Illustration
Genom att placera guldnanostavar med särskilda optiska egenskaper mellan två tättsittande guldnanospeglar har forskarna lyckats kontrollera superstark koppling mellan ljus och materia i vanlig rumstemperatur. Upptäckten öppnar för ny forskning och banar väg för till exempel nanomaskiner, ljusstyrd teknik och kvantteknologi.​​​​​​​​​​​ 
​Illustration: Denis Baranov​

Forskare får ljus och materia att sjunga stämsång

När ljus och materia blir till ett, uppstår en helt ny duett. Nu har fysiker vid Chalmers, tillsammans med kollegor i Ryssland och Polen, för första gången lyckats kontrollera superstark koppling mellan ljus och materia i vanlig rumstemperatur. Upptäckten öppnar nya forskningsmöjligheter och banar väg för till exempel nanomaskiner, ljusstyrd teknik och kvantteknologi.​​​​

​– Som regel krävs det starka magnetfält, högt vakuum och extremt låga temperaturer för att uppnå såhär stark koppling. När den går att kontrollera i ett vanligt labb, kan fler forskare arbeta inom området och det ger värdefull kunskap i gränslandet mellan nanoteknik och kvantoptik, säger Denis Baranov, forskare vid institutionen för fysik vid Chalmers och huvudförfattare till den vetenskapliga artikel som publicerats i den ansedda tidskriften Nature Communications. 

De banbrytande resultaten ger en inblick i en vibrerande miniatyrvärld som kan beskrivas med hjälp av musik. På en yta som är hundra gånger mindre än änden av ett hårstrå har forskarna utfört sina experiment. Guldstavar med särskilda optiska egenskaper har placerats mellan två tättsittande guldnanospeglar, som fungerar som förstärkare av den ton som systemet skapar. 

Kvasipartiklar med spännande optiska och elektroniska egenskaper​

De specialtillverkade guldstavarna påverkar hur ljuset studsar mellan speglarna, och därmed också tonen. När den starka kopplingen mellan ljuset och speglarna uppstår förändras ljudet. I stället för att det bara hörs en ton, delar sig tonen i en hög och en låg frekvens. I den unika stämsång som uppstår när ljus och materia bildar duett, skapas en sorts kvasipartiklar som kallas polaritoner. De är hybrider och har spännande optiska och elektroniska egenskaper. 

 
Antalet guldstavar mellan speglarna styr hur stark interaktionen blir. Det styr också systemets så kallade nollpunktsenergi. Genom att öka eller minska antalet stavar är det möjligt att tillföra eller ta bort energi från systemets grundtillstånd och därmed öka eller minska energin som lagras mellan speglarna. Forskarna kan mäta hur antalet nanostavar påverkar energin genom att ”lyssna” på tonerna i det kopplade systemet. Eftersom kopplingen är mycket stark kan skillnaden i nollpunktsenergi bli så stor att den får betydelse även vid rumstemperatur, där den vanligtvis dränks av termiskt brus.

Forskarna kan leka med naturlagarna​

Med andra ord gör den nya upptäckten det möjligt för forskarna att ”leka” lite med naturlagarna och testa gränserna för vad som är möjligt att uppnå när det gäller stark koppling. 

– ​Vi vet ännu inte hur stark kopplingen kan bli, bara att den kan bli mycket starkare än vi lyckats skapa hittills. Nu när det går att studera detta i rumstemperaturen öppnas nya möjligheter inom grundforskningen. Vad den nya kunskapen ska användas till går inte att veta ännu, men kanske banar den väg för till exempel nanomaskiner, ljusstyrd teknik och kvantteknologi, säger Timur Shegai, biträdande professor vid institutionen för fysik på Chalmers. 

Text: Mia Halleröd Palmgren
Foto: Johan Bodell (Timur Shegai) och Helén Rosenfeldt (Denis Baranov)

 

För mer information, kontakta: 

Denis Baranov, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 32 48, denisb@chalmers.se  

 
Göran Johansson​, professor, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers, 031 772 32 37, goran.l.johansson@chalmers.se 

 
Timur Shegai, biträdande professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 31 23, timurs@chalmers.se​

Mer om den vetenskapliga artikeln: 

  • ​Artikeln Ultrastrong coupling between nanoparticle plasmons and cavity photons at ambient conditions​ har publicerats i Nature Communications. Den är skriven av Denis Baranov, Battulga Munkhbat, Elena Zhukova, Ankit Bisht, Adriana Canales, Benjamin Rousseaux, Göran Johansson, Tomasz Antosiewicz och Timur Shegai. 
  • Forskarna är verksamma vid institutionen för fysik och institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap på Chalmers, samt vid Moscow Institute of Physics and Technology och vid Faculty of Physics, University of Warsaw.
  • Guldnanospeglarna och guldnanostavarna har tillverkats på Chalmers. 
  • Forskningen vid Chalmers har fått finansiering från Vetenskapsrådet. 

Publicerad: to 01 okt 2020.