Nyheter: Centrum: Fysikcentrumhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 19 Feb 2020 11:25:23 +0100http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ny-bok-forenar-kvantfysik-och-biologi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ny-bok-forenar-kvantfysik-och-biologi.aspxNy bok förenar kvantfysik och biologi<p><b>​Sju års arbete är över. Den 16 mars utkommer boken som förenar kvantfysik och biologi. Bland författarna finns MC2-professorerna Göran Johansson och Göran Wendin. &quot;Det är inte så många medicinare och biologer som tagit på sig kvantfysikaliska glasögon tidigare&quot;, säger Göran Johansson.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kvantbok_omslag_350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bokomslag." style="margin:5px" />&quot;Kvantfysiken och livet&quot; med den fantasieggande undertiteln &quot;Våra innersta mekanismer och världarna omkring oss&quot; (Volante Förlag) är en tvärvetenskaplig bok som visar hur mötet mellan kvantfysisk och medicinsk forskning kan ligga till grund för nästa</span><br /></div> <div>vetenskapliga revolution.</div> <div>– Liv är ju alltid intressant och det är fascinerande att fundera på hur kvantfysiken kommer in. Kvantfysik är ju i grunden kontraintuitivt, så det är inte så många medicinare och biologer som tagit på sig kvantfysikaliska glasögon tidigare, säger Göran Johansson, professor i teoretisk och tillämpad kvantfysik, och föreståndare för avdelningen för tillämpad kvantfysik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2.</div> <div><br /></div> <div>Boken är skriven av forskarna bakom den akademiska sammanslutningen HUBIQ (Human Biology and Quantum Physics), i samarbete med vetenskapsjournalisten Tomas Lindblad. HUBIQ är ett forum för interdisciplinärt samarbete kring kvantbiologi. </div> <div>Förutom de båda chalmersforskarna Göran Johansson och Göran Wendin, professor em i teoretisk fysik på MC2, består gruppen av Joar Svanvik, professor em i kirurgi vid Linköpings Universitet, och Ingemar Ernberg, professor i tumörbiologi vid Karolinska Institutet.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kvantbok_grp_085_SIR_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Gruppbild på författarna." style="margin:5px" />Idén till boken föddes för sju år sedan då Göran Johansson höll en presentation av 2012 års Nobelpris i fysik till Serge Haroche och David Wineland. </div> <div>– Det handlade om kvantfysik och hur man kan kontrollera enstaka atomer och fotoner, något som till exempel Schrödinger aldrig trodde skulle bli möjligt, säger Göran Johansson.</div> <div>I publiken på Göteborgs Läkarsällskap satt Joar Svanvik, som efteråt föreslog att de skulle skriva en populärvetenskaplig bok om hur kvantfysik, biologi och liv hänger ihop.</div> <div>– Jag tyckte det verkade intressant, men insåg att vi skulle behöva hjälp och bjöd in Göran Wendin. Joar kontaktade i sin tur sin vän Ingemar Ernberg, som skrivit populärvetenskapligt om fysik och liv tidigare och våren 2013 var vi igång!</div> <div>Till sin hjälp har kvartetten haft den rutinerade vetenskapsjournalisten Tomas Lindblad, som bland annat har jobbat på Sveriges Radio och lett kurser i vetenskapskommunikation på universiteten i Lund och Stockholm.</div> <div>Göran Wendin beskriver de sju åren som en kunskapsresa:</div> <div>– Det har varit ett ändlöst kunskapsprojekt, speciellt för min del, säger han.</div> <div>Författarna hoppas nu att boken ska nå ut till en populärvetenskapligt intresserad allmänhet.</div> <div><br /></div> <div>Utgivningen av &quot;Kvantfysiken och livet&quot; har möjliggjorts bland annat av Excellensinitiativ Nano på Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Ulf Sirborn/Volante</div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/volante/pressreleases/vad-aer-liv-kvantbiologin-en-vetenskaplig-revolution-med-nya-svar-paa-gamla-fraagor-2964154">Läs pressmeddelande från Volante Förlag</a> &gt;&gt;&gt;</div>Tue, 18 Feb 2020 16:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tva-nyheter-nar-Chalmershindret-firar-fem-ar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Tva-nyheter-nar-Chalmershindret-firar-fem-ar.aspxDubbla nyheter när Chalmershindret firar fem år<p><b>​​Chalmershindret på Gothenburg Horse Show 2020 undersöker hästens språngkurva, alltså var i förhållande till hindret som hästen har sin högsta punkt. När Chalmershindret nu firar femårsjubileum tas två nya kliv – dels är tekniken för första gången baserad på maskininlärning, dels kommer de samlade mätteknikserfarenheterna från hindret att flytta in i Svenska ridsportförbundets utbildningsanläggning Strömsholm.</b></p>​<span style="background-color:initial">Hur en häst hoppar över ett hinder skiljer sig mellan både individer och ekipage. En del hästar hoppar för tidigt eller för sent så att högsta punkten hamnar före eller efter bommen. I ett optimalt hopp ligger högsta punkten precis över hindret, eftersom hästen då bör ha använt rätt teknik och precis lagom med kraft för sitt språng.</span><div><br /></div> <div><strong>För första gången används maskininlärning</strong><br /><span style="background-color:initial"></span><div>Till årets hinder kommer hindergruppen för första gången att använda sig av tekniken Image Processing, där en dator genom maskininlärning tränas att upptäcka hästens hovar i ett filmat språng och därigenom kan beräkna koordinaterna för den högsta positionen i språnget över hindret. </div> <div><br /></div> <div>– Det här innebär tekniska svårigheter. Tidigare år har Chalmershindret mätt en variabel i taget. Vi ska mäta både den högsta punkten i ett vertikalt led från marken, och var den punkten förhåller sig till hindret i ett horisontellt led, säger Anna Skötte som är student och projektledare för Chalmershindret 2020.</div> <div><br /></div> <div>Chalmershindret drivs av Chalmersstudenter i samarbete med Gothenburg Horse Show i syfte att med ny smart teknik utöka kunskapen om hästars hoppteknik och därigenom kunna ge vetenskapligt underlag för hållbara tävlings-, tränings- och avelshästar. Liksom förra året bjuds tävlingsryttarna i Gothenburg Horse Show in till Chalmers monter i Scandinaviums foajé för att ta del av sina mätresultat.</div> <div><br /></div> <div><strong>Ridsportförbundet kommer att använda tekniken</strong></div> <div>Projektet med Chalmershindret tar ytterligare ett nytt och viktigt steg när den samlade erfarenheten från fem års mätningar på Gothenburg Horse Show flyttar in på Svenska ridsportförbundets ridhus Strömsholm. Det är efter önskemål från landslagsledare inom Ridsportförbundet om mer utvecklade vetenskapliga mätningar, som Chalmers engageras för att tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet och Hästnäringens riksanläggningar vidareutveckla det uppkopplade ridhuset på Strömsholm och komplettera med bland annat kameror och sensorer för biomekanik. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad betyder detta samarbete för hästnäringen och ridsporten i Sverige?</strong></div> <div>– Inom hästvärlden har vi en herrans massa vedertagna sanningar som vi inte har haft möjlighet att testa vetenskapligt. Nu finns den möjligheten och då är det bara fantasin som sätter gränser framåt, säger Tomas Torgersen som är tävlingsledare för Gothenburg Horse Show.</div> <div><br /></div> <div>Daniel Svensson är huvudlärare i hoppning vid Ridskolan Strömsholm och en av de drivande personerna bakom samarbetet med Chalmers.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad hoppas du att Chalmers ska bidra med till utvecklingen av Strömsholms ridhus?</strong></div> <div>– Precis som landslag inom andra idrotter vetenskapligt mäter hur de kan förändra sin träning och nå bättre resultat, behöver vi mäta hur hästen beter sig, vad ryttarna gör och hur det påverkar hästarna. Chalmers har ju utvecklat sådana mätmetoder under flera år och de erfarenheterna vill vi ta del av, istället för att uppfinna hjulet igen, för att undersöka vad som är mest gynnsamt för hästen och ger bäst resultat i tävlingssammanhang, säger Daniel Svensson.</div> <div><br /></div> <div>Med projektet ”<a href="/sv/centrum/sportteknologi/utbildning/Sidor/Tracks-kurs-Chalmershindrets-fortsattning.aspx">Chalmershindrets fortsättning</a>”, som ingår i Chalmers nya <a href="/sv/nyheter/Sidor/tracks-forbereder-studenter-for-framtiden.aspx">utbildningssatsning Tracks​</a>, kommer studenter från olika utbildningsområden att utmaningsdrivet jobba vidare med att utveckla både nya och befintliga tekniker för hästars välfärd och prestation.