Nyheter: Arkitektur, Bygg- och miljöteknik, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 16 Jan 2019 17:05:24 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utlysning-stipendier-för-arkitektstudenter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utlysning-stipendier-f%C3%B6r-arkitektstudenter.aspxUtlysning stipendier för arkitektstudenter<p><b> </b></p><h2 class="chalmersElement-H2">​<span>Ansökan senast 1 mars 2019</span></h2> <div><span style="background-color:initial"></span><br /><ul><li><span style="background-color:initial"><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p175">Sven Steens forsknings och stipendiefond</a></span><br /></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p173">Britt-Lisa Landahls fond</a></span><br /></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p174">Edith och Egon Plomgrens donationsfond</a></span><br /></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p176">Ernst M Frimans stipendiefond</a></span><br /></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p177">Åke Bäckmans resestipendium</a></span><br /></li> <li><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/default.aspx?rmpage=job&amp;rmjob=p178">Stiftelsen Gigabs fond</a><br /></li></ul> <div><br /></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/stiftelse/stipendier/Sidor/Studentstipendier.aspx">Mer information på hemsidan för Chalmers stiftelse </a></div></div>Wed, 16 Jan 2019 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/CBA-far-9-miljoner-fran-Boverket.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/CBA-far-9-miljoner-fran-Boverket.aspxCentrum för boendets arkitektur får 9 miljoner i forskningsanslag av Boverket<p><b>​​CBA har fått forskningsanslag från Boverkets utlysning om &quot;Innovativt och hållbart byggande av bostäder&quot;. Av fem CBA-ansökningar beviljades tre projekt.</b></p><div><ul><li><strong>Den anpassbara lägenheten</strong>, d<span style="background-color:initial">är forskaren Anna Braide kommer att utforska och presentera några designmodeller för lägenhetsplanlösningar. Modellerna ska ge vägledning i hur de lägenheter vi bygger kan utformas för att ge en ökad och breddad användning, med målet att bättre kunna möta fler boendesituationer för olika hushåll och en större mångfald av boendebehov.</span></li> <li><strong>Digital analys, simulering och verifiering av boendekvaliteter. </strong>Gästforskaren Kaj Granath arbetar tillsammans med Ola Nylander med forskningsprojektet ”Volym med kvalitet” för Framtidenkoncernen i Göteborg. I det projektet utvecklas ett verktyg för att definiera och säkerställa bostadskvaliteter i det nya bostadsbyggandet. I det nya projektet med anslag från Boverket handlar det om att utveckla redskap för att hantera boendekvaliteter i en digital planerings- och projekteringsprocess.</li> <li><strong>Spaces – glasade utrymmen för ett resurseffektivt, socialt och hälsofrämjande boende</strong>, Kajsa Crona, i samarbete med Paula Wahlgren byggnadsfysik. Ett projekt med tvärvetenskaplig forskning för att undersöka och utveckla glasade utrymmen i bostadshus som en robust lösning inför nya klimatutmaningar ur ett energiperspektiv, hälsoperspektiv och matperspektiv.<br /></li></ul></div> <div><br /></div> <div>Sammanlagt innebär Boverkets anslag ny forskning inom CBA med drygt 9 miljoner kronor. </div> <div><br /></div> <div>Boverkets forskningsanslag innebär en efterlängtad möjlighet att växla upp CBAs bostadsforskning. Inspirerande för oss på CBA och samtidigt ett stort ansvar att vara med och bygga upp kunskap för bättre bostäder och boendemiljöer i Sverige, säger Ola Nylander, professor och centrumföreståndare.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information på CBA:s hemsida</h2> <div><a href="/sv/centrum/cba/Sidor/default.aspx">Centrum för boendets arkitektur​</a><br /></div> ​Mon, 07 Jan 2019 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Utveckla-staden-i-en-digital-tvilling.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Utveckla-staden-i-en-digital-tvilling.aspxUtveckla den verkliga staden i en digital tvilling<p><b>​Att skapa ett digitalt simuleringsverktyg för stadsplanering har länge funnits med på forskaren Anders Loggs önskelista. Nu är projektet verklighet och det engagerade projektteamet utvecklas snabbt i såväl omfång som kompetensnivå- och variation, och uppmärksamheten utifrån ökar stadigt.</b></p><p>– Jag har alltid velat arbeta med ett projekt som Virtualcity@Chalmers, förklarar <strong>Anders Logg</strong>, professor i beräkningsmatematik vid Chalmers och ledare (SOL) för styrkeområde Samhällsbyggnad.</p> <p>– Mitt forskningsområde fokuserar på matematisk modellering och simulering, och ett projekt som detta ger en utmärkt möjlighet att testa, utveckla och implementera avancerade multifysikmetoder.</p> <br /> <p>Virtualcity@Chalmers är ett projekt med syfte att utveckla en digital simuleringsplattform i 3D-miljö för stadsplanering, i vilken stadsplanerare, arkitekter, byggföretag, forskare och andra intresserade parter ska kunna simulera och visualisera olika förhållanden i stadsmiljöer, förhållanden såsom vindmönster, luft- och ljudföroreningar, placering av träd och buskar, brokonstruktioner, etc. Simuleringsverktyget ska ge möjlighet att testa olika vägval och därmed till att kunna fatta välunderbyggda beslut innan de slutliga planerna fastställs och byggnation startas. Möjligheten att simulera i förväg kommer inte bara att vara ett hjälpmedel i planeringsprocessen utan kan också medverka till bättre kostnads- och tidseffektivitet, och vara en hjälp i utformningen av bästa möjliga levnadsförhållanden i de planerade områdena.</p> <br /> <p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Built%20environment/News/streamlines_both-1_440x200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 10px;width:360px;height:168px" /> Städer är bland de mest komplexa av människans skapelser, och detta blir tydligt vid skapandet av digitala tvillingar. Behovet av många höga, olika och mycket specialiserade kompetenser i produktionen är påtagligt, och produktionsteamet växer stadigt i både antal och kompetenser.</p> <br /> <p><br /></p> <p><strong>Vasilis Naserentin</strong>, forskningsingenjör vid institutionen för matematiska vetenskaper, och som just nu håller på att avsluta sin doktorsavhandling inom &quot;Computational Fluid Dynamics&quot;, var en av projektets första medlemmar. <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Inom projektet Virtualcity@Chalmers är det min smått komplicerade roll att agera utvecklingsledare och att leda mjukvaruuppbyggnaden. Jag är en del av produktionen men samtidigt är jag också personen som ser till att alla de beslut vi fattar landar och implementeras på rätt ställe inom hela projektet. Jag är personen som försöker placera alla olika små bitar på rätt plats i detta enorma projektpussel.</p> <br /> <p>Teamet består av ett stort antal digitala kompetenser, av vilka produktion och implementering i Unreal Engine (UE) är av stor vikt. <strong>Gavin Milroy</strong>, teknisk UE-konstnär, utbildare och producent av utbildningsmaterial, med hemvist i Storbritannien, beskriver sin roll i projektet: <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Min uppgift är att stötta teamet vid implementering i UE 4. Det kan handla om experimenteringar, utveckling av användargränssnitt och interaktiv spelmiljö, med flera utvecklingsområden. Jag vill alltid arbeta med team som utmanar gränserna för utveckling inom UE, och Virtualcity@Chalmers ligger i framkant för vad som är möjligt att göra i en kraftfull realtidsmotor. Hur skulle jag inte kunna vara intresserad av ett sådant projekt? Räkna med mig!</p> <br /> <p>Projektet involverar också andra kompetenser. <strong>Fabio Latino</strong>, projektets designledare, har sin examen inom arkitektur:<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Min bakgrund är inom arkitektur, med ett specialintresse för hållbar stadsutveckling. Jag känner att mina kompetenser är mycket användbara inom projektet och jag får också mycket ut av att kunna använda dem i detta. Min roll i projektet är mycket varierande, ena dagen utvecklar jag 3D-kreationer och nästa dag diskuterar jag användarupplevelser i nya funktioner, producerar rörlig grafik eller vidareutvecklar projektets identitet. Jag såg Virtualcity@Chalmers som en spännande möjlighet, mycket för dess flerdisciplinära identitet och dess stora potential inom stadsplanering och -forskning, och så här långt har projektet levet upp till alla mina förhoppningar.</p> <br /> <p>Virtualcity@Chalmers är ett projekt i samarbete mellan Chalmers, Fraunhofer Chalmers Centre och Göteborgs Stad, och det har redan efter mindre än ett års verksamhet, erhållit mycket och ett växande intresse från såväl industri och akademi och på sistone även från nationell media, då Anders Logg intervjuades i TV4:s nationella kvällsnyheter. <a href="/sv/styrkeomraden/samhallsbyggnad/nyheter/Sidor/Anders-Logg-pratar-vindsimulering-på-TV4.aspx" title="Syntolkning:länk till inslag på TV4 Nyheterna">Anders Logg på TV4:s kvällsnyheter »</a></p> <br /> <p>Projektet har redan uppvisat en snabb utveckling, men hur långt tror teammedlemmarna att Virtualcity@Chalmers har nått om fem år?</p> <br /> <p>Så här lång har vi lyckats skapa ett kraftfullt kärnsystem som vi fortsätter att utveckla vidare, från dag till dag, konstaterar spelmotorutvecklare <strong> Orfeas Eleftheriou</strong>. <br />– Inom fem år är jag övertygad om att vårt projekt kommer att ha expanderat i en sån omfattning att det kommer att påverka det dagliga livet för tusentals människor.</p> <br /> <p><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag är övertygad om att Virtualcity@Chalmers har en enorm potential att växa, och att utvidgas i flera olika riktningar, säger nivådesigner och mjukvaruutvecklare <strong>Luis Almeida</strong>, på plats i Portugal. Han fortsätter: <br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Mina förhoppningar är att vi har kunnat flytta fram positionerna så långt att vi har en solid plattform med flera sammankopplade system, helt enkelt ett fullt fungerande virtuellt ekosystem, vars innehåll kan användas och utforskas av alla som är intresserade.