Pedagogiska seminarier

Målen med denna seminarieserie om undervisning och pedagogik är att

  • öka den kollegiala diskussionen om grundutbildning
  • sprida goda exempel inom kollegiet
  • inspirera till att utveckla sin undervisning.

Vi har seminarier med skiftande tema och en stor del av tiden kommer att vikas för diskussion. Seminariet avslutas med fika i lunchrummet och chans till fortsatt diskussion. Tid för seminarierna är alltid en måndag kl 15:15 - 16:15 och vi möts i Zoom på https://chalmers.zoom.us/j/63991155899.

Ansvariga för seminarierna är Samuel Bengmark, Elin Götmark och Johan Tykesson.

 

Program våren 2021: 
  • 22 februari - (Jonas Enger, Fysik) Didaktiskt inriktad högskolepedagogisk kurs
    Naturvetenskapliga fakulteten har gett PIL i uppdrag att utforma en högskolepedagogisk kurs som bara vänder sig till undervisande doktorander vid vårat fakultet. Vad ska en sådan kurs innehålla och kan det förbereda våra doktorander i konsten att undervisa?
  • 7 april (OBS en onsdag!!) - (Klas Modin) Using Jupyter Notebook and Canvas in combination
    Ideas on how to integrate Jupyther Notebook in Canvas.
  • 26 april - (Stefan Lemurell) Högskolepedagogiska kurser
    Inledningen kommer att bestå av en kort genomgång av SUHF:s rekommendationer för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning samt hur GU respektive Chalmers valt att utforma sina kurser för att de ska nå målen som anges i SUHF:s rekommendation. Därefter blir det diskussion om erfarenheter som de som gått kurserna tagit med sig.
  • 31 maj - (Elin Götmark) Erfarenheter av Flipped Classroom
    Jag har experimenterat med flipped classroom på flervariabelkursen MMGF20 två år i rad, med mestadels positivt resultat.
    På seminariet berättar jag om mina erfarenheter och vill gärna också höra från andra som provat flipped classroom och liknande undervisningsformer.

 

Program 2020:  
  • 26 oktober - (Elin Götmark, Torbjörn Lundh och Serik Sagitov ) Bildningskurser i matematik
    Bildningskurser är kvällskurser riktade till allmänheten, dvs alla med allmän behörighet. Hittills är vi tre lärare på institutionen som hållit sådana kurser, två av dem tillsammans med fysikinstitutionen. Var och en av oss berättar om hur vi lagt upp våra kurser och vad våra erfarenheter har varit, och sedan diskuterar vi med varandra och med publiken.
  • 14 december - (Jan-Fredrik Olsen, Lund) Programmering som verktyg i undervisningen av gränsvärdesbegreppet
    Hösten 2015 introducerade vi en programmeringskomponent i den första kursen i matematisk analys vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund. Vår motivation var att ge studenterna ett verktyg för att experimentera med olika gränsvärdesprocesser och därigenom göra den abstrakta delen av teorin mindre abstrakt. I seminariet kommer jag att diskutera konkreta exempel på hur vi har försökt implementera detta, vilka erfarenheter vi har gjort oss, och hur vi ibland har fått tänka om.
  • 27 januari - (Marija Cvijovic) Teaching math to non-mathematicians: one size does not fit all
  • 24 februari - (Samuel Bengmark) Bevisens roll i undervisningen
    Vid detta seminarium kommer vi att diskutera hur vi ser på bevisens roll i vår undervisning och i vår examination. Hur gör du med bevis, och vad har du för argument för det? Har du hittat något sätt att använda (eller inte använda) bevis som du tycker fungerar bättre, och har du provat något annat som du tyckte fungerade sämre? Seminariet har som mål att vi skall utveckla vårt förhållningssätt till bevis i undervisningen genom diskussion om våra egna praktiker. Seminariet inleds med några nedslag i vad som skrivits om bevis i undervisning på högskolan. 
  • 30 mars - (Stefan Lemurell) Dela erfarenheter av distansundervisning
    Vi delar med oss av erfarenheter från den första veckan med distansundervisning, både goda som mindre goda. Några är tillfrågade att kort presentera hur de valt att lägga upp kursen eller något specifikt moment och vad de har för erfarenheter av detta, men det finns plats för fler så kontakta gärna Stefan om du vill visa något. Det kommer att ges gott om tid för diskussioner, kommentarer och andra inspel under seminariet. Vi kör via Zoom så man får duka fram ost, kex och därtill passande dryck själv.
  • 27 april - (Stefan Lemurell) Erfarenheter av examination på distans
    (Jan-Fredrik Olsen, Lund, som var annonserad den 27 april, kommer till hösten istället.)
  • 18 maj - (Jana Madjarova) Tråckelstygn och efterstygn, eller hur man förlänger en läsperiod

