Nyheter: Centrum: Fysikcentrumhttp://www.chalmers.se/sv/nyheterNyheter från Chalmers tekniska högskolaFri, 29 May 2020 17:26:17 +0200http://www.chalmers.se/sv/nyheterhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-spraydusch-i-nasan-kan-bli-framtidens-coronavaccin.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/En-spraydusch-i-nasan-kan-bli-framtidens-coronavaccin.aspxEn dusch i näsan kan bli framtidens coronavaccin<p><b>​​Ett coronavaccin i form av en nässpray som triggar igång exakt rätt immunceller. Det hoppas forskarna i ett nytt Chalmerslett pilotprojekt kunna bidra till i framtiden. Genom ett brett samarbete mellan flera lärosäten och externa aktörer försöker forskarna hitta ett nytt sätt att tackla såväl covid-19 som andra virus som angriper våra celler. ​​</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/coronavaccin_pilotprojekt_Karin_labb_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin-top:5px;margin-bottom:5px;margin-left:10px;height:267px;width:300px" /><span style="background-color:initial">– Det finns fördelar med att ge ett vaccin direkt i nässlemhinnan. Det efterliknar hur många virus ofta tar sig in i kroppen och kan därför effektivare lura rätt celler att dra igång försvarett, säger forskaren Karin Norling vid institutionen för biologi och bioteknik på Chalmers. </span></div> <div><span style="background-color:initial">​<br /></span></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/kalendarium/Sidor/Disputation-Karin-Norling-200221.aspx">Hon doktorerade nyligen inom biovetenskap</a> och är nu i full färd med att samordna och förbereda laboratoriearbetet i det nya projektet. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Genom att kombinera flera lovande koncept som utvecklats på Chalmers, Göteborgs universitet, AstraZeneca och internationellt, hoppas forskarna kunna testa ett unikt koncept som skulle kunna bidra till utvecklingen av vaccin mot såväl covid-19 som andra virusinfektioner.  <br /></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"><span>En ofarlig partikel som lurar kroppens immunceller</span></h2> <div><span style="background-color:initial"></span><span style="background-color:initial">Forskarna vill designa en biologisk nanopartikel som lurar kroppens immunceller att agera som om de hade mött ett äkta virus. I själva verket kommer de i kontakt med ett så kallat mRNA, som är ett förstadium till en ofarlig del av viruset. Dessutom ska den konstgjorda partikeln förses med både immunförstärkare och ett målsökande protein – en sorts adresslapp - som gör att vaccinet enbart når en viss typ av immunceller. När dessa blir aktiverade lär sig kroppen förhoppningsvis att känna igen och försvara sig mot viruset i framtiden.</span></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/350x305_Fredrik_Hook.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:150px;height:132px" />–</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Förhoppningen är att detta tvärvetenskapliga angreppssätt inom grundforskningen ska kunna ge svar på hur en framtida vaccinplattform baserad på mRNA-teknik skulle kunna utformas, s</span><span style="background-color:initial">äger Fredrik Höök som är professor vid institutionen för fysik på Chalmers och centrumledare för</span><a href="/sv/centrum/FoRmulaEx/Sidor/default.aspx"> Formulaex,​</a><span style="background-color:initial"> där AstraZeneca är ledande industripartner. </span></div> <div><br /></div> <div>Fredrik Höök är också en av profilledarna inom <a href="/sv/styrkeomraden/halsa-och-teknik/om-oss/Sidor/default.aspx">Chalmers nya styrkeområde för hälsa och teknik ​</a>som tar sig an stora hälsorelaterade samhällsutmaningar genom att utveckla ny teknik och innovativa lösningar tillsammans med sjukvård och näringsliv. ​​​</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Tidskrävande att utveckla ett vaccin</h2> <div><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Karin_Norling_280x.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="margin:5px;width:200px;height:177px" />Under pilotprojektet ska forskarna utvärdera förutsättningarna för ett längre och mer om</span><span style="background-color:initial">fattande projekt för att ta fram ett covid-19-vaccin i nässpraysform.</span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"> </span></div> <div>– Det kommer att ta flera år att utveckla ett vaccin, men förhoppningsvis kommer pilotprojektet att visa om konceptet med ett målsökande nässpraysvaccin är lovande nog för att gå vidare med, säger Karin Norling. ​<br /><span style="background-color:initial"></span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>​<span style="background-color:initial">När den vetenskapliga </span><a href="https://www.nature.com/articles/d41586-020-01221-y">tidskriften Nature nyligen beskrev olika typer av vaccinkoncept som just nu testas​</a>,<span style="background-color:initial"> fanns mRNA-tekniken med på listan. </span><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer om det tvärvetenskapliga pilotprojektet</h2> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/coronavaccin_pilotprojekt_provror350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;height:157px;width:180px" /><div>​I det nya forskarsamarbetet ingår även Elin Esbjörner Winters och Pernilla Wittung Stafshede från Chalmers, Nils Lycke från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och Lennart Lindfors från AstraZeneca. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Projektet finansieras av Chalmers innovationskontor, Chalmers nystartade styrkeområde Hälsa och teknik, Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, och Vetenskapsrådet. Det sker också delvis inom ramen för det SFF-finansierade forskningscentrumet Formulaex. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><br /></div> <div><strong style="background-color:initial">Text och foto:</strong><span style="background-color:initial"> Mia Halleröd Palmgren, </span><a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a><br /></div> <div><b>Porträttfoto: </b>Helén Rosenfeldt (Karin Norling) och Johan Bodell (Fredrik Höök)</div> <div>​<br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2"><span>För mer information, kontakta: </span></h2></div> <div><span style="background-color:initial">Doktor <a href="/sv/personal/Sidor/karinno.aspx">Karin Norling​</a>, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers, 073 045 03 60, </span><a href="mailto:karin.norling@chalmers.se">karin.norling@chalmers.se</a><br /></div> <div><br /></div> <div>Professor <a href="/sv/personal/Sidor/Fredrik-Höök.aspx">Fredrik Höök​</a>, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 61 30, <a href="mailto:fredrik.hook@chalmers.se">fredrik.hook@chalmers.se</a></div>Thu, 28 May 2020 06:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Ett-bredbart-satt-att-stabilisera-solid-state-batterier.aspxBredbart sätt att stabilisera lovande batterikoncept<p><b>​Bilindustrin storsatsar på att våra fordon ska drivas med så kallade solid state-batterier. Nu presenterar forskare på Chalmers och Xi’an Jiaotong-universitetet i Kina ett sätt som tar det lovande batterikonceptet närmare en storskalig produktion. Med hjälp av ett bredbart, smörliknande mellanlager i batteriet blir strömtätheten tio gånger så hög, samtidigt som både prestandan och säkerheten förbättras markant. ​​</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/Shizhao_Xiong_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av forskaren Shizhao Xiong " style="margin:5px;width:170px;height:150px" />– Mellanlagret gör att battericellen blir betydligt mer stabil och därför klarar hög strömtäthet. Det är också avgörande att det är så enkelt att  breda ut den mjuka massan på litummetallen i batteriet. Det är lika lätt som att bre smör på en smörgås, säger forskaren Shizhao Xiong på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Han har under lång tid arbetat tillsammans med Chalmersprofessor Aleksandar Matic och Professor Songs forskargrupp i Xi’an för att få fram ett lämpligt mellanlager till det batterikoncept som tros kunna revolutionera våra transporter. Till skillnad från dagens litiumjonbatterier har solid state-batterier – som även benämns som fastfasbatterier <span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial">  en fast elektrolyt och innehåller därför ingen miljö- eller brandfarlig vätska. </span></div> <div></div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/solidstatebatterilabb750x.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="Bild från batterilabbet på Fysik på Chalmers." style="margin:5px 10px;width:350px;height:263px" />Mycket förenklat kan ett solid state-batteri liknas vid en torr macka. Ett lager av metallen litium fungerar som brödskiva och ovanpå läggs ett keramiskt ämne som fungerar som pålägg. Det hårda pålägget är batteriets fasta elektrolyt som ska transportera jonerna mellan batteriets plus och minuspoler. Den torra smörgåsen har inte bara svårt att hålla ihop på ett bra sätt, den bjuder också på allvarliga former av skav mellan bröd och pålägg. Ett stort antal forskare runtom i världen arbetar därför med att ta fram lämpliga mellanlager som kan förbättra egenskaperna, öka strömtätheten och höja säkerheten. </div> <div><br /></div> <div>Den bredbara massa som forskarna i Göteborg och Xi’an nu presenterar fungerar som ett supersmör. Massan består av nanopartiklar av den keramiska elektrolytens material, LAGP, som har blandats med en jonisk vätska som kapslar in nanopartiklarna och gör mellanlagret mjukt och skyddande. Massan har ungefär samma konsistens som kylskåpskallt smör, fyller flera funktioner och breds på med hjälp av ett enkelt verktyg. </div> <div>Även om solid state-batteriernas potential är mycket välkänd, saknas det än så länge ett etablerat sätt att få dem tillräckligt stabila, speciellt vid hög strömtäthet när man tar ut mycket energi snabbt ur en battericell. Chalmersforskarna ser en stor potential i det nya mellanlagret. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/350x305/AleksandarMatic_200314_350x305.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="Porträtt av professor Aleksandar Matic" style="margin:5px;width:170px;height:150px" />– Det här är ett viktigt steg på vägen mot att storskaligt kunna tillverka kostnadseffektiva, säkra och miljövänliga batterier som levererar hög kapacitet och kan laddas upp och ur i snabb takt, säger Aleksandar Matic, professor på institutionen för fysik på Chalmers. </div> <div>Han spår att solid state-batterier kommer att finnas på marknaden inom fem år. </div> <div><br /></div> <div><a href="https://doi.org/10.1002/adfm.202001444"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /><span style="background-color:initial">De nya resultaten har presenterats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Advanced Functional Materials. ​</span>​</a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/chalmers/pressreleases/bredbart-mellanlager-kan-stabilisera-framtidens-solid-state-batterier-2999841"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet och ladda ner högupplösta bilder.​</a></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><strong>Text och foto: </strong>Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">Bildtext: En stor del av det experimentella arbetet med att ta fram ett multifunktionellt mellanlager till framtidens solid state-batterier har gjorts i batterilabbet på institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Om den vetenskapliga artikeln </h2> <div>Artikeln <a href="https://doi.org/10.1002/adfm.202001444">”Design of a Multifunctional Interlayer for NASCION‐Based Solid‐State Li Metal Batteries”</a>  har publicerats i Advanced Functional Materials. Den är <span style="background-color:initial">skriven av Shizhao Xiong, Yangyang Liu, Piotr Jankowski, Qiao Liu, Florian Nitze, Kai Xie, </span><span style="background-color:initial">Jiangxuan Song och Aleksandar Matic. Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola, , Xi'an Jiaotong University, Kina, Danmarks tekniska universitet och National University of Defense Technology, Changsha, Hunan, Kina. </span></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta: </h2> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Shizhao-Xiong.aspx">Shizhao Xiong</a></strong>, forskare, institutionen för fysik, Chalmers, 031 7726284, <a href="mailto:shizhao.xiong@chalmers.se">shizhao.xiong@chalmers.se </a></div> <div><strong><a href="/sv/personal/Sidor/Aleksandar-Matic.aspx">Aleksandar Matic​</a></strong>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 51 76, <a href="mailto:%20matic@chalmers.se">matic@chalmers.se ​</a></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Mer batteriforskning från Chalmers</h2> <div>Det pågår ett brett och intensivt arbete på Chalmers när det gäller att ta fram mer hållbara alternativ för energilagring. Läs gärna fler artiklar om Chalmersbaserad forskning inom energilagring:</div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Center för el- och laddfordon får 575 miljoner​​</a><br /></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Nytt-koncept-oppnar-for-miljovanligare-batterier-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Nytt batterikoncept öppnar för miljövänligare batterier</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Grafensvamp-kan-gora-framtidens-batterier-mer-effektiva.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Grafensvamp kan göra framtidens batterier mer effektiva</a></div> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Storslam-for-Chalmers-i-Vinnovasatsning.