</p> <br /> <img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Built%20environment/Virtual%20City/VC-puffbild_SOBF_210px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px" /> <p>Att utveckla ett simuleringsverktyg som Virtualcity@Chalmers kräver omfattande resurser, av hög och specialiserad kompetens, tid och finansiella tillgångar, speciellt med projektets uttalade syfte att skapa ett verktyg som kan vara till hjälp i att utveckla städer till väl fungerande områden med goda levnadsmiljöer. Projektets skapare <strong>Anders Logg</strong> känner sig trygg:<br /> <span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Om fem år vill jag att vårt projekt har erkänts som en viktig öppen plattform för stadsmodellering, -simulering, -visualisering och -planering, inom såväl akademi som industri. Och jag tror att vi, med de tillgångar vi har i våra teammedlemmar och den drivkraft alla involverade besitter, har en unik möjlighet att nå hela vägen.</p> <br /><br /> <p>Läs mer om Virtualcity@Chalmers på projektets hemsida: <a href="https://virtualcity.chalmers.se/sv/front-page/" title="virtualcity.chalmers.se">virtualcity.chalmers.se »</a></p>Thu, 20 Dec 2018 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Samst,-mest,-dyrast---svensk-bostadsstandard-under-150-ar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Samst,-mest,-dyrast---svensk-bostadsstandard-under-150-ar.aspxSämst, mest, dyrast - svensk bostadsstandard under 150 år<p><b>​Under 1900-talets början bodde vi sämst i Europa, kring 1960-talet byggde vi mest i Europa och idag bygger vi dyrast i Europa. Vad ligger bakom den utvecklingen?</b></p><div>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/1960%20Malmö%20flik_340.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">I den nyutgivna boken <em>&quot;Svensk bostadsarkitektur, utveckling från 1800-tal till 2000-tal&quot;</em> beskriver<a href="/sv/personal/Sidor/nylander.aspx"> Ola Nylander</a>, arkitekt och professor i bostadsarkitektur vid Chalmers i Göteborg, hur politik, ekonomi och social ingenjörskonst påverkat bostadens utveckling - från industrialismens intåg i mitten av 1800-talet fram till dagens situation med bostadsbrist och höga byggkostnader. </span></div> <div><br /></div> <div> </div> <div>En röd tråd i den svenska bostadshistorien är hur politiker, arkitekter, byggbolag och boende under olika tider förhållit sig till bostadsbristen. I boken beskrivs HSB:s resonemang på 1920-talet om skillnaden mellan behov och efterfrågan, 1930-talets social housing-projekt i form av barnrikehus, 1940-talets satsning på kvalitet och 1960-talets på kvantitet, fram till dagens bostadsproduktion där trångboddheten återigen ökar samtidigt som vinsterna inom bostadsbyggandet är rekordstora. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>År 1900 var svensk bostadsstandard sämst i Europa. Bara några årtionden senare byggde vi flest bostäder i världen per capita. Idag skiljer det svenska <br />bostadsbyggandet ut sig genom att ha högst produktionskostnader inom EU.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/2018%20Stockholm_obs%20beskars_340.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Erik Stenberg, arkitekt och forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm skriver i förordet att bokens historiebeskrivning kontextualiserar och kommenterar dagens svenska byggande. I bostadsbyggandets historia finns kunskap som är aktuell och nödvändig i dagens bostadsdebatt.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ett särskilt fokus i boken är bostadens planlösning. I boken redovisas drygt 300 bostadsplaner från sent 1800-tal fram till 2010-tal, tillsammans med en diskussion om standard, arkitekturkvalitet och typologi. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div style="text-align:right"> </div> <div style="text-align:right"><div> <em style="background-color:initial">Malmö 1960-tal. Vi byggde flest bostäder i världen.</em></div> <div><em>Stockholm 2018. Vi bygger dyrast i Europa.</em></div></div> <div style="text-align:right"> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/kalendarium/2019/Svensk_bostad_v4_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />FÖR YTTERLIGARE INFORMATION</div> <div> </div> <div>Kontakta Jens Fredholm, 046-31 21 58 eller jens.fredholm@studentlitteratur.se, om du har några frågor.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Fakta om Studentlitteratur AB</div> <div> </div> <div>Studentlitteratur är Sveriges ledande utbildningsförlag. I nära samverkan med företrädare för förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning, universitet och högskola samt yrkeslivet utvecklar företaget produkter som stödjer kompetensuppbyggnad längs hela kunskapsresan. Företaget, som är familjeägt, finns i Lund. Studentlitteraturkoncernen omsätter 359 miljoner kronor och har drygt 150 anställda.</div> <div> </div>Fri, 14 Dec 2018 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Skador-och-forebyggande-arbete-i-ungdomars.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Skador-och-forebyggande-arbete-i-ungdomars.aspxFörebyggande av skador i ungdomars vardagsmiljöer<p><b>​Charlotta Thodelius forskning handlar om samspelet mellan människor och miljö med fokus på ungdomars skador i deras vardagsmiljöer som bostadsområdet, skolan och närområdet. Det handlar om både olyckor och avsiktliga våldsdåd men även självskador, ytterst i form av självmord. Charlotta försöker förklara hur olika skador uppstår och vad man kan göra för att undvika dem, främst genom olika typer av åtgärder som kan kopplas till den byggda miljön.</b></p>​<span style="background-color:initial">Charlotta vill med sin doktorsavhandling, <em><a href="https://research.chalmers.se/publication/505692"><strong>Rethinking Injury Events. Explorations in Spatial Aspects and Situational Prevention Strategies</strong></a></em><strong>,</strong> finna nya sätt att förebygga skador i bostaden och skolan samt förhindra eller försvåra suicidala situationer. Hon har studerat hur skadehändelser i bostadsmiljön är relaterade till den fysiska miljön, på vilka platser våld i skolmiljön sker och vad platsen betyder i suicidala situationer.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Jag har alltid varit intresserad av skolan som brottsplats och även hur den fysiska miljön i skolan spelar in. I grannskapsstudier vi gjort var jag, som kriminolog, intresserad av hur och varför brott samlar sig till vissa platser, och vi vet också att platser kan få kriminella karriärer. Sen har jag alltid varit intresserad av ungdomar och just de här lite ovanliga händelserna som bryter mot vardagens rutiner. Vilka är riskmiljöerna för ungdomar, var händer saker? Det händer ju hemma i bostadsområdet och i skolan och suicidplatserna ligger ju också ofta i grannskapet. Jag tycker det är intressant just med ungdomars rörelse i staden. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Relationen mellan händelser och platser en tyst kunskap</h2> <div>I bostadsområdet är det främst trappuppgångar i flerfamiljshus och gårdsytor i närheten av bostaden som skulle gynnas av ett förebyggande arbete med inriktning mot designfrågor för att minska skadehändelser.</div> <div><br /></div> <div>– Det som förvånat mig, när man börjar kartlägga hur mycket skador som egentligen sker i ett bostadsområde, är att det är så enormt många skador. Även det faktum att väldigt många praktiker så väl vet att relationen mellan platsen och skadehändelsen finns, men den är inte belyst i forskningen. Det är en tyst kunskap som inte riktigt fångats upp, utan mycket fokus har legat på sociala åtgärder med förslag på informationskampanjer eller någon annan typ av åtgärd som syftar till att förändra människors beteende och inte att förändra miljön, för att möjliggöra eller förhindra visst beteende. Det har också förvånat mig att det har varit ett sånt ointresse för frågan.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Olyckor, våld och suicid belastar sjukvården</h2> <div>Ungdomars skador har successivt minskat, men det är fortfarande en väldigt stor belastning på sjukvården, det händer mycket mer än vad vi tror. </div> <div><br /></div> <div>–  Det här med självskador och suicid är en vanlig dödsorsak och det är problem som inte riktigt adresseras och jag tänker att det är viktigt att lyfta fram dem. Jag tror också att man glömmer av att när man bygger en bostad eller en skola så bygger man för funktioner som mest är för vuxna, man tänker inte riktigt på hur ungdomar interagerar i en bostad eller i skolan. Skolan är utformad för pedagogisk verksamhet och så glömmer man bort att ungdomar också är kompisar och man missar att det som händer ute på gården är något man tar med sig in i klassrummet. </div> <div><br /></div> <div>– Jag hoppas att min forskning både kan leda till mer teoriutveckling, vilket jag själv är väldigt intresserad av, men också att arkitekter och praktiker kan ta över och utveckla konkreta råd och standarder för åtgärder i den fysiska miljön. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Suicid den näst vanligaste dödsorsaken bland unga</h2> <div>– Jag skulle gärna jobba vidare med suicidstudien. Det är så tabubelagt att prata om suicid och vissa hotspots, man vill inte stigmatisera platsen, därför blir det sån hysch-hysch. Det är en väldigt viktig fråga eftersom suicid är den näst vanligaste dödsorsaken globalt sett bland ungdomar. Jag tycker det är ganska skrämmande att vi inte kan prata om det och att ansvaret hela tiden läggs på individen. Vi tänker inte på att det behövs en bro och hoppa ifrån eller att man behöver köpa mängder av Alvedon. Man skulle egentligen jobba mer med produkter och platser, det är något jag tänkt jag skall fördjupa mig i.</div> <div><br /></div> <div>Statistiken som finns om suicid ger inte så mycket, därför har Charlotta gjort en kvalitativ studie och intervjuat ”first responders”, alltså polis, räddningstjänst och ambulanspersonal, som är först på plats och som kunnat beskriva situationen. Detta har kompletterats med observationsstudier då det visat sig att det är samma platser de återkommer till. Charlotta har därför studerat platsen för att undersöka vad det är som gör att man väljer vissa platser.  </div> <div><br /></div> <div>– Jag har jobbat med att förstå vad suicid är och har kommit fram till att ungdomar begår en annan typ av suicid än vuxna. Ungdomar är spontana och handlar väldigt impulsivt, de vill egentligen inte dö, men de vill att nånting ska sluta. Det är en väldigt speciell känsla som den unga personen har, förstår man, när man intervjuat någon som har pratat med de ungdomar som försökt genomföra suicid. Ofta kan det vara, som vi vuxna kan tycka, triviala orsaker som utlöser det, man gör slut med pojkvännen, bråkar med föräldrarna, misslyckas på ett prov eller på grund av skitsnack mellan tjejer. Man kanske mått dåligt länge, och att man då söker sig till hemtama platser gör det väldigt intressant, det är tillgängligheten som verkar vara nyckeln. Om man jämför med suicid bland vuxna sker de på mer traditionella sätt, de är välplanerade, man betalar räkningarna, skickar brev och väljer plats för att inte bli hittad, man går långt ut i skogen eller man hyr ett hotellrum. </div> <div><br /></div> <div>Charlotta följer olika personers livshistoria, i bostadsområdet, bostaden och skolan och vid suicidplatserna. I många avhandlingar om arkitektur följer man ofta ett objekt, en byggnad eller typ av byggnad, till exempel sjukhus. <span style="background-color:initial">– Jag tycker det är spännande att man kan göra på så olika sätt vid urval av studier, avslutar Charlotta.</span></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/chatho.aspx">Charlotta Thodelius</a> disputerade 23 november 2018 kl. 9 i Scania-salen med doktorsavhandlingen <em><a href="https://research.chalmers.se/publication/505692">Rethinking Injury Events. Explorations in Spatial Aspects and Situational Prevention Strategies.</a></em></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om projektet:</h3> <div>Doktorsavhandlingen är en del i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt rörande skadehändelser i hem- och boendemiljöer, <a href="/sv/projekt/Sidor/Riskgruppsanalys-och-fallstudier-av-olika-skadehändelser-i-hem--och-boendemiljö.aspx">”Riskgruppanalys och fallstudier av olika skadehändelser i hem- och boendemiljö”</a> (Chalmers, GU, MSB).</div> <div>Charlotta har tidigare studerat vid Göteborgs Universitet på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap och har en fil. kand i Sociologi samt en fil. master i Kriminologi.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information, kontakta:</h3> <div>Charlotta Thodelius, avdelningen för byggnadsdesign, institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, <a href="mailto:chatho@chalmers.se">chatho@chalmers.se</a>, +46 31 772 23 57</div> <div><br /></div> <div><em>Text: Lotta Särnbratt</em></div> <div><em>Foto: Charlotta Thodelius</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/raett-arkitektur-kan-motverka-sjaelvmord-2812264?utm_source=rss&amp;utm_medium=rss&amp;utm_campaign=Subscription&amp;utm_content=pressrelease">Se även pressmeddelande här: &quot;Rätt arkitektur kan motverka självmord​&quot;​​</a></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Charlottas avhandling har uppmärksammats i följande medier:​</h2></div> <div><br /></div> <div><div>Göteborgs-Posten</div> <div><a href="http://www.gp.se/nyheter/g%c3%b6teborg/ny-forskning-vackra-milj%c3%b6er-kan-hindra-sj%c3%a4lvmord-1.11793957">&quot;Ny forskning: Vackra miljöer kan hindra självmord&quot;</a></div> <div><br /></div> <div><div>Svenska Dagbladet</div> <div><a href="https://www.svd.se/forskare-vackra-och-sakra-platser-kan-hindra-sjalvmord">&quot;Forskare: Färre självmord med vackra, säkra platser&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Syre</div> <div><a href="https://tidningensyre.se/stockholm/2018/nummer-81/byggda-hinder-for-sjalvmord/">&quot;Byggda hinder för självmord&quot; </a></div></div> <div><br /></div> <div><div>forskningen.se</div> <div><a href="https://www.forskning.se/2018/12/11/ratt-arkitektur-kan-motverka-sjalvmord-bland-unga/">&quot;Rätt arkitektur kan motverka självmord bland unga&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Byggindustrin</div> <div><a href="http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/ratt-arkitektur-kan-minska-sjalvmord-27652#">&quot;Rätt arkitektur kan minska självmord&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Branschaktuellt</div> <div><a href="https://branschaktuellt.se/byggindustrin/arkitektur-byggnationer/23072-farre-sjalvmord-med-ratt-arkitektur">&quot;Färre självmord med rätt arkitektur&quot;</a></div></div> <div><br /></div> <div><div>Samhällsbygganren</div> <div><a href="https://samhallsbyggaren.se/wp/notiser/ratt-arkitektur-kan-motverka-sjalvmord/">&quot;Forskning visar att rätt arkitektur kan motverka självmord&quot;​</a></div></div> <div><br /></div></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/grind_750.jpg" alt="Grind som leder till spår- och järnvägsområde" style="margin:5px" /><br /></em></div> </div>Mon, 10 Dec 2018 17:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Samarbete-bakom-plan-for-fredspristagarens-sjukhus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Samarbete-bakom-plan-for-fredspristagarens-sjukhus.aspxSamarbete bakom plan för fredspristagarens sjukhus<p><b>​När årets fredspristagare Dr. Denis Mukwege i Demokratiska republiken Kongo behövde utveckla en mor och barn-enhet på sitt sjukhus hämtade han stöd i en svensk metod utvecklad på Chalmers. Peter Fröst vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad fick åka till Kongo för att på plats och tillsammans med personalen identifiera existerande behov och arbeta fram ett program för sjukhusets utveckling.</b></p><div>​– Jag blev väldigt ödmjuk när jag var i Kongo. Dr. Mukwege och sjukhuset gör verklig skillnad på ett fantastiskt sätt. Inte nog med att kvinnorna som söker hjälp blivit utsatta för fasansfulla övergrepp, de blir dessutom i många fall utkastade av sin familj och har ingenstans att ta vägen. Efter att ha opererats har många av kvinnorna sedan beretts plats att jobba på sjukhuset och ta hand om andra kvinnor. Deras livslust och vilja att hjälpa andra är fantastisk, det var oerhört imponerande, säger Peter Fröst. </div> <div> </div> <div><a href="https://www.hopitaldepanzi.com/">Panzisjukhuset</a> i Bukavu i Demokratiska republiken Kongo, ofta kallat Kongo Kinshasa, fungerar som ett allmänt sjukhus för lokalbefolkningen, men är mest känt för sitt stöd för och behandling av kvinnor som överlevt sexuellt våld. Sjukhuset har dock fler dimensioner och är även en del i vardagslivet för de som bor i närområdet i östra Kongo. En stor verksamhet som även omfattar förlossningsvård.</div> <div>– I och med krigen i landet försvann fokus på förlossning och preventiv kvinnovård och hamnade på att ta hand om alla kvinnor som blivit krigsoffer – vilket var bland annat det som Mukwege tilldelades Nobels fredspris för, berättar Peter Fröst.</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Inledande kontakt</h5> <div><a href="/sv/personal/Sidor/peter-frost.aspx">Peter Fröst</a>, professor vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad och verksam vid konsultföretaget Sweco, har under många år arbetat med designdrivna dialoger i tidiga skeden, inom och utanför Sverige. Efter en föreläsning anordnad av Centrum för vårdens arkitektur blev Peter kontaktad av en åhörare som ville inleda ett samarbete. Kvinnan visade sig vara Marie Berg, barnmorska och professor i vårdvetenskap vid Göteborgs universitet, med ett mångårigt engagemang i Kongo och Panzisjukhusets uppbyggnad, dessutom nära bekant med Denis Mukwege sedan lång tid. Marie Berg hade en mycket konkret problemställning: Dr. Mukwege och Panzisjukhuset behövde utveckla verksamhetens mor och barn-enhet – men de var i stort behov av hjälp med att mer precist formulera vad de behövde.</div> <div>– Vi har genomfört många dialogprocesser och designdialoger nationellt såväl som internationellt – men aldrig i något afrikanskt land, så lite fundersam var jag naturligtvis på hur metodiken skulle fungera i en annorlunda kulturell kontext, berättar Peter. </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">På plats på Panzisjukhuset</h5> <div>Eventuella farhågor eller funderingar skulle dock visa sig obefogade. Efter en tids förberedelser kunde Peter flyga ner till Kongo tillsammans med Marie Berg och Maria Hogenäs, också hon från Göteborgs universitet, som redan var involverade i arbetet.</div> <div>– Jag blev väldigt fascinerad över deltagandet, berättar Peter. Processen är väldigt ”skandinavisk” när man diskuterar lösningar. Jag hade farhågor om att det i Kongo skulle vara väldigt auktoritärt och att bara cheferna skulle prata. Men workshoparna var väldigt platta, med administratörer, läkare, patienter och allehanda hjälpredor som tillsammans arbetade och diskuterade. I Sverige kan det vara svårt att få med patienter i dialogerna, men här var det väldigt öppna diskussioner!</div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5">Utformandet av ett program
</h5> <div>Peter, Marie Berg och Maria Hogenäs åkte hem med mycket material att analysera från dialogerna och workshoparna.</div> <div>– Västerlänningar som åker till Afrika och berättar hur saker ska göra finns det en alldeles för lång historia av. Modellen här var att ta med en del kunskap från oss och föra in den i den kongolesiska kontexten och i de interaktiva dialogerna. Vi fick också fram väldigt spännande material, både identifierade behov och innovativa lösningar som våra deltagare hade arbetat fram genom att bygga sina idéer och förslag. Detta hade vi nu hade att tolka, berättar Peter.</div> <div> </div> <div>Ett program för en mor och barn-enhet på Panzisjukhuset skickades sedan ned till Kongo och Dr.Mukwege och hans medarbetare för granskning. Efter en tid kom så Dr.Mukwege till Göteborg för att diskutera förslaget. Han visade sig vara mycket nöjd och i och med det kunde arbetet fortsätta. </div> <div>– Sedan kom frågan om hur programmet skulle kunna användas, det måste kunna finansieras också. Panzi finansieras till stor del av bistånd där bland annat Pingstkyrkan spelat en viktig roll, lägger Peter till.
</div> <div><br /></div> <div>För att hitta en finansiär skulle det behövas något mer konkret och visuellt. Peter Fröst kontaktade <a href="https://whitearkitekter.com/se/nyheter/white-highly-commended-pa-waf-awards-med-panziprojektet-i-kongo/">White Arkitekter</a> som åtog sig att anta projektet pro bono. <a href="/sv/personal/Sidor/saga.aspx">Saga Karlsson</a>, som delar sin tid mellan arkitektjobbet på White och Chalmers som doktorand, fick frågan om att ingå i arbetsgruppen för projektet. Saga tackade ja och pausade i och med det sina doktorandstudier.</div> <div>– Representanter från White åkte ned till Panzisjukhuset, trots vissa oroligheter och att UD avrådde från att resa till området. Väl på plats var det lätt att sätta sig in i behovet av en mor och barn-enhet, men de såg också att det fanns ett stort behov av en övergripande utvecklingsplan för hela sjukhuset och sjukhusområdet, säger Saga. </div> <div> <span><span><h5 class="chalmersElement-H5">Gestaltning av en självförsörjande mor och barn-enhet<span></span></h5></span></span></div> <div>Det var mycket i Panzi-projektet som skiljde sig från ett mer ordinärt vårdbyggnadsprojekt i Sverige. Eftersom el- och vattenförsörjning inte är säker fick man arbeta utifrån förutsättningar som mekanisk ventilation och ramper istället för hissar. 