 

Seminarier 2019
  • 18 februari - (Julie Rowlett) (klein)-Kleindagarna
    The "Kleindagarna" is a workshop held bi-annually at the Mittag-Leffler Institute. This workshop brings together teachers from Swedish high schools and universities, with the aim of working together to create interesting, engaging, and educational lesson plans. I was invited this January to give one of four "inspirational lectures". In the end, though, I was no less inspired than the other participants, coming away with new energy and ideas for teaching. Here, we will have a klein-Kleindag together! To start, I will explain what we did in the Kleindagarna. Then, we will work together in the same way:  we shall split into groups based on choosing one of four topics. Each group will work together to create a pilot lesson plan inspired by their chosen topic. A key and guiding element will be the "5 Es". At the end, each group will share their pilot lesson plan. The group work can be either Swedish or English, as people prefer!  
  • 18 mars - (Bo Berndtsson) Kursen Perspektiv på matematik
    Avsikten med Perspektivkursen är att sätta in matematiken i ett historiskt sammanhang, och samtidigt ge en bild av hur den har använts och hur den används nu. Jag har tänkt att ge en kort presentation över hur kursen har lagts upp de senast åren i hopp om att starta en diskussion om hur den kan förbättras. 
  • 29 april - (Sonja Bjelobaba, GU och Uppsala universitet) Designa bort plagiering
    På seminariet kommer olika strategier för hur man kan arbeta på kursnivå för att minska risken för plagiering och andra typer av fusk att diskuteras: hur ska man skapa lärandemål, vilka läraktiviteter kan man arbeta med och hur ska man bygga upp examination som främjar akademisk integritet. 
  • 27 maj - (Laura Fainsilber) Höstmatte: ett försök med självstudier för repetition inför den första matematikkursen, med hjälp av filmer och test i Möbius
    Under höstterminen 2018 la vi ut repetitionsmaterial om gymnasiematematiken för lärarstudenter som skulle gå sin första matematikkurs under våren. Materialet består av tio korta filmer och tio test i Möbius. Det nås via en GUL-aktivitet som studenterna fick tillgång till i september, så att de hade möjlighet att repetera redan under hösten, då de läser pedagogiska kurser. Innehållet är inspirerat av Sommarmatten, men tar bara upp det mest elementära och är inriktat på procedurer. I studenternas första kurs, under våren, la jag till ett examinationsmoment: en datoradministrerad tenta, som består av ett urval av frågor från alla 10 testen. Studenten behöver först vara godkänd på alla 10 testen innan hen får skriva datortentan. Jag kommer att presentera utfallet av detta experiment, vad jag vet om när och hur studenterna jobbade med materialet, vad jag ser för effekter på kursen och resultaten, förbättringar inför nästa gång och eventuell anpassning till andra program.
  • 30 september - (Ulla Dinger) Mentorsprogram för nya lärare
    Sedan vt-19 tilldelas varje ny lärare vid institutionen en mentor för sitt arbete inom undervisningen. Syftet är dels att underlätta för läraren att komma in i alla praktiska rutiner kring undervisningen, dels att läraren ska få stöd i sin pedagogiska utveckling. Jag tänkte berätta om hur mentorsprogrammet är utformat - bland annat är auskultationer en viktig del - och hoppas på diskussion kring programmets utveckling.
  • 28 oktober - (Linda Mattsson, BTH) Hur kan vi öka civilingenjörsstudenters fokus på kreativa matematiska lösningsstrategier?
    ”Matematisk problemlösning” är den första (matematik)kurs som möter studenter på samtliga civilingenjörsprogram på BTH. Kursens syfte är att ge en introduktion till matematikstudier på universitetsnivå. Fokus ligger på att skapa ett reflekterande och undersökande förhållningssätt till studier i matematik snarare än att öva upp studenters förkunskaper i särskilt utvalda matematikområden. Det finns en strävan att studenter inte ska kunna nå godkänt på examinationerna (problemlösningsseminarium i grupp respektive enskild salstentamen med övervägande flervalsfrågor) genom att enbart återge fakta eller imitera tidigare kända lösningsalgoritmer. Undervisningen växlar ständigt mellan tre olika perspektiv: lärande om matematisk problemlösning och matematik; lärande i matematisk problemlösning samt reflektion över det matematiska arbete och de känslomässiga utmaningar som vaknar till liv i situationer som inledningsvis kan uppfattas vara utom kontroll. Vid seminariet diskuteras gärna exempelvis examinationers potentiella roll i styrandet av studenters lärande, utmaningen i att examinera ”rätt” kompetenser samt utmaningar och fallgropar med den aktuella kursens upplägg. bth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1355913/FULLTEXT02.pdf
  • 25 november - (David Witt Nyström) "How I wish I'd taught maths"- tankar om boken av Craig Barton
Seminarier 2018:  
  • 19 februari - (Samuel Bengmark) En modell för undervisningskompetenser
    Vad skall man behärska för att undervisningen skall fungera bra? I samband med utvecklingen av Lärande och ledarskap har vi formulerat en modell för undervisningskompetenser. Denna modell använder vi för att formulera mål för utbildningen och forma dess innehåll. Därtill används modellen också för att identifiera individers styrkor och utvecklingsområden när det gäller undervisning. Ett annat tänkbart tillämpningsområde är bedömning av pedagogiska meriter. Jag kommer att presentera denna modell för er men vill också involvera er i jämförelser utifrån era undervisningserfarenheter.
  • 12 mars - (Torbjörn Lundh) Fermatpedagogik - en metod att underlätta studenters föreläsningsantecknande

