Nässpraysvaccin
Genom att kombinera flera lovande koncept hoppas forskarna i ett tvärvetenskapligt pilotprojekt kunna testa ett unikt vaccinationskoncept mot covid-19. Förhoppningen är att målsökande nässpraysvaccin ska vara lovande nog för att förbereda för kliniska tester. ​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​
​Foto: Wikimedia Commons (robin_24 / CC BY https://creativecommons.org/licenses/by/2.0)

En dusch i näsan kan bli framtidens coronavaccin

​​Ett coronavaccin i form av en nässpray som triggar igång exakt rätt immunceller. Det hoppas forskarna i ett nytt Chalmerslett pilotprojekt kunna bidra till i framtiden. Genom ett brett samarbete mellan flera lärosäten och externa aktörer försöker forskarna hitta ett nytt sätt att tackla såväl covid-19 som andra virus som angriper våra celler. ​​
– Det finns fördelar med att ge ett vaccin direkt i nässlemhinnan. Det efterliknar hur många virus ofta tar sig in i kroppen och kan därför effektivare lura rätt celler att dra igång försvarett, säger forskaren Karin Norling vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. 

Hon doktorerade nyligen inom biovetenskap och är nu i full färd med att samordna och förbereda laboratoriearbetet i det nya projektet. 

Genom att kombinera flera lovande koncept som utvecklats på Chalmers, Göteborgs universitet, AstraZeneca och internationellt, hoppas forskarna kunna testa ett unikt koncept som skulle kunna bidra till utvecklingen av vaccin mot såväl covid-19 som andra virusinfektioner.  

En ofarlig partikel som lurar kroppens immunceller

Forskarna vill designa en biologisk nanopartikel som lurar kroppens immunceller att agera som om de hade mött ett äkta virus. I själva verket kommer de i kontakt med ett så kallat mRNA, som är ett förstadium till en ofarlig del av viruset. Dessutom ska den konstgjorda partikeln förses med både immunförstärkare och ett målsökande protein – en sorts adresslapp - som gör att vaccinet enbart når en viss typ av immunceller. När dessa blir aktiverade lär sig kroppen förhoppningsvis att känna igen och försvara sig mot viruset i framtiden.

 Förhoppningen är att detta tvärvetenskapliga angreppssätt inom grundforskningen ska kunna ge svar på hur en framtida vaccinplattform baserad på mRNA-teknik skulle kunna utformas, säger Fredrik Höök som är professor vid institutionen för fysik på Chalmers och centrumledare för Formulaex,​ där AstraZeneca är ledande industripartner. 

Fredrik Höök är också en av profilledarna inom Chalmers nya styrkeområde för hälsa och teknik ​som tar sig an stora hälsorelaterade samhällsutmaningar genom att utveckla ny teknik och innovativa lösningar tillsammans med sjukvård och näringsliv. ​​​

Tidskrävande att utveckla ett vaccin

Under pilotprojektet ska forskarna utvärdera förutsättningarna för ett längre och mer omfattande projekt för att ta fram ett covid-19-vaccin i nässpraysform.
 
– Det kommer att ta flera år att utveckla ett vaccin, men förhoppningsvis kommer pilotprojektet att visa om konceptet med ett målsökande nässpraysvaccin är lovande nog för att gå vidare med, säger Karin Norling. ​

När den vetenskapliga tidskriften Nature nyligen beskrev olika typer av vaccinkoncept som just nu testas​, fanns mRNA-tekniken med på listan. 

Mer om det tvärvetenskapliga pilotprojektet

​I det nya forskarsamarbetet ingår även Elin Esbjörner Winters och Pernilla Wittung Stafshede från Chalmers, Nils Lycke från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Lennart Lindfors från AstraZeneca. 

Projektet finansieras av Chalmers innovationskontor, Chalmers nystartade styrkeområde Hälsa och teknik, Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, och Vetenskapsrådet. Det sker också delvis inom ramen för det SFF-finansierade forskningscentrumet Formulaex. 


Text och foto: Mia Halleröd Palmgren, mia.hallerodpalmgren@chalmers.se
Porträttfoto: Helén Rosenfeldt (Karin Norling) och Johan Bodell (Fredrik Höök)

För mer information, kontakta: 

Doktor Karin Norling​, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 073 045 03 60, karin.norling@chalmers.se

Professor Fredrik Höök​, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 61 30, fredrik.hook@chalmers.se

Publicerad: fr 29 maj 2020.