Nyheter: Centrum: Fysikcentrumhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaWed, 10 Jul 2019 14:19:23 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Han-lyfter-Sveriges-nya-forskningssatellit.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Han-lyfter-Sveriges-nya-forskningssatellit.aspxHan lyfter Sveriges nya forskningssatellit<p><b>​Det är den första svenska forskningssatelliten på 18 år. Nästa år skjuts Mats upp från Vostochny Cosmodrome i Ryssland. Huvudinstrumentet ombord på satelliten är baserat på en ny typ av teleskop som är utvecklat i Göteborg och beskrivs i en avhandling av Arvid Hammar.</b></p><div><span style="background-color:initial">Arvid Hammar är nyligen disputerad industridoktorand som har arbetat på Omnisys Instruments och avdelningen för terahertz- och millimetervågsteknik på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 – på Chalmers. Han har ingått i ett team från Göteborg som har utvecklat och byggt nyttolasten* till Mats (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) – Sveriges nya satellit för atmosfärsforskning. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Satelliten har utvecklats i ett samarbete mellan forskare på Stockholms universitet, Chalmers och KTH. Från sin omloppsbana på 600 kilometers höjd kommer Mats användas för att studera så kallade gravitationsvågor* i atmosfären genom att detektera formationer i moln i mesosfären på 70-110 kilometers höjd. I likhet med vågor i havet ger gravitationsvågor i atmosfären upphov till storskalig cirkulation och är viktiga att studera för att förbättra nuvarande klimatmodeller, samt ge en bättre förståelse för atmosfären som helhet. För att göra mätningar på gravitationsvågor kommer Mats detektera signaler från nattlysande moln i det ultravioletta våglängdsområdet (270-305 nm) samt emissioner från syremolekyler på infraröda våglängder (754-772 nm). Detta görs med sex separata bildsensorer. Genom att kombinera information från en stor mängd bilder kan tredimensionella strukturer och temperaturdistributioner i atmosfären beräknas.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/BILD_1_sprangskiss_vit_sv_665px.jpg" alt="Sprängskiss av Mats." style="margin:5px" /><br /><em>Sprängskiss av Mats som visar satellitens olika delar. Illustration: Rymdstyrelsen</em><br /><br /></div> <div>Eftersom själva satelliten är relativt kompakt och lätt – den väger totalt 50 kilo och är ungefär lika stor som en vanlig diskmaskin, 60×70×85 kubikcentimeter (se illustration nedan) – kan endast ett teleskop användas för att avbilda atmosfären på de sex bildsensorerna. För att uppfylla de vetenskapliga målen måste Mats dessutom kunna upptäcka gravitationsvågor med storlekar ner till 200 meter över ett synfält på 250 kilometer i atmosfären samtidigt som störsignaler – ströljus – från exempelvis solen, och ljus från städer effektivt stängs ute. </div> <div>– Att kombinera dessa krav i ett enda instrument är en mycket stor utmaning som var drivande för utvecklingen av Mats teleskop, som var det huvudsakliga fokuset i min avhandling, säger Arvid Hammar.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/BILD_4_storleksreferens_350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Storleksjämförelse." style="margin:5px" />Själva teleskopet är ett så kallat off-axisteleskop och är det första i sin typ som utnyttjar en ny designmetod där linjär astigmatism elimineras för att drastiskt förstora synfältet samtidigt som upplösningen bibehålls. Att just storleken på synfältet kan göras större är nyckeln för en mission som Mats och kan inte göras med klassiska teleskop. Designen utnyttjar tre speglar som tillverkats ur solitt aluminium med hjälp av en speciell svarvningsteknik (diamond turning), vilket ger optisk kvalitet på ytorna.</div> <div><br /></div> <div>Utvecklingen av nyttolasten har gjorts på kort tid och med små resurser, vilket har varit en utmaning för Arvid Hammar och hans kollegor på Omnisys Instruments. </div> <div>– Det var därför av stort värde att kunna samarbeta med professor Soojong Pak och hans grupp från Kyung Hee University i Sydkorea, med mångårig erfarenhet av den nya teleskopteknologin som nu för första gången alltså används i en skarp tillämpning, säger Arvid Hammar och fortsätter:  </div> <div>– Vi är ett litet team som har arbetat med utvecklingen av det optiska instrumentet, men detta har samtidigt gjort att vi kunnat arbeta på ett effektivt sätt där expertisen funnits in-house.  </div> <div><br /></div> <div>Förutom design har utvecklingen av Mats även inneburit omfattande tester för att kunna garantera ett fungerande instrument i den utmanande miljö som rymden innebär. Optiken har testats i ett nybyggt labb för optiktester som Arvid Hammar har satt upp och ansvarat för som en del i sitt arbete. Förutom tester för att garantera teleskopets optiska upplösning har även tester för ströljusundertryckning genomförts.</div> <div>– Genom att utnyttja ett nytt extremt svart material baserat på kolnanorör har läckaget av ströljus minimerats, säger Arvid Hammar.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/BILD_3_mats_monterad_350px.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Mats monterad." style="margin:5px" />I ungefär två års tid kommer Mats användas för att studera den övre delen av atmosfären. Den data som produceras kommer att användas av forskare över hela världen. Uppskjutningen är planerad till 2020 då flera satelliter skickas upp samtidigt från samma raket, bland annat en större kanadensisk satellit. Senast Sverige skickade upp en satellit var Odin 2001. Under sina 18 år i omloppsbana har den tillryggalagt närmare 100 000 varv runt jorden, men även Odin förväntades till en början bara kunna användas i två år. En kopia av Odin kan för övrigt ses invid Café Canyon på MC2. På bilden till vänster syns f<span style="background-color:initial">o</span><span style="background-color:initial">rsk</span><span style="background-color:initial">ningssatelliten Mats i monterat skick på OHB Sweden i Kista, med synliga bidrag från Omnisys och Chalmers.</span></div> <div><br /></div> <div>Arvid Hammar försvarade sina forskningsrön kring Mats-teleskopet i sin avhandling &quot;Optics for Observation Instruments&quot; den 12 april. Avhandlingen beskriver även optiska instrument till ytterligare två rymdprojekt. Professor Jan Stake, föreståndare på avdelningen för terahertz- och millimetervågsteknik, har varit Arvids huvudhandledare tillsammans med Anders Emrich, teknisk chef på Omnisys.</div> <div>– Det är spännande att se hur ett gediget avhandlingsarbete kan utgöra en viktig del i en ny svensk forskningssatellit, vars instrument kommer att bidra till bättre förståelse av vår atmosfär och globala klimatutmaningar. Arvids arbete är också ett strålande exempel på framgångsrik tillämpad forskning i nära samarbete med företag, säger Jan Stake.</div> <div><br /></div> <div>Flera andra chalmersforskare är delaktiga i olika aspekter av Mats-projektet, främst Ole Martin Christensen och Donal Murtagh på avdelningen för mikrovågs- och optisk fjärranalys på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap.</div> <div><br /></div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Rymdstyrelsen</div> <div>Foto på Mats: Arvid Hammar</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Fakta &gt;&gt;&gt;</h3> <div>*Det, eller de instrument man sänder upp till rymden med en raket eller satellit kallas gemensamt för nyttolast.</div> <div>*De gravitationsvågor som beskrivs i artikeln är inte de samma som förutsägs i Einsteins relativitetsteori.</div> <div><br /></div> <div>Vetenskaplig initiativtagare till Mats är Meteorologiska institutionen (MISU) på Stockholms universitet. Förutom institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, har forskare på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers, och avdelningen för rymd- och plasmafysik (SPP) på Kungliga Tekniska högskolan bidragit till projektet. Satelliten har utvecklats av OHB Sweden AB i samarbete med ÅAC Microtec medan instrumentet till största delen utvecklats av Omnisys Instruments AB i Arvid Hammars doktorandprojekt. Satsningen finansieras av Rymdstyrelsen.</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Om Omnisys &gt;&gt;&gt;</span><br /></div> <div>Omnisys Instruments AB utvecklar och tillverkar mätinstrument för avancerade forskningsprojekt inom satellitbaserad forskning och radioastronomi. Instrumenten byggs från grunden och innefattar teknik från många olika områden som mikrovågsteknik, elektronik, mekanik, optik och mjukvara.</div> <div><a href="http://www.omnisys.se/">www.omnisys.se​</a> </div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Relaterade länkar:<br /></span><br /></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/509042">Läs Arvid Hammars doktorsavhandling​</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><a href="https://www.rymdstyrelsen.se/satelliten-mats">Läs mer om forskningssatelliten Mats</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div>    </div> <div><a href="https://www.youtube.com/playlist?list=PL_Yu8RkVZ3dJtBjIv9JIZXvJs_yLo3J8q">Se filmer om Mats på Youtube</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div>  </div> <div><strong>Följ Mats på Twitter &gt;&gt;&gt;</strong></div> <div><a href="https://twitter.com/MatsSatellite">twitter.com/MatsSatellite​</a></div> Mon, 08 Jul 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Ny-laserfysik-uppnar-energi-pa-astronomiska-nivaer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/centrum/fysikcentrum/nyheter/Sidor/Ny-laserfysik-uppnar-energi-pa-astronomiska-nivaer.aspxNy laserfysik uppnår energi på astronomiska nivåer<p><b>Med hjälp av extremt starka ljuspulser kan fotoner med enorma energimängder frigöras. Detta öppnar upp för helt nya experiment. En grupp fysiker från Göteborgs universitet och Chalmers har simulerat laserkonfigurationer som kan komma att plocka in rymdfenomen i labbet.</b></p><div><div><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Genom simuleringar har vi undersökt en extrem typ av kollisioner, där partiklar krockar med väldigt starkt ljus. För detta använder vi extremt starka laserpulser och elektroner med hög energi, säger Mattias Marklund, professor i fysik vid Göteborgs universitet.<br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>I forskargruppen ingår även Arkady Gonoskov, biträdande universitetslektor på institutionen för fysik vid Göteborgs universitet och Joel Magnusson, doktorand vid Institutionen för Fysik på Chalmers. </div> <div><br /></div> <div>– Det nya med resultaten vi publicerar är att vi har skapat en optimal konfiguration utav laserpulser, där man fokuserar laserenergin till en extremt liten yta. Det gör att man får ut så mycket ljusstyrka som möjligt i fokuspunkten, säger Joel Magnusson.</div> <div><br /></div> <div>Målet med en så pass stark laserpuls som krockar med elektroner är att skapa fotoner, alltså ljuspartiklar, med så hög energi som det bara går. Resultatet, om forskargruppens teorier och simulationer återskapas i ett labb, skulle innebära att forskare får tillgång till extremt energirikt ljus, så kallade gammastrålar, på en nivå som tidigare inte varit tillgängligt. En foton som producerats enligt det föreslagna experimentet skulle ha över en miljard gånger mer energi än synligt ljus.</div> <div><br /></div> <div>– I och med den här upptäckten öppnas helt nya och intressanta områden inom fysiken, som inte varit tillgängliga tidigare. Så småningom hoppas vi att våra modeller kommer att testas i det nybyggda ELI-laboratoriet i Prag. Nästa steg blir sedan att identifiera hur man kan utnyttja de här nya möjligheterna, säger Arkady Gonoskov.