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vilken betydelse har samarbetet med Strömsholm för Chalmers? </strong></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/MagnusKarlsteen_180130_270x170.jpg" alt="Syntolkning: Magnus Karlsteen" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:15px;height:155px;width:245px" /></div> <div><span style="background-color:initial">– Det innebär att tekniken som demonstreras på Gothenburg Horse Show genom Chalmershindren utvecklas</span><div> vidare och ges en möjlighet att via Strömsholm nå ut i hästvärlden. Dessutom får Chalmers studenter och alumner medverka i att ta fram teknik som utvecklar ridsporten på högsta nivå, i samverkan med personer och hästar på en av Sveriges finaste ridsportsanläggningar, och även i ett senare skede göra tekniken tillgänglig för den vanliga ryttaren, säger Magnus Karlsteen som är ansvarig för Chalmershindret och Chalmers samlade hästsportsatsning. ​</div> <div><br /></div> <div>Text: Helena Österling af Wåhlberg</div> <div>Bild: Johan Bodell/Mia Halleröd Palmgren/Chalmers</div> <div><br /></div> <span></span></div>Wed, 12 Feb 2020 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nya-mojligheter-for-materialforskningen-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nya-mojligheter-for-materialforskningen-pa-Chalmers.aspxNu öppnas nya möjligheter för materialforskning på Chalmers<p><b>​Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) förlänger finansieringen till forskarskolan SwedNess och tillför 100 miljoner kronor fram till 2025. SwedNess forskar om neutronspridning och är ett samarbete mellan de sex svenska lärosätena Chalmers, KTH, Linköpings universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. ​</b></p><div><span style="background-color:initial">Framförallt säkrar finansieringsbeslutet en femårig förlängning av forskarskolan och det fortsatta arbetet mot det övergripande målet med SwedNess – att träna nästa generations svenska forskare inom neutronspridning. Detta är speciellt viktigt för Sverige idag i och med det pågående byggandet av den europeiska spallationskällan, ESS, i Lund. ESS blir världens kraftfullaste neutronkälla och kommer att möjliggöra banbrytande forskning på bland annat material inom vetenskapsområden som fysik, kemi, medicin och arkeologi.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Chalmers har idag tre doktorander som finansieras av SwedNess – två på institutionen för fysik och en på institutionen för kemi och kemiteknik. För Chalmers del öppnar den förlängda finansieringen med 100 miljoner kronor nya möjligheter till doktorandprojekt inom neutronspridning. </div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Jan%20Swenson.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;height:100px;width:100px" /><div>– Det är viktigt att stärka kompetensen inom neutronspridning på Chalmers för att vi ska förbli framgångsrika inom materialforskning och få stor nytta av ESS, som beräknas vara färdig för användning 2025, säger Jan Swenson, professor på institutionen för fysik och lokal studierektor för SwedNess på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div>SwedNess bildades 1 augusti 2016 genom en finansiering på 120 miljoner kronor från SSF. Nu delar alltså SSF ut ytterligare 100 miljoner kronor till forskarskolan. Totalt kommer detta att innebära att SwedNess har möjlighet att finansiera ytterligare tjugo doktorandprojekt inom neutronspridning.</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.swedness.se/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om forskarskolan på SwedNess hemsida. ​</a></div> <div><br /></div> <div>For information in English, read a short news article on SwedNess' homepage: </div> <div><div><a href="https://www.swedness.se/news/news-item/?tarContentId=842172%20%E2%80%8B"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />&quot;SwedNess receives extended funding from SSF&quot;. </a></div></div>Fri, 07 Feb 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Hedrande-forlangning-av-prestigefull-Wallenberg-utnamning.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Hedrande-forlangning-av-prestigefull-Wallenberg-utnamning.aspxHedrande förlängning av prestigefull Wallenberg-utnämning<p><b>​Janine Splettstößer, professor i teoretisk fysik på avdelningen för tillämpad kvantfysik på MC2, har fått sin Wallenberg Academy Fellow-utnämning förlängd. Hon får nu anslag i ytterligare fem år av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. &quot;Jag är självklart mycket glad – det är en stor ära&quot;, säger Janine.</b></p><div><span style="background-color:initial">Wallenberg Academy Fellow är ett karriärprogram för unga forskare och ger långsiktig finansiering till  lovande svenska och utländska forskare från alla akademiska områden.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3"><a href="/en/departments/mc2/news/Pages/Honourable-extension-as-Wallenberg-Academy-Fellow.aspx">Läs en längre intervju med Janine Splettstößer på engelska </a>&gt;&gt;&gt;</h3>Thu, 09 Jan 2020 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nya-material-fran-skogen-.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nya-material-fran-skogen-.aspxChalmersforskare jagar nya material från skogen<p><b>​Wallenberg Wood Science Center utforskar möjligheter att skapa högteknologiska material från trä, bortom den traditionella cellulosafibern. Centret som involverar femton forskare och fem institutioner lägger grunden till framgångsrik forskning och har precis kastat in en högre växel.</b></p><p><em>​Längre ner kan du läsa vilka forskare som är en del av Wallenberg Wood Science Center.<br /></em></p> <p><em></em>Genomskinligt trä av nanocellulosa, brandresistent cellulosaskum till isolering och plastliknande barriärmaterial tillverkade av hemicellulosa – det är några exempel på nya, svenska materialkoncept baserade på träråvara som skapat rubriker under senare år. Biobaserade batterier och solceller och konstgjort ”trä” som kan 3D-printas är andra uppslag som kittlat fantasin. Mindre känt är kanske att de flesta av dessa idéer är resultatet av ett framsynt forskningsprogram, sjösatt för över tio år sedan: Wallenberg wood science center. <br /><br />En forskningsutlysning på närmare en halv miljard kronor gjorde först Chalmers och KTH till konkurrenter. Men på initiativ av finansiären, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, blev de samarbetspartner. Redan flera år innan programmet löpte ut förra året skissades en fortsättning – inklusive uppskalning och breddning: För snart ett år sedan lanserades WWSC 2.0, som sträcker sig fram till 2028. Nu deltar även Linköpings universitet och dessutom är industrin med och finansierar, via forskningsplattformen Treesearch. Även Chalmersstiftelsen bidrar med forskningspengar. Totalt satsas över en miljard kronor på skogsrelaterad materialforskning under det kommande decenniet, med en tvärvetenskaplig bredd som sträcker sig över allt från bioteknologi till materialvetenskap och fysikalisk kemi. </p> <h3 class="chalmersElement-H3">Levererar viktig kompetens <br /></h3> <div><img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/WWSC/Lisbeth%20200.png" alt="" style="margin:5px" />Lisbeth Olsson, professor i industriell bioteknik, är viceföreståndare för WWSC och ansvarar för Chalmers forskning inom programmet. När hon lyfter fram vad forskningscentrumet hittills levererat, så är det inte i första hand de rubrikskapande nya materialen:</div> <div>– Jag vill nog hävda att det viktigaste skogsindustrin fått ut av WWSC är kompetens. Många doktorander och postdocs från programmet har gått vidare till anställningar i industrin, säger Lisbeth Olsson. </div> <div>  </div> <div>Den ökade kunskapen kring grundläggande frågor har tydligt bidragit till att skogsindustrin i dag ser med mycket större tillförsikt på framtiden. När WWSC startade 2008 var forskningen enligt Lisbeth Olsson fortfarande väldigt traditionellt orienterad, med förankring i massa- och pappersindustrin.</div> <div>– I dag definierar vi i stället vilka molekylära egenskaper materialen har. Vi diskuterar i helt andra termer. Så även om industrin i stort sett tillverkar samma papper, förpackningmaterial och hygienprodukter som för tio år sedan, så är det ett ”molekylärt” synsätt som gäller framöver.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Träets alla komponenter ska tas tillvara bättre    </h3> <div>Det som driver utvecklingen är målen om ett mer hållbart samhälle och om en utfasning av de fossila råvarorna. Med detta miljötänk följer också ökade krav på materialeffektivitet och energieffektivitet. I längden duger det alltså inte – ens om man har en förnybar råvara – att förstöra eller elda upp potentiellt värdefulla beståndsdelar i veden. Vilket i stora drag är vad den traditionella massaindustrin i dag gör, i synnerhet med lignin. – En bärande idé inom WWSC är att bättre ta tillvara träets alla komponenter. Visionen är att skapa ett slags bioraffinaderi för material, säger Lisbeth Olsson.<br />  </div> <div>Hittills har forskningen inriktats på dels nya sätt att använda cellulosan, exempelvis i form av nanocellulosa, dels att undersöka hur hemicellulosan skulle kunna komma till nytta. Som att utvinna polymerer ur den, för att skapa täta skikt eller som beståndsdel i kompositmaterial. <br /></div> <div>– I fortsättningen kommer vi även ägna kraft åt ligninet, som med sina aromatiska föreningar har en helt annan kemi. En idé är att karbonisera molekylerna för att ge dem elektriska egenskaper, berättar Lisbeth Olsson.  <br /></div> <div><br /></div> <div>När hon inte är upptagen med att leda Chalmers samlade aktiviteter inom WWSC, som involverar fem olika institutioner och ett 15-tal forskare, lägger hon merparten av sin tid på den egna forskningen. Hon och hennes medarbetare undersöker hur enzymer och mikroorganismer kan utnyttjas för att separera och modifiera träets beståndsdelar – innan de sätts samman till nya material med nya, smarta egenskaper.  </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill förstå vad som händer på djupet </h3> <p class="chalmersElement-P">Vi lämnar kontoret och går en trappa ned till Industriell biotekniks laboratorium för en snabbtur bland petriskålar och jäsningskärl. Av ett 40-tal medarbetare här ägnar sig fem på heltid åt material från träråvara.<br /></p> <p class="chalmersElement-P"> – Vi tittar mycket på hur olika svampar från skogen gör när de bryter ned veden. Vilka enzymer de använder. Vi kan också ”trixa” med enzymer, så att de till exempel åstadkommer en ytmodifiering i stället för att klippa av en bindning, berättar Lisbeth Olsson och tillägger att även värmetåliga träsvampar från vietnamesiska skogar undersöks.</p> <div> – När vi hittar någon intressant förmåga, exempelvis hos en filamentös svamp, så kan vi med genteknik flytta över den förmågan till en bakterie eller jäst, som sedan kan producera samma enzym i större skala. </div> <div><br />En svårighet med ett naturmaterial som trä är dess synnerligen heterogena och komplexa uppbyggnad. För att på djupet förstå vad som händer måste forskarna studera olika förlopp på många längdskalor samtidigt – från mikrometer ned till delar av en nanometer. Riktigt ned till den detaljnivån når inte Lisbeth Olsson och hennes kollegor i dag.</div> <div> – Vi har en modell över hur vi tror att träet ser ut. Men vi vet inte riktigt säkert, förklarar hon. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Stor satsning öppnar nya möjligheter <br /></h3> <p class="chalmersElement-P">Men snart öppnas nya möjligheter: Wallenbergstiftelsen och Treesearch satsar nämligen uppåt 200 miljoner kronor på att bygga och driva ett eget strålrör vid synkrotronljusanläggningen Max IV utanför Lund. Instrumentet, som får namnet Formax, kan liknas vid ett mycket kraftfullt röntgenmikroskop, specialbyggt just för trärelaterad materialforskning. Det kommer att vara klart för de första testexperimenten framåt 2021.  </p> <p class="chalmersElement-P">Men<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/WWSC/Tuve%20200.png" alt="" /> om forskarna nu identifierar ett antal potenta enzymer som skulle kunna bidra till innovativa biomaterial, hur tar sig dessa in i vedstrukturens innersta skrymslen? Ett möjligt svar ges ytterligare ett par våningar ned i kemibyggnaden, i en del av apparathallen där avdelningen Skogsindustriell kemiteknik har verksamhet. Här har forskarassistenten Tuve Mattsson och en av avdelningens doktorander just utfört en mild ångexplosion av en omgång träflis. Metoden i korthet: Blötlagd flis stängs in i ett tryckkärl, ånga pumpas in, varvid temperatur och tryck höjs kraftigt. Sedan öppnas plötsligt ventilen. Pang! Vatten inne i träet börjar koka, expanderar och spränger veden inifrån.<br /></p> <p class="chalmersElement-P"> – För ögat är flisbiten sig ganska lik, den byter bara färg. Men tittar man på den i ett svepelektronmikroskop, så ser man tydligt att strukturen har öppnat sig, fast på en liten skala, berättar Tuve Mattsson.</p> <div> – Vi vill inte bryta ned träet alltför mycket, då förlorar man i effektivitet både vad gäller material och energi. </div> <div>Lisbeth Olsson fyller i: – Det här skulle kunna vara ett framtida processteg för att göra det möjligt att använda mildare, mer enzymatiska metoder i industrin. Sådana metoder är också en förutsättning för att kunna förverkliga en annan bärande tanke inom WWSC: att de nya materialen ska kunna recirkuleras utan att tappa i värde.</div> <div> – Det är en stor utmaning för framtiden. När en produkt har tjänat ut ska man kunna plocka isär de olika materialkomponenterna och bygga samman dem på nytt, till något som har lika hög prestanda, betonar Lisbeth Olsson.<br /> – Ska man lyckas med detta, så måste den tankegången finnas med redan från början.</div> <div> </div> <div>Ur Chalmers Magasin nr 2 <br />Text: Björn Forsman <br />Foto: Johan Bodell  </div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">De forskar inom WWSC Chalmers</h3> <div><em>Kemi och kemiteknik:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/anette-larsson.aspx">Anette Larsson</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/Christian-Müller.aspx">Christian Müller</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/gunnar-westman.aspx">Gunnar Westman</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/hans-theliander.aspx">Hans Theliander</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/Lars-Nordstierna.aspx">Lars Nordstierna</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/merima-hasani.aspx">Merima Hasani</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/paul-gatenholm.aspx">Paul Gatenholm</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/nypelo.aspx">Tiina Nypelö</a> och <a href="/sv/personal/Sidor/tuve-mattsson.aspx">Tuve Mattsson</a></div> <div><em>Biologi och biovetenskap: </em><a href="/sv/personal/Sidor/johan-larsbrink.aspx">Johan Larsbrink</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/lisbeth-olsson.aspx">Lisbeth Olsson</a></div> <div>Fysik: <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic</a>, <a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Eva-Olsson.aspx">Eva Olsson</a>, <a href="/sv/personal/Sidor/Marianne-Liebi.aspx">Marianne Liebi</a></div> <div><em>Industri och materialvetenskap:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/roland-kadar.aspx">Roland Kádár </a></div> <div><em>Mikroteknologi och nanovetenskap:</em> <a href="/sv/personal/Sidor/Peter-Enoksson.aspx">Peter Enoksson</a> </div></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer: ”Kan få trä att växa i 3D efter önskad design” </h3> <div><strong>Poröst, starkt och vridstyvt. Biomaterialet trä är fantastiskt. Nu har forskare inom Wallenberg wood science center lyckats utnyttja träets genetiska kod för att få en 3D-bioprinter att skriva ut cellulosa med cellstruktur och egenskaper liknande dem i naturligt trä. Men i helt nya former. </strong></div> <div>Läs hela nyhetsartikeln här: <a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Härmar-ultrastrukturen-hos-trä-för-3D-printade-gröna-produkter-.aspx">https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Härmar-ultrastrukturen-hos-trä-för-3D-printade-gröna-produkter-.aspx</a> </div></div> <div>  </div>Tue, 07 Jan 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Stort-genombrott-for-kvantdatorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Stort-genombrott-for-kvantdatorer.aspxStort genombrott för kvantdatorer<p><b>​Forskare på Google har med sin kvantdator för första gången lyckats lösa ett problem som är utom räckhåll för en vanlig dator. På bara några minuter utförde den en beräkningsuppgift som enligt forskarna skulle ha tagit mer än tiotusen år för en kraftfull superdator. Göran Johansson, en av ledarna i Chalmers kvantdatorbygge, ser det som en riktig milstolpe.</b></p><div><span style="background-color:initial"><strong>Hur kändes det när du blev varse om nyheten?</strong></span><br /></div> <div>– Jag blev väldigt glad! Jag visste att Googles forskarlag börjat nå resultat med sin 53-kvantbitars kvantdator Sycamore, men att de nu lyckats få så bra tillförlitlighet i sina operationer att de kan utföra en sådan här beräkning – det är ett fantastiskt genombrott! </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad ligger bakom genombrottet?</strong> </div> <div>– I sin uppbyggnad är Sycamore ganska lik Googles tidigare kvantdatorer. Genombrottet beror snarare på noggrann utformning av hård- och mjukvaran som används för att kontrollera chipet och en grundlig analys av vilken beräkningsuppgift man skulle välja.</div> <div><br /></div> <div><strong>Innebär det här att kvantdatorer nu är bättre än vanliga datorer?</strong></div> <div>– Nej, absolut inte. Forskarlaget har visat att deras kvantdator kan lösa en enda beräkningsuppgift bättre än en vanlig dator. Den lösta uppgiften är helt onyttig, den valdes ut enbart på grund av att den bedömdes vara enkel att lösa för en kvantdator men mycket svår för en konventionell. Men allt eftersom kvantdatorerna utvecklas kommer de att överträffa konventionella datorer i allt fler typer av uppgifter.</div> <div><br /></div> <div><strong>IBM kritiserar Googleforskarnas beräkningar och menar att deras bästa superdator skulle kunna lösa uppgiften på knappt tre dagar. Hur ser du på det?</strong></div> <div>– I så fall är det ändå första gången en kvantdator gör något som man behöver hela kapaciteten hos världens största superdator, under nästan tre hela dagar, för att reproducera. Oavsett om det är tiotusen år eller tre dagar, ser jag Googleforskarnas bedrift som ett mycket viktigt steg framåt. </div> <div><br /></div> <div><strong>Vad betyder Googles framsteg för ert eget kvantdatorprojekt?</strong></div> <div>– Vi siktar på en kvantdator med hundra välfungerande kvantbitar, och Google har nu visat att det är möjligt att skapa över femtio kvantbitar som opererar med över 99 procents säkerhet. Det är otroligt inspirerande och motiverande!</div> <div><br /></div> <div><strong>Hur ligger ni till jämfört med Google?