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /> Nytt centrum för svenska batterier </a></div> <div><a href="/sv/institutioner/ims/nyheter/Sidor/kolfiber-kan-lagra-energi.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Kolfiber kan lagra energi i karossen</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/Flytande-solenergi-–-mer-effektivt-än-någonsin.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Flytande solenergi på flaska </a></div>Tue, 19 May 2020 07:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kvantmekanisk-fas-bildar-en-kristall.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Kvantmekanisk-fas-bildar-en-kristall.aspxKvantmekanisk fas bildar en kristall<p><b>​Forskare på Chalmers och Montana State University i USA har utvecklat en mikroskopisk teori som härleder den så kallade &quot;faskristallen&quot; som framkallar cirkulerande strömmar och spontana magnetfält. Teorin förutsäger när dessa kan uppstå, och förenar och förklarar en rad numeriska resultat. Den presenteras i en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Physical Review Research.</b></p><div>Kvantmekaniska tillstånd beskrivs i regel av en komplexvärd vågfunktion, det vill säga en funktion som likt en våg har både en amplitud och en fas. Till skillnad från en klassisk våg så är vågfunktionens amplitud och fas relaterade till rent kvantmekaniska fenomen som saknar en motsvarighet (analogi) i klassisk fysik. </div> <div> </div> <div>– Ett perfekt exempel är supraledning, som är ett kvantmekaniskt tillstånd som uppstår i vissa material när elektroner paras ihop. Paren har en kvantmekanisk vågfunktion vars amplitud svarar mot densiteten av par, och fasen är bland annat kopplad till parens rörelsemängd. När elektronerna paras ihop rör de sig som en friktionslös vätska genom materialet, utan någon elektrisk resistans, förklarar Patric Holmvall (nedan till vänster), forskare på avdelningen för tillämpad kvantfysik på MC2, och artikelns huvudförfattare.</div> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/pholmvall_350x305.jpg" alt="Bild på Patric Holmvall" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Forskarna påstår i sin studie att i vissa supraledare med patologiska kanter som förstör supraledningen, så kan den kinetiska energin bli negativ och gynnsam då den &quot;läker&quot; den förstörda supraledningen. </div> <div>– Vi finner att fasen kristalliseras och bildar ett periodiskt mönster, vilket i sin tur skapar ett schackbräde av motsatt cirkulerande strömmar och spontana magnetfält, säger Patric Holmvall.</div> <div> </div> <div>Strömmar och magnetfält i supraledare uppstår i regel bara när det finns externa störningar, men nu uppstår de spontant. Detta är ett exempel på mönsterbildning, där inhomogeniteter som vanligtvis kostar energi istället läker ett förstört system. </div> <div>– Vi har härlett villkoren för bildningen av faskristaller, och använder en mikroskopisk teori för att visa att dessa villkor uppfylls i exempelvis små supraledare av materialet YBCO. Vår teori förenar och förklarar en rad teoretiska observationer sedan 90-talet, i synnerhet våra tidigare numeriska resultat, som publicerades i Nature Physics och Nature Communications häromåret, säger Patric Holmvall.</div> <div> </div> <div>Forskarnas undersökningar visar att faskristaller representerar en unik klass av inhomogena tillstånd. </div> <div>– För att härleda villkoren för bildning av faskristaller var vi tvungna att generalisera en av de vanligaste metoderna, Ginzburg-Landau-teorin, genom att ta full hänsyn till icke-lokala interaktioner. I och med att dessa metoder används inom en rad olika discipliner, inte bara supraledning utan även biologisk fysik och flytande kristaller, så tror vi att nya intressanta fenomen kan upptäckas inom dessa discipliner genom en liknande generalisering, säger Patric Holmvall.</div> <div> </div> <div>Den nya studien har flera kopplingar till tidigare forskning på Chalmers. Patric Holmvall exemplifierar med bland annat de vackra mönster som uppstår i flytande kristaller, organiseringen av celler och bakterier i tunna filmer, eller strukturella färger och irisering i växter och djur, så kallade fotoniska strukturer. I samtliga visas hur ytinteraktioner kan leda till spontan mönsterbildning.</div> <div> </div> <div>Förutom Patric Holmvall är chalmersprofessorerna Mikael Fogelström och Tomas Löfwander, samt professor Anton Vorontsov på Montana State University (MSU) i USA medförfattare till artikeln &quot;Phase crystals&quot;. Den lyftes också fram som Editor's Suggestion där extra intressanta och välskrivna artiklar väljs ut.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Illustration: Patric Holmvall</div> <div>Foto på Patric Holmvall: Kevin Marc Seja</div> <div> </div> <div><strong>Kontakt:</strong></div> <div>Patric Holmvall, avdelningen för tillämpad kvantfysik, institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap – MC2, Chalmers tekniska högskola, holmvall@chalmers.se</div> <div> </div> <div><a href="https://journals.aps.org/prresearch/abstract/10.1103/PhysRevResearch.2.013104">Läs artikeln i Physical Review Research</a> &gt;&gt;&gt;</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA OM FASKRISTALLER</h3> <div>Faskristaller skiljer sig från andra inhomogena tillstånd i supraledare (Abrikosov-virvlar och Fulde-Ferrell-Larkin-Ovchinnikov-fasen), då de uppstår främst vid låga temperaturer, även i frånvaro av externt applicerade magnetfält. Dessutom visar en analys av fria energin att det främst är fasen snarare än amplituden som karaktäriserar grundtillståndet, till skillnad från bilden i traditionell supraledning. </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">FAKTA OM SUPRALEDARE</h3> <div>En supraledares grundtillstånd beskrivs av den par-vågfunktionen med en amplitud som är proportionell mot par-densiteten, och där variationer av fasen är proportionell både mot parens rörelsemängd samt den elektromagnetiska potentialen. För ett givet system antar vågfunktionen den amplitud och fas som leder till den lägsta energin. Eftersom par med en finit rörelsemängd (det vill säga finita variationer i fasen) leder till en kinetisk energi, så har grundtillståndet (i frånvaro av externa magnetfält och störningar) i regel en uniform fas utan variationer och därmed noll kinetisk energi. Grundtillståndet karaktäriseras på så vis främst av amplituden.