</div> <div><br /></div> <div>De energimängder som det föreslagna experimentet skulle ge tillgång till kan jämföras med de nivåer som finns i tunga atomkärnor – eller i astronomiska fenomen som hittills bara kunnat observeras med teleskop.</div> <div><br /></div> <div>– Ett tänkbart användningsområde för de här fynden är laboratorie-astrofysik, alltså att återskapa astrofysikaliska förhållanden i en kontrollerad laboratoriemiljö. Att plocka ner delar av stjärnornas fysik på jorden, säger Mattias Marklund.</div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://journals.aps.org/prl/abstract/10.1103/PhysRevLett.122.254801">Resultaten har publicerats i tidskriften Physical Review Letters.​</a> </span><span style="background-color:initial">Arbet</span><span style="background-color:initial">et har skett i samarbete med Lawrence Berkeley National Laboratory (LBNL) i Kalifornien, USA, ELI Beamlines i Prag, Tjeckien och Kansai Photon Science Institute, Kyoto, Japan.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span></span><a href="https://news.cision.com/se/goteborgs-universitet/r/ny-laserfysik-uppnar-energi-pa-astronomiska-nivaer%2cc2853281"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder. ​​</a></div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Text och foto</span>: Carolina Svensson, <a href="mailto:carolina.svensson@physics.gu.se%E2%80%8B">carolina.svensson@physics.gu.se​​</a></div> <div><span style="font-weight:700">Illustration</span> av <span style="background-color:initial">​​den </span><span style="background-color:initial">extremt starka ljuskällan: </span><span style="background-color:initial">Joel Magnusson​​​​​.​​​​</span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Pressmeddelande%20Arkady%20Mattias%20Joel%202019%20(Cred%20Carolina%20Svensson)750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><span></span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">Forskarna bakom resultaten: Arkady Gonoskov, Mattias Marklund och Joel Magnusson. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">För mer information: </span><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Mattias Marklund</strong><span style="background-color:initial">, </span><span style="background-color:initial">professor i fysik, i</span><span style="background-color:initial">nstitutionen för fysik, </span><span style="background-color:initial">Göteborgs universitet, <br />0</span><span style="background-color:initial">31 786 9127, </span><span style="background-color:initial"><a href="mailto:mattias.marklund@physics.gu.se">mattias.marklund@physics.gu.se</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong>Arkady Gonoskov</strong>, <span style="background-color:initial">biträdande universitetslektor, institutionen för fysik, Göteborgs universitet, 0</span><span style="background-color:initial">70 208 56 94,</span><a href="mailto:%20arkady.gonoskov@physics.gu.se"><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">arkady.gonoskov@physics.gu.se</span></a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><strong>Joel Magnusson,</strong> </span><span style="background-color:initial">doktorand, institutionen för fysik, Chalmers, 0</span><span style="background-color:initial">31 772 3708​, </span><span style="background-color:initial"><a href="mailto:%20joel.magnusson@chalmers.se"> </a></span><span style="background-color:initial"><a href="mailto:%20joel.magnusson@chalmers.se">joel.magnusson@chalmers.se</a></span></div> <div><br /></div></div> <p class="chalmersElement-P"> </p>Tue, 02 Jul 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Storsatsningen-som-ska-ta-2D-materialen-ut-i-samhallet.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Storsatsningen-som-ska-ta-2D-materialen-ut-i-samhallet.aspxStorsatsningen som ska ta 2D-materialen ut i samhället<p><b>​Ett nytt centrum för forskning på tvådimensionella material bildas från 2020 med stöd från statliga Vinnova. &quot;Vi bygger ett kraftigt och dynamiskt nav för 2D-material här på Chalmers. Genom ett starkt industrisamarbete kan vi se till att vår kunskap kommer till nytta,&quot; säger Ermin Malic, som blir föreståndare för det nya centrumet, 2D-Tech.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/ErminMalic_190415_05_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Bild på Ermin Malic." style="margin:5px" />Satsningen startar vid årsskiftet 2020 och kommer att fokusera på teknologi baserad på tvådimensionella material inom flera olika applikationsområden för svensk industri. Det handlar om att få fram multifunktionella kompositer, hållbar energi, elektronik och nya material. </span><br /></div> <div>– Att vi får den här finansieringen är avgörande för att vi ska kunna etablera 2D-materialen i samhället, säger Ermin Malic (t h), biträdande professor på institutionen för fysik och projektledare för det nya centrumet, som blir en del av Chalmers grafencentrum.</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">MC2 blir centrumvärd</span><br /></div> <div>Precis som Grafencentrum kommer 2D-Tech att ha sin hemvist på institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2. Totalt är 17 chalmersforskare från sex olika institutioner knutna till projektet. Merparten av dessa är verksamma på Fysik och MC2, men även forskare från institutionen för industri- och materialvetenskap, institutionen för biologi och bioteknik, institutionen för elektroteknik och institutionen för kemi och kemiteknik deltar. Centrumet kommer också att förstärkas med omkring 20 doktorander och postdoktorala forskare. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Västra Götalandsregionen ingår också i centrumbildningen – liksom 16 olika företag: 2D Fab AB, Airbus, APR Technologies AB, Battenfeld Sverige AB, Billerud Korsnäs, Biopetrolia, Elitkomposit AB, Gapwaves AB, GKN Aerospace, Graphensic AB, Saab AB, SaltX Technology AB, SHT Smart High Tech AB, Talga Graphene AB, Wellspect Healthcare och Volvo Cars.</div> <div><br /></div> <div>Totalt finansieras 2D-Tech med över 100 miljoner kronor under fem år. Förutom stödet från Vinnova på 36 miljoner står Chalmers och de samarbetande parterna från industrin för lika mycket pengar.</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Tre nya kompetenscentrum på Chalmers</span><br /></div> <div>Vinnova satsar på sammanlagt åtta nya kompetenscentrum där universitet och företag tillsammans ska bedriva forskning och utbildning i världsklass inom områden som är viktiga för Sverige. Tre av dem hamnar på Chalmers.</div> <div>– För att adressera dagens globala utmaningar behöver vi få fram helt nya lösningar och forskning behöver komma till nytta i samhället. Forskningsmiljöer där universitet och näringsliv arbetar nära tillsammans är därför avgörande, och långsiktiga satsningar på kompetenscentrum är en viktig del i det, säger Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson i ett pressmeddelande.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/2D-tech-bild_350x305.jpg" alt="2D-Tech illustration" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Det nya centrumet koordineras av Cristina Andersson, viceprefekt för nyttiggörande och näringslivsansvarig på MC2:</div> <div>– Det är helt fantastiskt! Vi är så otroligt glada för Vinnovas beslut om finansiering av 2D-Tech. Det bekräftar att 2D-material har en stor potential att skapa konkurrenskraft. Centret kommer att stärka inte bara Chalmers, utan också regionen och Sverige genom att skapa en konkurrenskraftig svensk nod för forskning och innovation inom 2D-material, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>Vinnova säger i sin motivering att de var imponerade av hur 2D-Tech presenterades:</div> <div>&quot;Ansökan bygger på en stark bas på Chalmers, och tar itu med ett viktigt område som länkar till den framtida industriella kapaciteten i Sverige&quot;, skriver de bland annat.</div> <div>– Det här är början på ett nytt forskningsområde som är lika fascinerande som intressant för både akademi och industri, avslutar Ermin Malic.</div> <div><br /></div> <div>Text: Michael Nystås och Mia Halleröd Palmgren</div> <div>Foto: Mia Halleröd Palmgren och Ermin Malic</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.vinnova.se/nyheter/2019/06/satsning-pa-forskningsmiljoer-i-varldsklass">Läs pressmeddelande från Vinnova</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-skraddarsys-material-med-ultrasnabba-relationer.aspx">Läs tidigare nyhet om hur 2d-material kan skräddarsys</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div><br /></div> <div><a href="/en/centres/graphene/Pages/default.aspx">Läs mer om Chalmers grafencentrum</a> &gt;&gt;&gt;</div>Thu, 20 Jun 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Snart-kan-luftkvaliteten-matas-i-varje-gathorn.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Snart-kan-luftkvaliteten-matas-i-varje-gathorn.aspxSnart kan luftkvaliteten mätas i varje gathörn<p><b>​Luftföroreningar är människans enskilt största miljörelaterade hälsorisk. Varje år dör minst 7 miljoner personer för tidigt på grund av förorenad luft, enligt Världshälsoorganisationen. Luftkvalitet mäts oftast av stora, dyra mätstationer. Så behöver det inte vara. Snart går det att mäta i varje gathörn med små chalmersutvecklade sensorer som kan monteras i armaturerna på våra lyktstolpar.</b></p> <div><div>Tekniken testas i Västsverige just nu och forskare, företag och myndigheter hoppas att de optiska nanosensorerna snart ska kunna göra nytta på bred front. </div> <div><br /> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/350x305_IremTanyeli_labb_20190405.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px" /><div>– Med tanke på att luftföroreningar är ett globalt hälsoproblem känns det verkligen bra att kunna bidra med kunskap som kan leda till en bättre miljö. Med hjälp av små, portabla sensorer blir det både enklare och billigare att med hög precision mäta hälsofarliga utsläpp, säger chalmersforskaren Irem Tanyeli, som varit med och utvecklat den minimala sensorn. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>​För att den högteknologiska sensorn skulle kunna ta steget från labbet och ut i samhället har hon och forskningsledaren Christoph Langhammer på Chalmers samarbetat med Göteborgsföretaget Insplorion. Bolaget, som Christoph Langhammer var med och grundade 2010, har med hjälp av finansiering från Mistra innovation kunnat ta sig an en stor miljöutmaning: att kartlägga luftföroreningar med hög precision. </div> <div><br /></div> <div> </div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/ChristophLanghammerfarg350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:218px;width:250px" /><div>– Det här är ett bra exempel på hur en högskola och ett företag kan samarbeta. Båda parter bidrar med sin expertis för att få fram en ny produkt som kan bidra till ett mer hållbart samhälle, säger Christoph Langhammer, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div>Det är avgaser från vägtrafik som står för den största delen av kvävedioxidföroreningarna i luften. Att andas in kvävedioxidmolekyler är skadligt redan vid mycket låga koncentrationer. Bland annat påverkas våra luftvägar negativt och vi kan drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Den nya optiska nanosensorn kan med hög precision detektera ytterst låga koncentrationer av kvävedioxid – ända ner på miljarddelsnivå, (ppb). Mättekniken bygger på ett optiskt fenomen som kallas plasmoner. Det uppstår när nanopartiklar av metall blir belysta och fångar upp ljus av en viss våglängd. Christoph Langhammer och hans forskargrupp har arbetat inom området i över et decennium och nu börjar innovationerna se dagens ljus. </div> <div><br /></div> <div> </div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/350x305Leading%20Light%20armatur.