Nyheter: Arkitektur, Bygg- och miljöteknik, Arkitektur och samhällsbyggnadsteknikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 08 Nov 2018 13:56:50 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/aha-festivalen-2018.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/aha-festivalen-2018.aspxSpelintelligens och kvantbiologi på Aha-festivalen 2018<p><b>​Kreativ teknologi, grottmålningar, spelintelligens, historiska genier och utforskande workshops. På Chalmers Aha-festival möts forskare, studenter, musiker och konstnärer för att hitta nya vägar i gränslandet mellan vetenskap och konst  –  tillsammans med publiken.</b></p><div>​I år är festivalens tema Play Everything och festivalen hålls i kårhuset på Chalmers campus Johanneberg den 19–21 november. Programmet bjuder på olika typer av föreställningar, föreläsningar, workshops, utställningar och paneldiskussioner. Festivalen har nyfikenhet som röd tråd och hyllar både vetenskapen och konsten. Allt vävs samman med frågeställningar om vår existens.</div> <div> </div> <div>– Det är nödvändigt att ha flera perspektiv och kompetenser för att kunna möta olika utmaningar i samhället. Aha-festivalen kombinerar olika inriktningar inom både vetenskap och konst och hjälper oss att utforska världen på nya sätt, i vår strävan mot ett hållbart samhälle, säger Michael Eriksson, en av festivalens två projektledare. </div> <div> </div> <div>Idén om en gränsöverskridande och internationell festival föddes under en poesikväll på Chalmers. Med inspiration från den konstnärliga verksamheten på institutionen för arkitektur arrangerades den första Aha-festivalen 2014. Årets festival, som är den femte, engagerar flera av Chalmers institutioner och bjuder på ett brett spektrum av Chalmersforskning och spännande aktiviteter. </div> <div> </div> <div>– Det kanske inte är så välkänt, men Chalmers vilar på en både vetenskaplig och konstnärlig grund. Aha-festivalen är ett sätt att visa det. All kreativitet har sin grund i nyfikenheten och de viktigaste frågorna är de som besökarna har med sig från festivalen, säger Peter Christensson, projektledare på Aha-festivalen.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Fem höjdpunkter på årets Aha-festival:</h4> <div> </div> <div><strong>Från grottmålningar till smarta mobiltelefoner</strong></div> <div>Forskare och konstnärer som Mats Rosengren, Ida Rödén, Kerstin Hamilton, Oliver Chanarin och Mattias Marklund, pratar om att avbilda vår verklighet.</div> <div>19 november 13:00-17:00</div> <div> </div> <div><strong>Fotosyntes och evolution skiljer inte på klassisk och kvantfysik, men vi och kvantdatorer gör.</strong></div> <div>Chalmersforskarna Göran Johansson och Fredrik Höök pratar om hur kvantforskningen kan komma att förändra våra liv, följt av ett samtal mellan forskaren Martin Cedervall och författaren Helena Granström. </div> <div>20 november 11:00-13:00</div> <div> </div> <div><strong>Elektroniska och akustiska uttryck möts i en stor öppenhet och nyfikenhet</strong></div> <div>Möt musikgruppen Supersilent, Arve Henriksen, Ståle Storløkken och Helge Sten, och få en inblick i teknologin, skapandet och lyssna till giganterna inom samtida improvisationsmusik</div> <div>20 november 13:00-15:00, 21 november 10:30-12:00 respektive 21 november 20:30-22:00</div> <div> </div> <div><strong>En rymdresa genom astronomi, japansk serieteckning och animering</strong></div> <div>Bakom Costellazione Manga finner vi serietecknaren Yvette Gustafsson och chalmersforskaren Daria Dall`Olio.</div> <div>21 november 09:00-10:30</div> <div> </div> <div><strong>Intelligens och matematiska äventyr i sportens värld</strong></div> <div>Häckens tränare Andreas Alm, forskarna Torbjörn Lundh, Carl Lindberg och Jan Lennartsson, samt författarna David Sumpter och Torbjörn Vestberg, pratar om spelintelligens och slumpen</div> <div>21 november 13:00-16:30</div> <div> </div> <div>Se hela programmet på <a href="http://www.ahafestival.se/">Aha-festivalens hemsida</a>. </div> <div><br /></div> <h4 class="chalmersElement-H4">Snabbfakta: <span><span><span><span><span><span><img src="/sv/nyheter/PublishingImages/AHA-logga2018_270x170.jpg" alt="AHA-logga2017_270x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></span></span></span></span></span></span></h4> <div> </div> <div><div>Aha-festivalen på Chalmers pågår 19-21 november. Välkommen till campus Johanneber<span><span><span><span></span></span></span></span>g, C<span><span><span><span><span></span></span></span></span></span>halmersplatsen 1, Göteborg. Festivalen är på andra våningen i Kårhuset. <br /><span><span><span></span></span></span></div> <div><strong>Det är fri entré och alla är välkomna.</strong></div> <div> <span></span></div> <div><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="box-sizing:content-box;border:0px none;vertical-align:middle;margin:0px;width:22px;padding:22px 5px 0px 0px;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-weight:600;letter-spacing:normal;text-align:start;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;height:0px !important" /><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Aha-festival-2018.aspx">Lägg till festivalen i din kalender</a>.</div> <div><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="box-sizing:content-box;border:0px none;vertical-align:middle;margin:0px;width:22px;padding:22px 5px 0px 0px;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-weight:600;letter-spacing:normal;text-align:start;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;height:0px !important" /><span></span></span><a href="https://www.facebook.com/ahafestivalse">Följ Aha-festivalen på Facebook</a>.</div> <div><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="box-sizing:content-box;border:0px none;vertical-align:middle;margin:0px;width:22px;padding:22px 5px 0px 0px;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-weight:600;letter-spacing:normal;text-align:start;text-indent:0px;text-transform:none;white-space:normal;word-spacing:0px;height:0px !important" /><span></span></span><a href="https://www.facebook.com/events/1812153095497896/">Anmäl dig till festivalens event på Facebook</a>.</div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Presskontakter:  </h4> <div><a href="/sv/personal/Sidor/peter.aspx">Peter Christensson</a>, projektledare Aha-festivalen: 070 958 90 43, peter@chalmers.se</div> <div><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/michael-eriksson.aspx">Michael Eriksson</a>, projektledare Aha-festivalen:  070 583 51 85, michael.eriksson@chalmers.se</div> <div> </div> <div><br /></div></div> <span><strong>Text:</strong> Michael Eriksson, michael.eriksson@chalmers.se<span style="display:inline-block"></span></span> <br />Mon, 05 Nov 2018 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Attraktiva-omraden-nara-resestationer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Attraktiva-omraden-nara-resestationer.aspxAttraktiva områden nära resestationer<p><b>​Mistra Urban Futures satsning på urbana stationssamhällen har lett till konkreta resultat runt om i Västsverige. Flera kommuner har förändrat sin syn på attraktiva områden nära reseknutpunkter, gågator och andra promenadstråk.</b></p>​<span style="background-color:initial">Målet är att göra städer mer gångvänliga och skapa attraktiva stråk, genom minskad biltrafik och ökad kollektiv-, cykel- och gångtrafik.</span><div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/Ulf%20Ranhagen,%20foto%20Oscar%20Mattsson_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Det är viktigt med gemensam integrerad planering och att det uppmärksammas att vår trafik har stor potential att nyttjas bättre, säger professorn och tillika arkitekten och samhällsplaneraren Ulf Ranhagen, som tillsammans med regionplaneraren Anna Gustafsson är processledare för projektet.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Sett tydliga effekter</h2> <div>Ale, Alingsås, Borås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille, Stenungsund, Trollhättan och Varberg är alla kommuner som medverkat i projektet.</div> <div><br /></div> <div><strong>&quot;Stöttat kommunerna i deras strategiska arbete&quot;</strong></div> <div>– Att få kommunerna och parterna att arbeta för hållbara samhällen har varit en kunskapsprocess. Vår samverkan har resulterat i att vi stöttat kommunerna i deras strategiska arbete och utifrån praktiken fått i gång forsknings- och utvecklingsprojekt, säger Ulf Ranhagen.