Nyheter: Fysikhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaTue, 17 May 2022 03:10:09 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspxFlest projekt från Chalmers på 100-listan 2022 <p><b>​​Återvinning av kritiska råvaror, skum som fångar upp luftföroreningar, miljövänlig produktion av grafen med hög kvalitet. Det är några av de 13 Chalmersprojekt som är utvalda att vara med på den 100-lista som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, presenterar varje år.  ​</b></p>​<span style="background-color:initial">Listan består av utvalda forskningsprojekt med affärspotential från Sveriges lärosäten – i år på temat teknik i mänsklighetens tjänst. De utvalda forskarna bidrar med aktuella forskningsprojekt som har potential att skapa nytta, exempelvis genom industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller samhällspåverkan. Forskarna får genom sitt deltagande på listan bland annat möjligheter till ökad näringslivssamverkan. </span><div><br /></div> <span style="background-color:initial">– Det är glädjande att vi är så väl representerade på 100-listan. Chalmers har ett starkt fokus på innovation och entreprenörskap”, säger Mats Lundqvist, Chalmers vicerektor för nyttiggörande.   </span><div><div><br /></div> <p class="chalmersElement-P"><span><strong>De</strong></span><span><strong> utvalda Chalmersprojekten 2022</strong>:</span></p> <div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: <b>Realtidsoptimerad dricksvattenbehandling  </b></span></div> <div>Innovationen som Kathleen Murphy med kollegor står bakom, mäter i realtid kvaliteten och reaktiviteten hos sötvattenresurser som kommer in i vattenverket och bedömer även hur väl processen för att rena vattnet fungerar. Deras metod kommer att användas för att optimera driftsförhållandena vid dricksvattenverk, minska behovet av kemikalier och infrastruktur samt minska utsläpp och avfall. Den patentsökta lösningen med teamets unika algoritmer kommer att göra dricksvattenproduktion billigare och mer hållbar. </div></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx">Kathleen Murphy​<br /></a></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/murphyk.aspx"></a><br /><a href="/sv/institutioner/ace/nyheter/Sidor/Realtidsoptimerad-dricksvattenbehandling-pa-IVA100-lista.aspx" title="chalmers.se" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Om nyttan med realtidsoptimerad dricksvattenbehandling</a><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Biologi och bioteknik </h2> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>S</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>vampar för produktion av framtidens protein</strong> </span><br /></div> <div>Alternativa proteinkällor såsom svampar (mycoprotein) kan leda till 95 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med nötkött. Visionen är att framtidens protein produceras av svampar som omvandlar biobaserade restströmmar från industrin. Svamparna odlas i slutna bioreaktorer med liten påverkan på den yttre miljön</div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/en/Staff/Pages/nygardy.aspx">Yvonne Nygård </a><span style="background-color:initial">och</span><span style="background-color:initial"> </span><a href="/sv/personal/Sidor/eric-oste.aspx">Eric Öste </a><span style="background-color:initial"> </span>. <br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <strong>Stabilisering av restråvaror från sjömatsindustrin så att mer av fisken kan bli mat</strong> </div> <div>Efterfrågan på fisk ökar som svar på kostrekommendationer, befolkningsökning och önskemål om mer klimatvänliga proteinkällor. Vi behöver därför omvandla mer av varje landad fisk till mat, eftersom det idag är främst filén, som utgör endast 40–50 procent av vikten, som används. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/Personal/Sidor/Ingrid-Undeland.aspx">Ingrid Undeland,</a> <a href="/sv/personal/Sidor/haizhou.aspx">Haizhou Wu</a>, <a href="/sv/Personal/Sidor/khozaghi.aspx">Mehdi Abdollahi</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/bita-forghani.aspx">Bita Forghani </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Innovationer-kring-hallbar-mat-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Innovationer kring hållbar mat på IVA:s 100-lista </a><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Data- och informationsteknik </h2> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">EmbeDL</span> <span style="background-color:initial"> </span></div> <div>AI har uppnått anmärkningsvärda framgångar men till ett pris – artificiella neurala nätverk är mycket stora och använder mycket resurser både under träning och i produktion, vilket gör att de lämnar ett mycket stort energifotavtryck. Vår forskning handlar om hur man kan minska komplexiteten på dessa neurala nätverk, med bibehållen noggrannhet, och att nyttja hårdvarans speciella egenskaper så att AI i produktion kan nyttjas på ett mer effektivt och mindre energikrävande sätt, för att lösa ett specifikt problem. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">Repli5</span></div> <span style="font-weight:700"></span><div><span style="background-color:initial">F</span><span style="background-color:initial">orskningen handlar om att skapa digitala tvillingar och syntetisk data. En digital tvilling är en kopia av den verkliga världen in silico (datorsimulerad), som kan användas för ersätta kostsamma, långsamma och felbenägna tester i den verkliga världen med effektiva och billiga tester och verifieringar av system. Digitala tvillingar kan användas för att generera syntetisk data för effektiv träning av AI-system, utan att behöva samla in verkliga data och annotera dem manuellt, vilket är kostsamt och  långsamt, med risk för brus och felaktigheter i datan. </span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/dubhashi.aspx">Devdatt Dubhashi </a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <span style="font-weight:700">Dpella </span></span><br /></div> <div>Att använda och dela med sig av dataanalyser baserade på persondata kan skapa konkurrensfördelar och leda till nya affärsmöjligheter för företag och organisationer. Möjligheten begränsas dock av regler kring behandlingen av personuppgifter som till exempel GDPR. Målet för företaget är att hjälpa svensk industri och myndigheter att utföra analyser av personuppgifter samtidigt som integriteten respekteras. ​</div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/russo.aspx">Alejandro Russo</a> <br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Smarta datorminnen</span><br /></div> <div>Utveckling av datorers processorkraft ökar dramatiskt och ställer höga krav på effektiv minneslagring. Några få aktörer har idag kontroll över processorutvecklingen genom att de äger och kontrollerar processorarktitekturer. Chalmers med avknoppningsbolaget ZeroPoint Technologies utvecklar teknologier för datorers internminne som är snabbare och mindre energikrävande och utvecklas för att passa in i en öppen processor arkitektur. Detta ger grundförutsättningar för smart industri. </div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/per-stenstrom.aspx">Per Stenström </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/cse/nyheter/Sidor/projekt-fran-CSE-pa-IVAs-100-lista.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Samlad information om projekten från Data- och informationsteknik finns här</a></div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Fysik </span></h2></div> <div><div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt: </span><span style="background-color:initial;font-weight:700">Nanofluidic Scattering Microscopy </span><br /></div></div> <div><span style="font-size:14px"> Vi utvecklar nästa generations nanoteknologi för att studera och analysera enstaka biomolekyler och samtidigt generera viktig information om dem. Det gör vi med ett optiskt instrument kombinerat med nanofluidiska chip och mjukvara med maskininlärning/AI. Genom att erbjuda forskare detta nya verktyg, kan de besvara sina frågor på ett helt nytt sätt och därmed accelerera sin forskning och göra banbrytande upptäckter.</span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer </a><br /></div> <div><br /></div> <div>Projekt: <span style="font-weight:700">2D-halvledare med perfekta kanter </span><br /></div> <div><span style="font-size:14px"><span></span>Vi har utvecklat ett nydanande material, som är användbart för många tillämpningar. Utgångspunkten för materialet är ett mineral som kallas molybdenit. Det finns i rikliga mänder och kostar enbart 5 dollar per kilogram. Genom att använda en skalbar, patenterad och miljövänlig process har vi lyckats producera ett stort antal kanter i flingor av naturlig molybdenit. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai </a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-forskningsprojekt-fran-Fysik-pa-IVA-100-listan.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Två forskningsprojekt från Fysik på årets IVA 100-lista </a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>In</span><span>dustri- och materialvetenskap </span></h2> <div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>Design för en energiresilient vardag </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><span style="font-size:14px">​Vårt ökande beroende av elektriska och uppkopplade produkter är ohållbart ur resurssynpunkt och gör oss sårbara i ett framtida energisystem där mer förnybara källor och klimatförändringar ökar sannolikheten för effektbrist och strömavbrott. För att kunna hantera störningar i elleveranser, samtidigt som vi lever ett gott och meningsfullt vardagsliv, krävs kunskap, nya designriktlinjer för produktframtagning och energioberoende alternativ</span></span></div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/helena-stromberg.aspx">Helena Strömberg</a></div> <div><br /></div> <a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Design-för-en-energiresilient-vardag-.aspx" style="outline:currentcolor none 0px"><div style="display:inline !important">Design för en energiresilient vardag </div></a><div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>K</span><span>em</span><span>i och kemiteknik  </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">P</span><span style="background-color:initial">rojekt:<strong> Recycling an</strong></span><span style="background-color:initial"><strong>d remanufacturing of indium based semiconductor materials. </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/Burcak-Ebin.aspx" style="outline:currentcolor none 0px">Burcak Ebin </a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt:<strong> High-Quality Graphene and Highly Thermal Conductive Graphene Films Produced in Eco-Friendly Ways </strong></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Forskare: </span><a href="/sv/personal/Sidor/ergang.aspx">Ergang Wang </a></div> <div><br /></div> <div><div>Projekt: <span style="font-weight:700">Adsorbi - cellulose-based foams for air pollutants capture </span></div> <div>Efter att ha disputerat från Chalmers kemi och kemiteknik grundade Kinga Grenda startup bolaget Adsorbi tillsammans med Romain Bordes, forskare på institutionen . Hon utsågs nyligen till en av tio entreprenörer ett hålla koll på av Swedish Incubators and Science Parks.  </div> <div>Forskare: Kinga Grenda​</div> <div> <a href="https://adsorbi.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a><span style="background-color:initial">Mer om forskningen och bolaget </span><a href="https://adsorbi.com/" target="_blank">Adsorbi </a>(extern länk)</div></div> <div><br /></div> <div>Med på listan finns även det <strong>kärntekniska kompetenscetrumet ANItA</strong> där forksare från Chalmers Kemi och kemiteknik är en av partnerna. <a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/" title="länk till extern sida IVA lista "><span>Mer om </span><span>forksnings<span style="background-color:initial">projekt</span></span>et ANitA </a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"> <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Kemiforskare-pa-IVA-100-lista-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om kemiforskarna på IVA:s 100-lista</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Matem</span><span>at</span><span>iska </span><span>vetenskaper </span></h2></div></div> <div><span style="background-color:initial">Projekt: <strong>PressCise</strong></span></div> <div><span style="background-color:initial">Vi samarbetar med kliniska partners för att identifiera problem med dagens produkter, och för att testa och verifiera våra egna uppfinningar. Vi använder matematiska teorier för att lösa verkliga problem och vi realiserar våra lösningar i äkta smarta textilprodukter. </span></div> <div> <div>Forskare: <a href="/sv/personal/Sidor/torbjorn-lundh.aspx">Torbjörn Lundh</a>, i samarbete med Josefin Damm och Andreas Nilsson. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.presscise.com/" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />PressCise ABs </a>(extern länk) kärnverksamhet är innovation och utveckling<br /></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div></div> <div><span></span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><em>1</em></span><span style="background-color:initial"><em>00-listan är en del av IVA-projektet Research2Business, R2B. Listan presenterar utvalda forskningsprojekt som bedöms ha potential att utvecklas till innovationer, affärsutveckling eller annan form av nytta. Listan speglar en mångfald av forskningsprojekt och forskarkompetenser från Sveriges lärosäten inom ett angivet område. </em></span><span style="background-color:initial"><em>H</em></span><span style="background-color:initial"><em>ela listan finns på </em></span><a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/"><em>www.iva.se </em></a><span style="background-color:initial"><em> </em></span></div></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/nyheter/rektor-kommenterar/Sidor/IVAs-100lista-Chalmers-teknik-i-mansklighetens-tjanst.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Rektorns perspektiv på Chalmers bidrag till teknik i mänsklighetens tjänst​</a></span></div> ​​Tue, 10 May 2022 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-forskningsprojekt-fran-Fysik-pa-IVA-100-listan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-forskningsprojekt-fran-Fysik-pa-IVA-100-listan.aspxTvå forskningsprojekt från Fysik på årets IVA 100-lista<p><b>​Nästa generations nanoteknologi och 2D-halvledare i ett nytt material är forskning från institutionen för fysik som lyfts fram på årets IVA 100-lista. För fjärde året i rad har Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien uppmärksammat forskning från svenska universitet som kommer samhället till gagn.</b></p>​<span style="background-color:initial">Teknik i mänsklighetens tjänst är temat för årets<a href="https://www.iva.se/projekt/research2business/ivas-100-lista-2022/"> IVA 100-lista från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)​</a>. Syftet med listan är att presentera aktuell forskning med affärspotential från Sveriges lärosäten.</span><div><br /></div> <div>Med på årets lista finns två forskningsprojekt med koppling till institutionen för fysik. Forskningsledare för de utvalda projekten är <strong>Christoph Langhammer</strong>, professor vid avdelningen för kemisk fysik, och <strong>Timur Shegai</strong>, docent vid avdelningen för nano- och biofysik. </div> <div><br /></div> <div>Läs mer om deras forskningsprojekt här nedanför och se länkar till de företag inom vilka forskningsresultaten realiseras.</div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px"><strong>Nanofluidic Scattering Microscopy – nästa generations nanoteknologi som kan ge banbrytande upptäckter</strong></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/400_ChristophLanghammerfarg.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Christoph Langhammer " style="margin:5px;width:180px;height:236px" />Forskningsledare: <a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a></div> <div><br /></div> <div>”Inom Life Science är studier av biomolekyler såsom proteiner, DNA och RNA avgörande för att kunna förstå sjukdomar och utveckla nya läkemedel och vaccin. Problemet är att dessa biomolekyler befinner sig i nanovärlden och är för små för att studera med konventionella mikroskop. Vi utvecklar nästa generations nanoteknologi för att studera och analysera enstaka biomolekyler och samtidigt generera viktig information om dem. Det gör vi med ett optiskt instrument kombinerat med nanofluidiska chip och mjukvara med maskininlärning/AI. Genom att erbjuda forskare detta nya verktyg, kan de besvara sina frågor på ett helt nytt sätt och därmed accelerera sin forskning och göra banbrytande upptäckter.”</div> <div><br /></div> <div>Läs mer på företaget Envue Technologies hemsida: <a href="https://www.envue-technologies.com/applications">www.envue-technologies.com</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px"><strong>2D-halvledare med perfekta kanter – ett nydanande material</strong></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Timur%20Shegai-webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Timur Shegai" style="margin:5px;width:180px;height:228px" />Forskningsledare: <a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai</a></div> <div><br /></div> <div>”Vi har utvecklat ett nydanande material, som är användbart för många tillämpningar. Utgångspunkten för materialet är ett mineral som kallas molybdenit. Det finns i rikliga mänder och kostar enbart 5 dollar per kilogram. Genom att använda en skalbar, patenterad och miljövänlig process har vi lyckats producera ett stort antal kanter i flingor av naturlig molybdenit. Dessa kanter innehåller många &quot;aktiva platser&quot;, som är användbara för att känna av gasmolekyler och produktion av väte.”</div> <div><br /></div> <div>Läs mer på företaget Smena Techs hemsida: <a href="https://smena.tech/">smena.tech​</a></div> <div><br /></div> <div>Läs mer om de övriga projekten från Chalmers på årets IVA 100-lista: <a href="/sv/nyheter/Sidor/IVA-100-lista-2022.aspx">Flest projekt från Chalmers på 100-listan 2022​</a></div> ​Tue, 10 May 2022 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikprofessor-utsedd-till-Chemistry-Europe-Fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikprofessor-utsedd-till-Chemistry-Europe-Fellow.aspxFysikprofessor utsedd till Chemistry Europe Fellow<p><b>​För att uppmärksamma hans forskargärning utses Professor Patrik Johansson vid institutionen för fysik till Fellow av Chemistry Europe.</b></p>​<span style="background-color:initial">Sedan 2015 ges <a href="https://www.chemistryviews.org/fellows" target="_blank">Chemistry Europe Fellows-utnämningarna</a> vartannat år till utmärkande medlemmar i Chemistry Europes samfund, som har bidragit genom sin forskning, kreativitet och innovation. För åren 2020/21 utnämns 27 personer till Fellows.<img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/PatrikJohansson_20190823_280x300.jpg" alt="Patrik Johansson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:40px 5px;width:240px;height:260px" /><br /></span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><strong>Patrik Johansson</strong> är en av Sveriges mest framstående batteriforskare, med fokus på att utforska nya koncept och lösningar för batterier.</div> <div><br /></div> <div>– Jag  uppskattar detta konkreta tecken på att min forskning som kombinerar kemi, fysik och materialvetenskap har brett genomslag, men ännu mera det arbete som Chemistry Europe gör för vetenskapen – för tillgänglighet och för alla, säger Patrik Johansson.</div> <div style="font-size:16px"><br /></div> <div style="font-size:16px">Om Chemistry Europe</div> <div>Chemistry Europe grundades 1995. Det är en sammanslutning av 16 kemiska föreningar från 15 europeiska länder, som representerar över 75 000 kemister. De publicerar flera högkvalitativa vetenskapliga kemitidskrifter och magasinet ChemistryViews.</div> <div><a href="https://www.chemistryviews.org/details/advertorial/11346395/Chemistry_Europe_Announces_Fellows_Class_of_202021.html" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chemistry Europes pressmeddelande om Fellows-utnämningarna 2020/21.</a></div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px">Läs mer om Patrik Johanssons forskning</div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ny-radsprofessor-laddar-for-framtida-batterirevolution.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Ny rådsprofessor laddar för framtida batterirevolution</a></div> <div><br /></div> <div><strong>​För mer information, kontakta:</strong></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Patrik-Johansson0603-6580.aspx">Patrik Johansson</a>, professor vid avdelningen för Materialfysik, institutionen för fysik</div> <span style="background-color:initial"><a href="mailto:patrik.johansson@chalmers.se">patrik.johansson@chalmers.se </a></span></div>Wed, 06 Apr 2022 13:30:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Larplattformen-som-gor-det-enkelt-att-fa-hjalp.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Larplattformen-som-gor-det-enkelt-att-fa-hjalp.aspxLärplattformen som gör det enkelt att få hjälp<p><b>Två Chalmersstudenter har utvecklat en ny lärplattform för studier i matematik, teknik och fysik på högskolenivå. Lärare och studenter får en gemensam utbildningsmiljö och tillgång till samma information. Studenter får därmed lika förutsättningar i sitt lärande, oavsett geografisk placering och individuell kunskapsnivå. De belönas nu med Bert-Inge Hogsveds pris för bästa entreprenörskap, av Forum för tekniska fysiker på Chalmers. </b></p><div><span style="background-color:initial"><strong>Simon Pettersson Fors</strong> och <strong>Eric Lindgren</strong> får årets <a href="https://tekniskafysiker.wordpress.com/bert-inge-hogsveds-pris/">Bert-Inge Hogsveds pris för bästa entreprenörskap​</a>. Det instiftades 2011 av entreprenören <strong>Bert-Inge Hogsved</strong>, själv teknisk fysiker. Priset delas varje år ut till studenter inom teknisk fysik, teknisk matematik eller kemiteknik med fysik på Chalmers. Syftet är att uppmärksamma entreprenöriella initiativ bland Chalmers studenter. </span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"></span>En undersökning genomförd av Centrala studiestödsnämnden 2020 visade att nedsatt psykiskt välbefinnande är betydligt vanligare hos studenter än hos yrkesarbetande. Studierna uppfattades som alltför kravfyllda och mentalt påfrestande. </div> <div><br /></div> <div>− Som student är man ofta frustrerad. Man fastnar, kommer inte vidare, vilket skapar stress. I vår lärplattform är det enkelt att få hjälp. Vem som helst kan ställa en fråga som kan besvaras av både andra studenter och lärare. Alla studenter är anonyma för att ta bort det sociala stigmat runt okunskap, säger Simon Pettersson Fors, doktorand vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap.</div> <div><br /></div> <div>Lärplattformen Yata är ett öppet forum som möjliggör gemensamma diskussioner för att lösa olika problem. Eftersom alla frågor och svar finns tillgängliga för alla, kan många studenter få hjälp samtidigt. All information sparas för framtiden, vilket gör lärplattformen till en kunskapsbank även för kommande studenter och kan bidra till att effektivisera lärandet.</div> <div><br /></div> <div>För lärare innebär det framför allt en tidsbesparing. En lärare kan prata med hela gruppen samtidigt i stället för att mejla enskilda studenter. De får även en möjlighet att se om studenterna är på rätt spår i sitt resonemang och planera nästa steg i undervisningen baserat på de diskussioner som pågår i forumet. De kan ta del av pedagogiska upplägg både från tidigare lärare och elever. </div> <div><br /></div> <div>− Det finns många lärplattformar på marknaden men få på högskolenivå som är inriktade på lärande inom fysik, teknik och matematik. Det är kul att få vara med och lösa problem som man själv har upplevt som student, säger Eric Lindgren, doktorand vid institutionen för fysik.</div> <div><br /></div> <div><span style="font-size:16px">Kontaktuppgifter till pristagarna:</span><br /><span style="font-weight:700"><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/forssi.aspx">Simon Pettersson Fors​​</a></span></div> <div><span style="font-weight:700"><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/forssi.aspx"></a><a href="/sv/personal/Sidor/Eric-Lindgren.aspx">Eric Lindgren</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Text och foto:</strong> <a href="https://www.hogia.se/">Hogia</a></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div>Thu, 24 Mar 2022 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Prestigefyllda-ERC-anslag-till-Chalmersforskare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Prestigefyllda-ERC-anslag-till-Chalmersforskare.aspxDe får prestigefyllda ERC-anslag<p><b>​Europeiska forskningsrådet har delat ut de prestigefyllda anslagen ERC Consolidator Grant och ERC Starting Grant. Av de svenska forskare som får finansiering är tre från Chalmers: Christoph Langhammer, Christian Müller och Simone Gasparinetti.