</div> <div>– Vattenfrågan var också väldigt intressant, fortsätter Saga, vem ska ha tillgång till vatten? Vad händer om vi har rinnande vatten i kranarna, kommer människor att vallfärda till sjukhuset för att fylla på vatten? Vattenfrågan var så oerhört mycket större här än i en svensk kontext.
</div> <div><br />En annan aspekt var att anhöriga, som på sjukhus i många andra länder, också tar en stor del i vården av en patient. Plats för anhöriga att bland annat sova och tillreda mat ritades in i planen. Mor och barn-enheten planerades sedan utifrån lokala förutsättningar. Temperaturen i området ligger på cirka 20 grader året om, med mer eller mindre kallare kvällar.
 </div> <div>– Med tanke på temperaturen har vi jobbat mycket med material som tegel, som fångar solvärmen på dagen och avger värme på natten. Det har också varit viktigt att använda lokala material. Ytterligare en dimension var att det skulle vara jordbävningssäkert, vilket bland annat gav avtryck på konstruktionen, förklarar Saga</div> <div> </div> <div>Så färdigställdes projektet med att ta fram en plan för en ny mor-och-barn-enhet, vilken levererades på engelska för att underlätta att finna finansiärer för att få det byggt. Saga tänker tillbaks på mötet med Denis Mukwege:</div> <div>– Jag och ansvarig arkitekt Cristiana Caira från White träffade Denis Mukwege i Oslo och presenterade projektet för honom. Det var ett bra möte och han var väldigt positiv. Han var också fascinerad över att vi visste så mycket mer om hans sjukhus och byggnaderna än vad han själv visste, i och med att vi grävt så djupt för att ta reda på alla förutsättningar. </div> <div> </div> <div>Saga tycker att arbetet med Panzisjukhuset varit mycket lärorikt:</div> <div>– Man tar med sig ödmjukheten, att få jobba i en annan kontext. Att man inte kommer dit och ser det som att man strör ut sin kunskap. Vi kan lära dem väldigt mycket – men, de lär också oss väldigt mycket. </div> <div> </div> <div style="font-size:14px">Text: Catharina BJörk</div>Mon, 10 Dec 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Ny-chef-for-ACE-verksamhetsstod.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Ny-chef-for-ACE-verksamhetsstod.aspxNy chef för ACE verksamhetsstöd<p><b>​En ovanlig men ovanligt konstruktiv lösning, så skulle bytet av tjänst de administrativa cheferna Karin Ryrberg och Eva-Karin Olsson sinsemellan kunna beskrivas. Karin Ryrberg har närmare tio år på Kemi bakom sig och är sedan 1 december 2018 nytillträdd chef för verksamhetsstödet på institutionen för arkitektur och samhälsbyggnadsteknik.</b></p><div><p class="chalmersElement-P"><strong>​Välkommen till ACE Karin, hur känns det?</strong> </p> <div>– Det känns väldigt bra, jag känner mig mycket varmt mottagen på ACE och jag är glad och entusiastisk inför mitt nya uppdrag. </div> <div> </div> <div><strong>Vad ser du som det viktigaste i ditt uppdrag? </strong></div> <div>– Att verksamhetsstödet ska stödja verksamheten på bästa sätt och att personalen mår bra och trivs på sin arbetsplats.</div></div>   <br /><strong>Vad har du för tankar kring hur du vill arbeta med verksamhetsstödet?</strong> <br />– Initialt handlar det mycket om att lära känna verksamheten och gruppen. Det verkar finnas ett behov av att sätta roller och gemensamma rutiner på plats, det är en fråga jag kommer att prioritera högt och som det ska bli väldigt roligt att jobba med eftersom det innebär mycket kontakter med både verksamheten och med gruppen.<br /> <br /><strong>Vad tar du med dig från din tid på Kemi? </strong><br />– Den kanske viktigaste lärdomen är vikten av goda relationer och ett nära samarbete mellan verksamhet och verksamhetsstöd. Jag tror också på en bred delaktighet i utvecklingsarbetet, att det är bra för både gruppen och för resultatet att vi hjälps åt att tänka och tillsammans sätta gemensamma rutiner på plats.<br /><br /><em>Verksamhetsstödet på ACE, institutonen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, är huvudsakligen formerad utifrån de administrativa avdelningarna från de tidigare institutionerna Arkitektur samt Bygg- och miljöteknik. ACE verksamehtsstöd har existerat som en sammansatt avdelning sedan institutionssammanslagningen våren 2017.</em>Fri, 07 Dec 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Studentuppropet-sprider-sig.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/energi/nyheter/Sidor/Studentuppropet-sprider-sig.aspxStudentuppropet sprider sig<p><b>​I oktober publicerades det franska &quot;Studentmanifestet för ett ekologiskt uppvaknande&quot; som skapat stor debatt i Frankrike. Hittills har 26 000 studenter skrivit under för att markera att de enbart väljer arbetsgivare som tar klimat- och miljöfrågor på allvar. Samma dag som klimatmötet COP24 startade i polska Katowice, släpptes en svensk uppföljare.</b></p><span style="background-color:initial">– Anledningen till att vi ville ta manifestet till Sverige beror på att klimatet är vår generations ödesfråga. Vi vill jobba för en ljusare framtid för planeten, berättar en av initiativtagarna Felix Backgård, student vid Industriell ekonomi på Chalmers.</span><div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Studenter från hela Sverige</h4></div> <div>Studenterna bakom det svenska studentmanifestet, som presenterades den 3 december tillsammans med en namninsamling, kommer från Chalmers, KTH, Lunds tekniska högskola, Karolinska Institutet, Stockholms Universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.  Initiativtagarna tror att många studenter inte inser vilken skillnad de kan göra genom att ställa krav på sina arbetsgivare.</div> <div><br /></div> <div>– Det är brist på högskoleutbildad arbetskraft i Sverige och bilden vi fått av företag är att den största anledningen för dem att prioritera hållbarhet är för att locka arbetskraft, snarare än konsumentkrav eller politiska krav, menar Felix Backgård.</div> <div><br /></div> <div>Manifestet är en översättning från det franska manifestet som släpptes tidigare i höst. Därifrån har de svenska studenterna fått stöd med bland annat programmering och medieträning.</div> <div>– Vi hoppas att manifestet får en stor spridning internationellt, och liknande upprop är på gång runt om i Europa. Klimatfrågan är global och vi unga måste höja våra röster internationellt, det är vår framtid som står på spel, säger Hanna Persson, student vid Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik.</div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Framtidens arbetskraft</h4> I debattartikeln i DN häromdagen skriver studenterna: ”Vi, framtidens arbetskraft, är redo att ändra vår livsstil och utmana vår bekvämlighet för att samhället ska förändras drastiskt”. De skriver att de därför kommer välja bort arbetsgivare som inte tar hållbarhet på allvar.</div> <div><br /></div> <div>Studenterna från Chalmers menar att de kommer att prioritera miljön i sina yrkesval och därmed ställa krav på arbetsgivare, men också göra vad de kan till vardags och engagera sig i samhällsdebatten. För att klimatomställningen ska vara möjlig måste fler ta initiativ och visa att det går, så att andra lättare kan följa efter. Detta gäller såväl länder som företag och individer. </div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Tre syften med manifestet</h4> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> ​</span>Vi har främst tre syften med manifestet, förklarar Jenny Janhäll, student vid Teknisk matematik, Chalmers:</div> <div>Det första handlar om att lägga ett större fokus på företagens miljöarbete. I dagsläget ligger mycket fokus på vad individen kan och bör göra. Företagen behöver få information om vad framtidens arbetskraft förväntar sig av dem. <span style="background-color:initial">Det andra handlar om att vi </span><span style="background-color:initial"> studenter kan påverka mer än vi tror! Vi vill göra studenter medvetna om hur mycket vi kan påverka. Om fler studenter inser att vi är en stor grupp som faktiskt vill påverka är det mer troligt att det startas diskussioner som leder till förändring.</span></div> <div>Till sist så vill vi uppmuntra alla aktörer i samhället att ta sitt ansvar i omställningen som krävs. Vetenskapen är tydlig. Lösningarna finns. Frågan är bara om vi som samhälle är redo att använda dem. Vi tror att en omställning är möjlig, men det kräver att alla bidrar.</div> <div><br /></div> <div><h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Engagemanget behöver öka</h4></div> <div>– Vi som studenter har stor makt att påverka våra framtida arbetsgivare. Vi kräver därför att näringsliv och offentlig sektor tar hållbarhetsarbetet på allvar och ställer om sin verksamhet därefter, för att vi ska välja att jobba hos dem. Det finns också ett behov av att öka engagemanget i de här frågorna hos oss studenter, och genom att skriva under manifestet kan vi göra en viktig skillnad tillsammans, säger Hanna Persson och får medhåll av Samuel Plumppu som går Tekniskt basår på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>För att nå andra studenter kommunicerar initiativtagarna via sociala medier. Felix berättar att de får stöd av campusbokhandeln.se, arbetsplattformen Sustainergies och flera studentkårer och miljöföreningar i Sverige.</div> <div>– Men vi tror också det krävs att studenter pratar med varandra, för att förstå hur viktigt detta är, säger han.</div> <div><br /></div> <div>De reaktioner de hittills fått från politiker, näringsliv och andra studenter på initiativet och debattartikeln i DN är positiva.</div> <div>– Vi har, även om manifestet är otroligt ungt, fått intrycket att detta är något folk verkligen har väntat på, säger Felix Backgård.</div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Bedöm företagets klimatengagemang</h4> <div>– Grundtanken med manifestet är att varje individ ska göra en egen bedömning genom att fråga och vara kritisk. Är detta företag verkligen seriöst med att minska sin miljöpåverkan eller är det bara tomma ord? Det handlar inte bara om vad företaget har för miljöpåverkan idag, utan ännu mer om att se en vilja att ställa om och förbättra sig, och möjligheter för de anställda att göra skillnad, avslutar Jenny Janhäll.  <br /><br /></div> <div>Av: Ann-Christine Nordin</div> <div><br /></div> <div><span lang="SV" style="font-size:11pt;font-family:calibri, sans-serif"><b>På bilden:</b> </span><span style="background-color:initial;font-size:14.6667px"><font face="calibri, sans-serif">Sandra Swartling, Psykologprogrammet, Karolinska institutet, </font></span><span style="background-color:initial;font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif">Joakim Rydén, Industriell ekonomi, KTH,  </span><div><font face="calibri, sans-serif"><span style="font-size:14.6667px">Frida Jalkenäs, Hållbar energiteknik, KTH, </span></font><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Sonja Remmer, Data- och systemvetenskap, Stockholms Universitet,</span></div> <div><font face="calibri, sans-serif"><span style="font-size:14.6667px">Jorun Westman, Ekosystemteknik, Lunds tekniska högskola, </span></font><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Iris Vesterberg, Industriell ekonomi, KTH, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Lucas Grönborg, Lucas Grönborg, Medieteknik, KTH, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Sally Bohlin, Maskinteknik, KTH, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">F</span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">elix Backgård, Industriell ekonomi, Chalmers, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Fabian Sandegård, Industriell ekonomi, KTH. <br /><b>Följande  studenter är också med i gruppen: </b></span><span style="background-color:initial;font-size:14.6667px"><font face="calibri, sans-serif">Ylvali Busch, Business &amp; Economics, Handelshögskolan i Stockholm, Jessica Garcia, Ekosystemteknik, LTH, </font></span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">Je</span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">nny Janhäll, Teknisk matematik, Chalmers, Theodor R. Ohlsson, Läkarprogrammet, Karolinska Institutet, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">H</span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">anna Persson, Arkitektur, Chalmers, Samuel Plumppu, Tekniskt basår, Chalmers, Rosmarie Sundström, agronom, landsbygdsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet, </span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">M</span><span style="font-size:14.6667px;font-family:calibri, sans-serif;background-color:initial">årten Sylvan, Arkitektur, KTH. ​</span></div></div> <div><br /></div> <div><b>Relaterat:<br /></b><a href="http://www.studentmanifestet.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Studentmanifestet.se​</a></div> <div><a href="https://www.dn.se/debatt/vi-kraver-klimatansvar-av-vara-framtida-arbetsgivare/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />DN Debatt: Vi kräver klimatansvar av våra framtida arbetsgivare</a><br /><a href="http://www.facebook.com/studentmanifestet%E2%80%8B"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />facebook.com/studentmanifestet​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 06 Dec 2018 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Sa-kan-kommuner-skapa-nya-vardefulla-lagen-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Sa-kan-kommuner-skapa-nya-vardefulla-lagen-.aspxSå kan kommuner skapa nya värdefulla lägen för bostäder<p><b>För att lösa bostadsförsörjningen måste vi tänka på ett nytt sätt, vi måste släppa föreställningen att det finns ett begränsat utbud av goda lägen att bygga på. Kommunerna behöver i stället börja producera lägen. Alla de goda lägen vi i dag investerar i har skapats genom tidigare planering, skriver Lars Marcus, Chalmers, och Örjan Sjöberg, Handelshögskolan på ​DN DEBATT 2/12.</b></p>​<span style="background-color:initial">Bostadsbristen pekas närmast dagligen ut som en stoppkloss för svensk ekonomi. I debattinläggen hanteras frågan allt mer självklart i marknadstermer: öka konkurrensen, minska regleringarna, inför marknadshyror.</span><div><br /></div> <div>Vad man än anser i sakfrågan saknas en diskussion om vilken slags vara bostäder är. Alla betonar lägets betydelse för bostäders värde men vi saknar en diskussion om hur lägen produceras. Ansvaret för att producera lägen ligger hos kommunerna, men frågan är om de inser hur värdeskapande deras uppdrag är.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Med planmonopolet sitter kommunerna på inget mindre än Sveriges mest värdeskapande myndighetsutövning! </h2> <div><br /></div> <div>I fem punkter vill vi försöka klargöra bostaden som vara och därefter peka på de lösningar som öppnar sig:</div> <div><br /></div> <div><strong>1. Bostäder är liksom många andra varor reglerade.</strong> Vad som helst kan inte saluföras som en bostad i Sverige. Detta har lett till en internationellt sett hög bostadsstandard men även till höga produktionskostnader. Ekvationen billiga bostäder och hög standard går inte ihop. Marknaden har aldrig lyckats leverera detta; vi har alltid haft bostadsbrist i Sverige när inte staten på ett eller annat sätt subventionerat bostadsbyggandet. Med en Volvo S90 som lägsta standard får inte alla svenska hushåll råd.</div> <div><br /></div> <div><strong>2. Argument för att sänka standarden och bygga enklare och billigare reses, som av Ikea-delägda Boklok.</strong> Steget från möbler till bostäder är dock inte ett steg från små till stora varor, utan ett steg från konsumtionsvaror till kapitalvaror. Det senare är varor med lång livslängd som utgör stöd för annan verksamhet. Lägre kostnader kan bara uppnås genom ökad produktivitet eller sänkt kvalitet. Det första bör vara ett stående krav, det senare leder till kortare livslängd och ökat underhåll; i princip att man skjuter kostnader på framtiden.</div> <div><br /></div> <div><strong>3. Livslängden för bostäder är exceptionell även bland kapitalvaror.</strong> <strong>Avskrivningstiden är cirka 50 år.</strong> Det innebär inte att alla hus ersätts inom 50 år men väl att de genomgår genomgripande renoveringar. Om vi jämför med andra kapitalvaror – datorer, bilar, vitvaror eller maskiner i industrin – är detta en anmärkningsvärd livslängd endast jämförbar med fysisk infrastruktur som vägar, flygplatser och dammar. Produkter där sänkt kvalitet brukar innebära dålig ekonomi.</div> <div><br /></div> <div><strong>4. Att bostäder har karaktär av infrastruktur understryks av att de inte går att flytta eller kan brytas ut ur de system av vägnät och annan bebyggelse som de är del av.</strong> Oerhört mycket av bostadens värde beror av var den ligger – dess läge. Exakt samma lägenhet i Vilhelmina och i Stockholm betingar helt olika priser, liksom identiska lägenheter i Stockholms ytterstad och innerstad. Lägenheten i Stockholm erbjuder bland annat närhet till en betydligt större arbetsmarknad än lägenheten i Vilhelmina, och lägenheten i innerstaden erbjuder ett större serviceutbud än lägenheten i ytterstaden.</div> <div><br /></div> <div><strong>5. Varje bostad utgör en byggsten i våra städers och tätorters bebyggelsestruktu</strong>r. Väl utformad stödjer den en mängd vitala samhällsprocesser av mycket stort värde, som social integration, hållbara handelslägen och urbana ekosystemtjänster. Detta kallas stadsbyggnad och glöms ständigt bort i bostadsdebatten trots att det är helt avgörande för den enskilda bostaden värde. Ansvaret för stadsbyggande ligger dock på Sveriges kommuner, vilket gör bostäder till en samproduktion mellan kommun och näringsliv.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vi ser här svårigheterna att hantera bostaden som en konventionell marknadsvara.</strong> Vi behöver närma oss den olösta ekvationen – billiga bostäder med hög standard – med andra ögon.</div> <div><br /></div> <div><strong>Att sänka standarden förefaller kortsynt</strong> med tanke på bostadens infrastrukturella karaktär och centrala roll för allas livskvalitet. Sänkt standard leder även till dyrare underhåll och tätare renoveringar, vilket med byggandets stora miljöbelastning verkar vara en omodern väg framåt.</div> <div><br /></div> <div><strong>Återstår att öka produktiviteten.</strong> När det gäller byggbranschen är debatten igång, många frågar varför det är så dyrt att bygga i Sverige. Här behöver blåslampan ligga på. När det gäller kommunernas produktivitet har vi dock fastnat i frågan om snabbare planprocess. Många påpekar här att det finns gott om färdiga planer och att problemet snarare är att marknaden inte ser dem som tillräckligt goda affärer (DN 1/8 2016). Således bör vi skifta fokus från kommunernas process till deras produkt.</div> <div><br /></div> <div>Det Sveriges plankontor producerar är inte bostäder utan lägen för bostäder. Läge definieras som närhet till attraktioner, där attraktioner kan vara av många slag: arbetsplatser, skolor, handel, grönområden. Här infinner sig dock två mentala blockeringar: </div> <div><br /></div> <div><strong>• Först idén att planering handlar om att förlägga attraktioner till platser där de behövs.</strong> Om det vore sant skulle vi enkelt kunna förlägga mer arbetsplatser till Vilhelmina och ett större serviceutbud till Stockholms ytterstad. Men någonting saknas – närhet. Vilhelmina ligger för långt från för mycket för att kunna bära en diversifierad arbetsmarknad liksom de stora avstånden i Stockholms ytterstad gör det svårt att bära ett varierat serviceutbud.</div> <div><br /></div> <div><strong>• Nästa blockering är föreställningen att läget är givet, att det finns ett begränsat utbud av goda lägen</strong>. Under senare marknadsdrivna årtionden har detta gjort att nya bostadsprojekt förlagts till etablerade lägen nära stadskärnorna. Kommunerna har då blivit exploatörer av lägen i stället för producenter av lägen – man har levt på att sälja ut lagret i stället för att producera nytt. Det är att grovt missa potentialen i uppdraget; närhet och avstånd är vad som produceras genom stadsbyggnad. Med planmonopolet sitter därför kommunerna på inget mindre än Sveriges mest värdeskapande myndighetsutövning! Alla de lägen vi i dag investerar i (eller lånar på) har skapats genom tidigare planering.</div> <div><br /></div> <div>För att stärka kommunernas uppdrag här behövs för det första skarpare målformuleringar om stadskvalitet från politiken. Sådana mål brukar bli både svävande och överambitiösa och därmed svåra att agera på och behöver starkare knytas till de medel som står till buds att förverkliga dem.</div> <div><br /></div> <div><strong>Det leder till behovet av stärkt kompetens hos de tjänstepersoner som ska förverkliga dessa mål.</strong> Det är viktigt att inse att dessa utför ett svårt översättningsarbete från mål formulerade i ord till produkter i form av plankartor som just formar städer och stadsdelar som ett system av lägen av olika slag. Denna översättning kräver avancerad expertis – vilken planform stödjer stärkt integration samtidigt som den skapar intresse hos bostadsbolag och deras kunder – men är som vi sett oerhört värdeskapande när den hanteras skickligt.