</div> <div>Det har gett direkta effekter i flera kommuner. De har fått jobba med verktyg och analyser för att identifiera konkreta utmaningar, nyckelfrågor och mål som bas för olika framtidsscenarier.</div> <div>– De har fått nya synsätt och ett annat tänk i sin strategiska samhällsplanering, säger Ulf Ranhagen.</div> <div>Borås har tagit till sig projektet i allmänhet och idén med attraktiva och gångvänliga stråk i synnerhet.</div> <div><br /></div> <div><strong>&quot;Tre år senare hade de utvecklat det vidare och konkretiserat sin översiktsplan&quot;</strong></div> <div>– Det växte fram en möjlighet till utveckling och ledde till ett nyanserat sätt att tänka. Vi samskapade med kommunen och när vi återkom tre år senare hade de utvecklat det vidare och konkretiserat sin översiktsplan. Att se en effekt av projektet i en översiktsplan är en framgång. Samhällsplaneringen är en lång kedja från idé till genomförande, men inom tre-fem år kommer vi se avtryck i verkligheten i Borås, säger Ulf Ranhagen.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bidragit till översiktsplanering</h2> <div>2014 deltog Borås i projektet Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och där ingick bland annat stråkstudier. Sebastian Andersson, strategisk samhällsplanerare på Borås kommun, håller med om att det gjort avtryck. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/SebastianA_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" />– Vi har tagit in <a href="https://www.boras.se/trafikochstadsplanering/stadsplaneringochsamhallsutveckling/oversiktsplanering/oversiktsplan/nyoversiktsplan/snabbgenomgangavborasspannandeframtid.4.2e535bf3159bb0355ada350e.html">stråktänket i vår översiktsplanering​</a>, säger Sebastian Andersson. En viktig del i stadsutvecklingen är just att fokusera på vissa stråk, med syftet att stärka hållbart resande och öka stadsmässighet. Det är också en viktig del i att knyta samman stadsdelar med centrala transportnoder, främst centralstation och resecentrum. </div> <div> </div> <div><strong>&quot;Stråktänket har blivit en central del i Borås stadsutveckling&quot;</strong></div> <div>Stråken finns med i förslaget till ny översiktsplan som för närvarande är på remiss. Våren 2017 gjorde Borås kommun en fördjupning med en ny stråkanalys inom ramen för Det urbana stationssamhället - vägen mot ett resurssnålt resande. </div> <div>– Stråktänket har blivit en central del i Borås stadsutveckling. Och det grundar sig på forskning där Ulfs och hans kollegors bidrag har varit viktiga, säger Sebastian Andersson.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Stenungsunds nya resecentrum</h2> <div>Mistra Urban Futures ser direkta effekter av projektet även på andra platser. I Stenungsund växer planerna på ett nytt resecentrum fram. Där fick kommunen stöd som gjorde det möjligt för dem att fatta beslut.  </div> <div>– I en stor gemensam workshop utvärderades lokaliseringsalternativ, bland annat utifrån målet att få mer effektiva resekedjor för vardagsresandet och att minska antalet parkeringar, säger Ulf Ranhagen.</div> <div>Det ultimata målet är att skapa en helt fossilfri trafik. För det krävs nya samverkansformer och nätverk för att kunna kombinera en integrerad bebyggelse- och transportplanering. </div> <div>– Det handlar om att omfördela och dämpa reseökningen med bil och göra det mer attraktivt att färdas till fots, med cykel och med kollektivtrafik. </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Projektfakta</h2> <div><a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/det-urbana-stationssamhallet-vagen-mot-ett-resurssnalt-resande">Det urbana stationssamhället - vägen mot ett resurssnålt resande</a></div> <div>Parter: Göteborgs universitet, Chalmers, IVL, RISE Research Institutes of Sweden, White Arkitekter, kommunerna Ale, Varberg, Borås, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Partille, Stenungsund, Trollhättan (till och med 2016) och Alingsås (till och med 2016), Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Trafikverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län och Västra Götalandsregionen.</div> <div>Projektperiod: 2012-2019​</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/var-forskning/vad-hande-sen">Här hittar du fler berättelser</a> </div> <div><br /></div> <div><div><strong>Om Mistra Urban Futures</strong></div> <div>Mistra Urban Futures är ett internationellt forsknings- och kunskapscentrum som arbetar med hållbar stadsutveckling, en av dagens viktigaste samhällsutmaningar. Alla projekt som genomförs drivs tillsammans av praktiker och forskare med målet att förverkliga den rättvisa, gröna och tillgängliga staden. </div> <div>Vi är verksamma på sex platser i världen: Göteborg, Skåne, Stockholm, Kapstaden, Kisumu och Sheffield-Manchester. </div> <div>Centrumet finansieras av Mistra - Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Sida och ett konsortium bestående av Chalmers, Göteborgs universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. </div> <div>www.mistraurbanfutures.org</div></div> Fri, 19 Oct 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/BEYOND-2020-–-visar-vagen-mot-hallbart-byggande.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/BEYOND-2020-%E2%80%93-visar-vagen-mot-hallbart-byggande.aspxBEYOND 2020 – visar vägen mot ett hållbart byggande<p><b>​I juni 2020 står Göteborg värd för Beyond 2020, en internationell konferens för hållbart byggande. Målet för konferensen är att engagera byggsektorn globalt, och tillsammans med företrädare för den upprätta en färdplan för hur man bäst kan bidra till FN:s mål för hållbar utveckling. Dialogen är redan igång på webben.</b></p><div>​<span>Konferensen<span> </span><a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvpw46rvHpP1xWVLxpNK2iiz8-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUgJqwjnYDAFARC4NhWMsYh-2FDVbX0Py9wVMp0n0iCasm7Jma7zqY19Mm7epsD5SfKQIQZCOH5ZpgfRapt8j3NrWTfb98v4e9GVA-2Fm29YdQvSP4zIg8Uop3g2aSUBeks-2BItfTnsc9IAmt37i6EZmiIGHrvUNLkjA16rkfD6710WNtxMLF1Bl68IzMdk6NVTW7kDst2VC1GS-2BssNFLwPpbmd-2BBgR4bn-2FM5Z0mlHlbnNp-2FM-2B8AOsIy278uAaZR2z3Bm7R62S6HhfufS1P-2F2ig-2FyuCLq3GaX3oPhK65zjrD1gMPP9Lzrfsc5hDb3JKSh-2BP2Mwd6p3Z-2FLNwh65LpoZlpz-2BgiA-3D-3D" target="_blank"><span>World Sustainable Built Environment Conference</span></a><span> </span>arrangeras vart tredje år och anses vara en av världens viktigaste konferenser och forum inom hållbart samhällsbyggande. Nästa konferens kommer att hållas i Göteborg i juni 2020. Värdar är Chalmers och <a href="https://www.ri.se/">RISE</a>, i samarbete med <a href="https://www.johannebergsciencepark.com/">Johanneberg Science Park</a> och Göteborgs stad.<br /></span></div> <div><br /><span></span></div> <p><span>Syftet med konferensen är att definiera den globala byggsektorns betydelse för att världen ska nå<span> </span><a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvp2vILqIkgO-2BTMgecDmjOmToMj-2FER7c43VgihjIZBTSFLqqE00PieqAT5IyYeWJqHVg-3D-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUgJqwjnYDAFARC4NhWMsYh-2FDVbX0Py9wVMp0n0iCasm7Jma7zqY19Mm7epsD5SfKQIQZCOH5ZpgfRapt8j3NrWTfb98v4e9GVA-2Fm29YdQvSP4zIg8Uop3g2aSUBeks-2BItPmVJFaNjc6RUnJHGBeZ6HeJgOp7vKgIjDhvU7wXS00qFOvouk-2FruLUGrb9WL0Qdwgkg0tARLtajdRYp6q1tnw-2BEz-2F-2FegAoIp0vmgRnyOuXhplc9B-2FYBrz3k8F1CG15K5F0BOYLWXIAAQEx4LTrEbvlu-2FJltF0N6-2B18XmL5DAl9v1-2FyJH-2BloXcAAU-2FZwc2GTL2-2BgxzEwHdJGg-2F0DU-2FvXTPw-3D-3D" target="_blank"><span>FN:s mål för hållbar utveckling</span></a>. Detta ska göras genom att man upprättar färdplaner med åtgärder som kommer att<span> </span></span><span>vägleda<span>hela sektorn under åren mellan 2020 och 2030.</span></span></p> <p><span>– Konferensen innebär en unik möjlighet för oss att presentera Chalmers, Göteborg och hela Sverige, och specifikt vårt sätt att ta itu med frågor som rör hållbart samhällsbyggande genom projekt som genomförs här och nu, säger Holger Wallbaum, professor i hållbart samhällsbyggande vid Chalmers och ansvarig för konferensen.