</b></p>​<span style="background-color:initial">Forskningsanslagen från European Research Council, ERC, ges till projekt som tacklar stora frågor inom alla vetenskapliga discipliner. Två forskare på Chalmers får i år ERC:s Consolidator Grant: <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a> vid institutionen för fysik, och <a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller </a>vid institutionen för kemi och kemiteknik.</span><div><div><span style="background-color:initial"> <a href="https://erc.europa.eu/funding/consolidator-grants">ERC:s Consolidator Grant ​</a>ges till forskare med 7–12 års erfarenhet sedan doktorsexamen, en vetenskaplig meritlista som visar stor potential och som har ett utmärkt forskningsförslag. </span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><div><a href="https://erc.europa.eu/funding/starting-grants" style="outline:0px">ERC Starting Grant</a> delas ut till forskare som är i början av sin karriär och som redan har framställt utmärkt arbete under handledning, är redo att arbeta självständigt och visar möjlighet att bli en forskningsledare. Anslaget ges till <a href="/sv/personal/Sidor/simoneg.aspx">Simone Gasparinetti</a>, vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap. </div> <div><br /></div> <div>Här presenterar forskarna sina projekt:<br /><h2 class="chalmersElement-H2"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Letar efter nya metoder för att främja hållbar energiteknik</span><br /></h2></div></div> <div><div> <div> </div> <img src="/SiteCollectionImages/20220101-20220630/Christoph%20Langhammer_180px.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:15px" /></div> <div><div><span style="background-color:initial">Det är andra gången som Christoph Langhammer får ett ERC-anslag. Med sitt nya projekt hoppas han upp</span><span style="background-color:initial">nå </span><span style="background-color:initial">en djupare kunskap om kemiska reaktioner på nanopartikelytor, något som är viktigt för främjandet av hållbar energiteknik och kemikaliesyntes.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– Forskningen vi kommer att bedriva fokuserar på att utveckla en nanofluidikbaserad optisk mikroskopimetod som på ett helt nytt sätt ska möjliggöra studier av kemiska reaktioner som sker på enskilda nanopartiklar. Metoden som vi kommer att utveckla har potential att på ett kvantitativt sätt studera katalys på individuell partikelnivå och vid tekniskt relevanta förhållanden med relevanta material. Jag är också övertygad om att projektet kommer att lägga grunden för integrerade &quot;labs on a chip&quot; inom området för katalysvetenskap”, säger Christoph Langhammer.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– ERC-finansieringen är unik på det sättet att den tillåter och till och med uppmuntrar till risktagande och därmed också låter en göra misstag att lära sig av. Anslaget uppmanar till att vara kreativ, djärv och visionär, vilket jag tror är den bästa delen av att vara forskare, för när denna frihet ges finns det en verklig chans för genombrott.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Christoph Langhammer får 2,3 miljoner euro.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Mer om Christoph Langhammers forskning</span></h3></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Porträtt-Christoph-Langhammer.aspx">Hans forskning banar väg för framtidens vätgasbilar</a></span></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-viktiga-ar-grannarna-i-en-katalysator.aspx">Så viktiga är grannarna i en katalysator</a></span></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikinnovationer-i-stralkastarljuset.aspx">Fysikinnovationer i strålkastarljuset​</a></span></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Han vill väva elektroniska textiler med elektriskt ledande plast</span></h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/20220101-20220630/Christian%20Muller_180.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:15px" />Polymerer, mer kända under namnet plast, påverkar nästan alla delar av våra liv. Christian Müller fascineras av en sort polymer som kan leda elektricitet. Han anser att det finns stor potential att använda polymererna i elektrisk teknik som solceller och sensorer, men också att deras egenskaper </span><span style="background-color:initial">behöver utvecklas och förbättras. Den utmaningen ska han nu fortsätta att ta sig an tillsammans med sin forskargrupp och med hjälp av ERC anslaget. Gruppen fokuserar särskilt på att utforska en ny sorts fibrer ”stimuli responsivefibers”, tråd och tyg inom området elektroniska textiler.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">– Min vision som forskare är att det inom en inte allt för avlägsen framtid, ska finnas nya, smarta funktioner i våra kläder som inte går att skapa med dagens elektronik. Elektroniska textiler kan hjälpa oss att förena vårt fysiska och virtuella jag, genom att vi känner av och interagera med miljön omkring oss. De kan ge en positiv utveckling för oss som individer och för samhället, på många olika sätt.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Christian Müller får 2 miljoner euro.</span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Mer om Christian Müllers forskning</span><br /></h3> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Utforskar-nya-satt-att-ladda-barbar-elektronik.aspx">Utforskar nya sätt att ladda bärbar elektronik</a></span></li> <li><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Effektivare-eldistribution-med-nytt-isoleringsmaterial.aspx"><div style="display:inline !important"><span style="background-color:initial">Effektivare eldistribution med nytt material</span></div></a><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Effektivare-eldistribution-med-nytt-isoleringsmaterial.aspx">​</a></li> <li><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/elektroniska-textiler.aspx">Stor potential för cellulosatråd i elektriskt textil​</a></span></li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">​</h2></div></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>Kan kvant​mekanik​ens lagar utnyttjas för att nå fördelar i motorer eller batterier? ​​</span></h2></div> <div><div><div><h2 class="chalmersElement-H2"></h2></div> <div></div> <div><span></span><span></span><img src="/SiteCollectionImages/20220101-20220630/Simone%20Gasparinetti_180px.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:15px" /></div> <div><span style="background-color:initial">Simone Gasparinetti och hans grupp, <a href="https://202q-lab.se/">202Q-lab​</a>, kommer att genomföra en omfattande experimentell studie i</span><div>vilken de letar efter kvantfördelar inom termodynamik. För att göra det kommer de att använda supraledande kretsar som liknar de kretsar som används för att bygga kvantinformationsprocessorer hos företag som Google och IBM, samt på Wallenberg Centre for Quantum Technology (<a href="/sv/centrum/wacqt/Sidor/default.aspx">WACQT</a>). </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Vi kommer att ta reda på om, och hur, kvantmekanikens lagar kan utnyttjas för att nå fördelar i en motors prestanda eller laddningstiden för ett batteri. Dessutom är de kvanttermiska maskiner som vi kommer att utveckla sömlöst kompatibla med kvantinformationsbehandlingsenheter. De kan därför användas för att utföra uppgifter som energieffektiv återställning av kvantbitar eller autonom stabilisering av kvanttillstånd. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>– Detta anslag ger mig utmärkta möjligheter att bedriva grundforskning som kompletterar den mer tillämpade forskning som min grupp bedriver inom ramen för WACQT och andra EU-finansierade projekt. </div> <div>Simone Gasparinetti får 2 miljoner euro.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om Simone Gasparinettis forskning</h3></div></div> <div><ul><li><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ny-termometer-kan-paskynda-kvantdatorutvecklingen.aspx">Ny termometer kan påskynda kvantdatorutvecklingen</a></li> <li><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Teknik-som-integrerar-supraledare-och-halvledare-banar-vag-for-framtidens-superdatorer.aspx">Nytt projekt banar väg för framtidens superdatorer​</a></li></ul> <div><br /></div></div> <div><br /></div> <div><div><h2 class="chalmersElement-H2">Om ERC Consolidator Grant</h2></div> <div></div> <div></div> <div></div> <div><span style="background-color:initial">Av de 2 652 forskare som sökt ERC Consolidator Grant får 12 procent finansiering från Europeiska forskningsrådet, på totalt 632 miljoner euro. Det genomsnittliga bidraget är 2 miljoner euro som betalas ut under fem år. I år har 15 forskare från Sverige fått anslaget. </span></div> <div></div> <div><span style="background-color:initial">Läs mer i </span><a href="https://erc.europa.eu/news/erc-2021-consolidator-grants-results"><span style="background-color:initial">pressmeddelandet från European Research Counci</span><span style="background-color:initial">l, ERC</span>​</a><span style="background-color:initial">.​</span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Teknik-som-integrerar-supraledare-och-halvledare-banar-vag-for-framtidens-superdatorer.aspx"><div></div></a><span style="background-color:initial"></span></div> <div><span style="background-color:initial"><div></div> <div>Läs om <a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/ERC-anslag.aspx">andra Chalmersforskare som tidigare fått något av de tre ERC-stipendierna</a> (ERC Advanced Grant, ERC Consolidator Grant och ERC Starting Grant).  </div> <div><br /></div> <div>  </div></span></div></div></div>Thu, 17 Mar 2022 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Omstallningen-gar-fortfarande-for-langsamt.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Omstallningen-gar-fortfarande-for-langsamt.aspx”Omställningen går fortfarande för långsamt”<p><b>Omställningen har styrfart men nu behövs acceleration. Det konstaterar Klimatpolitiska rådet i sin nya rapport om Sveriges klimatpolitik. ”Det politiska systemet måste upprätthålla en strategisk blick och inte fastna i kortsiktig brandkårsutryckning” menar professor Björn Sandén vid Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers, som är ledamot i rådet.</b></p>Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot målet om noll utsläpp år 2045. I rapporten för 2022 som släpptes den 16 mars visar rådet att det finns vägar till netto noll – och alla kräver insatser inom fyra nyckelområden: effektivisering, elektrifiering, biomassa och kolsänkor.<br /><div><br /></div> <div>Staten behöver: </div> <ul><li>Följa klimatlagens intention och låta den få genomslag i den samlade politiken och inte bara se den som en smal miljöfråga.</li> <li>Utnyttja hela myndighetsapparaten på ett tydligt, strategiskt och koordinerat sätt.</li> <li>Underlätta investeringar</li> <li>Satsa på utbildning</li> <li>Agera aktivt inom EU</li></ul> <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/EoM/Profilbilder/Björn-Sandén-2012_170x220.jpg" alt="Björn Sandén" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid avdelningen för Miljösystemanalys på Chalmers har varit ledamot i rådet sedan juli 2021. <em><br /><br />Björn, hur ser du på rådets möjligheter till påverkan det här arbetet?</em> <div>– Mycket står och väger i världen och alla röster behövs i samtalet. Det finns mycket momentum i klimatomställningen. Samtidigt väcker omställningen motreaktioner. Och många stora frågor pockar samtidigt på uppmärksamhet – både pandemin och krig i Europa. I år är det val och det är avgörande att det politiska systemet förmår upprätthålla en strategisk blick och inte fastna i kortsiktig brandkårsutryckning. I det arbetet hoppas och tror jag att rådet har en viktig roll att spela.</div> <div><br /></div> <div>I årets rapport har också Vilhelm Verendel, forskningsingenjör vid Chalmers E-commons och Institutionen för fysik deltagit med en analys av hur klimatet omnämns i regleringsbreven till myndigheterna. <br /></div> <br /><br /><div><a href="https://www.klimatpolitiskaradet.se/sveriges-vag-till-nollutslapp/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs hela rapporten här <br /></a></div> <div><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Bjorn-Sanden-ny-ledamot-i-Klimatpolitiska-radet.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Björn Sandéns roll i rådet</a><br /></div> <br /><br />Wed, 16 Mar 2022 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Avhandling-med-personlig-touch-far-arets-Best-Thesis-Award.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Avhandling-med-personlig-touch-far-arets-Best-Thesis-Award.aspxAvhandling med personlig touch får årets Best Thesis Award<p><b>Magnus Rahm är vinnaren av institutionen för fysiks årliga pris för bästa doktorsavhandling. En avhandling som inte bara utmärker sig genom sitt lekfulla omslag och starka vetenskapliga genomslag – utan även genom det personliga tilltalet och pedagogiska drag.