Nyheter: Centrum: Fysikcentrumhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaThu, 06 Aug 2020 13:26:58 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Barbar-diagnosteknik-vapen-mot-pandemier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Barbar-diagnosteknik-vapen-mot-pandemier.aspxBärbar diagnosteknik vapen mot pandemier<p><b>​Behovet av snabb, enkel och tillförlitlig diagnostik av infektionssjukdomar har kommit i blixtbelysning i samband med coronapandemin. Ett stort samverkansprojekt mellan Chalmers, RISE, Stockholms universitet, Karolinska Institutet och Uppsala universitet tar fram bärbar och effektiv analysutrustning för influensa och andra sjukdomar.</b></p> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/dwinkler_350x305_W1_8525_190207.gif" alt="Bild på Dag Winkler." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Projektet, som har namnet FLU-ID, koordineras av Dag Winkler (bilden till höger), professor på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, vid Chalmers. Det är ett samarbete mellan Chalmers, Stockholm universitet/Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Karolinska institutet, Uppsala universitet och RISE, Research Institutes of Sweden.</div> <div>– Målet är att snabbt, enkelt och till låg kostnad kunna diagnostisera influensa och andra virusinfektioner, på vårdcentraler eller exempelvis flygplatser och arbetsplatser. Man får svar efter någon timme, istället för att det som nu ofta tar flera dagar att få resultat. Det har stor betydelse för att hindra spridning av smittsamma sjukdomar. Man kan också snabbare sätta in behandling, vilket kan vara livsavgörande vid vissa infektioner, säger Dag Winkler.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Magnetbaserad analys</h3> <div>Det handlar om bärbar analysutrustning, som bygger på magnetbaserad analys av prover från nässlemhinna, blod eller urin för att upptäcka influensavirus direkt på plats. Principen bygger på att magnetiska nanopartiklar specifikt binder sig vid särskilda biomolekyler, vilket leder till att den magnetiska signalstyrkan avtar vid positivt prov.</div> <div>Metoden är emellertid inte begränsad till influensavirus. Genom att använda olika biomolekyler kan man detektera ett brett spektrum av virus och bakterier. Exempelvis skulle metoden kunna bli en viktig pusselbit för att diagnostisera, spåra och begränsa spridning av covid-19 och andra framtida smittsamma sjukdomar. Därmed kan teknologin bli ett viktigt redskap i kampen mot pandemier.</div> <div>– Det är en generisk plattform, som kan användas för diagnos av många olika sjukdomar och patogener. Allt med DNA eller RNA kan detekteras. Att använda den för att diagnostisera det nya coronaviruset vore en logisk vidareutveckling och dessutom praktiskt görbart eftersom teknologin är så versatil, berättar Felix Neumann, doktorand vid SciLifeLab, där man utvecklar prober för bioanalys, för att mäta biologiskt verksamma ämnen i proverna.</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">”Lab-on-a-chip”</h3> <div>Dessa prober är specifikt anpassade för det patogen som man vill detektera. En stor fördel är att metoden tillåter att flera prober används vid samma provtillfälle, vilket gör det möjligt att upptäcka eller utesluta flera olika sjukdomar på samma gång.</div> <div>– Analysprocessen bygger på idén om ett ”lab-on-a-chip”. Det är en automatiserad process, i liten skala direkt på plats, utan att man behöver tillgå dyr och tidskrävande laboratorieanalys, förklarar Sobhan Sepehri, som skrev sin doktorsavhandling på Chalmers inom ramen för forskningen om FLU-ID. Idag är han verksam vid RISE, där han medverkar till att utveckla olika sensorteknologier för att mäta proverna.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Lovande resultat</h3> <div>Forskningen har pågått i sex år och resultaten är hittills lovande. Exempelvis har forskarna under det senaste året lyckats att förbättra känsligheten i testerna med en faktor 10, med en differentiell teknik som man nu söker patent för. Analystiden blir också allt kortare och är nu under en timme.</div> <div>– Alla bitar är redan på plats och teknologin har optimerats. Vi fortsätter att utveckla bioanalyserna för att kunna använda dem för fler och fler patogener, säger Teresa Zardán Gómez de la Torre, biträdande universitetslektor vid Institutionen för materialvetenskap, nanoteknologi och funktionella material vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet.</div> <div>Förhoppningen är nu att hitta tillräcklig finansiering för att kunna fortsätta att finslipa metoden och instrumenten, så att alla delar integreras i ett enda paket för praktisk användning. Forskningen, som till stor del består av grundforskning, har kommit en bra bit på vägen mot nyttiggörande. Bland annat undersöker en grupp studenter vid Chalmers entreprenörsskola möjligheterna till kommersialisering av FLU-ID, berättar Dag Winkler.</div> <div>– Vi hoppas nu kunna driva projektet vidare till en kommersiell produkt. Det är så forskningen kan komma ut i samhället och komma människor till godo.</div> <div> </div> <div>Text: Next Media</div> <div>Foto: Peter Widing</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen</h3> <div><strong>Chalmers – FLU-ID</strong></div> <div>FLU-ID är ett samverkansprojekt mellan Chalmers, Stockholm universitet/Science for Life Laboratory (SciLifeLab), Karolinska 
Institutet, Uppsala universitet och RISE, Research Institutes of Sweden. Forskningen syftar till att utveckla en portabel lösning som möjliggör snabb, säker och kostnadseffektiv diagnostik av influensa och andra sjukdomar, med en analystid på mindre än en timme. Teknologin ligger i den absoluta framkanten och bygger på bioanalys, mikrofluidik, magnetism och magnetometri, för att skapa ett ”lab-on-a-chip”. Metoden kan användas för diagnostik av en rad olika virus och andra patogener och har potential att bli en viktig pusselbit för att bromsa spridning av pandemier.</div> <div> </div> <div>Texten är publicerad med benäget tillstånd från Framtidens Forskning/Next Media. Tack!</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs den här och fler artiklar</h3> <div><a href="https://framtidensforskning.se/presentation/barbar-diagnosteknik-vapen-mot-pandemier">framtidensforskning.se/presentation/barbar-diagnosteknik-vapen-mot-pandemier</a></div>Mon, 13 Jul 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-redo-for-nasta-steg.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Chalmersforskare-redo-for-nasta-steg.aspxChalmersforskare redo för nästa steg<p><b>​För sex år sedan tilldelades Herbert Zirath och hans forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola ett femårigt SSF-anslag på drygt 30 miljoner kronor. Uppdraget var att finna nya lösningar för trådlös kommunikation med hög datatakt. Nu är de redo för nästa steg.</b></p><div>Under de gångna åren har forskargruppen under professor Herbert Ziraths ledning utvecklat och konstruerat ett chip som integrerar mottagare och sändare och med vars hjälp man lyckats slå världsrekord i dataöverföring med smarta kretsar. Det första rekordet, som sattes i laboratoriemiljö 2014, nådde en trådlös datatrafik på 48 Gbit/sekund i det så kall-ade D-bandet, 110-170 GHz. För att se hur tekniken fungerar i verkligheten görs testerna numera utomhus. Tillsammans med projektpartnern Ericsson har forsk-arna gjort ett länkhopp på 200 meter.</div> <div>– Det fungerade fint, nu försöker vi nå 2,7 km, som är lika med avståndet mellan Chalmers och Ericssons hus i Göteborg, berättar Herbert Zirath.</div> <div>En av drivkrafterna bakom strävan att öka takten i trådlös dataöverföring är att minska fördröjningen i kommunikationen.</div> <div>– Idag ligger den generellt på upp till 100 millisekunder. Det är alldeles för lång tid för vissa applikationer, som självkörande fordon och kirurgi på distans.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">6G på ritbordet</h3> <div>När projektet startade var siktet inställt på att utnyttja ett stort outnyttjat frekvensområde mellan 100 och 500 GHz. Då kretsade tankarna kring användning för det kommande 5G-nätet. Idag är det 6G som är på ritbordet, här är en av målsättningarna att överföra data med upp till 1 Tbit/s i överföringshastighet. Men 6G kommer inte enbart att användas för dataöverföring utan sannolikt även bli ett ramverk för många typer av tjänster, något som SSF-projektet kraftfullt bidragit till.</div> <div>– Vår forskning har verkligen betytt något för detta frekvensband, vilket inte minst alla inbjudningar till internationella konferenser om mikrovågor vittnar om.</div> <div>Under de gångna åren har projektet även utexaminerat fyra doktorer, varav tre har gått till industrin. Forskningen har också gett ringar på vattnet i form av deltagande i två europeiska projekt samt två 2 VR-projekt; listan kan göras lång.</div> <div>– Den korta versionen är att jag är stolt över vad vi lyckats åstadkomma så här långt. Men datatakten har inte slagit i taket, och behovet av högre hastigheter kvarstår, så det finns mycket kvar att göra. Vi är redo för nästa steg, fastslår Herbert Zirath.</div> <div> </div> <div>Text: Next Media</div> <div>Foto: Patrik Bergenstav</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen</h3> <div><strong>Chalmers – THz-kommunikation</strong></div> <div>Hundratals GHz bandbredd är idag outnyttjat och tillgängligt för trådlös kommunikation, radar och sensorapplikationer i frekvensområdet 100 GHz till 500 GHz (det s.k. THz-området). Traditionella komponenter för detta frekvensområde är dyra, otympliga och energikrävande. Detta multidisciplinära projekt tar fram en helt ny teknologiplattform som kombinerar kunskapen att konstruera komplexa kretsar för detta frekvensområde med design av antenner, kapsling och system.</div> <div>Projektet stöds av Stiftelsen för strategisk forskning och avslutades i juni 2020.</div> <div> </div> <div>Texten är publicerad med benäget tillstånd från Framtidens Forskning/Next Media. Tack!</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs denna och fler artiklar här</h3> <div><a href="https://framtidensforskning.se/presentation/chalmersforskare-redo-for-nasta-steg">framtidensforskning.se/presentation/chalmersforskare-redo-for-nasta-steg</a></div>Fri, 10 Jul 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Siktar-pa-ultravioletta-lasrar-i-samhallets-tjanst.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Siktar-pa-ultravioletta-lasrar-i-samhallets-tjanst.aspxSiktar på ultravioletta lasrar i samhällets tjänst<p><b>​Samhällsnyttiga UV-lasrar och UV-lysdioder, det är målet för professor Åsa Haglund och hennes forskargrupp på Chalmers. &quot;Vi har utvecklat en unik membranmetod som förhoppningsvis kommer att ta oss hela vägen&quot;, säger hon.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/ahaglund_191129_11_350x305.jpg" alt="Bild på Åsa Haglund." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Åsa Haglund (bilden till höger) och hennes forskning på ultravioletta ljuskällor har under de senaste sex åren finansierats av Stiftelsen för Strategisk Forskning och Vetenskapsrådet. Siktet har hela tiden varit inställt på att ta fram nya UV-lasrar och bättre UV-lysdioder.</div> <div>– Vanliga vita LED-lampor består av blå lysdioder som har en effektverkningsgrad på 80 procent. Ultravioletta lysdioder har i bästa fall en effektverkningsgrad på cirka tio procent, det stora problemet är att få ut ljuset och det är här som vår forskning kommer in i bilden, berättar Åsa Haglund.</div> <div>Att de blå lysdioderna är så effektiva hör samman med att det tjocka substrat som behövs som underlag för att växa LED-strukturen kan avlägsnas så att ljuset kan komma ut på ett bra sätt.</div> <div>– Tyvärr går det inte använda samma teknik för detta för UV-lysdioder. Men vi har nu tagit fram en alternativ teknik, baserad på selektiv etsning, som gör det möjligt att ta bort substratet ifrån UV-lysdioder.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Lasrar och lysdioder</h3> <div>Samma teknik kan användas för att bygga UV-lasrar där man då ersätter substratet med en högreflektiv spegel. Gruppen har nu både lyckats frigöra UV-lysdioden från substratet och visat att det går att göra UV-lasrar.</div> <div>– Vi ska nu försöka att slå vårt eget världsrekord med att åstadkomma vertikal-kavitets-lasrar med ännu kortare våglängder än de 310 nanometer vi precis har uppnått. Målet är att komma ner till våglängder på 260-270 nanometer, även kallat UVC, som är mycket användbart för sterilisering av virus och bakterier på till exempel sjukhus eller vattenreningsanläggningar.</div> <div>SSF-projektet som nyligen avslutats har mynnat ut i ett prestigefyllt konsolideringsbidrag från det Europeiska forskningsrådet.</div> <div>– Vi har fått 20 miljoner kronor för att utveckla en elektriskt driven vertikal-kavitets-laser med ultraviolett emission. Det är en fantastisk möjlighet och stor utmaning som vi antar. Tack vare vårt nära samarbete med det tekniska universitetet i Berlin har vi goda chanser att lyckas. Det krävs expertis från många olika områden för att nå det slutgiltiga målet, fastslår Åsa Haglund.</div> <div> </div> <div>Text och foto: Next Media<br />Foto lilla bilden: Johan Bodell</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen</h3> <div><strong>Chalmers – UV-lasrar</strong></div> <div>Åsa Haglunds forskning handlar om att utveckla mikrokavitetsljuskällor som emitterar i det ultravioletta-blå-gröna våglängdsområdet, vilket möjliggör nya innovativa lösningar inom bland annat virusbekämpning, medicinsk diagnos och behandling, och belysning. Hon fick nyligen två miljoner Euro i anslag från ERC för att bedriva sin spetsforskning inom projektet UV-LASE: Out of the blue: membrane-based microcavity lasers from the blue to the ultraviolet wave-length regime.</div> <div> </div> <div>Texten är publicerad med benäget tillstånd från Framtidens Forskning/Next Media. Tack!</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs den här och andra artiklar:<br /></h3> <div><a href="https://framtidensforskning.se/presentation/siktar-pa-ultravioletta-lasrar-i-samhallets-tjanst"><span>https://framtidensforskning.se/presentation/siktar-pa-ultravioletta-lasrar-i-samhallets-tjanst<span></span></span></a><br /></div>Thu, 09 Jul 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Drivs-av-nyfikenhet-efter-50-ar-pa-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Drivs-av-nyfikenhet-efter-50-ar-pa-Chalmers.aspxDrivs av nyfikenhet efter 50 år<p><b>​Kjell Jeppson blickar hellre framåt än bakåt. Nu är det 50 år sen han klev in genom portarna som doktorand på Chalmers. Som pensionär håller han igång med orientering och handledning. ”Jag drivs fortfarande av nyfikenhet”, säger han.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kjeppson_IMG_8794_350x305.jpg" alt="Bild på Kjell Jeppson." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Vi träffas på Kemigården en junidag som ska visa sig bli en av årets varmaste. Några måsar cirklar skrikande runt ovanför oss. Kjell Jeppson är somrigt klädd i bomullsbyxor, kortärmad skjorta, väst och stråhatt. Han ser avslappnad ut.</div> <div>– En fördel med att vara professor emeritus är att man inte har några andra krav på sig, utan kan sitta en hel dag och prata med en doktorand, säger han.</div> <div> </div> <div>Coronapandemin har förstås påverkat Kjell Jeppson precis som alla andra denna vår. Han försöker vara noga med att hålla på myndigheternas rekommendationer. Nyligen firade han sin 73-årsdag. Det blev ett annorlunda firande:</div> <div>– När barnen med respektive kommer så säger man: Strikta regler! Ingen går in! Vi håller avstånd! Men rätt vad det är så är alla inomhus ändå, det är svårt det där! Men vi har en stor altan där vi kunde vara till slut, säger Kjell.</div> <div> </div> <div>Han och familjen har hållit sig friska och krya.</div> <div>– När man ser reportagen på tv med dom som varit riktigt sjuka så tänker man att ”det där vill man inte ha”.</div> <div>Under våren har han hållit sig borta från Chalmers, där han har en arbetsplats på avdelningen för terahertz- och millimetervågsteknik i MC2-huset.</div> <div>– Det känns lite tomt men jag har haft väldigt tät kontakt med en av doktoranderna. Vi har lagt över tre månader på heltid för att skriva en artikel på tre sidor! Nu är den inskickad för bedömning, berättar Kjell.</div> <div> </div> <div>Han är en man som lever i nuet och vill inte dröja för länge vid det förgångna, men några pusselbitar bjuder han på under vårt samtal. Född 1947, uppvuxen på Guldheden med föräldrar och yngre syster, sedan elev på Landalaskolan, därefter gymnasiet följt av civilingenjörsstudier i elektroteknik på Chalmers från 1966. Ett självklart val.</div> <div>– Vi åkte spårvagn eller gick förbi Chalmers varje dag. ”Där ska man nog börja”, tänkte jag. Det var alltid Chalmers som gällde för mig. Där kårhuset ligger idag låg ett litet församlingshem, där min syster gick i dansskola.</div> <div> </div> <div>Chalmers var tidigt en påtaglig del i Kjells vardag, egentligen under hela hans uppväxt. På gymnasiet gick han i en klass där 26 elever av 29 började på Chalmers så småningom. </div> <div>– Det var ganska målmedvetet, konstaterar han med ett leende.</div> <div> </div> <div>Han beskriver Guldheden som ett fint område att växa upp i och berömmer stadsplanerarna:</div> <div>– Det var en dalgång med bebyggelse på bägge sidor, småskola, en fotbollsplan som spolades varje vinter så vi kunde åka skridskor, helt bilfritt, berättar han.</div> <div> </div> <div>Mamma var hemmafru och sydde familjens alla kläder. Kjell minns hur områdets alla fruar köade i kortvaruaffären när de nya stilmönstren släpptes på våren. Nya tyger köptes, sommarklänningar syddes.</div> <div>– Det var lite uppståndelse. Man lade stora tyger på bordet och nålade fast silkespappersmönster. Det var ett annorlunda liv och en liten värld.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Varifrån kommer ditt teknikintresse?</h3> <div>– Det är nog från min far. Han hade utbildat sig till gymnasieingenjör på ”Chalmers lägre”, och förestod en maskinverkstad på SKF. Pappa var en renodlad praktiker som alltid byggde små användbara grejer av olika delar. Plötsligt hade han byggt en skruvdragare! Så gjorde han med allting. Det var inte tal om annat än att vi skulle byta ljuddämpare och vattenpump i bilen själva. Men jag blev nog aldrig lika praktisk som han, säger Kjell.</div> <div> </div> <div>I maj för 50 år sedan påbörjade han en doktorandutbildning på dåvarande institutionen för elektronfysik, mer eller mindre handplockad av den legendariske professorn Torkel Wallmark. Under doktorandtiden tillbringade han ett år på företaget Rockwell International i Los Angeles. Disputationen ägde rum 1977 med avhandlingen “Design and characterization of MIS devices”. Som kuriosa kan nämnas att avhandlingens huvudartikel fortfarande citeras av andra forskare 30–40 gånger om året.</div> <div>– Då spekulerade vi lite grann om instabiliteter i mos-kretsar, och var lite illa ute, men det visade sig ligga ganska bra till. Vi måste ha legat i framkant!</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/kjeppson_IMG_8788_350x305.jpg" alt="Bild på Kjell Jeppson." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Kjell Jeppson blev kvar på Chalmers, nu som forskarassistent och sedermera universitetslektor och docent innan han befordrades till professor i mikroelektronik 1996.</div> <div>– Mikroelektronik var på uppgång då, och det startades nationella mikroelektronikprogram. Vi fick ett stort anslag och kunde bygga ett utbildningslabb, kretslabbet. Det var en milstolpe som ledde till att vi kunde börja utbilda och få riktiga kretsar tillverkade i en teknik som hade varit oåtkomlig tidigare. </div> <div> </div> <div>Att gå i pension var också en milstolpe för Kjell. Tvärtemot alla förväntningar erbjöds han att vara gästprofessor på Shanghai University i Kina.</div> <div>– Jag var där i fyra kortare perioder och lyckades handleda en doktorand både på plats och sedan på distans fram till en kinesisk doktorsexamen. Hon heter Bao Jie och är just nu postdok i Kanada. Det var en ny upplevelse att få kontakt med unga människor i Kina, säger Kjell.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad driver dig att fortsätta?</h3> <div>– Nyfikenhet. Jag fick också möjlighet att byta forskningsfält från kiselkomponenter till kolnanorör och grafen. Grafen har så bra värmeutjämnande egenskaper. Vi använde grafen för att sprida värme på chipytor och på det viset få bättre kretsar. När det var klart tänkte vi att man faktiskt kan göra transistorer av grafen. Det innebär att jag egentligen är tillbaka där jag började, och gör samma saker som vi gjorde då fast med betydligt bättre hjälpmedel, som laserskrivare istället för bläcksöliga xy-skrivare och grafer handritade med linjal och kurvmall på millimeterpapper.  Cirkeln sluts.</div> <div> </div> <div>Det stora fritidsintresset sedan 30 år är orientering. Kjell och hustrun reser runt i världen och låter tävlingarna styra vart de hamnar. Några sentida exempel är Nya Zeeland, Schweiz, Estland, Lettland, Litauen, Vitryssland, Ungern och Kroatien. I februari varje år är det träningsläger i Portugal.</div> <div>– Förra året sprang jag 97 tävlingar! Nu är det skralare med tävlingstillfällen. Vi hann precis hem från Portugal innan de stora nedstängningarna.</div> <div>– Resmålen blir lite annorlunda. Vi åker inte till storstäderna utan hamnar i Castelo de Vide eller nån annan liten gränsby där man kan få en kopp kaffe för tio kronor på ett mysigt café, eller ett glas vin för en euro, berättar Kjell.