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">RELATERAD CHALMERSFORSKNING</h3> <div><strong>Docent Per Rudquists forskning om flytande kristaller (Liquid Crystals):</strong></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/person/cfppru">https://research.chalmers.se/person/cfppru</a> </div> <div> </div> <div><strong>Fotoniska strukturer (Photonic Structures) - forskning bl a på avdelningen för fotonik:</strong></div> <div><a href="https://research.chalmers.se/organisation/?tab=publications&amp;query=photonic+structures">https://research.chalmers.se/organisation/?tab=publications&amp;query=photonic+structures</a> </div> <div> </div> <div><strong>Villkoren för bildningen av faskristaller uppfylls i exempelvis små supraledare av materialet YBCO:</strong></div> <div>Gustafsson, D., Golubev, D., Fogelström, M. et al. Fully gapped superconductivity in a nanometre-size YBa2Cu3O7–δ island enhanced by a magnetic field. Nature Nanotech 8, 25–30 (2013). <br /><a href="https://doi.org/10.1038/nnano.2012.214">https://doi.org/10.1038/nnano.2012.214</a> </div> <div> </div> <div><strong>Teorin förenar och förklarar en rad observationer sedan 90-talet, i synnerhet tidigare numeriska resultat:</strong></div> <strong> </strong><div><strong> </strong></div> <strong> </strong><div><strong>Högtemperatursupraledare kan uppfylla håriga-boll-teoremet</strong></div> <div>Det välkända topologiska så kallade håriga-boll-teoremet inom matematiken säger att man inte kan kamma en hårig boll slät utan att det bildas en virvel. En konsekvens av det är att det alltid måste finnas en cyklon någonstans på jorden. 2018 genomförde forskare på Chalmers en teoretisk studie på högtemperatursupraledare och kom fram till att det finns en lågtemperaturfas vid materialets kanter som beskrivs av en ordningsparameter, ett tvådimensionellt vektorfält, som också måste uppfylla en variant av det håriga-boll-teoremet.</div> <div> </div> <div>Holmvall, P., Vorontsov, A.B., Fogelström, M., och Löfwander, T., Broken translational symmetry at edges of high-temperature superconductors. Nature Communications 9, 2190 (2018). </div> <div><a href="https://doi.org/10.1038/s41467-018-04531-y">https://doi.org/10.1038/s41467-018-04531-y</a> </div> <div> </div> <div><strong>Ett pärlband av småvirvlar</strong></div> <div>Forskare på Chalmers har kommit fram till hur den så kallade tidsreverseringssymmetrin kan brytas i en klass av supraledande material. Då skapas små cirkulerande strömmar och små magnetfält vid kanten. Närliggande cirkulerande strömmar har motsatt cirkulation vilket genererar små magnetfält av motsatt tecken. Denna effekt gör att ett gryn av materialet ser ut att ha klätts på med ett halsband av små magnetiska flöden.</div> <div><a href="/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/ett_parlband_av_smavirvlar.aspx">https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/ett_parlband_av_smavirvlar.aspx</a></div> <div> </div> <div>Håkansson, M., Löfwander, T. och Fogelström, M. (2015) Spontaneously broken time-reversal symmetry in high-temperature superconductors. Nature Physics (1745-2473). Vol. 11 (2015), 9, p. 755-760. </div> <div><a href="http://dx.doi.org/10.1038/nphys3383">http://dx.doi.org/10.1038/nphys3383</a></div>Fri, 08 May 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Varens-andra-onlinedisputation-gick-som-smort.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Varens-andra-onlinedisputation-gick-som-smort.aspxVårens andra onlinedisputation gick som smort<p><b>​Andreas Bengtsson, doktorand på avdelningen för kvantteknologi, försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling den 24 april. Det var vårens andra disputation som arrangerades helt online på MC2.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/andreas_bengtsson_350x305.jpg" alt="Bild på Andreas Bengtsson." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />På grund av virusutbrottet fick Andreas Bengtsson försvara sin avhandling &quot;Quantum information processing with tunable and low-loss superconducting circuits&quot; via videokonferenssystemet Zoom och framför en mycket liten publik i hörsalen Kollektorn.</div> <div> </div> <div>Vi bad Andreas sammanfatta sina erfarenheter från den speciella dagen:</div> <div>– Överlag tycker jag att det gick bra. Den stora nackdelen med att försvara online är att det är svårare att tolka kroppsspråket hos de som ställer frågor, vilket nog gjorde att mina svar blev mer utdragna. Jag var nog inte heller lika nervös som jag tror att jag hade varit om det varit en sal full av människor. Sen var det förstås tråkigt att inte kunna fira med nära och kära efter försvaret, säger han.</div> <div> </div> <div>Betygsnämnden och opponenten, Dr. Hanhee Paik från IBM TJ Watson Research Center, USA, deltog också via Zoom. Dagens ordförande var MC2-professorn Åsa Haglund.</div> <div>– Även om jag såklart hade föredragit en normal disputation så uppskattade jag att den sändes online så att vänner och kollegor från andra länder kunde följa den. Så jag rekommenderar varmt att fortsätta med livesändningar även i framtiden, men att opponent, betygsnämnd och andra intresserade såklart är med på plats, säger Andreas.</div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad handlar din avhandling om?</h3> <div>– Jag har jobbat med några olika ämnen som alla kopplar till kvantdatorer. Först av allt så har jag utvecklat och kvalificerat de tillverkningsprocesser i renrummet som vi nu använder för att bygga supraledandekretsar med låga förluster. Det var mycket jobb i renrummet samt med att sätta upp mätuppställningen på ett bra sätt, förklarar Andreas. </div> <div> </div> <div>Han fortsätter:</div> <div>– Sedan har jag använt de här kretsarna för att implementera två stycken kvantalgoritmer. Just nu är kvantdatorn för liten för att den ska kunna göra något som en vanlig dator inte kan, men vi visade att en av algoritmerna kan fungera för att lösa vissa typer av problem med användning i exempelvis logistik. Förhoppningsvis kan vi nu skala upp storleken på kvantdatorn och tackla problem som en vanlig dator inte klarar av.</div> <div> </div> <div>Andreas framtidsplaner är att fortsätta sitt arbete utomlands:</div> <div>– På grund av den nuvarande covid-19-situationen så har jobbsökandet gått långsammare än normalt. Men planen är att jobba med att utveckla kvantdatorer, fast i en mer industriell roll, i USA. Tills gränserna öppnas upp så fortsätter jag som postdoktorand här på Chalmers, säger han.</div> <div> </div> <div>Ulf Andersson, IT-koordinator, höll ett öga på tekniken, medan Linda Brånell, administratör, bevakade över Zoom-systemet.</div> <div>– Jag vill verkligen tacka dem båda för deras ansträngningar. Tekniken fungerade helt fläckfritt, avslutar Andreas.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Privat</div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/516196">Läs Andreas Bengtssons avhandling</a> &gt;&gt;&gt;</div>Thu, 07 May 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forkladeshjalpen-tillverkar-skyddsutrustning-till-varden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Forkladeshjalpen-tillverkar-skyddsutrustning-till-varden.aspxFörklädeshjälpen tillverkar skyddsutrustning till vården<p><b>​I en lokal på Johanneberg Science Park på Chalmers campus tillverkar volontärer skyddsförkläden till vården. På två veckor har över 2000 förkläden tillverkats.