</b></p><div><div>Fysikinstitutionens Best Thesis Award för det akademiska året 2020/2021 går till doktor <strong>Magnus Rahm</strong>, för hans avhandling med titeln ”There is an Alloy at the End of the Rainbow: Structure and Optical Properties From Bulk to Nano”. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:15px">Priskommitténs motivering till utmärkelsen är:</div> <div><em>”Årets pris för bästa doktorsavhandling går till Magnus Rahm. Kommittén valde hans avhandling på grund av dess starka vetenskapliga genomslag såväl som dess pedagogiska egenskaper. Avhandlingen speglar Dr. Rahms förmåga att lösa komplexa problem som inte bara kräver en djupgående och omfattande förståelse av fysik och materialvetenskap, utan också avancerade tekniska färdigheter inom dataanalys och mjukvaruutveckling. Avhandlingen är lättläst och lyckas introducera ett komplext ämne för läsare som inte är bekanta med området. Kommittén uppskattade också författarens personliga touch genom hela avhandlingen och i omslagsbilden.”</em></div> <div><br /></div> <div><strong>Hur känns det att få den här utmärkelsen?</strong></div> <div>– Det känns väldigt roligt. Man lägger mycket tid och energi på sin avhandling och att någon läst och uppskattat den är så klart väldigt roligt. Jag blev lite överraskad, det fanns många bra avhandlingar hos dem som disputerat och det känns lite synd att inte alla kan få pris. Men jag var väldigt nöjd med min egen avhandling.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad undersöker du i din avhandling? </strong></div> <div>– Jag har gjort simuleringar av material, det är materialfysik det handlar om så de börjar alltid på atom- eller elektronskala. Jag har tittat på flera olika material, men den gemensamma nämnaren är att det finns någon koppling till nanopartiklar och legeringar, alltså blandning av metaller. Det finns även en koppling till vätgas, då mitt projekt delvis finansierats av ett större projekt som drivs av professor Christoph Langhammer och som handlar om vätgassensorer av nanopartiklar. </div> <div><br /></div> <div><strong>Varför lockade detta ämne dig? </strong></div> <div>– Sättet att göra fysik genom datorsimuleringar tilltalade mig väldigt mycket. Dels är jag klumpig i labbet, dels är detta det perfekta sättet att göra experiment på då man har en precis koll på vad som händer. Jag gillar också dataanalyser och programmering, så det var nog den kombinationen jag drogs till.</div> <div><br /></div> <div><strong>Din avhandling heter ”There is an alloy at the end of the rainbow” (”Det finns en legering vid regnbågens slut”, reds anm). Vad är det som är vid slutet av regnbågen?</strong></div> <div>– Det är de fantastiska materialen som man bara kan föreställa sig innan man har dem. Att använda simuleringar är ett sätt att leta efter material på ett enklare sätt än genom fysiska experiment. Man kan testa fler varianter och man har inte samma begränsningar, det kostar varken tid eller pengar att byta grundämne, så man kan fritt leta i hela periodiska systemet. Vad gäller resultat är det svårt att peka på en enskild sak eftersom avhandlingen utgörs av flera olika artiklar med ganska olika inriktning, men det jag tror att det som kanske kommer ha störst avtryck i längden är den mjukvara vi utvecklat i gruppen under tiden för min avhandling.</div> <div><br /></div> <div><strong>I motiveringen skriver priskommittén att din avhandling är lätt att läsa och lyckas introducera läsaren till ett komplext ämne. Hur var din skrivprocess? </strong></div> <div>– Det är en ganska spretig avhandling – min utmaning var att få till en helhet. Det som fick knyta ihop allt på slutet var förklaringen till varför jag valde ämnet från första början. Jag lade ner mycket tid på att skriva en introduktion som skulle binda ihop allt. Sedan tycker jag att det är roligt att skriva och att formulera sig, och jag hade stor hjälp av diskussioner med min handledare professor Paul Erhart.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad var svårt?</strong></div> <div>– Förutom att få ihop helheten, kunde jag till och från ha skrivkramp och svårt att komma igång, men det viktigaste då var att bara börja skriva någonstans om det som kändes motiverande för stunden, och inte tänka att jag var tvungen att skriva den från början till slut.</div> <div><br /></div> <div><strong>Din avhandling har också ett väldigt speciellt omslag. Berätta hur du tänkte kring det!</strong></div> <div>– Inom fysikvärlden de senaste 10–20 åren har det varit populärt med fotorealistiska 3D-renderingar av nanopartiklar, små atomer, och så vidare. Jag har själv gjort den här typen av bilder och ville göra något annat. Jag googlade runt och fastnade för en illustration med tv-spelsestetik som jag inspirerades av. På så sätt kunde jag få med alla de olika delarna och detaljerna i samma bild. Dessutom indikerar omslaget att avhandlingen handlar om något digitalt, simuleringar med ettor och nollor. Jag lade alldeles för många timmar på omslaget!  </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad gör du nu?</strong></div> <div>– Jag är kvar i Paul Erharts grupp, nu som postdoc. Så jag jobbar med lite andra material, men på samma ställe.</div> <div><br /></div> <div><strong>Sist men inte minst, har du något gott råd till den som själv ska skriva en avhandling?</strong></div> <div>– Jag tror det är att man inte ska vara rädd för att vara personlig. I allt annat du skriver inom akademin står flera namn som avsändare och du skriver för vetenskapliga tidskrifter med strikta riktlinjer. I en avhandling är det inte riktigt på samma sätt. Produkten av fem års doktorandstudier är ju inte bara artiklarna, utan även en själv – man har blivit en doktor. Jag tycker att avhandlingen även i viss mån kan få spegla vem man är, så om man tycker det känns roligt ska man inte vara rädd för att ta ut svängarna litegrann. Jag försökte sätta min personliga prägel genom att ha glimten i ögat där det passade, framför allt i introduktionskapitlet, men också i inledningen av varje kapitel. Allt behöver inte vara snustorrt!</div> <div><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/?id=523675" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs Magnus Rahms avhandling via research.chalmers.se​</a></div> <div><br /></div> <div style="font-size:15px">Om priset Best Thesis Award</div> <div>&quot;Best Thesis Award&quot; grundades 2013, som ett av flera initiativ vid institutionen för fysik, för att upprätthålla och förbättra forskningens kvalitet. Med denna utmärkelse vill institutionen motivera studenter och samtidigt visa uppskattning för deras hårda arbete.</div> <div>Avdelningsledningen hoppas också att detta pris kan hjälpa doktorander att få ett extra uppsving i sin karriär efter disputationen. Dessa ”utmärkta” avhandlingar kan även fungera som goda exempel för doktorander i det tidiga stadiet i skrivandet av sin avhandling.</div> <div>Förutom äran består utmärkelsen av ett diplom och 10 000 SEK.</div> <div><br /></div> <div>Priskommittén utgörs av Riccardo Catena, Hana Jungová, Yasmine Sassa, Philippe Tassin (chairman), Paolo Vinai, Björn Wickman, Julia Wiktor.</div></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz</div> <div>Foto: Magnus Rahm (illustration), Lisa Gahnertz (porträttbild)</div> <div><br /></div>Wed, 02 Mar 2022 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tunde-Fulop-tilldelas-Guldapplet-av-studenterna.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tunde-Fulop-tilldelas-Guldapplet-av-studenterna.aspxTünde Fülöp tilldelas Guldäpplet av studenterna<p><b>​Tünde Fülöp, professor vid institutionen för fysik, får studenternas pedagogiska pris Guldäpplet för sin kurs Vektorfält och klassisk fysik. Prisets syfte är att uppmärksamma utmärkande insatser för studerande i teknisk fysik och teknisk matematik på Chalmers.</b></p><strong>​</strong><strong style="background-color:initial">Grattis, Tünde! Vad betyder det för dig att tilldelas detta pris? </strong><div><strong style="background-color:initial"></strong><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">  Jag är väldigt lycklig och hedrad. Speciellt roligt är att veta att studenterna uppskattade mina föreläsningar. </span><strong style="background-color:initial"><br /></strong><div><div>Som en gammal Teknisk Fysiker (inskriven 1991) så känner jag väldigt stark samhörighet med studentgruppen. Jag fick mycket positiv energi av dem under hela kursens gång. Och att de till och med nominerade mig för det här fantastiska priset, det är bara helt otroligt! </div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Tunde%20Fulop.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Tünde Fülöp" style="margin:5px 10px;width:260px;height:345px" /></div> <div><strong>Hur lägger du upp kursen för att väcka engagemang och vad i din undervisning ser du som framgångsfaktorer? </strong></div> <div>–  Först och främst blir jag verkligen väldigt glad av att undervisa, det känns lite som att gå på moln – och jag tror att det smittar av sig. Jag försöker skapa en avslappnad stämning, så att studenter ska känna att de kan ställa vilka frågor som helst, ungefär som i en harmonisk familj. Mitt mål är att det ska kännas som en dialog mellan mig och studenterna. Det fungerar inte alltid som jag önskar, men nu var den här studentgruppen helt fantastisk.</div> <div><br /></div> <div>–  Ett sätt att göra föreläsningarna mer personliga är att berätta anekdoter om de forskare som är relevanta i sammanhanget. Jag är lite av en vetenskapshistoria-nörd, och att veta lite om hur ämnet utvecklades och vilka som var inblandade är för mig ett bra sätt att förstå sammanhanget. Men bortom det pedagogiska värdet tycker jag att det är väldigt roligt att dela med mig av vissa guldkorn. Att bli fysiker är en resa, och det är mycket roligare om man lär känna reskamraterna, vare sig de är levande eller döda.</div> <div><br /></div> <div><strong>Har det varit några särskilda utmaningar under pandemin med undervisningen, och hur har de i så fall tacklats?</strong></div> <div>–  Vi var lyckligt lottade med att restriktionerna var i stort sett lyfta under läsperiod 1 då kursen gavs. Jag valde därmed att ha alla undervisningsmoment på plats och bokade om till de största salarna som fanns.  Det hände i några fall att studenter inte kunde närvara pga symptom, och vi försökte hjälpa dem genom att skicka anteckningar. Men så vitt jag vet har det inte varit några större problem, och examinationen visade att studenterna lyckades tillgodogöra sig materialet.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad ger undervisningen och mötet med studenterna dig tillbaka?</strong></div> <div>–  Det ger mig oerhört mycket kraft och glädje. Det är inte mycket som kan tävla med den energin som kommer från ett fullt klassrum av intresserade studenter. Det är något magiskt som händer där, som är svårt att förklara för utomstående. Som fysiker tänker jag på resonansfenomen, men det är bättre än så, eftersom känslan sitter i länge, så det är inte något som bara händer där och då. Faktum är att jag fortfarande blir glad av att tänka tillbaka på höstens föreläsningar och studenterna. </div> <div><br /></div> <div><strong>Sist men inte minst, hur ska du fira?</strong></div> <div>–  Jag ska självklart vara med på sektionsmiddagen nu på lördag och fira tillsammans med studenterna! </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div style="font-size:15px">Studienämnden i Fysiks motivering för Guldäpplet 2022:</div> <div><em>Med sitt brinnande intresse och sina inspirerande föreläsningar har Tünde gjort kursen “Vektorfält och klassisk fysik” till en favorit hos många studenter. Genom att bemöta studenters frågor med stor välvilja tillsammans med ett stort engagemang för kursens innehåll har kursen hållit hög kvalité och bra struktur genom hela läsperioden. Utöver detta har Tünde även undervisat på ett sätt som gjort det mycket roligt att följa föreläsningarna.</em></div> <div><em>Detta är varför Tünde Fülöp tilldelas Guldäpplet 2022.</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><br /></div> <div><strong>För mer information, kontakta gärna:</strong><br /><a href="/sv/Personal/Sidor/Tünde-Fülöp.aspx">Tünde Fülöp</a></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz</div> <div>Bild: Anna-Lena Lundqvist</div> <div><br /></div> </div></div>Fri, 25 Feb 2022 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/ikt/nyheter/Sidor/Dags-att-inviga-allvetande-datorresurs-.aspxDags att inviga allvetande datorresurs<p><b>​Alvis är ett gammalt nordiskt namn som betyder ”allvetande”. Ett passande namn, kan man tycka, på en datorresurs dedikerad till forskning inom artificiell intelligens och maskininlärning. En första fas av Alvis har funnits vid Chalmers och använts av svenska forskare under ett och ett halvt år, men nu är datorsystemet fullt utbyggt och redo för att lösa fler och större forskningsuppgifter.