</span></p> <p><span>Kristina Mjörnell, affärs- och innovationsområdeschef för hållbara städer och samhällen vid forskningsinstitutet RISE, som tillsammans med Holger Wallbaum ska agera ordförande för konferens organisationskommitté, tillägger:</span></p> <p><span>– Denna världskonferens ger oss möjlighet att visa hur RISE bidrar till hållbart samhällsbyggande med ett tvärvetenskapligt perspektiv som forsknings- och innovationspartner för industri, akademi, små och medelstora företag och den offentliga sektorn.<br /></span></p> <h5 class="chalmersElement-H5"><br /><span></span></h5> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Webbplatsen BEYOND 2020 lanserad</span><span><br /></span></h5> <span></span><span></span><p class="chalmersElement-P"><span>Webbplatsen<span> </span><a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvpw46rvHpP1xWVLxpNK2iiz8-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUgJqwjnYDAFARC4NhWMsYh-2FDVbX0Py9wVMp0n0iCasm7Jma7zqY19Mm7epsD5SfKQIQZCOH5ZpgfRapt8j3NrWTfb98v4e9GVA-2Fm29YdQvSP4zIg8Uop3g2aSUBeks-2BIt30vVd1diNBdbD55xaeQI8lrsAlQyEm8Qkx2VumHFbzAwoTUKc-2BfVdV-2Fjz7rw4FjAvU2DbRXJBCuIx07fKvb-2BLhmQ2dbM-2BV7h1xXa6p9xk8IM-2FgIegOj6M1k6JLZ8A8sXGlS1wAHJGF1UHl072IaXmAYuYyS9KSw-2FA4FGeXlWxBaAV0pkilF-2BnAgks6gyGAAXs6FwPOOmTS6a6KbE9wGv4Q-3D-3D" target="_blank"><span>beyond2020.se</span></a><span> </span>ger en översikt över konferensen, med fokus på dess kärnämne – FN:s mål för hållbar utveckling nummer 11: Hållbara städer och samhällen. BEYOND 2020 kan dessutom följas i flera olika sociala kanaler:<br />LinkedIn:<span> </span><a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvp67s6JsaKK0df689yTG-2FeELjS8bFfCOFlIqagSpDsK6JLAIU2Gvf9sOg-2FRCZz8-2BPyA-3D-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUgJqwjnYDAFARC4NhWMsYh-2FDVbX0Py9wVMp0n0iCasm7Jma7zqY19Mm7epsD5SfKQIQZCOH5ZpgfRapt8j3NrWTfb98v4e9GVA-2Fm29YdQvSP4zIg8Uop3g2aSUBeks-2BItbkOFSZqCnmSzRvpXbvKVCqAvuSA4FOnrcVnOLm3-2B4PcHgIcg2vgTM0cAgHl-2FhL-2F8FlH0F5AbKGNxxqzVSSikAolLQOIKZtS-2BsHHrkVeptBnSq-2BAX8ApNoOxSIOciaxGTQvyk-2BOPN4Au6pxQEGmrpVGlEYgW4uSg-2B-2BoxtMsR7RvmZjPXG-2FMWBs5pPJ2E4-2FiJc1-2BI-2BIRMLfVfxiYNCJvX3Sw-3D-3D" target="_blank"><span>https://www.linkedin.com/company/beyond2020-gothenburg/</span></a><br />Twitter:<a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvp84rPr1DHJ1yscGQAFyWIFsgcTWslaDJrSsxBfmtpdXg_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUgJqwjnYDAFARC4NhWMsYh-2FDVbX0Py9wVMp0n0iCasm7Jma7zqY19Mm7epsD5SfKQIQZCOH5ZpgfRapt8j3NrWTfb98v4e9GVA-2Fm29YdQvSP4zIg8Uop3g2aSUBeks-2BItwM9wgeA8rP9yQMy2283vYuQDoOkrMxdYS1lxvZ8lgHw0hvbDnb5JIfi-2B5TB2wFoyDiv5ozyPqwYG-2FiZcFU2bNNi-2Be-2Byu6lyz5ad-2BZmrSuOnNd1nACw5e1PvSPBPzqyZR-2FCVOrPxfX0-2FyBT1JZ9FaEbMXosiO2CQuHM-2Fc4Lou6ORW2R-2BuLWsBw0O01Z6o7gCRdX6hkbDOoTuX2tpyP7iDhA-3D-3D" target="_blank"><span><span> </span>https://twitter.com/2020Beyond</span></a><br />Facebook:<span> </span><a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvp1VA5W5NaoKZmpKX1udLiZj8EkVSOqyuNzhh6T8eb59hm-2Bj1vspDQmJ1YtBiIgbWjg-3D-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUgJqwjnYDAFARC4NhWMsYh-2FDVbX0Py9wVMp0n0iCasm7Jma7zqY19Mm7epsD5SfKQIQZCOH5ZpgfRapt8j3NrWTfb98v4e9GVA-2Fm29YdQvSP4zIg8Uop3g2aSUBeks-2BIto-2FAG8YvbyfcLaKBg-2B6zUssr1YGKEEJhO5WRk58gQe4v6WEM8tDBbB6Z0ztlixt18OaEye7oP0bK-2FgeQin54ucsHI4QJCkGUBLIptQFvJheqGIvUclNISMndH2GYCIF-2FP0T0UICWfJHg-2BF-2FQ4nwugtpx2IFS0YjGiY-2Bzt2LnYbiH9y8i-2FMeMeqcBULH3F5RSdfa5gCo308B24hBFURIzTZg-3D-3D" target="_blank"><span>https://www.facebook.com/beyond2020gothenburg/</span></a><br />Youtube:<span> </span><a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvpzpTLOuFiXmyk3Khf48aIyctmzvo0inmErca7b38Gf9YVPV3jYbjVDbKkIrKU9ruSw-3D-3D_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUgJqwjnYDAFARC4NhWMsYh-2FDVbX0Py9wVMp0n0iCasm7Jma7zqY19Mm7epsD5SfKQIQZCOH5ZpgfRapt8j3NrWTfb98v4e9GVA-2Fm29YdQvSP4zIg8Uop3g2aSUBeks-2BItzQTRc0pp2f3O7yiOXw53zw89K5CZQ4irOdCGELtE5g8GWxNDg2vUL6XtEeh3OVat-2BfRvBxGP0-2BJRUYJYu6mdfeF9ObwCFBPEx4vdthWMZkAJYZzByakA03UhnVn7nbLAc-2BsuaTJ5-2FHyVHislEUUGI8N8f4cIuNrfQIwh80rpYXdQV8ed45j4JBvzPfqbhE9wcUm6NSqqgpZy2Opu1GKOVg-3D-3D" target="_blank"><span>https://www.youtube.com/channel/UCawtxBpfyLE_mhPJT3rfwtg</span></a><br />Nyhetsbrev:<span> </span><a href="http://network.mynewsdesk.com/wf/click?upn=D1iYPTHP71KZSiE6rcyvp2Sr-2B0ZcOvDT8L3gN-2FuqNMfeqpaeHGeRokkLky9WFTo5_Krev5Rfnj-2BxDumtC9NHGZli6Ao-2Fzc0RvnFiDvzdnvTKfi-2BpSdDC8qDBy7Lmg3toUgJqwjnYDAFARC4NhWMsYh-2FDVbX0Py9wVMp0n0iCasm7Jma7zqY19Mm7epsD5SfKQIQZCOH5ZpgfRapt8j3NrWTfb98v4e9GVA-2Fm29YdQvSP4zIg8Uop3g2aSUBeks-2BIttzMA-2FGPKQzesK-2FQRik2bqbZQILH0WO1VlZfBMmpKWVQv4dGJb7JvjnmfzrLUDnq2vt4kMKS-2FmLB33ySvzj4wZLokGxggobaiAH2zGV4-2F9-2B2Yp8MxCvRyJ9X88QEYsTWYShF1FNF71rDKyk5CjAdHyC2-2F-2BQCLUqqIkhhr7wabWrXkGt-2BdUmyPe7UEjSMS6bvkHfLYPly7j-2FqIzokLGnSKJQ-3D-3D" target="_blank"><span>https://beyond2020.se/news/</span></a></span></p> <p><span><strong>För ytterligare information kontakta
:</strong></span><span><br /></span></p> <span></span><span></span><p><span>Silvia Caggiati, kommunikatör BEYOND 2020, Chalmers:<span> </span><a href="mailto:silvia.caggiati@chalmers.se%E2%80%A8"><span>silvia.caggiati@chalmers.se
</span></a><br />Susanne Gerdin, kommunikationschef RISE division Samhällsbyggnad:<span> </span><a href="mailto:susanne.gerdin@ri.se"><span>susanne.gerdin@ri.se</span></a><br />
Karin Weijdegård, kommunikatör, Johanneberg Science Park:<span> </span><a href="mailto:karin.weijdegard@johannebergsciencepark.com%E2%80%A8"><span>karin.weijdegard@johannebergsciencepark.com
</span></a><br />Annika Hallman, Göteborg &amp; Co:<span> </span><a href="mailto:annika.hallman@goteborg.com"><span>annika.hallman@goteborg.com<br /><br /></span></a></span></p> Wed, 03 Oct 2018 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nya-digitala-designverktyg-loser-komplexa-geometriska-problem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Nya-digitala-designverktyg-loser-komplexa-geometriska-problem.aspxDigitala designkrafter strömmar till<p><b>Den internationella konferensen AAG – Advances in Architectural Geometry – hålls vartannat år i olika europeiska länder. I år står Chalmers som värd 22-25 september. Svenska och internationella arkitekter, ingenjörer och matematiker kommer att delta i konferensen, som handlar om hur kraftfulla designverktyg kan lösa komplexa problem inom arkitektur och byggteknik.</b></p>​<span style="background-color:initial">Arkitektur möter matematik och ingenjörskonst, med digitala förtecken. Konferensen omfattar bland annat 15 workshops, ledda av forskare och praktiker från hela världen.</span><div><br /></div> <div>Bland talarna återfinns Caroline Bos, en av grundarna till UN Studio, Philippe Block, professor på ETH Zürich och ledare av Block Research Group (BRG) och Julie Dorsey, professor i datavetenskap vid Yale.</div> <div><br /></div> <div>Exempel på frågeställningar under konferensen inkluderar:</div> <div>•         Vilken roll kan en industrirobot ha i designprocessen och för produktionen av arkitektur?</div> <div>•         Hur använder vi AI och maskininlärning för analyser och gestaltning?</div> <div>•         Vilka nya designmöjligheter ges av automatiserade produktionsverktyg?</div> <div>•         På vilka sätt kan vi optimera konstruktioner inom designprocessen, med hjälp av digital teknologi?</div> <div><br /></div> <div>Begreppet computational design är centralt i sammanhanget, och innebär att datorns beräkningskraft utnyttjas maximalt inom designprocessen, samtidigt som arkitekten eller ingenjören direkt kan anpassa metodiken till olika uppgifter. Här möts just geometri, matematik och digitalisering i lösningen av komplexa geometriska problem, simuleringen av konstruktioner, ljus eller vind, eller den rationella produktionen av avancerade former. På Chalmers studeras dessa metoder bland annat inom forskargrupperna Architecture &amp; Engineering och Architecture &amp; Computation. </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/JonasRunberger_170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="bild på Jonas Runberger" style="margin:5px" />– Computational design hjälper oss att undersöka och prova alternativa koncept i tidiga skeden, för att kunna göra kloka och informerade design- och produktionsval. Här kan svenskt samhällsbyggande korsbefruktas av det internationella sammanhanget. Konferensen ger oss en glimt av var internationell arkitektur och ingenjörskonst står idag, avslutar Karl-Gunnar Olsson, professor i arkitektur och teknik, och Jonas Runberger, konstnärlig professor i digital design, båda på Chalmers institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, ACE.