</strong></div> <div>– Vi använder samma grundbyggstenar – supraledande kretsar – som Google. Än så länge jobbar vi, helt enligt plan, med chip med bara två kvantbitar. Vår strategi är att först få till det riktigt, riktigt bra i liten skala. Till exempel har Googles kvantbitar i genomsnitt en livslängd på 16 mikrosekunder, medan vi har över 80 mikrosekunder. Ju längre livstid, desto fler beräkningsoperationer hinner man göra. Däremot har Google lyckats nå betydligt högre hastighet i operationerna än vad vi har, men vi jobbar på att bli riktigt bra på det också. Sen börjar vi skala upp i ganska stora steg.</div> <div><br /></div> <div><strong>Vad är nästa milstolpe inom kvantdatorutvecklingen?</strong></div> <div>– Att hitta ett användbart problem som ligger utom räckhåll för vanliga datorer men som en kvantdator med femtio till hundra kvantbitar kan lösa. Vi jobbar intensivt med det i samarbete med våra industripartners. Gissningsvis blir det inom logistik eller simulering av stora molekyler.</div> <div><br /></div> <div>Text: Ingela Roos</div> <div>Foto: Johan Bodell</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/magasin/Sidor/default.aspx">Artikeln är hämtad från Chalmers magasin #2 2019</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <div><div><a href="/en/centres/wacqt/Pages/default.aspx" target="_blank">Läs mer om Wallenberg Centre for Quantum Technology​</a> &gt;&gt;&gt;</div></div>Tue, 17 Dec 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Sjalvkyld-bolometer-med-absolut-kanslighet-skapad-for-forsta-gangen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Sjalvkyld-bolometer-med-absolut-kanslighet-skapad-for-forsta-gangen.aspxSjälvkyld bolometer med absolut känslighet skapad för första gången<p><b>​Forskare vid Chalmers tekniska högskola har lyckats skapa en ny bolometer med absolut känslighet. De elektroner, som värms av absorberade fotoner, kyls effektivt till nära absoluta nollpunkten genom så kallad självkylning på chipet. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Communications Physics.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/lkuzmin_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Supraledande bolometrar används i stor utsträckning inom ballong- och rymduppdrag för att registrera bakgrundsstrålning, det vill säga kartlägga ursprungliga förhållanden i universum. De viktigaste förbättringarna består i att sänka driftstemperaturen för att uppnå högre känslighet. </span><br /></div> <div>– Den stora skillnaden mellan vår ”kallelektron”-bolometer med effektiv självkylning och andra typer är att de sistnämnda kräver kylning av hela provet. Vår teknik kan därför minska kostnaderna för framtida rymduppdrag betydligt eftersom vi kan undvika en utspädningskryostat, säger Leonid Kuzmin (t h), professor på avdelningen för kvantkomponentfysik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, och artikelns huvudförfattare.</div> <div><br /></div> <div>I sin studie visar forskarna att en grupp om 192 kallelektronbolometrar redan vid en så hög kryostattemperatur som 310 millikelvin (mK) kan detektera fotoner med en känslighet begränsad enbart av bruset bland de inkommande fotonerna. Detta på grund av effektiv självkylning av absorbatorn.</div> <div>– Denna bolometer fungerar vid en temperatur hos elektronerna, som är lägre än den för fononerna i materialet. Den är därför en bra kandidat för framtida rymduppdrag utan att använda komplicerade utspädningskryostater, som normalt inte kan fungera i rymden på grund av frånvaro av tyngdkraft, säger Leonid Kuzmin.</div> <div><br /></div> <div>Han beskriver forskningen som en fyrstegsprocess som ledde fram till uppfinnandet av bolometern. Försök och missöden längs vägen stimulerade forskarna till ytterligare ansträngningar. </div> <div>– Det optimala beslutet kom i fjärde steget. Istället för en &quot;sexbent bläckfisk&quot;, som visade sig vara för komplicerad, uppfanns den tvåbenta kallelektronbolometern med endast ett par SIN-tunnelövergångar, säger Leonid Kuzmin.</div> <div><br /></div> <div>Studien tyder på att sådana kallelektronbolometrar med intern självkylning är potentiella kandidater för avancerade radioastronomiprojekt som måste undvika så kallade utspädnings-”kylskåp”. </div> <div>– Detta kan lösa huvudproblemet för rymdprojektet COrE som inte prioriterades av Europeiska rymdorganisationen (ESA) på grund av behovet av att hitta en kompromiss mellan känslighet, kryoteknik och kostnad. Vi kan i praktiken utveckla kallelektronbolometrar för alla frekvensområden som uppnår absolut känslighet vid 300 mK utan utspädningskylskåp, säger Leonid Kuzmin.</div> <div><br /></div> <div>Forskningen var ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Nizhny Novgorod State Technical University, Institute for Physics of Microstructures of RAS i Nizhny Novgorod, Ryssland, och Dipartimento di Fisica, Universita La Sapienza i Rom, Italien.</div> <div><br /></div> <div>Artikeln har redan väckt stort intresse i forskarvärlden, och har lästs mer än 2 000 gånger.</div> <div><br /></div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto på Leonid Kuzmin: Privat</div> <div>Illustration: Leonid Kuzmin</div> <div><br /></div> <div>Kontakt:</div> <div>Leonid Kuzmin, professor, avdelningen för kvantkomponentfysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, Sverige, 031 772 36 08, leonid.kuzmin@chalmers.se </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.nature.com/articles/s42005-019-0206-9">Läs artikeln &quot;Photon-noise-limited cold-electron bolometer based on strong electron self-cooling for high-performance cosmology missions&quot;​</a><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">&gt;&gt;&gt;</span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.nature.com/commsphys">Resultaten uppmärksammades också på omslaget till Nature Communications Physics</a> &gt;&gt;&gt;<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/lkuzmin_cover_CommPhys_660x330.jpg" alt="Front cover from journal." style="margin:5px" /><br /><br /></div> <div><a href="https://astronomycommunity.nature.com/users/295770-leonid-kuzmin/posts/53529-story-of-the-invention-of-a-cold-electron-bolometer">Läs en bakgrundsartikel av Leonid Kuzmin, &quot;Story of the Invention of a Cold-Electron Bolometer&quot;</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <div><strong>Ytterligare två artiklar om kallelektronbolometrar valdes ut som &quot;featured article of the issue&quot; i tidskriften Superconductor Science and Technology 2019 &gt;&gt;&gt;</strong></div> <div><a href="https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1361-6668/aafeba">Multichroic seashell antenna with internal filters by resonant slots and cold-electron bolometers</a></div> <div><a href="https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1361-6668/ab151d">Absorption and cross-talk in a multipixel receiving system with cold electron bolometers</a></div>Mon, 16 Dec 2019 09:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Prestigefullt-EU-anslag-till-fotonikforskare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Prestigefullt-EU-anslag-till-fotonikforskare.aspxPrestigefullt EU-anslag till fotonikforskare<p><b>​Åsa Haglund, biträdande professor på avdelningen för fotonik på MC2, har fått ett konsolideringsbidrag från Europeiska forskningsrådet. &quot;Det är en stor ära att få ett så prestigefullt anslag och helt enkelt den bästa julklapp man kan få som forskare, så jag är mycket rörd&quot;, säger hon.</b></p><div><span style="background-color:initial">ERC Consolidator Grant är ett av de finaste personliga forskningsanslagen man kan få från Europeiska forskningsrådet, European Research Council (ERC). Konkurrensen är knivskarp. Åsa Haglund är en av bara tio svenska forskare, och en av två på Chalmers, som tilldelas anslaget. Av 2 453 sökande från hela Europa lyckades bara 301 få anslaget i den här omgången. De beviljades totalt 600 miljoner euro.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Åsa Haglund får omkring 2 miljoner euro för att leda det femåriga projektet &quot;UV-LASE&quot;.</div> <div>– Det känns fantastiskt såklart! Detta bidrag innebär att jag kan förstärka min grupp, fokusera på forskning och våga investera i hög-risk-idéer som förhoppningsvis kommer att bära frukt på längre sikt. Det är en nödvändighet om vi ska lyckas realisera vår dröm, som nu också är ett projektmål; att demonstrera en elektriskt driven vertikal-kavitets-laser med ultraviolett emission, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>Hennes projekt är fokuserat på att skapa ultraviolett-emitterande mikrokavitetslasrar. </div> <div>– Vårt tillvägagångsätt är baserat på en unik membranmetod som vi har utvecklat under de senaste tre åren. Den möjliggör vertikalkavitetslasrar med högreflektiva dielektriska speglar på båda sidorna av kaviteten – ett komponentkoncept som tidigare inte varit realiserbart för UV-lasrar. När dessa lasrar är en verklighet kommer de att vara av stort intresse för många olika tillämpningar, som vattenrening, fotolitografi, öka hälsosamma substanser i växter, medicinsk diagnos och behandling, och UV-härdning, förklarar Åsa Haglund.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/ahaglund_191129_11_350x305.jpg" alt="Bild på Åsa Haglund." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Men det var nära att det inte blev någon ansökan. Hon berättar att hon var osäker på om hon skulle få tid att skriva en tillräckligt bra med chans att gå igenom i den tuffa konkurrensen. I slutändan lyckades dock Peter Andrekson, föreståndare på avdelningen för fotonik, övertyga henne: </div> <div>– Omprioritera! sa han, vilket jag lyckades att göra trots att min dotter blev magsjuk vid denna tidpunkt. Som tur var så var detta den roligaste ansökan jag har skrivit hitintills. Tack vare min duktiga grupp på Chalmers och våra fantastiska samarbetspartners, speciellt i professor Michael Kneissls och Tim Wernickes grupp på TU Berlin i Tyskland, hade jag många spännande och lovande resultat att ta med i ansökan, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>ERC ställer höga krav på sina sökande. Utvärderingsprocessen är mycket noggrann och kandidaterna som passerar det första utvärderingssteget bjuds in till intervju på ERC:s huvudkontor i Bryssel. Där får forskarna två powerpoint-sidor och exakt 5 minuter på sig att presentera sitt projekt och sig själv, vilket efterföljs av 20 minuters utfrågning av utvärderarna. Åsa berättar om nervösa kandidater som kom ut från presentationen med ett uppgivet ansiktsuttryck. </div> <div>– Detta är såklart en pressande situation, men kanske ännu mer så innan intervjun när många kandidater väntar i samma rum i cirka två timmar på sin tur. Men jag gillade verkligen intervju-momentet! Jag fick möjlighet att beskriva min forskningsansökan och svara på många relevanta frågor från utvärderarna. Många av dessa frågor var faktiskt liknande de som mina kollegor hade ställt mig tidigare på min övnings-intervju på Chalmers. Det är väldigt sällan som man får möjligheten att förklara vad som kan ha missuppfattats i ansökan, bemöta kritiken och ge sin syn på saken när man söker forskningsmedel. Jag tycker att detta är en viktig del i en noggrann utvärderingsprocess.</div> <div><br /></div> <div>Åsa Haglund är i gott sällskap på MC2. Hennes avdelning har varit framgångsrik med att få ERC-anslag, och hon blir nu den tredje på senare år.</div> <div>– Det är en stor ära att få ett så prestigefullt anslag och helt enkelt den bästa julklapp man kan få som forskare, så jag är mycket rörd, säger hon.</div> <div>Hon fortsätter:</div> <div>– Som lite kuriosa kan jag nämna att när jag checkade in på hotellet dagen före min intervju i Bryssel, låg det en anteckningsbok på skrivbordet med följande tryckta text: &quot;This may be the beginning of something big (or just some bad handwriting).&quot; (&quot;Detta kan vara början på något stort (eller bara dålig handstil&quot;). Och att få ett ERC konsoliderings-bidrag är för mig verkligen något stort. Nu har jag möjligheten att fokusera på forskning under fem år med målet att realisera en dröm – att demonstrera en elektriskt driven vertikal-kavitets-laser med ultraviolett emission.</div> <div>   </div> <div>Åsa Haglund är en av de mest framgångsrika unga forskarna på MC2. Hon disputerade på Chalmers 2005. 2012 kunde hon starta sin egen grupp när hon beviljades ett anslag för unga forskare från Vetenskapsrådet (VR). Och så sent som 2018 fick hon ett konsolideringsbidrag från VR.</div> <div><br /></div> <div>Förutom Åsa Haglund tilldelas Fredrik Westerlund, biträdande professor på institutionen för biologi och bioteknik, också ett Consolidator Grant från ERC. </div> <div><br /></div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Johan Bodell</div> <div><br /></div> <div><a href="https://erc.europa.eu/news/erc-awards-over-600-million-euro-europes-top-researchers">Läs pressmeddelande från ERC​</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <div><a href="https://erc.europa.eu/funding/consolidator-grants">Läs mer om ERC Consolidator Grant</a> &gt;&gt;&gt;<span style="background-color:initial">​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/ERC-anslag-for-ny-metod-att-studera-DNA-reparation.aspx">Läs intervju med Fredrik Westerlund som också fick ett ERC-anslag​</a> &gt;&gt;&gt;</span></div>Tue, 10 Dec 2019 12:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Han-lar-ut-algoritmerna-som-ska-garantera-driftsakra-karnreaktorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Han-lar-ut-algoritmerna-som-ska-garantera-driftsakra-karnreaktorer.aspxHan lär ut algoritmerna som ska garantera driftsäkra kärnreaktorer<p><b>​​Runtom i Europa fasas utbildningsprogram inom kärnteknik ut. Det är en utveckling som oroar reaktorfysikern Christophe Demazière som är professor på Chalmers institution för fysik. Nyligen släppte han en bok som tar ett helhetsgrepp om algoritmerna som används för att modellera kärnreaktorerna. ​​​​​</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Christophe%20Demazire350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Säkerheten kan vara i fara om <span style="background-color:initial">samhället inte upprätthåller en tillräcklig kunskapsnivå och expertis när det gäller de över 100 kärnreaktorer som är i drift i Europa idag. Dessa står dessutom för mer än 25 procent av all elproduktion, </span><span style="background-color:initial">säger Christophe Demazière, som har mer än 20 års erfarenhet av kärnreaktormodellering.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Han betonar att k</span><span style="background-color:initial">unskap om de numeriska metoder som används för att modellera reaktorerna och deras beteende är en grundpelare i kärnkraftsäkerheten. </span></div> <div><span style="background-color:initial">– Det är </span><span style="background-color:initial">avgörande att ingenjörer som arbetar med kärnkraft och kärnkraftsäkerhet är fullt medvetna om </span><span style="background-color:initial">de algoritmer som modelleringsverktygen </span><span style="background-color:initial">bygg</span><span style="background-color:initial">er på – o</span><span style="background-color:initial">ch även på deras begränsningar. </span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>Förklarar de stora sammanhangen</span></h2> <div>I sin roll som forskningsledare på Chalmers koordinerar Christophe Demazière också ett stort europeiskt forskningsprojekt – Cortex – med mål att upptäcka tidiga störningar i reaktorer under drift. Projektet förlitar sig mycket på kärnreaktormodellering.​</div> <div>I den nya boken kopplar Christophe Demazière ett helhetsgrepp om det komplexa ämnet. Han förklarar de stora sammanhangen innan han går ner på detaljnivå. Dessutom spänner ämnet över ett flertal fält inom fysiken som är starkt kopplade till varandra. Som student upplevde han själv att det var svårt att skaffa sig en bra överblick över ämnet.</div> <div><br /></div> <img src="http://www.chalmers.se/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Modelling%20algorithms_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="height:280px;width:350px" /><div>​<span style="background-color:initial">​– </span><span style="background-color:initial">Ett viktigt mål med boken är att på ett tillgängligt och pedagogiskt sätt guida till de avancerade metoder som används för att modellera </span><span style="background-color:initial">kärnreaktorsystem och garantera deras drift på ett säkert sätt, säger han.  ​</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Videoföreläsningar och quiz</h2> <div> <div>För att göra det komplexa begripligt har Christophe Demazière använt sig nya pedagogiska grepp för den här typen av läromedel. Till boken hör drygt 70 korta föreläsningar som sammanfattar de viktigaste begreppen. Det ingår också ett antal quiz för att läsaren ska kunna ta till sig kunskapen bättre. </div> <div><span></span><br /></div> <div><span style="background-color:initial">​– </span>Jag har skrivit boken med läsarens upplevelse i fokus. Därför har jag i stor utsträckning utgått från den feedback som mina studenter gett mig när jag undervisat dem. Nu hoppas jag att boken ska vara användbar för såväl mastersstudenter och doktorander som experter på området, säger Christophe Demazière som kontinuerligt håller kurser och workshops i ämnet. </div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Mia Halleröd Palmgren,<a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se"> mia.hallerodpalmgren@chalmers.se​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.elsevier.com/books/isbn/9780128150696"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer information om boken ”Modelling of Nuclear Reactor Multi-physics – From Local Balance Equations to Macroscopic Models in Neutronics and Thermal-Hydraulics”</a><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Portratt-Christophe-Demeziere.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs ett personporträtt om Christophe Demazière: ” Reaktorfysiker med passion för pedagogik och kärnk</a><a href="/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Portratt-Christophe-Demeziere.aspx">raftsäkerhet”</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/satsning-pa-unga-ska-hejda-kompetenskrisen-inom-framtidsbransch.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Realaterad nyhet: Satsning på unga ska hejda kompetenskrisen inom framtidsbransch</a></div></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:  </h2> <div><a href="/sv/Personal/Sidor/Christophe-Demazière.aspx">Christophe Demazière​</a>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 30 82, <span style="background-color:initial"><a href="mailto:demaz@chalmers.se">demaz@chalmers.se​</a></span></div>Tue, 10 Dec 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Wieczorek-Wallenberg-Academy-Fellow.