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" /><div>En prototyp av den nya luftkvalitetssensorn har redan testats i Sverige. De senaste två åren har Irem Tanyeli arbetat med att optimera sensormaterialet och har även prövat det under olika simulerade miljöförhållanden. Just nu provas tekniken i Mölndal genom ett samarbete med belysningsföretaget Leading Light, som utvecklar närvarostyrda och uppkopplade belysningssystem för hållbara städer. Sensorn har monterats i armaturen på en lyktstolpe och mäter mängden kvävedioxid i stadsluften. </div> <div>​<br /></div> <div> </div> <div>– Förhoppningsvis kan den också integreras i annan infrastruktur, som till exempel trafikljus eller fartkameror, eller användas för att mäta luftkvalitet inomhus, säger Irem Tanyeli. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Förutom belysningsföretaget har flera bolag och samhällsaktörer visat intresse för den nya tekniken. Ett samarbete har inletts med Stenhøj Sverige som utvecklar gas- och rökanalysatorer för bilverkstäder och bilprovningar. Det pågår också ett samarbete med en tung aktör på miljöområdet: IVL Svenska Miljöinstitutet, som förenar forskning och utveckling i nära samverkan med näringslivet och det offentliga. IVL gör luftkvalitetsmätningar åt ett stort antal av Sveriges kommuner och arbetar även internationellt.</div> <div> </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>På taket på köpcentrumet Nordstan i Göteborg testar IVL sedan en tid tillbaka ett flertal olika sensorer, däribland den chalmersutvecklade kvävedioxidsensorn. Mätningarna görs inom ramen för ett <a href="http://www.loviot.se/">innovationsprojekt som drivs av Göteborgs stad. ​</a></div> <div><br /></div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/350x305Jenny_Linden.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:250px;height:218px" />– För oss vore det väldigt användbart med luftkvalitetsensorer som är billiga, enkla och flexibla – samtidigt som de är pålitliga. Vi har referensinstrument som mäter med hög noggrannhet, men dessa är betydligt större och dyrare, och det vore mycket användbart att kunna kompletteringsmäta på många olika platser och se hur luftkvaliteten varierar i realtid, säger forskaren Jenny Lindén på IVL Svenska Miljöinstitutet som leder luftdelen av Göteborgs stads projekt. </div> <div> </div> <div>Inom kort ska den nya kvävedioxidsensorn testas på fler platser i Göteborg. </div> <div> </div> <div>– Vi ska sätta upp mätstationer längs med arbetet vid Västlänken. Det blir fyra sensorlådor som ska sitta i olika vindriktningar. Förhoppningen är att vi på sikt ska kunna upptäcka om det blir för höga luftföroreningshalter och att den informationen kan kopplas till ett varningssystem. Idag finns aktiva varningssystem för både buller och vibrationer, men inte för luftkvalitet. Därför är det viktigt att hitta sensorer som håller måttet, säger Jenny Lindén. </div> <div><br /></div> <div> </div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/250px_Installation%20IVL%20Nordstanstaket.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:384px;width:250px" /><div>Om nanosensorn från Chalmers blir godkänd finns många möjliga användare av den nya tekniken - till exempel kommuner eller myndigheter med ansvar för att se till att miljömål uppfylls. </div> <div> </div> <div>Nyligen inleddes också ett internationellt samarbete. Det brittiska luftkvalitetcentret Urban Flows vid universitetet i Sheffield kommer att göra fälttester, där nanosensorns resultat ska jämföras med data från ett antal brittiska referensstationer och mätenheter. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Det är brist på små funktionella kvävedioxidsensorer på marknaden. Vi ser den nanoplasmoniska sensorlösningen som klart intressant och ser fram emot testresultaten, säger professor Martin Mayfield vid Urban Flows Observatory på universitetet i Sheffield. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>Men den nya sensortekniken är inte begränsad till att mäta kvävedioxid, utan kan anpassas för att upptäcka olika typer av ämnen. Därmed ligger vägen öppen för fler innovationer. </div> <div><br /></div> <div> </div> <div>– Kvävedioxid är bara ett av många ämnen som kan detekteras med hjälp av optiska nanosensorer. Det finns stora möjligheter inom den här typen av teknik, säger Christoph Langhammer. </div> <div><br /></div> <div><span style="font-weight:700">Text: </span>Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">miahallerodpalmgren@chalmers.se​​</a><br /><span style="font-weight:700">Foto:</span> <span style="font-size:10.5pt;background:initial;font-family:&quot;open sans&quot;">Insporion/Johan Bodell (toppbild och stadsmijö), Mia Halleröd Palmgren (Irem Tanyeli, sensorbild), Henrik Sandsjö (Christoph Langhammer) och Jonas Tobin (Jenny Lindén).</span><span style="font-size:10.5pt;background-color:initial;font-family:&quot;open sans&quot;"> </span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/750x340Sensor_bred_20190305.jpg" alt="" style="margin:5px;font-size:12px" />​<span style="font-size:12px">Den chalmersutvecklade luftkvalitetssensorn kan med hög precision detektera ytterst låga koncentrationer av kvävedioxid – ända ner på miljarddelsnivå, (ppb). Nanosensorns mätteknik bygger på ett optiskt fenomen som kallas plasmoner. Det uppstår när nanopartiklar av metall blir belysta och fångar upp ljus av en viss våglängd. </span><br /><br /></div> <div> </div> <div><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">För mer information:</span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Irem-Tanyeli.aspx">Irem Tanyeli,</a> forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 079 337 25 66, <a href="mailto:irem.tanyeli@chalmers.se">irem.tanyeli@chalmers.se</a>, </div> <div> </div></div> <div> </div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Christoph-Langhammer.aspx">Christoph Langhammer</a>, biträdande professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 33 31, <a href="mailto:clangham@chalmers.se">clangham@chalmers.se</a><br /><br /></div> <div> </div> <div><a href="https://www.ivl.se/sidor/kontakt/medarbetare/jennylinden.4.449b1e1115c7dca013adcfa.html">Jenny Lindén</a>, forskare och projektledare inom luftkvalitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, 010-788 68 28, <a href="mailto:jenny.linden@ivl.se%E2%80%8B">jenny.linden@ivl.se​</a><span style="background-color:initial">​</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/snart-kan-luftkvaliteten-maetas-i-varje-gathoern-2885433"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder. ​</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0012/385959/fs-sdg-3-9-air-eng.pdf?ua=1" target="_blank" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Mer fakta om luftföroreningar i Europa och världen på Världshälsoorganisationens, WHO:s, hemsida</a>.</div></div>Thu, 13 Jun 2019 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljusdosan-som-oppnar-nya-dorrar-i-nanovarlden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ljusdosan-som-oppnar-nya-dorrar-i-nanovarlden.aspxMinimal ljusdosa öppnar nya dörrar i nanovärlden<p><b>​Chalmersforskare har upptäckt ett helt nytt sätt att fånga, förstärka och koppla ljus till materia på nanonivå. Med hjälp av en minimal dosa, byggd av staplade atomtunna material, har de lyckats skapa en typ av rundgång där ljus och materia blir till ett. Upptäckten, som nyligen publicerades i Nature Nanotechnology, öppnar nya möjligheter i nanofotonikens värld. ​</b></p><div><span style="background-color:initial">Fotonik handlar om hur ljus kan användas på olika sätt. Kommunikation genom optiska fibrer är ett exempel på fotonik, liksom tekniken bakom fotodetektorer och solceller. När fotonikkomponenterna är så små att de mäts i nanometer, kallas det för nanofotonik. För att tänja på gränserna för vad som är möjligt i det lilla formatet är framsteg inom grundforskningen avgörande. Chalmersforskarnas nyskapande ”ljusdosa” gör så att växlingarna mellan ljus och materia sker så snabbt att det inte längre går att skilja de två tillstånden åt. Ljus och materia blir till ett. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/RuggeroVerre_200px.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Vi har skapat en hybrid som består av lika delar ljus och materia. Konceptet öppnar helt nya dörrar inom både grundforskning och tillämpad nanofotonik och det finns ett mycket stort vetenskapligt intresse för detta, säger Ruggero Verre, forskare på institutionen för fysik på Chalmers och en av författarna av den vetenskapliga artikeln.</span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Upptäckten är ett resultat av att Ruggero Verre och avdelningskollegorna Timur Shegai, Denis Baranov, Battulga Munkhbat och Mikael Käll har förenat två olika koncept på ett nyskapande sätt.  Mikael Källs forskargrupp arbetar med så kallade nanoantenner som kan fånga in och förstärka ljus så effektivt som möjligt. Timur Shegais grupp forskar på en viss typ av atomtunna tvådimensionella material, så kallade TMDC-material, som påminner om grafen. Det var genom att kombinera antennkonceptet med staplade tvådimensionella material som de nya möjligheterna skapades. </div> <div><br /></div> <div>Forskarna använde sig av ett välkänt TMDC-material – wolframdisulfid  –  fast på ett helt nytt sätt.  Genom att skapa en pytteliten resonanslåda – ungefär som klanglådan på en gitarr – fick de ljuset att uppföra sig på ett helt nytt sätt. Resonanslådan gör så att ljuset fångas in och studsar runt i en viss ”ton” inuti materialet, vilket gör att ljusenergin effektivt kan överföras till TMDC-materialets elektroner, och tillbaka igen. Man kan säga att ljusenergin vibrerar mellan de två olika tillstånden – ljusvågor och materia – samtidigt som den fångas in av och förstärks inne i dosan. Forskarna har lyckats förena ljus och materia extremt effektivt i en enda partikel med en diameter på bara 100 nanometer – alltså 0,00001centimeter. </div> <div><br /></div> <span></span><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/TimurShegai_190510.jpg300x.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:280px;height:355px" />Denna allt i ett-lösning är ett oväntat framsteg inom grundforskningen, men kan förhoppningsvis även bidra till mer kompakta och prisvärda lösningar inom tillämpad fotonik. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Vi har lyckats visa att staplade lager av ett atomtunt material är högintressant för fotoniktillämpningar, till exempel fotodetektorer som vi jobbar med just nu. Eftersom detta är ett helt nytt sätt att använda materialet kallar vi det för ”TMDC-nanofotonik”. Jag är säker att forskningsområdet har en ljus framtid, säger Timur Shegai, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers och en av artikelförfattarna.</div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial">Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">miahallerodpalmgren@chalmers.se​</a></span><br /></div> <div>Foto:  Aykut Argun (Ruggero Verre) och Mia Halleröd Palmgren (Timur Shegai och gruppfotot nedan). <span style="background-color:initial">​</span></div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.nature.com/articles/s41565-019-0442-x"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /> </a><div style="display:inline !important"><a href="https://www.nature.com/articles/s41565-019-0442-x">Läs den vetenskapliga artikeln Transition metal dichalcogenide nanodisks as high-index dielectric Mie nanoresonators i Nature Nanotechnology.