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/300x454_Alvis_infrastructure_1.png" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:10px;width:260px;height:390px" /><br /><span style="background-color:initial">Alvis är en nationell datorresurs inom <a href="https://www.snic.se/">Swedish National Infrastructure for Computing, SNIC,</a> och började i liten skala under hösten 2020, då första versionen började användas av svenska forskare. Sedan dess har mycket skett bakom kulisserna, både när det gäller användning och utbyggnad, och nu är det dags för Chalmers att ge svensk forskning inom AI och maskininlärning tillgång till den fullskaligt utbyggda resursen. Den 25 februari äger den digitala invigningen rum.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div><b>Vad kan då Alvis bidra med? </b>Syftet är tvådelat. Dels vänder man sig till målgruppen som forskar och utvecklar metoder inom maskininlärning, dels till målgruppen som använder maskininlärning för att lösa forskningsproblem inom i princip vilket fält som helst. Alla som behöver förbättra sina matematiska beräkningar och modeller kan ta del av Alvis tjänster genom SNICs ansökningssystem – oavsett forskningsfält.</div> <div>– Man kan enkelt uttryckt säga att Alvis arbetar med igenkänning av mönster, enligt samma princip som din mobil använder för att känna igen ditt ansikte. Det du gör här är att presentera mycket stora mängder data för Alvis och låter systemet jobba på. Uppgiften för maskinerna är att reagera på just mönster – långt innan ett mänskligt öga hinner göra det, säger <b>Mikael Öhman</b>, systemansvarig på Chalmers e-commons.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur kan Alvis hjälpa svensk forskning?</h3> <div><b>Thomas Svedberg </b>är projektledare för uppbyggnaden av Alvis:</div> <div>– Jag skulle säga att det är två delar i det svaret. Vi har å ena sidan forskare som redan håller på med maskininlärning, de får en kraftfull resurs som hjälper dem att analysera stora komplexa problem.  </div> <div>– Å andra sidan har vi de som är nyfikna på maskininlärning och som vill veta mer om hur de kan arbeta med det inom just sitt fält. Det är kanske för dem vi kan göra störst skillnad. Där kan vi erbjuda snabb tillgång till ett system som göra att de kan lära sig mer och bygga upp sin kunskap. </div> <div><b>Den officiella invigningen av Alvis äger rum 25 februari.</b> Det kommer att ske digitalt och du hittar all <a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx">information om eventet här​</a>. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Övrigt</h3> <div>Alvis, som är en del av den nationella e-infrastrukturen SNIC, finns placerad på Chalmers. <a href="/en/researchinfrastructure/e-commons/Pages/default.aspx">Chalmers e-Commons </a>driver resursen, och ansökningar om att få använda Alvis hanteras av SNAC (Swedish National Allocations Committee). Alvis är finansierad av <b><a href="https://kaw.wallenberg.org/">Knut och Alice Wallenbergs stiftelse</a></b> med 70 miljoner kronor, och driften finansieras av SNIC. Datorsystemet är levererat av <a href="https://www.lenovo.com/se/sv/" target="_blank">Lenovo​</a>. Inom Chalmers e-commons finns också en grupp av forskningsingenjörer med spets mot AI, maskininlärning och datahantering. De har bland annat till uppgift att ge stöd till Chalmers forskare i användningen av Alvis. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Röster om Alvis: </h3> <div><b>Lars Nordström,</b> föreståndare för SNIC: Alvis kommer att utgöra en nyckelresurs för svensk AI-baserad forskning och är ett värdefullt komplement till SNICs övriga resurser.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Sara Mazur</strong>, Director of strategic research, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse: &quot;</span>En högpresterande nationell beräknings- och lagringsresurs för AI och maskininlärning är en förutsättning för att forskare vid svenska universitet ska kunna vara framgångsrika i den internationella konkurrensen inom området. Det är ett område så utvecklas oerhört snabbt och som kommer att få stor inverkan på samhällsutvecklingen, därför är det viktigt att Sverige båda har den infrastruktur som krävs och forskare som kan utveckla området. Det möjliggör också en kunskapsöverföring till svensk industri.&quot;<br /></div> <div><br /></div> <div><b>Professor Philipp Schlatter,</b> ordförande i SNIC:s tilldelningskommitté <a href="https://www.snic.se/allocations/snac/">Swedish National Allocations Committee, SNAC</a>: Beräkningstid på Alvis fas 2 finns nu att söka för alla svenska forskare, också för de stora projekt som vi delar ut via SNAC. Vi var alla tveksamma när GPU-accelererade system infördes ett par år sedan, men vi som forskare har lärt oss att förhålla oss till denna utveckling, inte minst genom specialbibliotek för maskininlärning, till exempel Tensorflow, som verkligen går supersnabbt på sådana system. Därför är vi speciellt glada att nu ha Alvis i SNIC:s datorlandskap så att vi också kan täcka detta ökande behov av GPU-baserad datortid. </div> <div><div><br /></div> <div><strong>Scott Tease</strong>, vicepresident och generaldirektör över Lenovos verksamheter High Performance Computing (HPC) och  Artificial Intelligence (AI): ”Lenovo är tacksamma över att ha blivit utvalda av Chalmers för Alvis-projektet. Alvis kommer att driva banbrytande forskning inom olika områden; från materialvetenskap till energi, från hälsovård till nanoforskning och så vidare. Alvis är verkligen unik och har utgångspunkt i olika arkitekturer för olika arbetsbelastningar. <span style="background-color:initial">Alvis utnyttjar Lenovos NeptuneTM vätskekylningsteknik för att leverera oöverträffad beräkningseffektivitet. Chalmers har valt att implementera flera olika Lenovo ThinkSystem-servrar för att leverera rätt NVIDIA GPU till sina användare, men på ett sätt som prioriterar energibesparingar o</span><span style="background-color:initial">ch arbetsbelastningsbalans, i stället för att bara kasta in fler underutnyttjade GPU:er i mixen. Genom att använda vårt ThinkSystem SD650-N V2 för att leverera styrkan hos NVIDIA A100 Tensor Core GPU med högeffektiv direkt vattenkylning, och vårt ThinkSystem SR670 V2 för NVIDIA A40 och T4 GPU, kombinerat med en höghastighetslagringsinfrastruktur, har Chalmers-användare över 260 000 bearbetningskärnor och över 800 TFLOPS i beräkningskraft för att få en snabbare svarstid till forskningen.&quot;</span></div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/ikt/kalendarium/Sidor/Invigning-av-Alvis.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />KALENDARIUM OCH ANMÄLAN</a></div> <div><br /></div> <div><em>Text: Jenny Palm</em></div> <div><em>Foto: Henrik Sandsjö</em></div> <div><em><br /></em></div> <div><em><img src="/SiteCollectionImages/Areas%20of%20Advance/Information%20and%20Communication%20Technology/750x422_Alvis_infrastructure_3_220210.png" alt="Överblick datorhall" style="margin:5px;width:690px;height:386px" /><br /><br /><br /></em></div> <div>​<br /></div> </div> ​​Wed, 16 Feb 2022 20:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Katalys-och-karnteknik-ska-ta-oss-bort-fran-fossilsamhallet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Katalys-och-karnteknik-ska-ta-oss-bort-fran-fossilsamhallet.aspxKatalys och kärnteknik ska ta oss bort från fossilsamhället<p><b>​Energimyndigheten har tilldelat elva kompetenscentrum för hållbara energisystem totalt 600 miljoner kronor. I hög konkurrens har Chalmersledda Kompetenscentrum Katalys och ett nytt kompetenscentrum inom kärnteknik, där forskare från Chalmers ingår, valts ut som två av dessa. </b></p><div>​Sedan starten 1995 har Kompetenscentrum Katalys haft positionen som Sveriges främsta inom sitt fält och är även en internationellt viktig spelare. Det har inte gjort väntan på Energimyndighetens svar mindre nervös för Magnus Skoglundh, professor på institutionen för kemi och kemiteknik och föreståndare för centret. Han utstrålar en glädje som smittar av sig, när han berättar om beskedet och vad det innebär. </div> <div> </div> <div>– Konkurrensen har varit stenhård och vi har arbetat med att förbereda det här i två år. Finansieringen innebär att vi kan starta nya forskningsområden och projekt, och utveckla våra befintliga områden​, säger Magnus Skoglundh. <br /></div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">Startar kemiska reaktioner och sänker energibehoven </h2> <div>Katalys är ett fenomen som gör att vi kan starta och påverka kemiska reaktioner med hjälp av en katalysator. Användningen av katalytisk teknik kommer in i flera av  våra mest kritiska hållbarhetsfrågor. Därför har den en avgörande roll för att vi ska lyckas med omställningen till hållbara system för transporter, kemikalie- och materialproduktion och energiomvandling. ​​<br /><br /></div></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/anslag%20kompetenscenter%20Katalys%20och%20kärnenergi/Magnus%20Skoglundh%20200x200.jpg" alt="porträttbild Magnus Skoglundh " class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Det som är så bra med en katalysator är att den sänker energin som krävs för att reaktionen ska kunna ske. Istället för att den till exempel sker vid 300 grader kan den ske i rumstemperatur, förklarar Magnus Skoglundh. <br /><br /></div> <div> </div> <div>Framöver kommer centrumet att rikta in sig på växthusgaser i högre grad än emissioner, det vill säga utsläpp, som de är starka på sedan tidigare. Forskningen inom syntes och produktion av fossilfria energibärare kommer att öka. Elektrokatalys är en stor del av arbetet och utvecklingen av bränsleceller, som är en viktig komponent för det framtida fossilfria samhället. Det blir också en helt ny gren <span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> energieffektiv och grönare kemisk industri. Centrumet har många spännande forskningsprojekt på gång. Just nu pågår till exempel ett som ska minska utsläppen av lustgas, där de är internationellt ledande.  </span></div> <div><br /></div> <div> </div> <p class="MsoNormal"></p> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">Ett av Kompetenscentrum Katalys viktigaste syften är att utbilda skickliga civilingenjörer, licentiater, doktorer och seniora forskare, som kan implementera det de har lärt sig i näringslivet. Samarbetet med näringslivet har pågått från start. Idag finns åtta medlemsföretag i kompetenscentrumet. På Chalmers har forskare inom kemi och fysik varit inkluderade och nu kommer det breddas ytterligare med </span><span style="background-color:initial">forskare inom energisystemanalys</span><span style="background-color:initial">.</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"> </h2> <h2 class="chalmersElement-H2">Premiär för stöd till kärnteknik  </h2> <div> </div> <div><div>Bland Energimyndighetens utpekade kompetenscentrum, finns också forskning och kompetens inom kärnteknik. Det är första gången som myndigheten ger stöd till området. Kompetenscentrumet som fått namnet Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ<span style="background-color:initial"> för att uppnå en framtida hållbar energiförsörjning (</span><span style="background-color:initial">ANItA)</span><span style="background-color:initial"> och leds av Uppsala universitet, syftar till att stödja utvecklingen av små modulära kärnkraftsreaktorer i Sverige. Projektet är främst inriktat på dagens reaktorteknik men en betydande del handlar även om att lägga grunden till framtida kärnenergisystem. Från Chalmers medverkar forskare från institutionerna för kemi och fysik i centrumet. </span></div> <div></div></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om Energimyndighetens anslag </h3> <div> </div> <div>Tillsammans med näringsliv, offentlig sektor och akademi finansierar Energimyndigheten 11 kompetenscentrum som ska bygga upp kunskap och kompetens som accelererar omställningen bort från fossilsamhället och stärker Sveriges konkurrenskraft. Energimyndighetens stöd på 600 miljoner kronor utgör en tredjedel av finansieringen och växlas upp av lika stora delar från lärosäten och forskningsinstitut respektive näringsliv och offentliga organisationer.