    Fermatpedagogik definieras som den lärandemiljö som uppstår på en föreläsning då föreläsaren utnyttjar kurslitteraturen på ett sådant sätt att studenterna inte behöver känna stress för att på egen hand dokumentera det som framställs på tavlan, eller genom projektorn. Istället kan fullt fokus vara på att ta till sig och förstå stoffet och att ställa spontana frågor under föreläsningarna. Den andra essentiella pelaren i Fermatpedagogik är att studenten aktivt ska sitta med pennan i hand med den aktuella kurslitteraturen och göra marginalanteckningar (därav namnet Fermatpedagogik) och illustrationer samt understrykningar och egna uttryck för att på så sätt göra kurslitteraturen till "sin", behålla fokus och fördjupa lärandeprocessen. Denna första pilotstudie av Fermatpedagogik ger indikationer på att metoden skulle kunna ha en effekt att hjälpa de mer motiverade studenterna att få ett överbetyg, men att de svagare inte lyckas så bra på tentamen. Denna indikation är högst osäker och kräver mer studier för att kunna verifieras, men kan ändå lägga en grund för en diskussion om hur vi kan se på våra föreläsningar

  • 16 april - (Erik Broman) Mina budord för undervisning
    Under de 19 år jag har verkat som föreläsare och föredragshållare har jag utvecklat ett specifikt förhållningssätt till undervisning som fungerar bra för mig. I detta seminarium vill jag presentera några av de "budord" som jag försöker rätta mig efter. Seminariet består av tre delar under rubrikerna "förberedelser", "föreläsningsstruktur" och "föreläsningssituationen". Under var och en av dessa rubriker kommer jag diskutera mina tumregler, inklusive vad jag anser att man inte bör göra. Föredraget kommer innehålla ett flertal konkreta exempel, dels från situationer där jag varit föreläsare och dels där jag har varit åhörare. Exemplen kommer belysa lyckade situationer, men även mindre lyckade situationer. Syftet är att seminariet skall leda till en kritisk diskussion om de "budord" som jag för fram, men min förhoppning är även att nya föreläsare skall kunna få konkreta tips om hur man kan lägga upp sin undervisning. Detta är något som jag själv saknat i min didaktiska utbildning.
  • 14 maj - (Samuel Bengmark) Vad skulle få dig att söka Excellent Teaching Practitioner
    Chalmers siktar på att införa ett pedagogiskt meriteringssystem skilt från de akademiska befattningarna. Det förslag som just nu skickats ut på remiss innebär två nivåer. Tanken är att det skall finnas ekonomiska fördelar både för individen och för institutionen. Under detta seminarium tittar vi på detta förslag och funderar på om det skulle locka oss att sträva mot ETP meritering eller vilka förändringar vi skulle önska i förslaget.
  • 24 september - (Lars Filipsson, KTH) Interaktiva föreläsningar
    Under några år har jag experimenterat med olika former av interaktivitet och studentaktivitet på mina föreläsningar i grundläggande matematikkurser på KTH. Jag tänkte berätta om vad jag har provat och vad jag gör idag och även lite om vad som krävs för att få det att fungera. Sist men inte minst tänkte jag redovisa studentåsikter och tentamensstatistik.
  • 29 oktober - (Samuel Bengmark) Om kursutvärderingar inte mäter kursens effektivitet, hur skall vi då använda dem?
