Nyheter: Fysikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 19 Feb 2020 10:31:12 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tva-nyheter-nar-Chalmershindret-firar-fem-ar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tva-nyheter-nar-Chalmershindret-firar-fem-ar.aspxDubbla nyheter när Chalmershindret firar fem år<p><b>​​Chalmershindret på Gothenburg Horse Show 2020 undersöker hästens språngkurva, alltså var i förhållande till hindret som hästen har sin högsta punkt. När Chalmershindret nu firar femårsjubileum tas två nya kliv – dels är tekniken för första gången baserad på maskininlärning, dels kommer de samlade mätteknikserfarenheterna från hindret att flytta in i Svenska ridsportförbundets utbildningsanläggning Strömsholm.</b></p>​<span style="background-color:initial">Hur en häst hoppar över ett hinder skiljer sig mellan både individer och ekipage. En del hästar hoppar för tidigt eller för sent så att högsta punkten hamnar före eller efter bommen. I ett optimalt hopp ligger högsta punkten precis över hindret, eftersom hästen då bör ha använt rätt teknik och precis lagom med kraft för sitt språng.</span><div><br /></div> <div><strong>För första gången används maskininlärning</strong><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Till årets hinder kommer hindergruppen för första gången att använda sig av tekniken Image Processing, där en dator genom maskininlärning tränas att upptäcka hästens hovar i ett filmat språng och därigenom kan beräkna koordinaterna för den högsta positionen i språnget över hindret. </div> <div><br /></div> <div>– Det här innebär tekniska svårigheter. Tidigare år har Chalmershindret mätt en variabel i taget. Vi ska mäta både den högsta punkten i ett vertikalt led från marken, och var den punkten förhåller sig till hindret i ett horisontellt led, säger Anna Skötte som är student och projektledare för Chalmershindret 2020.</div> <div><br /></div> <div>Chalmershindret drivs av Chalmersstudenter i samarbete med Gothenburg Horse Show i syfte att med ny smart teknik utöka kunskapen om hästars hoppteknik och därigenom kunna ge vetenskapligt underlag för hållbara tävlings-, tränings- och avelshästar. Liksom förra året bjuds tävlingsryttarna i Gothenburg Horse Show in till Chalmers monter i Scandinaviums foajé för att ta del av sina mätresultat.</div> <div><br /></div> <div><strong>Ridsportförbundet kommer att använda tekniken</strong></div> <div>Projektet med Chalmershindret tar ytterligare ett nytt och viktigt steg när den samlade erfarenheten från fem års mätningar på Gothenburg Horse Show flyttar in på Svenska ridsportförbundets ridhus Strömsholm. Det är efter önskemål från landslagsledare inom Ridsportförbundet om mer utvecklade vetenskapliga mätningar, som Chalmers engageras för att tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet och Hästnäringens riksanläggningar vidareutveckla det uppkopplade ridhuset på Strömsholm och komplettera med bland annat kameror och sensorer för biomekanik. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad betyder detta samarbete för hästnäringen och ridsporten i Sverige?</strong></div> <div>– Inom hästvärlden har vi en herrans massa vedertagna sanningar som vi inte har haft möjlighet att testa vetenskapligt. Nu finns den möjligheten och då är det bara fantasin som sätter gränser framåt, säger Tomas Torgersen som är tävlingsledare för Gothenburg Horse Show.</div> <div><br /></div> <div>Daniel Svensson är huvudlärare i hoppning vid Ridskolan Strömsholm och en av de drivande personerna bakom samarbetet med Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad hoppas du att Chalmers ska bidra med till utvecklingen av Strömsholms ridhus?</strong></div> <div>– Precis som landslag inom andra idrotter vetenskapligt mäter hur de kan förändra sin träning och nå bättre resultat, behöver vi mäta hur hästen beter sig, vad ryttarna gör och hur det påverkar hästarna. Chalmers har ju utvecklat sådana mätmetoder under flera år och de erfarenheterna vill vi ta del av, istället för att uppfinna hjulet igen, för att undersöka vad som är mest gynnsamt för hästen och ger bäst resultat i tävlingssammanhang, säger Daniel Svensson.</div> <div><br /></div> <div>Med projektet ”<a href="/sv/centrum/sportteknologi/utbildning/Sidor/Tracks-kurs-Chalmershindrets-fortsattning.aspx">Chalmershindrets fortsättning</a>”, som ingår i Chalmers nya <a href="/sv/nyheter/Sidor/tracks-forbereder-studenter-for-framtiden.aspx">utbildningssatsning Tracks​</a>, kommer studenter från olika utbildningsområden att utmaningsdrivet jobba vidare med att utveckla både nya och befintliga tekniker för hästars välfärd och prestation.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilken betydelse har samarbetet med Strömsholm för Chalmers? </strong></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/MagnusKarlsteen_180130_270x170.jpg" alt="Syntolkning: Magnus Karlsteen" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:15px;height:155px;width:245px" /></div> <div><span style="background-color:initial">– Det innebär att tekniken som demonstreras på Gothenburg Horse Show genom Chalmershindren utvecklas</span><div> vidare och ges en möjlighet att via Strömsholm nå ut i hästvärlden. Dessutom får Chalmers studenter och alumner medverka i att ta fram teknik som utvecklar ridsporten på högsta nivå, i samverkan med personer och hästar på en av Sveriges finaste ridsportsanläggningar, och även i ett senare skede göra tekniken tillgänglig för den vanliga ryttaren, säger Magnus Karlsteen som är ansvarig för Chalmershindret och Chalmers samlade hästsportsatsning. ​</div> <div><br /></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg</div> <div>Bild: Johan Bodell/Mia Halleröd Palmgren/Chalmers</div> <div><br /></div> <span></span></div>Wed, 12 Feb 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nya-mojligheter-for-materialforskningen-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nya-mojligheter-for-materialforskningen-pa-Chalmers.aspxNu öppnas nya möjligheter för materialforskning på Chalmers<p><b>​Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) förlänger finansieringen till forskarskolan SwedNess och tillför 100 miljoner kronor fram till 2025. SwedNess forskar om neutronspridning och är ett samarbete mellan de sex svenska lärosätena Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. ​</b></p><div><span style="background-color:initial">Framförallt säkrar finansieringsbeslutet en femårig förlängning av forskarskolan och det fortsatta arbetet mot det övergripande målet med SwedNess – att träna nästa generations svenska forskare inom neutronspridning. Detta är speciellt viktigt för Sverige idag i och med det pågående byggandet av den europeiska spallationskällan, ESS, i Lund. ESS blir världens kraftfullaste neutronkälla och kommer att möjliggöra banbrytande forskning på bland annat material inom vetenskapsområden som fysik, kemi, medicin och arkeologi.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Chalmers har idag tre doktorander som finansieras av SwedNess – två på institutionen för fysik och en på institutionen för kemi och kemiteknik. För Chalmers del öppnar den förlängda finansieringen med 100 miljoner kronor nya möjligheter till doktorandprojekt inom neutronspridning. </div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Jan%20Swenson.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;height:100px;width:100px" /><div>– Det är viktigt att stärka kompetensen inom neutronspridning på Chalmers för att vi ska förbli framgångsrika inom materialforskning och få stor nytta av ESS, som beräknas vara färdig för användning 2025, säger Jan Swenson, professor på institutionen för fysik och lokal studierektor för SwedNess på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>SwedNess bildades 1 augusti 2016 genom en finansiering på 120 miljoner kronor från SSF. Nu delar alltså SSF ut ytterligare 100 miljoner kronor till forskarskolan. Totalt kommer detta att innebära att SwedNess har möjlighet att finansiera ytterligare tjugo doktorandprojekt inom neutronspridning.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.swedness.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om forskarskolan på SwedNess hemsida. ​</a></div> <div><br /></div> <div>For information in English, read a short news article on SwedNess' homepage: </div> <div><div><a href="https://www.swedness.se/news/news-item/?tarContentId=842172%20%E2%80%8B"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />&quot;SwedNess receives extended funding from SSF&quot;. </a></div></div>Fri, 07 Feb 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Nya-unika-testmojligheter-for-forskning-inom-biobaserade-material vid MAXIV.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Nya-unika-testmojligheter-for-forskning-inom-biobaserade-material%20vid%20MAXIV.aspxNya unika testmöjligheter inom biobaserade material vid Max IV<p><b>​Chalmers kommer under 2020 att skapa nya unika testmöjligheter för forskning inom biobaserade material i den världsledande synkrotronanläggningen Max IV. Det är främst forskning inom cellulosaområdet som kommer att få bättre förutsättningar än man någonsin haft tidigare.</b></p><div><br /> </div> <div>​<img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="MAX IV" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/MAXIV.JPG" style="margin:5px 15px;width:324px;height:220px" />Vid <span><a href="https://www.maxiv.lu.se/">Max IV</a><span style="display:inline-block"></span></span> finns i dag världens starkaste synkrotronljus, vilket skapar helt nya förutsättningar i utforskandet av materials innersta strukturer. Anläggningen stod klar i Lund 2016 och har en stor ring fylld av snabba elektroner. Genom att med magneter tvinga in dessa i en slalombana i hög hastighet på ett extremt precist sätt så skapas röntgenstrålar som gör att man kan se mindre beståndsdelar än vad som tidigare varit möjligt. Röntgenstrålarna tappas av i olika strålrör beroende på vad det är man vill utforska.</div> <div><br /><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Ett flexibelt reometrisystem för Cosaxs och Formax</h2></div> <div>Chalmers kommer att bygga ett modulärt och flexibelt reometrisystem för de två strålrören <a href="https://www.maxiv.lu.se/accelerators-beamlines/beamlines/cosaxs/">Cosaxs</a> och <a href="https://www.maxiv.lu.se/accelerators-beamlines/beamlines/formax/">Formax</a>. Syftet är att stärka behov inom forskning och industri för utveckling av biobaserade material, speciellt från cellulosa. Biobaserade cellulosamaterial är något som förhoppningsvis ska ersätta mycket av den oljebaserade plast som tillverkas idag.</div> <div><br /> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Flödesbeteende i mjuka material</h3></div> <div>Reometri undersöker förhållandet mellan kraft och rörelse i halvfasta och flytande material och hur det påverkar materialets egenskaper. I mjuka material är det viktigt att undersöka korrelationen mellan den molekylära strukturen och materialets beteende. Ju större precision i hur man kan förutse flödesbeteendet i materialet genom reometriska modeller, desto bättre förutsättningar för att skapa nya material med bättre egenskaper.</div> <div><br /> </div> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Roland Kadar" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Konstruktionsmaterial/RolandKadar_Chalmers_600px.jpg" style="margin:5px 35px;width:200px;height:220px" />  <br /></div> <div><span>– Max IV i sig är avsedd för att skapa unika vetenskapliga möjligheter och vi har nu ambitionen att lägga till flera unika reologiska testalternativ till denna anläggning. Vi kommer att satsa vårt forsknings- och utvecklingsarbete på att göra systemet tillgängligt för de allmänna användarna, säger docent Roland Kádár som kommer att leda arbetet på Chalmers</span><span>.<br /></span></div> <div><span><div> </div> <div><br /> </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Forskare och finansiering<br /></h2></div> <div>Utvecklingsarbetet kommer att utföras i docent Roland Kádárs forskningsgrupp vid avdelningen Konstruktionsmaterial vid Institutionen för industri- och materialvetenskap, tillsammans med forskare från Institutionen för fysik <span><span>(<a href="/en/staff/Pages/Marianne-Liebi.aspx">Marianne Liebi</a>, <a href="/en/staff/Pages/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic</a>)<span style="display:inline-block"></span></span></span> och Max IV <span><span> (Kim Nygård and Ann Terry). <span style="display:inline-block"><br /></span></span></span></div> <div><span><span><span style="display:inline-block"><br /></span></span></span></div> <div><span><span><span style="display:inline-block">Finansiering kommer från Formax-preproject och Chalmersstiftelsen.<br /></span></span></span></div> <div><br /> </div> </span><span><div><em>Foto av Max IV anläggning: Perry Nordeng</em> </div></span><br /></div>Tue, 14 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nya-material-fran-skogen-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nya-material-fran-skogen-.aspxChalmersforskare jagar nya material från skogen<p><b>​Wallenberg Wood Science Center utforskar möjligheter att skapa högteknologiska material från trä, bortom den traditionella cellulosafibern. Centret som involverar femton forskare och fem institutioner lägger grunden till framgångsrik forskning och har precis kastat in en högre växel.</b></p><p><em>​Längre ner kan du läsa vilka forskare som är en del av Wallenberg Wood Science Center.