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div style="text-align:right">Jonas Runberger</div> <div><div>22-23 september: workshops. </div> <div>24-25 september: seminarier.</div> <div>Plats: Chalmers, campus Johanneberg.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Registreringen är öppen. Välkommen!</div> <div><br /></div> <div>Läs allt om konferensen och anmäl dig på AAG2018:s hemsida:<span style="background-color:initial"> </span></div> <div><a href="http://www.architecturalgeometry.org/aag18/">http://www.architecturalgeometry.org/aag18/​</a></div></div> <div><br /></div>Fri, 14 Sep 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hallbar-sanering-med-ny-metod-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Hallbar-sanering-med-ny-metod-.aspxLätt att välja rätt: hållbar sanering med ny metod<p><b>​ Marken som exploateras för bostäder i våra större städer är ofta kraftigt förorenad. Chalmersforskarna Jenny Norrman och Lars Rosén har tillsammans med bland andra Malin Norin på NCC, utvecklat en metod som gör det möjligt att välja det mest hållbara sättet att sanera. När NCC skulle bygga bostäder på gammal industrimark i Limhamn använde de metoden och vilket ledde till mindre oro, färre transporter och minskade kostnader.</b></p>​<span> <span></span></span><span>I Sverige finns idag cirka 80 000 områden som är eller misstänks vara förorenade. Saneringen </span><span>av förorenad mark är en miljardindustri. Ungefär 1500 personer jobbar heltid med sanering på myndigheter och inom industrin. Saneringen är också en av miljödepartementets största utgiftsposter och har ökat från en halv miljard till nästan en miljard kronor per år. </span><span></span> <div> </div> <div> </div> <p><span>När ett byggbolag ska sanera ett förorenat område är frågorna många. Varför ska man sanera och hur mycket ska man egentligen sanera? Ska föroreningarna grävas upp och deponeras eller ska man försöka behandla dem på plats? Hur ska området användas? Vad är samhällsekonomiskt men också miljömässigt och socialt mest fördelaktigt? </span></p> <div> </div> <div> </div> <p><span>– Traditionellt har man fokuserat på själva föroreningen och sanerat genom att gräva och transportera bort stora mängder jord och lägga den på deponi. Nu finns det en utbredd vilja i branschen att inte bara flytta föroreningarna från en plats till en annan utan att göra saneringen mer hållbar och se marken som en resurs, säger Lars Rosén, professor i Bygg- och miljöteknik på Chalmers.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Prioriteringarna blir tydliga</span></h5> <div> </div> <p><span>Med hjälp av SCORE-modellen kan de inblandade i saneringsprocessen analysera för- och nackdelar med de olika aktiviteterna som en sanering innebär. Det handlar om att undersöka miljö, sociala och ekonomiska effekter för olika alternativ ur ett brett perspektiv. När effekterna vägs ihop kan man få fram den mest hållbara lösningen. Metoden tar till exempel hänsyn till hur saneringen utförs. Leder den till många transporter, stora mängder avfall och ökade olycksrisker? Metoden undersöker också vad en sanering kan leda till på längre sikt, kanske innebär den att många människor får jobb på orten eller att en idrottsklubb får en fotbollsplan.</span></p> <div> </div> <p><span>– Ett av syftena med SCORE-modellen är att det blir väldigt tydligt vilka prioriteringar man har gjort. Den som vill kan gå in och se hur <span>man</span> har tänkt eftersom det finns en dokumentation och motiveringar för de bedömningar man gör, säger Jenny Norrman, docent i Bygg- och miljöteknik på Chalmers.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Testar metoden i skarpa projekt</span></h5> <div> </div> <p><span>SCORE-metoden har använts i flera fallstudier, bland annat på BT Kemi i Teckomatorp, i Åre Kommun, tillsammans med NCC i Kvarnbyn i Mölndal och i Limhamn i Malmö </span></p> <div> </div> <p><span>– Dels har vi fått pengar för att utveckla metoden, dels för att använda den i skarpa projekt. För oss blir det ett sätt att kritiskt granska hur metoden fungerar i praktiken och se vad vi kan förbättra. Det är otroligt värdefullt, säger Jenny Norrman.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Stöd i kommunikationen med myndigheter</span></h5> <div> </div> <p><span>NCC var tidigt ute med att köpa förorenad mark för att bygga bostäder, eftersom den förorenade marken ofta finns i attraktiva, centrala lägen. Ett exempel är kemiföretaget SOABS industriområde i Kvarnbyn i Mölndal. </span></p> <div> </div> <p><span>– När vi ska sanera industrimark finns det alltid mycket oro internt och externt. Vad tycker människor och vilka krav har myndigheterna? Med hjälp av SCORE-modellen kan vi komma bort från tyckandet. Det blir en strukturerad process. Modellen är också ett stöd i kommunikationen med tillsynsmyndigheten för att driva ett projekt framåt och få en avvägd sanering där vi gör lagom mycket, säger Malin Norin, teknisk specialist på NCC </span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Gedigen utredning sparade pengar</span></h5> <div> </div> <p><span>2010 köpte NCC ett 180 000 kvadratmeter stort förorenat område i Limhamn i Malmö, där det funnits en kalkindustri. Innan de kunde börja bygga bostäder lade NCC omfattande resurser på att utvärdera olika saneringsalternativ. Bland annat utfördes en utökad studie av markmiljön. Efter ett gediget analysarbete visade det sig att all jord inte var förorenad, varför man kunde låta en del av jorden ligga kvar istället för att frakta bort den, vilket hade lett till många onödiga transporter. Just transporter är ofta ett orosmoment för de kringboende, och därmed blev den här lösningen inte bara miljömässigt mest hållbar, utan även mest hållbar utifrån ett socialt perspektiv.</span></p> <div> </div> <p><span>– Vi tycker att det är väldigt viktigt att lägga ner betydligt större resurser än vad som är vanligt i utredningsskedet för att utvärdera olika alternativ. I slutskedet får vi förhoppningsvis igen de investeringarna, säger Malin Norin.</span></p> <div> </div> <p><span> </span></p> <div> </div> <h5 class="chalmersElement-H5"><span>Driver utvecklingen framåt</span></h5> <div> </div> <p><span>Lars Rosen och Jenny Norrman hoppas att fler ska inse fördelarna med att göra en ordentlig utvärdering av olika alternativ när förorenad mark ska saneras.<br /> – Om vår metod kan leda till att problemet med sanering av förorenad mark hanteras bättre och mer effektivt, så är det fantastiskt. Genom att vi driver de här projekten, så tror jag att vi påverkar branschen och är med och driver utvecklingen framåt, säger Lars Rosén. <br /> <br /> </span></p> <div> </div> <p><span><strong>Lars Rosén, Jenny Norrman och Malin Norin är nu aktuella med ett branschevent inom förorenad mark. Välkommen till ”Den förorenade staden – hållbar efterbehandling?” den 11 oktober på Chalmersska huset. En seminarie- och workshopdag öppen för verksamma inom förorenad mark, med fokus på efterbehandling! </strong><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Den-fororenade-staden---urban-efterbehandling.aspx"><strong>Läs mer och anmäl dig till dagen här</strong></a><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/Den-fororenade-staden---urban-efterbehandling.aspx"><span style="display:inline-block"></span></a></span></p> Fri, 14 Sep 2018 09:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Starkt-samverkan-inom-visualisering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Starkt-samverkan-inom-visualisering.aspxStärkt samverkan inom visualisering<p><b>​Visualization Research Gothenburg (VisRes) och Visual Arena har ingått ett samarbetsavtal för att förena båda aktörers satsningar på att stimulera och stärka utveckling inom och genom visualisering.