</a></div></div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/ljusdosan-som-oeppnar-nya-doerrar-i-nanovaerlden-2884293"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder.​</a></div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>För me</span><span>r information: </span></h2></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Ruggero-Verre.aspx">Ruggero Verre</a>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 80 39, <a href="mailto:ruggero.verre@chalmers.se">ruggero.verre@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Mikael-Käll.aspx">Mikael Käll</a>, professor och chef för avdelningen för bionanofotonik, institutionen för fysik, Chalmers, </div> <div>031 772 31 39, <a href="mailto:mikael.kall@chalmers.se">mikael.kall@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/Timur-Shegai.aspx">Timur Shegai,​</a> biträdande professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 31 23, <a href="mailto:timurs@chalmers.se">timurs@chalmers.se​</a></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/1_Kall_grupp_750px.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">Forskarna bakom de nya resultaten: Timur Shegai, Ruggero Verre, Mikael Käll, Denis Baranov och </span><span style="background-color:initial">Battulga Munkhbat. </span><br /></div>Tue, 11 Jun 2019 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/chalmersstudent-global-swede-2019.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/see/nyheter/Sidor/chalmersstudent-global-swede-2019.aspxChalmersstudent får utmärkelsen Global Swede 2019<p><b>​Jaswanth Subramanyam, student på masterprogrammet Fysik och astronomi på Chalmers, är en av mottagarna av utmärkelsen Global Swede 2019. I år får 26 internationella toppstudenter från svenska lärosäten utmärkelsen för att ha utmärkt sig inom områden kopplade till innovation och entreprenörskap och visat sig vara goda representanter för både Sverige och det egna landet.​</b></p>​<span style="background-color:initial">Det är för nionde året i rad som diplomeringsceremonin för Global Swede anordnades av Utrikesdepartementet och Svenska institutet. Global Swede är en del av regeringens och Svenska institutets arbete med att bygga långsiktiga relationer med internationella studenter i Sverige. Syftet är att skapa broar av gränsöverskridande och multikulturella nätverk som ska bidra till svensk handel och gynna arbetet med att nå framtida lösningar.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Jag är hedrad över att få ett sånt här erkännande, det var en fantastisk ceremoni med inspirerande tal och trollbindande musikuppträdanden. Och det bästa var att inte bara att få träffa företrädare för flera prestigefyllda organisationer utan också träffa mina likar från hela världen som utmärkt sig inom olika områden och som följer sin passion, säger Jaswanth Subramanyam, som har kommit från Indien för att studera på Chalmers tekniska högskola. <br /><br /><div>– Jag kände inte en enda person när jag kom till Sverige, det var min första resa utomlands och mina föräldrar oroade sig för mig. Men välkomstveckan och alla evenemang som Chalmers anordnade precis i början av terminen gjorde att jag fick nya vänner och ett rikt studentliv, säger han. </div> <div><br /></div> <div>Även kvaliteten på utbildningen här på Chalmers har överträffat hans förväntningar. </div> <div>– Mina professorer här på Chalmers är främst forskare som också undervisar. Det var en positiv överraskning jämfört med hur det är i mitt hemland, säger han.</div> <div><br /></div> Vid sidan av studierna har han arbetat som internationell studentambassadör för Chalmers och ägnat sig åt att göra musik, du kan <a href="https://open.spotify.com/artist/2bd5erK3cWrcFhUINXnJ5Z?si=veHK4WtuQSucgO6h-6AQDw">lyssna på hans musik på Spotify​</a>. </div> <div><span style="background-color:initial">– Det är mitt sätt att bearbeta saker. Mina låtar har en hel del astronomiska termer i sig, min handledare här på Chalmers är en av få personer som faktiskt förstår mina texter, skämtar han. </span></div> <div><div><br /></div> <div>Han ser inget motsatsförhållande mellan forskningen och att ägna sig åt konstnärlig verksamhet vid sidan av. </div> <div>– Jag skulle aldrig kunna välja mellan dessa passioner. Forskningen stimulerar sinnet och musiken är till för själen. </div> <div><br /></div> <div>I höst presenterar han sin avhandling om gravitationslinser på Chalmers. I samband med det arbetet har han spenderat mycket tid på Onsala rymdobservatorium, som är en del av Chalmers. </div> <div>– Det är en mobilfri zon, så man får utrymme att jobba ostört. Men det är så otroligt vackert där också, man befinner sig precis vid kusten. När man fastnar i ett problem är det så skönt att kunna rensa tankarna med en strandpromenad. </div> <div><br /></div> <div>I framtiden skulle han vilja fortsätta forska, hans största dröm i livet är att göra en vetenskaplig upptäckt. </div> <div>– Jag skulle vilja forska mer om mörk materia och mörk energi. Det är enormt, 95 procent av vårt universum består av det, men vi vet så lite om det.​</div></div></div> <div><div> <br /><strong>Text:</strong> Christian Löwhagen och Vedrana Sivac</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer <br /><a href="https://si.se/global-swede-2019/" style="font-size:14px">Om utmärkelsen på Svenska institutets webbplats​</a><br /><font color="#333333"><span style="font-size:14px;font-weight:300"><a href="/en/education/programmes/masters-info/Pages/Physics.aspx" target="_blank">Om masterprogrammet i Fysik​</a></span></font></h3></div>Wed, 05 Jun 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Foredrag-och-diskussioner-pa-kvantworkshop.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Foredrag-och-diskussioner-pa-kvantworkshop.aspxFöredrag och diskussioner på kvantworkshop<p><b>​Ett 30-tal deltagare från näringsliv och akademi träffades på en lyckad industriworkshop med Wallenberg Centre for Quantum Technology (WACQT) på Chalmers den 23 och 24 maj. &quot;Det här är fjärde gången vi ses och nu börjar vi bli varma i kläderna. Det är roligt&quot;, säger Göran Johansson, professor i tillämpad kvantfysik och en av huvudforskarna i WACQT.</b></p><div><span style="background-color:initial">På agendan under de två fulltecknade dagarna stod bland annat presentationer av doktorandprojekt från näringslivsrepresentanter, och paneldiskussioner som fångade upp industrins förväntningar och önskemål. Inbjudna talare från WACQT:s vetenskapliga råd var Steve Girvin, Yale University, USA, Harry Buhrman, QuSoft, Nederländerna, och Charles Marcus, Köpenhamns Universitet, Danmark. Giulia Ferrini, forskarassistent på MC2, presenterade kursen Advanced Quantum Algorithms, som ingår i WACQT:s forskarskola för doktorander.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Sedan centrumet sjösattes den 1 januari 2018 har en rad industripartners knutits till projektet. Under workshoppen fanns representanter från alla sju på plats i hörsalen Kollektorn, och höll egna presentationer: Marika Svensson, Jeppesen, Azimeh Sefidcon och Gemma Vall Llosera, Ericsson, Petter Wirfält, Volvo Group, Anders Ström, Saab, Anders Nyqvist, SEB, Mikael Unge, ABB och Anders Broo, Astra Zeneca.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/wacqt_wshop_jonas_350x305.gif" alt="Bild från industriworkshop." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />När vi gjorde ett nedslag på fredagen fick vi höra Jonas Bylander (t h), docent i fysik på avdelningen för kvantteknologi, berätta om hur projektet framskrider. Även forskarkollegorna Laura García Álvarez, Anton Frisk-Kockum, båda på avdelningen för tillämpad kvantfysik, Stefan Kröll, Lunds universitet, och Gunnar Björk, Kungliga Tekniska högskolan, höll egna föreläsningar på ämnen som &quot;Quantum computing and simulation&quot;, &quot;Quantum communication&quot; och &quot;Quantum sensing&quot;. De två sistnämnda koordinerar områdena kvantsensorer respektive kvantkommunikation inom WACQT.</div> <div><br /></div> <div>Industriworkshoppen organiserades av WACQT-koordinatorn Philip Krantz och professor Göran Wendin. Linda Brånell ansvarade för logistiken och såg till att allt flöt på. Wendin var mycket nöjd med de båda dagarna:</div> <div>– Personligen är jag väldigt nöjd med resultatet av workshopen. Organisationen fungerade som planerat och presentationerna var genomgående utmärkta och på rätt nivå. Diskussionerna under kaffepauser, luncher och middagar var intensiva. Det är helt klart att industridoktorandprojekten skapar ett starkt engagemang från båda sidor, vilket bådar gott för framtiden, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Målet med det tioåriga forskningsprogrammet Wallenberg Centre for Quantum Technology är att bygga en fungerande kvantdator inom tio år. Satsningen är på totalt närmare en miljard kronor. Merparten kommer från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som bidrar med 600 miljoner. Resten kommer bland annat från Chalmers ägarstiftelse, de samverkande universiteten i Lund, Linköping och Kungliga Tekniska högskolan (KTH), samt samverkande företag. </div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om kvantdatorsatsningen &gt;&gt;&gt;</h3> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Nu-startar-bygget-av-en-svensk-kvantdator.aspx">Nu startar bygget av en svensk kvantdator</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Nu-ska-kvantdatorn-bli-verklighet.aspx">Nu ska kvantdatorn bli verklighet</a></span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Valbesokt-kickoff-for-nytt-centrum-i-kvantteknologi.aspx">Välbesökt kickoff för nytt centrum i kvantteknologi​</a></span></div> <div><br /></div> <div><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Fakta om Wallenberg Centre for Quantum Technology</span></h3></div> <div>– Wallenberg Centre for Quantum Technology är en tioårig miljardsatsning med målet att ta svensk forskning och industri till fronten av den andra kvantrevolutionen.</div> <div>– Forskningsprogrammet ska utveckla och säkra svensk kompetens inom kvantteknologins alla delområden.</div> <div>– Forskningsprogrammet innefattar ett fokusprojekt med mål att utveckla en kvantdator, samt ett excellensprogram som täcker de fyra delområdena.</div> <div>– Wallenberg Centre for Quantum Technology leds av och är till stor del lokaliserat på Chalmers. Delområdena kvantkommunikation och kvantsensorer koordineras av KTH respektive Lunds universitet.</div> <div>– Satsningen omfattar en forskarskola, ett postdok-program, ett gästforskarprogram samt medel för rekrytering av unga forskare. Det kommer att säkerställa långsiktig, svensk kompetensförsörjning inom kvantteknologiområdet, även efter programmets slut.</div> <div>–​ Samarbete med flera industripartner säkrar att tillämpningsområdena blir relevanta för svensk industri.<br /><br /></div> <div><a href="/en/centres/wacqt">www.chalmers.se/en/centres/wacqt</a></div> <div><br /></div> <div>Källa: Chalmers magasin # 1 2018</div>Tue, 28 May 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Laserkrock-banar-vag-for-lakande-stralar.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Laserkrock-banar-vag-for-lakande-stralar.aspxLaserkrocken som banar väg för läkande strålar<p><b>​Forskare på Chalmers och Göteborgs universitet presenterar en ny metod som kan fördubbla energin hos protonstrålar som produceras av högeffektlasrar. Genombrottet kan på sikt leda till mer kompakta och prisvärda acceleratorer som kan komma till nytta inom flera områden, inte minst inom avancerad vård.  ​​​</b></p><div><span style="background-color:initial">Protonstrålar kan användas till att behandla vissa typer av svåra tumörer genom att slå ut cancerceller med hjälp av så kallad protonterapi. Problemet är att dagens anläggningar är så stora och dyra att det bara finns ett fåtal i världen. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Moderna högeffektlasrar kan accelerera partiklar på betydligt kortare avstånd än vad traditionella acceleratorer klarar. Det krävs bara en bråkdels millimeter för varje meter som behövs idag. Men dagens laserbaserade acceleratorer klarar inte producera protonstrålar med så hög energi som krävs för protonterapi. Forskare runtom i världen har provat olika metoder för att få upp energin genom att experimentera med hur laserpulserna används. Göteborgsforskarnas nya metod som fördubblar energin är därför ett genombrott. <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Tekniken bygger på att en laserstråle delas och skickas mot en tunn folie från två olika vinklar – exakt samtidigt. I krocken skapas ett mycket starkt elektromagnetiskt fält som ger extra energi till partiklarna – protonerna – när de skjuts iväg i form av en stråle. Trots att den laserstråle som delats har samma energi som i tidigare experiment, innebär krocken att energin hos protonerna fördubblas.  </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/JulienFerri_190508_200x300.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:10px;width:180px;height:270px" />– Det här fungerade bättre än vi vågat hoppas. Målet är att i framtiden kunna uppnå samma energinivåer som i dagens anläggningar för protonterapi. Metoden skulle då göra det möjligt att bygga kompakt utrustning som bara kräver en tiondel så mycket yta. Det betyder att ett vanligt sjukhus skulle kunna erbjuda sina patienter protonterapi, säger Julien Ferri, forskare på institutionen för fysik på Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial">Än så länge ges behandlingen bara på en plats i Sverige – i Uppsala. Det som är unikt med protonterapi är att det går att skjuta prick på cancerceller och slå ut dem, utan att skada de friska celler som finns i vävnaden eller organen intill. Därför är metoden avgörande för att kunna behandla djupt sittande tumörer i till exempel hjärna eller ryggrad. Ju högre energi en protonstråle har, desto längre ner under huden kan den bekämpa cancerceller. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial">Även om forskarna har gjort ett stort framsteg genom att lyckas fördubbla protonstrålens energi, så är slutmålet långt ifrån uppnått.  </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/TundeFulop_180829_270x.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:270px;width:180px" /><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">​</span><span style="background-color:initial">Vi behöver komma upp i tio gånger så hög energi för att kunna nå ännu djupare in i kroppen. En av mina drivkrafter är att kunna bidra till att fler ska kunna få protonterapi. Det kanske ligger 30 år fram i tiden, men varje steg framåt är viktigt, säger Tünde Fülöp, professor på institutionen för fysik på Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial">De accelererade protonerna är inte bara intressanta när det gäller cancerbehandling. De kan också användas för att genomlysa och undersöka olika material och för att göra radioaktivt material mindre skadligt. Energirika protoner är också viktiga för rymdindustrin, eftersom de utgör en stor del av den kosmiska strålning som kan skada satelliter och annan utrustning i rymden. Med protoner i laboratorier kan man studera hur skadorna uppstår och utveckla nya material som tål påfrestningarna bättre.<br /></span><span style="background-color:initial">Julien Ferri och Tünde Fülöp har tillsammans med forskarkollegan Evangelos Siminos på Göteborgs universitet tagit fram både simuleringar och teoretiska beräkningar som visar att metoden fungerar. Nästa steg är att göra experiment i samarbete med Lunds universitet. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial">– </span><span style="background-color:initial">Nu tittar vi på fler sätt för att kunna öka energin i protonstrålarna. Vi arbetar med laserstrålar som har högre intensitet än om man skulle ta allt solljus som träffar jorden och rikta det mot änden av ett hårstrå, så det finns mycket att ta av. Utmaningen är att konvertera mer av den intensiteten till protonerna, säger Tünde Fülöp. <br /><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">De nya vetenskapliga resultaten har publicerats i den ansedda Nature-tidskriften Communications Physics. <br /></span><a href="https://www.nature.com/articles/s42005-019-0140-x"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs den vetenskapliga artikeln &quot;Enhanced target normal sheath acceleration using colliding laser pulses&quot;. </a><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/laserkrock-banar-vaeg-foer-laekande-straalar-2877320"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder.​​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Text: </strong><span style="background-color:initial">Mia Halleröd Palmgren, </span><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /></div> <div> <div><strong>Foto</strong> av Tünde Fülöp: Johan Bodell, f<span style="background-color:initial">oto av Julien Ferri, samt gruppbild: </span><span style="background-color:initial">Mia Halleröd Palmgren</span></div> <div><br /></div></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Mer om forskningen:</span><br /></div> <div>Forskningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse inom ramen för projektet <a href="http://kaw.wallenberg.org/forskning/laser-ska-ge-energirika-joner-forskning-och-medicin">Plasma based compact ion sources​</a>. <span style="background-color:initial">Andra finansiärer är European Research Council och Vetenskapsrådet. Simuleringarna har gjorts på det nationella datacentrumet Chalmers Centre for Computational Science and Engineering (C3SE). </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/750x340/Tünde_Julien_Evangelos750x340.jpg" alt="" style="margin:5px" /><br /></span><span style="background-color:initial">Forskarna bakom de nya resultaten: Tünde Fülöp och Julien Ferri på Chalmers och Evangelos Siminos på Göteborgs universitet har nyligen presenterat en metod som gör det möjligt att skapa dubbelt så energirika protonstrålar med hjälp av krockande laserpulser. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <h3 class="chalmersElement-H3">För mer information: <br /></h3> <div><div class="page-content"><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Tünde-Fülöp.aspx"></a><div><a href="/sv/personal/Sidor/Tünde-Fülöp.aspx">Tünde Fülöp</a>, professor, institutionen för fysik, Chalmers 072 986 74 40,<a href="mailto:tunde.fulop@chalmers.se"> tunde.fulop@chalmers.se​</a><br /></div> <div><br /></div> <div> <a href="/sv/personal/Sidor/Julien-Ferri.aspx">Julien Ferri​</a><span style="background-color:initial">, doktor i fysik, institutionen för fysik, Chalmers 070 986 74 76, </span><a href="mailto:julien.ferri@chalmers.se%E2%80%8B%E2%80%8B">julien.ferri@chalmers.se​​</a></div> <div><br /></div> <div> <a href="https://www.physics.gu.se/om-institutionen/personal/?languageId=100000&amp;disableRedirect=true&amp;returnUrl=http://www.physics.gu.se/english/about-the-department/staff/?languageId%3D100001%26userId%3Dxsimev&amp;userId=xsimev">Evangelos Siminos,​</a><span style="background-color:initial"> doktor i fysik, </span><span style="background-color:transparent;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">i</span><span style="background-color:transparent;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif">nstitutionen för fysik, Göteborgs universitet, </span></div> <div><span style="background-color:transparent;font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif"><font face="&quot;Open Sans&quot;,sans-serif">0</font></span><span style="background-color:initial">31 786 9161, </span><a href="mailto:evangelos.siminos@physics.gu.se">evangelos.siminos@physics.gu.se</a></div></div></div>Mon, 27 May 2019 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-far-arets-John-Ericsson-medaljer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/De-far-arets-John-Ericsson-medaljer.aspxDe får årets John Ericsson-medaljer<p><b>​Den 24 maj delades årets John Ericsson-medaljer ut, när sex studenter med framstående studieprestationer uppmärksammades i Chalmersska huset.</b></p>​<span style="background-color:initial">John Ericsson-medaljen instiftades 1897, och delas sedan 2012 ut årligen till de sex främsta studenter som tagit civilingenjörs- eller arkitektexamen under de senaste 12 månaderna. </span><div>Årets medaljörer är Emily-Claire Goksöyr, Ludwig Tranheden, Frida Nerdal, Jonathan Jogensjö, Emil Ejbyfeldt och Andréas Sundström. De fick ta emot en präglad medalj i solitt silver med sitt namn ingraverat, diplom och en bok om John Ericssons liv vid en högtidlig utdelning.</div> <div><br /></div> <div><div><br /></div> <div><div><div><span style="font-weight:700">Forskar på högintensitetslasrar</span></div> <div>”Beskedet om att jag skulle få denna medalj kom helt oväntat och det känns mycket hedrande. Jag gick teknisk fysik som har varit både utmanande och lärorikt. Civilingenjörsexamen innebar dock inte slutet på min Chalmerstid. Redan en månad in i mitt exjobb fick jag frågan om att stanna kvar och doktorera i laser-plasmafysik, så jag blir kvar på Chalmers ett tag till. Min forskning handlar om hur man kan använda högintensitetslasrar för att accelerera joner ur plasmat som bildas när lasern träffar sitt strålmål”, säger Andréas Sundström.</div></div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Arbetar som managementkonsult</span></div> <div>”Det är en stor ära att ta emot John Ericsson-medaljen. Den återspeglar för mig den utbildningskvalitet Chalmers erbjuder tillsammans med ett fantastiskt studentliv, två nyckelfaktorer som gjort studieprestationerna möjliga. Den analytiska förmågan och det strukturerade sättet att närma sig problem som följt av fem år på Chalmers är något jag använder mig av på daglig basis i mitt yrke som managementkonsult på Triathlon Group”, säger Ludwig Tranheden.</div></div> <div><br /></div> <div></div></div> <div><strong style="background-color:initial">Omvandlar plast från havet till byggmaterial</strong><br /></div></div> <div>”Det känns fantastiskt roligt och hedersamt att få vara en av pristagarna av John Ericsson-medaljen. Studierna på Chalmers kommer jag alltid se tillbaka på som en fin tid i livet. Under mastern fokuserade jag på hållbart byggande. Detta ledde till att jag tillsammans med min man Erik Goksöyr ägnade examensarbetet åt att utforska möjligheten att omvandla plast som samlats in från havet till arkitektur. Vi har nyligen startat ett företag där vi fortsätter att testa det vi kom fram till under examensarbetet och har en förhoppning om att kunna leverera ett nytt byggnadsmaterial av återvunnen marint avfall”, säger Emily-Claire Goksöyr.</div> <div><br /></div> <div><div><strong>Ger ut bok om arkitektdoldis</strong></div> <div>”Jag känner mig mycket tacksam och stolt över att ha blivit tilldelad denna utmärkelse. Jag har många fina minnen från min tid på Chalmers Arkitektur. Studietiden har inte bara gett mig fantastiska vänner och en kunskapsbas som jag bär med mig ut i arbetslivet, den har också stimulerat mig att gå min egen väg. För tillfället är jag sysselsatt med att ge ut en bok om den ouppmärksammade arkitekten Elsa Sundling, som också var ämnet för mitt examensarbete”, säger Frida Nerdal.