<br /></em></p> <p><em></em>Genomskinligt trä av nanocellulosa, brandresistent cellulosaskum till isolering och plastliknande barriärmaterial tillverkade av hemicellulosa – det är några exempel på nya, svenska materialkoncept baserade på träråvara som skapat rubriker under senare år. Biobaserade batterier och solceller och konstgjort ”trä” som kan 3D-printas är andra uppslag som kittlat fantasin. Mindre känt är kanske att de flesta av dessa idéer är resultatet av ett framsynt forskningsprogram, sjösatt för över tio år sedan: Wallenberg wood science center. <br /><br />En forskningsutlysning på närmare en halv miljard kronor gjorde först Chalmers och KTH till konkurrenter. Men på initiativ av finansiären, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, blev de samarbetspartner. Redan flera år innan programmet löpte ut förra året skissades en fortsättning – inklusive uppskalning och breddning: För snart ett år sedan lanserades WWSC 2.0, som sträcker sig fram till 2028. Nu deltar även Linköpings universitet och dessutom är industrin med och finansierar, via forskningsplattformen Treesearch. Även Chalmersstiftelsen bidrar med forskningspengar. Totalt satsas över en miljard kronor på skogsrelaterad materialforskning under det kommande decenniet, med en tvärvetenskaplig bredd som sträcker sig över allt från bioteknologi till materialvetenskap och fysikalisk kemi. </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Levererar viktig kompetens <br /></h3> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/WWSC/Lisbeth%20200.png" alt="" style="margin:5px" />Lisbeth Olsson, professor i industriell bioteknik, är viceföreståndare för WWSC och ansvarar för Chalmers forskning inom programmet. När hon lyfter fram vad forskningscentrumet hittills levererat, så är det inte i första hand de rubrikskapande nya materialen:</div> <div>– Jag vill nog hävda att det viktigaste skogsindustrin fått ut av WWSC är kompetens. Många doktorander och postdocs från programmet har gått vidare till anställningar i industrin, säger Lisbeth Olsson. </div> <div>  </div> <div>Den ökade kunskapen kring grundläggande frågor har tydligt bidragit till att skogsindustrin i dag ser med mycket större tillförsikt på framtiden. När WWSC startade 2008 var forskningen enligt Lisbeth Olsson fortfarande väldigt traditionellt orienterad, med förankring i massa- och pappersindustrin.</div> <div>– I dag definierar vi i stället vilka molekylära egenskaper materialen har. Vi diskuterar i helt andra termer. Så även om industrin i stort sett tillverkar samma papper, förpackningmaterial och hygienprodukter som för tio år sedan, så är det ett ”molekylärt” synsätt som gäller framöver.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Träets alla komponenter ska tas tillvara bättre    </h3> <div>Det som driver utvecklingen är målen om ett mer hållbart samhälle och om en utfasning av de fossila råvarorna. Med detta miljötänk följer också ökade krav på materialeffektivitet och energieffektivitet. I längden duger det alltså inte – ens om man har en förnybar råvara – att förstöra eller elda upp potentiellt värdefulla beståndsdelar i veden. Vilket i stora drag är vad den traditionella massaindustrin i dag gör, i synnerhet med lignin. – En bärande idé inom WWSC är att bättre ta tillvara träets alla komponenter. Visionen är att skapa ett slags bioraffinaderi för material, säger Lisbeth Olsson.<br />  </div> <div>Hittills har forskningen inriktats på dels nya sätt att använda cellulosan, exempelvis i form av nanocellulosa, dels att undersöka hur hemicellulosan skulle kunna komma till nytta. Som att utvinna polymerer ur den, för att skapa täta skikt eller som beståndsdel i kompositmaterial. <br /></div> <div>– I fortsättningen kommer vi även ägna kraft åt ligninet, som med sina aromatiska föreningar har en helt annan kemi. En idé är att karbonisera molekylerna för att ge dem elektriska egenskaper, berättar Lisbeth Olsson.  <br /></div> <div><br /></div> <div>När hon inte är upptagen med att leda Chalmers samlade aktiviteter inom WWSC, som involverar fem olika institutioner och ett 15-tal forskare, lägger hon merparten av sin tid på den egna forskningen. Hon och hennes medarbetare undersöker hur enzymer och mikroorganismer kan utnyttjas för att separera och modifiera träets beståndsdelar – innan de sätts samman till nya material med nya, smarta egenskaper.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill förstå vad som händer på djupet </h3> <p class="chalmersElement-P">Vi lämnar kontoret och går en trappa ned till Industriell biotekniks laboratorium för en snabbtur bland petriskålar och jäsningskärl. Av ett 40-tal medarbetare här ägnar sig fem på heltid åt material från träråvara.<br /></p> <p class="chalmersElement-P"> – Vi tittar mycket på hur olika svampar från skogen gör när de bryter ned veden. Vilka enzymer de använder. Vi kan också ”trixa” med enzymer, så att de till exempel åstadkommer en ytmodifiering i stället för att klippa av en bindning, berättar Lisbeth Olsson och tillägger att även värmetåliga träsvampar från vietnamesiska skogar undersöks.</p> <div> – När vi hittar någon intressant förmåga, exempelvis hos en filamentös svamp, så kan vi med genteknik flytta över den förmågan till en bakterie eller jäst, som sedan kan producera samma enzym i större skala. </div> <div><br />En svårighet med ett naturmaterial som trä är dess synnerligen heterogena och komplexa uppbyggnad. För att på djupet förstå vad som händer måste forskarna studera olika förlopp på många längdskalor samtidigt – från mikrometer ned till delar av en nanometer. Riktigt ned till den detaljnivån når inte Lisbeth Olsson och hennes kollegor i dag.</div> <div> – Vi har en modell över hur vi tror att träet ser ut. Men vi vet inte riktigt säkert, förklarar hon. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stor satsning öppnar nya möjligheter <br /></h3> <p class="chalmersElement-P">Men snart öppnas nya möjligheter: Wallenbergstiftelsen och Treesearch satsar nämligen uppåt 200 miljoner kronor på att bygga och driva ett eget strålrör vid synkrotronljusanläggningen Max IV utanför Lund. Instrumentet, som får namnet Formax, kan liknas vid ett mycket kraftfullt röntgenmikroskop, specialbyggt just för trärelaterad materialforskning. Det kommer att vara klart för de första testexperimenten framåt 2021.  </p> <p class="chalmersElement-P">Men<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/WWSC/Tuve%20200.png" alt="" /> om forskarna nu identifierar ett antal potenta enzymer som skulle kunna bidra till innovativa biomaterial, hur tar sig dessa in i vedstrukturens innersta skrymslen? Ett möjligt svar ges ytterligare ett par våningar ned i kemibyggnaden, i en del av apparathallen där avdelningen Skogsindustriell kemiteknik har verksamhet. Här har forskarassistenten Tuve Mattsson och en av avdelningens doktorander just utfört en mild ångexplosion av en omgång träflis. Metoden i korthet: Blötlagd flis stängs in i ett tryckkärl, ånga pumpas in, varvid temperatur och tryck höjs kraftigt. Sedan öppnas plötsligt ventilen. Pang! Vatten inne i träet börjar koka, expanderar och spränger veden inifrån.<br /></p> <p class="chalmersElement-P"> – För ögat är flisbiten sig ganska lik, den byter bara färg. Men tittar man på den i ett svepelektronmikroskop, så ser man tydligt att strukturen har öppnat sig, fast på en liten skala, berättar Tuve Mattsson.</p> <div> – Vi vill inte bryta ned träet alltför mycket, då förlorar man i effektivitet både vad gäller material och energi. </div> <div>Lisbeth Olsson fyller i: – Det här skulle kunna vara ett framtida processteg för att göra det möjligt att använda mildare, mer enzymatiska metoder i industrin. Sådana metoder är också en förutsättning för att kunna förverkliga en annan bärande tanke inom WWSC: att de nya materialen ska kunna recirkuleras utan att tappa i värde.</div> <div> – Det är en stor utmaning för framtiden. När en produkt har tjänat ut ska man kunna plocka isär de olika materialkomponenterna och bygga samman dem på nytt, till något som har lika hög prestanda, betonar Lisbeth Olsson.<br /> – Ska man lyckas med detta, så måste den tankegången finnas med redan från början.</div> <div> </div> <div>Ur Chalmers Magasin nr 2 <br />Text: Björn Forsman <br />Foto: Johan Bodell  </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">De forskar inom WWSC Chalmers</h3> <div><em>Kemi och kemiteknik:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/anette-larsson.aspx">Anette Larsson</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/gunnar-westman.aspx">Gunnar Westman</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/hans-theliander.aspx">Hans Theliander</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/Lars-Nordstierna.aspx">Lars Nordstierna</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/merima-hasani.aspx">Merima Hasani</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/paul-gatenholm.aspx">Paul Gatenholm</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/nypelo.aspx">Tiina Nypelö</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/tuve-mattsson.aspx">Tuve Mattsson</a></div> <div><em>Biologi och biovetenskap: </em><a href="/sv/personal/Sidor/johan-larsbrink.aspx">Johan Larsbrink</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/lisbeth-olsson.aspx">Lisbeth Olsson</a></div> <div>Fysik: <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic</a>, <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Eva-Olsson.aspx">Eva Olsson</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/Marianne-Liebi.aspx">Marianne Liebi</a></div> <div><em>Industri och materialvetenskap:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/roland-kadar.aspx">Roland Kádár </a></div> <div><em>Mikroteknologi och nanovetenskap:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/Peter-Enoksson.aspx">Peter Enoksson</a> </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer: ”Kan få trä att växa i 3D efter önskad design” </h3> <div><strong>Poröst, starkt och vridstyvt. Biomaterialet trä är fantastiskt. Nu har forskare inom Wallenberg wood science center lyckats utnyttja träets genetiska kod för att få en 3D-bioprinter att skriva ut cellulosa med cellstruktur och egenskaper liknande dem i naturligt trä. Men i helt nya former. </strong></div> <div>Läs hela nyhetsartikeln här: <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Härmar-ultrastrukturen-hos-trä-för-3D-printade-gröna-produkter-.aspx">https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Härmar-ultrastrukturen-hos-trä-för-3D-printade-gröna-produkter-.aspx</a> </div></div> <div>  </div>Tue, 07 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Han-lar-ut-algoritmerna-som-ska-garantera-driftsakra-karnreaktorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Han-lar-ut-algoritmerna-som-ska-garantera-driftsakra-karnreaktorer.aspxHan lär ut algoritmerna som ska garantera driftsäkra kärnreaktorer<p><b>​​Runtom i Europa fasas utbildningsprogram inom kärnteknik ut. Det är en utveckling som oroar reaktorfysikern Christophe Demazière som är professor på Chalmers institution för fysik. Nyligen släppte han en bok som tar ett helhetsgrepp om algoritmerna som används för att modellera kärnreaktorerna. ​​​​​</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Christophe%20Demazire350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Säkerheten kan vara i fara om <span style="background-color:initial">samhället inte upprätthåller en tillräcklig kunskapsnivå och expertis när det gäller de över 100 kärnreaktorer som är i drift i Europa idag. Dessa står dessutom för mer än 25 procent av all elproduktion, </span><span style="background-color:initial">säger Christophe Demazière, som har mer än 20 års erfarenhet av kärnreaktormodellering.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Han betonar att k</span><span style="background-color:initial">unskap om de numeriska metoder som används för att modellera reaktorerna och deras beteende är en grundpelare i kärnkraftsäkerheten. </span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är </span><span style="background-color:initial">avgörande att ingenjörer som arbetar med kärnkraft och kärnkraftsäkerhet är fullt medvetna om </span><span style="background-color:initial">de algoritmer som modelleringsverktygen </span><span style="background-color:initial">bygg</span><span style="background-color:initial">er på – o</span><span style="background-color:initial">ch även på deras begränsningar. </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Förklarar de stora sammanhangen</span></h2> <div>I sin roll som forskningsledare på Chalmers koordinerar Christophe Demazière också ett stort europeiskt forskningsprojekt – Cortex – med mål att upptäcka tidiga störningar i reaktorer under drift. Projektet förlitar sig mycket på kärnreaktormodellering.​</div> <div>I den nya boken kopplar Christophe Demazière ett helhetsgrepp om det komplexa ämnet. Han förklarar de stora sammanhangen innan han går ner på detaljnivå. Dessutom spänner ämnet över ett flertal fält inom fysiken som är starkt kopplade till varandra. Som student upplevde han själv att det var svårt att skaffa sig en bra överblick över ämnet.</div> <div><br /></div> <img src="http://www.chalmers.se/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Modelling%20algorithms_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="height:280px;width:350px" /><div>​<span style="background-color:initial">​– </span><span style="background-color:initial">Ett viktigt mål med boken är att på ett tillgängligt och pedagogiskt sätt guida till de avancerade metoder som används för att modellera </span><span style="background-color:initial">kärnreaktorsystem och garantera deras drift på ett säkert sätt, säger han.  ​</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Videoföreläsningar och quiz</h2> <div> <div>För att göra det komplexa begripligt har Christophe Demazière använt sig nya pedagogiska grepp för den här typen av läromedel. Till boken hör drygt 70 korta föreläsningar som sammanfattar de viktigaste begreppen. Det ingår också ett antal quiz för att läsaren ska kunna ta till sig kunskapen bättre. </div> <div><span></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">​– </span>Jag har skrivit boken med läsarens upplevelse i fokus. Därför har jag i stor utsträckning utgått från den feedback som mina studenter gett mig när jag undervisat dem. Nu hoppas jag att boken ska vara användbar för såväl mastersstudenter och doktorander som experter på området, säger Christophe Demazière som kontinuerligt håller kurser och workshops i ämnet. </div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Mia Halleröd Palmgren,<a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se"> mia.hallerodpalmgren@chalmers.se​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.elsevier.com/books/isbn/9780128150696"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer information om boken ”Modelling of Nuclear Reactor Multi-physics – From Local Balance Equations to Macroscopic Models in Neutronics and Thermal-Hydraulics”</a><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Portratt-Christophe-Demeziere.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs ett personporträtt om Christophe Demazière: ” Reaktorfysiker med passion för pedagogik och kärnk</a><a href="/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Portratt-Christophe-Demeziere.aspx">raftsäkerhet”</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/satsning-pa-unga-ska-hejda-kompetenskrisen-inom-framtidsbransch.