagström och Alva Sonesson läser på Chalmers inom ramen för Riksidrottsuniversitetet (RIU), vilket innebär att de kan läsa på deltid, få hjälp med att flytta tentor eller på annat sätt anpassa studierna till träning och tävling. </div> <div>– Jag testar att läsa på hundra procent nu i början. Det har fungerat bra för mig hittills, men vi får se hur det blir i vinter när jag behöver lägga mer tid på träningen, säger Alva Sonesson. Och efter vad jag har hört från andra i landslaget som är Riu-studenter på Chalmers, så finns det bra hjälp och lösningar.</div> <div><span style="background-color:initial">Sara Hagström har också läst på helfart under de första fyra åren, men inför VM i Norge 2019 drog hon ner till femtio procent. Och det finns några saker som önskar att hon hade vetat som ny Riu-student.</span><br /></div> <div>– Ha inte för höga krav på dig själv första året, för det är tuffare på universitetet än på gymnasiet. Så stressa inte med att bli klar på samma sätt som kompisarna som inte är elitidrottare. Det är okej att läsa kurserna på helfart, men ett tips är att skjuta upp tentan till sommaren, säger hon. Och sänk ribban för det är väldigt krävande att både ha högsta betyg och elitsatsa samtidigt!</div> <div><br /></div> <div><strong>Båda satsar på VM</strong></div> <div>Varken Sara Hagström eller Alva Sonesson vet ännu exakt vad de vill arbeta med i framtiden. Men idrottsmässigt har båda tydliga mål.</div> <div>– Mitt största fokus är Junior-VM nästa år. Det är sista året som jag kan vara med i den klassen och därefter vill jag satsa, utvecklas och se hur långt jag kan nå – var min gräns går, säger Alva Sonesson.</div> <div>Och VM-målet går igen hos Sara Hagström.</div> <div>– Jag har sprungit VM flera år, så nu är jag riktigt sugen på att prestera under VM i Tjeckien nästa år. Där vill jag nå medalj!</div> <div><br /></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg</div> <div>Foto: Lars Rönnols</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/samverkan/samverkan-med-Goteborgs-universitet/Sidor/Riksidrottsuniversitet.aspx">Läs mer om Riksidrottsuniversitetet på Chalmers</a><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><br /></div> Wed, 14 Oct 2020 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-tar-sig-an-de-stora-utmaningarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-tar-sig-an-de-stora-utmaningarna.aspxDe tar sig an de stora utmaningarna<p><b>​Forskning om alltifrån galaxer till mag-tarmkanalen, forskning som utvecklar materialegenskaper, elfordon, sjöfart och hållbara städer. De ägnar sig åt vitt skilda ämnen, men deras forskning bidrar till samhällsnytta och genererar akademisk framgång. </b></p><span style="background-color:initial"><div><div><span style="background-color:initial">De</span><span style="background-color:initial">t finns många framstående forskare på Chalmers och i samband med den 8 mars, internationella kvinnodagen, väljer vi att lyfta några forskare som alla är välciterade inom sina respektive forskningsfält: Marie Alminger, Karin Andersson, Yuliya Kalmykova, Kirsten Kraiberg Knudsen, Elsebeth Schröder och Sonja Tidblad Lundmark.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Marie Alminger" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Alminger_textbild.jpg" style="margin:5px 10px;width:109px;height:151px" /><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Marie Alminger, professor, Biologi och bioteknik </span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Marie Alminger vill öka kunskapen om hur maten vi äter tas om hand i mag-tarmkanalen, hur olika bioaktiva ämnen blir tillgängliga för att tas upp i kroppen och vad de kan ha för effekter på hälsan.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Ökad kunskap om hur matens sammansättning, struktur och innehåll av bioaktiva ämnen påverkar hälsan kan bidra till att förebygga vissa sjukdomar, till exempel typ2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.</div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><div>– Hur maten tas om hand i kroppen påverkas av många olika faktorer och processer och frågor som rör till exempel frisättning, transport, upptag, och funktion av olika ämnen i kroppen är fortfarande obesvarade. För framgångsrik identifiering och analys av olika ämnen och nedbrytningsprodukter krävs ett stort antal analysmetoder och helst även jämförande studier mellan olika laboratorier som använder samma metoder.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Marie-Alminger.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Marie Alminger</span></a></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Karin Andersson" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/KarinAndersson_textbild.jpg" style="margin-right:10px;margin-left:10px" /><span>Karin</span><span> Andersson, professor, Mekanik och maritim</span><span>a vetenskaper</span></h2></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Karin Anderssons forskning handlar om relationen mellan det tekniska systemet och naturen och hur man utvecklar teknik på ett hållbart sätt. Sedan 2007 fokuserar hon på bränslen och energiomvandling inom sjöfarten. Omställningen från den traditionella tjockoljan till icke-fossila energibärare med minimala utsläpp kräver att de nya alternativ som tas fram utvärderas grundligt.</div> <div> </div> <div>  Tillsammans med sin forskargrupp utvecklar Karin Andersson metoder för att ta fram vetenskapligt baserade beslutsunderlag kring hur naturresurser bäst kan användas på ett hållbart sätt, med minimal negativ påverkan på miljön. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Lite extra kul är att forskargruppen består av flera kvinnliga seniorer som är på god väg att bli lika välciterade, säger Karin Andersson.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Förhoppningen är att kunna ge ett litet bidrag till en hållbar utveckling. Samhällsnyttan ligger i att forskningsresultaten kommer ut till och används av beslutsfattare inom industri- och sjöfartsnäring.  Andra viktiga målgrupper för kunskapen är de som arbetar med regelverk och policyer inom myndigheter och politik. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En stor utmaning är att kunna kommunicera en komplex verklighet på ett klokt och effektivt sätt, så att kunskap och förståelse ökar inom både industri och samhälle. </div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/karin-andersson.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Karin Andersson</a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Yuliya Kalmykova " src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Kalmykova_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" />Yuliya Kalmykova, biträdande professor, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Yuliya Kalmykovas forskning handlar om urban metabolism – att studera och förstå omsättningen av resurser, energi- och utsläppsflöden i städer.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">–​ </span>Nyttan består bland annat av en ökad förståelse för sambandet mellan en stads metabolism och de åtgärder som vidtas för att hantera den. Exempelvis vilken nytta eller vilken miljöpåverkan olika åtgärder kan tänkas ha.  </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Idag bor 55 procent av jordens befolkning i städer och våra städer står för cirka 80 procent av den globala resursanvändningen och utsläpp av växthusgaser. År 2050 beräknas andelen av jordens befolkning som bor i städer ha ökat till 70 procent, vilket gör att städernas miljöpåverkan kommer att bli ännu mer betydande – såvida vi inte förvandlar våra städer till mer hållbara platser. Här kommer vår forskning in, och jag tror att vi kan nå långt genom att planera och ställa om till cirkulär ekonomi.