</div> <div> </div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div>Wed, 08 Jul 2020 06:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Arrangerar-exklusiv-studentkonferens-inom-kvantteknologi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Arrangerar-exklusiv-studentkonferens-inom-kvantteknologi.aspxArrangerar exklusiv studentkonferens inom kvantteknologi<p><b>​Deltagare från ett 30-tal länder väntas möta upp i Berlin när Quantum Future Academy 2020 (QFA2020) anordnas den 1–7 november. Evenemanget samordnas från Chalmers med professor Göran Wendin i spetsen. Nu jagar han svenska toppstudenter till  konferensen.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/GoranWendin_171101_01_350x305.jpg" alt="Bild på Göran Wendin." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Göran Wendin (till höger) är en av de drivande krafterna inom Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT), som leds från Chalmers och har som mål att bygga en svensk kvantdator inom tolv år. För närvarande är han dock fullt upptagen med att kratta manegen för QFA2020 i november.<br />– Det är ett omfattande arbete med väldigt mycket jobb, men också väldigt roligt, säger han i en paus.<br /><br />Uppdraget kommer direkt från tyska forskningsinstitutet VDI Technologiezentrum [VDITZ] i Düsseldorf, som är högkvarter för EU:s forskningsflaggskepp om kvantteknologi, värt en miljard euro, som sjösattes hösten 2018. <br /><br />Tanken med QFA2020 är att erbjuda europeiska toppstudenter inom kvantteknologiområdet ett tillfälle att få ny kunskap och nya kontakter för att kunna utveckla framtida kommersiella tillämpningar av tekniken.<br />Liknande evenemang har hållits fyra gånger tidigare, då på nationell nivå i Tyskland och Frankrike. Nu öppnar man upp och gör om QFA till en större europeisk utbildningskonferens med deltagare från 30 länder.<br />– Ett av syftena är att lyfta förståelsen för kvantteknologin som en angelägenhet för hela Europa. Vi vill bidra till att skapa ett hållbart nätverk av unga forskare, säger Göran Wendin.<br /><br />Varje deltagarland väljer under sensommaren ut två studenter som helt kostnadsfritt får resa till Tyskland i november. Resa, logi och uppehälle ersätts fullt ut.<br /><br />QFA2020 kommer att äga rum på plats i Berlin. Göran Wendin framhåller dock att arrangörerna noga följer utvecklingen av coronapandemin, och att alla säkerhetsrutiner kommer att följas.<br />– Alla deltagare kommer att få detaljerad information i god tid om eventuella förändringar, säger han.<br /><br />Ansökan är öppen till och med 24 juli för alla intresserade studenter på kandidat- eller masternivå med grundläggande kunskaper i kvantmekanik. I Sverige presenteras vinnarna på en digital workshop på Chalmers i mitten av september, där samtliga sökande får presentera sina idéer.<br /><br />Konferensveckan i Berlin i november har ett späckat innehåll. Det blir bland annat studiebesök på företag och forskningslaboratorier, föreläsningar, möten med forskare, politiker och entreprenörer, workshoppar och även kulturella aktiviteter.<br />– Vi kan utlova en spännande och exklusiv vecka i Berlin, avslutar Göran Wendin.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Johan Bodell<br /><br /><strong>Kontakt:</strong><br />Göran Wendin, professor, avdelningen för kvantteknologi, Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT), institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers, goran.wendin@chalmers.se <br /><br /><strong>Läs mer om Quantum Future Academy 2020 (QFA2020) &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="/en/centres/wacqt/qfa2020">www.chalmers.se/en/centres/wacqt/qfa2020</a> och<br /><a href="https://www.quantentechnologien.de/event/quantum-future-academy-2020.html">www.quantentechnologien.de/event/quantum-future-academy-2020.html</a> <br /><br /><strong><a href="/en/centres/wacqt">Läs mer om Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT)</a> &gt;&gt;&gt;</strong><br /><br /><a href="https://qt.eu/">Läs mer om EU:s forskningsflaggskepp inom kvantteknologi</a> &gt;&gt;&gt;Fri, 03 Jul 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Skidstjarnan-vassar-akningen-med-teknik-fran-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Skidstjarnan-vassar-akningen-med-teknik-fran-Chalmers.aspxSkidstjärnan vässar åkningen med teknik från Chalmers<p><b>​Effektmätande smarta stavhandtag från Chalmers ska bidra till skidåkaren Lina Korsgrens tredje Vasaloppsseger. &quot;Staven och effektmätningen kan hjälpa mig att växla upp ännu ett steg&quot;, säger hon i ett nyhetsinslag på SVT Sport den 16 juni.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/johan_lina_375x500.jpg" alt="Bild på Johan och Lina." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Det nya handtaget har sensorer som mäter effekten i stavtagen och kan monteras på vilken stav som helst. Lina Korsgren har nu börjat använda uppfinningen i sin träning:<br />– Handtaget är lite tjockare än ett vanligt handtag, men jag ser det bara som en fördel för då behöver man inte krama staven lika hårt. Det kan bara vara positivt med mindre belastning på armbågarna, men annars känns det precis som vanligt, säger hon till SVT Sport.<br /><br />Data från handtagen skickas till mjukvara som analyserar varje enskilt stavtag. Det gör det möjligt att justera de riktigt små detaljerna i åkningen. Lina Korsgrens tränare, den tidigare elitcyklisten Mattias Reck, säger i tv-inslaget:<br />– Lina är ju redan otroligt duktig, men det betyder att om hon ska bli ännu bättre är det små saker man kan jobba med. Effektmätning är verkligen ett sådant nästa steg. Jag är helt övertygad om att vi ska göra henne ännu starkare.<br /><div><br /></div> <div><br /></div> <div><span><em><br />Johan Högstrand, vd på Skisens AB, och skidåkaren Lina </em><br /><em>Korsgren med skidstavarna vars handtag bygger på teknik </em><br /><em>från Chalmers. Foto: Mattias Reck</em><span style="display:inline-block"></span></span><br /><br /></div> Bakgrunden till det nya handtaget är ett kandidatarbete som 2016 handleddes av Dan Kuylenstierna, docent vid avdelningen för mikrovågselektronik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 – på Chalmers, och dåvarande postdoktoranden Szhau Lai vid samma institution.<br />– Szhau Lai som vid tiden nyligen hade disputerat visade ett brinnande intresse för sensorer och inbyggd elektronik. Via styrkeområde Materialvetenskap och Chalmers Sport &amp; Teknologi gavs han möjlighet att jobba med sensorlösningar och undervattenskommunikation för simning.  Idén till stavhandtagen kom som en spin-off från detta arbete, berättar Dan Kuylenstierna. <br /><br />Johan Högstrand, student i automation och mekatronik, var en av studenterna. I gruppen ingick även chalmeristerna Henrik Gingsjö, Jeanette Malm, Theo Berglin, Mathias Tengström och Marcus Bengths.<br /> <br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/dan_2015_350x305.jpg" alt="Bild på Dan Kuylenstierna" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Efter kandidatarbetets slut fortsatte studenterna att utveckla handtaget med stöd från Vinnova. 2017 tog de hem segern i affärsutvecklingstävlingen Chalmers Ventures Startup Camp. Det bidrog till att de kunde grunda bolaget Skisens AB, med Johan Högstrand som vd. Dan Kuylenstierna är delägare och medgrundare:<br />– Med de stora variationer i före som råder vid skidåkning är effektmätning nödvändigt för att skatta prestation. Det är vår övertygelse att det på sikt kommer få större betydelse för skidor än det idag har inom cykel. Teknikens stora betydelse i längdskidor gör det också viktigt att mäta i fält under realistiska förutsättningar, säger Dan (bilden till höger).<br /><br />En som tidigt snappade upp ryktet om företaget är den tidigare förbundskaptenen för skidskyttelandslaget, Wolfgang Pichler. Pichler sa omgående att &quot;effektmätning är en revolution för skidåkningen&quot; och fick förbundet att satsa på ett samarbete med Skisens. Dan Kuylenstierna lyfter vikten av detta arbete och ser det som helt avgörande till att företaget har kommit till det läge där man är idag. <br />– Det är oerhört värdefullt med personer som Wolfgang som vågar satsa på det som är nytt även om nyttan ligger flera år fram i tiden, säger han.<br /><br />Nu är företaget framme vid en produkt som öppnar för en bredare marknad med fler partners. Nyligen har man alltså börjat samarbeta med Lina Korsgrens skidåkarstall Team Ramudden, där Mattias Reck är anlitad som chefstränare via företaget Guided Heroes.<br />– Det är väldigt spännande att få chansen att tillämpa min erfarenhet och kunskap inom effektbaserad träning på en ny sport. Inom skidsporten har man ofta bara pulsmätare, men med effektmätare i stavarna kan du se hur hårt du trycker på i varje sekund, det ger helt nya möjligheter, säger Mattias Reck i ett pressmeddelande.<br /><br />Dan Kuylenstierna är också vice föreståndare för <a href="/sv/centrum/sportteknologi">Chalmers Sport &amp; Teknologi</a>, en satsning som kopplar samman akademisk forskning och idrott i en rad projekt. Till hösten kommer han att leda den nya kursen &quot;Digitalization in Sports&quot; inom ramen för Chalmers nya utbildningssatsning <a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks">Tracks</a>, tillsammans med Moa Johansson vid institutionen för data- och informationsteknik. <br />– Vi har fått 22 sökande som i grupper kommer jobba med fem olika utmaningar från sportens värld, avslutar Dan Kuylenstierna. <br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto på Johan Högstrand och Lina Korsgren: Mattias Reck<br />Foto på Dan Kuylenstierna: Michael Nystås<br /><br /><strong>Kontakt:</strong><br />Dan Kuylenstierna, docent, avdelningen för mikrovågselektronik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap <span>–<span style="display:inline-block"></span></span> MC2, Chalmers tekniska högskola, dan.kuylenstierna@chalmers.se<br /><br /><a href="https://www.svt.se/sport/langdskidor/vasaloppsvinnaren-tar-hjalp-av-ny-teknik">Se inslaget på SVT Sport</a> &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="https://skisens.se/produkten">Läs mer om effektmätare för längdskidåkning</a> &gt;&gt;&gt;Thu, 02 Jul 2020 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Experimentell-plattform-for-starkare-koppling-mellan-mikromekanik-och-ljus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Experimentell-plattform-for-starkare-koppling-mellan-mikromekanik-och-ljus.aspxExperimentell plattform för starkare koppling mellan mikromekanik och ljus<p><b>​Forskare på Chalmers har utvecklat en ny experimentell plattform för optomekanik – mekaniska oscillatorer av halvledarmaterialet aluminium-gallium-arsenid mönstrade med en så kallad fotonisk kristall. ”Denna plattform kan starkt öka kopplingen mellan ljus och materia och öppnar nya möjligheter inom kvantteknologin&quot;, säger Witlef Wieczorek, ledare för gruppen på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/figure_2_350x305.jpg" alt="Bild på forskningen." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Hur kan ljus interagera med materien? Ett tydligt sätt är via strålningstryck, när ljus lyser på en yta. Denna kraft är liten i vardagen, men i mikro- och nanovärlden blir strålningstrycket märkbart och kan användas för att manipulera små föremål. Kraften kan även förstärkas i så kallade optomekaniska enheter. <br /><div>– Optomekaniska enheter öppnar dörren till en värld av möjligheter, såsom att studera kvantmekaniskt beteende på större skalor än bara i atomära system. Eller att omvandla mikrovågor till optiska fotoner, vilket kan vara ovärderligt för att sända information till och från supraledande kvantdatorer, säger Witlef Wieczorek.</div> <br /><span><em><br />Fig. 2. Skannad elektronmikroskopbild av en tillverkad enhet: </em><br /><em>en 100 nanometer tunn platta av GaAs är fritt upphängd och </em><br /><em>hålls med fyra strängar över ett GaAs-underlag. Hålen i </em><br /><em>enheten är ett fotoniskt kristallmönster som ger hög optisk </em><br /><em>reflektivitet vid telekomvåglängder. Bild: Sushanth Kini Manjeshwar</em><span style="display:inline-block"></span></span><br /><br />I hans forskargrupp på MC2, arbetar man med optomekanik för att ytterligare öka interaktionen mellan ljus och materia. Den nu publicerade artikeln beskriver ett avgörande steg i denna riktning och presenterar en ny experimentell plattform baserad på specifikt anpassade heterostrukturer av halvledarmaterialet aluminium-gallium-arsenid, AlGaAs.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/figure3_sushanth_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på Sushanth Kini." style="margin:5px" />Sushanth Kini Manjeshwar (till höger), doktorand i Witlef Wieczoreks grupp och artikelns huvudförfattare, tillverkade mekaniska oscillatorer med hög reflektionsförmåga i AlGaAs heterostrukturer i Chalmers renrum, Nanotekniklaboratoriet på MC2. Råmaterialet, en epitaxiellt producerad heterostruktur på en GaAs-skiva, framställdes av professor Shu Min Wangs forskargrupp på avdelningen för fotonik på MC2.<br />– Vi mönstrade de mekaniska resonatorerna med en så kallad fotonisk kristall, som kan förändra ljusets beteende. Kristallen ökar den mekaniska oscillatorns optiska reflektivitet, vilket är ett avgörande krav för projektet, förklarar Sushanth Kini Manjeshwar. <br />Det fotoniska kristallmönstret designades och utvecklades av docent Philippe Tassins forskargrupp på institutionen för fysik på Chalmers.<br /><br />Forskarna har också kunnat visa att det går att tillverka två mekaniska oscillatorer med ett mellanrum mindre än en mikrometer ovanpå varandra. Detta är en viktig grundsten för nästa steg i projektet, där man planerar att integrera de presenterade enheterna i en chipbaserad optomekanisk oscillator. Det stora målet är då att få till en interaktion mellan en enda foton och en enda fonon, vilket är nödvändigt för att förverkliga ny hårdvara inom kvantteknologiområdet.<br /><br />Den nu presenterade plattformen är det första experimentella arbetet från Wieczorek Lab på avdelningen för kvantteknologi på MC2. Artikeln har publicerats som Editor's Pick i ämnesområdet Hybrid Quantum Devices i den vetenskapliga tidskriften Applied Physics Letters.<br /><br />Forskningen utfördes av ett nyetablerat samarbete mellan forskare från Chalmers bestående av Witlef Wieczoreks och Shu Min Wangs labbgrupper, båda på MC2, och av Philippe Tassins grupp på institutionen för fysik.<br /><br />Finansieringen kommer från Chalmers Excellensinitiativ Nano, Vetenskapsrådet (VR), det Europeiska QuantERA-projektet C’MON-QSENS! och Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT).<br /><br />Text: Witlef Wieczorek och Michael Nystås<br />Illustration: Alexander Ericson, Swirly Pop AB<br />Bild på enheten: Sushanth Kini Manjeshwar<br />Foto på Sushanth Kini Manjeshwar: Michael Nystås<br /><br /><strong>Kontakt:</strong><br />Witlef Wieczorek, docent, Avdelningen för kvantteknologi, Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, Sverige, witlef.wieczorek@chalmers.se, <a href="https://wieczorek-lab.com/">wieczorek-lab.com</a> <br /><br /><strong>Läs artikeln i Applied Physics Letters &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="https://doi.org/10.1063/5.0012667">Suspended photonic crystal membranes in AlGaAs heterostructures for integrated multi-element optomechanics</a><br />Thu, 02 Jul 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-metod-visar-hur-Parkinsonprotein-skadar-cellmembran.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Ny-metod-visar-hur-Parkinsonprotein-skadar-cellmembran.aspxNy metod visar hur Parkinsonprotein skadar membran<p><b>​Vid Parkinsons sjukdom klumpar proteinet α-synuklein (alfasynuklein) ihop sig i hjärnan. Detta förstör cellernas membran och cellerna dör. Genom att använda en helt ny metod från Chalmers, har man visat att membranets sammansättning verkar vara avgörande för hur lite α-synuklein som behövs för att en skada i membranet ska uppstå.</b></p><p class="chalmersElement-P">​<span>Parkinsons sjukdom är en obotlig sjukdom där hjärnans nervceller, neuronerna, successivt bryts ner och hjärnans funktion rubbas. Detta leder bland annat till skakningar i kroppen och stort lidande hos de drabbande. För att kunna utveckla läkemedel som kan bromsa eller hindra sjukdomsförloppet försöker forskarna förstå de molekylära mekanismerna som ligger bakom nedbrytningen av neuronerna. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Det är känt at</span><span style="background-color:initial">t mitokondrierna, cellernas energikraftverk, skadas vid Parkinsons sjukdom. Detta sker troligen på grund av så kallade α-synukleinaggregat, där flera proteiner har klumpat ihop sig, bundit till – och förstört – mitokondriernas membran. Men mekanismen bakom är ännu okänd. </span><br /></p> <h2 class="chalmersElement-H2">Ny metod visar stora skador på mitokondriemembran​</h2> <p class="chalmersElement-P">D​en nya studien, som nyligen publicerades i tidskriften <em>PNAS</em>, fokuserar på två sorters membranliknande vesiklar, det vill säga kapslar av konstgjorda cellmembran. En av dem har en lipidsammansättning som liknar den i synaptiska vesiklar, som ansvarar för hjärncellers kommunikation med varandra. Den andra sammansättningen efterliknar mitokondriemembran. </p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p></p> <p class="chalmersElement-P"></p> <p></p> <span style="background-color:initial"></span><p></p> <p class="chalmersElement-P" style="box-sizing:border-box;margin:0px;font-size:14px;line-height:22px"><span style="box-sizing:border-box">Parkinsonproteinet </span><span style="background-color:initial">α-synuklein </span><span style="background-color:initial">visade sig binda till båda membrantyperna, men orsakade endast stora strukturella förändringar och skador på de mitokondrieliknande vesiklarna, som deformerades och började läcka ut sitt innehåll. </span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span>− </span><span>Nu har vi utvecklat en metod som är känslig nog för att studera proteiners interaktion med enskilda vesiklar. I studien har vi sett att Parkinsonproteinerna binder till</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">−</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">och förstör</span><span style="background-color:initial"> − </span><span style="background-color:initial">mitokondrieliknande membran även i mycket låga koncentrationer, nanomolar, där proteinet bara finns som monomerer, icke-aggregerade proteiner. Detta har inte kunnat studerats tidigare, men kan vara avgörande för sjukdomsförloppet, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi vid institutionen för biologi och bioteknik. </span></p> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>&quot;Dramatiska skillnader i hur proteinet påverkar liknande membran&quot;​</span></h2> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div><p class="chalmersElement-P"><span>​Den nya Chalmersmetoden gör att enskilda biologiska nanopartiklar kan studeras utan att använda fluorescerande markörer. Det är en stor fördel när man vill spåra naturliga reaktioner, eftersom markörerna ofta påverkar de reaktioner man vill observera. Detta gäller speciellt små proteiner som α-synuklein. </span></p></div> <p class="chalmersElement-P"><span></span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">−​ Skillnaden i kemi mellan de två lipidsorterna vi har använt är inte stor. Men vi kunde ändå se dramatiska skillnader i hur Parkinsonproteinet påverkade dem. Vi tror att det inte bara är den kemiska sammansättningen som avgör skeendet, utan att också makroskopiska skillnader hos de två membranerna bidrar till hur proteinet påverkar dem olika, till exempel hur rörliga lipiderna är och hur de växelverkar. Detta är ny kunskap eftersom man aldrig tidigare tittat noga på vad som händer med själva membranet när α-synuklein binder till det, säger Pernilla Wittung-Stafshede. </span><br /></p> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>​Metoden förfinas </span>−<span> mutationer och cellulära membran i fokus<br /></span></h2> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">Nästa steg för forskarna är att titta på varianter av α-synuklein med mutationer som associeras med Parkinsons sjukdom, samt att undersöka lipidvesiklar som i större utsträckning liknar cellulära membraner. </span><br /></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"> </p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">Vi vill även göra kvantitativa analyser av reaktionerna för att på mekanistisk nivå förstå hur enskilda protein som associerar till ytan av membranet inducerar skador, </span><span style="background-color:initial">säger Fredrik Höök, professor vid institutionen för fysik. </span><span style="background-color:initial"> </span></p> <p class="chalmersElement-P"><span style="background-color:initial">− </span><span style="background-color:initial">Visionen är att ytterligare förfina metoden så att vi inte bara kan studera enstaka 100 nm små lipidvesiklar, utan också kunna följa varje protein ett och ett, trots att de bara är 1−2 nm stora. Det skulle leda till en förståelse av hur små variationer i cellmembranets egenskaper kan få så stora konsekvenser som vi nu har observerat.</span></p> <div> </div> <p class="chalmersElement-P"><strong style="background-color:initial">Text:</strong><span style="background-color:initial"> Susanne Nilsson Lindh<br /></span><strong style="background-color:initial">Illustration</strong><span style="background-color:initial">: Fredrik Höök</span></p> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong style="background-color:initial">Fakta: Mer om metoden</strong><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><ul><li>Effekten på vesikelmembranen observerades genom att mäta ljusspridning och fluorescens från vesiklar som bundits till en yta − och studera effekterna när låga koncentrationer av Parkinsonproteinet <span>α-synuklein </span>tillsattes. </li> <li>Med hög tids- och rumsupplösning kunde bindningen, och de konsekvenser dessa reaktioner hade på vesiklarnas struktur, följas i realtid. Med hjälp av en ny teoretisk analys kunde de strukturella förändringarna i membranerna förklaras geometriskt. </li> <li>Metoden som används i studien är utvecklad av Björn Agnarsson i Fredrik Hööks grupp, och bygger på ljusvågledande sensor som är baserad på en kombination av polymer och glas. Medan glas ger goda förutsättningar för att leda ljuset till sensorer gör polymeren att ljuset inte sprids och ger upphov till bakgrundssignaler. </li> <li>Kombinationen av god ljusledning och låg bakgrund gör det möjligt att detektera enstaka lipidvesiklar och mikroskopiskt följa deras dynamik när de växelverkar med omgivningen, till exempel protein som i den här studien. Sandra Rocha i Pernilla Wittung-Stafshedes grupp har stått för expertis runt α-synuklein, ett komplext protein att arbeta med.