</div></div> <div><br /></div> <div><div><span style="font-weight:700">Vill väcka ungas intresse för naturvetenskap</span></div> <div>”Jag har upplevt min studietid på Chalmers som utmanande, men även utvecklande. Efter min examen inom bioteknik studerar jag den kompletterande pedagogiska utbildningen på Chalmers för att få ämneslärarexamen i kemi och matematik på gymnasiet. Detta för att skapa en bredare kompetens, men även för att få möjlighet att göra avtryck i ungdomars liv gällande naturvetenskapligt intresse. Det känns fantastiskt att bli tilldelad medaljen och den visar på all den tid och engagemang jag lagt ner på mina studier”, säger Jonathan Jogensjö.​</div></div> <div><br /></div> <div><div><span style="background-color:initial"><span style="font-weight:700">Har erfarenheter från Hongkong</span></span><br /></div> <div>”Studietiden på Teknisk fysik har varit givande och väldigt utvecklande. Under studierna har jag också varit engagerad i sektionen och varit på utbyte i Hongkong under ett år. Det är mycket bra jag tar med mig från Chalmerstiden, men det är kul att ta på sig nya utmaningar. Nu efter Chalmers jobbar jag som programmerare på Jeppesen Systems i Göteborg”, säger Emil Ejbyfeldt.</div></div> <div><br /></div> <div><div><br /></div></div> <strong>​Text:</strong> Erik Krång<div><strong>Foto:</strong> Anna Carlin</div>Fri, 24 May 2019 14:55:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-fysiker-utnamndes-till-jubeldoktorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Tva-fysiker-utnamndes-till-jubeldoktorer.aspxTvå fysiker utnämndes till jubeldoktorer<p><b>​Lördagen den 18 maj 2019 hölls Chalmers årliga doktorspromotion i Göteborgs konserthus. Under ceremonin utnämndes fysikerna Göran Grimvall och Bengt Lundqvist till jubeldoktorer, vilket betyder att det är 50 år sedan de promoverades till doktorer vid Chalmers.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3"><span>Göran Grimvall</span></h3> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Goran_Grimwall.JPG" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Göran Grimvall har tillbringat nästan halva livet bredvid eller vid Chalmers. Han bodde 25 år i föräldrahemmet på Gibraltargatan 26 och tog studenten vid Hvitfeldtska läroverket, blev civilingenjör i teknisk fysik 1963 och doktor i fasta tillståndets teori 1969, följt av forskar- och lärartjänster vid institutionerna för teoretisk fysik samt metalliska konstruktionsmaterial. År 1977 utnämndes han till professor i teoretisk fysik vid KTH särskilt materialteori, där han nu är professor emeritus. Göran Grimvalls forskning avser termofysikaliska egenskaper, från mycket låga till höga temperaturer.  Det gäller kvantmekaniska modeller för bland annat elektrisk och termisk ledningsförmåga, gittersvängningar och legeringars fasdiagram. Bland hans många varierande uppdrag märks programansvarig och dekanus för Teknisk fysik KTH, ledamot av 1995 års ubåtskommission och huvudsekreterare för Göran Gustafssons stiftelser. Han har skrivit 15 böcker, bland annat om sportens fysik, läroböcker på högskolenivå och forskningsfrontsböcker inom sitt specialområde. Han har medverkat med popularisering av fysik och teknik i många radio- och tv-program samt i över 40 år i tidningen Ny teknik. Han är också ledamot av IVA och har fått flera utmärkelser, däribland Gustaf Dalénmedaljen och IVA:s guldmedalj.</span><br /></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Bengt Lundqvist</h3> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Bengt_Lundqvist.JPG" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />Bengt Lundqvist föddes 1938 i Göteborg, en i första årgången av teknisk fysik på Chalmers, blev civilingenjör 1960 och fick doktorsgrad 1969. 1974 blev han professor i Århus och 1978 i matematisk fysik vid Chalmers.   Han har gästforskat vid Cornell, Rutgers, DTU, Stanford, IBM Yorktown och MPI Stuttgart. Lundqvist forskar inom den kondenserade materiens fysik, särskilt ytfysik, ett eldorado för utveckling av modeller för mångpartikelsystem, i nära samverkan med experimentatorer. Han har också bidragit till grunderna för beräkning av elektronstruktur och bindning i fler- elektronsystem med täthetsfunktionalteorin. Hans publikationer har cirka 22 000 citeringar fördelade jämnt på de två nämnda huvudområdena. Inom forskarutbildningen har han varit noga med individuellt utformade projekt. Han har fört ett trettiotal till doktorsexamen, varav idag ca 10 är professorer spridda över världen och ca 20 är inom industriell FoU. I grundutbildningen har han undervisat för full  professorskvot, ofta med projektvis examination, uppmärksammad med ett Ericsonstipendium ”för att främja god pedagogik och nytänkande inom undervisningen”. Administration ingår också bland uppdragen, även internationella sådana. På Chalmers har han haft nästan alla tänkbara positioner, utom rektorat.</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/hogtidligt-under-arets-doktorspromotion.aspx">Läs mer om doktorspromotionen 2019.​</a></div>Mon, 20 May 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Stort-internationellt-firande-av-nya-forskningsmojligheter.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Stort-internationellt-firande-av-nya-forskningsmojligheter.aspxStort internationellt firande av nya forskningsmöjligheter<p><b>Chalmers nya elektronmikroskop gör det möjligt för forskare att studera och designa framtidens smarta material. Den 15 maj var det stor internationell invigning av det unika mikroskopet som låter oss dyka in i atomernas värld. ​​</b></p><div><span style="background-color:initial">Det nya gigantiska elektronmikroskopet på Chalmers materialanalyslaboratorium väger fem ton och låter forskarna dyka in i atomernas värld. </span><span style="background-color:initial">Över hundra personer var med under invigningen som var </span><span style="background-color:initial">öppen för både forskare och allmänhet som ville lära sig mer om de nya möjligheter som mikroskopet skapar. <br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial">Fysikprofessor Eva Olsson, som är </span><span style="background-color:initial">ansvarig för mikroskopisatsningen på Chalmers, höll i </span><span style="background-color:initial">trådarna under den stora dagen. Forskare från när och fjärran kom för att föreläsa, bekanta sig med den avancerade utrustningen och knyta nya band. Särskilt inbjudna var medlemmar i ett europeiskt nätverk för elektronmikroskopi, där Chalmers också ingår. </span><span style="background-color:initial">Ett antal ledande forskare från både Europa och övriga världen deltog också i invigningen. <br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span><span style="background-color:initial">Till och med </span><span style="background-color:initial">Chalmers grundare, William Chalmers, tycktes ha fått nytt liv tack vare de nya möjligheterna. Genom en stark skådespelarinsats av Philip Wramsby hjälpte han till att moderera dagen som bjöd på spännande föreläsningar, inblick i mikroskopins värld och många möjligheter till nätverkande inför framtiden. </span></div> <div><span style="background-color:initial">Eftersom det unika transmissionselektronmikroskopet är tillverkat i Japan av JEOL, fanns även representanter från tillverkaren på plats – både från Japan och Europa. Dagen slutade, som sig bör, därför med karaoke på japanska. </span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><div>Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se​</a></div> <div>Bilder: Johan Bodell, Helén Rosenfeldt och Mia Halleröd Palmgren</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.youtube.com/watch?v=GLqbS2dTMFA"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Se hela invigningsceremonin i Gustaf Dalénsalen på Chalmers den 15 maj 2019 </a></div> <span style="background-color:initial"></span></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">Läs gärna också: </span><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Kom-och-upplev-Chalmers-varldsunika-elektronmikroskop.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" style="font-weight:600" /><span style="font-weight:600">Mikroskopet som låter forskarna dyka in i atomernas värld</span>​</a><span style="font-family:&quot;open sans&quot;, sans-serif;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Så-designas-smarta-material-för-ett-hållbart-samhälle.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Så designas smarta material med hjälp av världsunika mikroskop ​</a><span style="background-color:initial;white-space:pre"> ​</span><span style="font-weight:600"><br /></span></div> <div><div><div><a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/33-miljoner-till-unika-mikroskop.aspx%20S%c3%a5%20designas%20smarta%20material%20med%20hj%c3%a4lp%20av%20v%c3%a4rldsunika%20mikroskop" style="outline:currentcolor none 0px"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />33 miljoner till unika mikroskop</a></div></div></div>Thu, 16 May 2019 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Microwave-Road-stipendiet-till-fyra-chalmerister.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Microwave-Road-stipendiet-till-fyra-chalmerister.aspxMicrowave Road-stipendiet till fyra chalmerister<p><b>​Martin Anderberg, Rikard Reinhagen, ​Lowisa Hanning och Frida Strömbeck​ belönas med branschorganisationen Microwave Roads stipendium 2018 för sina examensarbeten.</b></p><div><span style="background-color:initial">De tog emot sina utmärkelser ur Microwave Roads ordförande Johan Carlerts hand i samband med en ceremoni den 8 maj.</span><br /></div> <div><br /></div> <div>Microwave Road-stipendiet består av 10 000 kronor samt ett diplom, och går till det bästa examensarbetet inom antenn- och mikrovågsteknik. Det delades i år ut för sjätte gången.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Hans Hjelmgren</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs de prisvinnande examensarbetena (pdf) &gt;&gt;&gt;</h3> <div><div>Martin Anderberg, <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/255903/255903.pdf">Design of a 183 GHz Subharmonic Mixer Using Membrane Integrated GaAs Schottky Diode Technology</a></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Lowisa Hanning, <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/255564/255564.pdf">Pulse Shaping of Radar Transmitters Compensation of Memory Effects through Digital Pre-distortion</a></span></div> <div><br /></div> <div>Rikard Reinhagen, <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/255522/255522.pdf">The technical feasibility of providing passenger Wi-Fi with 60 GHz WiGig networks on board trains</a></div> <div><br /></div> <div>Frida Strömbeck, <a href="http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/254956/254956.pdf">Energy Efficient High Data Rate RF-DAC based PAM Modulator – A MMIC solution using an InP-based DHBT-process at Millimeterwave Band​</a></div></div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer om stipendiet &gt;&gt;&gt;</h3> <div><a href="http://www.microwaveroad.se/microwave-road-stipendiet.html" target="_blank" title="Länk till Microwave Road.">www.microwaveroad.se/microwave-road-stipendiet.html​</a></div>Tue, 14 May 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Valbesokt-anvandarmote-for-nanoforskare.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Valbesokt-anvandarmote-for-nanoforskare.aspxVälbesökt användarmöte för nanoforskare<p><b>​Omkring 250 europeiska nanoforskare, varav 29 från Chalmers, samlades på Nordic Nanolab User Meeting på Danmarks Tekniske Universitet (DTU) i Köpenhamn den 7-8 maj.