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/yuliya-kalmykova.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Yuliya Kalmykova</span></a></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Kirsten Kraiberg Knudsen" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/TEST_KRAIBERG.jpg" style="margin:5px 10px" />Kirsten Kraiberg Knudsen, biträdande professor, Rymd-, geo- och miljövetenskap</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Vårt universum är ungefär 13,8 miljarder år gammalt och vår hemgalax Vintergatan är nästan lika gammal. Kirsten Kraiberg Knudsen forskar på hur galaxer bildas och utvecklas och studerar de tidiga faserna av galaxutvecklingen för att förstå varför galaxer uppträder som de gör idag. Några av målen är att förstå hur supermassiva svarta hål påverkar tillväxten av galaxer, att se så långt tillbaka i tiden som möjligt och att försöka förstå hur tidiga versioner av Vintergatan kan ha sett ut. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Grundvetenskap är en nyckel till vår förståelse av naturen och utgör en grund för efterföljande innovationer och ny teknik. Astronomi inspirerar många människor, unga som gamla, eftersom vetenskapen fokuserar på grundläggande frågor om vår plats i universum.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna?</strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Dels finns de allmänna utmaningarna: stabil finansiering, långsiktiga investeringar i stora teleskop, tydliga karriärvägar och den nödvändiga politiska viljan för att stödja grundläggande vetenskap. För själva forskningsämnet vet vi idag inte hur de första galaxerna såg ut, vilket gör eftersökningarna väldigt utmanande. Dessutom ger de nya stora teleskopen också stora mängder nya oväntade resultat som utmanar våra tolkningsmodeller. Naturligtvis är det riktigt spännande att ta sig an de här vetenskapliga utmaningarna eftersom det driver vår kunskap framåt.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/kraiberg.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om <span style="background-color:initial">Kirsten Kraiberg Knudsen</span>​</a></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Elsebeth Schröder" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/Schröder_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" />Elsebeth Schröder, professor, Mikroteknologi och Nanovetenskap</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Elsebeth Schröder arbetar med teoretiska metoder inom fysik på atomär skala. I sin forskning strävar hon efter att klargöra hur elektronernas natur bestämmer materialegenskaper, för att med hjälp av beräkningar kunna förutsäga materialbeteende. Material ska i det här sammanhanget förstås ganska brett, från oxid-ytor, över kolbaserade filter, till DNA-fragment.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Den metodutveckling jag bidrar till är av stort värde för andra forskare i hela världen. Både jag och andra forskare använder bland annat metoderna på problem som är av vikt för framställning av material eller som har hälsorelaterade aspekter. Exempelvis har jag undersökt mekanismer i vattenrening av svårnedbrytbara ämnen och hur DNA-strukturen påverkas av när exempelvis cancerogena molekyler lägger in sig mellan DNA:s baspar. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De största utmaningarna ligger i att vidareutveckla de teoretiska metoderna, så att vi därmed blir än bättre på att förstå och på att förutsäga egenskaper i material. Det rör sig både om att förfina metoderna och om att möjliggöra tillämpning till mer komplicerade material-system.</div> <div><br /></div> <a href="/sv/personal/Sidor/Elsebeth-Schröder.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> </a><a href="/sv/personal/Sidor/Elsebeth-Schröder.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om <span></span><span style="background-color:initial">Elsebeth Schröder</span></div></a><br /><div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Sonja Tidblad Lundmark" src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/8%20mars/sonja_textbild.jpg" style="margin:5px 10px" /><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Sonja Tidblad Lundmark, docent</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">, Elektroteknik</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Sonja Tidblad Lundmarks forskning handlar om att modellera och designa elektriska maskiner för tillämpningar i bland annat elfordon och vindkraftverk.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilken nytta gör din forskning för vårt samhälle? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Nyttan ligger i att ta fram hållbara, kostnadseffektiva alternativ som till exempel kan bidra till att fler får råd att köra elbil, eller att elmotorns magneter och kopparmaterial kan återvinnas när elbilen skrotas.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Vilka är de största utmaningarna? </strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– En stor utmaning är att ta fram beräkningsmodeller som varken är alltför förenklade eller för komplicerade. Målet är att hitta modeller som är tillräckligt detaljerade för att kunna efterlikna verkliga förhållanden, samtidigt som de är hanterbara att räkna med när elmaskinmodellerna kopplas ihop med ett större system. Det gäller exempelvis om hela elbilen ska modelleras för olika körcykler och olika väderförhållanden. För att ta fram funktionella modeller behövs gott samarbete mellan kunskapsområdena. Jag har varit lyckligt lottad och ingått i bra samarbeten!</div></div> <div><br /></div> <a href="/sv/personal/Sidor/sonja-lundmark.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a></span><a href="/sv/personal/Sidor/sonja-lundmark.aspx"><div style="display:inline !important">Läs mer om <span style="background-color:initial">Sonja Tidblad Lundmark</span></div></a><span style="background-color:initial"> <div> </div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Julia Jansson, Susanne Nilsson Lindh, Anders Ryttarson Törneholm, Catharina Björk, Christian Löwhagen, Mikael Nystås, Yvonne Jonsson<br /></div> <div>​<br /></div></span>Fri, 06 Mar 2020 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hamnbottnar-ny-resurs-för-metallatervinning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hamnbottnar-ny-resurs-f%C3%B6r-metallatervinning.aspxHamnbottnar kan bli ny resurs för metallåtervinning<p><b>​En nyligen publicerad studie visar att det kan finnas värdefulla metaller i sedimenten i bland annat Göteborgs hamn, och att utvinning av vissa metaller ur dessa massor skulle kunna bidra till att finansiera muddring. Att få snurr på metallutvinning ur sediment skulle även bidra till en cirkularitet som ger stora miljömässiga fördelar.</b></p>​De flesta ämnen som cirkulerar i samhället idag kommer att kunna återfinnas i sedimenten, bottenmassor från sjö- och havsbottnar, eftersom de transporteras med dagvattnet. I städer som Göteborg hamnar det mesta så småningom i sedimenten i havet. Det finns studier på potentialen av metallutvinning ur förorenad jord, men frågan om utvinning av metaller ur sediment har varit relativt outforskad tills nu.