Nyheter: Fysikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 27 Jan 2023 14:43:32 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ultrakanslig-sensor-kan-minska-vatgasens-risker.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ultrakanslig-sensor-kan-minska-vatgasens-risker.aspxUltrakänslig sensor kan minska vätgasens risker<p><b>​​I jakten på ren och förnybar energi spelar vätgasen en viktig roll. Men en stor utmaning är att gasen kan bli explosiv i kontakt med luft. Därför är det avgörande att kunna upptäcka läckor så tidigt som möjligt. Nu har forskare vid Chalmers, Vrije Universiteit Amsterdam och Eindhoven tekniska universitet tagit fram en optisk sensor som kan känna av rekordlåga halter av vätgas.</b></p><div>​Vätgas ses som en viktig del i klimatomställningen av tunga transporter och runt om på jorden satsas det nu på vätgasdrivna tåg, lastbilar och flygplan. Även inom tung industri är vätgasen en viktig energibärare, till exempel för framställning av fossilfritt stål. Säkerhetsriskerna med att lagra eller använda väte är välkända. Det krävs bara fyra procent väte i luften för det ska bildas knallgas som kan antändas vid minsta gnista. Därför är det viktigt att superkänsliga sensorer finns på plats och kan bevaka läckor och larma vid kritiska nivåer.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:16px"><span style="background-color:initial">Säkerhet av yttersta vikt vid vätgasanvändning</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">T</span><span style="background-color:initial">illsammans med nederländska kollegor har nu forskare vid institutionen för fysik på Chalmers tagit fram en optisk vätgassensor som känner av rekordlåga halter av vätgas. Den sällar sig därmed till de känsligaste sensorerna i världen. <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-022-33466-8" target="_blank">De nya forskningsresultaten presenteras i en artikel i Nature Communications.</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/400_ChristophLanghammerfarg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christoph Langhammer" style="margin:25px 10px;width:180px;height:236px" /><br />– Säkerhet är av yttersta vikt vid all användning och lagring av vätgas. Om mycket små läckor upptäcks tidigt kan de åtgärdas så att du förhoppningsvis inte behöver ta anläggningen eller fordonet ur drift, säger Chalmersprofessorn <strong>Christoph Langhammer</strong>, en av huvudförfattarna till den vetenskapliga artikeln.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:16px"><span style="background-color:initial">AI-teknik visade vägen</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Den optiska vätgassensorn består av många nanopartiklar i metall som samverkar för att känna av vätgas i sin omgivning. Tillvägagångssättet för hur den nya sensorn designats skiljer sig från tidigare tillfällen. I stället för att ta fram ett stort antal prover och testa dem var och en för sig för att se vilken som fungerar bäst, har forskarna tagit hjälp av avancerad AI-teknik för att skapa det optimala samspelet mellan partiklarna utifrån deras avstånd till varandra, diameter och tjocklek. Resultatet är en sensor som känner av förändringar i vätgaskoncentration som är så små som några hundratusendelar av en procent.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Hemligheten bakom den nya sensorns låga detektionsgräns är partiklarnas placering i ett regelbundet mönster på en yta. Detta visade sig vara mer gynnsamt för sensorns känslighet än den slumpartade placering som gjorts i tidigare sensorer av samma typ.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Christoph Langhammers forskargrupp har tidigare kunnat presentera <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspx">världens snabbaste vätgassensor​</a>. För honom står det klart att många olika slags sensorer behövs och att de kommer att vara i samspel med varandra.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Teknologin kring vätgas har tagit ett jättesprång och därför behöver dagens sensorer både bli vassare och mer skräddarsydda för olika ändamål. Ibland behövs en mycket snabb sensor, ibland behövs en som fungerar i tuff kemisk miljö eller vid låga temperaturer. En sensorvariant kan inte tillgodose alla behov, säger Christoph Langhammer som även är en av grundarna till ett nytt kompetenscentrum: TechForH2. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:16px"><span style="background-color:initial">Industri och akademi i nytt samarbete om vätgas</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Tomas%20Grönstedt_400.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tomas Grönstedt" style="margin:5px;width:180px;height:270px" />Det nya Chalmersledda centrumet samlar både akademi och industri för att utveckla ny teknik inom vätgasframdrivning, som ett steg i omställningen till fossilfria tunga transportsystem. TechForH2 leds av Tomas Grönstedt, professor vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– När forskarvärlden och industrin går samman kan vi ta oss till nästa nivå, så att det vi tar fram kan tillämpas och möta de behov och utmaningar som finns inom industrin. Det gäller såväl sensorutveckling som annan forskning som knyter an till framdrivning av tunga fordon och vätgas, säger Tomas Grönstedt, som nämner att ett eldrivet flygplan med en räckvidd på 500 kilometer skulle kunna öka sin räckvidd till 3000 kilometer om det drevs med vätgas. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-size:16px"><br /></span></div> <div><span style="font-size:16px">Så fungerar den optiska vätgassensorn</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Toppbild_Metallnanopartiklar_450px.jpg" alt="Metallnanopartiklar illustration" style="margin:5px" /> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Den sensor som forskarna har utvecklat bygger på ett optiskt fenomen, plasmoner, som uppstår när nanopartiklar av metall fångar upp ljus och ger partiklarna en distinkt färg. Är nanopartiklarna gjorda av palladium eller en palladiumlegering så ändras deras färg när mängden vätgas i deras omgivning förändras och sensorn kan slå larm om nivåerna blir kritiska.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">För att hitta den ultimata placeringen av partiklarna i sensorn använde sig forskarna av en artificiell intelligens-algoritm kallad partikelsvärmsoptimering. Syftet var att partiklarnas placering skulle leda till högsta möjliga känslighet för exponering av väte. Att placera partiklarna i ett mycket exakt definierat regelbundet mönster visade sig vara svaret.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Utifrån AI-beräkningarna tillverkades den optiska vätgassensorn, vilken är den första i sitt slag att optiskt detektera väte i ”parts per billion”-intervallet (250 ppb – alltså 2,5 hundratusendelar av en procent). </span></div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px">Mer om forskningen</div> <div><ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41467-022-33466-8">Inverse designed plasmonic metasurface with parts per billion optical hydrogen detection </a>har publicerats i Nature Communications och är skriven av Ferry Anggoro Ardy Nugroho, Ping Bai, Iwan Darmadi, Gabriel W. Castellanos, Joachim Fritzsche, Christoph Langhammer, Jaime Gómez Rivas och Andrea Baldi. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, Vrije Universiteit Amsterdam och Eindhoven University of Technology. Forskarna vid Vrije och Eindhoven ligger bakom den AI-baserade designen av sensorytan och karaktäriseringen av de optiska egenskaperna, medan forskarna på Chalmers har tillverkat sensorns yta och utfört mätningarna.</li> <li>Den nya sensorns praktiska tillämpbarhet undersökts nu vidare inom det nystartade kompetenscentrumet TechForH2, som koordineras av Chalmers. </li> <li>Forskningen har delvis finansierats av Stiftelsen för Strategisk Forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Energimyndigheten. Delar av arbetet har skett i Renrummet på Chalmers och på Chalmers Materialanalyslaboratorium (CMAL) under paraplyet för Chalmers Excellensinitiativ Nano.</li></ul></div> <div><span style="white-space:pre"> </span></div> <div style="font-size:16px">Mer om det nya kompetenscentrumet TechForH2</div> <div><ul><li>TechForH2 är ett kompetenscentrum för vätgasteknik som koordineras och leds av Chalmers, med Rise som akademisk partner. En rad industripartner är delaktiga i TechForH2: Volvo, Scania, PowerCell, Johnson Matthey, Oxeon, GKN Aerospace, Insplorion, Siemens Energy och Stena. </li> <li><span style="background-color:initial">TechForH2 ska bland annat fokusera på fordonsintegrerad energilagring, tillverkningsindustrins behov, sensorer, bränsleceller och teknik/styrmedel och innovationer i det framtida vätgassamhället. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Kompetenscentrumet har fått 54 miljoner kronor i finansiering från Energimyndigheten och har en total budget om 161 miljoner kronor de första fem åren, med möjlighet till ytterligare fem år.</span></li> <li><span style="background-color:initial">Med förstärkning av nio nya doktorander och åtta postdoktorala forskare är förhoppningen nu att kunna bidra till kunskapsuppbyggnad och utbildning inom området, öka introduktionstakten för ny teknik och därmed bidra till omställningen till ett fossilfritt samhälle. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Läs mer om centret: <a href="/sv/institutioner/m2/nyheter/Sidor/TechForH2-baddar-for-framtidens-vatgasteknologi.aspx">TechForH2 bäddar för framtidens vätgasteknologi​</a></span></li></ul></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information om sensorforskningen, kontakta: </strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a>, professor, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola</div> <div>031 772 33 31, <a href="mailto:clangham@chalmers.se">clangham@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information om nya kompetenscentrumet TechForH2, kontakta: </strong></div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/tomas-gronstedt.aspx">Tomas Grönstedt​</a>, professor, institutionen för mekanik och maritima vetenskaper och koordinator för kompetenscentret TechForH2, Chalmers tekniska högskola</div> <div>031 772 14 55, <a href="mailto:tomas.gronstedt@chalmers.se">tomas.gronstedt@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz och Mia Halleröd Palmgren<br />Porträttbilder: Henrik Sandsjö (Langhammer) och Anna-Lena Lundquist (Grönstedt)<br /></div> <div>Illustration metallnanopartiklar: Chalmers tekniska högskola | Yen Strandqvist<br /></div> <div><br /></div> ​​Thu, 01 Dec 2022 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Flyktig-tetraneutron-kan-ha-fangats-for-första-gangen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Flyktig-tetraneutron-kan-ha-fangats-for-f%C3%B6rsta-gangen.aspxFlyktig tetraneutron kan ha fångats för första gången<p><b>​I över femtio år har forskarna sökt den flyktiga tetraneutronen – fyra neutroner som bildar ett system. Nu har man för första gången uppmätt en signal som tros vara just detta fenomen. Thomas Nilsson, professor vid institutionen för fysik på Chalmers, har deltagit i experimentet och berättar här mer om upptäckten.