Till minne av Bengt Kasemo

​Professor emeritus Bengt Kasemo gick bort den 26 november. Bengt blev 78 år och sörjs närmast av frun Lena och barnen Andreas, Jonas, Anna och Totta, med familjer, inkluderande 10 barnbarn. Bengt Kasemo var en av Chalmers starkast lysande profiler som under årtionden formade både fysikinstitutionen och Chalmers.
​Bengt föddes i det gröna Dalsland 1942 och växte upp vid Ånimmens och Vänerns stränder. Från sin far fick han sitt intresse för natur, fiske och jakt. Han tog studenten i Åmål och började studera till läkare men växlade efter ett år över till fysik på Göteborgs universitet. 
Efter grundexamen 1966 började Bengt doktorera på ett projekt inom tunnfilmsproblematik, med Ingvar Marklund som handledare. Han träffade efter ett tag den ett år äldre Stig Andersson och tillsammans började de på egen hand forska inom ytfysik, med inriktning mot ytors struktur och elektronstruktur, vilket då var ett helt nytt forskningsfält. Genom studier av ljusemmision i samband med ytreaktioner som gav information om ytreaktioners dynamik, etablerade Bengt efter hand en egen forskningsinriktning och disputerade 1974 på avhandlingen ”A study of surface layer structures and chemisorptive luminescence in surface reactions”. Bengt blev docent 1975 och med sin skärpa, kombinerat med en sällsynt dynamisk och entusiasmerande personlighet, etablerade han sig snabbt som en auktoritet inom ytfysik med många nationella och internationella samarbeten. Bengt blev 1983 professor i Kemisk fysik vid Chalmers och GU.

Med ytfysik som bas utvecklade Bengt under åren sin forskningsverksamhet i flera riktningar. Studier av ytreaktioners dynamik och reaktionskinetik på modellytor i ultrahögvakuum var ett av hans huvudintressen. Inspirerad av diskussioner med Per-Ingvar Brånemark, inledde han på 80-talet forskning på biomaterial och särskilt biomaterialytor baserade på titan. Detta var en ingång till hans forskning inom biofysik och studier av  biologiska membran, som under 90-talet växte till ett stort område, framförallt tack vare hans innovativa bidrag till utvecklingen av QCM-D tekniken. Bengt var under 90- och 00-talen en pionjär inom studier av katalytiska reaktioner vid atmosfärstryck på modelkatalysatorer och elektro/fotokatalys där han använde  nanofabrikation och nanoplasmonik för att studera olika ytfenomen. Bengts avdelning växte med de nya områdena till runt 40 medarbetare med nästan lika många nationaliteter. Han var en tydlig och omtänksam forskningsledare, som sprutade ideer. Han hade också en unik förmåga att uppmuntra och utveckla sina medarbetare, särskild doktorander som resulterade i över 50 disputationer under hans ledning. Den stora avdelningen, och de många externa uppdragen tog sin tid. Bengt veckopendlade under många år till hemmet i Tjärkil utanför Mellerud och arbetade långa dagar när han var i Göteborg. Egentligen var det bara under tre dagar i oktober då älgjakten pågick som Bengt inte var nåbar. Den bästa tiden att prata fysik och vetenskap med Bengt var på hans kontor mellan midnatt och 2-3 på morgonen när inga telefonsamtal eller inplanerade möten störde diskussionerna.


En del av Bengts framgång och stora betydelse för vår institution och Chalmers var visionen och förmågan att skapa tvärvetenskapliga verksamheter som rymde metodutveckling, koppling till teoretiska modeller och kontakten mellan grundläggande och tillämpade forskningsfrågeställningar. Bengt var, till exempel, en av initiativtagarna till Kompetenscentrum katalys som kombinerar industrinära och forskardriven forskning inom katalysområdet. På samma satt tog han initiativ till Svenskt biomaterialkonsortium, ett forsknings- och utecklingscenter med industi- och universitetspartners. På metodutvecklingssidan var han mycket stolt av utveckling över QCM-D tekniken och den indirekta nanoplasmoniska sensing metodiken. Bengt var dessutom medgrundare till flera start-up företag vars verksamhet sprungit ur grundforskning och teknikutveckling på Kemisk fysik. Q-Sense och Insplorion är två framgångsrika exempel.

Bengt blev emeritus 2009 men fortsatte att vara aktiv som forskare och ledamot i IVA och KVA. Som exempel ledde han inom IVA och KVA ett projekt där den populärvetenskapliga Energiboken togs fram. Boken har tryckts i 60,000 exemplar och används i utbildning av gymnasielärare. Bengt publicerade så sent som i september i år en forskningsartikel med modeller för spridning av aerosol partiklar, som bärare av Covid-19 virus, genom atmosfären.

Bengt var hedersdoktor på DTU och bland hans utmärkelser märks IVAs stora guldmedalj, George Winters pris från European Society for Biomaterials, Georg Engströms ASEA pris för energiforskning och Chalmersmedaljen.

Vi är många som är otroligt tacksamma över att ha fått glädjen att arbeta med Bengt och han kommer även i fortsättningen att ha inflytande på fysikinstitutionen. Flera av hans tidigare studenter och postdocs är nu en del av Fysiks fakultet; Dinko Chakarov, Fredrik Höök, Julie Gold, Lars Hellberg, Christoph Langhammer och Björn Wickman. Naturligtvis är vi många fler som inspirerats av Bengts insatser som forskare, forskningsledare, mentor, lärare och samarbetspartner. Han var en stark och snäll person med ett mycket rikt liv. Hans vänner kommer särskilt minnas hans kärlek till sin familj. Familj, vetenskap och samhällstjänst var den heliga treenigheten i hans liv.


För kollegor och vänner på Fysik
Igor Zoric och Henrik Grönbeck

En minnesstund för Bengt Kasemo kommer att arrangeras på Chalmers när omständigheterna tillåter att vi kan träffas i större grupper igen.

Foto: J-O Yxell​

Sidansvarig Publicerad: må 21 dec 2020.