</li> <li>Projektet är i huvudsak finansierat av styrkeområdet Hälsa och teknik vid Chalmers och scholar anslag från Knut och Aiice Wallenbergs stiftelse. Forskarnas  tvärvetenskaplig kompetens kring bland annat protein, lipidmembran, optisk mikroskopi, teoretisk analys och design av sensorer i Chalmers renrum har varit avgörande för resultaten. ​</li></ul></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong><br /></strong></div> <div><strong>Läs hela studien i <em>PNAS</em>: </strong></div> <div> </div> <div><a href="https://www.pnas.org/content/early/2020/06/04/1914670117"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></span><span style="background-color:initial"><font color="#5b97bf"><b>Single-vesicle imaging reveals lipid-selective and stepwise membrane disruption by monomeric α-synuclein</b></font></span>​</a></div> <div> </div> <div><div dir="ltr" style="text-align:left"> </div></div> <div> </div> <div dir="ltr" style="text-align:left"><strong>Läs mer om forskarna bakom studien: </strong></div> <div> </div> <div><a href="/sv/institutioner/bio/forskning/kemisk-biologi/Wittung-Stafshede-lab/Sidor/default.aspx" title="LÄnk till webbsida om Pernilla Wittung Stafshedes forskning"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></span>Pernilla Wittung-Stafshede</a><br /></div> <div> </div> <div><a href="/en/Staff/Pages/Fredrik-Höök.aspx" title="Länk till webbplats om Fredrik Hööks forskning"><span><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /></span>Fredrik Höök</a><br /></div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div><div dir="ltr" style="text-align:left">​ <span style="background-color:initial">​</span></div></div> ​Thu, 02 Jul 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Atomtunn-platina-bade-stromledande-och-utmarkt-kemisk-sensor.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Atomtunn-platina-bade-stromledande-och-utmarkt-kemisk-sensor.aspxAtomtunn platina är både strömledande och en utmärkt kemisk sensor<p><b>​Forskare på Chalmers har, tillsammans med kollegor på flera andra lärosäten, kunnat förbereda ett atomtunt platinalager som kan användas i kemiska sensorer för att upptäcka giftiga ämnen i luften. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Advanced Material Interfaces.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/Kyung_Kim_350x305.jpg" alt="Bild på Kyung Ho Kim." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Vi lyckades göra ett metallskikt som är en atom tunt – ett slags nytt material. Vi fann att denna atomtunna metall är superkänslig för sin kemiska miljö: dess elektriska resistans förändras avsevärt när den interagerar med gaser, förklarar Kyung Ho Kim (till höger), postdoktorand vid avdelningen för kvantkomponentfysik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 på Chalmers, och huvudförfattare till artikeln.<br /><br />Kärnan i forskningen är utvecklingen av 2D-material bortom grafen.<br />– Atomiskt tunn platina kan faktiskt vara användbart för ultrakänslig och snabb elektrisk detektion av kemikalier. Vi har studerat fallet med platina i detalj, men andra metaller som palladium ger liknande resultat, säger Samuel Lara Avila (bilden nedan), docent på avdelningen för kvantkomponentfysik på MC2, och en av författarna till artikeln.<br /><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/Samuel_Lara_Avila_1_350x305.jpg" alt="Bild på Samuel Lara Avila." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Forskarna använde den känsliga kemiska-till-elektriska omvandlingsförmågan hos atomiskt tunn platina för att upptäcka innehåll av giftiga gaser med en känslighet på miljondelarnivån. Demonstrationen syftar till att spåra bensen, en kemisk förening som är cancerogen även vid mycket små mängder. I dagsläget saknas billiga detekteringsenheter för detta ändamål.<br />– Den här nya materialmetoden, atomiskt tunna metaller, är mycket lovande för framtida tillämpningar för kontroll av luftkvalitet, säger Jens Eriksson, chef för Enheten för tillämpad sensorvetenskap vid Linköpings universitet, och medförfattare till artikeln.<br /><br />Studien är ett samarbete mellan forskare från Chalmers, Linköpings universitet, Uppsala universitet, Zaragoza universitet i Spanien, och MAX IV-laboratoriet i Lund. Från Chalmers bidrog Kyung Ho Kim, Hans He, doktorand på avdelningen för kvantkomponentfysik, och Sergey Kubatkin, professor på avdelningen för kvantkomponentfysik, till forskningen tillsammans med Samuel Lara Avila.<br /><br />Forskningen finansieras av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet och Chalmers excellensinitiativ Nano. Experimenten utfördes delvis i Chalmers renrum, Nanotekniklaboratoriet.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Illustration: Hans He<br />Foto på Samuel Lara Avila: Jan-Olof Yxell<br />Foto på Kyung Ho Kim: Privat<br /><br /><strong>Kontakt:</strong><br />Samuel Lara Avila, docent, avdelningen för kvantkomponentfysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, samuel.lara@chalmers.se<br /><br /><strong>Läs artikeln i Advanced Material Interfaces &gt;&gt;&gt;</strong><br /><a href="https://doi.org/10.1002/admi.201902104">Chemical Sensing with Atomically Thin Platinum Templated by a 2D Insulator</a>Wed, 01 Jul 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Tio-miljoner-till-framtidens-kommunikationssystem.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Tio-miljoner-till-framtidens-kommunikationssystem.aspxTio miljoner till framtidens kommunikationssystem<p><b>​Niklas Rorsman, forskningsprofessor på avdelningen för mikrovågselektronik på MC2, får tio miljoner i forskningsanslag från Stiftelsen för strategisk forskning (SSF). Nu får han möjlighet att utveckla sitt samarbete med Taiwan.</b></p>– Vi är  mycket glada! Man blir alltid positivt överraskad när ansökningar blir beviljade. Det gäller speciellt SSF:s utlysningar där konkurrensen alltid  är stor. I denna utlysning var många sökande, så chansen att vår ansökan skulle bemötas så positivt var relativt liten, säger Niklas Rorsman.<br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/nrorsman_350x305b.jpg" alt="Bild på N Rorsman" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Han får tio miljoner kronor till det nya projektet &quot;Avancerade GaN-komponenter för mm- och sub-mmvågskommunikation&quot;. <br />– Vi ska försöka optimera GaN-transistorer till att fungera på mycket höga frekvenser med målet att kunna leverera tillräckligt mycket uteffekt för framtidens kommunikationssystem. I projektet kommer vi att ta fram nya material och undersöka nya komponentkoncept för att uppnå detta mål. Vi kommer vara mycket beroende av renrummet och vårt mätlaboratorium för att kunna prova och utvärdera nya idéer, förklarar Niklas. <br /><br />SSF delar ut sammanlagt 60 miljoner kronor i syfte att stärka forskningssamarbetet med Taiwan i olika projekt. Det är en ny satsning som kompletterar de samarbeten som SSF redan har med Japan och Sydkorea.<br />– SSF stärker nu sina strategiska bilaterala forskningssamarbeten med Ostasiens innovativa och fria ekonomier. På sikt är det vår förhoppning att det kommer gynna svensk forskning, teknologiutveckling och svenska företag med närvaro i Taiwan, säger SSF:s vd Lars Hultman i ett pressmeddelande.<br /><br />För Niklas Rorsmans del uppstår nu ett gyllene tillfälle att utöka hans befintliga utbyte med Taiwan, bland annat i form av personal, material och kunskap:<br />– Vi har länge haft en relativ nära relation med en grupp vid National Chiao Tung University (NCTU) i Taiwan. Hitintills har det resulterat i några ”dual-degree”-avhandlingar och vi har haft flera gästdoktorander, som har varit på Chalmers i cirka ett år och arbetat med oss i våra projekt, säger Niklas.<br /><br />Förhoppningen är att doktorander och forskare ska kunna gästforska i Taiwan periodvis.<br />– Taiwan är ett intressant land att samarbeta med. De är en av världens största exportörer av halvledarteknologi, säger Niklas.<br /><br />Han beskriver sig som en landsortsgrabb och forskningsprofessor som trivs bäst med labbarbete.<br /><span>–<span style="display:inline-block"></span></span> Jag är inte så road av flygresor, men det kanske blir nödvändigt med en resa till Taiwan nu…<br /><br />Niklas Rorsman är en av endast två chalmersforskare som får stöd i den här utlysningen som sammanlagt fick 49 ansökningar, varav sex beviljades. Hans glada kollega är Mariana Ivashina, professor på institutionen för elektroteknik. Hon får tio miljoner kronor till sitt projekt &quot;Antenner bortom trådlös 5G-kommunikation&quot;.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Anna-Lena Lundqvist<br /><br /><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/60-miljoner-till-svenskt-taiwanesiskt-forskningssamarbete">Läs pressmeddelande från SSF</a> &gt;&gt;&gt;Mon, 29 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Storsatsning-pa-vatgasforskning-ska-bidra-till-klimatmal.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Storsatsning-pa-vatgasforskning-ska-bidra-till-klimatmal.aspxSatsning på vätgasforskning ska bidra till klimatmål<p><b>​​Fyra nationella forskningsprojekt har fått 50 miljoner kronor vardera från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SFF). Syftet med satsningen är att hitta lösningar till några av FN:s Agenda 2030-mål. Från Chalmers deltar Björn Wickmans forskargrupp för att bidra till FN:s klimatmål om att bekämpa klimatförändringarna.</b></p><div>I det nya centrumet &quot;Produktion, användning och lagring av vätgas (PUSH)&quot; ska chalmersforskarna tillsammans med kollegor från KTH, som leder projektet, Lunds universitet, Umeå universitet och RISE ta ett samordnat nationellt grepp om vätgas som energibärare. Vätebaserade energisystem antas komma spela en stor roll i framtidens förnybara elproduktion.</div> <span></span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Divisions/Chemical%20Physics/Staff/Bjorn.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><h2 class="chalmersElement-H2">​El från bränsleceller</h2> <div><br /></div> <div>Björn Wickmans forskargrupp kommer att fokusera på att utveckla nya katalysatormaterial för nästa generations bränsleceller och elektrolysörer.