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Wieczorek-Wallenberg-Academy-Fellow.aspxKvantforskare utnämnd till Wallenberg Academy Fellow<p><b>​Witlef Wieczorek, oavlönad docent på avdelningen för kvantteknologi på MC2, hedras med det prestigefulla forskningsanslaget Wallenberg Academy Fellow från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. &quot;Jag är överväldigad av både beslutet och utmärkelsen,&quot; säger Witlef.</b></p>​<span style="background-color:initial">Att bli utsedd till Wallenberg Academy Fellow innebär ett femårigt anslag som ger unga forskare möjligheter att göra viktiga vetenskapliga genombrott genom att få långsiktig forskningsfinansiering i Sverige. Witlef Wieczorek tilldelas totalt 7.5 miljoner kronor för åren 2020-2024 med möjlighet att ansöka om en femårig förlängning efter det.</span><div><div>– Det känns väldigt bra, jag är överväldigad av både beslutet och utmärkelsen. Wallenberg Academy Fellow betyder mycket för mig eftersom det ger mig möjlighet att bedriva ett långsiktigt och utmanande forskningsprojekt här på Chalmers, säger Witlef.</div> <div> </div> <div>Han kom till MC2 2017 som forskarassistent inom excellensinitiativet Nano. Sedan dess har han byggt upp ett laboratorium och en forskargrupp med fokus på forskning kring mekaniska kvantkomponenter.</div> <div>Som Wallenberg Academy Fellow får Witlef Wieczorek möjlighet att genomföra sitt forskningsprojekt &quot;Svävande supraledande mekaniska resonatorer: en ny plattform för kvantexperiment och sensorer&quot;.</div> <div>– Projektets stora mål är att skapa ett rumsligt superpositionstillstånd för ett mikrometerstort objekt. Även om superpositionstillstånd är essentiellt inom det växande forskningsområdet kvantteknologi, har  sådana stora objekt aldrig förts in i sådana tillstånd. </div> <div>  </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/Witlef%20december2019/witlef_puffbild_portratt_350x305_IMG_8291_adj.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:300px;height:242px" />Witlef ger oss ett exempel:</div> <div>– Erwin Schrödinger, en av kvantmekanikens grundare, utvecklade tankeexperimentet med en katt som var både död och levande på samma gång. Även om ett sådant tillstånd i princip tillåts av kvantmekanikens lagar, har vi aldrig observerat katter i superposition. Det nuvarande rekordet i superpositionsstorlek innehas av imponerande experiment som observerar interferens hos stora molekyler. Mitt projekt syftar till att superpositionera tio miljoner gånger tyngre objekt. Det är ett ambitiöst mål! Därför konstruerar vi en ny experimentell plattform som borde göra detta möjligt: svävande superledande objekt i mikrometerstorlek som är kopplade till superledande kretsar, förklarar han.</div> <div><br /></div> <div>Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse offentliggör 29 nya Wallenberg Academy Fellows den 3 december 2019. Satsningen är tänkt att stärka Sverige som kunskapsnation genom att behålla de största talangerna i landet. Samtidigt rekryteras också yngre, internationella forskare till Sverige.</div> <div>– Ska man göra vetenskapliga genombrott måste man koncentrera sig på sin forskning under en längre tid och med bra resurser. Wallenberg Academy Fellows får den möjligheten, och de får den under den kanske mest kreativa fasen i forskarkarriären. De får också chansen att delta i ett mentorsprogram vilket hjälper dem att stärka sitt vetenskapliga ledarskap, säger Göran K. Hansson, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div> <div><br /></div> <div>Läs en sammanfattning av Witlef Wieczoreks forskning <br /></div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/witlef-wieczorek" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Kan Schrödingers katt blir tio miljoner gånger tyngre?</a></div> <div><br /></div> <div><div>Läs pressmeddelandet från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse</div> <div><a href="https://kaw.wallenberg.org/press/29-yngre-forskare-blir-wallenberg-academy-fellows-2019" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />29 yngre forskare blir Wallenberg Academy Fellows 2019​​</a></div></div> <div><br /></div> <div>Läs om de andra forskarna från Chalmers som får forskningsanslag genom Wallenberg Academy Fellows:</div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-Wallenberg-Academy-Fellow-2019.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Elin Esbjörner - Ny Wallenberg Academy Fellow vill förhindra demenssjukdomar​</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/math/nyheter/Sidor/Formens-matematik-vidareutvecklas-av-ny-Wallenberg-Academy-Fellow.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Klas Modin - Formens matematik vidareutvecklas av ny Wallenberg Academy Fellow​</a></div> <div><br /></div> <div>Läs tidigare intervju med Witlef Wieczorek</div> <div><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Bygger-nytt-labb-for-mekanisk-kvantforskning.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Bygger nytt labb för mekanisk kvantforskning</a></div> <div><br /></div></div> <div><br /></div> ​​​Tue, 03 Dec 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ny-kunskap-om-skikten-som-skyddar-under-extrema-forhallanden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ny-kunskap-om-skikten-som-skyddar-under-extrema-forhallanden.aspxNy kunskap om skikten som skyddar under extrema förhållanden<p><b></b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/oxid_colliander_750x.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:189px;width:300px" />​​<span style="background-color:initial">Avancerade högtemperaturmaterial, som superlegeringar, används ofta under extrema förhållanden i till exempel flygmotorer och gasturbiner. De utsätts för hög mekanisk belastning, kraftigt varierande temperaturer och aggressiva miljöer. F</span><span style="background-color:initial">ör att kunna fungera under sådana förhållanden utvecklar materialen ett tunt lager av skyddande oxid under drift. <br />Den skyddande filmen är ofta tunnare än en mikrometer. </span><div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Nu har Anand H.S. Iyer, Krystyna Stiller och Magnus Hörnqvist Colliander på institutionen för fysik på Chalmers publicerat nya resultat där de använt metoder för att deformera kromoxidfilmer på en mikroskala i avancerade mikroskop. </span><span style="background-color:initial">Metoden har visat sig vara mycket effektiv för att bestämma de annars svåråtkomliga mekaniska egenskaperna hos de mycket tunna skikten. </span></div> <div><span style="background-color:initial">​</span></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/anand_270x.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;height:155px;width:170px" /><div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">–​ </span><span style="background-color:initial">Detta gör det möjligt att utveckla bättre modeller för att förstå och förutsäga hur och när de skyddande oxidfilmerna går sönder, säger </span>Anand H.S. Iyer, doktorand vid<span style="background-color:initial"> institutionen för fysik på Chalmers och den vetenskapliga artikelns försteförfattare. </span><div><br /></div> <div>De nya resultaten har tagits fram genom ett samarbete mellan chalmersfysikerna och forskarkollegor i Finland och Schweiz. </div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2589152919302613"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></a></span><a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2589152919302613"><span style="background-color:initial"><span>Läs den vetenskapliga artikeln </span>&quot;</span><span style="background-color:initial"><font color="#5b97bf"><b>Microscale fracture of chromia </b></font></span><span style="background-color:initial"><font color="#5b97bf"><b>scales&quot; </b></font></span><span>i tidskriften Materialia.​</span>​</a></div></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">För mer information, kontakta: </h2> <div><div><span style="font-weight:700"></span><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700"><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/harihara.aspx">Anand H S Iyer</a></span>, doktorand, </span>institutionen för fysik, Chalmers<span style="background-color:initial">, <a href="mailto:harihara@chalmers.se">harihara@chalmers.se</a>, 031 772 67 08</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="font-weight:700"><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Krystyna-Marta-Stiller.aspx">Krystyna Stiller​</a></span>, professor, institutionen för fysik, Chalmers<span style="background-color:initial">, </span><a href="mailto:stiller@chalmer.se">stiller@chalmer.se</a>, 031 772 33 20</div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700"><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Magnus-Hörnqvist.aspx">Magnus Hörnqvist Colliander</a></span>, senior forskare, institutionen för fysik, Chalmers, <a href="mailto:magnus.colliander@chalmers.se">magnus.colliander@chalmers.se​</a>, 031 772 33 06</div></div></div> <div>​<br /></div>Thu, 21 Nov 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/130-deltagare-pa-fjarde-centrumdagen.