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vår värld är uppbyggd av atomer, vars kärnor består av protoner och neutroner. Huruvida det kan existera ett system enbart uppbyggt av neutroner har länge gäckat fysikvärlden och mer än ett halvt sekel har förflutit sedan man började leta efter det. För tjugo år sedan fann forskare tecken på tetraneutronen efter ett experiment där neutronrika berylliumisotoper kolliderade med kolatomer, men resultatet hade stora felmarginaler och var svårtolkat.</span><div><br /></div> <div>Under ett storskaligt experiment utfört av ett stort internationellt forskarlag på Radioactive Ion Beam Factory vid RIKEN i Japan har man nu för första gången kunnat uppvisa vad man tror är en observation av tetraneutronen; fyra neutroner som flyktigt hänger ihop. Experimentet utfördes 2016, men det har tagit fram till nu att analysera de komplexa mätningarna <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-022-04827-6">vars resultat presenterats i Nature</a>. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px">Bättre kunna förstå atomkärnan</div> <span style="font-size:16px"> </span><div><br /></div> <div><strong><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Thomas%20Nilsson_400x415.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Thomas Nilsson" style="margin:5px 0px;width:180px;height:187px" />Thomas Nilsson</strong>, professor i experimentell subatomär fysik och prefekt vid institutionen för fysik på Chalmers, ingår i forskarlaget. Drivkraften bakom denna typ av forskning är kort och gott nyfikenheten att förstå världen, menar han.</div> <div><br /></div> <div>– Tetraneutronen kan hjälpa oss att förstå mikrokosmos och hur atomkärnan är uppbyggd ända ner på kvarknivå – materiens allra minsta påvisade byggstenar. Det är ett extremt system att studera och kan ge oss insikter om den starka växelverkan mellan neutroner och protoner i en atomkärna, en av de fyra växelverkanstyperna som finns i naturen och som är den mest komplicerade att studera, säger Thomas Nilsson.</div> <div><br /></div> <div>– Tetraneutronen kan också ge oss insikter i de processer som sker i universums neutronstjärnor. De är till stora delar uppbyggda enbart av neutroner, och man tror att tunga grundämnen skapas när neutronstjärnor kolliderar. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px">Neutronstjärna i ett labb</div> <span style="font-size:16px"> </span><div><br /></div> <div>Experimentella studier av neutronsystem är utmanande eftersom fria neutroner sönderfaller inom några minuter. Därför kan inte forskarna utgå från dem. För att skapa ett system där neutronerna kunde interagera enbart med varandra under experimentet, använde forskarna sig av kärnreaktioner med atomkärnor som redan har ett stort överskott av neutroner. Forskarna övervann utmaningen genom att skapa en stråle av isotopen helium-8 (med två protoner och sex neutroner) och skjuta den i halva ljusets hastighet mot ett mål av väte. Således skapades en kollision där ibland bara fyra neutroner återstod. I sin tur formerades de i ett system om fyra – om än så flyktigt som under 10<sup>-</sup><sup>22</sup> sekunder (0,0000000000000000000001 sekunder).</div> <div><br /></div> <div>Genom att man mätte massan och energin från partiklarna före och efter kollisionen, kunde man påvisa tetraneutronen genom den energi som saknades i mätningen efter kollisionen.</div> <div><br /></div> <div>– Tidigare har det funnits indikationer på tetraneutronen, men de har inte varit statistiskt signifikanta. Nu har vi fått en väldigt tydlig signal och man kan säga att vi möjligen har skapat en minimal neutronstjärna i labbet, säger Thomas Nilsson.</div> <div><br /></div> <div>Fortsatta studier kommer att krävas för att styrka detta resultat. Om några år väntas den tyska acceleratoranläggningen FAIR, Facility for Antiproton and Ion Research, stå färdigbyggd. Där kommer forskarna bland annat kunna producera materia som vanligtvis bara finns i rymden.</div> <div><br /></div> <div>–  På FAIR kommer man att kunna mäta alla fyra neutroner var för sig, och då kommer vi verkligen kunna säga om det är ett fyrneutronsystem som vi har hittat, säger Thomas Nilsson.</div> <div><br /></div> <div style="font-size:15px"><strong>Mer om den vetenskapliga artikeln och forskningen:</strong></div> <div><ul><li>Artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-022-04827-6">“Observation of a correlated free four-neutron system“​</a>, M. Duer, T. Aumann et al.: publicerades i Nature, 22 juni 2022. Forskningsresultatet har involverat forskare från bland annat Darmstadts tekniska universitet, Münchens tekniska universitet, Riken Nishina Center, GSI Helmholtz Center for Heavy-ion Research och Chalmers tekniska högskola. </li> <li>Från institutionen för fysik vid Chalmers har Mikhail Zhukov, professor emeritus, Thomas Nilsson, professor, och Simon Lindberg, tidigare doktorand, varit involverade i planeringen och genomförandet av experimentet och skrivandet av artikeln liksom två ytterligare medarbetare, Dr. Hans Törnqvist och Dr. Mattias Holl, som deltog under sin tid vid TU Darmstadt. Ytterligare forskare vid institutionen som bidragit till instrumenteringen som ligger till grund för experimentet är docent Andreas Heinz och forskningsingenjör Håkan Johansson. Generationer av studenter har även arbetat med ämnet i kandidat- och mastersarbeten.</li> <li>Chalmers bidrag till den vetenskapliga artikeln har finansierats av Vetenskapsrådet, som nyligen beviljade fortsatt finansiering av projektet till 2026.</li> <li><a href="https://www.eurekalert.org/news-releases/956785">Läs mer i pressmeddelandet från Darmstadts tekniska universitet</a>.</li></ul></div> <div><br /></div> <div style="font-size:15px"><strong>Kontakt:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Thomas-Nilsson.aspx">Thomas Nilsson</a>, professor vid avdelningen för Subatomär, högenergi- och plasmafysik och prefekt vid institutionen för fysik, <a href="mailto:thomas.nilsson@chalmers.se">thomas.nilsson@chalmers.se​</a>, <span style="background-color:initial">031-772 32 58 </span></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz</div> <div>Illustration: Yen Strandqvist</div> <div>Porträttbild: <span style="background-color:initial">Anna-Lena Lundqvist​</span></div> <div><br /></div> Wed, 16 Nov 2022 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Batteriexpertis-samlades-på-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Batteriexpertis-samlades-p%C3%A5-Chalmers.aspxBatteriexpertis samlades på Chalmers<p><b>​Forskning och utveckling stod i fokus när akademi, industri och andra intressenter samlades för batterikonferensen NordBatt 2022 på Chalmers i slutet av oktober. </b></p>​<span style="background-color:initial">Konferensen äger rum vartannat år, med deltagare främst från de nordiska och baltiska länderna, och arrangerades i år på Chalmers av professor <a href="/sv/personal/Sidor/Patrik-Johansson0603-6580.aspx">Patrik Johanssons​</a> team tillsammans med Battery Alliance Sweden (BASE) och Energimyndigheten, med stöd från flera av Chalmers styrkeområden. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Temat för årets NordBatt var ”From moving electrons to electromobility”. Det avspeglades i föredrag om allt från grundläggande materialforskning till nya tillverkningsmetoder, via kortare ”blänkare” från flera batteritillverkare såsom NoVo Energy, Beyonder, och Morrow, till planer och strategier från slutanvändare som Volvo Cars, AB Volvo, Scania och Polestar. Några av de ämnen som avhandlades var nya batterimaterial och koncept, modellering, studier av hur batterier åldras, samt hur batterier kan skalas upp och återvinnas. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Syftet med konferensen är att utbyta erfarenheter och inspirera. Den syftar också till att skapa och stärka de nordisk-baltiska nätverken för hela batteriekosystemet inklusive utbildning, kompetensförsörjning och jämlikhetsaspekter.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Nytt för i år var att innan själva NordBatt 2022 gick av stapeln, vigdes en halvdag åt en förkonferens av och för doktorander och postdocs, för att de ska kunna skapa sina egna nätverk. Parallellt med detta anordnade det europeiska forskningsinitiativet Battery2030+ ett strategiskt nordiskt-baltiskt möte.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/PatrikJohansson_20190823_280x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Patrik Johansson" style="margin:5px;width:190px;height:209px" />– Att få samlas fysiskt igen efter pandemin och se hur batterifältet har vuxit bara de senaste åren var en fantastisk känsla. Från årets konferens märks verkligen skjutsen på batteritillverkningssidan och det är bra nyheter inte minst för Göteborg. Hur andra batteriteknologier flyttar fram sina positioner är också tydligt, liksom hur hela batterivärdekedjan nu är med, säger Patrik Johansson. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– En annan aspekt att lyfta fram är de yngre forskarna, de är mycket mogna och vi behöver verkligen deras excellens framöver – både inom akademin och industrin. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Nästa NordBatt kommer att äga rum 2024 och arrangeras av Alexey Koposov vid Oslos universitet.