<br /><br /></div> <div> </div> <div>Kompetenscentrum Katalys beviljades 39 miljoner kronor </div> <div> </div> <div>Kompetenscentrum Akademiskt-industriellt kärntekniskt initiativ <span style="background-color:initial">f</span><span style="background-color:initial">ör att uppnå en framtida hållbar energiförsörjnin</span><span style="background-color:initial">g</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">(</span><span style="background-color:initial">ANItA)</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">beviljades 25 miljoner konor </span></div> <span></span><div><br /></div> <div> </div> <div>Av de som beviljades anslag stod Chalmers som huvudsökande bakom fyra, och som medsökande till två. De direkta anslagen till Chalmers uppgår till sammanlagt 239 355 500 kronor. </div> <div><br /></div> <div>Läs mer om Energimyndighetens <a href="/sv/nyheter/Sidor/Miljoner-fran-Energimyndigheten-till-Chalmerscentrum.aspx" target="_blank">Miljonregn till energiforskning.</a><br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt om mer information Kompetenscentrum Katalys </h3> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Magnus-Skoglundh.aspx" title="länk till personlig profilsida ">Magnus Skoglundh</a>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och föreståndare för Kompetenscentrum Katalys <br /><br /></div> <div> </div> <div><a href="http://www.chalmers.se/en/centres/KCK/Pages/default.aspx" title="länk till centrets webbplats ">Kompetenscentrum Katalys webbplats</a> <br /></div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt om mer information Kompetenscentrum ANita</h3> <div> </div> <div><a href="/sv/staff/Pages/che.aspx" title="länk till personlig profilsida ">Christian Ekberg</a>, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, medsökande i ANita</div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <div> </div> <div>Text: Jenny Holmstrand <br />Porträttfoto: Mats Tiborn/Chalmers </div> <div> </div> <div>​<div><br /></div></div> ​Mon, 10 Jan 2022 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nytt-material-leder-varme-och-isolerar-–-pa-en-och-samma-gang.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nytt-material-leder-varme-och-isolerar-%E2%80%93-pa-en-och-samma-gang.aspxNytt material leder värme och isolerar – på en och samma gång<p><b>​Forskare på Chalmers har deltagit i en studie av ett nytt supertunt material som på en och samma gång är både en värmeledare och en isolator. Materialet skulle kunna användas i elektronik för att skydda värmekänsliga komponenter och även öppna dörrar för utvecklingsmöjligheter på teknikfronten. Forskningsresultatet presenterades nyligen i Nature.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Vid användningen av en elektrisk pryl alstras värme. En utmaning med detta är att leda bort värmen så att det inte skapas värmekluster som skadar känsliga delar i produkten. Ny forskning visar nu på ett nytt material som på en och samma gång kan användas för att transportera värme och isolera, dock i olika riktningar – en egenskap som skulle kunna ha praktiska tillämpningar inom elektronik och annan teknik.</span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskningsresultatet, som nyligen presenterades i <a href="https://www.nature.com/articles/s41586-021-03867-8" target="_blank">en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature</a>, är ett samarbete mellan forskare vid University of Chicago, Chalmers tekniska högskola, University of Illinois at Urbana-Champaign och Cornell University.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Forskargruppen vid University of Chicago har skapat ett mikroskopiskt material så kallat 2D-material, mindre än tio nanometer tjockt, som består av ultratunna kristallina lager staplade ovanpå varandra. Vanligen består material i elektriska prylar av regelbundna, upprepande kristaller i vilket både ström och värme förflyttar sig fritt. Men i det material som forskarna här undersökte, är varje kristallint lager något roterat, ungefär som om du skulle slarvigt stapla lasagneplattor i en hög. På så sätt får atomerna en regelbunden struktur i en riktning men inte i den andra. Värmeflödet hindras mellan lagren, medan värmeflödet inom lagren finns kvar. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:20px"><span style="background-color:initial">Ett kraftfullt och tunt material</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Tekniken ger ett material som är extremt bra på att både hålla uppe värmen och förflytta den åt olika håll – något som är ovanligt i denna minimala skala. <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Paul%20Erhart.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:20px 15px" /><br /></span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–  Vanligtvis krävs två material: ett som leder värme och ett som isolerar från värme. Det här materialet gör både och, på en och samma gång. På ena sidan av materialet sprids värmen obehindrat, på andra sidan är det svalt. Materialet har den högsta ration av ledningsförmåga i olika riktningar av alla material någonsin, säger </span><strong style="background-color:initial">Paul Erhart</strong><span style="background-color:initial">, biträdande professor vid institutionen för fysik på Chalmers, och en av huvudförfattarna till artikeln.</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Och samtidigt som materialet är kraftfullt, är det också så tunt att ljus kan passera genom det. Materialet skulle till exempel kunna skydda batterier eller mikrochip från överhettning, genom att leda värmen bort från dem – samtidigt som det inte skulle ta upp utrymme i produkten, vilket är en fördel då komponenter blir allt mindre och mindre. Materialet skulle exempelvis också kunna leda till bättre och mer högpresterande datachip, då man skulle kunna använda det för att pusha högre strömstyrkor genom dem.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:20px"><span style="background-color:initial">Modeller ligger till grund för förbättringar</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Medan forskarna i USA har utfört experimenten på materialet för studien, har fokus för forskargruppen vid Chalmers legat på att förklara varför materialet beter som det gör – och ge förslag på olika slags förändringar för att förbättra materialets egenskaper. Det har gjorts genom att de skapat en datormodell av materialet, i vilken man utför simulationer och observationer.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–  Modellen blir som ett slags supermikroskop där man kan observera varje atom för sig; hur de beter sig och hur de rör sig mot varandra på mikroskopisk skala. Det vi föreslår efter dessa observationer ligger till grund för de olika experiment som utförs, säger Paul Erhart.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:20px"><span style="background-color:initial">Öppnar för helt nya inriktningar</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Det material som forskarna studerat har byggts upp av molybdendisulfid, men de ser inga hinder för att tekniken skulle kunna tillämpas även för andra 2D-material. Forskningsresultatet kan leda till att man i elektronik skulle kunna börja använda material som i dagsläget anses vara för värmekänsliga. <strong>Jiwoong Park</strong> är en av huvudförfattarna i studien och professor i kemi och molekylär teknik vid University of Chicago:</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">–  Kombinationen av utmärkt värmeledningsförmåga i en riktning och utmärkt isolering i den andra riktningen existerar inte alls i naturen. Vi hoppas att detta kan öppna för en helt ny inriktning i tillverkningen av spännande värmeledare, säger Jiwoong Park.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:16px"><span style="background-color:initial">Mer om den vetenskapliga artikeln:</span></div> <div><div><br /></div> <div><ul><li>Artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-021-03867-8" target="_blank">Extremely anisotropic van der Waals thermal conductors</a>, Kim et al, publicerades i Nature, 29 september 2021, och är författad av Shi En Kim, Fauzia Mujid, Akash Rai, Fredrik Eriksson, Joonki Suh, Preeti Poddar, Ariana Ray, Chibeom Park, Erik Fransson, Yu Zhong, David A. Muller, Paul Erhart, David G. Cahill och Jiwoong Park.</li> <li>Läs University of Chicagos pressmeddelande om forskningen: <a href="https://news.uchicago.edu/story/uchicago-scientists-create-material-can-both-move-and-block-heat">UChicago scientists create material that can both move and block heat</a></li> <li>Svenska finansiärer: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (2014.0226), Vetenskapsrådet (2015-04153 and 2018-06482), FLAG-ERA JTC-2017-projektet MECHANIC som finansierats av Vetenskapsrådet (VR 2017-06819). Datorberäkningarna har gjorts vid Swedish National Infrastructure for Computing, NSC (Linkӧping) och C3SE (Göteborg).</li></ul></div> <div><br /></div> <div style="font-size:20px">För mer information, kontakta:</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Paul-Erhart.aspx">Paul Erhart</a>, biträdande professor vid avdelningen Kondenserad materie- och materialteori, institutionen för fysik, Chalmers</div> <div><a href="mailto:erhart@chalmers.se">erhart@chalmers.se</a>, 031-7723669 </div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz och Louise Lerner, University of Chicago<br />​ Illustration: Neuroncollective.com (Daniel Spacek, Pavel Jirak), Chalmers​<br /></div></div> ​Thu, 16 Dec 2021 08:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ny-radsprofessor-laddar-for-framtida-batterirevolution.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ny-radsprofessor-laddar-for-framtida-batterirevolution.aspxNy rådsprofessor laddar för framtida batterirevolution<p><b>​​Hur ser nästa generations batterier ut? Det är fokus för Patrik Johanssons forskningsprojekt, som beviljats anslag inom Vetenskapsrådets rådsprofessorsprogram. Anslaget på 47,5 miljoner sträcker sig över en tioårsperiod. – Jag gläds åt det långa tidsspannet, som öppnar för ett större risktagande och ger möjligheten att arbeta långsiktigt. Det är viktiga faktorer för att bedriva forskning, säger Patrik Johansson.</b></p><div><strong>Patrik Johansson</strong> är professor vid institutionen för fysik och en av Sveriges mest framstående batteriforskare. Hans fokus ligger på att utforska nya koncept och lösningar för batterier – och det är också vad han kommer att göra inom ramen för sin rådsprofessur från Vetenskapsrådet.</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">A</span><span style="background-color:initial">nslaget innebär att han som forskningsledare kan bygga vidare på redan påbörjade projekt i sin forskningsgrupp, men också utforska nya möjligheter inom ramen för det som projektets titel signalerar: nästa generations batterier. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Som batteriforskare kan det vara lätt att bara titta på de produkter som finns idag och därmed produktifiera sitt tänkande, speciellt i och med det stora intresset i samhället för den pågående elektrifieringen av allt möjligt. Du fokuserar då på det kortsiktiga, att hjälpa olika aktörer att lösa deras problem här och nu. Det är i och för sig viktigt – men som forskare har man också ett ansvar att hålla emot de ”kraven” och att fokusera på att hitta koncept som är gynnsamma i ett längre tidsperspektiv – mera av revolution än evolution, säger Patrik Johansson.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Anslaget ger mig möjlighet att testa en hel del fundamentalt annorlunda saker, som man kanske senare inte alltid kan säga att man ”lyckats med”, men som man i gengäld lärt sig desto mera av och som varit verkligt utmanande. Och det är lyckat i sig; att upptäcka konceptrymden är nog så viktig. En speciell drivkraft för mig personligen är att försöka få forskningsgruppen att komma långt med små och enkla idéer – ganska utmanande idag när mycken forskning ska göras stor och komplicerad. Medlen är även viktiga för mig som forskningsledare för att bygga en verksamhet, leda den strategiskt och planera för vilka kompetenser som behövs för ett bredare och samtidigt djupare omfång. Men min forskning har inte i ett slag på något sätt blivit <em>bättre</em> av att jag blivit rådsprofessor, säger Patrik Johansson med ett skratt. </span></div> <div><br /></div> <div style="font-size:20px">Batterier för att möta framtidens energibehov</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Batteriet som är i ropet idag är utan tvekan litiumjonbatteriet, som finns i allt från mobiltelefoner till elbilar och elfärjor. Men för att möta framtidens mobila och även stationära behov av energilagring på bästa sätt, tillgänglig energi med hög kvalité, kommer det att behövas stora batterienergilager, och här ser Patrik Johansson att vi behöver tänka nytt; kanske skapa nya typer av batterier baserade på mer vanligt förekommande metaller, som natrium, kalcium eller aluminium? Eller organiska batterier?