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Realaterad nyhet: Satsning på unga ska hejda kompetenskrisen inom framtidsbransch</a></div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:  </h2> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Christophe-Demazière.aspx">Christophe Demazière​</a>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 30 82, <span style="background-color:initial"><a href="mailto:demaz@chalmers.se">demaz@chalmers.se​</a></span></div>Tue, 10 Dec 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ny-kunskap-om-skikten-som-skyddar-under-extrema-forhallanden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ny-kunskap-om-skikten-som-skyddar-under-extrema-forhallanden.aspxNy kunskap om skikten som skyddar under extrema förhållanden<p><b></b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/oxid_colliander_750x.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:189px;width:300px" />​​<span style="background-color:initial">Avancerade högtemperaturmaterial, som superlegeringar, används ofta under extrema förhållanden i till exempel flygmotorer och gasturbiner. De utsätts för hög mekanisk belastning, kraftigt varierande temperaturer och aggressiva miljöer. F</span><span style="background-color:initial">ör att kunna fungera under sådana förhållanden utvecklar materialen ett tunt lager av skyddande oxid under drift. <br />Den skyddande filmen är ofta tunnare än en mikrometer. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Nu har Anand H.S. Iyer, Krystyna Stiller och Magnus Hörnqvist Colliander på institutionen för fysik på Chalmers publicerat nya resultat där de använt metoder för att deformera kromoxidfilmer på en mikroskala i avancerade mikroskop. </span><span style="background-color:initial">Metoden har visat sig vara mycket effektiv för att bestämma de annars svåråtkomliga mekaniska egenskaperna hos de mycket tunna skikten. </span></div> <div><span style="background-color:initial">​</span></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/anand_270x.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;height:155px;width:170px" /><div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">–​ </span><span style="background-color:initial">Detta gör det möjligt att utveckla bättre modeller för att förstå och förutsäga hur och när de skyddande oxidfilmerna går sönder, säger </span>Anand H.S. Iyer, doktorand vid<span style="background-color:initial"> institutionen för fysik på Chalmers och den vetenskapliga artikelns försteförfattare. </span><div><br /></div> <div>De nya resultaten har tagits fram genom ett samarbete mellan chalmersfysikerna och forskarkollegor i Finland och Schweiz. </div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2589152919302613"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a></span><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2589152919302613"><span style="background-color:initial"><span>Läs den vetenskapliga artikeln </span>&quot;</span><span style="background-color:initial"><font color="#5b97bf"><b>Microscale fracture of chromia </b></font></span><span style="background-color:initial"><font color="#5b97bf"><b>scales&quot; </b></font></span><span>i tidskriften Materialia.​</span>​</a></div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">För mer information, kontakta: </h2> <div><div><span style="font-weight:700"></span><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700"><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/harihara.aspx">Anand H S Iyer</a></span>, doktorand, </span>institutionen för fysik, Chalmers<span style="background-color:initial">, <a href="mailto:harihara@chalmers.se">harihara@chalmers.se</a>, 031 772 67 08</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-weight:700"><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Krystyna-Marta-Stiller.aspx">Krystyna Stiller​</a></span>, professor, institutionen för fysik, Chalmers<span style="background-color:initial">, </span><a href="mailto:stiller@chalmer.se">stiller@chalmer.se</a>, 031 772 33 20</div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700"><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Magnus-Hörnqvist.aspx">Magnus Hörnqvist Colliander</a></span>, senior forskare, institutionen för fysik, Chalmers, <a href="mailto:magnus.colliander@chalmers.se">magnus.colliander@chalmers.se​</a>, 031 772 33 06</div></div></div> <div>​<br /></div>Thu, 21 Nov 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/De-ar-pa-ratt-vag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/De-ar-pa-ratt-vag.aspxStudenterna som är på rätt spår<p><b>De första tre första studenterna inom Chalmers stora utbildningssatsning Tracks har nu tagit examen. Tilda Sikström, Elin Lorin och Pontus Ljungqvist höll sina presentationer på Nya Ullevi i Göteborg i början av november 2019.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/tracks_examinerade750x.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><div>Deras uppdrag var att vidareutveckla mättekniken för <a href="/sv/nyheter/Sidor/Arets-Chalmershinder-mater-hastens-hastighet.aspx">Chalmershindret </a>och fysikdocent Magnus Karlsteen, </div> <div>ansvarig för Chalmers hästsportsatsning, var deras examinator. </div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/MagnusKarlsteen_180130_270x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:107px;width:170px" /><div><span style="background-color:initial">Studenternas arbete togs emot mycket positivt av arrangörerna bakom Gothenburg Horse Show. </span><span style="background-color:initial">I projektet ingår mätutrustning för hästträning och denna​​ kommer att vidareutvecklas genom ett samarbete mellan Chalmers entreprenörsinitiativ och hästnäringen. </span></div> <div>​<br /></div> <div>Chalmers nya utbildningssatsning Tracks erbjuder ämnesöverskridande och individualiserade studier. Studenterna rustas för att lösa framtidens samhällsutmaningar och de <span style="background-color:initial">ges stora möjligheter att bredda sina kunskaper utanför sitt valda huvudområde.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se​</a></div> <div> </div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/tracks-forbereder-studenter-for-framtiden.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs en tidigare nyhetsartikel om Tracks.</a></div> <div><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/Tracks.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Tracks – <span style="background-color:initial">en av de största utbildningssatsningarna i Chalmers 190-åriga historia.​​</span></a></div>Thu, 14 Nov 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljuset-i-nanotunneln-visar-vagen-mot-framtidens-katalysatorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljuset-i-nanotunneln-visar-vagen-mot-framtidens-katalysatorer.aspxLjuset i nanotunneln visar vägen mot framtidens katalysatorer<p><b>​Nu ser Chalmersforskare ljuset i nanotunneln som ska leda oss mot effektivare katalysatorer och mer miljövänlig kemiteknik. Med hjälp av en ny sorts nanoreaktor har forskarna lyckats kartlägga den katalytiska prestandan hos enskilda metalliska nanopartiklar. Den nya metoden är viktig för att kunna studera och förbättra kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Nature Communications. ​​​​​​​​</b></p><div><span style="background-color:initial">Katalysatorer spelar en nyckelroll i vårt samhälle. De underlättar kemiska reaktioner och behövs för att framställa alltifrån bränslen till läkemedel. Katalysatorerna i våra bilar begränsar skadliga utsläpp, men även ny hållbar teknik som bränsleceller bygger på katalytiska processer. I bränsleceller genereras elen med hjälp av en reaktion mellan syre och väte.  </span><br /></div> <div>Katalysatorer kan också bidra till att bryta ner miljögifter, till exempel genom att rena vatten från giftiga kemikalier. </div> <div><br /></div> <div>För att designa framtidens effektiva katalysatorer krävs ny grundläggande kunskap om hur man hittar guldkornen i ett virrvarr av katalytiskt aktiva partiklar. Dagens katalysatorer kan liknas vid publikhavet på en fotbollsarena där ett antal åskådare tänder varsin brandfackla. Röken sprider sig snabbt och i rökmolnet är det i princip omöjligt att säga vilka som har facklor och hur kraftigt varje fackla brinner. På samma sätt fungerar de kemiska reaktionerna i en katalysator. Ett myller av miljarder partiklar ingår i den kemiska processen, men det går inte att urskilja vilka individer som gör vad, hur effektiva de är och vilka egenskaper som är optimala.  </div> <div><br /></div> <div>För att förstå vilka nanopartiklar som fungerar bäst i en katalytisk process är det nödvändigt att dyka in på individnivå. Det är precis vad Chalmersforskarna har gjort – rent bokstavligt. Deras nya nanoreaktor består nämligen av ett femtiotal parallella vätskefyllda nanotunnlar av glas. I varje liten tunnel har de placerat en enda metallisk nanopartikel av guld. Även om guldpartiklarna är lika stora, har de olika katalytiska egenskaper. På vissa partiklar sker den kemiska reaktionen effektivt, medan den på andra sker betydligt mindre optimalt.  För att kunna avgöra hur storlek och nanostruktur påverkar katalysen har forskarna alltså låtit dem bekänna färg i enrum. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Sune%20Levin_foto_Kristofer%20Jakobsson%20350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:1px 10px;width:200px;height:174px" />– Vi skickar in två sorters molekyler som ska reagera med varandra på nanopartiklarnas yta inne i nanotunnlarna. Den ena molekylensorten är självlysande och släcks när den träffat sin partner på nanopartikelns yta och den kemiska reaktionen har ägt rum. På så sätt kan vi se på mängden ljus i tunnlarna hur effektiva de olika nanopartiklarna är i att katalysera den kemiska reaktionen, säger Sune Levin, doktorand vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Han är den vetenskapliga artikelns försteförfattare och har under ledning av de biträdande professorerna Fredrik Westerlund och Christoph Langhammer utfört de flesta experimenten. <span style="background-color:initial">Den nya nanoreaktorn är ett resultat av ett brett </span><span style="background-color:initial">samarbete</span><span style="background-color:initial"> mellan forskare på flera olika institutioner på Chalmers. </span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Fredrik%20Westerlund_foto_Peter_Sandin_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:174px;width:200px" /> </div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Effektiv katalys är avgörande både vid tillverkning och nedbrytning av kemikalier. Det kan handla om att tillverka plaster, medicin eller bränsle på bästa sätt, eller att effektiv bryta ner miljögifter, säger Fredrik Westerlund, biträdande professor på institutionen för biologi och bioteknik. </div> <div><br /></div> <div>Att utveckla framtidens katalysatormaterial är avgörande för en hållbar framtid och det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra.  </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/ChristophLanghammerfarg350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 8px;width:200px;height:174px" />– </span>Om nanopartiklarna i en katalysator kunde skräddarsys bättre än idag, skulle samhället dra enorm nytta av det. I den kemiska industrin motsvarar till exempel en processeffektivisering med bara några få procent signifikant ökade intäkter, samtidigt som miljöpåverkan skulle minska, säger forskningsprojektets ledare Christoph Langhammer, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-019-12458-1"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs den vetenskapliga artikeln här.​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/ljuset-i-nanotunneln-visar-vaegen-mot-framtidens-katalysatorer-2942115"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder. ​​​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Text: </strong><span style="background-color:initial">Mia Halleröd Palmgren, </span><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /></div> <div><strong>Foto:</strong> Kristofer Jakobsson (Sune Levin), Peter Sandin (Fredrik Westerlund) och Henrik Sandsjö (Christoph Langhammer). <span style="background-color:initial">​</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">För mer information: </span><br /></h2> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/fredrik-westerlund.aspx">Fredrik Westerlund​</a></strong>, biträdande professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 031 772 30 49, <a href="mailto:fredrik.westerlund@chalmers.se">fredrik.westerlund@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Sune-Levin.aspx">Sune Levin</a></strong>, doktorand, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 076 242 92 68, <a href="mailto:lsune@chalmers.se">lsune@chalmers.se </a></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a></strong>, biträdande professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 33 31, <a href="mailto:clangham@chalmers.se">clangham@chalmers.se​</a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningen bakom de nya resultaten</h2> <div>Den vetenskapliga artikeln &quot;<a href="https://www.nature.com/articles/s41467-019-12458-1">A nanofluidic device for parallel single nanoparticle catalysis in solution&quot; </a>har publicerats i Nature Communications och är skriven av Sune Levin, Joachim Fritzsche, Sara Nilsson, August Runemark, Bhausaheb Dhokale, Henrik Ström, Henrik Sundén, Christoph Langhammer och Fredrik Westerlund. Forskarna är verksamma vid institutionerna för biologi och bioteknik, fysik, kemi och kemiteknik, samt mekanik och maritima vetenskaper. Projektet föddes inom ramen för det nuvarande excellensinitiativet nano på Chalmers (tidigare styrkeområde nanoteknik och nanovetenskap). </div> <div>Forskningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och European Research Council. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Fakta om katalys</span><br /></h2></div> <div>Katalys är den inverkan som en katalysator har på förloppet i en kemisk reaktion. I en katalysator är nanopartiklar ofta en av de avgörande aktiva beståndsdelarna, eftersom de kemiska reaktionerna sker på deras ytor. Det mest kända exemplet är sannolikt trevägskatalysatorn i en personbil, som har till uppgift att begränsa skadliga utsläpp. Inom industrin sker katalys i stor skala.</div> <div>Katalytiska processer spelar också en nyckelroll i ny hållbar energiteknik som till exempel bränsleceller. För att utveckla framtidens katalys krävs nya och mer effektiva material. Därför är det nödvändigt att kunna kartlägga hur storlek, form, nanostruktur och kemisk komposition påverkar nanopartiklars prestanda i en katalysator. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Så fungerar nanoreaktorn</h2> <img alt="Illustration av nanoreaktor" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Nanotunnlar%20350x305%20webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="border-style:solid;height:174px;background-color:initial;width:200px" /><div>Den chalmersutvecklade nanoreaktorn belyser aktiviteten hos individuella katalytiskt aktiva nanopartiklar. För att veta vilken partikel som gör vad i den katalytiska processen, isolerar forskarna ett antal nanopartiklar av guld i varsin nanotunnel. För att mäta den katalytiska förmågan hos guldpartikeln skickar de sedan in två sorters molekyler som reagerar på partikelns yta. Den ena molekylen (fluorescein) är självlysande och när den möter sin partnermolekyl (borhydrid) slocknar den. På så sätt går det att läsa av den katalytiska processen med hjälp av ljuset i nanotunneln. ​​​​​</div></div> <div>​<br /></div>Wed, 13 Nov 2019 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tre fysikforskare beviljas anslag fran Vetenskapsradet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tre%20fysikforskare%20beviljas%20anslag%20fran%20Vetenskapsradet.aspxTre fysikforskare beviljas anslag från Vetenskapsrådet<p><b>Tre forskare från institutionen för fysik har beviljats anslag i Vetenskapsrådets utlysningar inom naturvetenskap och teknik samt inom ny kärnteknik.​ Tillsammans erhåller de 11 840 000 SEK under perioden 2019 till 2023. Stort gratttis till Jan Swenson, Julia Wiktor och Christophe Demazière.​</b></p><h2 class="chalmersElement-H2">Naturvetenskap och teknikvetenskap​</h2> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Projektbidrag<br /></span></h3> <div><span style="font-weight:700;background-color:initial"></span></div> <p style="margin-bottom:10px"></p> <div><b>​Jan Swenson</b><br />Sockers roll för stabilisering och kryokonservering av proteiner.</div> <div><span style="background-color:initial">3 040 000 SEK</span></div> <span style="background-color:initial"><div> </div></span><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Etableringsbidrag</span></h3> <p></p> <div> </div> <p style="margin-bottom:10px"></p> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700">Julia Wiktor</span></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700"></span></span><span style="background-color:initial">Atomistisk design av fotoabsorberande material.<br /></span><span style="background-color:initial">4 000 000 SEK</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.vr.se/utlysningar-och-beslut/beslut-om-bidrag/beslut/2019-06-25-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html" target="_blank" style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:600;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;box-sizing:border-box;orphans:2;background-color:transparent"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om besluten för naturvetenskap och teknikvetenskap på Vetenskapsrådets hemsida​</a><span style="font:300 14px/22px &quot;open sans&quot;,sans-serif;text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;orphans:2;font-size-adjust:none;font-stretch:normal;float:none"> </span><b></b><b></b><i></i><i></i><u></u><u></u><sub></sub><sub></sub><sup></sup><sup></sup><strike></strike><strike></strike><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><div> </div></span></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span></span><span><span></span>Ny kärnteknik<br /></span></h2> <h3 class="chalmersElement-H3" style="font-family:&quot;open sans&quot;,sans-serif">Projektbidrag</h3></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <p></p> <div> </div> <p style="margin-bottom:10px"><span style="background-color:initial"><b>Christophe Demazière<br /></b></span><span style="background-color:initial"><font color="#000000">Utveckling av en hybridneutrontranportmetod för statiska and dynamiska beräkningar och tillämpning på snabbreaktorsystem​.<br /></font></span><span style="background-color:initial">4 800 000 SEK​</span></p> <p style="margin-bottom:10px"><span style="background-color:initial">​<span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-family:&quot;open sans&quot;,sans-serif;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline !important;white-space:normal;orphans:2;float:none">​</span><span style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;box-sizing:content-box;orphans:2"></span><a href="https://www.vr.se/utlysningar-och-beslut/beslut-om-bidrag/beslut/2019-06-25-ny-karnteknik.html" target="_blank" style="text-align:left;text-transform:none;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:600;text-decoration:none;word-spacing:0px;white-space:normal;box-sizing:border-box;orphans:2;background-color:transparent"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om besluten för ny kärnteknik på Vetenskapsrådets hemsida​</a><span style="text-align:left;text-transform:none;line-height:22px;text-indent:0px;letter-spacing:normal;font-size:14px;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:300;text-decoration:none;word-spacing:0px;display:inline;white-space:normal;box-sizing:border-box;orphans:2;font-size-adjust:none;font-stretch:normal;float:none"> </span></span></p>Fri, 08 Nov 2019 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/mansklig-autenticitet-i-fokus-på-ahafestivalen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/CLS/nyheter/Sidor/mansklig-autenticitet-i-fokus-p%C3%A5-ahafestivalen.aspxMänsklighet och autenticitet i fokus på AHA!-festivalen<p><b>​Vad är det att vara människa?Och om vi förstärker våra egenskaper, blir vi då ännu mer människor?  De frågorna och många andra lyfts och diskuteras när vetenskap och konst möts på årets upplaga av AHA!-festivalen den 12-14 november.</b></p>​<span style="background-color:initial">– ”Det här är fel! Kvinnor sjöng inte de verken på medeltiden!” Någonstans i den kritiken började vårt resonemang runt årets tema kring om något är autentiskt eller inte, säger Michael Eriksson, en av två projektledare för AHA!-festivalen.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span><div><div><span style="background-color:initial">De som fick kritik för att de gjorde fel var gruppen Trio Medieval, en musikgrupp med tre kvinnor. De sjunger just medeltida musik, och en från gruppen medverkade på 2018 års AHA!-festival. Kritikerna menade att det inte var autentisk medeltida musik om det inte följde de ramar och regler som fanns på medeltiden.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Men hur kan vi veta det? Vad är egentligen äkta medeltida musik? Därifrån drog vi en parallell till fotografiers äkthet – hur många är bearbetade? Det kan förstås vara bra att göra det, men det kan också leda till att man klipper in eller tar bort saker, och då är vi inne på fake news, fortsätter Michael Eriksson.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Tankegångarna i projektgruppen fortsatte, och landade till slut i det som är temat för den sjätte AHA!-festivalen: ”Augmented authenticity”. En enkel översättning kan sägas vara ”förstärkt autenticitet”.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial">Temat ska tolkas brett, men en grundingång är vad det innebär att vara människa. Den sträcker sig från frågor kring när Nobelpriset kommer att delas ut till en artificiell intelligens, till om en förstärkning av våra sinnen och våra möjligheter gör oss än mer mänskliga.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Jag spelar mycket gitarr, och om jag får en ny konstgjord arm så hade jag kanske kunnat spela ännu snabbare – men vad gör sådant med ens existens? säger Peter Christensson, lektor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnad, och den andre av festivalens två projektledare.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Mötesplats mellan konst och vetenskap</span></h3> <div><span style="background-color:initial">AHA!-festivalen ska fungera som en mötesplats mellan konst och vetenskap. Bland projektgruppens sju personer finns representanter från Chalmers forskare och verksamhetsstödet samt en bibliotekarie från Chalmers bibliotek.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Med AHA!-festivalen vill vi närma oss stora frågor på ett lekfullt och nyfiket sätt. Syftet är att skapa en festival med ett utbud och format som lockar till nya möten över olika disciplingränser, säger Sanna Dahlman, konstnärlig lärare på avdelningen för Design &amp; Human Factors vid Institutionen för industri- och materialvetenskap.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De medverkande på festivalen är en bred blandning av forskare och konstnärer inom olika fält. Att det kallas för en festival är bland annat för att förtydliga att det till exempel inte är en konferens – syftet är att trigga tankar och idéer.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är angeläget att öppna upp för mötet mellan vetenskap och konst för att vidga vyer och ge nya perspektiv för oss alla i dagens alltmer högteknologiska värld, säger Sanna Dahlman.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><span style="background-color:initial">Det som i dag är AHA!-festivalen med fler än 30 olika inslag startade i liten skala i mitten av 00-talet i form av en årlig poesikväll för arkitekturstudenter.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Vi tyckte att studenterna var lite för smala i sin blick, säger Peter Christensson. Så vi bjöd in poeter, och det höll på i tio år.</span></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span>Stärka konstnärliga identiteten</span></h3> <div><span style="background-color:initial">När poesikvällarna lades ner gick arrangörerna istället över till göra en öppen festival med ett tema. I dag deltar ungefär hälften av institutionerna på olika sätt, men medverkandet sker ofta på individuell basis. Projektgruppens ambition är att vidga festivalen till att bli en angelägenhet för hela Chalmers. De framhåller att Chalmers är en stor akademi med en otrolig potential, och att det konstnärliga inte alltid utnyttjas.</span><span style="background-color:initial"> <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Festivalen är en väg som vi kan gå för att stärka den identiteten, säger Michael Eriksson. Den fungerar även som en form av nyttiggörande, ett sätt där du kan möta en publik som är utanför ditt forskningsfält, och den stöttar breddad rekrytering genom att ge en bild av Chalmers som ligger utanför den klassiska bilden av cortege och nollning.</span></div> <div> <h2 class="chalmersElement-H2">Några nedslag i årets program</h2> <div><span style="background-color:initial"><strong>Maskinen som författare och översättare, onsdag 13/11 14:00-15:30, Volvofoajén, Kårhuset</strong></span><br /></div> <div>Ett samtal kring författarens röst, översättarens uppgift, texters autenticitet och maskinens möjligheter att överträffa människan. Medverkar gör kulturjournalisten Marit Kapla, översättaren och digitaliseringsforskaren Ann-Sofie Axelsson samt AI-forskaren Aarne Ranta. Samtalet leds av poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Förvandlingar, onsdag 13/11 12:30-14:00, Volvofoajén, Kårhuset</strong></span></div> <div>Seminarium med Andrea Isdrake, cyborg och innovatör inom spelindustrin, Andrea Lundgren, författare, och Fredrik Höök, professor vid institutionen för fysik på Chalmers.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Musik, medvetande, känslointryck och plastiska hjärnans möjligheter, torsdag 14/11 13:00-14:30, Volvofoajén, Kårhuset</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Samtal om musik, ett världsspråk av hög komplexitet och med stor påverkan på medvetande, känsla och </span><span style="background-color:initial">samhörighet. Hur kan en dirigent förmedla budskap och upplevelser till musiker och till åhörare, och hur kan musikern kommunicera med dirigent, orkester, solister och publik? Medverkar gör Jukka-Pekka Saraste, Johan Stern och Christian Blomstrand. Moderator är Pernilla Warberg.</span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Hedy! The Life &amp; Inventions of Hedy Lamarr, torsdag 14/11 9:00-10:30, Runan</strong></span></div> <div>Den glamorösa filmstjärnan Hedy Lamarr var inte bara drottning på vita duken, hon var även uppfinnare och låg bakom ett antal patent som får vår trådlösa värld att snurra i dag. Möt henne i denna pjäs skriven av Heather Massie som även spelar huvudrollen.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Towards Language, tisdag 12/11 20:00-21:00, Volvofoajén, Kårhuset </strong></span></div> <div>Konsert med Arve Henriksen, baserad på hans album ”Towards Language”. Medverkar gör förutom Henriksen även Eivind Aarset och Jan Bang.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Tacit know-how, tisdag 12/11 13:30-14:00, Kunskapstrappan, ACE-biblioteket</strong></span></div> <div>Hur kan man dela med sig av ”tyst” förkroppsligad kunskap? I den här föreläsningen som också är en workshop får man prova på smide IRL på ACE-gården, men också i VR – ta chansen att gå in i en mästares kropp.</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Raderingspoesi – orginalitet eller plagiat, tisdag 12/11 9:30-11:00, Kunskapstrappan, ACE-biblioteket</strong></span></div> <div>Kan man skriva poesi med tippex, tråd och saxar? Eller med måleri, digitala transformationer, uteslutningar och överstrykningar i befintliga böcker? I den här kombinerade föreläsningen och workshopen presenterar litteraturvetaren Lisa Schmidt ett litterärt fält som lämnat pennan därhän för att istället arbeta med återbruk genom olika former av radering i befintliga texter.</div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fakta AHA!-festivalen på Chalmers 12-14 november</span></h2> <div><span style="background-color:initial">En tredagarsfestival där tanken är att vetenskapen och konsten möts i ett tema. Festivalen har arrangerats i sex år, och årets tema är ”augmented authenticity”. 30 olika inslag står på programmet, som är helt gratis och öppet för alla.</span></div> <div>Programmet i sin helhet och mer information finns på <a href="http://www.ahafestival.se/">www.ahafestival.se</a><span style="background-color:initial"> </span></div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Kontakt</h2> <div>Peter Christensson, 031-772 2361, <a href="mailto:peter@chalmers.se">peter@chalmers.se</a></div> <div>Michael Eriksson, 031-772 3240, <a href="mailto:michael.eriksson@chalmers.se">michael.eriksson@chalmers.se​</a></div> </div>Mon, 04 Nov 2019 09:45:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/satsning-pa-unga-ska-hejda-kompetenskrisen-inom-framtidsbransch.