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="http://nordbatt.org/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om årets konferens på NordBatts hemsida</a></span></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz​<br /><span style="background-color:initial"><a href="http://nordbatt.org/" target="_blank"></a></span><div><br /></div> </div>Mon, 14 Nov 2022 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/bidrag-fran-vetenskapsradet-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/bidrag-fran-vetenskapsradet-2022.aspx29 Chalmersforskare får fina forskningsanslag<p><b></b></p><div>I sin årliga utlysning av forskningsanslag delar Vetenskapsrådet ut 112 miljoner kronor till 29 forskare på Chalmers. ​</div> <div><span style="background-color:initial">Chalmers beviljades anslag i alla utlysta områden men flest inom </span><span style="background-color:initial">naturvetenskap och teknikvetenskap</span><span style="background-color:initial">. </span></div> <div><br /></div> <div> Här är alla forskare som har beviljats anslag – sorterade på institution:</div> <div></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div>Jelke Dijkstra <br />Karin Lundgren </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div> </div> <div>Rikard Landberg <br />Clemens Wittenbecher <br />Fredrik Westerlund </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Elektroteknik </h2> <div> </div> <div>Erik Ström <br />Henk Wymeersch </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fysik </h2> <div> </div> <div>Riccardo Catena <br />Tünde Fülöp <br />Fredrik Höök <br />Thomas Nilsson <br />Timur Shegai </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kemi och kemiteknik </h2> <div> </div> <div>Bo Albinsson <br />Anette Larsson <br />Christian Müller <br />Magnus Skoglundh </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Matematiska vetenskaper </h2> <div> </div> <div>Klas Modin <br />Genkai Zhang </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Data- och informationsteknik </h2> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Fredrik Johansson​</span></div> <div><span style="background-color:initial"></span>Moa Johansson <br />Paweł W. Woźniak </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mekanik och maritima vetenskaper </h2> <div> </div> <div>Gaetano Sardina </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mikroteknologi och nanovetenskap </h2> <div> </div> <div>Jan Grahn <br />Per Hyldgaard <br />Floriana Lombardi <br />Dag Winkler <br />Niklas Rorsman </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Teknikens ekonomi och organisation</h2> <div> </div> <div>Andreas Mørkved Hellenes </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vetenskapens kommunikation och lärande </h2> <div> </div> <div>Hans Malmström (två anslag) </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Production/VR%20finansiering%202022.jpg" alt="" style="margin:5px;width:600px;height:848px" /><br /></div> <div><a href="https://chalmersuniversity.box.com/s/248dfmt5hbjqdls8pf80xh0sb9n91lj0" title="länk till pdf">Nedladdningsbar lista​</a></div> <div><a href="https://www.vr.se/?filters=decisionsPublished%3b&amp;selectedSubject=all&amp;listStyle=list">Läs mer om de olika anslagen på Vetenskapsrådets webbplats​</a></div> ​​​Mon, 07 Nov 2022 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hela-fyra-Chalmersprojekt-far-KAWs-projektanslag-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Hela-fyra-Chalmersprojekt-far-KAWs-projektanslag-.aspxFyra Chalmersprojekt får KAWs projektanslag <p><b>​Inte mindre än fyra forskningsprojekt på Chalmers tilldelas 109 miljoner i projektanslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW). Forskningen bedöms hålla en så hög kvalitet att den kan leda till framtida vetenskapliga genombrott. ​</b></p><p class="chalmersElement-P">​A<span>v totalt 23 forskningsprojekt tilldelas docent Elin Esbjörner, professor Tünde Fülöp, professor Christian Müller och docent Witlef Wieczorek vid Chalmers projektanslag.  </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Deras projekt har efter en internationell utvärderingsprocess bedömts hålla så hög vetenskaplig potential att de har möjlighet att le</span><span style="background-color:initial">da till framtida vetenskapliga genombrott. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">– Utvärderingarna baseras helt på internationell konkurrenskraft och utförs av en handfull framstående forskare inom varje projekts forskningsområde. Det är väldigt roligt att se att det finns så många projekt i Sverige som håller den kvaliteten och att fler och fler kvinnor får kliva fram som forskningsledare, säger Siv Andersson, ansvarig för grundforskningsfrågor vid <a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse</a>. </span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Projekt: Nanokanalsmikroskopi för analys av enskilda exosomer  </span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Exosomer är ultrasmå biologiska paket som våra celler använder för att kommunicera. Exosomerna är viktiga för kroppens normala funktioner men kan också bidra till sjukdomar. Målsättningen med det här projektet är att öka den grundläggande förståelsen för hur exosomer kommunicerar. För att lyckas med detta behövs ny metodik som kan ge detaljerad information om enskilda exosomers komposition och innehåll. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">I projektet kommer forskarna därför att utveckla nya mikroskopimetoder och små chip med kanaler och ’fällor’ för att fånga och analysera exosomer direkt från biologiska prov och cellmodeller. Detta kommer att ge helt nya möjligheter att identifiera olika exosomtyper och kartlägga deras specifika funktion. Kunskap som är viktig ur ett rent biologiskt perspektiv, men även för nyttjandet av exosomer för diagnostik och terapi, inte minst för målstyrd leverans av framtidens protein- och RNA-läkemedel.   </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Beviljat anslag: </strong>29 100 000 kronor under fem år </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Huvudsökande:</strong> Docent <a href="/sv/personal/Sidor/Elin-Esbjörner-Winters.aspx">Elin Esbjörner,</a> institutionen för biologi och bioteknik </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Medsökande i projektet:</strong> Fredrik Westerlund och Christoph Langhammer (Chalmers), Samir EL Anadloussi (Karolinska Institutet) samt Giovanni Volpe (Göteborgs universitet). </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Projekt: Extrema plasmautbrott </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Plasmautbrott ger upphov till några av de vackraste fenomenen i universum, som norrsken, men de kan orsaka skador på viktig teknisk infrastruktur på eller nära jorden. Det är dock fortfarande okänt vilka förhållanden som krävs för att skapa utbrott med extremt starka energiflöden. Projektet förenar ledande expertis inom teoretisk plasmafysik och experimentell rymdfysik för att förstå vilken kombination av effekter som krävs för extrema plasmautbrott. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">En bättre förståelse av vad som sker kan leda till verktyg som kan varna före stora utbrott, så att känslig utrustning kan skyddas.  Men framför allt avser projektet att bidra till grundläggande förståelse av några av fysikens mest fascinerande fenomen. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Beviljat anslag: </strong>26 200 000 kronor under fem år  </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Huvudsökande:</strong> Professor <a href="/sv/personal/Sidor/Tünde-Fülöp.aspx">Tünde Fülöp</a>, institutionen för fysik </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Medsökande i projektet:</strong> István Pusztai från samma institution, Andris Vaivads från Kungliga Tekniska Högskolan, och Yuri Khotyaintsev från Institutet för rymdfysik. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Projekt: Ska utveckla stabila, hållbara organiska halvledare  </h2> <p class="chalmersElement-P">Organiska halvledare kan göra elektroniken som mycket av vårt samhälle bygger på mer hållbar och förse oss med nya alternativ till den kiselbaserad teknologi. Användningsområdet är brett och kan leda till stora framsteg i våra liv. Till exempel kan organiska halvledare användas i bioelektroniska sensorer som kan hjälpa oss att övervaka hälsotillstånd. Andra exempel på tänkbara tillämpningar är teknik som kan fånga in energi som organiska solceller. Både forskningen och industrin ser stora behov och möjligheter på det här området, förutsatt att organisk elektronik kan bli mer stabil. </p> <p class="chalmersElement-P">Inom det här projektet kommer forskarna att arbeta med dopning av organiska halvledare. Särskilt kommer nya upptäckter relaterat till glasbildande material användas för att utveckla stabilare organisk elektronik.  </p> <p class="chalmersElement-P"><strong>Beviljat anslag: </strong>27 000 000 kronor under fem år  </p> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Huvudsökande:</strong><span style="background-color:initial"> Professor</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller</a><span style="background-color:initial">, institutionen för kemi och kemiteknik  </span><br /></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial"><strong>Medsökande i projektet:</strong></span><span style="background-color:initial"><strong> </strong></span><span style="background-color:initial">A</span><span style="background-color:initial">nna Martinelli och Eva Olsson från Chalmers, Simone Fabiano och Mats Fahlman från Linköpings Universitet </span><span style="background-color:initial">​</span><br /></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Projekt: Ljus so</span><span>m interagerar starkt med mekanisk rörelse </span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Forskare använder ljus som ett verktyg för att få information om föremål. Detta är också fallet när laserljus lyser på en spegel - det reflekterade ljusfältet innehåller information om spegelns position. Den här sortens mätschema används till exempel i gravitationsvågsdetektorer. Informationen om spegelns position kan ökas avsevärt genom att fånga ljuset mellan två speglar, i så kallade kavitetsoptomekaniska system. Dessa system gör det inte bara möjligt att mycket exakt mäta spegelns position, utan också att kontrollera dess rörelse, ända till dess kvantmekaniska grundtillstånd. Detta har fascinerat forskare eftersom det ger möjligheten att utforska giltigheten av kvantfysikens lagar för större föremål. Nästa stora utmaning inom detta forskningsfält är att öka interaktionen mellan ljuset och spegelns rörelse tills det är möjligt att skapa kvantmekaniska tillstånd direkt i spegeln. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Målet med projektet är att nå det som kallas för den ickelinjära regimen av kvantoptomekanik i chipbaserade enheter. Därefter kopplas enstaka ljuspartiklar (fotoner) och spegelns kvantiserade rörelse (fononer) till varandra på ett kontrollerat sätt. Lyckas man med detta kan man till exempel detektera enstaka fotoner utan att förstöra dem och kvantinformationen de bär på. Ett viktigt tillämpningsområde för denna förmåga ligger inom området kvantteknologi. Att ha tillgång till den ickelinjära regimen kan leda till utvecklingen av nya chipbaserade sensorer som kan detekte​ra betydligt mindre krafter och rörelser än vad dagens mest avancerade teknik tillåter.<span> </span> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Beviljat anslag: </strong>27 000 000 kronor under fem år </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong>Huvudsökande: </strong>Docent <a href="/sv/Personal/Sidor/witlef-wieczorek.aspx">Witlef Wieczorek​​</a>, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap (MC2)</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> <span><strong>Medsökande i projektet: </strong>Andreas Isacsson och Philippe Tassin (Fysik) samt Janine Splettstoesser (MC2), och samlar Chalmers kompetens inom experiment, teori och artificiell intelligens. </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><br /></span></p> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>Läs pressmeddelandet från KAW: </strong></span><span style="background-color:initial"><a href="https://kaw.wallenberg.org/press/23-forskningsprojekt-far-700-miljoner-kronor-i-anslag">23 forskningsprojekt får 700 miljoner kronor i anslag</a></span></p>Fri, 14 Oct 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-avslojas-universums-mysterier-under-skinnet-pa-en-atomkarna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-avslojas-universums-mysterier-under-skinnet-pa-en-atomkarna.aspxSå avslöjas universums mysterier under skinnet på en atomkärna<p><b>​​Massiva neutronstjärnor som krockar i rymden tros kunna skapa ädla metaller som guld och platina. Egenskaperna hos dessa stjärnor är fortfarande en gåta, men svaret kan finnas under skinnet på en av de allra minsta byggstenarna på jorden – en atomkärna av bly. Att få kärnan att berätta hemligheterna om den starka kraften som styr neutronstjärnors inre har visat sig vara svårt. Nu kan en ny beräkningsmodell från Chalmers ge svar.</b></p><div>I en nyligen publicerad <a href="https://doi.org/10.1038/s41567-022-01715-8">artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Physics​</a> presenterar Chalmersforskare ett genombrott när det gäller beräkningen av atomkärnan hos det tunga och stabila ämnet bly.</div> <div><br /></div> <div style="font-size:20px">Den starka kraften spelar huvudrollen</div> <div><br /></div> <div>Trots den enorma storleksskillnaden mellan en mikroskopisk atomkärna och en flera kilometer stor neutronstjärna, är det till stora delar samma fysik som styr deras egenskaper. Den gemensamma nämnaren är den starka kraften som håller samman partiklarna – protonerna och neutronerna <span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> i en atomkärna. Samma kraft förhindrar också att en neutronstjärna kollapsar. Den starka kraften påverkar allt i universum, men är svår att räkna på, inte minst när det gäller tunga neutronrika atomkärnor som bly. Därför har forskarna brottats med många obesvarade frågor i sina utmanande beräkningar.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <span></span><div></div> <div style="font-size:20px">Ett tillförlitligt sätt att göra beräkningar</div> <div><br /></div> <div><a href="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Andreas%20Ekström.jpg"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Andreas%20Ekström.jpg" alt="Andreas Ekström" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></a>– För att förstå hur den starka kraften fungerar i neutronrik materia behöver vi meningsfulla jämförelser mellan teori och experiment. Förutom de observationer som görs i laboratorier och med teleskop behövs därför även tillförlitliga teoretiska simuleringar. Vårt genombrott innebär att vi kunnat genomföra sådana beräkningar för det tyngsta stabila grundämnet – bly, säger <strong>Andreas Ekström</strong>, docent vid institutionen för fysik på Chalmers och en av huvudförfattarna till artikeln.</div> <div><br /></div> <div>Den nya beräkningsmodellen från Chalmers, som tagits fram tillsammans med kollegor i Nordamerika och England, visar nu vägen framåt. Den gör det möjligt att räkna med hög precision på isotopen* bly-208 och dess så kallade neutronskinn.</div> <div><br /></div> <div style="font-size:20px">Skinnets tjocklek spelar roll</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Christian%20Forssen.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christian Forssén" style="margin:5px" />Det är de 126 neutronerna i atomkärnan som bildar ett yttre hölje, vilket kan beskrivas som ett skinn. Hur tjockt skinnet är hänger ihop med den starka kraften. Genom att förutsäga neutronskinnets tjocklek kan kunskapen öka om hur den starka kraften fungerar – såväl i atomkärnor som i neutronstjärnor.</div> <div><br /></div> <div>– Vi förutsäger att neutronskinnet är förvånansvärt tunt, vilket kan ge nya insikter om kraften mellan neutronerna. Något som är banbrytande med vår modell är att den inte bara ger oss värden, utan också har förmågan att bedöma teoretiska felmarginaler. Det är avgörande för att kunna göra vetenskapliga framsteg, säger forskningsledaren <strong>Christian Forssén</strong>, professor vid institutionen för fysik på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div style="font-size:20px">Modell som använts för coronavirusets spridning</div> <div><br /></div> <div>För att ta fram den nya beräkningsmodellen har forskarna förenat teorier med befintliga data från experimentella studier. De komplexa och tunga beräkningarna har sedan kombinerats med en statistisk metod som tidigare använts för att simulera coronavirusets möjliga spridning.</div> <div><br /></div> <div>Med den nya beräkningsmodellen för bly går det nu att utvärdera olika antaganden om den starka kraften. Modellen gör det också möjligt att göra beräkningar för andra atomkärnor, från de minsta till de största.</div> <div>Genombrottet kan leda till betydligt mer precisa modeller av exempelvis neutronstjärnor och ökade kunskaper om hur dessa bildas.</div> <div><br /></div> <div>– Målet för oss är att få större förståelse för hur den starka kraften beter sig i såväl neutronstjärnor som atomkärnor. Det tar forskningen ett steg närmare att förstå hur till exempel guld och andra grundämnen skulle kunna skapas i neutronstjärnor – och till syvende och sist handlar det om att förstå universum, säger Christian Forssén.</div> <div> </div> <div style="font-size:16px">Mer om den vetenskapliga studien:</div> <div><ul><li>Den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41567-022-01715-8">“Ab initio predictions link the neutron skin of 208Pb to nuclear forces”</a> har publicerats i Nature Physics och är skriven av Baishan Hu, Weiguang Jiang, Takayuki Miyagi, Zhonghao Sun, Andreas Ekström, Christian Forssén, Gaute Hagen, Jason D. Holt, Thomas Papenbrock, S. Ragnar Stroberg och Ian Vernon.</li> <li>Forskarna var under studien verksamma vid Chalmers tekniska högskola i Sverige, Durham University i Storbritannien, University of Washington, Oak Ridge National Laboratory, University of Tennessee och Argonne National Laboratory i USA och TRIUMF och McGill University i Kanada.</li> <li>Forskningen har utförts med hjälp av några av världens kraftfullaste superdatorer. Chalmersforskarna har främst finansierats av Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet.</li> <li>Mer läsning om forskningen finns även i en kommenterande artikel i Nature Physics;  <a href="https://www.nature.com/articles/s41567-022-01782-x">A historic match for nuclei and neutron stars</a>.​</li></ul></div> <div><br /></div> <div>*Isotop: En isotop av ett grundämne är en variant med ett specifikt antal neutroner. I det här fallet handlar det om isotopen bly-208 som har 126 neutroner (och 82 protoner.)</div> <div><br /></div> <div><div style="font-size:16px">För mer information, kontakta:</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Andreas-Ekstrom.aspx">Andreas Ekström</a>, docent, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola,</div> <div>031 772 36 85, andreas.ekstrom@chalmers.se</div> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/christian-forssen.aspx">Christian Forssén</a>, professor, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, </div> <div>031 772 32 61, christian.forssen@chalmers.se</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz och Mia Halleröd Palmgren</div> <div>​Illustration: JingChen | Chalmers tekniska högskola | Yen Strandqvist<br /></div> <div>Porträttfoton: Anna-Lena Lundquist</div> <div><br /></div> ​Wed, 12 Oct 2022 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-på-vatgas-och-sensorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/material/nyheter/Sidor/Med-fokus-p%C3%A5-vatgas-och-sensorer.aspxMed fokus på vätgas och sensorer<p><b>​Osynlig, luktfri och flyktig. Vätgas driver bränsleceller och kan lagra energi, men är brandfarlig när den blandas med luft. Christoph Langhammer, professor i fysik, fokuserar speciellt på vätgassensorer.  Den 5 oktober berättar han och Lars Bannenberg om nästa generations optiska vätgassensorer på ett Tandem-Webinarium. Anmäl dig till det!​ </b></p><b>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ChristophLanghammerSV300x450.jpg" alt="Christoph Langhammer" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /></b><span style="background-color:initial"><b>Vilka problem kan vätgasen lösa?