– Vi ser att vårt initiativ verkligen gör nytta, säger Carl Strandby som är student på Chalmers.</b></p>​<span style="background-color:initial">Förklädeshjälpen startade 17 april efter att en grupp initiativtagare gick samman för att försöka hjälpa vården i coronakrisen, genom att producera annan skyddsutrustning än visir. De fick snabbt möjlighet att hålla till i en nyrenoverad lokal på Johanneberg Science Park och bara timmar efter att de hade fått tillgång till lokalen var produktionen av skyddsförkläden igång. En av initiativtagarna är Carl Strandby som läser Teknisk fysik på Chalmers.</span><div><br /><span style="background-color:initial"></span><div>– Många är oroliga och rädda när det känns osäkert och vi vill visa hur man kan vända den oron till något konkret där vi arbetar tillsammans för att hitta lösningar. Det finns också ett ansvar i ett sådant här läge, man kan inte bara förlita sig på att andra tar hand om allting utan du behöver själv fundera över hur just du kan hjälpa till, säger Carl Strandby.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Hjälper vårdcentraler, LSS- och äldreboenden</h2> <div>Redan första dagen producerades 100 förkläden och drygt två veckor senare har Förklädeshjälpen producerat över 2000 förkläden till vården. Förklädena går till vårdcentraler, LSS-boenden och äldreboenden som arbetar med coronasmittade patienter. Initiativet består av en kärngrupp på cirka 10 personer och utöver dem har ungefär 100 personer gjort minst ett pass på Förklädeshjälpen, och tre eller fyra nya personer tillkommer varje dag.</div> <div><br /></div> <div>– Vi ser att vårt initiativ verkligen gör nytta. Vissa som kommer hit för att hämta förkläden till exempelvis äldreboenden säger att de inte har några förkläden alls, så det märks att initiativ som Förklädeshjälpen behövs, säger Carl Strandby.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Plastförkläden med &quot;svetsade&quot; sömmar</h2> <div>När volontärerna kommer till lokalen får de förbereda sig med handtvätt och desinficering. Själva tillverkningen består av att skära ut mönster från en plastrulle efter en mall. Mallarna har de fått av deras systerinitiativ i Stockholm. Därefter används värmepistoler och strykjärn för att smälta samman ärmarna i plasten, och sedan viks förklädet ihop och förpackas i lådor. De väntar alltid tre dagar innan de levererar de färdiga förklädena till vården, för att undvika smittspridning.</div> <div><br /></div> <div>I en Facebook-grupp delar Förklädeshjälpen kontinuerligt information om initiativet och det är också där man anmäler sig till arbetspass. </div> <div><br /></div> <div>– Det finns fortfarande ett stort behov och vi kommer fortsätta producera förkläden så länge det finns en efterfrågan, säger Carl Strandby. </div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Sophia Kristensson</div> <div><br /></div> <div><strong>Läs också:</strong> <a href="/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspx" target="_blank">Studenterna förser personalen i väst med visir</a></div> </div>Wed, 06 May 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/styrkeomraden/transport/nyheter/Sidor/Center-for-el--och-laddfordon-far-575-miljoner.aspxCenter för el- och laddfordon får 575 miljoner<p><b>​Ett av Europas främsta testcenter för el- och laddfordon tar ett steg närmare verklighet. Energimyndigheten beviljar nu 575 miljoner kronor i stöd till elektromobilitetscentret Seel, Swedish Electric Transport Laboratory.</b></p>​<span style="background-color:initial">Den viktiga utvecklingen av elektrifierade fordon, fartyg och luftfartyg pågår för fullt. Men det finns kunskapsluckor inom området för el- och laddfordon, på både industri- och samhällsnivå. Ny erfarenhet behövs, och innovativa koncept testas och utvärderas.<br /></span><div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är en omfattande satsning på ett testcenter för el- och laddfordon. Bolaget Swedish Electric Transport Laboratory AB är bildat av Chalmers och Rise, och inom testcentret kommer en stor bredd av aktörer verka.</div> <div><div>– Mycket positivt att ytterligare en pusselbit är på plats. För att kunna leverera världsledande kompetens inom elektrifierade transporter behöver vi nu också säkra förutsättningarna för akademisk forskning och utbildning av högsta internationell klass. Det kräver nya offentliga forskningsresurser inom Seels verksamhetsområde, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers.</div> <h2 class="chalmersElement-H2">Ett steg mot ett hållbart samhälle</h2></div> <div>Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén räknar med att projektet kommer att ge en rejäl skjuts till klimatomställningen genom sitt fokus på batterier och elektromobilitet.</div> <div>– Det är dessutom ett stort steg mot ett hållbarare samhälle och fler gröna jobb. I dessa tider av corona är det särskilt viktigt att vi stödjer denna typ av framåtsyftande insatser som kan bidra till en klimatsmart omstart av samhället, säger han.</div> <div>Det krävs en avancerad kunskapsutveckling inom elektromobilitetområdet och förutsättningarna för att omsätta nya insikter till innovativa lösningar. För att kunna uppnå det krävs ett tätt samarbete mellan akademi, forskningsinstitut och industri.</div> <div>– Seel har goda förutsättningar att bli en världsledande testanläggning för elektromobilitet och därmed mycket viktig för fordonsindustrins omställningsarbete.  Seel kommer att stärka svensk fordonsindustris konkurrenskraft och bidra till att Sverige även fortsättningsvis ligger i framkant när det gäller innovationer inom transportsektorn, säger Pia Sandvik, VD på Rise.<br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">FAKTA: Seel</h2></div> <div>Swedish Electric Transport Laboratory, Seel, är ett elektromobilitetstestcenter för el- och laddfordon. Syftet med satsningen är att stärka förutsättningarna för samarbete inom elektromobilitet. Aktörer inom små och medelstora företag i fordonsindustrin, flygindustrin och maritima sektorn samt övriga företag som utvecklar teknik inom relevanta områden ska genom Seel få en gemensam plattform att mötas på. Forskare vid högskolor, universitet och forskningsinstitut kommer också få tillgång till en avancerad forskningsinfrastruktur. Seel beräknas vara i drift år 2023.</div> <div>Sommaren 2018 fick Energimyndigheten i uppdrag från regeringen att lämna stöd med 575 miljoner kronor till uppbyggnaden av ett testcenter för elektromobilitet. EU-kommissionen godkände i december 2019 att det statliga stödet till elektromobilitetslabbet Seel sker inom ramen för ett IPCEI, det vill säga ett viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse, för att bygga upp en europeisk värdekedja för batterier.