</b></p><div>​ <br /></div> <div><div>– Målet med sammanslagningen är att vi nu tillsammans ska vara en öppen och neutral samverkansplattform för samhälle, näringsliv och akademi, som ska sprida och möjliggöra arbete med visualisering, säger Monica Billger, akademisk ledare och föreståndare för VisRes. </div> <div> </div> <div>Alla som använder, forskar eller utvecklar inom visualisering samt de som vill inspireras och veta mer om hur man kan ha nytta av visualisering, är välkomna att ta del av samverkansplattformen. För forskare och lärare på Chalmers och Göteborgs universitet innebär det att de får möjlighet att utan kostnad boka studio och lobby på Visual Arena. </div> <div> </div> <div>I praktiken innebär det nya avtalet mer samordning av aktiviteter såsom seminarier, workshops, utbildningar och gemensamma projektinitiativ. Parterna kommer att gemensamt investera och utveckla den infrastruktur som idag finns på Visual Arena, med högteknologisk visualiseringsutrustning, studiolabb, lokaler, arbetsplatser och mötesytor. Målet är också att få in fler nya partners, såsom Johanneberg Science Park, Sahlgrenska Science Park och Universeum, som är i färd med att bygga en ny visualiseringsdome. </div> <div> </div> <div>Åsa Andblad, programansvarig för Visual Arena, får i uppdrag att leda det gemensamma arbetet.</div> <div>– Visionen är att Västsverige ska fortsätta utvecklas som ett nationellt och internationellt erkänt centrum för visualisering, säger Åsa Andblad.</div> <div> </div> <div>En strategisk styrgrupp kommer att tillsättas med representanter från samtliga involverade aktörer och finansiärer: Lindholmen Science Park, Chalmers, Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h4 class="chalmersElement-H4">Om:</h4> <div>Visualization Research Gothenburg (VisRes) är ett akademiskt forskningscentrum för Chalmers och Göteborgs universitet, med syfte att stärka, samla och utveckla forskning och utbildning inom visualisering. VisRes representerar Chalmers och GU i samverkansplattformen Visual Arena Lindholmen.</div> <div><a href="https://visualisering.gu.se/">visualisering.gu.se</a> </div> <div> </div> <div>Visual Arena är en öppen samverkansplattform för att stimulera och stärka utveckling inom och genom visualisering. Visual Arena drivs som ett program vid Lindholmen Science Park, i nära samarbete mellan näringsliv, akademi och myndigheter. Partners är Göteborg Stad, Västra Götalandsregionen, Chalmers och Göteborgs universitet.</div> <div><a href="https://visualarena.lindholmen.se/">visualarena.lindholmen.se</a> </div> <div> </div> <div>Gemensam portal för visualiseringsprojekt:</div> <div><a href="https://visresgot.se/">visresgot.se</a> </div> <div> </div> <div> </div></div>Thu, 13 Sep 2018 08:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/ARCH19.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/cva/nyheter/Sidor/ARCH19.aspxARCH19<p><b>Call for papers</b></p><strong>​‘Building for better health, research &amp; innovation in architecture &amp; urban design for care &amp; health’</strong> is the title of <strong>ARCH19 - the 4th Architecture Research Care &amp; Health conference</strong> – organised at the NTNU Knowledge Centre of the St Olav Hospital in <strong>Trondheim - Norway - 12th until 14th of June 2019.</strong><br /><br /><div><strong>ARCH19</strong> connects research &amp; innovation to promote collaborative innovation processes in architecture and urban design for care &amp; health. <strong>‘Building for better health’ </strong>aims to offer an insight into gained knowledge and research projects that<strong> focus on the issues of care, health, architecture and urban design</strong> and brings together researchers and practitioners to present findings and exchange gained knowledge according to the <strong>following three guiding topics:<br /></strong></div> <br /><div>1. Health promoting architectural and urban design</div> 2. Housing for people with special needs<br />3. Architecture for healthcare service organisations<br /><div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Therefore, we would like to invite you to react to our call for original research papers and ask you to send in your abstract before the 1st of October 2018.</strong></div> <br /><div>Please visit our website at <a href="http://www.ntnu.edu/arch19">www.ntnu.edu/arch19</a> for more information about the call for papers, guiding topics, research approaches and submission procedures.</div> <br /><div><strong>We are looking forward to welcome you in Trondheim in June 2019!</strong></div> <br /><div>Kind regards,</div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>NTNU Department for Architecture &amp; Planning </strong></div> Lise Leanore Nordenborg Linge - Eli Støa - Geir Karsten Hansen - Johan van der Zwart<br /><br /><div><strong>NTNU Health Strategic Research Area </strong></div> <div>Magnus Steigedal - Yngve Sommervoll</div> <div><br /></div> <div><strong>Sykehusbygg HF </strong></div> <div>Marte Lauvsnes - Unni Dahl</div> <br />Fri, 07 Sep 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Advances-in-Architectural-Geometry-(AAG)-2018-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Advances-in-Architectural-Geometry-(AAG)-2018-.aspxAdvances in Architectural Geometry (AAG) 2018<p><b>​Advances in Architectural Geometry (AAG) är en konferens i gränslandet mellan arkitektur, ingenjörskonst och matematik. Konferensen återkommer vartannat år och 22-25 september 2018 står Chalmers värd för arrangemanget.</b></p>​<span style="background-color:initial">När arkitekturens form och rum skapas och förverkligas har tillgången till bra digitala design- och produktionsverktyg stor betydelse. Utvecklingen inom området går snabbt och idag kan komplexa former både hos byggnader och på materialnivå ritas och produceras med stor noggrannhet. På konferensen presenteras såväl teoretiskt som praktiskt arbete kopplat till denna utveckling. Årets konferens anordnas 22-25 september på Chalmers campus Johanneberg.</span><div>​</div> <div><strong>Geometry lies at the core</strong> of the architectural design process. It is omnipresent, from the initial form-finding stages, to novel manufacturing techniques, to the construction, and to post occupancy monitoring. But the role of geometry in architecture and engineering is also continuously evolving.</div> <div><br /></div> <div><strong>AAG is a unique</strong> conference where architecture meets mathematics and engineering. It involves architects, engineers, computer scientists, mathematicians, software and algorithms designers and contractors. Both theoretical and practical work linked to new geometrical developments will be presented.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/ace/kalendarium/Sidor/AAG-2018.aspx">More information about the conference, keynote speakers, workshops and registration &gt;&gt;​</a></div> Mon, 03 Sep 2018 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Andrade-synsatt-kan-skapa-socialt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Andrade-synsatt-kan-skapa-socialt.aspxÄndrade synsätt kan skapa socialt hållbara städer<p><b>​Åtta synsätt som kan förändras för att skapa rättvisare och socialt hållbara städer. Det är ett resultat av projektet Kairos som Mistra Urban Futures har investerat i.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/Birgitta-170.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">KAIROS är en förkortning av <a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/kairos">“Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och Socialt hållbara Städer”​</a>. Huvudsyftet med projektet var att kartlägga hur globalisering, migration och urbanisering präglar vår samtid och ställer krav på omgivningen. Projektets forskargrupp skapade därför en bank av vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap om vägar fram till en önskvärd samhällsförändring.</span><div><br /></div> <div>– I början av projekttiden hade vi en bred och öppen diskussion om förutsättningarna för att städer ska bli socialt hållbara. Det var för att få samman den kunskap som kom från forskningen och från praktiskt håll, säger Birgitta Guevara, analytiker på den statliga Delegationen mot segregation och projektkoordinator för KAIROS.</div> <div><br /></div> <div>Resultaten från den breda diskussionen presenterades i åtta &quot;synvändor&quot;, åtta punkter som beskriver hur sociala frågor som jämlikhet, bostadsbrist eller politiskt inflytande kan ses på nya sätt.   </div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Regeringskansliet lyssnar</h2> <div>En effekt av projektet är att Kulturskolan i Göteborg gått igenom synvändorna i sitt utvecklingsarbete. Och en annan är att KAIROS kunskapsunderlag om segregation har använts som kurslitteratur på Göteborgs Universitet och på Regeringskansliet.</div> <div><br /></div> <div>– Jag skrev kunskapsunderlag och en synvända om segregation och diskriminering. De har använts av studenter och har fått spridning, säger hon och förklarar att projektledaren Hans Abrahamsson också har rest land och rike runt och pratat om synvändorna.</div> <div><br /></div> <div>– Hans arbete med att sprida detta har varit väldigt viktigt. Han har jobbat nära SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Förhoppningsvis har det lett till att en del kommuner och organisationer har fått ett förändrat synsätt. </div> <div><br /></div> <div>Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs Universitet, var tillsammans med Åsa Lorentzi från Göteborgs Stad projektledare för KAIROS.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">&quot;Rådgivande roll för en rad sociala hållbarhetskommissioner runt om i Sverige&quot;</h3> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/HansA_340.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Resultaten har kommit till stor användning då jag i efterhand haft en rådgivande roll för en rad sociala hållbarhetskommissioner runt om i Sverige. Bland annat i Stockholm, Trollhättan och Karlskrona, där jag också deltagit i och ansvarat för genomförande av kunskapsseminarier kring temat, säger Hans Abrahamsson.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Medskapande den viktigaste frågan</h2> <div>För SKL:s räkning har han skapat en utbildning som till stor del bygger på KAIROS forskningsresultat om omvärldskunskap, samhällsförändring och medborgardialog. Den vänder sig till kommunala förtroendevalda och tjänstemän. Han har också utvecklat och fördjupat sina bidrag till KAIROS i form av en omfattande <a href="https://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/politisktledarskap/forskningompolitisktledarskap.8649.html">forskningsstudie.​</a> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">&quot;Utbildningspaket på distans för intresserade kommuner och landsting&quot;</h3> <div>– Tillsammans med inspelade föreläsningar är den tänkt som en del av ett utbildningspaket på distans för intresserade kommuner och landsting. Responsen har varit mycket god. Jag har blivit inbjuden till att göra längre inspel i ett 50-tal seminarier och konferenser sedan KAIROS-projektet avslutades våren 2016.</div> <div><br /></div> <div>Sammanlagt har Hans Abrahamsson besökt eller haft kontakt med mer än hälften av landets 290 kommuner. Men han hade gärna sett att kommunerna tagit till sig frågorna ännu mer.</div> <div><br /></div> <div>– Frågorna är komplexa. Brist på makt och mod gör många gånger att politiken och förvaltningen ser sig tvingade att förenkla, fortsätta att göra som förr - om än med ambitionen att göra mer och bättre - istället för att göra annorlunda.</div> <div><br /></div> <div>Förhoppningen är att många kommuner fått sig en tankeställare. Själv tycker Hans Abrahamsson att KAIROS viktigaste forskningsresultat handlar om medskapande, det vill säga att invånare gemensamt skapar den framtida staden.  </div> <div><br /></div> <div>– Den sociala ingenjörskonstens tid är förbi. Det går inte att bygga socialt hållbara städer FÖR människor. De måste byggas MED människor.</div> <div><br /></div> <div><strong>Åtta sätt som KAIROS vill förändra synen på socialt hållbarhet:</strong></div> <div>1: Från negativ till positiv säkerhet. Om behovet av en inkluderande och medskapande stadspolitik.</div> <div>2: Från bostadsbrist till arbete och ett gemensamt samhällsbygge.</div> <div>3: Från ett renodlat marknadstänkande till en mer hälsosam samhällsutveckling</div> <div>4: Från styrning till medskapande i skolan.</div> <div>5: Från ett arbete för medborgarna, till ett arbete av och med medborgarna. Om behovet av civilsamhällets hela bredd i deltagandet.</div> <div>6: Från formella till reella möjligheter - om behovet av en bred jämlikhetsprincip.</div> <div>7: Från enbart kundnytta till en bredare samhällsnytta. Om behovet av en ny samhällsstyrning och med mer medskapande ledning inom offentlig förvaltning.</div> <div>8: Från inbjuden dialog till medskapande demokrati. Om vägar till ett aktivt medskapande på lokal nivå</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Projektfakta</h2> <div><a href="https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/kairos">Kunskap om och arbetssätt i rättvisa och socialt hållbara städer - KAIROS</a></div> <div>Parter: Göteborgs Stad, Göteborgs Universitet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen.</div> <div>Projektperiod: 2012-2016</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Kulturens-varde-i-staden.aspx">Mer information på Mistra Urban Futures webb &gt;&gt;</a></div> Mon, 03 Sep 2018 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utlysning-av-Adam-Hillbergs-minnesfond-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utlysning-av-Adam-Hillbergs-minnesfond-.aspxUtlysning av Adam Hillbergs minnesfond<p><b>​Studenter på mastersprogrammet Structural Engineering and Building Technology vid Samhällsbyggnadsteknik kan söka stipendium ur Adam Hillbergs minnesfond. ANSÖKAN SENAST 17 SEPTEMBER 2018.</b></p>​<span style="background-color:initial">Medel ur fonden kan fås till att förkovra sig inom ämnesområdena hållbart byggande och byggnadsfysik. Exempel på aktivitet är studiebesök eller studieresa. Även aktiviteter som stärker gemenskapen bland studiekamrater premieras. Exempel är sportaktiviteter eller naturupplevelser. </span><div><br /></div> <div>Stipendiet uppgår till 10 000 kr och  det premieras om aktiviteten görs tillsammans med studiekamrater.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/stiftelse/ovrigt/Sidor/Hillberg.aspx">Läs mer om stipendiet här​ &gt;&gt;</a><br /></div>Thu, 16 Aug 2018 13:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Faltmatningar-ger-svar-om-superisolering.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Faltmatningar-ger-svar-om-superisolering.aspxFältmätningar ska ge svar om superisolering<p><b>​Att energieffektivisera äldre byggnader är en utmaning ur flera aspekter, inte minst då tilläggsisolering för med sig vissa risker. Nya typer av isoleringsmaterial – så kallade superisoleringsmaterial – har dock ändrat förutsättningarna. Men kunskapen om dessa är fortfarande låg. Efter tester i en nyligen öppnad fältanläggning hoppas forskare kunna förse branschen med riktlinjer och råd för hur superisolering ska användas.</b></p><style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass a:link, .ExternalClass span.MsoHyperlink {color:#0563C1;text-decoration:underline;text-underline:single;} .ExternalClass a:visited, .ExternalClass span.MsoHyperlinkFollowed {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} .ExternalClass p.MsoListParagraph, .ExternalClass li.MsoListParagraph, .ExternalClass div.MsoListParagraph {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass p.MsoListParagraphCxSpFirst, .ExternalClass li.MsoListParagraphCxSpFirst, .ExternalClass div.MsoListParagraphCxSpFirst {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass p.MsoListParagraphCxSpMiddle, .ExternalClass li.MsoListParagraphCxSpMiddle, .ExternalClass div.MsoListParagraphCxSpMiddle {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass p.MsoListParagraphCxSpLast, .ExternalClass li.MsoListParagraphCxSpLast, .ExternalClass div.MsoListParagraphCxSpLast {margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:595.3pt 841.9pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} .ExternalClass ol {margin-bottom:0cm;} .ExternalClass ul {margin-bottom:0cm;} </style> <p><span>Forskare på avdelningen för byggnadsteknologi på Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers har under flera år arbetat med superisoleringsmaterial. Den nya generationens material är betydligt mer slimmade än äldre isoleringsmaterial och kan användas för att energieffektivisera på konstruktioner som av olika anledningar inte varit möjliga att tilläggsisolera innan.