<br /><br /> – När vi analyserar sediment hittar vi metaller som man normalt sett inte bryr sig om att testa för – med tanke på att de inte är särskilt miljöskadliga, men faktum är att de faktiskt kan vara ekonomiskt intressanta, säger <a href="/sv/personal/Sidor/noanna.aspx">Anna Norén</a>, doktorand på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och <a href="/sv/centrum/frist/Sidor/default.aspx">FRIST.</a>    <br /><br />Anna förutspår att det trots att många av de metaller man hittar i ett normalt sediment inte är särskilt dyrbara, skulle utvinning av dessa på sikt kunna ge att kostnaden för till exempel kostnadskrävande muddringsoperationer går ner, samtidigt som det finns miljömässiga vinster i att minska brytning av nya metaller.<br /><br /> – Jag tittar på om det finns ett ekonomiskt värde i de metaller vi hittar i sediment, och en av de metaller vi ser att det kan finnas potential för är kobolt*. Halterna är visserligen inte jättehöga, men i och med att priset på kobolt är mycket högt, det är en konfliktmineral och tillgången liten, är det ändå intressant.     <br /><br />Anna menar att metallpriserna i framtiden troligen kommer att öka samtidigt som det kommer att kosta mer att deponera massor. Lika troligt är att metoderna för att utvinna metaller blir både bättre och effektivare.     Det finns ett stort behov av att minska spridning av giftiga ämnen från förorenade sediment, samtidigt som utvecklingen av handel och sjöfart innebär att våra hamnar behöver utvecklas, både ifråga om djup och yta på land.<br /><br /> – Det innebär att det finns ett stort behov av vägledning i hur man hanterar massor på bästa sätt, i Sverige såväl som internationellt. Där hoppas jag kunna fylla en lucka med min metod som jag arbetat med.    <br /><br />I en nyligen publicerad artikel presenterar Anna resultat från sex olika svenska fallstudieplatser där olika hanteringsstrategier för massor i form av muddrade sediment genomförts. Anna har utarbetat en handledning i from av en checklista, som kan hjälpa beslutsfattare att strukturera upp olika alternativ och vad alternativen har för påverkan – positivt och negativt. Metoden ger svar på hur miljön påverkas kortsiktigt och långsiktigt och undersöker potentialen för metallåtervinning för att få med det i beslutsprocessen.<br /><br /> – På vissa platser som till exempel småbåtshamnar handlar behovet kanske mindre om muddring, och mer om förhållningssättet till förorenade sediment. Då kan det bästa vara, både ur miljömässiga och ekonomiska aspekter, att låta sedimenten/massorna ligga kvar orörda under vattenytan förklarar Anna.        <br /><br /><div>Generellt sett så finns redan kunskap om hur man utvinner metaller ur olika massor, men den stora frågan är vad som blir kvar. På forskarnas önskelista finns att enkelt kunna utvinna mer eller mindre värdefulla metaller ur de sediment som tas upp, för att sedan kunna återanvända resten som fyllnadsmaterial. Men för att kunna göra det måste man vara säker på att massorna inte läcker ut några farliga ämnen.  <br /><br /> – Här finns behov av ytterligare forskning, och behoven är särskilt stora nu när det är så enorma mängder av sediment som omhändertas, bland annat när hamnar och farleder muddras för allt större och mer djupgående fartyg. Utmaningarna är att få till en process som är effektiv, billig och skonsam mot miljön. Tuffa men inte omöjliga krav, sammanfattar Anna avslutningsvis. <br /><br />Länk till den vetenskapliga artikeln &quot;<a href="https://research.chalmers.se/publication/515504">Integrated assessment of management strategies for metal-contaminated dredged sediments – What are the best approaches for ports, marinas and waterways?</a>&quot;<br /><br />Läs mer om Annas doktorandprojekt: &quot;<a href="/sv/projekt/Sidor/Behandling-av-marina-sediment-fQrorenade-med-tennQ-nedbrytningQ.aspx">Behandling av marina sediment förorenade med tenn: nedbrytning, återvinning och stabilisering</a>&quot;<br /> </div> <div><br /></div> <div>Finansiär för projektet är Renova, Formas och Energimyndigheten genom Resource. Projektet ingår också som en del av Immerse –<em> </em>Implementing Measures for Sustainable Estuaries, an Interreg project supported by the North Sea Programme of the European Regional Development Fund of the European Union.<br /><br /></div> <div>Text: Catharina Björk<br /></div>Thu, 05 Mar 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arkitektur-klattrar-i-ny-QSranking.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Arkitektur-klattrar-i-ny-QSranking.aspxArkitektur klättrar i ny QS-ranking<p><b><span style="background-color:initial">A</span><span style="background-color:initial">rkitektur på Chalmers fortsätter att klättra i den ämnesspecifika rankinglistan QS World University Rankings. I år hamnar Chalmers på plats 37 i världen. </span></b></p>​Årligen presenterar <span style="background-color:initial">QS dels en universell universitetsrankning samt så kallade fakultetsrankningar inom olika </span><span style="background-color:initial">ämnesområden.</span><span style="background-color:initial">I</span><span style="background-color:initial"> fjol avancerade arkitekturområdet på Chalmers från topp 51–100 till plats 46 i världen på rankinglistan QS World University Rankings. </span><span style="background-color:initial">I</span><span style="background-color:initial"> år klättrar Chalmers ytterligare nio placeringar till plats 37.</span><div> <div>– Det är väldigt roligt att vi fortsätter att stärka vår position internationellt. Framför allt beror det på våra kunniga, engagerade lärare och forskare som gör ett fantastiskt jobb, säger Fredrik Nilsson, prefekt för institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers.</div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Har arbetat strategiskt</h3></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/ACE_Fredrik2.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px 8px" /><span style="background-color:initial">E</span><span style="background-color:initial">n bidragande orsak till placeringen kan vara det arbete som inleddes för ett antal år sedan på tidigare Institutionen för Arkitektur. </span></div> <div>– Vi har arbetat strategiskt och långsiktigt med att öka synligheten, stärka vår publicering och att etablera starka internationella och nationella nätverk med viktiga samarbetspartners, säger han. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers klättrar även inom områden som biologi, kemi, naturvetenskap och teknik på den nyligen publicerade rankningslistan. Med den nya placeringen befäster dock arkitekturområdet ytterligare sin position som Chalmers högst rankade ämne på QS-listan.</div> <div>– Även om man ska ta sådana här listor med en nypa salt så betyder det förstås mycket för oss. Arkitekturämnet har många gånger svårt att hävda sig gentemot de mer traditionellt etablerade disciplinerna, inte minst på ett tekniskt naturvetenskapligt universitet, men detta är ett kvitto på att vi är internationellt starka inom vårt fält. Det stärker vårt självförtroende och ger en tydlig signal att vi är på rätt väg. </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Stark potential att ta vidare</h3></div> <div>Nu fortsätter arbetet med att synliggöra det som görs i ämnesområdet inom både forskning och utbildning. Samtidigt som man bygger vidare på de starka samarbetena med praktik och omvärld kommer man jobba ännu mer med att stärka fältets metodologiska och teoretiska ramverk.</div> <div>– Arkitektur är centralt i att bygga det framtida hållbara samhället, och här har Chalmers och Sverige en stark tradition och potential att ta vidare, säger han.