<br /><br /></div> <div><a href="http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2020/575-miljoner-kronor-till-testcenter-for-el--och-laddfordon/">Läs hela texten hos Energimyndigheten här.​</a><br /></div>Wed, 29 Apr 2020 16:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Chalmeristen-som-tagit-sig-anda-till-rymden.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Chalmeristen-som-tagit-sig-anda-till-rymden.aspxChalmeristen som tagit sig ända till rymden<p><b>​Som barn drömde hon aldrig om att jobba med att utforska rymden, men målet var alltid att gå på Chalmers. Efter studierna i Teknisk fysik och doktorsexamen på MC2, fick Sofia Rahiminejad från Göteborg ett toppjobb vid Nasas forskningscenter Jet Propulsion Laboratory i Kalifornien, USA. &quot;Nu när jag är där tycker jag att allt som har med rymden att göra är superhäftigt&quot;, säger hon.</b></p><h3 class="chalmersElement-H3">Varför valde du Teknisk fysik på Chalmers? </h3> <div>– Jag hade läst att det var den minst praktiska utbildningen av alla och tänkte ”Vad skönt! Då är det ingenting som kan gå fel”. Jag hade gått Elprogrammet på gymnasiet som var en väldigt praktisk utbildning där saker och ting alltid gick sönder. Jag hade lätt för matte när jag var yngre och fysik var egentligen en förlängning av matte för mig, men programmet visade sig vara mycket mer krävande än vad jag trodde. Mitt pluggknep var att alltid skriva egna sammanfattningar efter att jag hade läst texterna i böckerna, så att jag faktiskt förstod vad det var som vi lärde oss. </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Hur skulle du beskriva ditt studentliv?</h3> <div> </div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/Sofia_bild2.jpg" alt="Bild på Sofia Rahiminejad." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />– Det var nästan mer hektiskt än plugget för att jag ville vara med på allt, men för mig var det också en förutsättning för att kunna klara av studierna. Jag var med i F-Spexet där jag lärde mig att bli en bra talare. Det har jag stor användning för nu när jag håller i presentationer. Jag var också med i en PR-förening på Chalmers och det var mycket kul, men också mycket slit. Där lärde jag mig hur jag skulle organisera min tid på ett bra sätt.  </div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad jobbar du med på Nasa? </h3> <div> </div> <div>– Vi vill hitta vatten och liv på andra planeter. Ofta är vatten en indikation på liv, men också ett tecken på att vi kanske kan besöka andra planeter och bosätta oss där i framtiden. En metod man använder för att kunna leta efter dessa saker är att skicka ut rymdfarkoster som med radar tittar på andra planeter, månar och asteroider. När man gör det i dag måste hela farkosten flytta på sig för att kartlägga en yta. Det går långsamt och kräver mycket energi. Mitt arbete går ut på att försöka effektivisera den processen med fasskiftare som styrs med mikromotorer, som i sin tur kan användas för att designa elektriskt styrbara antenner som inte behöver röra på sig när de kartlägger en yta.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad var det bästa du fick med dig från din utbildning?</h3> <div> </div> <div>– Att lära sig att lära sig, förmågan att kunna sätta sig in i ett ämne eller en process snabbt och ha metoder för att kunna göra det. Jag är också glad för alla vänner jag fick för livet. Vi är ett gött tjejgäng från Teknisk fysik som alla valde att jobba med väldigt olika saker och vi ses så ofta vi bara kan.</div> <div> </div> <div> </div> <div> </div> <div>Text: Vedrana Sivac</div> <div> </div> <div>Foto: Privat</div> <div><br /></div> Fotnot: Efter civilingenjörsexamen i teknisk fysik inledde Sofia Rahiminejad en forskarkarriär på avdelningen för elektronikmaterial och system vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap - MC2, på Chalmers. Hon doktorerade i december 2016. Därefter och fortsatte därefter som postdoktorand på Nasas Jet Propulsion Laboratory (JPL), med prestigefullt stöd från Wenner-Grens fellowstipendium, och ett <span>gästforskarstipendium från donationsfonden Barbro Osher Endowment.</span>Mon, 20 Apr 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Studenterna-forser-personalen-i-vast-med-visir.aspxStudenterna förser personalen i väst med visir<p><b>​Med gemensamma krafter hjälper företag och privatpersoner till att fylla det akuta behovet av skyddsutrustning inom sjukvården och kommunernas äldreomsorg. Just nu koordinerar studenter på Chalmers hela Västsveriges försörjning av extra ansiktsvisir. Första veckan levererade Sjukvårdshjälpen på Chalmers 2500 skyddsvisir. Ännu fler är på gång denna vecka.</b></p>​<span>För två veckor sedan såg Isak Jonsson, forskningsingenjör vid institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, hur 3DVerkstan i Stockholm hade tagit fram ritningar på utskrivna skalmar. Tillsammans med vanlig overheadfilm bildade de ett ansiktsvisir godkänt för användning inom vården.</span><div><br /><div>Isak Jonsson kontaktade 3Dteamet i fysikhuset, tolv studenter som hade möjligheter att snabbt producera dem. Edward Hadziavdic och Marcus Toftås fick sin grupp på fysiklabbet i rullning, tack vare full support från Lars Hellberg, som ansvarar för Fysik-institutionens övningslabb där mycket av utrustningen finns. Samtidigt trimmade Isak Jonsson designen, gjorde den mer robust, lämpligare för tillverkning och adderade ett stöd så att de skulle passa på personal med olika stora huvuden. 3Dteamet gjorde om koden som nu används av alla.</div> <div><br /></div> <div>Söndagen 29 mars levererades en första provsändning med 230 stycken från Chalmers till sjukhusen i väst.</div> <div><br /></div> <div>– Regionen hörde av sig under måndagen och bad oss fortsätta vår produktion av den godkända designen. Vi saknar möjlighet att tillverka 100 000, vilket är det verkliga behovet, enligt VGR, säger Edward Hadziavdic, som nu är kontaktperson för visiren gentemot Västra Götalandsregionen, VGR, och koordinerar alla nya krafter som hör av sig, för att lösa bristen på visir på kort sikt. </div> <div><br /></div> <div>På sin hemsida lade VGR upp en direktlänk till Chalmersteamet, för alla som var intresserade att bidra med egen produktion. Nya producenter har strömmat till varje dag. Marcus Toftås blev hastigt ”produktionschef” och sköter logistiken från privata producenter, andra verkstäder på Chalmers och stora industriföretag. </div> <div><br /></div> <div>– Just nu samlar vi in allt i vårt labb i F-huset där VGR kommer och hämtar med lastbil flera gånger i veckan, säger Marcus Toftås.