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/130-deltagare-pa-fjarde-centrumdagen.aspx130 deltagare på fjärde centrumdagen<p><b>​Med omkring 130 deltagare blev även den fjärde gemensamma centrumdagen för Gigahertzcentrum och ChaseOn en succé. &quot;Vi samlar Sveriges industri och akademi inom trådlös forskning, förmodligen bäst på det i Sverige&quot;, säger Jan Grahn, föreståndare för Gigahertzcentrum.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_IMG_8116_665x330.jpg" alt="Picture from Centre Day 2019." style="margin:5px" /><br /></span><span style="background-color:initial">Det var en diger agenda i Palmstedtsalen i Chalmers kårhus den 6 november. Och Gustav Adolfsbakelsen var förstås ett obligatoriskt inslag dagen till ära. Nytt för i år var en &quot;poster flash presentation&quot; där alla posterutställarna höll en hisspresentation på runt en minut om sina respektive postrar.</span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div>En rad talare från Chalmers, näringslivet, andra lärosäten och institutioner avlöste varandra på scenen. Särskilt inbjuden keynote speaker var Dr Thomas Merkle från Fraunhofer IAF i tyska Freiburg. </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_IMG_8155_isab_toppbild_750x340.jpg" alt="Picture from Centre Day 2019." style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">För första gången var även alla medlemmar i det internationella expertrådet (ISAB) samlade, fr v Christoph ​Mecklenbräuker, TU Vienna, Riana Geschke, Fraunhofer FHR, Christophe Gaquière, Univ. de Lille, IEMN, och Wolfgang Heinrich, FBH, Berlin.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_wolfgang_IMG_7924_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Professor Heinrich höll även ett anförande där han förklarade varför trådlöst är ständigt aktuellt:</div> <div>– Mikrovågor finns överallt, till och med i rymden. Om man vill kommunicera med en annan galax måste man ha mikrovågor. Om man letar efter utomjordiskt liv – mänskligt eller inte – måste man ha... just det!... mikrovågor, sa han bland annat.</div> <div>Han förutspådde en ljus framtid:</div> <div>– Vår största utmaning är att göra millimetervågor 5g-kompatibla.</div> <div><br /></div> <div>Centrumdagen arrangerades av institutionerna Mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Elektroteknik och Data- och informationsteknik. I år var Gigahertzcentrum värd för arrangemanget.</div> <div>– Vad som är unikt med dessa tillställningar är det höga industriella deltagandet tillsammans med Chalmers forskare och studenter, säger Jan Grahn.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/ghz">Läs mer om Gigahertzcentrum</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/chaseon">Läs mer om ChaseOn​</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/centreday_191106_IMG_8009_665x330.jpg" alt="Jan Grahn, head of the GigaHertz Centre, and Erik Ström, head of ChaseOn, were pleased with the Centre Day 2019." style="margin:5px" /><br /><em>Jan Grahn, föreståndare för Gigahertzcentrum, och Erik Ström, </em><em style="background-color:initial">föreståndare för ChaseOn, var nöjda med Centre Day 2019.</em></div>Tue, 19 Nov 2019 10:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/De-ar-pa-ratt-vag.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/De-ar-pa-ratt-vag.aspxStudenterna som är på rätt spår<p><b>De första tre första studenterna inom Chalmers stora utbildningssatsning Tracks har nu tagit examen. Tilda Sikström, Elin Lorin och Pontus Ljungqvist höll sina presentationer på Nya Ullevi i Göteborg i början av november 2019.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/tracks_examinerade750x.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><br /><div>Deras uppdrag var att vidareutveckla mättekniken för <a href="/sv/nyheter/Sidor/Arets-Chalmershinder-mater-hastens-hastighet.aspx">Chalmershindret </a>och fysikdocent Magnus Karlsteen, </div> <div>ansvarig för Chalmers hästsportsatsning, var deras examinator. </div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/MagnusKarlsteen_180130_270x170.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:107px;width:170px" /><div><span style="background-color:initial">Studenternas arbete togs emot mycket positivt av arrangörerna bakom Gothenburg Horse Show. </span><span style="background-color:initial">I projektet ingår mätutrustning för hästträning och denna​​ kommer att vidareutvecklas genom ett samarbete mellan Chalmers entreprenörsinitiativ och hästnäringen. </span></div> <div>​<br /></div> <div>Chalmers nya utbildningssatsning Tracks erbjuder ämnesöverskridande och individualiserade studier. Studenterna rustas för att lösa framtidens samhällsutmaningar och de <span style="background-color:initial">ges stora möjligheter att bredda sina kunskaper utanför sitt valda huvudområde.</span><span style="background-color:initial"> </span></div> <div><br /></div> <div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se​</a></div> <div> </div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/tracks-forbereder-studenter-for-framtiden.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs en tidigare nyhetsartikel om Tracks.</a></div> <div><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/Tracks.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Läs mer om Tracks – <span style="background-color:initial">en av de största utbildningssatsningarna i Chalmers 190-åriga historia.​​</span></a></div>Thu, 14 Nov 2019 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljuset-i-nanotunneln-visar-vagen-mot-framtidens-katalysatorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljuset-i-nanotunneln-visar-vagen-mot-framtidens-katalysatorer.aspxLjuset i nanotunneln visar vägen mot framtidens katalysatorer<p><b>​Nu ser Chalmersforskare ljuset i nanotunneln som ska leda oss mot effektivare katalysatorer och mer miljövänlig kemiteknik. Med hjälp av en ny sorts nanoreaktor har forskarna lyckats kartlägga den katalytiska prestandan hos enskilda metalliska nanopartiklar. Den nya metoden är viktig för att kunna studera och förbättra kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Nature Communications. ​​​​​​​​</b></p><div><span style="background-color:initial">Katalysatorer spelar en nyckelroll i vårt samhälle. De underlättar kemiska reaktioner och behövs för att framställa alltifrån bränslen till läkemedel. Katalysatorerna i våra bilar begränsar skadliga utsläpp, men även ny hållbar teknik som bränsleceller bygger på katalytiska processer. I bränsleceller genereras elen med hjälp av en reaktion mellan syre och väte.  </span><br /></div> <div>Katalysatorer kan också bidra till att bryta ner miljögifter, till exempel genom att rena vatten från giftiga kemikalier. </div> <div><br /></div> <div>För att designa framtidens effektiva katalysatorer krävs ny grundläggande kunskap om hur man hittar guldkornen i ett virrvarr av katalytiskt aktiva partiklar. Dagens katalysatorer kan liknas vid publikhavet på en fotbollsarena där ett antal åskådare tänder varsin brandfackla. Röken sprider sig snabbt och i rökmolnet är det i princip omöjligt att säga vilka som har facklor och hur kraftigt varje fackla brinner. På samma sätt fungerar de kemiska reaktionerna i en katalysator. Ett myller av miljarder partiklar ingår i den kemiska processen, men det går inte att urskilja vilka individer som gör vad, hur effektiva de är och vilka egenskaper som är optimala.  </div> <div><br /></div> <div>För att förstå vilka nanopartiklar som fungerar bäst i en katalytisk process är det nödvändigt att dyka in på individnivå. Det är precis vad Chalmersforskarna har gjort – rent bokstavligt. Deras nya nanoreaktor består nämligen av ett femtiotal parallella vätskefyllda nanotunnlar av glas. I varje liten tunnel har de placerat en enda metallisk nanopartikel av guld. Även om guldpartiklarna är lika stora, har de olika katalytiska egenskaper. På vissa partiklar sker den kemiska reaktionen effektivt, medan den på andra sker betydligt mindre optimalt.  För att kunna avgöra hur storlek och nanostruktur påverkar katalysen har forskarna alltså låtit dem bekänna färg i enrum. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Sune%20Levin_foto_Kristofer%20Jakobsson%20350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:1px 10px;width:200px;height:174px" />– Vi skickar in två sorters molekyler som ska reagera med varandra på nanopartiklarnas yta inne i nanotunnlarna. Den ena molekylensorten är självlysande och släcks när den träffat sin partner på nanopartikelns yta och den kemiska reaktionen har ägt rum. På så sätt kan vi se på mängden ljus i tunnlarna hur effektiva de olika nanopartiklarna är i att katalysera den kemiska reaktionen, säger Sune Levin, doktorand vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Han är den vetenskapliga artikelns försteförfattare och har under ledning av de biträdande professorerna Fredrik Westerlund och Christoph Langhammer utfört de flesta experimenten. <span style="background-color:initial">Den nya nanoreaktorn är ett resultat av ett brett </span><span style="background-color:initial">samarbete</span><span style="background-color:initial"> mellan forskare på flera olika institutioner på Chalmers. </span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Fredrik%20Westerlund_foto_Peter_Sandin_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:174px;width:200px" /> </div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Effektiv katalys är avgörande både vid tillverkning och nedbrytning av kemikalier. Det kan handla om att tillverka plaster, medicin eller bränsle på bästa sätt, eller att effektiv bryta ner miljögifter, säger Fredrik Westerlund, biträdande professor på institutionen för biologi och bioteknik. </div> <div><br /></div> <div>Att utveckla framtidens katalysatormaterial är avgörande för en hållbar framtid och det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra.  </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/ChristophLanghammerfarg350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px 8px;width:200px;height:174px" />– </span>Om nanopartiklarna i en katalysator kunde skräddarsys bättre än idag, skulle samhället dra enorm nytta av det. I den kemiska industrin motsvarar till exempel en processeffektivisering med bara några få procent signifikant ökade intäkter, samtidigt som miljöpåverkan skulle minska, säger forskningsprojektets ledare Christoph Langhammer, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.nature.com/articles/s41467-019-12458-1"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs den vetenskapliga artikeln här.​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/ljuset-i-nanotunneln-visar-vaegen-mot-framtidens-katalysatorer-2942115"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder. ​​​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Text: </strong><span style="background-color:initial">Mia Halleröd Palmgren, </span><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /></div> <div><strong>Foto:</strong> Kristofer Jakobsson (Sune Levin), Peter Sandin (Fredrik Westerlund) och Henrik Sandsjö (Christoph Langhammer). <span style="background-color:initial">​</span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">För mer information: </span><br /></h2> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/fredrik-westerlund.aspx">Fredrik Westerlund​</a></strong>, biträdande professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 031 772 30 49, <a href="mailto:fredrik.westerlund@chalmers.se">fredrik.westerlund@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Sune-Levin.aspx">Sune Levin</a></strong>, doktorand, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 076 242 92 68, <a href="mailto:lsune@chalmers.se">lsune@chalmers.se </a></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a></strong>, biträdande professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 33 31, <a href="mailto:clangham@chalmers.se">clangham@chalmers.se​</a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningen bakom de nya resultaten</h2> <div>Den vetenskapliga artikeln &quot;<a href="https://www.nature.com/articles/s41467-019-12458-1">A nanofluidic device for parallel single nanoparticle catalysis in solution&quot; </a>har publicerats i Nature Communications och är skriven av Sune Levin, Joachim Fritzsche, Sara Nilsson, August Runemark, Bhausaheb Dhokale, Henrik Ström, Henrik Sundén, Christoph Langhammer och Fredrik Westerlund. Forskarna är verksamma vid institutionerna för biologi och bioteknik, fysik, kemi och kemiteknik, samt mekanik och maritima vetenskaper. Projektet föddes inom ramen för det nuvarande excellensinitiativet nano på Chalmers (tidigare styrkeområde nanoteknik och nanovetenskap). </div> <div>Forskningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och European Research Council. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"><span style="font-family:inherit;background-color:initial">Fakta om katalys</span><br /></h2></div> <div>Katalys är den inverkan som en katalysator har på förloppet i en kemisk reaktion. I en katalysator är nanopartiklar ofta en av de avgörande aktiva beståndsdelarna, eftersom de kemiska reaktionerna sker på deras ytor. Det mest kända exemplet är sannolikt trevägskatalysatorn i en personbil, som har till uppgift att begränsa skadliga utsläpp. Inom industrin sker katalys i stor skala.</div> <div>Katalytiska processer spelar också en nyckelroll i ny hållbar energiteknik som till exempel bränsleceller. För att utveckla framtidens katalys krävs nya och mer effektiva material. Därför är det nödvändigt att kunna kartlägga hur storlek, form, nanostruktur och kemisk komposition påverkar nanopartiklars prestanda i en katalysator. </div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">Så fungerar nanoreaktorn</h2> <img alt="Illustration av nanoreaktor" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Nanotunnlar%20350x305%20webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" style="border-style:solid;height:174px;background-color:initial;width:200px" /><div>Den chalmersutvecklade nanoreaktorn belyser aktiviteten hos individuella katalytiskt aktiva nanopartiklar. För att veta vilken partikel som gör vad i den katalytiska processen, isolerar forskarna ett antal nanopartiklar av guld i varsin nanotunnel. För att mäta den katalytiska förmågan hos guldpartikeln skickar de sedan in två sorters molekyler som reagerar på partikelns yta. Den ena molekylen (fluorescein) är självlysande och när den möter sin partnermolekyl (borhydrid) slocknar den. På så sätt går det att läsa av den katalytiska processen med hjälp av ljuset i nanotunneln. ​​​​​</div></div> <div>​<br /></div>Wed, 13 Nov 2019 07:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Nya-radarkomponenter-minskar-flygets-klimatpaverkan.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Nya-radarkomponenter-minskar-flygets-klimatpaverkan.aspxNya radarkomponenter minskar flygets klimatpåverkan<p><b>​Effektivare lufttrafikledningssystem (ATM) tros kunna minska flygets klimatpåverkan med tio procent. Chalmers leder ett EU-projekt för att ta fram kostnadseffektiva ytmonterade radarkomponenter till framtidens enhanced flight vision-system (EFVS). De första kretsarna karaktäriseras just nu i Kollberglaboratoriet på Chalmers.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/dan_k_2015_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på Dan Kuylenstierna." style="margin:5px;width:350px;height:305px" />EU-projektet GaN mm-wave Radar Components Embedded (GRACE) leds av Dan Kuylenstierna (t h), docent på avdelningen för mikrovågselektronik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 på Chalmers:</span><br /></div> <div>– Trafikflygets påverkan på den globala uppvärmningen är ju något som diskuteras flitigt i samhället. Begrepp som ”flygskam” har uppfunnits för att få folk att flyga mindre. Mycket i vårt samhälle är dock beroende av tillförlitliga och hållbara transporter, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Den rådgivande kommittén Advisory Council for Aeronautical Research in Europe (ACARE) har därför satt upp ambitiösa mål för att minska flygets klimatpåverkan. Målet är att minska utsläppen med 50% varav en mer effektiv lufttrafikledning (ATM) beräknas kunna bidra med 10%. </div> <div><br /></div> <div>En nyckelteknologi för sådana bättre lufttrafikledningssystem är så kallade enhanced flight vision-system (EFVS) som används för att underlätta lyft och landning vid förhållanden med dålig sikt. I framtidens EFVS-system förväntas millimetervågsradar för frekvensområdet 93–100 GHz bli en viktig byggsten för att komplettera de IR-kameror som utgör basen i dagens system. </div> <div>– I dagsläget saknas dock kostnadseffektiva ytmonterade komponenter för att bygga dessa radarsystem, förklarar Dan Kuylenstierna.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/krets_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Kretsbild." style="margin:5px" />Tillsammans med samarbetspartner från Fraunhofer IZM i Tyskland, OMMIC i Frankrike och MC2 Technologies, även de i Frankrike, har Chalmers därför tagit sig an denna utmaning. EU-projektet GRACE täcker in såväl kretsdesign som paketering av radarkomponenterna. För kretsdesignen används så kallad GaN HEMT MMIC- teknologi, en typ av halvledarteknologi särskilt lämplig för att generera hög effekt högt upp i frekvens. Signalkällorna designas på Chalmers och effektförstärkarna på MC2 Technologies. OMMIC står för GaN HEMT MMIC-teknologin inklusive processning. Fraunhofer IZM:s ansvar är att paketera de färdiga kretsarna. </div> <div><br /></div> <div><br />Efter systemanalys och design är de första kretsarna efter närmare ett års arbete nu klara och karaktäriseras vid Chalmers och MC2 innan fungerande kretsar skickas vidare till Fraunhofer IZM för paketering.</div> <div><br /></div> <div>GRACE-projektet startade i november 2018 och finansieras av EU: s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 under två år med totalt 18.7 miljoner kronor.</div> <div><br /></div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto på Dan Kuylenstierna: Michael Nystås</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Kontakt:</h3> <div>Dan Kuylenstierna, docent, avdelningen för mikrovågselektronik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, <a href="mailto:dan.kuylenstierna@chalmers.se">dan.kuylenstierna@chalmers.se​</a>, 031-772 17 98</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/projekt/Sidor/GaN-mm-wave-Radar-Components-Embedded-QGRACEQ.aspx">Läs mer om Grace-projektet</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/dan_k_grp_665x330.jpg" alt="GRACE-projektets medlemmar." style="margin:5px" /><br /></div> Mon, 11 Nov 2019 09:00:00 +0100