</div> <div>​<br /></div> <div>Utmaningen kvarstår också i att arbeta mer aktivt med finansieringsfrågorna eftersom arkitektur och stadsbyggnad som forsknings- och ämnesområde ofta har svårt med finansieringen och att stå sig i konkurrensen med mer etablerade områden. </div> <div>– Samtidigt är det just detta ämnesområde som kan hantera komplexiteten i vårt samhällsbyggande och koppla ihop många andra områden, vilket är något som behövs för att få rätt kunskap att lösa våra hållbarhetsutmaningar, säger Fredrik Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><div>Text: Vedrana Sivac</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Läs mer<br /></span><a href="/sv/institutioner/ace/Sidor/default.aspx" target="_blank" style="font-family:inherit"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers​</a><br /><a href="https://www.topuniversities.com/university-rankings/university-subject-rankings" target="_blank" style="font-family:inherit"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />QS World University Rankings​​</a></div></div></div>Wed, 04 Mar 2020 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Folj-med-arets-William-Chalmers-forelasare-till-lerans-paradis-Goteborg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Folj-med-arets-William-Chalmers-forelasare-till-lerans-paradis-Goteborg.aspxFölj med till lerans paradis – Göteborg<p><b>​Professor Minna Karstunen fastnade för lera redan som barn – och den förde henne slutligen till Chalmers. Vid årets William Chalmersföreläsning berättar hon om hur den rörliga Göteborgsleran kan bli en stadig grund för framtiden.</b></p>​<span style="background-color:initial">Minna Karstunen, professor i geoteknik vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, är anlitad som oberoende expert vid arbetet med Västlänken, och leder forskargruppen Geoteknik på Chalmers.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Hon skrattar lite när hon berättar om första minnet av sin fascination för lera.</div> <div>– Redan som liten var jag väldigt förtjust i materialet, av att forma det. Jag smet iväg till ett fält och gjorde björnar i lera. När jag kom hem täckt av smuts blev min mamma väldigt arg och fick spola av mig med trädgårdsslangen…</div> <div>Leran sköljdes av från kläderna, men intresset för materialet har levt vidare. Efter studier i geoteknik, och nästan 20 år som doktorand i Swansea, Wales, och professor i Glasgow, Skottland var det än en gång leran som styrde hennes steg. Denna gång till Chalmers.</div> <div>–  För forskning kring lera är Göteborg ett paradis. Här finns god tillgång på prover och ett jättebra labb, jag kan göra saker här som inte gick i Storbritannien, säger Minna Karstunen.</div> <div><br /></div> <div><strong>Föreläsning om tunnlar i kvicklera och Götatunneln</strong></div> <div>Minna Karstunen håller som bäst på att sätta ihop sin William Chalmersföreläsning, men en del av innehållet kan hon redan avslöja.</div> <div>– Jag vet att jag kommer att prata om vad kvicklera och sensitiv lera är – och ge ett exempel på hur bra vi kan göra saker om vi använder vår bästa kunskap inom modellering av lösa leror: Götatunneln, som är en av de senaste djupa schaktningarna i Göteborg. </div> <div>– Den stora utmaningen med djupa schakt är att man kan modellera hur det kommer att bli innan hur man ska gräva, men oundvikligen kommer det att ske förändringar under själva byggarbetet – det kan alltid dyka upp rester av holländska bosättningar. En bra sak med Sverige är emellertid att det i alla fall inte dyker upp så många gamla bomber som i Tyskland och Storbritannien…</div> <div><br /></div> <div><strong>Expert för Västlänken</strong></div> <div>Minna Karstunen är också oberoende geoteknisk expert vid bygget av Västlänken. </div> <div>– Min roll är att se till att Västlänken levereras på ett tekniskt sunt sätt. Det är inga problem att bygga den så länge man har goda förutsägelser och planer för vad man ska göra om man stöter på förutsedda och även oförutsedda problem.</div> <div>Vad är det då för speciellt med Göteborgsleran, denna omtvistade jord som vissa hävdar är omöjlig att bygga sig igenom?</div> <div>– Först och främst finns det väldigt mycket lera. Den är lös och på sina ställen också en potentiell naturfara. Det är inget material att leka med, och vi förstår ännu inte fullt ut varför den beter sig som den gör. </div> <div>– Göteborgsleran är speciell, men inte så speciell. I Mexiko City har man mycket lösare lera och där har man kunnat bygga en tunnelbana. Oslo, Helsingfors och Sankt Petersburg har också liknande förhållanden som här, så Göteborg är inte extremt.</div> <div><br /></div> <div>Minna Karstunen ser mycket fram emot att hålla en William Chalmers-föreläsning.</div> <div>– Det är en ära, och inget man säger nej till. Det jag ska prata om är viktigt för oss alla – allt vi gör behöver vara förankrat på marken.</div> <div><br /></div> <div><strong>Tisdagen den 5 november berättade </strong>Minna Karstunen om sin forskning i egenskap av 2019 års William Chalmers-föreläsare! </div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Text:</span> Erik Krång<br /><span style="font-weight:700">Foto: </span>Johan Bodell</div></div> <div>​<br /></div> <div><div><strong>Minna Karstunen…</strong></div> <div>… är professor vid avdelningen för geologi och geoteknik vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, och leder forskargruppen Geoteknik. Fokus för hennes forskning är det komplexa hastighetsberoendet för lösa lerors spänning-töjningsrespons. Hon har tidigare arbetat som lektor vid University of Glasgow och i slutändan som professor vid University of Strathclyde.</div></div> </div>Mon, 14 Oct 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/svt-vetenskap.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/svt-vetenskap.aspxCVA på Vetenskapens värld<p><b>​Intervju med Roger Ulrich</b></p>​Roger Ulrich pratar om vikten av natur i sammanhang med vårdmiljöer i senaste avsnittet av Vetenskapens värld: ”Frisk av naturen”. Där kan man också se CVA:s arbetsmiljö på Chalmers arkitektur. Medarbetare som förekommer är Sofia Park, Lin Tan och Saga Karlsson.<br /> <br /><a href="https://www.svtplay.se/video/23469350/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-2-frisk-av-naturen?position=2008&amp;start=auto">Se avsnittet på SVT Play (spelning startar vid den tidspunkt där CVA förekommer)</a><br />Fri, 06 Sep 2019 11:20:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/aha-festivalen-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/aha-festivalen-2018.aspxSpelintelligens och kvantbiologi på Aha-festivalen 2018<p><b>​Kreativ teknologi, grottmålningar, spelintelligens, historiska genier och utforskande workshops. På Chalmers Aha-festival möts forskare, studenter, musiker och konstnärer för att hitta nya vägar i gränslandet mellan vetenskap och konst  –  tillsammans med publiken.</b></p><div>​I år är festivalens tema Play Everything och festivalen hålls i kårhuset på Chalmers campus Johanneberg den 19–21 november. Programmet bjuder på olika typer av föreställningar, föreläsningar, workshops, utställningar och paneldiskussioner. Festivalen har nyfikenhet som röd tråd och hyllar både vetenskapen och konsten. Allt vävs samman med frågeställningar om vår existens.