</div> <div><br /></div> <div>Nu inne på nionde leveransdagen har VGR tagit emot sammanlagt 2500 visir från Chalmers, och lika många till är på ingång eller ligger redan och väntar.</div> <div><br /></div> <div>– Vi tackar jättemycket för allt det hårda arbete som alla frivilliga krafter lägger ner. Det uppskattas oerhört, säger Jonas Anselmby, som samordnar externa leverantörer på Västra Götalandsregionen under Covid-19. </div> <div><br /></div> <div>Chalmers utsåg tidigt en kontaktperson gentemot VGR, för att kunna hjälpa till med att samordna donationer av den skyddsutrustning som kan behövas. Utöver visiren har Chalmers skickat labbrockar och producerat handsprit, från framför allt kemiinstitutionen. Hittills har några hundra liter handsprit gått iväg. </div> <div><br /></div> <div>– Nu för vi också en dialog kring hur vi kan hjälpa till när det gäller andra saker. Jag är övertygad att vi kan göra mycket mer än visir, säger Jan Froitzheim, docent i kemi, som koordinerar Sjukvårdshjälpen från Chalmers.</div> <div><br /></div> <div>Men akut är det alltså visir som VGR har bett Chalmers att lösa för stunden, och det som levereras.</div> <div><br /></div> <div>– De senaste dagarna har ägnats åt att ta kontakt med och koordinera makers runt om. I nuläget arbetar vi med majoriteten av makers i Västra Götaland, och har cirka 250 olika producenter igång, varav runt 50 är företag. Vi har dessutom åtskilliga samarbeten på gång med ytterligare intresserade parter. Det är allt från labben här på Chalmers, privatpersoner och folk som är permitterade, mindre företag och större, som båda Volvo-bolagen, säger Edward Hadziavdic.</div> <div><br /></div> <div>I torsdags kopplade man ihop sig med gruppen Visor Aid Göteborg, startad av Fredrik Säfsten med fokus på att leverera till Göteborgs stad. Nu slussas all produktion vidare genom VGR som har ett regionövergripande ansvar för samordning av resurser till Västsveriges kommuner i samband med epidemin. </div> <div><br /></div> <div>VGR ansvarar självklart för saniteten när det gäller den utrustning som används, men Sjukvårdshjälpen försöker bidra genom strikta rutiner, tvättning och desinficering i täta förpackningar innan sakerna levereras.</div> <div><br /></div> <div>– Det är många som just nu gör en hjälteinsats på kort horisont. Men vi har parallellt förmedlat kontakter till VGR för att få igång en industriell produktion av större volymer inom kort, tillsammans med lämpliga företag, säger Jan Froitzheim.</div> <div><br /></div> <div><strong>Text:</strong> Christi​an Borg</div> <div><br /></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Dessa bidrar med visirtillverkning just nu</h3> <div>Cirka 250 företag och hemmatillverkare är igång i dagsläget. På Chalmers är följande makers mobiliserade:</div> <div><br /></div> <div><a href="https://3dteamet.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />3Dteamet på Fysik-sektionen samt GU Fysik</a></div> <div><a href="https://x-p.nu/en/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Experimentverkstaden XP, Maskinteknik-sektionen</a></div> <div><a href="http://tekniskdesign.se/om/resurser/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Teknisk design, CreaTD</a></div> <div><a href="https://chalmersrobotics.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Chalmers robotförening</a></div> <div><a href="https://www.caselabbet.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Caselabbet, institutionen E2</a></div> <div><a href="http://eta.chalmers.se/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />E-Sektionens Teletekniska Avdelning​</a></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vill du också hjälpa till?</h3> <div>För samlad hjälp informerar Västra Götalandsregionen om hur de kan ta emot hjälp här:</div> <div><a href="https://www.vgregion.se/covid-19-corona/vill-du-hjalpa-till/" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Västra Götalandsregionen: Vill du hjälpa till?</a></div></div> <h3 class="chalmersElement-H3">Läs mer</h3> <div><a href="/sv/nyheter/Sidor/Forkladeshjalpen-tillverkar-skyddsutrustning-till-varden.aspx" target="_blank"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Förklädeshjälpen tillverkar skyddsutrustning till vården​​</a><br /></div>Tue, 07 Apr 2020 11:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ny-forestandare-for-Mikrovagselektronik.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ny-forestandare-for-Mikrovagselektronik.aspxNy föreståndare för Mikrovågselektronik<p><b>​Professor Christian Fager är ny föreståndare för avdelningen för mikrovågselektronik (MEL) på MC2 från och med 1 april. &quot;Det ska bli väldigt spännande och viktigt att, tillsammans med alla andra på MEL, fortsätta utveckla mikrovågsforskningen inom Chalmers&quot;, säger han.</b></p><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/christian_fager_IMG_7373_350x305.jpg" alt="Bild på Christian Fager." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Christian Fager, till höger, efterträder professor Herbert Zirath, som varit föreståndare sedan starten 2001. Nu ser han fram emot att få fortsätta utveckla avdelningen för mikrovågselektronik tillsammans med medarbetarna.<br />&quot;Precis som Herbert brinner jag mycket för våra samarbeten med industrin. Jag tycker det är en stor tillfredsställelse att se hur vår forskning gör nytta, både genom de människor vi utbildar, men också i det mervärde som skapas när vi jobbar för att hitta nya och bättre lösningar på relevanta utmaningar&quot;, säger Christian.<br /><br />Han tycker inte att det saknas relevanta utmaningar:<br />&quot;Antalet trådlösa tillämpningar blir ju hela tiden fler och fler. Här kommer vår unika bredd in – vår forskning spänner ju faktiskt från halvledarmaterial till hela radiosystem. Jag är säker på att vi kan utnyttja detta ännu mera till att intressera studenter för vår verksamhet.&quot;<br /><br />Christian Fager har genom åren profilerat sig som en framgångsrik forskare med fokus på att undersöka och utveckla nya typer av radiosändare för mobil kommunikation. Han har fått ett flertal priser och utmärkelser. Så sent som 2019 fick han ett gästforskarstipendium från donationsfonden Barbro Osher Endowment, som stödjer chalmersforskares vistelser vid amerikanska universitet. Det gav honom möjlighet att tillbringa två veckor på Georgia Institute of Technology i Atlanta, USA. 2018 utnämndes han till Årets forskarhandledare på Chalmers, och 2010 belönades han med Styrkeområdenas pris.<br /><br />Herbert Zirath fortsätter dock som enhetschef för den ena av avdelningens två enheter. Fager kommer att fungera både som enhetschef och föreståndare.