<br /></b></span><div><span style="background-color:initial"><font face="arial, sans-serif">–</font></span><span style="font-family:arial, sans-serif;background-color:initial"> </span>Vätgas är en nyckelingrediens i fossilfri ståltillverkning och kan användas för att lagra energi som genererats med till exempel vindkrafts-el. Eftersom vätgas inte innehåller kol kan den vara energibäraren i ett kolfritt energisystem som även kan komma till nytta som bränsle för tunga transporter eller som flygbränsle, säger Christoph Langhammer.</div> <div><br /></div> <div><b>Du har på ett tidigare</b> seminarium gjort en liknelse mellan kyrkfönsters färgglada spektra med dagens nanoteknik. På vilket sätt kan vi dra nytta av detta när det gäller säkerhet kring vätgas?<br /><font face="arial, sans-serif">– </font><span style="background-color:initial">V</span><span style="background-color:initial">i </span><span style="background-color:initial">kan mät</span><span style="background-color:initial">a vätgas i till exempel luft genom att med hög upplösning detektera färgförändringar i metallnanopartiklar, baserade på palladiumlegeringar, som liknar färgprincipen i gamla kyrkfönster. Sensorerna som bygger på denna detektionsprincip är både snabba och noggranna.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>H</b></span><span style="background-color:initial"><b>ur ser intresset ut för din forskning?</b></span><br /></div> <div>– Intresset är stort både vetenskapligt och industriellt där vi nu kommersialiserar dessa sensorer i samarbete med Göteborgsföretaget Insplorion AB.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /><b>Vilk</b></span><span style="background-color:initial"><b>a tycker du ska komma på ditt tandemseminarium?</b></span><br /></div> <div>– Alla som har ett intresse i nanomaterial, sensorer, och energirelaterad materialteknik - och alla andra också!</div> <div> </div> <div><span></span><b>Anmäl dig till Tandem Webinariet  med Christoph Langhammer </b><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/en/areas-of-advance/materials/Calendar/Pages/Tandem-Webinar-Metallic-nanoalloys-for-next-generation-optical-hydrogen-sensors.aspx"><div style="display:inline !important">Metallic nanoalloys for next generation optical hydrogen sensors. </div></a><span style="background-color:initial">T</span><span style="background-color:initial">wo hot topics will be covered by Christoph Langhammer, Chalmers, and Lars Bannenberg, TU Delft.<br /></span><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Läs mer om Christoph Langhammers forskning: </span><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Varldens-snabbaste-vatgassensor-baddar-for-ren-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Världens snabbaste vätgassensor bäddar för ren energi</a></div> <div><br /></div>Thu, 29 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forskning-fran-Chalmers-pa-vag-mot-Silicon-Valley.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forskning-fran-Chalmers-pa-vag-mot-Silicon-Valley.aspxForskning från Chalmers på väg mot Silicon Valley<p><b>​Vinnovas exklusiva inkubatorsprogram Reach väljer årligen ut forskningsprojekt med fokus på teknik och lösningar som är relevanta för Silicon Valleys ekosystem och som har en potential att kommersialiseras. I år har två av de totalt tio utvalda projekten sitt ursprung på Chalmers.  </b></p>​<span style="background-color:initial">De båda forskningsprojekten handlar om innovationer som kan bidra till utveckling av nya  läkemedel och vaccin.  För att upptäckterna ska kunna göra nytta och kommersialiseras utvecklas de vidare genom startupbolagen LanteRNA respektive Envue Technologies. De svenska projekten som väljs ut till Reach hämtas från Kungliga Ingenjörsvetenskaps-akademiens​ IVA 100-lista och har redan tidigare genomgått en hård granskning.  </span><div><br /></div> <div>Nedan kommenterar forskarna vad det innebär för projekten att väljas ut till Reach.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Marcus Wilhemsson</strong>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik och <strong>Elin Esbjörner</strong>, docent på institutionen för biologi och bioteknik, om forskningsprojektet och startupbolaget LanteRNA: </div> <div><br /></div> <div>”Det känns väldigt kul att vår akademiska forskning som dessa idéer härstammar från nu får ytterligare drivkraft och coaching för att bli ett viktigt verktyg för läkemedelsutvecklare världen över genom att korta ledtider för nya RNA-baserade mediciner. Det visar hur viktig det är för akademisk forskning att vara redo när nya samhällsutmaningar, såsom en pandemi, dyker upp. Programmet kommer hjälpa oss att förstå vad som efterfrågas idag och framåt av intressenter där våra teknologier kan användas och på så sätt leda till nya akademiska forskningsprojekt som förhoppningsvis kan vara med att lösa nästa frågeställning i industrin och samhället.” </div> <div><br /></div> <div>Läs mer om forskningen: <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Genombrott-for-att-spara-RNA-i-celler-.aspx">Genombrott för att spåra RNA i celler</a></div> <div><br /></div> <div><strong>Christoph Langhammer</strong>, professor på institutionen för fysik, om forskningsprojektet och startupbolaget Envue Technologies: </div> <div><br /></div> <div>“Det betyder i första hand att vi har fått ett fint kvitto på att vår forskning är relevant och har potential att komma till nytta, vilket naturligtvis är jätteroligt. Inte minst eftersom resultatet kommer från ett projekt som haft grundforskningsfokus i ganska stor utsträckning. Det bekräftar ännu en gång hur viktigt det är med grundforskning om man ska göra nya upptäckter. En annan aspekt vad nyttiggörandet i allmänhet och Reach-programmet i synnerhet betyder för vår forskning är att vi kan skapa ett nätverk av intressenter i vår teknik som är större än det rent akademiska. Det kommer i sin tur leda till nya forskningsidéer som jag annars kanske aldrig skulle kommit på.” </div> <div><br /></div> <div>Läs mer om forskningen: <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Minimal-kanal-visar-genvag-mot-ny-medicin.aspx">Minimal kanal visar genväg mot ny medicin</a></div> <div><br /></div> <a href="https://www.iva.se/publicerat/rekordmanga-forskningsprojekt-fran-ivas-100-lista-utvalda-till-silicon-valley/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><a href="https://www.iva.se/publicerat/rekordmanga-forskningsprojekt-fran-ivas-100-lista-utvalda-till-silicon-valley/" target="_blank"><div style="display:inline !important">Läs pressmeddelandet från Kungliga Vetenskapsakademin  </div></a><br /><div><br /></div> Wed, 28 Sep 2022 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Ferenc-Mezei-Lise-Meitner-pristagare-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Ferenc-Mezei-Lise-Meitner-pristagare-2021.aspx"Min forskning har haft fokus på att vara användbar för andra"<p><b>​​Ferenc Mezei har gjort flera banbrytande upptäckter inom neutronfysik. För detta tilldelas han 2021 års Lise Meitner-pris.–  Det är verkligen en stor tillfredsställelse att kunniga människor finner att mitt arbete gjort nytta. Jag tror att framstående utmärkelser, som det här priset, tenderar att i första hand uppskatta forskningens värde för allmänt bruk, vilket för mig är en mycket avgörande del av erkännandet, säger han.</b></p><div>Ferenc Mezei prisas för att ha uppfunnit den så kallade neutron spin echo-metoden, superspegeln för neutroner, samt ett koncept för en neutronkälla med långa pulser av neutroner. Samtliga är banbrytande upptäckter som fört neutronforskningen framåt och som förbättrat hastigheten och noggrannheten för neutronbaserade materialundersökningsmetoder. Bland annat ligger hans forskning till grund för den tekniska designen av den storskaliga forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) som nu byggs i Lund, där han tills nyligen även varit teknisk koordinator. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px"><strong>Forskning likställt med att lösa problem</strong></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Centrum/Fysikcentrum/Gothenburg%20Lise%20Meitner%20Award/Lise%20Meitner%20Award%202021/ferenc_mezei_200.jpg" alt="Ferenc Mezei" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">För närvarande är Ferenc Mezei i frontlinjen för utvecklingen av en ny typ av intensiva acceleratordrivna kompakta neutronkällor. Forskningen är att likställa med att lösa utmanande problem, menar han, och det är en av hans drivkrafter. Den andra är forskningens nytta.</span></div> <div><br /></div> <div>–  Större delen av min forskning har haft fokus på att vara användbar för andra. Om man spenderar stora summor pengar, anser jag att det måste vara så. Att känna att man ”spenderat pengar väl” är en del av utmaningen och tillfredsställelsen med forskning. Likväl motiveras utvecklingen av kraftfullare eller enklare experimentella tekniker av den användning andra kommer att ha av dem. Naturligtvis har det också varit en drivkraft att vara en av de första användarna av denna instrumentella utveckling, säger Ferenc Mezei.</div> <div><br /></div> <div>Ferenc Mezei, professor vid Ungerns vetenskapsakademi, föddes 1942 i Budapest. Han är adjungerad professor vid University of California, San Diego, och har även ett förflutet som professor i fysik i en gemensam utnämning av TU Berlin och Hahn-Meitner Institute. Han har också arbetat längre perioder i neutronforskningslaboratorier vid Central Research Institute of Physics i Budapest, vid Institut Laue-Langevin i Grenoble och Los Alamos National Laboratory i New Mexico.</div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700;font-size:16px">Neutronforskningens ekonomi</span></div> <div><span style="font-weight:700;font-size:16px">​</span><br /></div> <div>Under prisutdelningen kommer Ferenc Mezei att hålla ett föredrag med titeln ”The economy of neutron research”. På vilket sätt hänger ekonomi och neutroner ihop?</div> <div><br /></div> <div>– Neutroner är till sin natur dyra att framställa. Så å ena sidan handlar ekonomin om dessa kostnader. Å andra sidan bygger neutronforskning främst på att förbättra vår förmåga att göra bästa möjliga ekonomi av de neutroner vi kan producera. Mycket av min forskning har handlat om denna aspekt. En ytterligare viktig aspekt är den roll neutronstrålar kan spela i ekonomin i bredare mening, säger Ferenc Mezei.