</div> <div> </div> <div>– Det är nödvändigt att ha flera perspektiv och kompetenser för att kunna möta olika utmaningar i samhället. Aha-festivalen kombinerar olika inriktningar inom både vetenskap och konst och hjälper oss att utforska världen på nya sätt, i vår strävan mot ett hållbart samhälle, säger Michael Eriksson, en av festivalens två projektledare. </div> <div> </div> <div>Idén om en gränsöverskridande och internationell festival föddes under en poesikväll på Chalmers. Med inspiration från den konstnärliga verksamheten på institutionen för arkitektur arrangerades den första Aha-festivalen 2014. Årets festival, som är den femte, engagerar flera av Chalmers institutioner och bjuder på ett brett spektrum av Chalmersforskning och spännande aktiviteter. </div> <div> </div> <div>– Det kanske inte är så välkänt, men Chalmers vilar på en både vetenskaplig och konstnärlig grund. Aha-festivalen är ett sätt att visa det. All kreativitet har sin grund i nyfikenheten och de viktigaste frågorna är de som besökarna har med sig från festivalen, säger Peter Christensson, projektledare på Aha-festivalen.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fem höjdpunkter på årets Aha-festival:</h4> <div> </div> <div><strong>Från grottmålningar till smarta mobiltelefoner</strong></div> <div>Forskare och konstnärer som Mats Rosengren, Ida Rödén, Kerstin Hamilton, Oliver Chanarin och Mattias Marklund, pratar om att avbilda vår verklighet.</div> <div>19 november 13:00-17:00</div> <div> </div> <div><strong>Fotosyntes och evolution skiljer inte på klassisk och kvantfysik, men vi och kvantdatorer gör.</strong></div> <div>Chalmersforskarna Göran Johansson och Fredrik Höök pratar om hur kvantforskningen kan komma att förändra våra liv, följt av ett samtal mellan forskaren Martin Cedervall och författaren Helena Granström. </div> <div>20 november 11:00-13:00</div> <div> </div> <div><strong>Elektroniska och akustiska uttryck möts i en stor öppenhet och nyfikenhet</strong></div> <div>Möt musikgruppen Supersilent, Arve Henriksen, Ståle Storløkken och Helge Sten, och få en inblick i teknologin, skapandet och lyssna till giganterna inom samtida improvisationsmusik</div> <div>20 november 13:00-15:00, 21 november 10:30-12:00 respektive 21 november 20:30-22:00</div> <div> </div> <div><strong>En rymdresa genom astronomi, japansk serieteckning och animering</strong></div> <div>Bakom Costellazione Manga finner vi serietecknaren Yvette Gustafsson och chalmersforskaren Daria Dall`Olio.</div> <div>21 november 09:00-10:30</div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/costellazione-manga.aspx">Läs mer om Costellazione Manga</a>.<br /></div> <div> </div> <div><strong>Intelligens och matematiska äventyr i sportens värld</strong></div> <div>Häckens tränare Andreas Alm, forskarna Torbjörn Lundh, Carl Lindberg och Jan Lennartsson, samt författarna David Sumpter och Torbjörn Vestberg, pratar om spelintelligens och slumpen</div> <div>21 november 13:00-16:30</div> <div> </div> <div>Se hela programmet på <a href="http://www.ahafestival.se/">Aha-festivalens hemsida</a>. </div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Snabbfakta: <span><span><span><span><span><span><img src="/sv/nyheter/PublishingImages/AHA-logga2018_270x170.jpg" alt="AHA-logga2017_270x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></span></span></span></span></span></span></h4> <div> </div> <div><div>Aha-festivalen på Chalmers pågår 19-21 november. Välkommen till campus Johanneber<span><span><span><span></span></span></span></span>g, C<span><span><span><span><span></span></span></span></span></span>halmersplatsen 1, Göteborg. Festivalen är på andra våningen i Kårhuset. <br /><span><span><span></span></span></span></div> <div><strong>Det är fri entré och alla är välkomna.</strong></div> <div> <span></span></div> <div><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="box-sizing:content-box;border:0px none;vertical-align:middle;margin:0px;width:22px;padding:22px 5px 0px 0px;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-weight:600;letter-spacing:normal;text-align:start;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;height:0px !important" /><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Aha-festival-2018.aspx">Lägg till festivalen i din kalender</a>.</div> <div><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="box-sizing:content-box;border:0px none;vertical-align:middle;margin:0px;width:22px;padding:22px 5px 0px 0px;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-weight:600;letter-spacing:normal;text-align:start;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;height:0px !important" /><span></span></span><a href="https://www.facebook.com/ahafestivalse">Följ Aha-festivalen på Facebook</a>.</div> <div><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="box-sizing:content-box;border:0px none;vertical-align:middle;margin:0px;width:22px;padding:22px 5px 0px 0px;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-weight:600;letter-spacing:normal;text-align:start;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;height:0px !important" /><span></span></span><a href="https://www.facebook.com/events/1812153095497896/">Anmäl dig till festivalens event på Facebook</a>.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Presskontakter:  </h4> <div><a href="/sv/personal/Sidor/peter.aspx">Peter Christensson</a>, projektledare Aha-festivalen: 070 958 90 43, peter@chalmers.se</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/michael-eriksson.aspx">Michael Eriksson</a>, projektledare Aha-festivalen:  070 583 51 85, michael.eriksson@chalmers.se</div> <div> </div> <div><br /></div></div> <span><strong>Text:</strong> Michael Eriksson, michael.eriksson@chalmers.se<span style="display:inline-block"></span></span> <br />Mon, 05 Nov 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Starkt-samverkan-inom-visualisering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Starkt-samverkan-inom-visualisering.aspxStärkt samverkan inom visualisering<p><b>​Visualization Research Gothenburg (VisRes) och Visual Arena har ingått ett samarbetsavtal för att förena båda aktörers satsningar på att stimulera och stärka utveckling inom och genom visualisering. </b></p><div>​ <br /></div> <div><div>– Målet med sammanslagningen är att vi nu tillsammans ska vara en öppen och neutral samverkansplattform för samhälle, näringsliv och akademi, som ska sprida och möjliggöra arbete med visualisering, säger Monica Billger, akademisk ledare och föreståndare för VisRes. </div> <div> </div> <div>Alla som använder, forskar eller utvecklar inom visualisering samt de som vill inspireras och veta mer om hur man kan ha nytta av visualisering, är välkomna att ta del av samverkansplattformen. För forskare och lärare på Chalmers och Göteborgs universitet innebär det att de får möjlighet att utan kostnad boka studio och lobby på Visual Arena. </div> <div> </div> <div>I praktiken innebär det nya avtalet mer samordning av aktiviteter såsom seminarier, workshops, utbildningar och gemensamma projektinitiativ. Parterna kommer att gemensamt investera och utveckla den infrastruktur som idag finns på Visual Arena, med högteknologisk visualiseringsutrustning, studiolabb, lokaler, arbetsplatser och mötesytor. Målet är också att få in fler nya partners, såsom Johanneberg Science Park, Sahlgrenska Science Park och Universeum, som är i färd med att bygga en ny visualiseringsdome. </div> <div> </div> <div>Åsa Andblad, programansvarig för Visual Arena, får i uppdrag att leda det gemensamma arbetet.</div> <div>– Visionen är att Västsverige ska fortsätta utvecklas som ett nationellt och internationellt erkänt centrum för visualisering, säger Åsa Andblad.