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bild från användarmötet." src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/num_IMGP2737_350x305.gif" style="margin:5px" /></span></div> <span style="background-color:initial"><div><span style="background-color:initial">En mängd seminarier med olika teman ägde rum, med föreläsare från Chalmers och andra högskolor. Marcus Rommel, forskningsingenjör vid Nanoteknikaboratoriet, pratade om litografi i sin föreläsning &quot;EBL hardware basics and craftsmanship&quot;. Ruggero Verre, forskare på avdelningen för bionanofotonik vid institutionen för fysik, bjöd på en föreläsning med titeln &quot;From atoms to microfilms: a journey in thin film deposition technology&quot;.</span><br /></div></span><div><br /><span style="background-color:initial">Karin Hedsten (bilden t v), Mats Hagberg, Martin Hollertz och Henrik Frederiksen, alla forskare vid Nanoteknikaboratoriet, ställde upp som modererande ordföranden under varsin tematisk session, om etsningsteknik respektive tunnfilmsteknik. Karin föreläste även om våtetsningsteknik på en av de tematiska sessionerna.</span></div> <div><br /> <span style="background-color:initial">Kvällen den 7 maj bjöds alla deltagarna på middag och underhållning av Wallmans Dinnershow på Cirkusbygningen i Köpenhamn.</span></div> <div><br /> <span style="background-color:initial">Text: Michael Nystås</span></div> <div>Foto: Maj Winkelmann, DTU</div> <div><br /></div> <div><a href="https://www.nanolab.dtu.dk/english/nyheder/nyhed?id=9ff1799a-7c84-4abf-a39c-bade9f582b7c">Läs engelsk nyhet om mötet på DTU.dk​</a> &gt;&gt;&gt;<br /><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><img class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bild från användarmötet." src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/num_IMGP3500_500px.jpg" style="margin:5px" /><br /> <img alt="Bild från användarmötet." src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/num_IMGP3376_665x330.gif" style="margin:5px" /><br /></div>Thu, 09 May 2019 10:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Professorn-som-later-andra-blomma.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Professorn-som-later-andra-blomma.aspxProfessorn som låter andra blomma<p><b>​Tord Claeson vill hellre prata om andra än sig själv. I november fyllde chalmersprofessorn 80 år. Vi stämde träff för ett personligt samtal om hans långa erfarenhet. ”Jag har haft stor tur”, säger han.​</b></p><div><span style="background-color:initial">Tord Claeson tar emot på sitt tjänsterum på femte våningen i den byggnad där institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2 – huserar sedan starten. Det är också hans arbetsplats, precis som Chalmers har varit det i hisnande 60 år.</span><br /></div> <div>Men det var nära att den här intervjun aldrig blev av. Det tog tid att övertyga Tord Claeson om att hans kunskaper och erfarenheter kunde vara intressant läsning för någon annan. Han tonar gärna ner sin egen betydelse, och lyfter hellre fram andra som burit honom genom livet. Själv menar han att han har haft stor tur som kommit dit där han är idag:</div> <div>– Utan handledare, kollegor, studenter och, inte minst, superba sekreterare som sett till att ekonomin varit bra och hyperkompetenta tekniker som skött laboratorierna, hade det aldrig gått, säger han.</div> <div>Till slut släppte Tord Claeson i alla fall in oss på kontoret. Och det är här vi sitter nu. Hyllorna är fulla med pärmar, böcker, tidskrifter och papper. Ett helt yrkesliv och mer därtill. På väggar och i hyllor tronar en inte oansenlig samling klockor av olika form och storlek.</div> <div>– Så småningom ska jag väl städa ut här och flytta. Men jag är nog lite lat också. Varje gång jag gör högar med sånt som ska slängas hittar jag intressanta saker att läsa, ler han stillsamt.</div> <div><strong>Går klockorna rätt?</strong></div> <div>– Det är lite till och från. Ibland stannar de och jag får försöka få igång dom igen.</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Många milstolpar</span><br /></div> <div>Det senaste året har milstolparna nästan stått som spön i backen för honom. 2018 var det 50 år sen han promoverades och det uppmärksammades genom att Chalmers utnämnde honom till jubeldoktor. </div> <div>– På den tiden var det inte så många som promoverades, utan man fick samla ihop doktoranderna under två-tre år för att komma upp i en dryg handfull. Men det har naturligtvis ändrat sig och vuxit med åren, säger Tord.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/tordc_doktorspromotion_180602__S8A0246-1_665x330.jpg" alt="Bild från promotionshögtiden." style="margin:5px" /><br />I november fyllde han 80 år. Och 2019 är det alltså precis 60 år sen han klev in genom dörrarna på högskolan och påbörjade studierna i teknisk fysik. I höst planeras en återträff med kamraterna från studenttiden.</div> <div>– Det var 1959, jag var 21 år gammal, och vi var 400 teknologer som antogs, varav 19 på Teknisk fysik. Chalmers hade sammanlagt bara runt 2 000 studenter då. Det var en sammanhållen klass, från nollningen blev vi sammansvetsade och hjälpte varandra fram, minns Tord. </div> <div>Han fortsätter:</div> <div>– Jag minns att vi hälsades välkomna av rektor. Det var mindre då. Administrationen på den tiden bestod av rektor och hans sekreterare, och ytterligare en man som skötte ekonomi och personal. Det fanns också en registrator på deltid. Varje professor hade en egen sekreterare. När jag började fanns det bara två fysikprofessorer på Chalmers. Samtidigt påbörjades den stora expansionen som präglade 1960-talet. När jag senare gick som doktorand hade det redan hunnit bli fyra professorer i experimentell fysik.</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Klä</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">d</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial">chef för cortègen</span><br /></div> <div>Det har gått bra för Tord Claeson och hans kurskamrater. Tjugo procent blev invalda i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), lika många procent hedrades med utmärkelser som IVA:s guldmedalj, Chalmersmedaljen, Gustaf Dalénmedaljen och Globala Energipriset. Några blev hedersdoktorer på Chalmers. Detta alltså i en klass på 19 studenter. </div> <div>Studierna var tidskrävande med mer än 40 schemalagda timmar i veckan och en del läste överkurser för att höja betygen. Men Tord engagerade sig i stället i kårlivet på Chalmers. Under första året var han med i cortègekommittén.</div> <div>– Det var mycket roligt och givande. Jag var klädchef. Då ansvarar man för att deltagarna på vagnarna får lite roliga kläder och smink på sig. Det var ett arbete som mest var koncentrerat på att få ihop kläder från olika organisationer och lumplager. Antingen fick vi dom till skänks eller så fick vi låna dom en tid. På den tiden bestod kommittén av tio personer. Jag var inte med och byggde några ekipage, det hann man inte med. Kommittén hade många olika uppgifter som fördelades mellan oss. Vi ansvarade bland annat för att det gjordes ett program som kunde säljas. Men efter första året är det i allmänhet annat som tar över, berättar han. </div> <div>Tord fortsatte dock att engagera sig; han blev ledamot i kårstyrelsen och satt i internationella utskottet.</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Två år i USA</span><br /></div> <div>Efter sin examen i teknisk fysik 1963 påbörjade Tord en doktorandutbildning på Chalmers. 1964 fick han chansen att resa till USA på stipendium på inrådan av professorerna Gösta Brogren och Stig Lundqvist, som var Tords handledare. Han ville gärna visa Kalifornien för hustrun Madeleine, eftersom han tidigare hade tillbringat ett utbytesår där.</div> <div>– Stig gav mig många goda råd om vart man skulle söka sig, och hjälpte mig hitta en bra grupp på University of California i San Diego som var ledande inom supraledning. Där hade jag tur och kunde koncentrera mig på att göra experiment och skriva ett antal papper, berättar Tord.</div> <div>Han blev kvar i San Diego i knappa två år. Men bortsett från tiden utomlands har Tord varit Chalmers trogen. När han kom tillbaka för att fortsätta forskarutbildningen 1966, kunde han titulera sig licentiand. Peter Myers, Chalmers förste professor i fasta tillståndets fysik, som blev hans mentor under många år, tog nu över efter Gösta Brogren.</div> <div>Strax före jul 1967 fick Tord sin doktorsexamen. Under utbildningen fick han chansen att bygga upp en egen forskargrupp och handleda yngre doktorander. Tord var då själv fortfarande i 20-årsåldern. Forskargruppen bestod av Tord själv, två licentiander, en ingenjör och ett par examensarbetare.</div> <div>– 1967 startade jag även en kurs i lågtemperaturfysik som faktiskt fortfarande finns kvar. Jag ledde den själv i 35 år. Samtidigt startade jag ett antal laborationer där vi sysslade med supraledare och flytande helium, berättar han.</div> <div>Som handledare har Tord haft som strategi att inte stå bakom axeln på doktoranderna och övervaka deras minsta steg. Istället har han tagit ett steg tillbaka och låtit doktoranderna blomma. Det har gjort honom uppskattad.</div> <div>– De har mer fått möjlighet att själva välja problem och utveckla sig i en atmosfär där det har funnits utrustning, resurser och andra att växelverka med. Är man duktig så blir det väldigt bra forskare av det, säger Tord.</div> <div>– Den förste som doktorerade var Claes-Göran Granqvist som sen gick till Uppsala universitet och fortfarande är aktiv där, bland annat känd för sina smarta fönster.</div> <div><strong>Honom handledde du?</strong></div> <div>– Ja, handledde och handledde, han var ju med i gruppen, konstaterar Tord på sitt stillsamma vis.<br /><span style="background-color:initial;color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/tordc_sitter_canyon_IMG_6393_750x340.gif" alt="Bild på Tord Claeson." style="margin:5px" /><br />Arbetar tre procent</span></div> <div>Fortfarande arbetar han tre procent och är på plats på MC2 varje dag.</div> <div>– Jag brukar komma in runt halv nio, sen går jag hem när det blir mörkt, lite tidigare på sommaren. Jag har gått ner mycket i arbetstid, nu kanske det inte ens är 40 timmar i veckan... och det är ungefär hälften mot förut!</div> <div>– Jag sitter här vid datorn, läser mycket, skriver en del. Om jag hittar nåt intressant skickar jag det vidare till kollegorna. Ibland läser jag artiklar som skrivs av forskarna och kommer med lite synpunkter. Ibland hjälper jag till med formuleringar i ansökningar. Sen får jag förfrågningar om att delta i utvärderingar av anslagsansökningar, granska insända manuskript till tidskrifter och annat. Jag gör det för att kunna vara med och få förmånen att växelverka och diskutera med doktorander, gå på seminarier och sådant.</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Chalmers inte självklart</span><br /></div> <div>Men vägen till Chalmers har inte varit spikrak. Som barn var Tord inte ens särskilt intresserad av teknik och naturvetenskap:</div> <div>– Jag och min kusin brukade leka på vinden hemma och på landet, och där fanns min morbrors gamla radiomottagare som vi försökte lyssna på. Sen hade jag en liten låda i skyddsrummet med en massa kemikalier och sånt man kunde göra experiment med. </div> <div>Forskning var han inte heller inställd på till en början. Vändpunkten kom på gymnasiet – i mötet med en historielärare!</div> <div>– Jag var ganska intresserad av historia och tänkte först läsa ekonomisk historia på Handels. Men min lärare i historia tyckte inte att man kunde få stort A i betyg om man inte behärskade latin. Då blev jag trött på det hela! Tävlingsinriktad som jag är sökte jag därför till det som var svårast att komma in på, teknisk fysik.