    Vi tittar på ett par studier från Department of Statistics på UC Berkeley som pekar på att studenters omdömen om kurser oftast säger mycket lite om kursens effektivitet (Stark 2014, Boring 2016). Till exempel visar dessa studier att studentenkäternas utfall påverkas av irrelevanta faktorer som lärarens kön, etnicitet och attraktivitet. Efter att ha diskuterat vad artiklarna säger, och inte säger, övergår vi till att resonera kring hur vi på MV på ett bättre sätt kan använda den information vi får från de kursutvärderingar som görs här.
  • 26 november - (Anders Logg) Matematikundervisning på M
    Tillsammans med mina kollegor Stig Larsson och Axel Målqvist har jag under de senaste åren arbetat aktivt med att utveckla matematikundervisningen på Chalmers maskinteknikprogram. Målet har varit att integrera numerisk analys och programmering i matematikundervisningen och samtidigt höja nivån på det matematiska innehållet. Är det möjligt? Ja, just genom att integrera numerisk analys och programmering kan den matematiska nivån höjas. Jag kommer att dela med mig av min erfarenhet så långt och också berätta om den bok vi håller på att skriva och som nu finns i kompendieform. Boken är uppbyggd på traditionellt vis med definition, sats, bevis, exempel, övningar och problem, men skiljer sig på flera sätt från den litteratur som används på andra program på Chalmers.
  • 17 december - (Thomas Wernstål) Examination av Matlab med Möbius
    Det senaste året har allt fler lärare börjat använda Möbius (tidigare Maple TA) för att examinera Matlab-momentet i sina kurser. Vid detta seminarium avser jag dels berätta lite om mina egna erfarenheter av detta på en kurs i flervariabelanalys men också öppna upp för en diskussion kring denna typ av examination. Som underlag för en sådan diskussion och det fortsatta arbetet avser jag också redogöra för vilka andra kurser som prövat detta och försöka belysa vilket material som nu finns tillgängligt för detta ändamål på MV.
Seminarier 2017
  • 20 mars - (Vilhelm Adolfsson och Daniel Persson) Filmer i undervisningen
    Utbyte ar erfarenheter om hur man kan och varför man skulle vilja använda filmer i sin undervisning. Det bjuds också på exempel på olika tekniker som använts för att skapa filmer. 
  • 24 april - (Samuel Bengmark) Tentarättning – hur gör vi, och hur gör man bäst?
    I fikarummet ger vi varandra korta redogörelser för hur vi tänker när vi rättar. Det verkar finnas stor variation. Vissa av oss rättar snabbt och andra långsamt, vissa delar ut poäng dikotomt medan  vissa delar ut halva poäng, vissa kommenterar andra inte. Intern likvärdighet, att alla studenter som skrivit en given tenta får likvärdig bedömning, är ju det viktigaste. Men hur mycket skiljer det oss lärare emellan? Kan vi lära av varandra, för att lägga energin på rätt saker, det som spelar stor roll? Vi diskuterar detta generellt och rättar några autentiska studentlösningar tillsammans.
  • 22 maj - (Sergey Zuev) VLE
    Exempel på användningen av det egenutvecklade lärplattformen VLE i undervisningen i Matematisk statistik.
  • 18 september - (Samuel Bengmark) Vad krävs för att lyckas i övergången från gymnasie- till högskolematematik?