</div> <div><br /></div> <div>När han nu tilldelas priset som bär Lise Meitners namn, är det med hennes viktiga forskargärning i minne.</div> <div><br /></div> <div>–  Lise Meitners verk formade historien. Hon var tvungen att möta flera svårigheter, tuffa förhållanden och diskriminering. Hennes elegans att hantera allt det är beundransvärt.</div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz</div>Tue, 06 Sep 2022 15:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Anne-LHuillier-Lise-Meitner-pristagare-2020.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Anne-LHuillier-Lise-Meitner-pristagare-2020.aspxHon söker svaren på vad som händer på en triljondels sekund<p><b>​Vad händer egentligen på en miljarddels miljarddels sekund? Det har professor Anne L'Huillier vid Lunds universitet ägnat sin forskarkarriär åt att kasta laserljus över, och för sina upptäckter belönas hon med 2020 års Lise Meitner-pris.– Det betyder jättemycket för mig. Lise Meitner är en stark kvinnlig förebild, något som är väldigt viktigt när man själv är kvinna och forskar i ett ämne som domineras av män, säger hon.</b></p><div>​En attosekund är en triljondels sekund, och det är kring ljuspulser på den tidsskalan som professor Anne L'Huillier forskning kretsar. Hon har varit i frontlinjen för forskning kring ultrasnabba lasrar sedan mer än 30 år tillbaka, och det är för de bedrifterna och för att ha banat väg för den forskningen som hon nu belönas med Lise Meitner-priset.</div> <div> </div> <div>– Det är jätteroligt att min forskning uppmärksammas i mitt nya hemland Sverige, säger hon.</div> <div> </div> <div>Franskfödda Anne L'Huillier har haft kopplingar till just Sverige sedan många år tillbaka. I mitten av 80-talet gjorde hon en postdoc på just Chalmers, och arbetade med professor Göran Wendin.</div> <div> </div> <div>– Det var en mycket givande period för min del, och den har kommit att spela en stor roll i min karriär, säger hon.</div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Lagt grunden för attosekundforskning</h2></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <div>Efter en tid i Frankrike hamnade hon i mitten av 90-talet Lunds universitet, och sedan många år tillbaka leder hon där en forskningsgrupp inom atomfysik som studerar elektroners rörelser med hjälp av attosekundpulser. Hennes grupps forskning har hjälpt till att lägga grunden för attosekundsforskningen, och möjliggjort för fysiker och kemister att visualisera valenselektroners rörelsemönster. </div> <div> </div> <div>På senare år blev hon  en av flera forskningsledare i det Chalmersledda kvantdatorprojektet WACQT, där hon återigen arbetar med Göran Wendin.</div> <div> </div> <div>Den föreläsning som Anne L'Huillier kommer att hålla på prisutdelningen heter ”What happens in a billionth of a billionth of a second?”, och handlar just om de ultrakorta ljuspulser som hennes forskargrupp använder för att studera snabba förlopp och elektroners rörelse i materia.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>– Det som driver mig som forskare är lärandet, säger hon. Att fortfarande få lära sig nya saker hela tiden tycker jag är mycket spännande. Och att sedan få lära ut det som jag har lärt mig är också väldigt givande. Dessutom är det spännande när det som jag har forskat om kommer till användning för vetenskapen och vårt samhälle.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div>Text: Robert Karlsson</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/gpc/activities/lisemeitner/Pages/default.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Lise Meitner-priset</a><br /></div>Tue, 06 Sep 2022 12:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Lise-Meitner-priset-2020-2021.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Lise-Meitner-priset-2020-2021.aspx​Framstående fysiker prisas på Chalmers<p><b>​Efter två års uppehåll är det dags igen att dela ut Göteborgs Lise Meitner-prise, en årlig utmärkse till en forskare som gjort ett genombrott inom fysik. Vid ceremonin den 8 september delas prisen ut för 2020 och 2021, för framsteg inom ultrasnabb laserteknik och superspeglar för neutroner. – Lise Meitner var en enastående fysiker med ett fascinerande liv. Det här priset är en hyllning både till henne och till de forskare som följt i hennes fotspår och gjort nya banbrytande upptäckter i fysik. Årets prisutdelning är speciell eftersom vi får möjlighet att hylla två exceptionella pristagare, säger Carina Persson, ordförande i priskommittén. </b></p><div><span style="background-color:initial">Göteborgs Lise Meitner-pris delas ut årligen sedan 2006 till en framstående fysiker, till minne av Lise Meitner, en kärnfysiker som flydde till Sverige från Tyskland 1938 och sedermera en av världens mest framstående inom sitt fält. Priset delas ut av Fysikcentrum Göteborg, ett samarbete för fyra institutioner på Chalmers och Göteborgs universitet, för att hylla forskare, men även för att berika forskningsmiljöerna och -nätverken i Göteborg genom gemensamma aktiviteter. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">På grund av pandemin uppmärksammas pristagarna för 2020 och 2021 vid ceremonin den 8–9 september: Anne L'Huillier, professor vid Lunds universitet, och Ferenc Mezei, professor vid Ungerns vetenskapsakademi i Budapest som också har en koppling till Lund, där han tills nyligen varit teknisk koordinator för en av Sveriges största forskningsanläggningar, the European Spallation Source project. <a href="/en/centres/gpc/activities/lisemeitner/Pages/default.aspx">Läs mer om pristagarna och deras forskning</a> (på engelska). </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Båda pristagarna kommer att hålla ett anförande vid prisceremonin den 8 september, och under den 9 september genomförs ett symposium deras ära, där forskare från flera svenska lärosäten presenterar aktuell forskning med koppling till pristagarnas områden. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Det kommer att bli mycket spännande att få lyssna på pristagarnas föredrag om hur de gjorde sina upptäckter, men det blir också ett utmärkt tillfälle för oss som forskar vid Chalmers och Göteborgs universitet att bredda våra samarbeten med enastående forskare vid andra svenska lärosäten, säger Carina Persson. </div> <div><a href="/en/centres/gpc/calendar/Pages/default.aspx">Läs mer om de planerade aktiviteterna den 8 och 9 september i kalendern​</a>. </div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fysikcentrum Göteborg </h3> <div>är ett samarbete mellan fyra institutioner: Fysik, Rymd-, geo- och miljövetenskap och Mikroteknologi och nanovetenskap vid Chalmers tekniska högskola, samt institutionen för fysik vid Göteborgs universitet. Centret inkluderar ca 200 professorer, 120 doktorander och 550 studenter. Fysikcentrums övergripande mål är att främja fysikämnet i Göteborg genom en rad olika aktiviteter.</div>Tue, 30 Aug 2022 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-ar-framtidens-forskningsledare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-ar-framtidens-forskningsledare.aspxDe är framtidens forskningsledare<p><b>Inte mindre än sex Chalmersforskare blev antagna när Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, utsåg Framtidens forskningsledare.</b></p><div>​<span><span>Målet med programmet är att ge nyetablerade forskare med högsta vetenskapliga och pedagogiska kompetens möjlighet att utvecklas som forskningsledare<span></span><span style="display:inline-block"></span>. </span></span><span><span>Ahmed Ali-Eldin Hassan<span style="display:inline-block"></span></span></span><span></span><span><span><span><span><span>, Johan Bengtsson-Palme, </span></span>Raphaël Frank J Van Laer<span style="display:inline-block"></span></span></span>, Anton Frisk Kockum, Alexander Hollberg och Julia Wiktor och heter de sex Chalmersforskare som har kvalat in bland de 16 unga forskare som nu får 15 miljoner var för självständig forskning. SSF:s bedömning är att de förväntas kunna leda ännu större forskargrupper framöver, och de kommer därför att delta i ett omfattade ledarskapsprogram.<br /></span></div> <span></span><br /><span></span><div><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/ahmh.aspx">Ahmed Ali-Eldin Hassan</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för data- och informationsteknik, får medel till forskningsprojektet Edge Optimization: Operativsystem och programvara i periferin. Projektet fokuserar på att designa en ny klass av operativsystem som passar nya typer av fördröjningskritiska tillämpningar. Det kan t. ex. vara för autonoma fordon som behöver använda både moln- och lokala resurser med prestandagarantier.    <br /></span></div> <div><br /><span></span></div> <div><span><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/johan-bengtsson-palme.aspx" target="_blank" title="chalmers.se">Johan Bengtsson-Palme</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för biologi och bioteknik sedan maj 2022, får medel till forskningsprojektet: Framtidens patogener och resistensgener. Projektet handlar om att ta reda på vilka mekanismer som gör att bakterier orsakar sjukdomar och antibiotikaresistens. Denna kunskap vill forskarna sedan använda för att kunna förstå vilka gener som kan utgöra hot mot människans hälsa i framtiden. <span style="display:inline-block"></span></span></span><span><br /></span></div> <div><br /><span></span><span><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/raphael-van-laer.aspx">Raphaël Frank J Van Laer</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, får medel till forskningsprojektet Attojoule-per-bit akustisk optik. Det långsiktiga målet med projektet är att hjälpa till att utvidga Moores lag med ljus och ljud genom att minska energiavtrycket från fotonik och kvantteknologi. <span style="display:inline-block"></span></span></span><span><br /><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Anton-Frisk-Kockum.aspx" target="_blank" title="chalmers.se"><br />Anton Frisk Kockum</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, får medel till forskningsprojektet Kvantsimulering och kvantkommunikation med stora atomer. Huvudmålet med projektet är att konstruera effektiva och användbara simuleringar av kvantsystem (till exempel molekyler) som interagerar med en omgivande miljö.    <br /></span></div> <div><span><span><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Alexander-Hollberg,-Arkitektur-och-samhallsbyggnadsteknik-.aspx" target="_blank" title="chalmers.se"><br />Alexander Hollberg</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, får medel till forskningsprojektet “Digitala materialinventeringar för hållbar urban mining”. Huvudmålet är att genom digitala tvillingar och maskininlärning utveckla en metod för att inventera byggmaterialbeståndet i urbana projekt, i syfte att stödja aktörer att återanvända och återvinna material.    <span style="display:inline-block"></span></span></span><span><br /><br /> <strong><a href="/sv/Personal/Sidor/Julia-Wiktor.aspx">Julia Wiktor</a></strong>, forskarassistent vid institutionen för fysik, får medel till forskningsprojektet Kvantmekanisk beskrivning av fullständiga halvledaranordningar. Projektets syfte är att para kvantmekaniska modeller med framväxande artificiella neurala nätverksmodeller för att effektivt modellera de material och gränssnitt som utgör halvledande mikro- och nanoenheter.   <br /></span></div> <div><br /></div> <div>Läs mer om utlysningen och vad utnämningen framtidens forskningsledare innebär på <a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/de-ar-framtidens-forskningsledare/">SSF:s webb</a>.<br /><span><span></span><span style="display:inline-block"></span><span style="display:inline-block"></span></span></div>Tue, 21 Jun 2022 14:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Minimal-kanal-visar-genvag-mot-ny-medicin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Minimal-kanal-visar-genvag-mot-ny-medicin.aspxMinimal kanal visar genväg mot ny medicin<p><b>​För att utveckla nya läkemedel och vaccin krävs ingående kunskap om naturens allra minsta biologiska byggstenar – biomolekylerna. Nu presenterar forskare vid Chalmers en banbrytande mikroskopiteknik som gör det möjligt att studera proteiner, DNA och andra små biologiska partiklar i deras naturliga tillstånd på ett helt nytt sätt.</b></p>​<span style="background-color:initial">När läkemedel och vaccin ska utvecklas krävs mycket tid och pengar. Därför är det avgörande att kunna effektivisera det arbetet genom att studera hur till exempel enstaka proteiner beter sig och samverkar med varandra. Den nya mikroskopimetoden från Chalmers kan göra det möjligt att hitta de mest lovande kandidaterna i ett tidigare skede. Tekniken har också potential att användas för att utforska hur celler kommunicerar med varandra genom utsöndring av molekyler och andra biologiska nanopartiklar. Dessa processer spelar en viktig roll i, till exempel, vårt immunförsvar. </span><div><br /></div> <div style="font-size:16px"><strong>Avslöjar sin silhuett </strong></div> <div><br /></div> <div>Biomolekyler är lika små som svårfångade och livsviktiga eftersom de är byggstenarna för allt liv. För att få dem att avslöja sina hemligheter med hjälp av optisk mikroskopi behöver forskarna idag antingen märka dem med en självlysande etikett eller sätta fast dem på en yta. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Christoph%20Langhammer_320.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christoph Langhammer" style="margin:5px;width:200px;height:197px" />–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Med dagens metoder kan du aldrig vara helt säker på att märkningen eller ytan som molekylen fästs på inte påverkar din molekyls egenskaper. Med hjälp av vår teknik, som inte kräver något av detta, visar den upp sin helt naturliga silhuett, eller optiska signatur, vilket gör att vi kan analysera molekylen precis som den är, säger forskningsledaren <strong>Christoph Langhammer</strong>, professor vid institutionen för fysik på Chalmers. Han har arbetat fram den nya metoden tillsammans med forskarkollegor inom både fysik och biologi på Chalmers och Göteborgs universitet. </span></div> <div><br /></div> <div>Den unika mikroskopimetoden bygger på att de molekyler eller partiklar som forskarna vill studera placeras i ett chip som innehåller små rör i nanostorlek, så kallade nanokanaler. En provvätska tillsätts i chippet som sedan belyses med synligt ljus. Den växelverkan som då uppstår mellan ljuset, molekylen och de små vätskefyllda kanalerna gör att molekylen inuti framträder som en mörk skugga och går att se på skärmen som är kopplad till mikroskopet. Genom att studera den kan forskarna också avgöra biomolekylens massa och vikt, samt få indirekt information om molekylens form – vilket inte varit möjligt att göra med en och samma teknik tidigare.</div> <div><br /></div> <strong> </strong><div style="font-size:16px"><strong>Uppmärksammad innovation</strong></div> <div><br /></div> <div>Den nya tekniken, Nanofluidic Scattering Microscopy, presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Methods. Framsteget har också uppmärksammats av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien i Sverige, som varje år listar ett antal forskningsprojekt med potential att förändra världen och göra faktisk nytta. Innovationen har också tagit klivet ut i samhället genom startupföretaget Envue Technologies, som vunnit priset ”Game changer” i årets Venture Cup-tävling i Västsverige.</div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/barboraspackova-321x366_fotograf%20Aykut%20Argun.jpg" alt="Barbora Spackova" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:0px 5px;width:200px;height:228px" /></span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Vår metod effektiviserar arbetet, till exempel när man behöver studera innehållet i ett prov, men inte vet på förhand vad det innehåller och vad man därmed behöver märka upp, säger forskaren <strong>Barbora Špačková</strong>, </span><span style="background-color:initial">som under sin tid på Chalmers tog fram de beräkningar som ligger till grund för den nya metoden, och även genomförde den första experimentella studien med tekniken.</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div>Nu arbetar forskarna vidare för att optimera nanokanalernas design för att kunna hitta ännu mindre molekyler och partiklar, sådana som idag ännu inte går att se.  </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Målet är att ytterligare vässa vår teknik så att den kan hjälpa till att öka vår grundläggande förståelse om hur liv fungerar, och att bidra till utvecklingen av nästa generations läkemedel, säger Christoph Langhammer.</span></div> <div><br /></div> <div><strong>Mer om den vetenskapliga artikeln och forskningen:</strong></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41592-022-01491-6">Label-Free Nanofluidic Scattering Microscopy of Size and Mass of Single Diffusing Molecules and Nanoparticles</a> har publicerats i Nature Methods, och är skriven av Barbora Špačková, Henrik Klein Moberg, Joachim Fritzsche, Johan Tenghamn, Gustaf Sjösten, Hana Šípová-Jungová, David Albinsson, Quentin Lubart, Daniel van Leeuwen, Fredrik Westerlund, Daniel Midtvedt, Elin K. Esbjörner, Mikael Käll, Giovanni Volpe och Christoph Langhammer. Forskarna är verksamma vid Chalmers och Göteborgs universitet. Barbora Špačková startar nu en egen forskargrupp vid Tjeckiska vetenskapsakademien i Prag.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><ul><li>Forskningen har huvudsakligen finansierats av Stiftelsen för Strategisk Forskning, samt av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Delar av forskningen har skett på Chalmers Nanofabrication Laboratory vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap och under paraplyet för Chalmers Excellensinitiativ Nano.</li></ul></div> <div><br /></div> <div><strong>Så här fungerar tekniken:</strong></div> <div><strong><br /></strong></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Toppbild_SV_Mikroskopet%20som%20kan%20visa%20genva╠êgen%20till%20ny%20medicin_750x340px.jpg" alt="Ny mikroskopimetod" style="margin:5px;width:600px;height:280px" /><br /><br /><br /></span></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">De biomolekyler eller partiklar som forskarna vill studera placeras i ett chip, i vilket det finns små rör i nanostorlek – nanokanaler – som man fyller med provvätska. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Chippet fästs i ett specialanpassat optiskt mörkfältsmikroskop och belyses med synligt ljus. </span></li> <li><span style="background-color:initial">På den skärm som visar vad man ser i mikroskopet, framträder molekylen som en mörk skugga medan den rör sig fritt inuti nanokanalen. Detta beror på att ljuset växelverkar med både kanalen och biomolekylen. Den interferenseffekt som då uppstår förstärker kraftigt molekylens optiska signatur genom att försvaga ljuset vid just den position där molekylen befinner sig. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Ju mindre nanokanalen är, desto större blir förstärkningseffekten och desto mindre molekyler kan man se.</span></li> <li><span style="background-color:initial">Med tekniken är det idag möjligt att analysera biomolekyler från cirka 60 kilodalton molekylärvikt och uppåt. Det är även möjligt att studera större biologiska partiklar, såsom extracellulära vesiklar och lipoproteiner, samt oorganiska nanopartiklar.</span></li></ul></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://chalmersuniversity.app.box.com/s/x48gk32sl6h4kdgalfceoj2hlprghbkx"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/NSM_technique.png" alt="Video" style="margin:5px;width:300px;height:83px" />​</a><br /><br /><strong>Video</strong>: <a href="https://chalmersuniversity.app.box.com/s/x48gk32sl6h4kdgalfceoj2hlprghbkx">Se en film från mikroskopet</a>, som visar en biomolekyl inuti en nanokanal. Den visar sig som en mörk skugga och studeras på en skärm kopplad till mikroskopet. Genom att studera den, kan forskarna inte bara se den utan också utläsa dess massa och vikt och få direkt information om dess form </span><span style="background-color:initial">– något som inte varit möjligt tidigare med en enskild teknik. </span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta: </strong></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a><span style="background-color:initial">, professor, institutionen för fysik, Chalmers <br />031 772 33 31, <a href="mailto:clangham@chalmers.se">clangham@chalmers.se​</a></span></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz och Mia Halleröd Palmgren</div> <div>Foto/illustration: ​<span style="background-color:initial">Maja Saaranen/ Envue Technologies (fotocollage), </span><span style="background-color:initial">Yen Strandqvist/ Chalmers tekniska högskola och Daniel Spacek/ Neuroncollective (illustration),</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Anna-Lena Lundqvist (porträttbild av Langhammer), Aykut Argun (porträttbild av </span><span style="background-color:initial">Špačková).