</div> <div> </div> <div>En strategisk styrgrupp kommer att tillsättas med representanter från samtliga involverade aktörer och finansiärer: Lindholmen Science Park, Chalmers, Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Om:</h4> <div>Visualization Research Gothenburg (VisRes) är ett akademiskt forskningscentrum för Chalmers och Göteborgs universitet, med syfte att stärka, samla och utveckla forskning och utbildning inom visualisering. VisRes representerar Chalmers och GU i samverkansplattformen Visual Arena Lindholmen.</div> <div><a href="https://visualisering.gu.se/">visualisering.gu.se</a> </div> <div> </div> <div>Visual Arena är en öppen samverkansplattform för att stimulera och stärka utveckling inom och genom visualisering. Visual Arena drivs som ett program vid Lindholmen Science Park, i nära samarbete mellan näringsliv, akademi och myndigheter. Partners är Göteborg Stad, Västra Götalandsregionen, Chalmers och Göteborgs universitet.</div> <div><a href="https://visualarena.lindholmen.se/">visualarena.lindholmen.se</a> </div> <div> </div> <div>Gemensam portal för visualiseringsprojekt:</div> <div><a href="https://visresgot.se/">visresgot.se</a> </div> <div> </div> <div> </div></div>Thu, 13 Sep 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/ARCH19.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/ARCH19.aspxARCH19<p><b>Call for papers</b></p><strong>​‘Building for better health, research &amp; innovation in architecture &amp; urban design for care &amp; health’</strong> is the title of <strong>ARCH19 - the 4th Architecture Research Care &amp; Health conference</strong> – organised at the NTNU Knowledge Centre of the St Olav Hospital in <strong>Trondheim - Norway - 12th until 14th of June 2019.</strong><br /><br /><div><strong>ARCH19</strong> connects research &amp; innovation to promote collaborative innovation processes in architecture and urban design for care &amp; health. <strong>‘Building for better health’ </strong>aims to offer an insight into gained knowledge and research projects that<strong> focus on the issues of care, health, architecture and urban design</strong> and brings together researchers and practitioners to present findings and exchange gained knowledge according to the <strong>following three guiding topics:<br /></strong></div> <br /><div>1. Health promoting architectural and urban design</div> 2. Housing for people with special needs<br />3. Architecture for healthcare service organisations<br /><div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Therefore, we would like to invite you to react to our call for original research papers and ask you to send in your abstract before the 1st of October 2018.</strong></div> <br /><div>Please visit our website at <a href="http://www.ntnu.edu/arch19">www.ntnu.edu/arch19</a> for more information about the call for papers, guiding topics, research approaches and submission procedures.</div> <br /><div><strong>We are looking forward to welcome you in Trondheim in June 2019!</strong></div> <br /><div>Kind regards,</div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>NTNU Department for Architecture &amp; Planning </strong></div> Lise Leanore Nordenborg Linge - Eli Støa - Geir Karsten Hansen - Johan van der Zwart<br /><br /><div><strong>NTNU Health Strategic Research Area </strong></div> <div>Magnus Steigedal - Yngve Sommervoll</div> <div><br /></div> <div><strong>Sykehusbygg HF </strong></div> <div>Marte Lauvsnes - Unni Dahl</div> <br />Fri, 07 Sep 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/EuHPN-gothenburg-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/EuHPN-gothenburg-2018.aspxEuropean Health Property Network - 2018 Workshop<p><b>​25-27 september i Chalmerska huset, Göteborg<br /></b></p>​This year's EuHPN Workshop will be taking place in Gothenburg, Sweden, from 25 to 27 September, with the collaboration of the Centre for Healthcare Architecture, Chalmers Technical University and White Architects.<br /><br />Under the title &quot;Research and Evaluation for Care Infrastructure Closer to Home&quot;, this year we look at infrastructure development outside the field of grand hospital developments, by concentrating on community hospitals and smaller-scale mental health units, enhanced primary care centres and specialist health secondary care facilities. We will be presenting cases from across Europe to help us to explore the trends and the challenges.<br /><br />Please find attached the <a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/CVA%20Centrum%20för%20Vårdens%20Arkitektur/2018/Full_programme-EuHPN_2018.pdf">Workshop programme</a> and the <a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/CVA%20Centrum%20för%20Vårdens%20Arkitektur/2018/EuHPN_2018-Workshop_Registration.docx">registration form.</a><br /><br />We hope to see you in Gothenburg.<br /><br />For more information, and if you have any questions, please contact:<br /><br />Isabel Sanchez: isabel.sgm@gmail.com<br />or<br />Jonathan Erskine: jonathan.erskine@durham.ac.uk<br />Wed, 30 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/lokaler-psykiatri-temadag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/lokaler-psykiatri-temadag.aspxTemadag om lokaler för framtidens psykiatri den 16 oktober 2018<p><b><p>Streamas på vår youtube kanal<br /></p></b></p><div>Uppdaterad:</div> <div><a href="https://document.chalmers.se/doc/c04efe52-1034-4957-aef1-f700cad9952e">Vissa slides finns nu att hämta.</a> Detta är för att vissa bilder får inte delas. </div> <a href="/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/framtidens-psykiatri-video.aspx">Se filmer från temadagen</a>.<div>Livestream fungerade endast på eftermiddagen på grund av tekniska problem.<br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>​<em>Plats: Palmstedtsalen, Chalmers konferens, Chalmersplatsen 1, Göteborg.</em></div> <em>Tid: 16 oktober 2018 kl.10.00 - 16.00.</em><br /><em>Deltagande är kostnadsfritt. En enkel lunch och fika ingår.</em><em></em><br /><br />En god vårdarkitektur kan stödja patienters välbefinnande, integritet och värdighet. En god vårdmiljö är extra viktig inom psykiatrin. Där är den fysiska miljön en komponent i patienternas behandling såväl som ett stöd för personalens dynamiska säkerhetsarbete. <br /><br />Det planeras och byggs många psykiatriska vårdbyggnader både i Sverige och i övriga Norden. Kunskap och erfarenheter samlas och utvecklas i dessa projekt och forskning finner nya rön och samband. Så vad vet vi egentligen om betydelsen av lokalers utformning för psykiatrisk vård? <br /><br />Temadagen fokuserar på den senaste kunskapen kring utformning av lokaler för psykiatrisk vård. Här presenteras det då just färdigställda evidensbaserade konceptprogram om lokaler för psykiatri som CVA utvecklat tillsammans med PTS (Program för teknisk standard). Det blir också presentationer av inspirerande nya byggnader för psykiatri samt olika inspel om ny kunskap från forskning och goda exempel. <br /><br /><div>Utöver föreläsningar kommer utrymme för samtal och diskussion att finnas. </div> <div><br /></div> <div><a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/CVA%20Centrum%20för%20Vårdens%20Arkitektur/2018/lokaler-for-framtidens-psykiatri-program-uppdaterad.pdf">Hämta program (uppdaterad 181015)</a><br /></div>Wed, 09 May 2018 10:40:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Styrkeomradenas-pris-till-forskning-pa-framtidens-energitjanster.aspxStyrkeområdenas pris till forskning på framtidens energitjänster<p><b>​Hållbarhet, digitalisering och tjänsteinnovation inom energisektorn är ingredienserna i det samverkansprojekt som belönas med styrkeområdenas pris 2018. Chalmersforskarna Árni Halldórsson, Holger Wallbaum, Ida Gremyr och Sofia Börjesson får priset för sitt tvärvetenskapliga samarbete. </b></p>​ <br />Digitaliseringen bidrar till omvälvande förändringar inom nästan alla samhällsområden, som innebär både att vi kan göra saker på nya sätt och att vi kan göra helt nya saker. Samtidigt står vi inför utmaningen att svara på frågan – hur?