</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Idag byggs det upp en elektrifiering i en massa olika sektorer och allt bygger på litiumjonbatterier. Vi ser redan i år att priset på litiumjonbatterier, som under lång tid kraftigt gått ned, nu planar ut. Förmodligen handlar det långsiktigt om resurser. Kan man då lansera en eller flera kompletterande batteriteknologier som är billigare, säkrare, eller helt enkelt bara annorlunda – det kan finnas fördelar med att ett batteri till exempel kan arbeta vid 80 grader istället för vid 25 grader – kan man vinna mycket. Idag tittar man inte åt det hållet, vilket vi nu kommer att göra. Det utgår alltid från grundläggande materialfysik, men konceptskapande kräver också stor metodkunskap och applikationsförståelse , säger Patrik Johansson.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:20px"><span style="background-color:initial">Konceptuellt annorlunda batterier</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Batteriforskningen är ett fält som utvecklas snabbt. Det som var i ropet för fem år sedan har redan på många sätt passerat, i termer av vilka material, metoder och koncept som utforskas. Likaså förändras samhällets behov i rask takt – för tio år sedan var det knappt tal om elbilar eller elflyg, idag dominerar elektrifieringsfrågan inom samhällsutvecklingen. Så var är vi då år 2030, som är till det år rådsprofessuren sträcker sig?</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är så klart mycket svårt att sia om, men det vi önskar till 2030 är något som är konceptuellt annorlunda och inte bara en förfining av existerande teknik. Om det konceptuella sedan är på batteri-, material- eller funktionalitetsnivå – det må så vara. Det jag önskar att vi åstadkommit om tio år är att vi hittat ett par, tre nya koncept som håller för en kritisk granskning och i alla fall har potential att klara steget från forskning till teknologi. Och att vi bibehållit vår nyfikenhet och långsiktiga perspektiv.</span></div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px">Om rådsprofessuren:</div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">Syft</span><span style="background-color:initial">et med Vetenskapsrådets rådsprofessorprogram är att skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig, nydanande forskning med stor potential att åstadkomma vetenskapliga genombrott. Bidraget ska också möjliggöra etablering och uppbyggnad av en större forskningsmiljö av högsta kvalitet kring en ledande forskare. ​</span></li> <li>I år utsågs tre nya rådsprofessorer inom naturvetenskap och teknik, som totalt beviljades mer än 147 miljoner kronor för åren 2021–2030. <a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-10-10-radsprofessor-inom-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html" target="_blank">Läs mer om anslaget på Vetenskapsrådets hemsida</a></li></ul></div> <div><br /></div> <div style="font-size:16px">Läs mer</div> <div><div><br /></div> <div><a href="/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Portratt-Patrik-Johansson.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Batteriforskaren som gärna går en match mot fulfaktan</a> – forskarporträtt av Patrik Johansson.</div> <div><a href="/sv/institutioner/tme/nyheter/Sidor/Chalmers-startup-for-battre-batterier-vinner-Europatavling.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Compular - ett startup-företag från Patrik Johanssons batteriforskning</a><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial;font-size:20px">För mer information, kontakta:</span><br /></div></div> <div><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2021-10-10-radsprofessor-inom-naturvetenskap-och-teknikvetenskap.html" target="_blank"></a></div> <div><div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Patrik-Johansson0603-6580.aspx">Patrik Johansson</a>, professor vid avdelningen för Materialfysik, institutionen för fysik<br /><a href="mailto:patrik.johansson@chalmers.se">patrik.johansson@chalmers.se</a>, 031 772 31 78 </div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz</div> <div>Foto: Anna-Lena Lundqvist</div></div> ​Thu, 02 Dec 2021 15:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Utforskar-exotiskt-material-for-framtidens-datorer-och-energiteknik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Utforskar-exotiskt-material-for-framtidens-datorer-och-energiteknik.aspxUtforskar exotiskt material för framtidens datorer och energiteknik<p><b>​Utvecklingen inom datortekniken och energitekniken håller på att avstanna. För att den ska ta fart igen krävs nya magnetiska och elektroniska material. Som Wallenberg Academy Fellow utvecklar chalmersforskaren Yasmine Sassa nya kombinationer av material som har exotiska magnetiska tillstånd, skyrmioner, vilka kan spela en viktig roll i framtida teknik för datalagring.</b></p>​<span style="background-color:initial">Vår elektroniska revolution bygger på halvledarmaterialet kisel. Tack vare kislets unika egenskaper, har elektroniken och informationsteknologin kunnat utvecklas i en explosionsartad takt. Men vi håller på att nå gränsen för vad dagens material klarar. Ska utvecklingen fortsätta, krävs nya högteknologiska material.</span><div><br /></div> <div><strong>Yasmine Sassa</strong>, verksam som forskarassistent på institutionen för fysik på Chalmers, utvecklar experimentella metoder för att studera övergångsmetalloxider. Det är material som har en mängd lovande egenskaper för framtidens elektronik. När de kombineras på speciella vis kan de exempelvis fungera som supraledare, eller skapa förutsättningar för exotiska magnetiska tillstånd, skyrmioner eller andra topologiska magnetiska tillstånd, som skulle kunna användas för nya sätt att lagra data. Tillverkas materialen i extremt tunna filmer, bara några atomer tjocka, uppstår också så kallade kvanteffekter som kan användas för att bygga kvantdatorer. </div> <div><br /></div> <div style="font-size:20px">Oväntade magnetiska och elektroniska materialegenskaper<br /></div> <div><br /></div> <div>Yasmine Sassas intresse för ämnet startade när hon som masterstudent läste en kurs om märkliga fenomen i fasta tillståndets fysik.</div> <div><br /></div> <div>– På kursen pratade vi om ”frustrated magnetism” och okonventionell supraledning, för att ge två exempel. Efter det fick jag förmånen att utöka mina kunskaper under min doktorsexamen och som post doc. Jag upptäckte då en fascinerande värld av nya egenskaper inom fysiken, som inte kan förklaras med klassiska modeller på ett enkelt sätt. De olika korrelationerna ger upphov till oväntade magnetiska och elektroniska materialegenskaper. Om vi förstår hur man kontrollerar och justerar dem kan vi utveckla och skräddarsy material för hållbara tekniska tillämpningar. Det är vad som driver mig att forska inom detta område, säger Yasmin Sassa.</div> <div><br /></div> <div style="font-size:20px">Kontroll över kvanteffekterna</div> <div><br /></div> <div>I sitt forskningsprojekt kommer Yasmine Sassa att studera de extremt tunna filmerna som nämns ovan, och optimera den kemiska sammansättningen för att kunna studera nya topologiska magnetiska tillstånd såsom skyrmioner och få kontroll över kvanteffekterna. Det långsiktiga målet är att få fram material som kan bygga grunden för en ny revolutionerande utveckling inom den högteknologiska industrin.  </div> <div><br /></div> <div>– Jag tror att mitt forskningsprojekt kommer att öka vår förståelse för skyrmion-området, vilket i sin tur kan hjälpa till i utvecklingen av energieffektiva och hållbara framtida minnes- och logikenheter. Forskningen kommer att ge en ny infallsvinkel på kvantberäkning, säger Yasmine Sassa. </div> <div><br /></div> <div>– Det är prestigefyllt att utnämnas till Wallenberg Academy Fellow och jag är mycket hedrad! Anslaget ger mig möjlighet att utforska utmanande idéer och ta vissa risker i projektet. Det kommer också att göra det möjligt för mig att konkurrera internationellt och etablera forskningsfältet om skyrmioner i Sverige.</div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div style="font-size:20px">För mer information, kontakta gärna:</div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Yasmine-Sassa.aspx">Yasmine Sassa​</a>, forskarassistent vid avdelningen för Materialfysik, institutionen för fysik<br /><a href="mailto:yasmine.sassa@chalmers.se">yasmine.sassa@chalmers.se</a>, 031 772 60 88 </div> <div><br /></div> <div>Text: Knut and Alice Wallenberg stiftelse och Lisa Gahnertz​<br /></div>Thu, 02 Dec 2021 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Attraherade-guldspeglar-skapar-nya-forskningsmojligheter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Attraherade-guldspeglar-skapar-nya-forskningsmojligheter.aspxAttraherade guldspeglar skapar nya forskningsmöjligheter<p><b>​​Tänk dig att du behöver ett mångsidigt och lättkontrollerat system för att utforska material ända ner på nanonivå. Då skulle du nog bli glatt överraskad om systemet byggde ihop sig självt på ditt bord. Just detta hände forskare vid Chalmers tekniska högskola som nu presenterar sina resultat i ansedda Nature. Deras framsteg skapar nya forskningsmöjligheter och kan även komma till nytta i tillämpningar inom nanoteknik.</b></p><div>När material utforskas ända ner på nanonivå går det att studera helt nya egenskaper och interaktioner. För att kunna göra detta behövs olika former av plattformar, resonatorer, som kan beskrivas som minimala resonanslådor där ljus studsar mellan väggarna på samma sätt som ljud studsar i klanglådan på en gitarr.</div> <div>Forskare vid institutionen för fysik på Chalmers har nu upptäckt hur en sedan tidigare känd resonator – där ljus reflekteras mellan minimala speglar av guld – kan skapas och kontrolleras på ett enklare sätt än vad som hittills varit känt. </div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Timur%20Shegai-webb_NY.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:135px;height:171px" />– Att skapa en så perfekt och stabil plattform som vi nu har kunnat observera är vanligtvis mycket komplicerat och kräver många timmar i laboratorium. Men här ser vi det ske av sig själv enbart genom naturens grundlagar och utan att vi tillför yttre energi. Vår plattform skulle du praktiskt taget kunna göra i ditt eget kök eftersom den skapas i rumstemperatur, med hjälp av vanligt vatten och lite salt, säger forskningsledaren </span><strong style="background-color:initial">Timur Shegai</strong><span style="background-color:initial">, docent vid institutionen för fysik, som själv överraskades av upptäckten i labbet.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:20px"><span style="background-color:initial">Ett självmonterande och växande system</span></div> <span style="font-size:20px"> </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Det som han och kollegorna observerade är att när två små guldspeglar – med en diameter på bara 5000 nanometer – möter varandra i en saltvattenlösning uppstår en attraktion som gör att de bildar ett par. De båda guldspeglarna är positivt laddade då vattenlösningen täcker dem med dubbla lager joner. Egentligen borde de stöta bort varandra, men eftersom de samtidigt påverkas av den så kallade Casimireffekten balanseras de. De två speglarna lägger sig mittemot varandra utan att glida isär igen och ett hålrum uppstår mellan dem. Ett sådant optiskt mikrohålrum är en elektromagnetisk resonator vilket ger många möjligheter att utforska olika fysiska fenomen.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">När guldspeglarna väl sökt sig till varandra stannar de i den attraherade positionen. Forskarna observerade också att fler och fler guldspeglar söker sig till varandra och formar grupper, om de inte aktivt separeras. Det innebär att systemet, enbart med hjälp av naturens krafter, växer och därmed skapar fler möjligheter för forskarna. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det som är speciellt med denna plattform är att det uppstår olika färger i hålrummet mellan guldspeglarna. Här kombineras intressant och till och med vacker fysik. Genom att manipulera plattformen kan man ändra färgerna. Dessutom är plattformen enkel att kontrollera och styra, säger Timur Shegai. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Styrningen sker genom att tillföra mer salt till vattenlösningen, ändra i dess temperatur eller genom att belysa plattformen med laserljus. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div style="font-size:20px"><span style="background-color:initial">K</span><span style="background-color:initial">an studera spännande möten mellan ljus och materia</span></div> <span style="font-size:20px"> </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Genom att placera ett ultratunt tvådimensionellt material i hålrummet eller genom att ändra i färgerna, kan även så kallade polaritoner skapas. Dessa är hybridpartiklar som gör det möjligt att studera det spännande mötet mellan ljus och materia.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/500_Battulga%20Munkhbat-200924.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:135px;height:173px" />– Plattformen kan nu adderas till verktygslådan med självmonterande system. Tack vare dess mångsidighet kan den användas för att studera både grundläggande och tillämpad fysik, säger <strong>Battulga Munkhbat</strong>, forskare vid institutionen för fysik och försteförfattare till artikeln</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Enligt studien finns det inga hinder för att plattformen på sikt skulle kunna skalas upp med större guldspeglar som går att se med blotta ögat. Det skulle kunna öppna för än fler möjligheter.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">– Om jag ska sia om framtida tillämpningar av plattformen, skulle den kunna användas för att studera polaritoner på ett enklare sätt än man kan idag. Ett annat område skulle kunna vara att dra nytta av de färger som skapas mellan guldspeglarna, till exempel i pixlar för att kontrollera den relativa färgintensiteten för rött, grönt och blått. Plattformen skulle också kunna användas i bioapplikationer, sensorer eller i styrningen av nanorobotar, säger Timur Shegai.</span></div> <div><span style="white-space:pre"> </span></div> <div style="font-size:20px">Mer om forskningen</div> <span style="font-size:20px"> </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><ul><li><span style="background-color:initial">Artikeln <a href="https://doi.org/10.1038/s41586-021-03826-3" target="_blank">Tunable self-assembled Casimir microcavities and polaritons</a> har publicerats i Nature (8 september 2021) och bakom de nya resultaten står Battulga Munkhbat, Adriana Canales, Betül Küçüköz, Denis G. Baranov och Timur O. Shegai. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Forskarna är verksamma vid institutionen för fysik på Chalmers, Center for Photonics and 2D Materials i Moskva, Ryssland och Institute of Physics and Technology, Dolgoprudny, Ryssland. </span></li> <li>Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Chalmers Excellensinitiativ Nano. </li></ul></div> <div><br /></div> <div><div style="font-size:20px">Så skapas den självmonterande plattformen </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Karusellbild_Attraherade%20guldspeglar_350x305px_SV.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:0px 5px" />När två minimala guldspeglar möter varandra i en saltvattenlösning uppstår en attraktion som gör att de bildar ett par. Eftersom lösningen täcker dem med dubbla lager joner (i rött och blått) är de positivt laddade och borde egentligen stöta bort varandra. Men utöver den elektrostatiska kraften påverkas speglarna också av den så kallade casimireffekten, som skapar en attraktion. Det gör att speglarna lägger sig mitt emot varandra – och ett hålrum uppstår mellan dem. Ett sådant mikrohålrum är en optisk resonator som ger många möjligheter att utforska fysiska fenomen – som mötet mellan ljus och materia.</div></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><div style="font-size:20px">För mer information, kontakta: </div> <span style="font-size:20px"></span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai</a>, docent, institutionen för fysik, Chalmers tekniska högskola, 031 772 31 23, </span><a href="mailto:timurs@chalmers.se"><span style="background-color:initial">timurs@chalm</span><span style="background-color:initial">ers.se​</span></a></div></div> <div><br /></div> <div>Text: Lisa Gahnertz and Mia Halleröd Palmgren<br />Foto: Anna-Lena Lundqvist (porträttbilder) <span></span><span style="background-color:initial">| Illustration: </span><span style="background-color:initial">Yen Strandqvist och </span><span style="background-color:initial">Denis Baranov</span></div> ​Thu, 02 Dec 2021 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-med-i-miljardsatsning-på-materialvetenskap kaw.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/Chalmers-med-i-miljardsatsning-p%C3%A5-materialvetenskap%20kaw.aspxMiljardsatsning på forskning inom materialvetenskap<p><b>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse satsar drygt tre miljarder kronor på forskning inom materialvetenskap för en hållbar värld. Syftet är att minska miljö- och klimatavtryck från de material vi använder i vår vardag och inom industrin, vilket är en nödvändighet för att kunna nå uppsatta klimat- och miljömål. </b></p><div>​Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse avsätter nu 2,7 miljarder kronor under perioden 2022 – 2033 till ett nytt forskningsprogram, Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability. Forskningsprogrammet ska skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle genom nya och förbättrade material och tillverkningsprocesser, vilka också skall möjliggöra bättre teknologi för framtidens energisystem och bekämpning av föroreningar och giftiga utsläpp. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Parallellt med den nya satsningen får Wallenberg Wood Science Center, som bildades 2009 med syfte att utveckla nya hållbara material från den svenska skogen, ett utökat anslag på 380 miljoner kronor.</div> <div> </div> <div>– Det är otroligt roligt och positivt att KAW valt att satsa på hållbar materialvetenskap på detta framåtsyftande sätt. Chalmers har sedan länge bedrivit framstående forskning inom detta område och vi kommer därigenom att kunna bidra till det nya initiativet med en bred kunskapsbas. Vi kommer kunna dra nytta av de nya möjligheterna och stärka våra nationella samarbeten och bidra till att stärka Sverige som en avancerad materialutvecklingsnation tillsammans med våra strategiska partners inom området, säger Anders Palmqvist, vicerektor för forskning och professor i materialkemi, vid Chalmers.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability</h2> <div>Utvinningen av råvaror, i huvudsak metaller, mineraler, fossila ämnen och biomassa, för att skapa olika material - förväntas fördubblas till 2050. Utvinningen sker idag till stor del av icke förnybara ämnen vilket orsakar en stor belastning på miljö, samhälle och klimat. Materialproduktion står för en stor andel av de totala utsläppen av växthusgaser, och framställning av framförallt metaller kräver mycket energi.</div> <div><br /></div> <div>För att möta dessa utmaningar kommer forskningsprogrammet Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability att fokusera på fyra områden: omvandling, lagring och distribution av ren energi, att ersätta sällsynta, energikrävande och giftiga material med cirkulära hållbara material, att motverka förorening, rena och skydda atmosfären, marken och vattendrag samt att befrämja upptäckter av helt nya material för framtidens hållbara teknologier och tillämpningar.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– För att klara klimat- och miljömålen måste industrin ställa om snabbare. Därför kommer forskningsprogrammet att bedrivas i samarbete med svensk industri, dels genom industridoktorander och postdoktorer dels genom forskningsarenor där det skapas möjligheter att utbyta kunskap och problemställningar mellan akademi och företag. Industrin får ta del av forskningsfrontens kunskap inom materialvetenskap och forskarna får insikter i företagens utmaningar inom teknologi och applikationer, säger Sara Mazur, director strategic research Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och ordförande för programmet.</div> <div><br /></div> <div>– Vi vill etablera Sverige som en ledande nation inom detta forskningsområde. Det övergripande syftet är att möjliggöra hållbara teknologier samt att utbilda framtidens ledare inom samhälle, industri och universitet, förklarar Peter Wallenberg Jr, ordförande Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.</div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Utökat anslag till Wallenberg Wood Science Center</h2> <div>Wallenberg Wood Science Center bildades 2009 med syftet att utveckla nya innovativa hållbara material från den svenska skogen. Chalmers har deltagit sedan starten och idag ingår forskare från fem olika institutioner.</div> <div><br /> </div> <div> </div> <div>– Att vara en del av detta multidisciplinära center med en forskarskola som har ett starkt utbildningsprogram har betytt mycket för forskarna. Samarbete över disciplingränser har bidragit till ny spetsforskning och processkoncept. På Chalmers har man bland annat fördjupat förmågan att karakterisera biomassa och utvecklade materialkoncept. Bland annat har vi jobbat med avancerade metoder vid synkrotronljusanläggningen MAXIV i Lund, säger Lisbeth Olsson, professor i industriell bioteknik vid Chalmers och viceföreståndare för WWSC.<br /><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/Lisbeth%20Olsson%20foto%20WWSC_web.jpg" alt="Lisbeth Olsson" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px 15px;width:210px;height:268px" /><br /></div> <div>I och med det utökade anslaget så har Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse totalt satsat drygt 1 miljard kronor på forskning inom WWSC. Det utökade anslaget går till forskning av förnybara material av skogsprodukter inom programmet ”Nya material från träd för en hållbar framtid”.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Fantastiskt roligt att KAW bestämt sig för att fortsätta och utöka sin finansiering till Wallenberg Wood Science Center. Det är otroligt värdefullt för Chalmers forskare att vi kan fortsätta arbetet. Det tydliga fokuset mot hållbara material ger ännu större möjligheter att bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna, säger Lisbeth Olsson.</div> <div> <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/IMS/Övriga/PeterWallenbergjr_web.jpg" alt="Peter Wallenberg Jr" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px 15px;width:210px;height:270px" /></div> <div><br /></div> <div>Att ersätta olja med trä i tillverkningen av plaster, att skapa starkare och brandsäkra material, samt nya funktionella material är några av målen för Wallenberg Wood Science Center. Satsningen har bland annat resulterat i transparent trä och papper som gjorts magnetiskt, elektriskt ledande och brandtåligt. Andra exempel är biobaserade plaster, lim och porösa material. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Den långsiktiga forskningssatsningen syftar till att möjliggöra en hållbar framtid samt att stärka svensk skogsindustris konkurrenskraft och lägga grunden för nya företag baserat på innovationer inom området, förklarar Peter Wallenberg Jr.</div> <div> </div> <div><br />Foto:</div> <div><span>Lisbet Olsson; Thor Balkheden <br /></span></div> <div><span></span><span>Peter Wallenberg Jr;</span> Samuel Unéus</div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer information</h2> <div>Deltagande universitet i forskningsprogrammet Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability är Chalmers tekniska högskola, Uppsala universitet, Lunds universitet, KTH, Stockholms universitet samt Linköpings universitet som också är värduniversitet. Inom programmet ska 25 internationella forskargrupper rekryteras och en forskarskola byggas upp med plats för 150 doktorander och 30 industridoktorander samt 150 postdoktorer och 30 industripostdoktorer. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Utökningen av programmet inom Wallenberg Wood Science Center, vars verksamhet bedrivs vid Chalmers tekniska högskola, KTH och Linköpings universitet, innebär att sex forskningsledare, 36 doktorander och lika många postdoktorer samt fyra gästprofessorer kan rekryteras. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/" title="Knut och Alice Wallenbergs stiftelse">https://kaw.wallenberg.org/<br /></a></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/" title="Knut och Alice Wallenbergs stiftelse"></a><a href="https://wwsc.se/">https://wwsc.se/</a><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt</h3> <div><span><strong>Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability</strong><br /></span></div> <div><span></span><a href="/sv/personal/Sidor/Anders-Palmqvist.aspx">Anders Palmqvist</a></div> <div><br /></div> <div><span><strong>Wallenberg Wood Science Center</strong><br /></span></div> <div><span></span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/lisbeth-olsson.aspx">Lisbeth Olsson</a><br /></div></div>Tue, 30 Nov 2021 09:00:00 +0100