<span>  </span></span></p> <p><span><span><span></span></span></span><span>- Det kan handla om utrymmesskäl, både invändigt och utvändigt på en byggnad, förklarar </span><span><span><a href="/sv/personal/Sidor/par-johansson.aspx">Pär Johansson</a></span></span><span>, forskarassistent på Byggnadsteknologi. Utvändigt är du begränsad av konstruktionen och invändigt vill du inte förlora i golvyta. Invändig tilläggsisolering är dessutom en känd riskkonstruktion. Ett annat möjligt användningsområde, som vi också undersöker, är byggnader man vill återställa kulturvärden som gått förlorade. Super-isoleringsmaterial möjliggör en tunnare konstruktion som bevarar den ursprungliga arkitekturen.</span></p> <p><span>Numeriska simuleringar och beräkningar har tidigare gjorts och testats i labb, men i och med en ny fältanläggning i Mölndal kan forskarna validera sina beräkningar mot försök som görs med superisolering under verkliga förhållanden.<span>  </span>Fältanläggningen i sig utgörs av en industriell tegelbyggnad från 1896 som med dagens mått mätt har mycket dålig energiprestanda.</span><span></span></p> <p><span><span><span></span></span></span><span>- Förhoppningen är att förbättra byggnadens energiprestanda genom att tilläggsisolera med superisolering från insidan. Men i och med att vi gör det förändrar vi också förhållandena i väggen, både temperaturmässigt och vad gäller fuktfördelning. Tegel är känsligt och det vi vill se är hur stor påverkan vi får på den existerande väggen, berättar Pär Johansson.</span></p> <p><span>Forskarna hoppas att efter försöken få besked på att isoleringen fungerar utan att det blir för stora förändringar på förhållandena. De samlade beräkningarna och försöken ska ge underlag till riskbedömning av lösningar med superisolering, vilken in sin tur ska kunna ge svar på om en åtgärd ska genomföras eller behöver kompletteras med till exempel utvändig ytbehandling. Det övergripande målet med forskningen är att ta fram generella riktlinjer och råd kring hur man kan använda högeffektiva superisoleringsmaterial i renovering oavsett om man är arkitekt, ingenjör, snickare, eller någon annan typ av entreprenör. <br /> </span></p> <p><span><span><span></span></span></span><span>- Det vi sett tidigare när vi jobbat med superisolering är att det saknas kunskap om de här materialen, hur de fungerar och vilka möjligheter det finns. Vi vill få fram goda exempel som ska kunna komma hela branschen till nytta, avslutar Pär Johansson.<br /></span></p> <p><span></span> <style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass a:link, .ExternalClass span.MsoHyperlink {color:#0563C1;text-decoration:underline;text-underline:single;} .ExternalClass a:visited, .ExternalClass span.MsoHyperlinkFollowed {color:#954F72;text-decoration:underline;text-underline:single;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:595.0pt 842.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> </p> <p class="MsoNormal"><span style="font-size:11pt"> </span></p> <p class="MsoNormal"><i><span style="font-size:11pt">Projektet ”<span class="MsoHyperlink"><a href="https://research.chalmers.se/project/7355">Bevara och energieffektivisera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse genom att använda superisoleringsmaterial</a></span>” bedrivs i samverkan med MölnDala Fastighets AB, NTNU, Trondheim och TU Wien, och finansieras av Energimyndigheten. Projektet är nära kopplat till andra projekt inom Spara &amp; bevara, E2B2 och Formas.</span></i></p> <p class="MsoNormal"><i><span style="font-size:11pt"> </span></i></p> <p class="MsoNormal"><i><span style="font-size:11pt">Pär Johansson är forskarassistent vid avdelningen för <span class="MsoHyperlink"><a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/forskning/byggnadsteknologi/Sidor/default.aspx">byggnadsteknolog</a></span>i vid Chalmers.</span></i></p> Mon, 13 Aug 2018 11:20:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Fredrik-Nilsson-ny-prefekt-pa-ACE.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Fredrik-Nilsson-ny-prefekt-pa-ACE.aspxFredrik Nilsson ny prefekt på ACE<p><b>​​Sedan ombildningen av Chalmers institutioner för drygt ett år sedan har Mats Viberg lett ACE, inledningsvis som tillförordnad.  I våras startade rekryteringsprocessen med målet att  långsiktigt rekrytera en ny ordinarie prefekt till ACE. Rekryteringen är nu klar och i ett starkt sökfält har rektor beslutat att utse professor Fredrik Nilsson till ny prefekt.</b></p><p>– Vi hade ett mycket starkt sökfält, både internt och externt, i rekryteringsprocessen, säger Chalmers rektor Stefan Bengtsson.<br />– Jag är särskilt glad att se att flera mycket meriterade fakultetsmedlemmar sökte och visade på en stor vilja att ta ansvar för ledningen av den nya institutionen.<br /> <br />Fredrik Nilsson är inte ny i rollen. Från mars 2013 till april 2017 var han prefekt för institutionen för Arkitektur. Han har tidigare arbetat parallellt för White arkitekter och det senaste året på Älvstranden utveckling.<br />– Jag ser verkligen fram emot uppdraget och det ska bli roligt att ge sig i kast med. Det finns nya utmaningar och stora möjligheter att ta itu med, säger Fredrik Nilsson.<br />– Jag tror att Chalmers med sin speciella profil har en viktig roll att spela, inte minst vad gäller samverkan med exempelvis industri, företag och kommun.<br /> <br />Fredrik Nilssons främsta prioritet i höst blir att samla den nybildade institutionen till just en institution.<br />– Vi kommer från olika traditioner vad gäller kunskap, pedagogik och arbetssätt och behöver samordna oss – samtidigt som vi ska ta tillvara olikheterna. Utifrån det ska vi tillsammans forma vad vi vill vara och hur vår verksamhet ska se ut.<br /> <br />Rektor Stefan Bengtsson är nöjd med rekryteringen.<br />– Jag är mycket glad att välkomna Fredrik tillbaka som prefekt och att han accepterat uppdraget att leda ACE i den spännande tid som ligger framför oss. Fredrik står för ett visionärt ledarskap som jag är övertygad om kommer att gagna utvecklingen vid såväl ACE, som vid Chalmers som helhet.<br /> <br />Fredrik Nilsson efterträder Mats Viberg den 1 september då den senare tillträder som rektor vid Blekinge tekniska högskola.<br />– Jag vill rikta ett stort tack till Mats Viberg för hans insats som tillförordnad prefekt under det senaste året, och önskar lycka till på det nya uppdraget, säger Stefan Bengtsson.</p>Thu, 21 Jun 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Tystare-arbetsmiljo-med-elbussar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Tystare-arbetsmiljo-med-elbussar.aspxTystare arbetsmiljö med elbussar<p><b>​De elektrifierade bussarna uppskattas inte bara av resenärer och förare. Det blir tystare också för de som uppehåller sig, bor och verkar runtomkring där bussarna trafikerar.</b></p><span>Avdelningen för teknisk akustik, inom institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, är belägen </span><span>på Sven Hultins gata<span></span><span> på campus Johanneberg </span></span><span>– <span style="display:inline-block"></span></span>precis där Linje 55 laddar och rullar iväg .<br />Patrik Höstmad, docent och utbildningsområdesledare, har arbetat i samma lokaler sedan millennieskiftet. Han berättar att det då var en lugn gata. Sedan dess har genomfartstrafiken ökat och med den bullret.<br />– Men bussarna på linje 55 hörs inte, vi märker inte när de går förbi. Däremot när lastbilar passerar så både låter det och skallrar i fönstren.<br />Det lågfrekventa bullret från dieselmotorer påverkar arbetsprestationen, det vet bullerforskarna. Vi kanske inte noterar bullret men vi blir störda ändå även om vi inte själva registrerar det. De fysiologiska reaktionerna där stresshormonet kortisol stiger, går att mäta. Hörseln är det av våra sinnen som alltid är påslaget, även när vi vilar eller sover.<br />– Vi vet att folk som flyttar till bullerstörda områden klagar i början men sedan vänjer de sig, säger Patrik. Klagomålen minskar men kroppen reagerar ändå fortfarande. När vi sover stör bullret ännu mer än när vi är vakna.<br />Vi går ut till hållplatsen tillsammans med Wolfgang Kropp, professor i teknisk akustik. Både Patrik och Wolfgang menar att det är en behaglig utemiljö kring hållplatsen. Aldrig någon tomgångskörning.<br />Det kommer ett litet vinande högfrekvent ljud från Göteborg Energis transformator, men det skulle man kunna absorbera bort, menar Patrik. De högfrekventa ljuden är betydligt lättare att hantera än de lågfrekventa.