</div> <div><br /></div> <div>– Vätgas är en mycket viktig kolfri energibärare och även en betydande industriell processgas för framtiden. Centrumet omfattar hela värdekedjan i ett vätebaserat energisystem: produktion, lagring, distribution och slutanvändning i form av el från bränsleceller, säger Björn Wickman, docent vid institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>– Det här är ett forskningsområde som kommer att växa i betydelse i takt med omställningen av samhället mot större hållbarhet. Runt om i världen läggs det enorma resurser på detta. Att i all denna konkurrens sticka ut och göra skillnad är en utmaning, säger projektledaren Göran Lindbergh, professor i elektrokemi, i ett pressmeddelande från KTH.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Genomslag i industrin</h2> <div>Vätgastekniken lyfts ofta fram som ett miljövänligt alternativ till konventionella, batteridrivna fordon.</div> <div><br /></div> <div>– En av vätgasens fördelar är när stora mängder energi ska lagras. Vikten och volymen blir betydligt lägre än om batterier används. Det gör att vätgas och bränsleceller är en attraktiv lösning för tunga fordon som ska köra långt, säger Göran Lindbergh i pressmeddelandet. </div> <div><br /></div> <div>Men vätgasen kan även få ett brett genomslag inom processindustrin, tror Göran Lindbergh och pekar på exemplet med svensk stålindustri. I samarbete med KTH driver bolagen LKAB, SSAB och Vattenfall ett projekt med målsättningen att producera fossilfritt stål - detta genom att ersätta kolet i masugnarna med vätgas. </div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Mia Halleröd Palmgren</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/kth-leder-storsatsningar-pa-hallbar-energiteknik-1.992049"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet från KTH.</a></div> <div><br /></div> <div><a href="https://strategiska.se/pressmeddelande/har-ar-de-ssf-arc-center-som-far-dela-pa-200-miljoner-kronor/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer de nya centrumen på SSF: s webbplats.</a></div> <div><br /></div>Mon, 22 Jun 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmershindret-fem-ar-av-innovationer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Chalmershindret-fem-ar-av-innovationer.aspxChalmershindret – fem år av innovationer<p><b>​På kort tid har Chalmers blivit en världsledande aktör inom hästsportteknologi. 2016 lanserades Chalmershindret under de årliga hästtävlingarna i Scandinavium. Chalmers samarbete med Gothenburg Horse Show handlar sedan dess om att sammanföra teori och praktik för att hitta en så ultimat spångkurva för hopphästar som möjligt – vilket bidrar till mer hållbara hästar och träningsmetoder. Nu väntar en spännande kommersialiseringsprocess.</b></p><div>​​<span style="background-color:initial">Chalmers satsning på sportteknologi har visat sig vara framgångsrik. Idrottsvärlden törstar efter nya lösningar och fungerar väl som testarena för att utveckla nya tekniska lösningar och material. </span><span style="background-color:initial">Dessutom erbjuds Chalmersstudenter en möjlighet att kombinera fritidsintressen med studier.</span></div> <div> <span></span></div> <p class="MsoNormal"></p> <div> </div> <div></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">​<br /></span></div> <div> </div> <div>– Chalmershindret är en jättebra möjlighet för studenterna att lära sig något utöver sina vanliga studier, och dessutom gör de avtryck utanför högskolan, säger Anna Karlsson-Bengtsson, vicerektor för utbildning och livslångt lärande på Chalmers tekniska högskola.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Från idé till fullsatt Scandinavium</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmershindret är ett &quot;smart hästhoppningshinder&quot; och varje år skapas en ny teknisk lösning för att mäta hästens språngkurva ur olika perspektiv. Resultaten presenteras för Scandinaviums stora publik på jumbotronen under pågående tävling under Gothenburg Horse Show.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Jag vill verkligen poängtera att den här satsningen är en produkt av många eldsjälars idéer och slit. Det är många på Chalmers som varit engagerade genom åren, inte minst hästintresserade studenter, säger Magnus Karlsteen och tillägger att det inte bara är hästbitna personer som engagerat sig i satsningen, många gör det för den tekniska utmaningen och gemenskapen, säger Magnus Karlsteen, som ansvarar för Chalmershindret och Chalmers satsning på hästteknologi.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Chalmershindret%202016-2020/MagnusKarlsteen_textbild200x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Magnus Karlsteen" style="margin:5px;width:150px;height:186px" />Magnus Karlsteen gick på ridskola en sommar som 6-åring men har enligt egen utsago ”knappt sett en häst sedan dess”. Ändå har Chalmers hästsportforskning väckt stor uppmärksamhet i hästbranschen, som är mycket större än vad de flesta kan ana. Enligt Svenska ridsportförbundet är en halv miljon svenskar engagerade i sporten och det är Sveriges tredje största ungdomsidrott (för 7–25 åringar), lägg därtill en betydande hästsportindustri med alltifrån foderleverantörer och veterinärer till produktutvecklare och tränare. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmers ordnar ofta seminarier för allmänheten, där olika intressenter bjuds in för att få ta del av det senaste inom olika forskningsområden. När ett första hästteknologimöte arrangerades 2012 visade det sig att efterfrågan på forskning inom hästsport var enorm.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Till vissa hästteknologimöten fick vi flera hundra anmälningar. Intresset var nästan så stort som när nobelpristagarna kommer till campus, berättar Magnus Karlsteen. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Några år senare, 2015, träffade Chalmers representanter för Gothenburg Horse Show för första gången och Chalmershindret, som initierades av dåvarande vicerektor Maria Knutson Wedel, började gå från idé till verklighet.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Samarbetet med Chalmers är en del i Gothenburg Horse Shows arbete med att stödja utveckling och innovationer. Ridsporten har fått nya fakta som stöd i arbetet med träning och tävling, säger Tomas Torgersen, tävlingsledare för Gothenburg Horse Show. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Möjlighet att kombinera intresse med studier</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Trots projektets korta livstid finns redan nu exempel på hästintresserade Chalmersstudenter som fått upp intresset för ingenjörsyrket efter att ha sett Chalmershindret och besökt Chalmers monter under tävlingsdagarna på Scandinavium.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmersstudenten Anna Skötte, projektledare för hindergruppen 2020, är både häst- och teknikintresserad och tycker att Chalmershindret visar hur bra det går att kombinera de båda intressena. <img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Chalmershindret%202016-2020/Annaskotte_textbild_hinder.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Anna Skötte" style="margin:5px;width:150px;height:149px" /><br /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">T</span><span style="background-color:initial">ävlingsveckan i Scandinavium var något av det roligaste jag har varit med om, även om de också var väldigt hektiska dagar.  Det roligaste var att alla inblandade och även publiken upplevde hindermätningarna som lyckade! Att jag dessutom fått lära känna människor från så många olika områden både från Chalmers och utifrån har varit jättevärdefullt, säger Anna Skötte. </span></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">”Hjälp! Hästar har svans”</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Tekniska problem och tidspress hör ofta till vardagen för en ingenjör, något som de chalmersstudenter som varit involverade i Chalmershindret har fått praktisk erfarenhet av. Magnus Karlsteen berättar om en av de mest dråpliga incidenterna genom åren. Under en testomgång några dagar innan tävlingarna hade den deltagande hästen ovanligt lång svans. Hindret hade provhoppats tidigare och allt hade fungerat väl, men nu fångade tekniken upp svansens lägsta punkt, istället för hovarnas mätpunkt över hindret. I datorn såg det ut som att hästen rev i vartenda språng när det i verkligheten bara var hårstrån från svansen som nuddade bommarna. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Det hela löstes genom att studenterna manuellt fick granska varje mätpunkt innan resultaten skickades upp på jumbotronen i Scandinavium. Det är ett exempel på vilken konkret träning i problemlösning projektet likt Chalmershindret ger studenterna, de får en ovärderlig erfarenhet inför det verkliga arbetslivet, säger Magnus Karlsteen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Vedertagna sanningar ifrågasätts  </h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmershindret har slagit hål på en långlivad myt inom ridsporten. Den gamla vedertagna sanningen lyder att hästarnas avstamp är lika långt före hindret som hindret är högt. Men när studenternas resultat från hindret år 2017 analyserades av Chalmersforskaren Kristina Wärmefjord kunde det bekräftas att hästarna hoppar av betydligt längre bort än så. Det finns till och med en formel för detta, som lyder ”1,3xhindrets höjd+0,2”. Mätningarna visade att på ett 1,50-hinder är hästens bakhovar i snitt 2,15 meter från hindret i avsprånget. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Chalmershindret%202016-2020/Chalmershindret_200x250px.jpg" alt="hästhopp" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Chalmershindrets mätresultat från Gothenburg Horse Show har genom åren även bekräftat sådan kunskap som tidigare mest baserats på ryttarnas känsla, exempelvis att mer rutinerade hästar och ekipage lyckas hålla en jämnare rytm och fart – innan, över och efter hindret. I klasserna med yngre ryttare och hästar var siffrorna mycket mer varierande än i de hoppklasser där världseliten tävlade. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Stort intresse världen över</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmers har utbyte med en rad intressenter både i Sverige och utomlands gällande hästsportteknologi. Samarbete finns med det svenska avelsförbundet SWB, forskningsansökningar är på gång ihop med det internationella ridsportförbundet, FEI, samverkan med Sahlgrenska och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU finns sedan länge. Under Hästsport-EM i Göteborg 2017 medverkade även Chalmers studenter i tillverkningen av hinder för tävlingarna i körning och formgav genom en designtävling inte mindre än fyra av hopphindren inne på Ullevi. Det finns även exempel på Chalmersprojekt inom trav- och galoppsporten. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Ett samarbete med Textilhögskolan i Borås har resulterat i smarta textilier som kan mäta hästars EKG genom pälsen – listan på avtryck inom olika områden kan göras lång. Chalmers hästsportteknologi har även etablerat kontakter inom hästforskningen i Australien. Bland annat bjöds ett antal studenter in för att presentera sitt galoppsportprojekt i australiensiska Wagga Wagga år 2018.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– De engagerade studenterna får en unik möjlighet att knyta kontakter – internt på Chalmers, i företagsvärlden, i hästsektorn och i forskningssammanhang ute i världen. Vi blir ständigt kontaktade av olika aktörer, säger Magnus Karlsteen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Irland är en annan stor hästnation som visat intresse för Chalmers satsning på hästsportteknologi. Hindergruppen blev under årets Gothenburg Horse Show kontaktade av den ansvarige för Irlands landslag. Chalmersstudenterna fick en inbjudan till Irland för att ställa upp Chalmershindret på det anrika Dublin Horse Show sommaren 2020. Sen slog corona-krisen till och samarbetet har skjutits på framtiden. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">Nästa steg: kommersialisering</h2> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Arbetet med att ta tekniken från Chalmershindret vidare till nästa steg i en kommersialiseringsprocess görs på flera fronter. Under våren 2020 har det bland annat pågått ett exjobb med namnet ”Development and testing of a concept for analysing kinematics in show jumping”. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi tror att videoanalys är en väg framåt för hästsportteknologin. Vi vill kunna erbjuda ryttare och tränare ett statiskt verktyg som med hjälp av insamlad data i ett tidigt skede skulle kunna upptäcka en nedåtgående trend i hästens prestation, vilket exempelvis skulle kunna vara en indikation på en skada. Genom att snabbt identifiera en negativ signal kan både hästens välmående och en eventuell veterinärkostnad påverkas positivt, säger Elin Lorin, en av studenterna bakom studien.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Hon och kompanjonen Niklas Westman får nu hjälp av Chalmers innovationskontor för att driva exjobbet vidare mot en eventuell startup. Flera studenter som varit verksamma inom hästsportsatsningen är idag entreprenörer som utvecklar produkter baserade på idéer som uppkommit under deras studietid.</div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Chalmershindrets användningsområde utvecklas även inom Chalmers utbildningssatsning Tracks. Arbetet drivs i samarbete med Ridskolan på Strömsholm, en av Svenska Ridsportförbundets utbildningsanläggningar där bland annat landslagsledningarna har sin bas.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Deltagarna på Trackskursen har i år fått i uppgift av Ridskolan i Strömsholm att utveckla ett system för att mäta och analysera ekipage som hoppar över hinder inne i deras ridhus. Anna Skötte, projektledare för Chalmershindret 2020, deltar även i denna satsning:<img src="/SiteCollectionImages/20200101-20200701/Chalmershindret%202016-2020/ridhus%20kamera_tracks.JPG" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:300px;height:200px" /><br /><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Vi har valt att fortsätta med samma teknik som i Scandinavium, att via en kamera få ut po</span><span style="background-color:initial">sitioner i hästens språngkurva. Något som vi hoppas kan stödja utbildning av både hästar och ryttare på Strömsholm i framtiden, säger hon.</span><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Magnus Karlsteen berättar att samarbetet med Strömsholm är en möjlighet att snabbt nå ut med tekniken i den breda hästvärlden, bland annat via det årliga unghästtestet som arrangeras på anläggningen. </div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>– Vi får genom samarbetet möjlighet att vara med och utveckla ridsporten på allra högsta nivå, och dessutom kan vi på längre sikt göra tekniken tillgänglig för marknaden och den vanliga ryttaren, säger Magnus Karlsteen.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong><br /></strong></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div><strong>Text:</strong> Julia Jansson</div> <div> </div> <div><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">L<span style="font-family:inherit;background-color:initial">äs</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial"> m</span><span style="font-family:inherit;background-color:initial">er</span></h2> <h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"></h2> <div><div><a href="/sv/centrum/sportteknologi/forskning/sporter/hastsport/Sidor/default.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Chalmers satsning på hästsportteknologi</a></div> <div><a href="/sv/centrum/sportteknologi/forskning/sporter/hastsport/Sidor/hastsportprojekt.aspx" target="_blank" title="länk chalmers"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Exempel på projekt inom hästsportteknologi </a><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://student.portal.chalmers.se/sv/chalmersstudier/tracks/Sidor/aktuella-teman-kurser.aspx%E2%80%8B" target="_blank" title="länk studentportalen"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers utbildningssatsning Tracks​</a></span></div></div></div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h2 class="chalmersElement-H2">​Filmer Chalmershindret 2016-2020​​</h2> <div> </div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=mPZKsiHfw4E&amp;feature=youtu.be" target="_blank" title="länk film"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Film 2016</a></div> <div> </div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=sBvMbPR1WoQ&amp;feature=youtu.be" target="_blank" title="länk film"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Film 2017</a></div> <div> </div> <div><div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=owQref8rFr4&amp;feature=youtu.be" target="_blank" title="länk film"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Film 2018</a></div></div> <div> </div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=o-rOUfDmBiY&amp;feature=youtu.be" target="_blank" title="länk film"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Film 2019</a></div> <div> </div> <div><div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=JCdKU25c0bY%E2%80%8B" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Film 2020</a></div> </div> <div><br /></div> <div> </div>Wed, 17 Jun 2020 22:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Internationell-postdoktorand-valjer-Chalmers.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Internationell-postdoktorand-valjer-Chalmers.aspxInternationell postdoktorand väljer Chalmers<p><b>​Gerard Higgins, postdoktorand på Stockholms universitet, har tilldelats Vetenskapsrådets anslag till internationella postdoktorander på totalt 3 150 000 kronor. Han kommer nu att kunna tillbringa ett år i docent Witlef Wieczoreks forskargrupp på avdelningen för kvantteknologi på MC2, och resterande två år hos professor Markus Aspelmeyer och dr Michael Trupke på Wiens universitet i Österrike. &quot;Jag vill dra lärdom från deras erfarenheter&quot;, säger Gerard.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/ghiggins_private_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bild på Gerard Higgins." style="margin:5px" />Gerard Higgins (t v) är verksam i Markus Hennrichs framstående forskargrupp på Stockholms universitet, och kommer att bidra med mycket kompetens till Chalmers när han påbörjar sitt arbete här.<br /><br />Nu ser han fram emot att jobba med Witlef Wieczorek, Markus Aspelmeyer och Michael Trupke i olika perioder. Gerards projekt handlar om att utveckla en ny experimentell plattform för att kunna testa kvantmekanikens giltighet på makroskopiska skalor. Han förklarar att nanotekniklaboratoriet på MC2 kommer att spela en avgörande roll för projektets framgång.<br /><br />På sin fritid tycker Gerard om att utforska Stockholms skärgård med sin båt.<br />&quot;Nu ser jag fram mot att istället få upptäcka västkusten&quot;, avslutar han.<br /><br />Syftet med anslaget är att främja internationell rörlighet för nydisputerade forskare med svensk doktorsexamen. Unga forskare ska få möjlighet att forska vid ett utländskt universitet eller forskningsinstitut samt även vid ett svenskt universitet, högskola eller forskningsinstitut.<br /><br />Totalt tog Vetenskapsrådet emot 155 ansökningar, vara 38 fick ja. Bara två forskare med chalmerskoppling fick stöd i den här omgången. Förutom Gerard Higgins gick ett anslag till Kjell Jorner som är postdoktorand på Astra Zeneca.<br /><br />Anslaget gäller för åren 2020-2023.<br /><br />Text: Michael Nystås<br />Foto: Privat<br /><br /><a href="/en/departments/mc2/news/Pages/International-postdoc-chooses-Chalmers.aspx">Läs en längre artikel om Gerard Higgins anslag</a> (på engelska) &gt;&gt;&gt;<br /><br /><a href="https://www.vr.se/soka-finansiering/beslut/2020-05-20-internationell-postdok.html">Läs mer om Vetenskapsrådets beslut</a> &gt;&gt;&gt;Wed, 17 Jun 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-framtidens-ultratunna-kameralinser-se-dagens-ljus.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-framtidens-ultratunna-kameralinser-se-dagens-ljus.aspxFramtidens kameralinser kan bli ultratunna<p><b>​​Framtidens kameralinser kan bli tusentals gånger tunnare och betydligt mer resurssmarta att tillverka. Nu presenterar chalmersforskare en ny teknik för att framställa artificiella material till morgondagens optiska teknikprylar. Dessa så kallade metaytor består av mängder av samspelta nanopartiklar som kan kontrollera ljus. ​</b></p><div><span style="background-color:initial">Metaytor kan komma till användning i optiska komponenter inom bärbar elektronik, sensorer, kameror eller rymdsatelliter. Chalmersforskarnas nya teknik för att tillverka ytorna är baserad på en plast som redan idag används för att skapa andra mikrostrukturer. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Daniel_Andren_%20180x224.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Vi lägger ett tunt lager av plasten på en glasskiva och kan sedan skapa detaljerade mönster med hjälp av elektroner. Resultatet är en metayta som kan fokusera ljus som en vanligt lins, men som är tusentals gånger tunnare och också kan göras böjbar, säger Daniel Andrén, doktorand på institutionen för fysik på Chalmers och försteförfattare till <a href="https://doi.org/10.1021/acsphotonics.9b01809">den vetenskapliga artikel</a> som nyligen publicerades i ACS Photonics. </div> <div><br /></div> <div>De senaste tio åren har det skett en revolution inom optiken. Mobilerna i våra fickor har kameror som kan ta bilder som är jämförbara med foton tagna av en systemkamera. Bilderna är teknologiska mästerverk som skapas när kameralinsen samlar ljus på miljontals pixlar. När ljuset bearbetas av små avancerade datachips och mjukvara återskapas bilden med hjälp av små färgade lysdioder. Den snabba teknikutvecklingen på området beror främst på förbättrade och förminskade kretskomponenter. </div> <div><br /></div> <div>Själva kameralinsen har däremot inte förändrats lika mycket. <span style="background-color:initial">Majoriteten av dagens linser </span>bygger på samma fysikaliska princip och har samma grundläggande begränsningar som de första prototyperna som uppfanns på sextonhundratalet. Det senaste decenniet har dock forskare börjat arbeta med konstgjorda material – metaytor <span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> som skulle kunna ersätta dagens linser. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <span></span><div></div> <div><div>Dagens metaytor har dock problem som hindrar storskalig tillverkning. Dels krävs det avancerad utrustning för att tillverka dem, dels är processen mycket tidskrävande. Med hjälp av chalmersforskarnas nya metod är det möjligt öka produktionstakten flera gånger jämfört med gängse tekniker. Den nya tekniken använder bara ofarliga kemikalier samt maskiner som redan idag är vanliga i nanotillverkningslaboratorier. Det betyder att fler forskare nu kan börja studera metaytor. <span style="background-color:initial">​</span></div></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/RuggeroVerre_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="height:224px;background-color:initial;width:180px" /><span style="background-color:initial"></span><div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">  </span>Vår metod kan vara ett steg mot en storskalig produktion av metaytor. Vi jobbar redan idag mot det målet. Med hjälp av metaytor kan vi skapa olika effekter och börja utforska vilka möjligheter som tekniken tillåter. Vi har fortfarande det bästa framför oss, säger Ruggero Verre, forskare på institutionen för fysik på Chalmers och medförfattare till den vetenskapliga artikeln.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Mia Halleröd Palmgren</div> <div><strong>Foto</strong>: Carolina Harvonen​<span></span> (Daniel Andrén) och <span style="background-color:initial">Aykut Argun </span><span style="background-color:initial">(Ruggero Verre)</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/saa-kan-framtidens-ultratunna-kameralinser-se-dagens-ljus-3006642"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder.​​</a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om forskningen:</h2> <div>Läs den vetenskapliga artikeln <a href="https://doi.org/10.1021/acsphotonics.9b01809">Large-Scale Metasurfaces Made by an Exposed Resist​</a> som nyligen publicerades i ACS Photonics. Artikeln är skriven av Daniel Andrén, Jade Martínez-Llinàs, Philippe Tassin, Mikael Käll och Ruggero Verre, samtliga verksamma vid institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>Forskningen är finansierad av Excellence Initiative Nano vid Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsrådet och Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. </div> <div><span style="background-color:initial">För projektet användes nanotillverknings- och beräkningsresurserna <a href="http://www.myfab.se/Chalmers.aspx">Myfab </a>och <a href="https://www.snic.se/">SNIC​</a>.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span></span><h2 class="chalmersElement-H2" style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Ny%20typ%20av%20kameralins_350x305px_SV_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:234px;width:270px" /></h2> <span style="background-color:initial"><h2 class="chalmersElement-H2">Mer om den nya tillverkningsmetoden: ​</h2></span><span style="background-color:initial"><span></span><div><strong>1.</strong> En plastfilm appliceras på en glasskiva genom spinnbeläggning. Med hjälp av så kallad elektronstrålelitografi skapas sedan de önskade mönstren i plasten. </div> <div><strong>2.</strong> Metaytan, bestående av pelare av varierande orientering, friläggs sedan med hjälp av en framkallningskemikalie. </div> <div><strong>3. </strong>Metoden kan användas för att tillverka metalinser av makroskopisk storlek. </div> <div><strong>4.</strong> Metaytor kan också tillverkas på flexibla substrat, så att de blir böjbara.</div></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Läs även: </span><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljusdosan-som-oppnar-nya-dorrar-i-nanovarlden.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Minimal ljusdosa öppnar nya dörrar i nanovärlden​</a></span><br /></div> Thu, 11 Jun 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-spraydusch-i-nasan-kan-bli-framtidens-coronavaccin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-spraydusch-i-nasan-kan-bli-framtidens-coronavaccin.aspxEn dusch i näsan kan bli framtidens coronavaccin<p><b>​​Ett coronavaccin i form av en nässpray som triggar igång exakt rätt immunceller. Det hoppas forskarna i ett nytt Chalmerslett pilotprojekt kunna bidra till i framtiden. Genom ett brett samarbete mellan flera lärosäten och externa aktörer försöker forskarna hitta ett nytt sätt att tackla såväl covid-19 som andra virus som angriper våra celler. ​​</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/coronavaccin_pilotprojekt_Karin_labb_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin-top:5px;margin-bottom:5px;margin-left:10px;height:267px;width:300px" /><span style="background-color:initial">– Det finns fördelar med att ge ett vaccin direkt i nässlemhinnan. Det efterliknar hur många virus ofta tar sig in i kroppen och kan därför effektivare lura rätt celler att dra igång försvarett, säger forskaren Karin Norling vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial">​<br /></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/kalendarium/Sidor/Disputation-Karin-Norling-200221.aspx">Hon doktorerade nyligen inom biovetenskap</a> och är nu i full färd med att samordna och förbereda laboratoriearbetet i det nya projektet. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Genom att kombinera flera lovande koncept som utvecklats på Chalmers, Göteborgs universitet, AstraZeneca och internationellt, hoppas forskarna kunna testa ett unikt koncept som skulle kunna bidra till utvecklingen av vaccin mot såväl covid-19 som andra virusinfektioner.  <br /></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>En ofarlig partikel som lurar kroppens immunceller</span></h2> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Forskarna vill designa en biologisk nanopartikel som lurar kroppens immunceller att agera som om de hade mött ett äkta virus. I själva verket kommer de i kontakt med ett så kallat mRNA, som är ett förstadium till en ofarlig del av viruset. Dessutom ska den konstgjorda partikeln förses med både immunförstärkare och ett målsökande protein – en sorts adresslapp - som gör att vaccinet enbart når en viss typ av immunceller. När dessa blir aktiverade lär sig kroppen förhoppningsvis att känna igen och försvara sig mot viruset i framtiden.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/350x305_Fredrik_Hook.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:132px" />–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Förhoppningen är att detta tvärvetenskapliga angreppssätt inom grundforskningen ska kunna ge svar på hur en framtida vaccinplattform baserad på mRNA-teknik skulle kunna utformas, s</span><span style="background-color:initial">äger Fredrik Höök som är professor vid institutionen för fysik på Chalmers och centrumledare för</span><a href="/sv/centrum/FoRmulaEx/Sidor/default.aspx"> Formulaex,​</a><span style="background-color:initial"> där AstraZeneca är ledande industripartner. </span></div> <div><br /></div> <div>Fredrik Höök är också en av profilledarna inom <a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/om-oss/Sidor/default.aspx">Chalmers nya styrkeområde för hälsa och teknik ​</a>som tar sig an stora hälsorelaterade samhällsutmaningar genom att utveckla ny teknik och innovativa lösningar tillsammans med sjukvård och näringsliv. ​​​</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tidskrävande att utveckla ett vaccin</h2> <div><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Karin_Norling_280x.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:177px" />Under pilotprojektet ska forskarna utvärdera förutsättningarna för ett längre och mer om</span><span style="background-color:initial">fattande projekt för att ta fram ett covid-19-vaccin i nässpraysform.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"> </span></div> <div>– Det kommer att ta flera år att utveckla ett vaccin, men förhoppningsvis kommer pilotprojektet att visa om konceptet med ett målsökande nässpraysvaccin är lovande nog för att gå vidare med, säger Karin Norling. ​<br /><span style="background-color:initial"></span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>​<span style="background-color:initial">När den vetenskapliga </span><a href="https://www.nature.com/articles/d41586-020-01221-y">tidskriften Nature nyligen beskrev olika typer av vaccinkoncept som just nu testas​</a>,<span style="background-color:initial"> fanns mRNA-tekniken med på listan. </span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om det tvärvetenskapliga pilotprojektet</h2> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/coronavaccin_pilotprojekt_provror350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:157px;width:180px" /><div>​I det nya forskarsamarbetet ingår även Elin Esbjörner Winters och Pernilla Wittung Stafshede från Chalmers, Nils Lycke från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Lennart Lindfors från AstraZeneca. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projektet finansieras av Chalmers innovationskontor, Chalmers nystartade styrkeområde Hälsa och teknik, Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, och Vetenskapsrådet. Det sker också delvis inom ramen för det SFF-finansierade forskningscentrumet Formulaex. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Text och foto:</strong><span style="background-color:initial"> Mia Halleröd Palmgren, </span><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /></div> <div><b>Porträttfoto: </b>Helén Rosenfeldt (Karin Norling) och Johan Bodell (Fredrik Höök)</div> <div>​<br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>För mer information, kontakta: </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">Doktor <a href="/sv/personal/Sidor/karinno.aspx">Karin Norling​</a>, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 073 045 03 60, </span><a href="mailto:karin.norling@chalmers.se">karin.norling@chalmers.se</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Professor <a href="/sv/personal/Sidor/Fredrik-Höök.aspx">Fredrik Höök​</a>, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 61 30, <a href="mailto:fredrik.hook@chalmers.se">fredrik.hook@chalmers.se</a></div>Thu, 28 May 2020 06:00:00 +0200