<br /><br />Inom projektet Energy services: Processes for Innovation, Provision, and Use of Customer Feedback samarbetar forskare från institutionerna Teknikens ekonomi och organisation samt Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. <br /><br />– För energibranschen finns en utmaning att å ena sidan få god omsättning på sin försäljning av förnybar energi, men även sin kompetens och teknik, och samtidigt bidra till kundens energieffektivisering. Därför tittar man på nya sätt att utforma tjänster som ska ge mervärde för kunderna, främja omställningen till hållbar energiförbrukning och garantera fortsatta intäkter, säger projektledare Árni Halldórsson.<br /><br /><strong>Kunder blir nyckelaktörer</strong><br />Genom digital teknik kan kunder och användare bli nyckelaktörer i energibolagens ekosystem, och bidra till fortsatt energieffektivisering. <br /><br />– Ny digital teknik gör att vi i större utsträckning än tidigare kan mäta, till exempel med hjälp av sensorer, samla in data och analysera företeelser. Det ger oss möjligheter att utforma nya innovativa tjänster, säger Ida Gremyr.<br /><br />I projektet har forskarna påbörjat en kartläggning av processer och behov genom hela kedjan från energileverantör, fastighetsägare/förvaltare till kund, för att dra viktiga erfarenhet till grund för framtidens energitjänster.<br /><br />– Tanken är att tjänsternas utformning kan bidra till ett mer hållbart samhälle, till exempel genom att påverka kundernas beteenden. Det är även intressant att analysera vilka förutsättningar som krävs för att nya typer av tjänster ska kunna etableras, säger Holger Wallbaum.<br /><br /><strong>En efterfrågad pilotstudie</strong><br />Projektet är en pilotstudie som möjliggjorts genom såddfinansiering från styrkeområde Energi, och arbetet bedrivs i nära samarbete med Göteborg Energi. <br /><br />– Här har vi en chans att kliva rakt in hos Göteborg Energi och försöka förstå deras perspektiv, likaså kund- och användarsidan, och utifrån det försöker vi konceptualisera. Vi vet ännu inte var det tar vägen, det finns ingen färdig mall, vi navigerar med våra respektive perspektiv, säger Sofia Börjesson.<br /><br />– Det som tydligt framträder är att frågan är mycket angelägen. Alla vet att det här arbetet måste göras men exakt vad som behövs är komplext, det berör olika kompetenser, system, människor, affärsmodeller och teknik, säger Ida Gremyr.<br /><br /><strong>Forskningen uppmärksammas i utbildningen</strong><br />Framtidens tjänster skapar förstås också komplexitet vid inköp och upphandling, något som Árni Halldórsson har föreläst om genom Chalmers Professional Education. I övrigt ser de att området tjänsteutveckling ännu inte har så stort genomslag i utbildningen på Chalmers.<br /><br />– Det är många nya ämnesområden som uppstår och som ännu inte ingår i Chalmers kurser. Men det finns redan idag utbildningsmoment där det kan ingå, till exempel genom exjobb, eller helt enkelt genom att vår forskning uppmärksammas i undervisningen, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><strong>Intressant för alla branscher</strong><br />Forskarna ser redan nu att det finns möjligheter till fortsatt samarbete efter att deras pilotstudie är avslutad. <br />– Det projekt vi bedriver inom hållbarhet och digitalisering kan gå att tillämpa på andra kontexter. Då öppnas många dörrar – inom många olika branscher, säger Árni Halldórsson.<br /><br />De är alla överens om att styrkeområdena har en viktig roll att spela genom att främja tvärvetenskapliga samarbeten på Chalmers. Det ger förutsättningar till kunskapsutbyte och förnyelse.<br />– Nya kontakter kan dessutom minska trösklarna för samarbete i våra infrastrukturer, där man själv kanske inte alltid ser att man är efterfrågad, säger Holger Wallbaum.<br /><br />– Och såddfinansiering från styrkeområdet utgör den lilla knuff som får samarbetet att hända, säger Sofia Börjesson.<br /><br /><br /><strong>Pristagarna </strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/sofia-borjesson.aspx" target="_blank">Sofia Börjesson</a>, professor, vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på organisering och ledning av innovation i etablerade strukturer och förutsättningar för innovation. <br /><br /><a href="/en/staff/Pages/ida-gremyr.aspx">Ida Gremyr</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Hon forskar på kvalitets- och tjänsteutveckling, tjänsteinnovation och processer för ökad kundinteraktion.<br /><br /><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/arni-halldorsson.aspx">Árni Halldórsson</a>, biträdande professor vid Teknikens ekonomi och organisation. Han forskar på service supply chains, kund-leverantörrelationer och energieffektivisering.<br /><br /><a href="/en/staff/Pages/holger-wallbaum.aspx">Holger Wallbaum</a>, professor i hållbart byggande vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik. Han forskar på hållbara strategier för byggnadsbeståndet samt energieffektiva och smarta infrastrukturer.<br /><br /><br /><br /><strong>Styrkeområdenas pris</strong><br />Med styrkeområdenas pris vill Chalmers ledning belöna personer som gjort framstående insatser i gränsöverskridande samarbeten och som i styrkeområdenas anda integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande. Priset delas ut under Chalmers doktorspromotion den 2 juni 2018.<br /> <br />Text: Malin Ulfvarson<br />Foto: Johan Bodell<br />Fri, 04 May 2018 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Konkreta-steg-mot-ett-fossilfritt-Sverige.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Konkreta-steg-mot-ett-fossilfritt-Sverige.aspxKonkreta steg mot ett fossilfritt Sverige<p><b>​Regeringens initiativ Fossilfritt Sverige gick igår in i en ny fas då de första färdplanerna lämnades in av nio branscher. Chalmers var inte bara det universitet som först anslöt sig till initiativet, utan har också tagit en aktiv roll i arbetet med färdplaner för två av branscherna. </b></p>​– Vi vill tydliggöra vårt engagemang och vår ambition för en hållbar framtid. Näringslivets klimatpåverkan är en naturlig utgångspunkt för oss. Vi bidrar gärna för att täppa till kunskapsluckor och lyfter samtidigt nyafrågeställningar för att utveckla och nyttiggöra ny kunskap som kan lösa samhällsproblem. Samtidigt höjer vi då kvaliteten i vår egen verksamhet. En fantastisk win-win, säger Fredrik Hörstedt som är Chalmers vicerektor för nyttiggörande och hållbar utveckling.<br /><br />Initiativet Fossilfritt Sverige startade inför klimatmötet i Paris 2015. Målet var och är att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer, med siktet inställt på nettonollutsläpp 2045. Igår lämnade de nio första branscherna över sina färdplaner för fossilfri konkurrenskraft till regeringen. <br /><br />Professor Filip Johnsson på Chalmers har deltagit aktivt i färdplansarbetet i bygg- och anläggningsbranschens samt i betongbranschen. <br /><br />– Bygg- och anläggningssektorn kan enligt sin färdplan redan med befintlig teknik halvera sina utsläpp till år 2030, och med hjälp av bland annat infångning och lagring av koldioxid (CCS) i cementframställningen ser betongbranschen en möjlighet till klimatneutral betong, säger han.