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/satsning-pa-unga-ska-hejda-kompetenskrisen-inom-framtidsbransch.aspxSatsning på unga ska hejda kompetenskrisen i framtidsbransch<p><b>​​Sverige behöver fler strålningsvetare. Nu satsar forskning och industri tillsammans och erbjuder ett kunskapspaket för gymnasiet: Strålningsvetenskap för nyfikna.</b></p>​<span style="background-color:initial">Strålningsvetarnas spetskompetens krävs för att utveckla nya lösningar inom centrala samhällsområden som energi, medicin, industri och forskning. Bättre behandlingsformer i vården, klimatsmarta energisystem och strålskydd i rymden är några exempel på den nytta som strålningsvetenskapen bidrar till.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Forskning och industri har nu gått ihop och skapat ett kunskapspaket för gymnasiet: Strålningsvetenskap för nyfikna. Förhoppningen är att eleverna ska upptäcka kunskapsområdets alla sidor och få upp ögonen för en framtidsbransch med stort behov av ny kompetens.</div> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Klara Insulander Björk" src="/SiteCollectionImages/20190701-20191231/Klara_insulander_256x344px.jpg" style="margin:5px 10px;width:200px;height:269px" /><br /> </div> <div>– Om inget görs väntar en kompetenskris, något som även Strålsäkerhetsmyndigheten varnat för, säger Klara Insulander Björk, doktor i fysik och kärnenergiforskare vid Chalmers. </div> <div>– Vi som tagit fram kunskapspaketet vill stimulera tillströmningen av studenter och stärka kompetensförsörjningen för medicinska miljöer, forskningslaboratorier och inom strålskydd.</div> <div><br /> </div> <div>Kunskapspaketet är framtaget av SAINT, ett akademiskt kompetenscentrum för strålningsvetenskap, tillsammans med forskare vid Chalmers, Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Satsningen är finansierad av Svenskt Kärntekniskt Centrum, SKC. </div> <div><br /> </div> <div>Strålningsvetenskap för nyfikna gör det enklare för gymnasiets fysiklärare att undervisa initierat och intresseväckande om strålning – allt från jordens minsta beståndsdelar till solens mest kraftfulla processer. Kunskapspaketet innehåller filmer, laborationer och elevuppgifter, som kopplar till gymnasiet ämnesplan i fysik.</div> <div><br /> </div> <div><a href="https://saint.nu/nyfiken/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Här finns Strålningsvetenskap för nyfikna​</a>.</div> <p class="chalmersElement-P"><br /> </p> <h2 class="chalmersElement-H2">SAINT</h2> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://saint.nu/" target="_blank">SAINT​</a>​ är e</span>tt akademiskt kompetenscentrum för strålningsvetenskap med mål att skapa goda förutsättningar för en livskraftig miljö för forskning och utbildning i Sverige.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Svenskt Kärntekniskt Centrum, SKC</h2> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.skc.kth.se/" target="_blank">Svenskt Kärntekniskt Centrum​</a> är e</span><span style="background-color:initial">n centrumbildning som stödjer utbildning, forskning och utveckling inom kärntekniska tillämpningar vid högskolor och universitet i Sverige.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta gärna:</h2> <div><span style="background-color:initial">SAINT, Klara Insulander Björk</span><br /></div> <div><a href="mailto:klaraib@chalmers.se">klaraib@chalmers.se</a></div> <div>0735-93 98 62</div> <div><br /> </div> </div>Tue, 22 Oct 2019 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Portratt-Christophe-Demeziere.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Portratt-Christophe-Demeziere.aspxReaktorfysiker med passion för pedagogik och kärnkraftsäkerhet<p><b>​Varje sommar när han var med föräldrarna på husvagnssemester lyckades han lobba in ett besök på ett kärnkraftverk. När det var dags för militärtjänstgöring lyckades han göra lumpen på Chalmers: civil tjänstgöring i ett reaktorforskningsprojekt. För fysikprofessor Christophe Demazière kom fascinationen för kärnkraft tidigt.  Allt började med en sommarlovsbok.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ChristopheDemazière_tavla_300x.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Som liten gick han i en musikskola i en fransk stad nära Lille och spelade gärna klarinett. När läsåret var slut fick alla elever en bok i sommarpresent. Den som landade i tioårige Christophe Demazière hand var lite oväntat – en utförlig och illustrerad faktabok om kärnkraft. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Jag misstänker att det var böcker som blivit över eller som de inte kunnat sälja… men jag blev helt fascinerad. Tänk att det kan bli så mycket energi av nästan ingenting! Jag ville lära mig att behärska tekniken.  Mina föräldrar var nog inte så intresserade av ämnet, men de åkte med mig till många olika besökscentrum på kärnkraftverk under min uppväxt, berättar Christophe Demazière över en kopp kaffe i köket hemma i villan i Stenungsund.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Sedan han fick boken har det gått sådär 35 år och han har bott i Frankrike, Nederländerna och i Sverige. Han har hunnit doktorera i reaktorfysik vid Chalmers, träffa sin nuvarande fru på en badmintonkurs, få tre barn, flytta till Stenungsund och bli professor. Ändå tar det honom mindre än en minut att hitta boken i en hylla i källaren.  Han återvänder till köket med ett brett leende på läpparna. Bläddrar lite, visar bilder och pedagogiska illustrationer. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett ämne som väcker starka reaktioner</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">När han började studera reaktorfysik på universitetet tänkte han inte på att ämnet var kontroversiellt. I sitt yrkesliv blev han däremot snabbt medveten om att det innebär en hel del utmaningar att forska inom ett område som väcker så starka reaktioner. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– I Sverige är politiken väldigt polariserad och det finns inga nyanser i samhällsdebatten. Detta trots att vi lever i en tid när vi verkligen behöver producera el på ett fossilfritt sätt. Jag upplever att det är väldigt svårt att resonera om att det behövs en kombination av olika energityper som inte smutsar ner naturen.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">När Christophe Demazière får frågan om vad han arbetar med så går svaret aldrig obemärkt förbi. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Jag möts ofta med skepsis och ibland det blir det helt tyst. Ibland orkar jag inte med reaktioner och undviker ämnet. Jag säger bara att jag är professor i fysik. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Han påpekar att Sverige inte kunnat ha en så fossilfri elproduktion om det inte varit för kärnkraften, som står för cirka 40 procent av Sveriges energikonsumtion. Han lyfter även fram vattenkraftens viktiga bidrag till den miljövänliga elen. Han talar gärna om hur kärnkraften kan utvecklas för att bli ännu säkrare och hur kärnavfallet ska kunna göras mindre skadligt. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Ju mer vi kan kontrollera och förebygga problem - desto mindre blir riskerna. Dessutom har kärnkraften funnits i kort tid och det finns mycket kvar att utveckla. Att bara stänga ner kärnkraftverken är att kasta bort både värdefull energi och kunskap. Vi har utvecklat en komplett industri - från uranbrytning, konstruktion och drift, till avfallshantering och avveckling - som fungerar mycket bra på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt. Idag är det inte möjligt att ersätta kärnkraften som baskraft med annan förnybar energi. Ska vi då köpa kolkraft eller naturgas i stället? Varför ska vi ersätta något som fungerar bra med något som inte gör det? När det gäller koldioxidutsläpp finns det ingen vinst med att ersätta kärnkraft med annan förnybar energi eftersom kärnkraft inte släpper ut CO2 under drift. Att bara stänga kärnreaktorer i förtid är en felprioritering i vårt samhälle...</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Driftsäkerhet en nyckelfråga</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Telefonen ringer och han ursäktar sig. Det är en representant från Europeiska kommissionen som vill få svar på ett antal frågor om det EU-finansierade forskningsprojektet Cortex. Målet med projektet är att kunna identifiera störningar i kärnreaktorer under drift på ett tidigt stadium. Under fyra år investerar EU-programmet Horisont 2020 totalt 48 miljoner kronor i projektet. Christophe Demazière leder Cortex, som koordineras från institutionen för fysik på Chalmers. Nu är det är dags att lämna in en rapport för de 18 första månaderna och ett antal frågor ska besvaras. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Den stora EU-finansieringen var ett viktigt kvitto på det arbete som Christophe Demazière och hans kollegor utför verkligen är efterfrågat, även om många finansiärer är kallsinniga. Runt omkring i Europa finns många äldre reaktorer och ökad driftsäkerhet är en nyckelfråga. De metoder som forskarna arbetar med kan användas både i dagens och i framtidens reaktorer. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Det byggs nu ett antal nya kärnkraftverk – inte minst i Asien och Mellanöstern. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Många vill satsa på att bygga kärnkraft, men ofta saknas tillräcklig kunskap i de länder som bygger kärnkraftverken. Kunskap går ju inte att bara köpa. Det pågår intensiva utbildningsinsatser genom att experter reser runt och utbildar, eller ger kurser på distans. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Just utbildning är ett område som ligger Christophe Demazière varmt om hjärtat. Han arbetar just nu med en ansökan som syftar till att höja kunskapsnivån om kärnenergi inom både akademin och industrin. I sin egen undervisning arbetar han gärna med både distansundervisning och innovativa pedagogiska metoder som omvänt klassrum och aktivt lärande. Det innebär att studenterna själva tar del av ett utbildningsmaterial i förväg, så att undervisningstiden kan ägnas åt dialog, diskussion och reflektion i stället för lärarmonolog.</p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Pedagogik på flera fronter</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><p class="chalmersElement-P"><span>Sina pedagogiska kunskaper utvecklar Christophe Demazière inte bara på jobbet, utan också i familjelivet. På anslagstavlan hemma i köket visar olika små skyltar vad som kommer att hända och vilka personer som ska göra vad. Av de tre barnen har de båda yngsta fötts med en kromosomskada som gör att de behöver mycket hjälp i vardagen.</span></p></div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– De har intellektuell funktionssättning med autism och deras hälsa är inte bra. Vår son har hjärtfel och har gått igenom två omfattande operationer, vår yngsta dotter har problem med andningen, får andningsuppehåll och har också gått genom flera kirurgiska ingrepp. Bara vår äldsta dotter är frisk. Barnen behöver därför mycket stöd från oss föräldrar. Jag jobbar hemifrån så mycket jag kan, så att jag kan ta hand om mina barn när de inte är på särskolan, dagis, fritids - eller när de sover. Att minimera pendlingen mellan Stenungsund och Göteborg gör att jag kan jobba mycket mer effektivt. Att hitta tid för allt, både professionellt och för familjen, är en stor utmaning…</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">Han tycker att familjen har fått bra stöd i Stenungsund, där det finns en särskola som familjen är mycket nöjd med. De får också avlastning en natt varannan vecka, när de yngsta barnen får sova en natt på korttidsboende. En gång om året får de avlastning fem dagar i rad, så att de kan göra något tillsammans med sin äldsta dotter. </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P">– Först var vi tveksamma till att lämna barnen, men det fungerar bra. De får vara med utbildad personal och de får vara helt i fokus. Hemma måste vi ju göra så mycket annat också. I en familj måste man ju laga mat, tvätta och ta hand om allt som behövs i vardagen…</p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Bästa landet i världen</h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">För att tanka energi är familjen ute mycket i naturen och cyklar gärna till havet. Från vardagsrummet syns Tjörnbron och det glittrande vattnet. </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P"> </p> <p class="chalmersElement-P">– Havet är oerhört viktigt och det är fantastiskt att få bo så nära. Det fanns en tid när jag tyckte att Aix-en-Provence var världens finaste plats, med nära till både hav och berg. Efter en tid i Sverige tyckte jag det kändes stressigt där med mycket bilar och människor som inte bryr sig om naturen och miljön. Nu tycker jag att det här är den platsen att bo på. Sverige är nog det bästa landet i världen om man har familj. Ändå tänker jag mycket på framtiden för våra barn. Ska samhället finnas där för dem när vi inte längre är där och kan hjälpa dem? Jag hoppas verkligen det. </p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Christophe_Demeziere.jpg" alt="" style="margin:5px" /> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om Christophe Demazière</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><b>Född</b>: I Lille, Frankrike, den 21 mars 1973. <br /><b style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51)">Bor:</b><span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51)"> I villa i Stenungsund.<br /></span><b style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51)">Familj</b><span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51)">: Hustru, en 11-årig dotter, en 9-årig son och en dotter som är 6 år.  <br /></span><b style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51)">Jobb:</b><span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51)"> Professor i fysik på Chalmers. Han leder också det europeiska samarbetsprojektet Cortex som syftar till att upptäcka tidiga avvikelser i kärnreaktorer under drift. <br /><br /></span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><b style="background-color:initial">Karriär i korthet:</b><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Utbildade sig till civilingenjör vid HEI – Hautes Études d’Ingénieur i Lille. Fortsatte sina studier i Aix-en-Provence/Marseille, där han inriktade sig på kärnkraftsforskning. Han gjorde även några månaders praktik på det närliggande kärnforskningscentrumet CEA Cadarache. Centrumet samarbetade med Chalmers och sökte vid det tillfället en doktorand. Christophe Demazière skulle göra sin militärtjänstgöring och fick grönt ljus att förlägga 18 månaders civil tjänstgöring vid Chalmers. Därefter antogs han som doktorand och doktorerade inom reaktorfysik 2002. Förutom några månader som postdoktoral forskare på det tekniska universitetet i Delft, Nederländerna, har han forskat och arbetat på Chalmers sedan 1998. Han befordrades till docent 2006 och till professor 2011. Idag leder Christophe Demazière forskargruppen DREAM som står för Deterministic reactor modelling. </span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><b>Fritid: </b>”Förut vindsurfade jag otroligt mycket, men numera ligger alla grejer bara i garaget, för jag har inte så mycket egen tid. För att hålla mig i form försöker jag springa och gå till gymmet en gång i veckan när de andra i familjen sover. Tillsammans är vi mycket ute i naturen, cyklar och är vid havet. Och så odlar vi lite hemma: potatis, rädisor, morötter, rabarber, tomater och gräslök. Det är mest min fru som odlar, men jag hjälper också till.&quot; </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><b style="background-color:initial">Favoritplats för inspiration:</b><span style="background-color:initial"> &quot;Havet! Det är fantastisk att bo så nära havet och det är en bidragande orsak till att vi flyttade till Stenungsund. Fast jag saknar att vindsurfa. Det är fantastisk att vara PÅ vattnet och utan motor. Det är helt tyst och naturligt – samtidigt som man sportar. Jag har provat segelbåt i stället, men då får jag inte alls samma kontakt med vattnet.&quot;</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><b style="background-color:initial">Mest stolt över</b><span style="background-color:initial">: &quot;Mina barn och min familj. &quot;</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><b style="background-color:initial">Drivkraft: &quot;</b><span style="background-color:initial">Att försöka ge mina barn en så bra framtid som det bara går. I forskningen handlar drivet om att det hela tiden finns möjligheten att göra något bättre – att utveckla saker vidare.&quot;</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><b>Första fysikminne: &quot;</b>När jag fick en bok om kärnkraft som sommarpresent från musikskolan. Jag var väl ungefär tio år och tyckte att det var oerhört spännande. Min far och jag har besökt många kärnkraftverk genom åren och min mamma har nog också varit med vid något tillfälle. De var inte särskilt intresserade, men när vi åkte på husvagnssemester under sommaren tillbringade vi alltid en vecka någonstans i närheten av ett kärnkraftverk. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><b style="background-color:initial">Bäst med att vara forskare</b><span style="background-color:initial">: &quot;Det bästa är att man ständigt behöver hitta nya forskningsfrågor och nya metoder för att hantera dem. ”Vanlig verksamhet&quot; finns nästan inte här, det finns alltid utmaningar att hantera. Den akademiska friheten är också en viktig aspekt, det vill säga att man själv bestämmer hur man definierar och löser forskningsfrågorna. Friheten är dock väldigt begränsad på grund av det ständiga behovet av att sälja in sina idéer för att kunna finansiera forskningen. &quot;</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><b>Utmaningar med jobbet:</b> &quot;Det är en stor utmaning att få samhället att förstå vikten av att forska om kärnkraft – och det är svårt att få finansiering. Fördomar och brist på kunskap är sådant som jag hela tiden måste jobba emot.&quot; </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><b>Framtidsdröm: </b> &quot;</span><span style="background-color:initial">Jobbmässigt hoppas jag på mer stabilitet när det gäller finansieringen så att vi kan göra både kärnreaktorerna och slutförvaringen av kärnavfallet ännu säkrare. Det finns alltid mer att utveckla och göra bättre. I stort drömmer jag om ett samhälle som är tillräckligt öppet och accepterande - och där alla har en plats. Jag tycker att vårt utbildningsystem kunde vara mycket bättre i den aspekten. Jag jobbar aktivt för att utveckla nya pedagogiska metoder som är fördelaktiga för alla studenter - inte bara de bästa.&quot;</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial;font-weight:700">Text</span><span style="background-color:initial">: Mia Halleröd Palmgren, </span><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se​</a><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> <div><span style="font-weight:700">Foto</span>: Henrik Sandsjö (bild1) och Mia Halleröd Palmgren (bild 2)​</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/centrum/fysikcentrum/omoss/Sidor/varaforskare.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs fler forskarportätt</a>!​<br /></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> ​</div>Wed, 16 Oct 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Portratt-Lena-Falk.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Portratt-Lena-Falk.aspxMaterialforskaren som gillar hårda ämnen och mycket struktur<p><b>​​Hon forskar om hårda, slitstarka material som klarar kraftig belastning vid höga temperaturer. De som känner chalmersforskaren Lena Falk vet att även hon är av robust och gediget virke. Det har hon nog haft glädje av under sin långa karriär i den akademiska världen.  ​​</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/LenaFalk_tavla_300x450.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />När Lena Falk kom till Chalmers för att studera teknisk fysik i mitten av 70-talet var nästan alla hennes studiekamrater män. Det var få kvinnor som sökte sig till tekniska utbildningar. Detta var inte något som Lena Falk fäste vikt vid. </div> <div>– Jag såg det som ett självklart val, eftersom matte, fysik och kemi var de roligaste ämnena på gymnasiet, säger hon utan omsvep.  </div> <div>Lika självklart var det sedan att ta steget vidare mot en karriär inom forskningens värld. Numera är Lena Falk biträdande professor vid institution för fysik på Chalmers. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Promenerar gärna till Botaniska</h2> <div>Hon sitter i skuggan under ett lummigt träd i Botaniska trädgården i Göteborg. Hit promenerar hon gärna för att koppla av och njuta av den vackra miljön – oavsett årstid. Just idag visar sommaren sitt allra vackraste ansikte och luften är ljum och schersmindoftande.  En nyfiken ekorre kikar fram och kilar sedan vidare bland japanska lönnar och färgsprakande rabatter. </div> <div>Ibland kommer Lena Falk hit för att läsa en bra bok, men eftersom den nuvarande – Carlos Ruiz Zafóns senaste bok &quot;Andarnas labyrint” – är tjock som en tegelsten får den stanna hemma. Även om hon främst går hit för att koppla av, händer det också att hon sitter här och arbetar med någon vetenskaplig artikel. </div> <div>Till skillnad från de omgivande växterna och allt annat levande, forskar hon om oorganiska, hårda material som nitrider, oxider, karbider och olika blandföreningar av dessa. Det handlar om slitstarka material som tål påfrestningar som hög belastning, nötning och höga temperaturer. </div> <div>Industrin efterfrågar tåliga material inom ett flertal områden. Under två år arbetade Lena Falk till exempel med att utveckla skärverktyg för dåvarande Sandvik Tooling. Projektet gick ut på att förse verktygen med nötningsbeständiga ytterskikt för att öka både hållbarheten och livslängden. </div> <div><span style="background-color:initial">– </span>I min forskning handlar det om att designa material som har så optimala egenskaper som möjligt. Det är verkligen spännande att förstå vad som skapar olika materialstrukturer och hur strukturerna påverkar egenskaperna. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"></h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Tar sig förbi de<span>t synliga ljusets upplösningsgräns ​</span> <span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51);font-size:14px">​</span></h2></div> <div>För att kunna studera och designa material ända ner på nanoskalan, eller till och med atomskalan, behövs avancerad utrustning. Lena Falk arbetar därför med så kallade transmissionselektronmikroskop. Det betyder att mikroskopen använder minimala partiklar, elektroner, för att få fram bilder av mycket små objekt. Med hjälp av den tekniken kan man komma förbi det synliga ljusets upplösningsgräns och det blir möjligt att studera den finskaliga strukturen.</div> <div>Ända sedan Lena Falk började sin forskarbana har hon arbetat med elektronmikroskopi. På Chalmers materialanalyslaboratorium finns ett flertal avancerade och i vissa fall världsunika instrument. Mikroskopen kan användas av forskare både på och utanför Chalmers och är dessutom tillgängliga för specialister inom industrin. Under många år har Lena Falk arrangerat mikroskopiskolor, där både akademiker och företrädare från näringslivet kan samlas för att följa utvecklingen, utbyta erfarenheter och nätverka. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Sätter forskarutbildningen på kartan</h2> <div>På senare år har Lena Falk utsetts till viceprefekt för institutionens forskarutbildning. Hon är också fysiks studierektor för forskarskolan i materialvetenskap. Lite övertalning krävdes innan hon tackade ja till studierektorsrollen, men idag är hon mycket entusiastisk över båda uppdragen. </div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Det är roligt att sätta forskarutbildningen på kartan, skapa nya kontaktytor, ett gott samarbete och en god struktur. </div> <div>Chalmers har nyligen startat ett projekt för att utveckla en elektronisk plattform för doktorandernas individuella studieplaner (ESP). Lena Falk har rollen som projektägare och är ordförande för styrgruppen som arbetar med projektet. </div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Förhoppningen är att den nya plattformen skall förbättra överblicken och uppföljningen av doktorandernas forskarstudier. Det är också fascinerande att se hur doktoranderna utvecklas under sin utbildningstid hos oss. Jag har inte tänkt så mycket på det tidigare, men det är verkligen kul att se människor växa!</div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Lena_Falk.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><div><p class="chalmersElement-P"><i>Lena Falk promenerar ofta till Botaniska trädgården i Göteborg för att njuta av allt vackert och koppla av. ​</i></p></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om Lena Falk</h2> <div><strong>Född:</strong> I Nässjö den 10 oktober 1956, uppvuxen i Jönköping. </div> <div><strong>Bor:</strong> I en lägenhet på norra Guldheden i Göteborg – högst upp i kvarterets högsta hus. </div> <div><strong>Familj:</strong> Jag bor ensam. </div> <div><strong>Jobb:</strong> Biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers, viceprefekt för institutionens forskarutbildning och fysiks studierektor för forskarskolan i materialvetenskap. </div> <div><strong>Karriär i korthet: </strong>Gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet och studerade därefter teknisk fysik på Chalmers. Efter grundutbildningen antogs hon som doktorand vid dåvarande institutionen för fysik som var gemensam för Chalmers och Göteborgs universitet. En del av sin forskarutbildning gjorde hon vid Rockwell Science Centre utanför Los Angeles i USA. Hon disputerade 1986 och sedan dess har Lena Falk varit verksam på Chalmers. Hon utnämndes till oavlönad docent 1991, befordrades till universitetslektor 1998 och till biträdande professor 2004. Under 2010 och 2011 arbetade hon halvtid på dåvarande Sandvik Tooling, genom ett projekt som finansierades av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF. </div> <div>På Chalmers har hon genom åren också arrangerat en stor mängd mikroskopiskolor för specialister från både akademin och industrin. </div> <div><br /></div> <div><strong>Fritid:</strong> ”Jag läser skönlitteratur och tycker om att laga mat. Det finns många spännande kokböcker att inspireras av.  När jag var yngre fotograferade jag mycket och jag har också rest en hel del, främst i Europa och USA. Första gången jag kom till USA var på 80-talet. På den tiden var det en helt annan livsstil än i Sverige. Och i Kalifornien var folk väldigt avslappnade, laid-back, och alla körde bil överallt. Det kändes som en helt ny värld.”</div> <div><strong style="background-color:initial">Favoritplats för inspiration:</strong><span style="background-color:initial"> ”Att gå ut och gå är alltid bra för inspirationen. Bara en promenad till jobbet kan ge nya idéer och lösa sådant som jag funderat över.” </span><br /></div> <div><strong>Mest stolt över:</strong> ”Det finns ett antal vetenskapliga artiklar som jag är stolt över, liksom vissa anslag och samarbeten. Just nu tycker jag det är väldigt kul att vi lyckats få Chalmers att satsa på att utveckla en elektronisk plattform för doktorandernas individuella studieplaner (ESP), ett förslag som togs fram av en arbetsgrupp tillsatt av forskarutbildningsnämnden (FUN) med mig som sammankallande. Med hjälp av ESP kommer vi att kunna följa forskarutbildningen på ett mycket bättre sätt än tidigare. Man kommer att snabbt kunna se det man behöver veta och det går även att följa upp studierna och få ut statistik. Jag är projektägare och ordförande för styrgruppen som arbetar med projektet. ”</div> <div><strong style="background-color:initial">Drivkraft: </strong><span style="background-color:initial">”Det är nyfikenheten som driver mig i forskningen: Att kunna förstå saker, förklara saker och identifiera samband. För att kunna skapa en rimlig process krävs struktur, ordning och reda. Jag tycker om att arbeta metodiskt.”</span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Första fysikminne:</strong><span style="background-color:initial"> ”Det var nog när jag som barn såg fenomenet ’kalla väggens lag’ en varm dag hemma i matsalen. Om man har något kallt i ett glas blir det kondens på utsidan och min pappa, som var civilingenjör, förklarade för mig hur det kunde bli så. ”</span><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Bäst med att vara forskare</strong><span style="background-color:initial">: ”Friheten att få arbeta med något som man finner intressant, fascinerande och utmanande, och att själv kunna styra hur man vill göra detta. Friheten har ett pris, men jag har alltid tyckt att det varit värt det. Visserligen handlar det om frihet inom vissa ramar, men jag har ändå i stort kunnat styra över vad jag vill göra, när jag vill göra det, på vilket sätt och med vilka personer. Det är jättekul med både forskning och undervisning. Priset man får betala är en hel del osäkerhet – både när det gäller anställningar och finansiering. Och att vara forskare är ju, som det ibland sägs, inte ett arbete utan en livsstil.”