<br />De elektrifierade bussarna är en förbättring av gatumiljön men Patrik tycker att gatan i sig är en ganska trist bakgata som ofta är folktom. Han önskar sig mycket mer stadsliv med boende, verksamheter och caféer där människor och fordon samsas om gatuutrymmet, vilket är en kombination som underlättas av de tystare elektriska fordonen. Han följer med intresse vad som händer kring Sven Hultins plats, det som kallas Urban Square Project, och som Akademiska Hus och Chalmersfastigheter driver i samarbete med Göteborgs stad och Västtrafik.<br /><br />Text: Maria Losman, Ecoplan In Medio<br /><br /><a href="https://www.electricitygoteborg.se/node/11380">Läs mer om ElectriCity på projektets hemsida</a> Mon, 18 Jun 2018 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utbildning-mot-alla-odds.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Utbildning-mot-alla-odds.aspxUtbildning mot alla odds – studenter bygger skola i Kenya<p><b>​Achyut Siddu ville genom sitt examensarbete bidra till en hållbar skolgång för barn i ett sammanhang med en pågående pandemi. Achyut skaffade medel genom crowdfunding och byggde en skola tillsammans med andra masterstudenter.</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/ACE/nyheter/2018/utbildning%20mot%20alla%20odds/Achyut7-01_200.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">I Kenya blir ett barn föräldralöst varannan minut vilket innebär 700 barn per dag. En tredjedel av dem förlorar sina föräldrar på grund av HIV/Aids.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Den stora frågan är hur vi kan upprätthålla utbildning för barn i en miljö där HIV/Aids skenar och sociala problem orsakade av pandemin försvårar en fungerande undervisning, säger Achyut Siddu. <br /><br />I examensarbetet <em>Education against all odds - Liberating learning from the circle of despair and hope</em> beskriver Achyut sitt mål att stärka existerande nätverk för förändring inom undervisningen, men också arbetet med att uppgradera utbildningsinfrastrukturen i en skola, <em>Future Hope Academy</em>, i Obunga, Kisumu, Kenya. </div> <div><br /></div> <div>I projektet arbetade Achyut tätt samman med några studenter som gick masterkursen <em>Reality Studio</em> (inom masterprogrammet <a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Architecture-and-Planning-Beyond-Sustainability.aspx">Architecture and Planning Beyond Sustainability</a>). Studenterna Sena Akcicek och Bane Alsabawi arbetade med att förbättra mikroklimatet i byggnaden och Oskar Lilo och Nikola Žuchová​ arbetade med klassrummets möbler. Biologen Alessandro Howe bidrog med att skapa en ekologisk odling med målet att förbättra näringsinnehållet i skolans matprogram. Examensarbetet är en berättelse om möjligheter en tröstlös miljö till trots. </div> <div><br /></div> <div>För att bekosta projektet skapade Achyut en ”crowdfunding”-kampanj kallad &quot;Help a 100, count to 100&quot; och sökte pengar från <a href="http://www.arkitekterutangranser.se/">Arkitekter utan gränser</a>. Detta gav 4 500 dollar som användes till projektet.</div> <div><br /></div> <div>Se bilder av skolbygget i bildspelet ovan.</div> <div><br /></div> <div>Examinator: Dag Tvilde</div> <div>Handledare: Emilio Da Cruz Brandao​</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Lotta Särnbratt</div> <div><strong>Foto:</strong> Achyut Siddu </div> <div><br /></div> <div>Se också projektrapporten från masterkursen Reality Studio 2017 <em><a href="http://www.arkitekterutangranser.se/wp-content/uploads/2017/09/playocracy_final-report.pdf">Playocracy - Where a child can be a child​</a></em>. Det var efter den kursen Achyut Siddu <span style="background-color:initial">bestämde sig​ </span><span style="background-color:initial">för att återvända till Kenya i år för att göra sitt examensarbete.</span></div> <span></span><div></div> </div> ​Tue, 12 Jun 2018 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Geoteknik-i-framkant-tryggar-Vastlanken.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Geoteknik-i-framkant-tryggar-Vastlanken.aspxGeoteknik i framkant tryggar Västlänken<p><b>​Efter tio år av förberedelser har Västlänken fått klartecken i domstol. Bygget av tre underjordiska pendeltågsstationer och sex kilometer tunnel kan dra igång. Minna Karstunen har koll på allt från spåren och neråt i den göteborgska leran.</b></p><style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <p>Grävningen av station Centralen blir den största schaktvolym av lös lera som gjorts i Sverige. Vid Korsvägen är vattensituationen utmanande, och Haga-stationen kommer att ligga djupare i göteborgsleran än något annat.</p> <p>– Haga-stationen, och delvis Centralen, kommer sannolikt att flyta i leran med övergångszoner till berg vilket är lite tuffare att hantera på grund av differentialsättningar. Vid Korsvägen kommer stationen vila mot friktionsjord eller berget, säger Minna Karstunen, professor i geoteknik vid Chalmers.</p> <p>Hon är inte juridiskt ansvarig för någon del av bygget, utan ingår i Trafikverkets oberoende expertråd kring Västlänken som internationell auktoritet på lösa jordar med över 25 års forskning i ryggen.</p> <p>– Göteborgsleran är extremt lös. Men inte så unik som vissa hävdar. Vi har samma typ av markförhållanden i Oslo, Helsingfors och Sankt Petersburg.</p> <p>Minna Karstunen verkar helt lugn inför bygget. Hennes forskargrupp har utvecklat skräddarsydda beräkningsmodeller som möjliggör 4D-simulering av belastningar och rörelser för projektet, där prognoser är beräknade över hundra år framåt. Att ta med tidsaspekten är nödvändigt i Göteborg, menar hon, på grund av de ständigt pågående sättningarna. </p> <p>När Götatunneln byggdes var modellerna i 2D. De har utvecklats snabbt, och inte minst genom arbetet med den nya sänktunneln vid Marieholm som invigs 2019. För Västlänken har Trafikverket har tagit mängder av högkvalitativa jordprover, och gruppen på Chalmers har utvecklat egen specialutrustning för att testa markrespons. Flera har doktorerat längs vägen. En av dem, Tara Wood, är nu geoteknisk expert hos NCC och har det geotekniska ansvaret för nya Centralen.</p> <p>Prognoserna ska senare jämföras med mätdata från ett otal kritiska mätpunkter när konstruktionerna under jord ska formas. Ett genomdigitaliserat <span>övervakningssystem</span> för olika former av rörelser <s><span>under jord</span></s> håller koll på bygget, där även grundvattennivåer övervakas. Det finns planer för varje typ av rörelse som överskrider tillåtna värden, pumpar som kan fylla på schakten med vatten och reservplaner som inkluderar extra stödbjälkar i form av stålrör och gruspåfyllning. A-, B-, C- och D-planer.</p> <p>– Det finns alltid en lösning. Det handlar bara om pengar i slutändan.</p> <p>Stål- och betongkonstruktionerna blir väldigt robusta, med höga säkerhetsmarginaler. Det kostar på i koldioxidutsläpp att bygga så, men gör närboende tryggare.</p> <p>I samband med bygget av stambanan till Stockholm i början av 1900-talet blev Göteborg en pionjärort inom geotekniken, berättar Minna Karstunen. Nu utvecklas Göteborg åter till en spetsmiljö, särskilt inom området lösa, <span>sensitiva</span> leror. Att generalisera kunnande från ett projekt är dock svårare än inom andra områden, eftersom varje plats är geotekniskt unik. Platsspecifika utredningar är alltid ett måste.</p> <p>– Mycket stannar i huvudet på de experter som är med i stora projekt, säger Minna Karstunen.</p> <p> <br /></p> <style> .ExternalClass p.MsoNormal, .ExternalClass li.MsoNormal, .ExternalClass div.MsoNormal {margin:0cm;margin-bottom:.0001pt;font-size:12.0pt;font-family:"Calibri",sans-serif;} .ExternalClass .MsoChpDefault {font-family:"Calibri",sans-serif;} @page WordSection1 {size:612.0pt 792.0pt;margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt;} .ExternalClass div.WordSection1 {page:WordSection1;} </style> <p><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/minna-karstunen.aspx">Minna Karstunen</a> är professor i geoteknik vid Avdelningen för geologi och geoteknik, <a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/ace/Sidor/default.aspx">Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik</a>.<br /></p> Thu, 07 Jun 2018 09:35:00 +0200