<br /><br />Han konstaterar att initiativet har fått industri och akademi att samlas kring att fokusera på hela värdekedjan, från basmaterial till slutprodukter som anläggningar och byggnader. Branscherna har därigenom knutit an till forskningen, inte minst till forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit.<br /><br />– Även om det blir dyra åtgärder där utsläppen sker, så blir kostnaden för den färdiga byggnaden mindre än en halv procent när man tittar på hela värdekedjan. Det sättet att tänka kan starkt bidra till att Sverige och världen kan nå klimatmålen.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/20180101-20180630/fardplan-fossilfritt-350x195.jpg" alt="Fossilfritt Sverige på Rosenbad." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:10px" />Ytterligare sju branscher överlämnade sina färdplaner till regeringen, som också fick en lista över fem viktiga politiska åtgärder av den nationella samordnaren Svante Axelsson. En av de föreslagna åtgärderna är att anta en strategi för geologisk lagring av koldioxid, CCS. Ett forskningsområde där Chalmers ligger långt framme.<br /><em><br />Bildtext: Företrädare för nio branscher överlämnade sina färdplaner för ett Fossilfritt Sverige till regeringen på Rosenbad.</em><br /><br />– Färdplansarbetet känns mycket inspirerande för det fortsatta arbetet mot klimatneutralitet, och självklart kommer forskningen ha en viktig roll för att på ett effektivt sätt kunna åstadkomma det som identifieras i färdplanerna, säger Filip Johnsson.<br /> <br /><strong>Mer läsning:</strong><br /><a href="https://www.dn.se/debatt/nio-branscher-visar-hur-fossilfri-teknik-starker-konkurrenskraften/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />DN debatt: ”Nio branscher visar hur fossilfri teknik stärker konkurrenskraften”</a><br /><a href="http://fossilfritt-sverige.se/verksamhet/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft-betongbranschen/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Färdplan för fossilfri konkurrenskraft i betongbranschen</a><br /><a href="http://fossilfritt-sverige.se/verksamhet/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft/fardplaner-for-fossilfri-konkurrenskraft-byggbranschen/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Färdplan för fossilfri konkurrenskraft i bygg- och anläggningssektorn</a><br /><a href="https://www.mistracarbonexit.org/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mistra Carbon Exit</a><br /><br /><br /><strong>BAKGRUND</strong><br />Arbetet med färdplanerna för ett fossilfritt Sverige initierades inför klimatmötet i Paris i december 2015. Chalmers var det första universitet som anslöt sig till initiativet ”Fossilfritt Sverige”. Syftet är att visa för Sverige och andra länder att näringsliv, myndigheter, samhälle och övriga aktörer i Sverige agerar ihop för ett fossilfritt Sverige.<br />Chalmers slöt upp bakom initiativets tre punkter:<br /><ul><li>Världen behöver bli fossilfri. Vi ser positivt på att Sverige går före. Det skapar bättre miljö, attraktivare städer och nya möjligheter till jobb.</li> <li>Våra verksamheter ska bidra. Genom att visa upp egna konkreta insatser för minskade klimatutsläpp inom ramen för FN:s Action Agenda demonstrerar vi inför hela världen vår beslutsamhet att agera i närtid.</li> <li>Vi utmanar andra, i Sverige och i världen. Vi välkomnar våra motsvarigheter att ansluta sig, göra egna insatser och att utmana sig själva och oss.</li></ul> <br /><em><strong>Text: </strong>Anita Fors</em><br /><br />Thu, 26 Apr 2018 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/studenter-bygger-for-barncancerfonden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/studenter-bygger-for-barncancerfonden.aspxArkitektstudenter bygger för Barncancerfonden<p><b>​Under tio dagar har 80 studenter på arkitekturprogrammet byggt en friggebod som del av en kurs under sitt första år på högskolan. Boden, som är ritad av studenter i högre årskurser, har nu auktionerats ut till förmån för välgörande ändamål <span>– <span style="display:inline-block">och drog in 90 000 kronor.</span></span><br /></b></p><div>​Friggeboden är ett resultat av samarbete mellan två olika kurser på arkitekturprogrammet. I en kurs ritar studenter i högre årskurser själva boden, och sedan får förstaårseleverna den praktiska erfarenheten av att bygga och realisera byggnaden från ritningens två dimensioner till verklighetens tre dimensioner. Det är ett återkommande projekt på arkitekturprogrammet.</div> <div><br />Under varje projektdag bygger sex till åtta studenter på friggeboden, och efter en dags arbete byts de ut och en ny grupp tar sig an den fortsatta byggnationen. Efter cirka tio dagar står huset färdigt. Den 21 april kommer årets friggebod att auktioneras ut på byggvaruhuset Bauhaus i Bäckebol. Vinsten går till Barncancerfonden.<br /><br />– Det är roligt att så tidigt i utbildningen få jobba med händerna och läsa ritningar. Praktisk kunskap om isolering, bjälklag och husets alla delar är väldigt nyttigt och ger stor kontrast till de teoretiska inslagen i utbildningen, säger Peter Wiking.<br /><br />Han läser första året på arkitekturprogrammet och var en av de 80 studenter som byggde årets friggebod. <br /><br />– Många av oss har varit förbi byggplatsen både innan och efter våra egna byggdagar, alla har varit väldigt engagerade. Och sedan känns det ju bra att vinsten går till ett välgörande ändamål!<br /><br />Lördagen den 21 april auktionerades friggeboden ut i samarbete med Bauhaus, och drog in 90 000 kronor.<br /><br /><strong>Text:</strong> Sofia Larsson-Stern<br /><strong>Foto:</strong> Peter Lindblom<br /><br /><strong>För mer information om friggebodsprojektet: </strong><br /><a href="/sv/personal/Sidor/peter-lindblom.aspx">Peter Lindblom </a><br />Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik <br />031 772 24 11<br />pl@chalmers.se</div>Thu, 12 Apr 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/livestream-temadagar-stockholm.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/livestream-temadagar-stockholm.aspxFramtidens vårdcentral - ett närsjukvårdscentrum? Hur bygger vi för framtidens vård utanför sjukhusen?<p><b>​Livestream den 17 april</b></p><strong>Framtidens vårdcentral - ett närsjukvårdscentrum? </strong><br /><strong>Hur bygger vi för framtidens vård utanför sjukhusen?</strong><br /><br /><a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/CVA%20Centrum%20för%20Vårdens%20Arkitektur/2018/Framtidens%20vårdcentral%202018.pdf">Program</a><br /><a href="http://document.chalmers.se/doc/fd5f54cd-96dc-4e91-8699-5788a33538f8">Slides</a><br />Uppdaterad: <a href="http://play.skl.se/video/framtidens-vardcentral-ett-narsjukhuscentrum">Video finns nu tillgängligt på SKL:s hemsida</a><br /><br />Se också förra temadag:<br />6 mars<br /><strong>Varför bygger vi fel ibland – när vi vet bättre?</strong><br /><strong>Kunskap och kvalitet inom vårdbyggandet</strong><br /><br /><a href="http://play.skl.se/video/varfor-bygger-vi-fel-nar-vi-vet-battre-att-hantera-kunskap-inom-vardbyggand-06-mar-10-01-16-00">Video</a><br /><a href="/SiteCollectionDocuments/Centrum/CVA%20Centrum%20för%20Vårdens%20Arkitektur/2018/varför-bygger-vi-fel-ibland.pdf">Program</a><br /><a href="http://document.chalmers.se/doc/38dfb84e-b395-4093-b49b-5bbbc68de737">Slides</a><br /><br />Mon, 09 Apr 2018 10:55:00 +0200