​</span><br /></div> ​​​Thu, 16 Jun 2022 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-inom-artros-–-ny-metod-for-tidig-diagnostik-hos-hast.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/nyheter/Sidor/Forskningsgenombrott-inom-artros-%E2%80%93-ny-metod-for-tidig-diagnostik-hos-hast.aspxForskningsgenombrott inom artros – ny metod för tidig diagnostik hos häst<p><b>​Artros är en kronisk inflammatorisk sjukdom som leder till ledsmärta och funktionsnedsättning både hos människa och häst. Tävlingshästar utvecklar sjukdomen mycket tidigt till följd av intensiv träning i unga år. Som en del av ett stort samarbetsprojekt mellan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), har forskare på Chalmers varit med och utvecklat en ny metod för att möjliggöra tidig diagnos av artros hos hästar. </b></p>​<span style="background-color:initial">– Artros (osteoartrit) är en kronisk ledinflammation där sjukdomsprocessen är långsam och svår att diagnostisera i ett tidigt stadium. Men för att kunna behandla sjukdomen är det viktigt att identifiera de tidiga sjukdomsstadierna, säger Eva Skiöldebrand, professor i allmän patologi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med forskningsinriktning på artros hos hästar och människa.<br /><br /></span><div>– Tillsammans med professorerna Stina Ekman på SLU och Anders Lindahl på SU, har vår forskargrupp utvecklat biomarkörer, eller mer specifikt, identifierat nya klyvningsepitoper* som genereras då protein från ledbrosk och underliggande subkondralt ben (benet under ledbrosket) bryts ned av inflammationen, vilket är sjukdomens signum. Forskargruppen har kunnat verifiera biomarkörerna i serum och ledvätska hos hästar med varierande grad av artros och studerat träningens inverkan samt effekten av dygnsrytm, vilket är ett stort forskningsgenombrott, säger Eva Skiöldebrand.<br /><br /></div> <div>Användandet av biomarkörer möjliggör att sjukdomen kan upptäckas tidigare och uppkomsten av allvarliga skador förebyggas – och effektiviteten av läkemedel för behandling av artros kan utvärderas. </div> <div><br /></div> <div><strong>Tidig diagnostik med salivprov</strong></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Health/Udda%20format/Artros_bild_450x350.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:450px;height:350px" />En person som har haft stor del i ett relaterat forskningsgenombrott i slutet av 2021 är Moa Lord, tidigare bioteknikstudent och nu <span></span>projektanställd forskare i materialfysik på Chalmers​.</div> <div><br /></div> <div>Tillsammans med forskargruppen på SLU och SU har hon utvecklat en ny metod för att kvantifiera biomarkörer i saliven hos häst, under handledning av professor Eva Skiöldebrand, Susanne Nyström, doktor i molekylärbiologi på SU och Magnus Karlsteen, docent i materialfysik på Chalmers och ansvarig för Chalmers satsningar inom hästteknologi. <br /><br /></div> <div> –Vi ville utveckla en metod som på ett enkelt sätt kunde passa in i den dagliga hästhållningen. Salivprovtagning är en icke-invasiv provtagningsmetod till skillnad från ledvätskeprov och blodprov, vilket gör att man kan ta fler prover utan att skapa obehag hos hästen. Detektion och kvantifiering av biomarkören i saliv möjliggör ett enklare sätt att övervaka hur biomarkören påverkas av träning och underlag samt upptäckt av tidiga sjukdomstecken, säger Moa Lord. </div> <div><br /></div> <div><strong>Egenutvecklat bett för hästar</strong></div> <div>För att underlätta salivprovtagningen har Chalmers förfinat metoden genom framtagning av ett särskilt bett för hästar. <br /><br /></div> <div>– När vi upptäckte att vi kunde använda saliv för att mäta biomarkören ville vi undersöka hur biomarkören förändras under ett träningspass när belastningen på leden ökar. Därför har vi på Chalmers själva designat och konstruerat ett bett med utrymme för provtagningsrör. Bettet samlar upp saliven samtidigt som man rider eller kör hästen. Detta möjliggör att vi kan samla in prov på ett enklare sätt och att träningspasset kan fullföljas utan ett större avbrott för att ta ett prov, säger Moa Lord. <br /><br /></div> <div>– Detta bett och möjligheten att detektera biomarkören i saliv är grunden till en helt ny diagnosmetod, det finns ingen som har gjort något liknande tidigare. De nuvarande provrören i bettet för salivuppsamling fungerar väl. Men vi arbetar för det långsiktiga målet att implementera en elektronisk sensor av grafen i bettet, som kan ge kontinuerliga mätvärden av biomarkören och provsvar direkt på plats. Detta skulle möjliggöra att hästägaren själv på hemmaplan kan samråda med veterinär och följa utvecklingen av sjukdomen och agera genom att arbeta förebyggande för att eliminera begynnande sjukdom, säger Magnus Karlsteen. <br /><br /></div> <div>– Med tanke på att ett stort antal tävlingshästar utvecklar artros är bettet betydelsefullt för det preventiva arbetet. Att kunna mäta biomarkören i saliven innebär att vi kan mäta effekten av träning då hästen springer och rids på olika underlag och vid olika tempo. Då kan man skräddarsy träningsprogram som inte är skadliga för lederna och förhoppningsvis kan det resultera i att färre hästar utvecklar sjukdomen, säger Eva Skiöldebrand.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Fortsatt finansiering av projektet</strong></span><br /></div> <div>Moa Lords projekt “Can we use saliva to detect osteoarthritis in the horse?” har delfinansierats av styrkeområde Hälsa och teknik på Chalmers. I början av 2022 beviljade Svenska Djurskyddsföreningen finansiering för att undersöka förekomsten av smärtbiomarkörer i saliven hos häst. – Smärtbiomarkörernas förekomst i saliven kan ge enormt mycket information om hästens smärtstatus och vi är otroligt tacksamma för dessa forskningspengar, säger Eva Skiöldebrand.<br /><br /></div> <div>– Framgångarna i det här forskningsprojektet är fantastiskt glädjande och hoppfullt för diagnostisering och prevention av artros hos häst men även hos människa i framtiden, säger Martin Fagerström, vice styrkeområdesledare för Hälsa och teknik på Chalmers. <br /><br /></div> <div><strong>Gemensamt engagemang i hästars välfärd</strong></div> <div>Samarbetet mellan Eva Skiöldebrand, SLU, och Magnus Karlsteen och Moa Lord på Chalmers har bland annat sin bakgrund i ett gemensamt intresse för hästsport och ett starkt engagemang i hästars välfärd. Deras vägar har bland annat korsats på Chalmershindret, ett arrangemang i samband med världscuptävlingarna i hästhoppning i Göteborg, med Magnus Karlsteen som ansvarig.</div> <div><br /></div> <div><strong>Förstärkt fokus på idrottsteknologi</strong></div> <div>Enligt det Internationella ridsportförbundet är Chalmers främst i världen inom hästteknologi. <span style="background-color:initial">Från och med 1 augusti 2022 blir Chalmers det första Riksidrottsuniversitetet som blir ett kompetenscentrum för idrottsteknologi. Det innebär ett förstärkt samarbete mellan idrottsrörelsen och de olika specialistidrottsförbunden i Sverige.</span></div> <div><br /></div> <div>* Klyvningsepitoper</div> <div>Fragment som bildas vid kylning av protein, vid en specifik aminosyrasekvens. <br /><br /><em>Bildtext: Salivprovtagning pågår, Moa Lord och hästen Drömmen. <br />Foto: Helena Borgström</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><div><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700">Kontakt</span><br /><a href="/sv/personal/Sidor/Magnus-Karlsteen.aspx">Magnus Karlsteen​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial">Docent, materialfysik, Institutionen för fysik, Chalmers</span></div> <em></em></div> <div><br /></div> <div><span></span><strong>Läs mer<br /><br /></strong><a href="https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/302399/1/Master_thesis_Moa_Lord.pdf" target="_blank"><div>&quot;Detection and quantification of COMP neoepitope in equine saliva.</div> <div>A biomarker for detection of early stages of Osteoarthritis&quot;</div> ​</a>(Moa Lords examensarbete för masterexamen i bioteknik)</div> <div><div><br /></div></div> <div><strong><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmers-blir-kompetenscentrum-for-idrottsteknologi.aspx" target="_blank">Chalmers blir kompetenscentrum för idrottsteknologi​</a></strong></div> <div><strong></strong><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/Sidor/Chalmershindret-fem-ar-av-innovationer.aspx">Chalmershindret fem år av innovationer​</a><br /><br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Linda Wallgren Jirvén</span><br /></div> <div><br /></div>Wed, 01 Jun 2022 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Imre-Pazsit-utsedd-till-Doctor-Honoris-Causa.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Imre-Pazsit-utsedd-till-Doctor-Honoris-Causa.aspxImre Pázsit utsedd till Doctor Honoris Causa vid Tekniska högskolan i Budapest<p><b>​​I uppskattning för hans internationellt ansedda verksamhet har Imre Pázsit utsetts till Doctor Honoris Causa vid Tekniska högskolan i Budapest (BME).</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ImrePaszit.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:201px;height:271px" /><br />Titeln tilldelas <strong>Imre Pázsit</strong>, professor vid institutionen för fysik, för att han uppnått stort internationellt genomslag med sina egna prestationer samtidigt som han bidragit till att uppmärksamma BME globalt genom undervisning och forskningsaktiviteter.</div> <div><br /></div> <div>Ceremonin för överlämnandet av priset kommer att hållas den 28 maj 2022 vid högtidsmötet på BME. <a href="https://www.youtube.com/watch?v=2_89DTYhiAw">Följ eventet på Youtube.</a></div> <div><br /></div>Tue, 24 May 2022 10:00:00 +0200