    Vi har sökt efter olika faktorers relativa betydelsen för nybörjarstudenters framgång i matematikstudier på högskolan. Drygt 1000 studenter vid tre svenska universitet har svarat på enkäter vid programstart och efter ca ett års studier. Fyra faktorer synliggjordes i enkätsvaren. Dessa är självförmåga, motivationstyp, studievanor och föreställningar om matematik. Tillsammans hade de fyra faktorer ungefär samma prediktionskraft, på studenternas studieresultat på högskolan som studenternas gymnasiebetyg i matematik. Enskilt hade dessa faktorer generellt liten prediktionskraft för studieresultaten, men vissa faktorer framstod som mer väsentliga för studenter med låga gymnasiebetyg. Detta är ett samarbete med Hans Thunberg och Mikael Winberg.

  • 16 oktober - (Damiano Ognissanti) Möbius
    Möbius är Maplesofts senaste verktyg och är en så kallad courseware environment som ska hjälpa lärare att skapa kursmaterial online. Vi har utfört ett pilotprojekt på institutionen där vi använt Möbius för att hjälpa studenterna att komma förberedda till föreläsningarna samt till tentamen. Videoföreläsningar, hemuppgifter och sluttentamen skapades helt i Möbius och resultatet kommer att presenteras under detta seminarium.
  • 20 november - (Jonny Lindström och Jan Stevens) Examination av Matlab med Maple T.A.
  • 11 december - (Elin Götmark) Studenters matematiska skrivande​
    På matematikprogrammet finns ett kommunikationsspår där studenterna bland annat utvecklar sitt matematiska skrivande. Jag hade hand om ett sådant moment i våras och berättar om mina erfarenheter och vill också gärna höra andras tankar om hur vi kan undervisa i detta.

Seminarier 2016

  • 14 mars (MVL:14) - (Stefan Lemurell) Kursplaner och examination
    Vem skriver vi kursplanen för? Hur ser en bra kursplan ut? Hur examinerar vi och påverkar det inlärningen? Hur kopplar man målen i kursplanen med examinationen?
  • 25 april - (Thomas Wernstål) Ping Pong/GUL
    Inspiration och information om hur Chalmers och GU:s lärplattformar kan vara ett stöd i kursadministration, kommunikation mm.
  • 9 maj - (Ulla Dinger) Studentansvar
    Hur introducerar vi studenterna till universitetsstudier? Vilka förväntningar har vi på studentansvar och på progression i studenternas självständighet? Är studenterna medvetna om våra förväntningar? Hur kommunicerar vi kring detta?​
  • 23 maj - (Ulla Dinger) Akademisk ärlighet
    Vad är akademisk oärlighet, vad är fusk? Hur förebygger vi olika former av fusk och oärlighet? Hur upptäcker vi fusk, och vad gör vi när vi misstänker fusk?
  • 24 oktober - (Samuel Bengmark) Om föreläsningar
    E
    n diskussion om utmaningar när det gäller föreläsningars värde för våra studenters lärande, varvat med praktiska exempel och förslag som jag fick pröva i föreläsningar under mitt år på UC Berkeley.
  • 21 november - (Ann-Brith Strömberg och Kerstin Wiklander) Inslag om hållbar utveckling i våra kurser ​Exempel från kurser i optimering och kurser riktade till naturvetare. Hållbarhetsmärkning av kurser på GU.
  • 19 december - (Jan Stevens) Maple T.A.
    Exempel på användning av Maple T.A. i undervisningen.

Sidansvarig Publicerad: må 31 maj 2021.