</div> <div><br /></div> <div>Ansvaret att stötta landets kommuner när det gäller såväl bostadsförsörjning som hållbar stadsutveckling har Boverket. Inom ramen för sitt uppdrag att digitalisera planprocessen som öppnar för ny kunskap, nya verktyg och nya planprocesser, finns utmärkta möjligheter för ett kunskapslyft i båda avseendena ovan och därmed lägga grunden för en långsiktigt hållbar bostadsförsörjning. Som så ofta är god planering förutsättningen för en fungerande marknad.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Lars Marcus, professor i stadsbyggnad, Chalmers tekniska högskola och Örjan Sjöberg, professor i ekonomisk geografi, Handelshögskolan i Stockholm</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.dn.se/debatt/sa-kan-kommuner-skapa-nya-vardefulla-lagen-for-bostader/"><span style="background-color:initial">Se debattartikel på </span>DN Debatt. 2 december 2018 <span></span><span style="background-color:initial">”Så kan kommuner skapa nya värdefulla lägen för bostäder”</span>​</a><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div>Mon, 03 Dec 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/SMoG-beviljas-600-tkr-från-Naturvardsverket.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/SMoG-beviljas-600-tkr-fr%C3%A5n-Naturvardsverket.aspxForskargruppen SMoG beviljas medel från Naturvårdsverket för digitalt designverktyg<p><b>​Forskargruppen SMoG vid Chalmers har beviljats 600 tkr från Naturvårdsverket för att vidareutveckla ett digitalt designverktyg. Projektet tillgängliggör spetsteknik till arkitekter och planerare inom stadsbyggnad genom en ny generation avancerad men lättanvändbar teknik som möjliggör att analysera designförslag med hänsyn till system- och hållbarhetseffekter. Applikation ger både &quot;hard facts&quot; i siffror och &quot;soft facts&quot; i form av referensbilder med liknande värden som det nya designförslaget.</b></p>​<span style="background-color:initial">Mer konkret ger den insikt i gators centralitet, områdes täthet samt grönytors tillgänglighet samt ekosystem-kapacitet. Projektet kommer att resultera i ett digitalt designverktyg som blir tillgängligt genom Chalmers. </span><div><br /></div> <div>Projektledare är <a href="/sv/personal/Sidor/meta-berghauserpont.aspx">Meta Berghauser Pont​</a>, SMoG Research på Chalmers (ACE).</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.smog.chalmers.se/blog">Mer information på webbsidan för Spatial Morphology Group​ &gt;&gt;​</a>​</div> Fri, 30 Nov 2018 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Forskningsbaserat-spel-lyfter-klimatfragan-i-Goteborg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Forskningsbaserat-spel-lyfter-klimatfragan-i-Goteborg.aspxForskningsbaserat spel lyfter klimatfrågan i Göteborg<p><b>​En forskningsrapport om klimat och konsumtionsberäkningar har både satt avtryck på Göteborgs stads klimatarbete och nått ut till regionens ungdomar genom spelet Future Happiness Challenge. Målet med spelet är just att barn och ungdomar ska få upp ögonen för klimatutmaningarna.</b></p>​<span style="background-color:initial">Rapporten kommer från projektet <a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/wise-well-being-sustainable-cities">Well-being In Sustainable Cities (WISE)</a> som skett inom ramen för Mistra Urban Futures. Den har dels påverkat både den lokala och den regionala miljöstrategin, dels har den resulterat i <a href="http://grspeldatabas.se/fhc/">Future Happiness Challenge</a> som är ett digitalt spel om lycka och klimatpåverkan och riktar sig till elever på högstadiet och gymnasiet. </span><div><br /></div> <div>Future Happiness Challenge går kort och gott ut på att bli så lycklig som möjligt samtidigt som man värnar om klimatet i största möjliga mån. Spelet är baserat på forskningsrapporten <a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/publikationer/klimatomstallning-goteborg-20-tekniska-mojligheter-och-livsstilsforandringar">Klimatomställning Göteborg 2.0: Tekniska möjligheter och livsstilsförändringar,</a> som författades av Jörgen Larsson från Chalmers och Lisa Bolin, numera på RISE. Rapporten beskriver hur de tekniska framsteg och livsstilsförändringar som krävs för en önskad klimatomställning påverkar vårt välbefinnande. Det handlar även om vad i livet det är som egentligen ger oss lycka.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Forskningen når skolelever</h2> <div>Tack vare spelet når forskningen ut till skolelever och lärare på ett lättillgängligt sätt.</div> <div>– Spelet är verklighetstroget. Man gör olika livsstilsval med sin karaktär. Ibland står man för minst utsläpp och blir lyckligast och ibland kan det vara tvärtom. Vi vill med spelet visa de klimatomställningar som vi behöver göra på individnivå för att minska utsläppen av växthusgaser samt visa hur de påverkar vårt välbefinnande, säger Jonas Franzén, som arbetar med utbildning på Göteborgsregionen. Han tycker att spelet är bra på det sätt att det lyfter klimatfrågan genom upplevelser.</div> <div>– Det visar hur komplext det är med lycka och samtidigt vad man kan göra för att minska sina klimatutsläpp, säger han.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">&quot;Målet är att det ska användas som underlag i många skolor&quot;</h3> <div>Hittills har över 850 elever testat spelet på workshops som GR Utbildning har hållit i. Ett 50-tal workshops har genomförts. En av dem ägde rum under Vetenskapsfestivalen i Göteborg i april 2018.</div> <div>– Future Happiness Challenge har fått stor spridning. Spelet ligger i våra speldatabaser på Göteborgsregionen och finns i <a href="https://itunes.apple.com/se/app/future-happiness-challenge/id979896038?mt=8">AppStore</a>. Det är lättillgängligt och används av lärare och elever. Målet är att det ska användas som underlag i många skolor, säger Jonas Franzén.</div> <div><br /></div> <div>Alex Parmar, Emmy Jansson, Isabella Edgren, Victor Müller från Ahlafors Fria Skola är några av de elever som testade spelet under Vetenskapsfestivalen. </div> <div>– Det var svårt, men roligt, säger de.I gruppdiskussionen, som gav eleverna lärdomar om miljön och saker att tänka på inför framtiden, efter att kvartetten och alla deras klasskamrater spelat spelet, visade det sig att den nivå av lycka och klimatutsläpp som eleverna kom upp i var olika.</div> <div>– Det går att ha låga klimatutsläpp och ändå vara lycklig. Det som skapar verklig lycka i spelet, precis som i verkligheten, är saker som att hänga med vänner och skaffa partner; saker som har med relationer att göra, säger Jonas Franzén.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Resultatet relevant för kommunens klimatstrategi</h2> <div>I de västsvenska miljöstrategierna har forskningen om förhållandet mellan klimatpåverkan och livskvalitet också fått tydliga politiska effekter. Jörgen Larsson arbetar som forskarassistent på Chalmers och har haft en viktig roll som projektledare för WISE:s delprojekt Klimatomställning Göteborg: Potentialer och livskvalitetseffekter. Han vill lyfta fram det goda samarbetet mellan miljöförvaltningen på Göteborgs Stad och Chalmers. Enligt honom medförde det att resultatet blev mycket relevant för kommunens klimatstrategi.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/futurehapiness-Klimatgubbe-170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="illustration klimatperson" style="margin:5px" /><br /></div> <div>– Resultatet visar klimatbelastningen från den genomsnittlige göteborgaren. Genom kommunikation av ”klimatpersonen” så har väldigt många tagit del av resultatet i form av vilka områden - främst mat, flyg och bil - som orsakar stora utsläpp, säger Jörgen Larsson.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Potential för förändring</h2> <div>Även Ulf Kamne, kommunalråd i Göteborg och tidigare ordförande i Byggnadsnämnden är nöjd med vad projektet åstadkom.</div> <div>– Jag ser att det finns potential för förändring när välbefinnande finns med som aspekt. Välbefinnandet kommer att förändra attityder, säger han.</div> <div>Vad kan ett större fokus på välbefinnande och klimatfrågan leda till?</div> <div>– Motstånd som beror på ovilja att offra en livsstil, för något som uppfattas som sämre, minskar. Vilja att ställa om för att uppnå högre livskvalitet kan vara en ny drivkraft som ökar potentialen att nå framgång, säger Ulf Kamne.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">&quot;Göteborgs Stad blev pionjär i att ha konsumtionsbaserade klimatmål&quot;</h3> <div>Jörgen Larsson pekar på direkta effekter som WISE och dess delprojekt har gett.</div> <div>– Medverkande personer från miljöförvaltningen arbetade senare med kommunens klimatprogram och resultaten har påverkat dess utformning bland annat genom att Göteborgs Stad blev pionjär i att ha konsumtionsbaserade klimatmål (det vill säga klimatmål som rör svenskarnas utsläpp i och utanför Sveriges gränser), vid sidan av klimatmål baserade på det geografiska område som Göteborgs stad innebär, säger Jörgen Larsson.</div> <div>Det har bland annat medfört att förvaltningar som arbetar med skolmat fokuserar på att minska köttkonsumtionen och att förvaltningar som arbetar med turism arbetar för att främja klimatsmarta transportmedelsval och att semestra på hemmaplan, så kallad ”hemester”.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Regionala satsningar</h2> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/futurehapiness_JorgenLarsson-170.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="bild på Jörgen Larsson" style="margin:5px" />Jörgen Larsson anser att den regionala klimatstrategin påverkades av rapporter som producerats inom ramen för WISE.</div> <div>– I den regionala klimatstrategin finns bland annat två prioriterade satsningar, som heter Mer grönt på tallriken och Klimatsmarta möten och semestrar, säger projektledaren.</div> <div>Det senare har påverkat regionens turistorgan Turistrådet Västsverige, som arbetar aktivt med klimatfrågan. Regionen och Göteborg Stad samverkar nu bland annat med Göteborgs Universitet och Chalmers kring en ny satsning som lanserades den 30 maj 2018 och heter <a href="https://www.klimatsmartsemester.se/">Klimatsmart Semester</a>.