</span><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Utmaningar med jobbet</strong><span style="background-color:initial">: ”När det gäller forskningen är det att lyckas få de medel och resurser som krävs för att kunna göra bra forskning och att förmedla nya kunskaper i olika sammanhang. Just nu arbetar jag mycket med att försöka skapa bra rutiner inom institutionens forskarutbildning. Målet är att alla involverade ska få det stöd och den hjälp som behövs genom olika steg i processen att anta och forskarutbilda.”</span><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Framtidsdröm</strong><span style="background-color:initial">: ”Att få fortsätta arbeta med det jag tycker är intressant och givande.&quot;</span><br /></div> <div><div><br /></div></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Text: </strong>Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></span><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Foto: </strong><span style="background-color:initial">Henrik Sandsjö (bild 1) och Mia Halleröd Palmgren (bild 2)</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="/sv/centrum/fysikcentrum/omoss/Sidor/varaforskare.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs fler forskarportätt</a>!​<span style="background-color:initial"><br /></span></div>Wed, 16 Oct 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Portratt-Patrik-Johansson.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Portratt-Patrik-Johansson.aspxBatteriforskaren som gärna går en match mot fulfaktan<p><b>​Elbilar och andra batteridrivna fordon är ett stekhett debattämne. Hur ska vi kunna ställa om till hållbara transporter och vad är egentligen bäst för miljön? En ofta anlitad expert i sammanhanget är chalmersprofessorn Patrik Johansson, som lite motvilligt även går under namnet ”Batteridoktorn”. Han slår gärna en faktasmash mot både fulfakta och önskedrömmar. Han slår gärna en smash med en fjäderboll också.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/PatrikJohansson_tavla_300x450.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><div><span style="background-color:initial">– Badminton och forskning har flera element som påminner om varandra. Det gäller att kunna kombinera olika saker, till exempel uthållighet, taktik och kreativitet. Och ibland måste man kunna leka lite på planen, säger Patrik Johansson, efter en rask promenad till en av hans favoritplatser - Fjäderborgen i centrala Gö​teborg. </span><div>Med tanke på att han forskat i över tjugo år och spelat badminton dubbelt så länge, så är han på hemmaplan. Idag leder han både Chalmers batteriforskningsinitiativ och ett europeiskt batteriforskningsnätverk. På fritiden sitter han i styrelsen för Göteborgs badmintonklubb, spelar i GBK:s serielag i division två och har även spelat några landskamper för Sverige på veterannivå. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Äger inget fordon själv</h2> <div><span style="background-color:initial">Det tar bara några minuter att promenera från hans arbetsplats på Chalmers till Fjäderborgen, där klubben har sin hemvist. Från Fjäderborgen och hem har han också bara några minuters promenad. Den som tror att en internationellt framgångsrik forskare inom framtidens batterier har en flashig elbil har fel. Han äger inget fordon alls. Inte ens en cykel. </span></div> <div><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Elbilar löser inte våra miljöproblem i stort. Vi behöver dra ner på bilåkandet, köpa färre nya bilar och gå med i bilpooler istället. Jag tycker att man ska gå, cykla eller åka kollektivt om man kan – och jag vet att alla inte kan och vill verkligen att hela Sverige ska leva. </span></div> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial;font-family:inherit">På</span><span style="background-color:initial;font-family:inherit"> senare tid har det varit mycket debatt om elbilsbatteriers miljöpåverkan, både med tanke på både råvarorna och återvinningen. Patrik Johansson har ägnat många timmar åt att reda ut begreppen och vad som är belagda fakta och vad som inte är det. Han ger ofta föreläsningar i olika publika sammanhang, deltar i paneldiskussioner och blir intervjuad i poddar och andra medier. </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Levererar smashar av realism</h2> <div><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">När elbilarna kom sågs de inte som ett hot mot vanliga fossilbilar. Då var det mycket positiv rapportering. Nu jobbar lobbyister hårt mot medierna och det kommer rapporter som innehåller riktiga ”fuldata”. Fossilbilar kommer aldrig kunna vara mer miljövänliga än elbilar. Därmed inte sagt att batterier i sig är bra för miljön. Och vi arbetar hela tiden för att göra dem mindre miljöovänliga. </span></div> <div><span style="background-color:initial">När det gäller eldrivet flyg har tongångarna varit mer positiva i debatten. Många vill se elektrifierade flygplan i sin kristallkula – inte minst de som lovar att leverera tekniken i form av olika produkter. Även där kommer Patrik Johansson med en smash av realism. </span></div> <div><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Alla vill tro på positiva idéer, men jag är tyvärr pessimist när det gäller elflyg. Vissa mindre flygplan kan säkert drivas med hjälp av batterier, men en del grundantaganden baseras på felaktiga data och önsketänkande. Det kan till exempel handla om att man inte förstår att en battericell är långtifrån ett komplett batteripack eller att man tror att nästa generation batterier med helt fantastiska prestanda är redo redan om fem år. Det är numera lite poppis att jobba med batterier och elektrifiering och många som utvecklar ny teknik lyssnar inte på oss som har lång erfarenhet och kompetens inom området. </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Konsumtionsskam i stället för flygskam</span></h2> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">I sitt arbete flyger Patrik Johansson en hel del. Han är utomlands över 100 dagar om året och arbetar varje år längre perioder i Frankrike där han har en tjänst på det franska forskningsministeriet – CNRS. Så frågan är då: Känner han flygskam?</span></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Nej… eller kanske lite. Jag flyger en hel del eftersom jag arbetar mycket internationellt. Men om jag bara hade stannat hemma i Göteborg hade jag inte kunnat leda verksamheter som bidrar till nätverkande och utbyte av kunskaper som kan leda till bättre energilösningar i framtiden. Jag bidrar till ett forskarsamhälle som gör samhällsnytta. Man behöver tänka lite bredare. Jag tycker att man inte bara ska titta på flyget utan snarare ha en generell konsumtionsskam. </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Siktar mot lagrad sol- och vindenergi </h2> <div><span style="background-color:initial">För Patrik Johansson och hans kollegor handlar forskningen idag om nästa generations batterier. Mer uthålliga material som ger högre energiinnehåll per vikt och volym är en gemensam nämnare. De forskar också på batterier med inbyggda sensorer, helt utan lösningsmedel, med mekanisk styrka, eller baserade på grafen och svavel. Bra strategier för återvinning är en nyckelfaktor. Siktet är framförallt satt på att lagra energi från sol- och vindkraft. </span></div> <div><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Vi måste hitta nya sätt att lagra energi. Dagens batterier är inte tillräckligt bra, även om de bidrar till att folk slipper att dö av partiklarna i avgaser från fossila bränslen. För att hitta bättre lösningar måste vi ställa rätt forskningsfrågor och tillsammans arbeta för att leverera en teknologi som fungerar. Det handlar om grundforskning, men med ett konkret mål. Om man har möjligheten att ägna sig åt problemlösning som yrke, tycker jag att man ska göra det på ett sätt som kommer samhället till nytta. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Patrik_Johansson.jpg" alt="" style="margin:10px 5px" /><br />Fjäderborgen i Göteborg är en favoritplats för Patrik Johansson. När han inte reser tränar han här två gånger i veckan. Leendet blir genast brett när han träffar klubbkamraterna och personalen i hallen. <div><br /></div> <div><div><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om Patrik Johansson</h2></div> <div><strong>Född</strong>: I Nybro den 11 november 1969. </div> <div><strong>Bor:</strong> Sedan tjugo år tillbaka i lägenhet i Landala/Vasastan, sju minuters promenad från Chalmers.  </div> <div><strong>Familj:</strong> Hustrun Helena Berg som han träffade under doktorandtiden i Uppsala. Även hon har doktorerat i kemi och idag driver hon ett konsultföretag i batteribranschen. </div> <div><strong>Jobb:</strong> Professor i fysik på Chalmers och leder tillsammans med två kollegor Europas största nätverk för batteriforskning; Alistore - European Research Institute. Alistore-ERI är en enhet inom det franska forskningsministeriet CNRS (Le Centre National de la Recherche Scientifique). Patrik Johansson har också en nyckelroll i ett nytt Vinnovafinansierat kompetenscentrum för svenska batterier – SweBAL.</div> <div><br /></div> <div><strong>Karriär i korthet:</strong> Gick teknisk linje med kemiinriktning i Jönköping innan han började sina kemistudier vid Uppsala universitet. Han disputerade i oorganisk kemi 1998 och arbetade därefter en tid på Northwestern University i USA. Rekryterades till Chalmers 1999, utsågs till docent 2005, biträdande professor 2012 och professor 2016. Patrik Johanssons forskningsområde är material för nästa generations batterier. Han har publicerat över 150 vetenskapliga artiklar och leder idag en forskargrupp på cirka tio personer. </div> <div><strong>Fritid:</strong> ”Mycket badminton och mycket läsning – främst romaner. Det är bra att ha som ventil. Jag är också intresserad av mat, vin och resor. Resandet är även en del av mitt jobb. Eftersom både min fru och jag kan vara flexibla med var vi arbetar kan vi följa varandra.”</div> <div><strong>Favoritplats för inspiration:</strong> ”Jag tycker om att sitta på något inspirerande kafé.  Det är skönt att komma till en miljö där jag kan låta tanken vandra.”</div> <div><br /></div> <div><strong>Mest stolt över</strong>: ”Att jag har lyckats hjälpa andra i karriären – både studenter och andra forskare. Det är en konkurrensutsatt bransch, men om man går in med inställningen att det går att samarbeta, så kommer man mycket längre. I den verksamhet jag står för arbetar vi med komplexa frågor inom riktad grundforskning. Det skulle bli alldeles för ensidigt om vi inte ingick i större konstellationer och samarbeten. Dessutom är det roligt att jobba ihop. Forskning är en av få verksamheter i världen som är extremt internationellt gångbar. Det är sällan något problem med att folk kommer från olika länder. Forskningen är bra på att integrera inkluderande. ”</div> <div><strong style="background-color:initial">Drivkraft:</strong><span style="background-color:initial"> ”Jag gillar problemlösning och att utmana mig själv. Därför passar det bra att arbeta med riktad grundforskning. Genom att lägga sig på rätt nivå och inrikta sig på något som gör nytta i samhället kan man använda sin kapacitet på bästa sätt. Det gäller också att hålla emot så att man inte jobbar med saker som man kan se inte funkar i slutändan, eller som i bästa fall ändå bara ger mindre förbättringar, bara för att det finns massor av pengar i det just för stunden. Ska det bli några större förändringar måste man jobba djupare och lite längre bort i horisonten. Det gäller att hela tiden hålla siktet minst tio år framåt. Det är en drivkraft.”</span><br /></div> <div><strong>Första fysikminne: </strong> ”Svårt att säga, men jag hade en väldigt bra kemilärare på gymnasiet (Per Lindgren). På den tiden var det väldigt hett med bioteknologi. Jag var mer intresserad av analys och konkretisering och blev senare intresserad av materialkemi, som är uppbyggd på kausalitet snarare än korrelation, har en lagom abstraktionsnivå och passar för problemlösning. Ämnet kändes heller inte lika strikt som fysik. Jag är inte intresserad av allt inom fysik och är inte särskilt bra på matte. Jag valde det jag kände passade mig och egentligen är det inte så stor skillnad mellan vad jag har gjort som kemist och som fysiker.”</div> <div><strong>Bäst med att vara forskare</strong>: ”Det är friheten, kreativiteten och den sociala gemenskapen som man har i en forskargrupp. Det är roligt att se kollegor utvecklas och att jobba mot en konkret målbild. Ändå kan man tillåta sig ett sidospår då och då. På ett sätt är en professor lite som en egenföretagare. Det gäller att ha målbilder, man är begränsad av finansieringen, men det finns stora möjligheter att sätta sin egen agenda. Att det blev just akademin för mig är egentligen en slump, men jag känner mig mycket priviligierad.”</div> <div><br /></div> <div><strong>Utmaningar med jobbet</strong>: ”Det svåraste är att få tiden att räcka till. En utmaning är att hinna med rekryteringarna som är så viktiga för att få ihop en bra grupp. Man får också hålla emot och inte sprida ut sig själv på för många projekt. Det finns så många möjligheter, men man kan inte göra allt. Det behövs en stimulerande miljö, strategi och pengar för att välja sina projekt. Vissa tycker att det är onödigt att ägna mycket tid åt forskningsansökningar, men det håller jag inte med om. Det är ett krav utifrån, men också en möjlighet att verkligen vässa sin idé, slipa sina argument och ordna sina tankar. Jag sitter själv med och utvärderar forskning i ett flertal länder och tycker att det ska vara hårda ingångskrav när det gäller forskningsfinansiering – men gärna mera förtroende och mindre administration när man väl fått pengarna.”