Bli bildad i matematik

​Matematiska vetenskaper vill ge fler bildningskurser. Till en början har man mjukstartat genom att ge två kurser tillsammans med Fysik: Navigeringskonstens historia och Matematikens guide till Ganymedes.

Foto Elin Götmark​Så kallade bildningskurser är kvällskurser som enbart kräver allmän behörighet och därför vänder sig till betydligt fler än det vanliga kursutbudet. Kursen Navigeringskonstens historia gick förra våren med åtta tretimmars föreläsningar, där Elin Götmark från Matematiska vetenskaper och Maria Sundin från Fysik hade varannan. Kursen fanns även tidigare men omarbetades så att man drog ifrån lite sjöfart och lade till lite matematik. Studenterna på kursen var blandade – någon hade jobbat till sjöss, någon var historiestuderande, och det fanns även de som gått matematikprogrammet. Ganska många var pensionärer.

– Det var väldigt roliga föreläsningar och det var kul att få läsa in sig på området. Man får vara medveten om studenternas olika matematikbakgrund, och till exempel inte anta att de kan någon trigonometri. Det får vi göra från scratch. Jag har även en kurs i nautisk matematik för de som läser till sjökapten på Lindholmen och kurserna har kunnat korsbefrukta varandra. Jag håller den gärna igen!

Matematik från antiken

Den grundläggande frågan i kursen är hur vi kan veta var någonstans på jorden vi befinner oss. När vi vet det, så kanske vi undrar i vilken riktning vi ska röra oss för att komma till en annan plats. Detta blir naturligtvis viktigare till sjöss där man inte har några riktmärken i naturen. Genom att mäta solens höjd över horisonten med en sextant, kan vi räkna ut vilken latitud vi är på. Matematiken som används går tillbaka till antiken, till exempel hade man redan före Kristi födelse räknat ut jordens omkrets med god precision. Marias lektioner har hållits i en historisk följd, medan Elin gått mer i en matematisk ordning för att kunna börja med de enklare begreppen och komma fram till de mest avancerade, som sfärisk trigonometri.

Kurserna har platsgaranti och i höstas var det ungefär 50 studenter, men det finns plats för fler. Man hade ingen kursbok utan gav tips på böcker och länkar. Studenterna fick en rejäl lista med instuderingsfrågor utifrån föreläsningarna och matematikfrågorna handlade mer om att förklara hur man skulle göra än att faktiskt göra uträkningarna.

Kolonisering av Ganymedes

Foto Torbjörn LundhVårens kurs heter som sagt Matematikens guide till Ganymedes och den hålls nu för andra gången. Från Matematiska vetenskaper är det nu Torbjörn Lundh som tagit över efter Ulf Persson, som gått i pension, och även här är det Maria Sundin som håller i den andra halvan. Ganymedes är solsystemets största måne och den kretsar runt planeten Jupiter. Kursen behandlar hur en resa från jorden till Ganymedes och en kolonisering av denna måne skulle kunna gå till. På ett populärvetenskapligt sätt kombineras och används matematik, fysik och astronomi när man utreder lämpliga banor, hur planeterna rör sig, hur himlen förändras under resans gång och fysiska förhållanden på Ganymedes. Vad skulle framtida kolonisatörer få uppleva?

– Det är fascinerande att se med vilken frenesi och intresse många av deltagarna följer kursen. Majoriteten har arbetslivet bakom sig och de väljer att brottas med problem så det står härliga till. Dessutom får man så kluriga frågor. Och inte bara på föreläsningen. I lördags eftermiddag under pausen i Konserthuset stegade en gentleman fram till mig, gav mig ett av de fastare handslagen jag fått och sa med eftertryck: Du måste bara lägga ut lösningen på problem två nu! Jag har kört fast rejält och frågat alla mina bekanta!

Varför bildningskurser?

Det har varit givande att samarbeta med Fysik som redan har etablerade och väl marknadsförda bildningskurser, men nu vill MV även utveckla egna kurser. Tanken är vi totalt ska ha fyra kurser som går vartannat år, och den första nyutvecklade kommer att handla om statistik och gå hösten 2019. Det blir statistiska tillämpningar på olika samhällsproblem och insikter i hur en statistiker tänker. Den fjärde är ännu på idéstadiet, men kan komma att handla om matematikens historia. Men varför ger man då bildningskurser?

Elin: Det är samhällsnyttigt, kanske framförallt statistiken där många har dåliga kunskaper samtidigt som statistik ofta används för att backa upp olika påståenden. Vi når ut till andra studenter än de vi brukar och kan ge dem en annan bild av matematiken än vad de kanske har, att det inte måste vara tungt utan kan vara roligt också. Förhoppningsvis blir de mer intresserade av matematik och naturvetenskap. För oss som jobbar här är det också bra, vi får läsa in oss på nya områden och möta andra sorters studenter.

Torbjörn: Ytterst är det ju en fråga om demokrati och transparens. Vi måste visa oss för att få förtroendet att fortsätta arbeta med matematik, även med sådant som inte alltid är så lätt att förklara. Det svåra hittills med denna breddningskurs är att hitta balansen mellan det svåra och enkla, det seriösa och spexiga, det nya och det bekanta och mellan föreläsning och diskussion. När det gäller framtida kurser, så skulle jag väldigt gärna se en breddningskurs om Olösta matematiska problem. Jag är säker på att det skulle bli tillräckligt kittlande för att bli en kioskvältare!

Text: Setta Aspström
Foto: Elin Götmark och sextant, Setta Aspström
Torbjörn Lundh, privat


Sidansvarig Publicerad: må 16 apr 2018.