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Projektfakta</h2> <div>Projekttitel: <a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/wise-well-being-sustainable-cities">Well-being in Sustainable Cities​</a></div> <div>Projektperiod: Maj 2012 - december 2015</div> <div>Parter: Chalmers, Göteborgs Stad, Trafikverket och Västra Götalandsregionen</div> <div>Finansiärer: Mistra Urban Futures, Formas, Västra Götalandsregionen och Trafikverket</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/nyheter/forskningsbaserat-spel-lyfter-klimatfragan-i-goteborg">Mer information Forskningsbaserat spel lyfter klimatfrågan i Göteborg​ &gt;&gt;​</a></div> <div><a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/goteborg/vad-hande-sen">Se fler berättelser om vad som hände sen på Mistra Urban Futures hemsida &gt;&gt;​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Om Mistra Urban Futures</strong></div> <div>Mistra Urban Futures är ett internationellt forsknings- och kunskapscentrum som arbetar med hållbar stadsutveckling, en av dagens viktigaste samhällsutmaningar. Alla projekt som genomförs drivs tillsammans av praktiker och forskare med målet att förverkliga den rättvisa, gröna och tillgängliga staden. </div> <div>Vi är verksamma på sex platser i världen: Göteborg, Skåne, Stockholm, Kapstaden, Kisumu och Sheffield-Manchester. </div> <div>Centrumet finansieras av Mistra - Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Sida och ett konsortium bestående av Chalmers, Göteborgs universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. </div> <div><a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv">www.mistraurbanfutures.org​</a></div></div> <div><br /></div> Thu, 29 Nov 2018 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Klartecken-för-stort-forskningsprojekt-om-smarta-gator.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Klartecken-f%C3%B6r-stort-forskningsprojekt-om-smarta-gator.aspxKlartecken för stort forskningsprojekt om smarta gator<p><b>​PRESSMEDDELANDE: En koalition bestående av KTH, Chalmers, VTI, Spacescape, Sweco och White har beviljats 9 miljoner från VINNOVA för att i tre år forska om nya modeller för smarta gator.</b></p>​<span style="background-color:initial">Våra städer består till 20-30% av gator, en omfattande infrastruktur som måste förvaltas och utvecklas. Fem megatrender kommer påverka stadens gator i framtiden och kräver nya ”smarta” lösningar. </span><div><ul><li><span style="background-color:initial">Urbaniseringen ställer högre krav på gators bidrag till livskvalitet, närhet, säkerhet och mångfunktionalitet med ökat fokus på yteffektiva jämlika transporter som gång, cykel och kollektivtrafik samt smidiga, energieffektiva och klimatsmarta gods- och avfallstransporter</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Digitaliseringen skapar möjligheter för autonoma delade elektrifierade transporter av gods och människor samt nya mobilitetstjänster och därmed krav på gatorna.</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Elektrifieringen av hushåll och fordon ställer nya krav på elnätet dess kapacitet och infrastruktur, samt på gatumiljön med laddningsstationer och underhåll. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Klimatförändringar innebär att gator måste anpassas för varierande och svårförutsebara vatten-, snö/is och värmeförhållanden, samt bidra med ekosystemtjänster.</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Segregationen måste minska och där kan gator bidra att integrera staden genom förbättrade länkar både inom och mellan olika stadsdelar.</span><br /></li></ul></div> <div>Projektet Smarta gator syftar till att ta fram modeller för multifunktionella gator, som kan användas vid ombyggnad och nybyggnation, och som möter utmaningarna med framtida urbanisering, digitalisering, elektrifiering, segregation och klimatförändringar. </div> <div><br /></div> <div>Projektet ska: </div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">Sammanställa kunskap och erfarenheter om olika gatutypers mångfunktionalitet och tekniska ramverk för transport, energi, ICT, VA, dagvatten, ekosystemtjänster, stadsliv, drift, underhåll, med fokus på nybyggda eller nyligen ombyggda gator. </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Ta fram modeller och typlösningar för framtidens smarta gator i samråd med fokusgrupper från stat, landstig, kommun, konsulter, byggföretag, transportföretag, fastighetsägare, och brukare.</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Ta fram ett gatufunktionalitetsindex och utvärdera gatumodellernas byggnadstekniska och konstruktiva hållbarhet</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Ta fram en körsimulator som gör det möjligt att köra, gå och cykla i framtagna modeller, samt genomföra workshops med denna som verktyg</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Ta fram en guide för smarta gator i svenska tätorter som täcker in ombyggnads- och nybyggnadsprocesser samt lista möjliga testbeds i svenska tätorter.</span><br /></li></ul></div> <div><br /></div> <div>I projektet involveras en stor mängd av samhällsplaneringens aktörer, offentliga och privata, så ett övergivande syfte med projektet är också bättre samverkan och samförstånd inom gatuplaneringen, mellan ingenjörer, arkitekter, planerare, näringsidkare, ekonomer och brukare.</div> <div><br /></div> <div>Frågor.</div> <div>Alexander Ståhle, tekn dr, Arkitekturskolan KTH, <span style="background-color:initial"><a href="mailto:alexander.stahle@spacescape.se">alexander.stahle@spacescape.se</a> </span><span style="background-color:initial">+46 706995310</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskningsgruppen <a href="/sv/institutioner/ace/forskning/Stadsbyggnad/Sidor/The-Spatial-Morphology-Group-[SMoG].aspx">SMoG på Chalmers</a> kommer att delta i projektet genom <a href="/sv/personal/Sidor/meta-berghauserpont.aspx">Meta Berghauser Pont ​</a>som leder en av arbetspaket. <br /></span></div> Fri, 23 Nov 2018 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Pedagogiskt-pris-till-DRICKS-larare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/dricks/nyheter/Sidor/Pedagogiskt-pris-till-DRICKS-larare.aspxPedagogiskt pris till DRICKS-lärare<p><b>​Hennes skicklighet som lärare är känd och uppskattad både bland kollegor och studenter, och nu uppmärksammas hon även från Chalmers som organisation – Mia Bondelind, forskare och lärare på ACE och inom DRICKS, tilldelas Chalmers pedagogiska pris 2018!</b></p><div>​Mia Bondelind är forskare och lärare på Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadstecknik och inom kurser i DRICKS verksamhetsområde, och undervisar inom hydraulik, modellering och VA-teknik. Mia tilldelas Chalmers pedagogiska pris för sin pedagogik  och utvecklingsarbetet med kursen Vattenresurser och hydraulik.<span> </span>Pedagogiska prisets syfte är att uppmuntra lärare till att förbättra och utveckla förutsättningarna för studenters lärande. Genom att på olika sätt väcka studenternas intresse belönas Mia Bondelind och två kollegor från andra institutioner med årets pris. </div> <br /><p> – Det handlar ju om att lyckas motivera studenterna på något sätt. I min kurs använder vi ofta laborationer för att studenterna faktiskt ska få se de olika fenomenen som vi pratar om i teorin, säger Mia Bondelind.</p> <p>Motiveringen lyder: &quot;Mia har en förmåga att på ett entusiasmerande och pedagogiskt sätt göra ämnet intressant för studenterna. Hon har lyckats med att för en stor studentgrupp utveckla ett kursupplägg där alla studenter upplever att de följer med under kursens gång, med tid för reflektion och där laborationerna speglar föreläsningarna på ett pedagogiskt sätt. Mia har också utvecklat föredömliga former för kursadministration och samarbete i lärarlag. Som programansvarig har hon sedan spridit dessa idéer utanför den egna kursen.&quot;<span> </span><br />Chalmers pedagogiska pris delas årligen ut i samband med höstens examensceremoni, vilket i år sker den 17 november.</p>Wed, 14 Nov 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/aha-festivalen-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/aha-festivalen-2018.aspxSpelintelligens och kvantbiologi på Aha-festivalen 2018<p><b>​Kreativ teknologi, grottmålningar, spelintelligens, historiska genier och utforskande workshops. På Chalmers Aha-festival möts forskare, studenter, musiker och konstnärer för att hitta nya vägar i gränslandet mellan vetenskap och konst  –  tillsammans med publiken.</b></p><div>​I år är festivalens tema Play Everything och festivalen hålls i kårhuset på Chalmers campus Johanneberg den 19–21 november. Programmet bjuder på olika typer av föreställningar, föreläsningar, workshops, utställningar och paneldiskussioner. Festivalen har nyfikenhet som röd tråd och hyllar både vetenskapen och konsten. Allt vävs samman med frågeställningar om vår existens.</div> <div> </div> <div>– Det är nödvändigt att ha flera perspektiv och kompetenser för att kunna möta olika utmaningar i samhället. Aha-festivalen kombinerar olika inriktningar inom både vetenskap och konst och hjälper oss att utforska världen på nya sätt, i vår strävan mot ett hållbart samhälle, säger Michael Eriksson, en av festivalens två projektledare. </div> <div> </div> <div>Idén om en gränsöverskridande och internationell festival föddes under en poesikväll på Chalmers. Med inspiration från den konstnärliga verksamheten på institutionen för arkitektur arrangerades den första Aha-festivalen 2014. Årets festival, som är den femte, engagerar flera av Chalmers institutioner och bjuder på ett brett spektrum av Chalmersforskning och spännande aktiviteter. </div> <div> </div> <div>– Det kanske inte är så välkänt, men Chalmers vilar på en både vetenskaplig och konstnärlig grund. Aha-festivalen är ett sätt att visa det. All kreativitet har sin grund i nyfikenheten och de viktigaste frågorna är de som besökarna har med sig från festivalen, säger Peter Christensson, projektledare på Aha-festivalen.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fem höjdpunkter på årets Aha-festival:</h4> <div> </div> <div><strong>Från grottmålningar till smarta mobiltelefoner</strong></div> <div>Forskare och konstnärer som Mats Rosengren, Ida Rödén, Kerstin Hamilton, Oliver Chanarin och Mattias Marklund, pratar om att avbilda vår verklighet.</div> <div>19 november 13:00-17:00</div> <div> </div> <div><strong>Fotosyntes och evolution skiljer inte på klassisk och kvantfysik, men vi och kvantdatorer gör.