</div> <div><strong style="background-color:initial">Framtidsdröm</strong><span style="background-color:initial">: ”Visst vore det roligt om någon skulle utveckla något av det vi arbetat med så att det blir en konkret lösning och vi verkligen får en bättre miljö. Men eftersom vi jobbar så långsiktigt är realiteten snarare att utbilda och fostra nästa generation forskare. Jag vill bidra till sådant som kvalitetstänk, sättet att definiera sin forskningsfråga och en bra akademisk miljö.” </span><br /></div> <div><br /></div> <div><div><strong>Text</strong>: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se​</a></div> <div><strong>Foto</strong>: Henrik Sandsjö (bild1) och Mia Halleröd Palmgren (bild 2)</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/centrum/fysikcentrum/omoss/Sidor/varaforskare.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs fler forskarportätt</a>!</div> <div><span style="background-color:initial"></span></div></div></div></div>Wed, 16 Oct 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Portratt-Alexander-Dmitriev.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Portratt-Alexander-Dmitriev.aspxHan förenar ljus med magnetism – och forskning med medmänsklighet<p><b>​Sovjetunionens fall fick honom att ifrågasätta värdet av en naturvetenskaplig utbildning. Men via Brasilien hittade han tillbaka till fysiken, och via Frankrike och Tyskland hittade han till Göteborg. Alexandre Dmitriev är van att överbrygga gränser mellan nationer – och mellan åtskilda ämnesområden som ljus och magnetism.– Att vara forskare är fantastiskt! Jag är konstant förundrad över hur spännande det vi sysslar med är. ​</b></p>​<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/AlexanderDmitriev_tavla_300x450.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><span style="background-color:initial">Alexandre Dmitriev har valt att t</span><span style="background-color:initial">räffas på J. A Pripps, ett café och pub i Chalmers kå</span><span style="background-color:initial">rhus där det surrar av röster från studenter, personal och besökare. Han är dock något beklämd över den senaste renoveringen av lokalen.<br /><br /></span><div><span style="background-color:initial">– </span>Det brukade finnas stora bås att sitta i här. De var perfekta för spontana möten och samtal med forskarkollegor som man råkar träffa på.<br /><br /></div> <div>Här har han ätit frukost de flesta morgnarna i över tio års tid nu, först som forskare på Chalmers, numera som professor hos Göteborgs universitet och institutionen för fysik. <br /><br /></div> <div>Alexandre Dmitriev, eller Sascha som han vanligtvis kallas av vänner och bekanta, bor i Örgryte med äkta makan Rosmarie Friemann, som är forskare inom biokemi, och parets två barn. Han beskriver familjens situation som ”extremt priviligierad” – de jobbar med spännande saker, trivs i Göteborg, reser mycket och spelar tennis. Men det har inte varit någon spikrak bana genom livet som gjort att Alexandre Dmitriev hamnat här – långt ifrån.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Omringad av naturämnena hemma</h2> <div>Han föddes 1975 i Rostov-na-Donu, i dåvarande Sovjetunionen. Båda föräldrarna var fysiker, men Alexandre kände sig aldrig tvingad att välja att gå i deras fotspår. Det bara råkade bli så ändå. Man skulle kunna kalla det minsta motståndets väg.<br /><span style="background-color:initial"><br />– Jag gillade historia, kon</span><span style="background-color:initial">st och litteratur mycket när jag gick i skolan, och läste de ryska klassiska romanerna som ung. Men det visade sig att jag hade lätt för matte, och i förlängningen fysik. Dessutom var jag ju omringad av naturämnena hemma i form av mina föräldrar och alla deras vänner som också forskade. Fysik var helt enkelt det bekvämaste valet.</span></div> <div><br /></div> <div>Allt gick som på räls – tills det plötsligt spårade ur. 1992 läste Alexandre Dmitriev första året på fysikprogrammet vid Rostov State University och rankades bland de högsta i sin årskull. Men i takt med att Sovjetunionen upplöstes, och hela fundamentet som det ryska samhället var byggt på totalförändrades, blev det svårare att leva som fysiker.<span style="background-color:initial">​</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Fick hjälpa till att försörja familjen</h2> <div>​– Mina föräldrar förlorade en stor del av sin inkomst. Allt kollapsade. Jag slutade fokusera på studierna och började istället arbeta för att hjälpa till att försörja familjen. Vi hade levt i ett kommunistiskt land med allt vad det innebär, och plötsligt kom massvis av nytt på en gång – privata banker, telebolag och så vidare. Jag och några vänner startade en grafisk designbyrå där vi gjorde logotyper och profiler till alla möjliga företag. Vi jobbade också med investment banking, och sedan startade vi resebyrå. Det var businessboom i Ryssland, men omöjligt att försörja sig som akademiker.</div> <div><br /></div> <div>I slutet av 90-talet fick Alexandre Dmitrievs föräldrar tillslut nog och gjorde som många andra ryska forskare: flyttade utomlands. De hamnade i Florianópolis i Brasilien. Alexandre följde efter dem dit, en plats han liknar vid ett tropiskt paradis, och det var där som han tog sig an fysiken igen och började läsa kurser i teoretisk elektrodynamik. Efter ett år flyttade familjen tillbaka till Europa, Alexandre antogs som doktorand på Max Planck-institutet i Stuttgart i Tyskland och föräldrarna fick jobb i Grenoble i Frankrike, där de fortfarande bor. Det var på besök i Grenoble som Alexandre träffade sin fru Rosmarie, och tack vare henne flyttade han till Sverige efter disputationen. </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Överbryggar glappet mellan nanofotonik och magnetism​</h2> <div> <span style="background-color:initial">Ombytligheten och villigheten att prova nya saker och korsa gränser har Alexandre Dmitriev tagit med sig in i sin egen forskning. Projekten han driver med sin forskargrupp på Göteborgs universitet syftar till att revolutionera framtidens datalagring, genom att göra molntjänsternas minnen 100 gånger mindre och mycket snabbare än de är idag. </span></div></div> <div><br /></div> <div>– Vi tar ljus och pressar in det i utrymmen dit ljus normalt sett inte kan nå. På så sätt får vi ljuset att interagera med molekyler och nanostrukturer på nya sätt som inte sker naturligt. </div> <div><br /></div> <div>Människor har hittat sätt att påverka hur ljus beter sig sedan hundratals år tillbaka. Ett exempel på detta är användandet färgat glas i kyrkfönster. Beroende på vilket ämne som tillförs i glaset, och storleken på partiklarna, så hindras vissa våglängder av ljus att släppas igenom, det vill säga att glasskivan bryter det vita dagsljuset och skapar effekten färgat ljus. Fenomenet kallas surface plasmon resonance, eller ytplasmonresonans.</div> <div><br /></div> <div>– Nu har vi kommit till en punkt där vi lyxigt nog kan styra den här typen av fenomen exakt efter våra egna specifikationer. Vi kan designa hur ljuset ska interagera nere på nanoskalan, och det öppnar upp helt nya möjligheter för utveckling.</div> <div><br /></div> <div>Det är här som det stora gränsöverskridandet kommer in. Alexandre Dmitriev och hans kollegor överbryggar med sin forskning glappet mellan två traditionellt skilda fält inom fysiken: nanofotonik och magnetism.</div> <div><br /></div> <div>– Vi gör ljus styrbart med hjälp av magnetism och, sett från det andra perspektivet, påverkar magnetism med hjälp av ljus. Allt detta görs på nanoskalan. Det är en häftig känsla att kunna visa att man kan växla mellan de här ofta separata fälten och hitta punkterna där de möts.</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Lyfter fram samarbete, trivsel och arbetsmiljö</h2> <div>Under intervjun återkommer Alexandre Dmitriev ofta till människorna runt omkring honom: hans familj, hans vänner, kollegor, och de personer han anställer i forskargruppen. Han lyfter gärna hur viktigt han tycker det är med utbyten och samarbeten, och värdet i att lära sig saker av varandra oavsett vilken bakgrund man har eller vilken plats i hierarkin man befinner sig på. Trivsel och arbetsmiljö är frågor han anser alltför lätt hamnar i skymundan i forskarvärlden, där uppburna personer ges genistatus och ibland tillåts trampa på andra i jakten på nästa stora genombrott.</div> <div><br /></div> <div>– Inom den akademiska världen är det fortfarande inte självklart att faktiskt få lära sig hur du ska sköta chefsrollen, som blir mer krävande ju högre upp på karriärstegen du klättrar. Istället får du ständigt höra att dina idéer, erhållna forskningsmedel och antal publiceringar är det absolut viktigaste att fokusera på. </div> <div>Alexandre Dmitriev anser istället att det är minst lika viktigt att ”keep it real” och att se till att kollegorna mår bra som det är att driva på för att nå fler resultat. </div> <div><br /></div> <div>– Jag vill inte trampa några genier på tårna nu, men sanningen är att snarlika idéer har en tendens att dyka upp på olika platser på jorden, oberoende av varandra. Vi är inte så unika tänkare som vi gärna vill tro. Givetvis är det fantastiskt att vara en kreativ visionär, men ambition och idéer är inte värda att offra medarbetares och anställdas välmående för. Som professor är du både vetenskapsman och arbetsledare. Underskatta aldrig vikten av att vara en bra människa, i motsats till att bara vara en duktig forskare.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Internationellt synsätt på forskarvärlden</h2> <div><span style="background-color:initial">Efter att ha levt och forskat i olika länder under hela sitt vuxna liv, och genom en rad internationella utbyten (med bland annat Stanford i USA och Christchurch i Nya Zeeland) har Alexandre Dmitriev utvecklat ett internationellt synsätt på forskarvärlden. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Vad betyder ens ”nationell forskning”? Inom fysiken är det begreppet irrelevant. Ljus beter sig likadant var du än befinner dig på planeten. Jag och min familj reser mycket tack vare mitt och min frus jobb. Den delen av karriären tillåter oss att bli en del i en mycket större helhet. Man ingår som forskare i ett världsomspännande nätverk av människor som strävar efter samma saker.</div> <div><br /></div> <div>Han konkluderar att hans erfarenheter har visat att folk som sysslar med vetenskap är mer lika varandra än olika, oavsett var de kommer ifrån – och att det är en ynnest att få arbeta som fysiker. </div> <div><br /></div> <div>– Att vara forskare är fantastiskt! Jag är konstant förundrad över hur spännande det vi sysslar med är. Det är ett kreativt och givande yrke där du får chansen att göra världen lite bättre. </div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/AlexandreDmitriev2_750x380.jpg" alt="" style="margin:5px;width:750px;height:340px" /><br /><div><p class="chalmersElement-P">På <span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51)"> </span><span style="background-color:initial;color:rgb(51, 51, 51)">J. A Pripps i Chalmers kårhus har Alexandre Dmitriev </span><span style="background-color:initial">ätit frukost de flesta morgnarna i över tio års tid nu, först som forskare på Chalmers, numera som professor hos Göteborgs universitet och institutionen för fysik. ​</span></p> <p class="chalmersElement-P"></p></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om Alexandre Dmitriev</h2> <div><b>Född:</b> 1975 i Rostov-na-Donu, Ryssland (dåvarande Sovjetunionen) </div> <div><b>Bor:</b> Örgryte, Göteborg.</div> <div><b>Familj: </b>Gift med Rosmarie Friemann, forskare i biokemi. Barnen Hilding, 11 år, och Liv, 7 år.</div> <div><b>Jobb:</b> Professor i fysik vid Göteborgs universitet.</div> <div><b>Karriär i korthet:</b> Examen i fysik vid Rostov State University (nuvarande Southern Federal University), jobbade därefter bland annat som grafisk designer, investment banker samt drev resebyrå. Doktorerade vid EPFL (École Polytechnique Fédérale de Lausanne) och Max Planck-institutet i Stuttgardt och flyttade därefter till Göteborg för att jobba som forskare på Chalmers. Sedan 2016 professor vid Göteborgs Universitet. </div> <div><br /></div> <div><b>Fritid:</b> &quot;Tennis! Självlärd entusiast som spelar på fritiden, och stort fan av sporten sedan barnsben. Favoritspelare som är aktiv idag är Roger Federer, favorit genom alla tider är Andre Agassi. Sysslar även med grafisk design och lyssnar helst på EDM.&quot;</div> <div><strong>Favoritplats för inspiration:</strong> &quot;J. A Pripps café I Chalmers kårhus. ”Här har jag startat min arbetsdag oräkneliga gånger de senaste tio åren. Men stöter alltid på någon intressant person att prata med, det är som en nätverkshub.”</div> <div><b>Mest stolt över: </b>”Mina barn. Är det ett förutsägbart svar? Det är sant i alla fall!”</div> <div><strong>Drivkraft</strong>: &quot;Nyfikenhet. Det är väldigt coolt att hela tiden lära sig nya saker och att kunna ”tvinga” naturen att göra saker den inte gjort innan. Små upptäckter kan leda till stora genombrott utan att man först inser det.”</div> <div><br /></div> <div><b>Första fysikminne</b>: ”Mamma och pappa brukade förbereda posters om deras forskning hemma i vår lägenhet. Det var så man gjorde innan PowerPoint ¬– illustrerade och skrev för hand på stora ark som sedan visades upp på scen under presentationer. Jag minns hur de spred ut papper på golvet i hela lägenheten, hur noggrann min pappa var med att göra postrarna så prydliga som möjligt. ”</div> <div><b>Bästa med att vara forskare:</b> ”Att det är ett kreativt yrke, inte som ett vanligt jobb. Man kan likna det vid att vara en teaterregissör eller konstnär. Det är otroligt spännande!”</div> <div><b>Utmaningar med jobbet:</b> &quot;Kombinationen av att styra och leda arbetet och kreativitet. Det är lätt att uppslukas av antingen det ena eller det andra. Man måste hela tiden se till att det finns en balans mellan aspekterna, och att man inte belastar människor med för mycket arbete.&quot;</div> <div><strong>Framtidsdröm</strong>: &quot;Jag har å ena sidan låga ambitioner – jag siktar inte på att ha en jättestor forskargrupp med massor av forskningspengar eller administrativt inflytande. Men samtidigt vill jag tackla stora frågor som spelar roll för mänskligheten och naturen, och jag tror att vi har chansen att göra det.&quot;</div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial;font-weight:700">Text</span><span style="background-color:initial">: Carolina Svensson, <a href="mailto:carolina.svensson@physics.gu.se">carolina.svensson@physics.gu.se</a></span><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Foto</span>: Henrik Sandsjö (bild1) och Carolina Svensson (bild 2)​</div></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/centrum/fysikcentrum/omoss/Sidor/varaforskare.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs fler forskarportätt</a>!​<br /></div>Wed, 16 Oct 2019 00:00:00 +0200