</div> <div><strong>Det låter som att det indirekt var tack vare din historielärare som du kom till Chalmers?</strong></div> <div>– (Skratt) Jag kanske överdriver lite... Men Chalmers var den naturliga punkten. Det var redan då rätt synligt, man var väl medveten om att Chalmers fanns. Jag hade även en god kamrat som var väldigt kemiintresserad. Han var helt inställd på att han skulle gå på Chalmers och det bidrog till mitt eget beslut.</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Viktigaste forskningsbidragen</span><br /></div> <div>Tord Claeson anses allmänt vara den som tog forskningen inom lågtemperaturfysik och supraledning till Chalmers. Något sådant hade tidigare bara funnits i begränsad skala på högskolan. Till sina viktigaste forskningsbidrag räknar han arbetet med seriekopplade tunnelövergångar och elektronstrålelitografi.</div> <div>– Eftersom vi hade arbetat med seriekopplade parametriska Josephson-förstärkare, så var det naturligt att också prova seriekopplade tunnelövergångar. Vi hade tur, det fungerade bra. Sen gjordes det en prototyp i Erik Kollbergs labb, och sedan en mottagare på Onsala rymdobservatorium. Den utvecklades till en riktig produkt som har använts vid flera liknande observatorier och i satelliter. Det var nånting som blev riktigt bra. Det är roligt, säger han. </div> <div><br /></div> <div>För att kunna tillverka ännu mindre kretsar började forskargruppen utforska elektronstrålelitografi. Tord skickade över två av sina medarbetare, Bengt Nilsson och Dag Winkler, till världens då enda submikronlabb, som fanns på Cornell University i USA.</div> <div>– Bengt och Dag lärde sig tekniken där, och kom sen tillbaka. Bengt satte upp ett elektronmikroskop som vi köpte begagnat från de norska oljefälten. Han hade en liten Sinclairdator med ett minne på 128 kilobyte, det var väldigt stort på den tiden! Med den lyckades han styra elektronmikroskopet och börja rita kretsar. Så småningom fick vi finansiering för att köpa ett nytt och bättre elektronstrålelitografiinstrument.</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />MC2-pionjär</span><br /></div> <div>Forskargruppen trängdes med andra i ett litet renrum på åtta kvadratmeter i fysikhusets källare. Labbet utnyttjades i princip dygnet runt av ett hundratal användare. Det fungerade men var ohållbart i längden. Snart började diskussionerna om att slå samman de mindre renrummen som fanns på Fysik och Elektro till något större.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/tordc_halvfigur_IMG_6389_300x450.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bild på Tord Claeson." style="margin:5px" />Tord är en av pionjärerna på MC2 och var med och påverkade institutionens tillkomst. Men han beskriver sig hellre som en bromskloss än en drivkraft. Faktum kvarstår dock att det är svårt att tänka sig det nuvarande renrummet existera utan draghjälp från Tord. Tillsammans med professorer som Torvald Andersson, Peter Andrekson, Stefan Bengtsson, Olof Engström, Erik Kollberg, Torbjörn Lagerwall, Anders Larsson, Göran Wendin och Bengt Stebler tillhörde han de drivande.</div> <div>– Jag kände viss sympati och hemhörighet med fysikinstitutionen och ville gärna att det skulle bli en stor atmosfär, där vi kunde samverka i ett större kollektiv. Den förenande länken var egentligen att vi behövde ett bättre utrustat laboratorium, större lokaler, vi satt rätt så trångt, hos oss satt det fyra doktorander i varje rum och jag brukade dessutom alltid ha ett par gäster på mitt kontor. Likadant var det på andra ställen, vi var ganska trångbodda och behövde ha mera utrymme. Då sas det centralt att &quot;ja, då får ni bilda en ny egen institution för att kunna få ett nybygge&quot;. Och så blev det ett nybygge som med tiden har blivit bra, berättar Tord.</div> <div><br /></div> <div>Idag beskriver han MC2 som en verksamhet som försöker stå på två ben; ett bestående av mer ren grundforskning, och ett som gränsar till tillämpad forskning. </div> <div>– Det har varit bra att kunna motivera verksamheten på det viset. Det roligaste har varit att se den utveckling som har skett och att det är så hög kvalitet på arbetena som görs. Jag har haft tur att få arbeta med roliga områden som har fått växa. Det innebär också att de som har kommit efter mig har kunnat verka och bli mycket bättre, säger Tord.</div> <div><strong>Vad är du mest stolt över?</strong></div> <div>– För min egen del att jag har överlevt – både forskningsmässigt och mänskligt. Jag är också stolt över att verksamheten har vuxit och i viss mån fått ett erkännande nationellt och internationellt.</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Hedersamma priser och uppdrag</span><br /></div> <div>Tord Claeson är ledamot i tunga organisationer som Kungliga Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället (KVVS), Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) samt de koreanska och flamländska vetenskapsakademierna. </div> <div>Han har tagit emot ett flertal prestigefyllda priser och utmärkelser, som Chalmersmedaljen, IVA:s guldmedalj och Jacob Wallenbergs pris. 1994 belönades han med Celsiusmedaljen, som delas ut av Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala.</div> <div>– En del har gjort mig glad och hedrad, både IVA:s guldmedalj och Jacob Wallenbergs pris. Ett pris som jag uppskattar mycket var från den Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala. Det är ovanligt att de ger sin finaste utmärkelse till utomstående. Tack vare att jag har samarbetat med andra har jag också lyckats bli invald i ett par utländska akademier.</div> <div>Under tolv år satt han i Nobelkommittén för fysik, varav ett år som ordförande. Han beskriver det som ett inspirerande uppdrag:</div> <div>– Det har varit mycket stimulerande. Det gjorde att man fick träna på andra områden än sitt eget. I snitt ägnade jag kanske en månad om året åt att läsa in mig på alla de olika frågorna. </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />En pojke från Fjärås</span><br /></div> <div>Tord Claeson är född 1938. Han växte upp på det gamla mejeriet i Fjärås med föräldrar och två yngre systrar. Hans pappa var mejeriföreståndare fram till nedläggningen 1950, då han följde med till mejeriet i Göteborg. Hans mamma var hemmafru men arbetade extra som affärsbiträde varje lördag.</div> <div>– Min mor var mycket road av att komma ut. Hon var väldigt utåtriktad och ville träffa folk. Egentligen borde hon nog ha haft ett mer omfattande jobb, det hade kanske varit roligare för henne, men det var ju inte så vanligt på den tiden, funderar Tord.</div> <div>Efter två år i varje klass i folkskolan i Fjärås, en så kallad B-skola med sammanslagna klasser, blev han antagen till Lundby Samrealskola. Den hade då inga egna lokaler. Utbildningen var istället förlagd till Kvarnbergsskolan och Arbetarinstitutet vid Grönsakstorget i Göteborg.</div> <div>– Det var en ambulerande tillvaro under fyra år. Det var en liten chock att det var så annorlunda jämfört med B-skolan på landet. Jag kommer bland annat ihåg gymnastiken. På landet hade vi aldrig nån gymnastik, så jag visste inte hur man skulle bete sig. På första lektionen tog läraren fram mig och bad mig att hjula inför resten av klassen... När han sett mig sa han &quot;så här ska ni inte göra!&quot; Efter det har det inte blivit så mycket gymnastik för min del... </div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br />Cyklar till jobbet</span><br /></div> <div>Tord håller sig i form med cykling, träning och skötsel av huset i Toltorpsdalen i Göteborg – där han bott tillsammans med hustrun Madeleine i 50 år – och lantstället i Skåne. </div> <div>– Förr brukade jag cykla året om, men när det är halt ute så gör jag det inte längre. Jag är lite fegare nu med åldern. Jag började också gymnastisera när Kaija Matikainen hade sina grupper i kemihuset. Det var väldigt bra och trevligt. När det slutade skaffade jag mig ett kort till Friskis &amp; Svettis och började gå dit istället. Det är bra för min stela rygg.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/tordc_kontoret_IMG_5988_350x305.gif" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />80-årsdagen firades med en stilla brunch på restaurang med hustrun Madeleine, parets fyra döttrar och de nio barnbarnen. Han betonar stödet han alltid haft från hustrun, och hela tiden uppmuntrat hans arbetsinsatser:</div> <div>– Utan henne hade det aldrig blivit något, säger han kärleksfullt.</div> <div>Kollegorna på Chalmers uppmärksammade också jubilaren med tårtkalas i Café Canyon.</div> <div>– Jag njuter fortfarande av att vara här. Det är så många trevliga människor omkring en, som gör att man känner sig välkommen och ingår i en gemenskap. När man blir äldre hamnar man annars lätt lite mer utanför med tiden. MC2 har ju vuxit och blivit mycket större också. Än så länge verkar det inte som att någon vill köra ut mig härifrån. Men jag får väl försöka vara lyhörd och successivt minska min närvaro, säger Tord.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div> <div>Foto från promotionshögtiden: Anna-Lena Lundqvist</div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:16px;font-weight:600;background-color:initial"><br /><br />Läs mer &gt;&gt;&gt;</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Tord-Claeson-blir-jubeldoktor.aspx">Tord Claeson utnämnd till jubeldoktor</a></span></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Omtyckt-professor-hyllades-pa-80-arsdagen.aspx">Omtyckt professor hyllades på 80-årsdagen​</a></div>Wed, 08 May 2019 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Professorsinstallation-pa-MC2.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Professorsinstallation-pa-MC2.aspxProfessorsinstallation på MC2<p><b>​Janine Splettstößer har befordrats till professor i teoretisk fysik på MC2. Hennes installationstal ägde rum inför många vänner och kollegor i Kollektorn den 29 april.​</b></p><div><span style="background-color:initial">Janine Splettstößer doktorerade 2007 vid Scuola Normale Superiore di Pisa i Italien och Ruhr-Universität Bochum i Tyskland. I slutet av 2003 kom hon till Chalmers efter några år som postdoktorand i Schweiz och som university professor i Tyskland.</span><br /></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/janine_350x305b.gif" alt="Bild på Janine Splettstoesser." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Janine Splettstößers forskning handlar om kvanttransport i nanostrukturer. År 2013 utnämndes hon till Wallenberg <span style="background-color:initial">Academy Fellow av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Det är ett karriärprogram för unga forskare och ger långsiktig finansiering till  lovande svenska och utländska forskare från alla akademiska områden. Hon är också en Mercator Fellow inom forskarskolan &quot;Quantum many-body methods in condensed matter systems&quot; vid RWTH Aachen i Tyskland.</span></div> <div><br /></div> <div>Hennes installationsföreläsning på MC2 den 29 april hade titeln &quot;Heat engines and thermoelectric devices at the nanoscale&quot;. Publiken introducerades till nanoskalasystem, såsom kvantprickar, som kan möjliggöra utvecklingen av värmemotorer och kylskåp. Särskilt fokuserade hon på nya fenomen som kan förväntas i värmemotorer i nanoskala, när de kommer ur sin jämvikt.</div> <div><br /></div> <div>Janine Splettstößer är verksam vid avdelningen för tillämpad kvantfysik.</div> <div><br /></div> <div>Kaffe och bullar serverades till alla som var med på installationen.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div>Tue, 07 May 2019 09:00:00 +0200