</strong></div> <div>Chalmersforskarna Göran Johansson och Fredrik Höök pratar om hur kvantforskningen kan komma att förändra våra liv, följt av ett samtal mellan forskaren Martin Cedervall och författaren Helena Granström. </div> <div>20 november 11:00-13:00</div> <div> </div> <div><strong>Elektroniska och akustiska uttryck möts i en stor öppenhet och nyfikenhet</strong></div> <div>Möt musikgruppen Supersilent, Arve Henriksen, Ståle Storløkken och Helge Sten, och få en inblick i teknologin, skapandet och lyssna till giganterna inom samtida improvisationsmusik</div> <div>20 november 13:00-15:00, 21 november 10:30-12:00 respektive 21 november 20:30-22:00</div> <div> </div> <div><strong>En rymdresa genom astronomi, japansk serieteckning och animering</strong></div> <div>Bakom Costellazione Manga finner vi serietecknaren Yvette Gustafsson och chalmersforskaren Daria Dall`Olio.</div> <div>21 november 09:00-10:30</div> <div><a href="/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/costellazione-manga.aspx">Läs mer om Costellazione Manga</a>.<br /></div> <div> </div> <div><strong>Intelligens och matematiska äventyr i sportens värld</strong></div> <div>Häckens tränare Andreas Alm, forskarna Torbjörn Lundh, Carl Lindberg och Jan Lennartsson, samt författarna David Sumpter och Torbjörn Vestberg, pratar om spelintelligens och slumpen</div> <div>21 november 13:00-16:30</div> <div> </div> <div>Se hela programmet på <a href="http://www.ahafestival.se/">Aha-festivalens hemsida</a>. </div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Snabbfakta: <span><span><span><span><span><span><img src="/sv/nyheter/PublishingImages/AHA-logga2018_270x170.jpg" alt="AHA-logga2017_270x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></span></span></span></span></span></span></h4> <div> </div> <div><div>Aha-festivalen på Chalmers pågår 19-21 november. Välkommen till campus Johanneber<span><span><span><span></span></span></span></span>g, C<span><span><span><span><span></span></span></span></span></span>halmersplatsen 1, Göteborg. Festivalen är på andra våningen i Kårhuset. <br /><span><span><span></span></span></span></div> <div><strong>Det är fri entré och alla är välkomna.</strong></div> <div> <span></span></div> <div><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="box-sizing:content-box;border:0px none;vertical-align:middle;margin:0px;width:22px;padding:22px 5px 0px 0px;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-weight:600;letter-spacing:normal;text-align:start;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;height:0px !important" /><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Aha-festival-2018.aspx">Lägg till festivalen i din kalender</a>.</div> <div><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="box-sizing:content-box;border:0px none;vertical-align:middle;margin:0px;width:22px;padding:22px 5px 0px 0px;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-weight:600;letter-spacing:normal;text-align:start;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;height:0px !important" /><span></span></span><a href="https://www.facebook.com/ahafestivalse">Följ Aha-festivalen på Facebook</a>.</div> <div><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="box-sizing:content-box;border:0px none;vertical-align:middle;margin:0px;width:22px;padding:22px 5px 0px 0px;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-weight:600;letter-spacing:normal;text-align:start;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;height:0px !important" /><span></span></span><a href="https://www.facebook.com/events/1812153095497896/">Anmäl dig till festivalens event på Facebook</a>.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Presskontakter:  </h4> <div><a href="/sv/personal/Sidor/peter.aspx">Peter Christensson</a>, projektledare Aha-festivalen: 070 958 90 43, peter@chalmers.se</div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/michael-eriksson.aspx">Michael Eriksson</a>, projektledare Aha-festivalen:  070 583 51 85, michael.eriksson@chalmers.se</div> <div> </div> <div><br /></div></div> <span><strong>Text:</strong> Michael Eriksson, michael.eriksson@chalmers.se<span style="display:inline-block"></span></span> <br />Mon, 05 Nov 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Attraktiva-omraden-nara-resestationer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Attraktiva-omraden-nara-resestationer.aspxAttraktiva områden nära resestationer<p><b>​Mistra Urban Futures satsning på urbana stationssamhällen har lett till konkreta resultat runt om i Västsverige. Flera kommuner har förändrat sin syn på attraktiva områden nära reseknutpunkter, gågator och andra promenadstråk.</b></p>​<span style="background-color:initial">Målet är att göra städer mer gångvänliga och skapa attraktiva stråk, genom minskad biltrafik och ökad kollektiv-, cykel- och gångtrafik.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/Ulf%20Ranhagen,%20foto%20Oscar%20Mattsson_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det är viktigt med gemensam integrerad planering och att det uppmärksammas att vår trafik har stor potential att nyttjas bättre, säger professorn och tillika arkitekten och samhällsplaneraren Ulf Ranhagen, som tillsammans med regionplaneraren Anna Gustafsson är processledare för projektet.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Sett tydliga effekter</h2> <div>Ale, Alingsås, Borås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille, Stenungsund, Trollhättan och Varberg är alla kommuner som medverkat i projektet.</div> <div><br /></div> <div><strong>&quot;Stöttat kommunerna i deras strategiska arbete&quot;</strong></div> <div>– Att få kommunerna och parterna att arbeta för hållbara samhällen har varit en kunskapsprocess. Vår samverkan har resulterat i att vi stöttat kommunerna i deras strategiska arbete och utifrån praktiken fått i gång forsknings- och utvecklingsprojekt, säger Ulf Ranhagen.</div> <div>Det har gett direkta effekter i flera kommuner. De har fått jobba med verktyg och analyser för att identifiera konkreta utmaningar, nyckelfrågor och mål som bas för olika framtidsscenarier.</div> <div>– De har fått nya synsätt och ett annat tänk i sin strategiska samhällsplanering, säger Ulf Ranhagen.</div> <div>Borås har tagit till sig projektet i allmänhet och idén med attraktiva och gångvänliga stråk i synnerhet.</div> <div><br /></div> <div><strong>&quot;Tre år senare hade de utvecklat det vidare och konkretiserat sin översiktsplan&quot;</strong></div> <div>– Det växte fram en möjlighet till utveckling och ledde till ett nyanserat sätt att tänka. Vi samskapade med kommunen och när vi återkom tre år senare hade de utvecklat det vidare och konkretiserat sin översiktsplan. Att se en effekt av projektet i en översiktsplan är en framgång. Samhällsplaneringen är en lång kedja från idé till genomförande, men inom tre-fem år kommer vi se avtryck i verkligheten i Borås, säger Ulf Ranhagen.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bidragit till översiktsplanering</h2> <div>2014 deltog Borås i projektet Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och där ingick bland annat stråkstudier. Sebastian Andersson, strategisk samhällsplanerare på Borås kommun, håller med om att det gjort avtryck. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/SebastianA_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />– Vi har tagit in <a href="https://www.boras.se/trafikochstadsplanering/stadsplaneringochsamhallsutveckling/oversiktsplanering/oversiktsplan/nyoversiktsplan/snabbgenomgangavborasspannandeframtid.4.2e535bf3159bb0355ada350e.html">stråktänket i vår översiktsplanering​</a>, säger Sebastian Andersson. En viktig del i stadsutvecklingen är just att fokusera på vissa stråk, med syftet att stärka hållbart resande och öka stadsmässighet. Det är också en viktig del i att knyta samman stadsdelar med centrala transportnoder, främst centralstation och resecentrum. </div> <div> </div> <div><strong>&quot;Stråktänket har blivit en central del i Borås stadsutveckling&quot;</strong></div> <div>Stråken finns med i förslaget till ny översiktsplan som för närvarande är på remiss. Våren 2017 gjorde Borås kommun en fördjupning med en ny stråkanalys inom ramen för Det urbana stationssamhället - vägen mot ett resurssnålt resande. </div> <div>– Stråktänket har blivit en central del i Borås stadsutveckling. Och det grundar sig på forskning där Ulfs och hans kollegors bidrag har varit viktiga, säger Sebastian Andersson.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Stenungsunds nya resecentrum</h2> <div>Mistra Urban Futures ser direkta effekter av projektet även på andra platser. I Stenungsund växer planerna på ett nytt resecentrum fram. Där fick kommunen stöd som gjorde det möjligt för dem att fatta beslut.  </div> <div>– I en stor gemensam workshop utvärderades lokaliseringsalternativ, bland annat utifrån målet att få mer effektiva resekedjor för vardagsresandet och att minska antalet parkeringar, säger Ulf Ranhagen.</div> <div>Det ultimata målet är att skapa en helt fossilfri trafik. För det krävs nya samverkansformer och nätverk för att kunna kombinera en integrerad bebyggelse- och transportplanering. </div> <div>– Det handlar om att omfördela och dämpa reseökningen med bil och göra det mer attraktivt att färdas till fots, med cykel och med kollektivtrafik. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Projektfakta</h2> <div><a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/det-urbana-stationssamhallet-vagen-mot-ett-resurssnalt-resande">Det urbana stationssamhället - vägen mot ett resurssnålt resande</a></div> <div>Parter: Göteborgs universitet, Chalmers, IVL, RISE Research Institutes of Sweden, White Arkitekter, kommunerna Ale, Varberg, Borås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille, Stenungsund, Trollhättan (till och med 2016) och Alingsås (till och med 2016), Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Trafikverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län och Västra Götalandsregionen.</div> <div>Projektperiod: 2012-2019​</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/var-forskning/vad-hande-sen">Här hittar du fler berättelser</a> </div> <div><br /></div> <div><div><strong>Om Mistra Urban Futures</strong></div> <div>Mistra Urban Futures är ett internationellt forsknings- och kunskapscentrum som arbetar med hållbar stadsutveckling, en av dagens viktigaste samhällsutmaningar. Alla projekt som genomförs drivs tillsammans av praktiker och forskare med målet att förverkliga den rättvisa, gröna och tillgängliga staden. </div> <div>Vi är verksamma på sex platser i världen: Göteborg, Skåne, Stockholm, Kapstaden, Kisumu och Sheffield-Manchester. </div> <div>Centrumet finansieras av Mistra - Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Sida och ett konsortium bestående av Chalmers, Göteborgs universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. </div> <div>www.mistraurbanfutures.org</div></div> Fri, 19 Oct 2018 14:00:00 +0200