<br /><br />Text och foto: Michael NyståsThu, 02 Apr 2020 09:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmersfysiker-en-av-Sveriges-mest-innovativa-entreprenorer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmersfysiker-en-av-Sveriges-mest-innovativa-entreprenorer.aspxHan är en av Sveriges mest innovativa entreprenörer<p><b>​Simon Isaksson, forskare vid institutionen för fysik på Chalmers, har belönats med ÅForsks årliga entreprenörsstipendium.</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Simon%20Isaksson_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:280px;height:280px" />H</span><span style="background-color:initial">an är en av tio utvalda entreprenörer som får 200 000 kronor i stöd för att förverkliga sin affärsidé. ​</span></div> <div><span style="background-color:initial">Simon Isakssons koncept heter Aquammodate och är ett biologiskt vattenreningsfilter med hög selektivitet och mycket låg energiåtgång. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>– Med hjälp av ett förenklat cellmembran kan vi rena vatten från miljö- och hälsovådliga ämnen, som till exempel läkemedelsrester och hormonliknande substanser. Vi blir verkligen sporrade av att få det här stipendiet, säger Simon Isaksson som utvecklar innovationen genom ett Chalmers Ventures-samarbete.</div> <div> </div> <div>Ytterligare två av de tio belönade entreprenörera hör hemma på Chalmers och Chalmers Ventures: </div> <div><strong>Johanna Nissén Karlsson </strong>belönas för affärsidén Vividye – en teknologi som på ett enkelt och miljövänligt sätt färgar, avfärgar och omfärgar textilier. </div> <div><strong>Wissam Ao​udi </strong>belönas för affärsidén Omen – forskningsbaserade cybersäkerhetslösningar i form av mjukvara för IoT-baserade system, som självkörande bilar eller kraftverk.</div> <div><br /></div> <div><div>Entreprenörernas gemensamma nämnare är att de driver spännande och nytänkande företag som utvecklats inom det akademinära innovationsekosystemet som inkubatorer, science parks eller innovationskontor vid högskolor och universitet. Tekniken och tjänsterna som ligger till grund för de tio utsedda entreprenörernas idéer har förankring inom forskning och utveckling med hög innovationshöjd. </div> <div><br /></div> <div>Stipendiaterna har genomgått en nomineringsprocess där affärsutvecklare från regionalt baserade innovationsmiljöer över hela landet haft möjlighet att nominera entreprenörer och stipendiaterna tilldelas stipendiet för att de med sina lösningar, tjänster och produkter kan skapa positiva effekter för samhällsutvecklingen.<span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">​</span></div></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="background-color:initial">Text: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></span></div> <div><span style="background-color:initial"> </span><br /></div> <div><a href="http://www.mynewsdesk.com/se/sisp/pressreleases/de-aer-sveriges-10-mest-innovativa-entreprenoerer-2020-2987712"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs pressmeddelandet om ÅForsks Entreprenörsstipendium 2020. </a></div> <div><br /></div> <div><a href="http://www.aquammodate.com/"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" /> <span style="background-color:initial">Läs mer om Aquammodate och personerna som utvecklar konceptet.</span></a></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/personal/Sidor/isakssos.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />För mer information, kontakta Simon Isaksson, forskare, institutionen för fysik, Chalmers.</a></div>Thu, 02 Apr 2020 00:00:00 +0200https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Distansundervisning-ska-garantera-karnkraftsakerheten.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Distansundervisning-ska-garantera-karnkraftsakerheten.aspxDistansundervisning ska garantera kärnkraftsäkerheten<p><b>​​Europa står inför en allvarlig brist på experter inom kärnkraftsäkerhet. Flera myndigheter och organisationer har redan slagit larm om det samhällsfarliga kompetenstappet. Nu satsar EU-programmet Euratom 50 miljoner kronor att utbilda en ny generation forskare och specialister inom kärnteknik. En stor del av utbildningen sker på distans och i centrum för satsningen står forskare på Chalmers.​​​</b></p><div>Det handlar om två stora utbildningsprojekt, där Chalmers koordinerar det ena och deltar som partner i det andra. Båda syftar till att upprätthålla kompetens inom reaktorfysik, respektive kärnkemi. </div> <div><br /><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/ChristopheDemazière_20190614_beskuren_200x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px" />– Säkerheten kan vara i fara om samhället inte upprätthåller en tillräcklig kunskapsnivå och expertis när det gäller de över hundra kärnreaktorer som är i drift i Europa idag. Dessa står dessutom för mer än 25 procent av all elproduktion, säger Christophe Demazière, professor på institutionen för fysik på Chalmers och koordinator för EU-projektet Great Pioneer. </div> <div><br /></div> <div>I takt med att kärnkraftverk avvecklas har intresset för att utbilda sig inom kärnteknik minskat i både Sverige och övriga Europa. Ett flertal myndigheter och organisationer har därför slagit larm om att det krävs en ny generation av kvalificerade forskare och specialister för att kunna garantera kärnkraftsäkerheten i samhället. Till exempel har Europiska kommissionen och Internationella atomenergiorganet (IAEA) uttalat sin oro över kompetenstappet, liksom Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Kärnavfallsrådet på en nationell nivå.  </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">I en rapport från SSM står det klart att kärnkraftsindustrin har ett stort behov av att anställa fler experter inom de kommande femton åren.  Det finns också ett växande behov av specialister inom strålningsvetenskap, till exempel till sjukvården. Inom både industrin och hälsosektorn väntas en växande andel av arbetskraften inom dessa kompetensområden gå i pension inom några år. </span><br /></div> <div><br /></div> <div>Samma tendens märks runtom i Europa och redan 2012 varnade Joint Research Centre (JRC) vid Europeiska kommissionen för att det skulle saknas cirka 7000 specialister inom reaktorfysik och kärnkraftsäkerhet 2020. Sedan rapporten skrevs har ett flertal utbildningsprogram inom området försvunnit, vilket bidragit till att öka bristen ytterligare.  </div> <div><br /></div> <img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Modelling%20algorithms_webb.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:350px;height:280px" /><div>Undervisningen inom det treåriga EU-projektet Great Pioneer bygger på innovativa och framgångsrika metoder inom aktivt lärande och distansundervisning – något som koordinatorn Christophe Demazière har utvecklat under många år. Det har skett i tätt samarbete med två pedagogikforskare på institutionen för vetenskapens kommunikation och lärande på Chalmers; docent Christian Stöhr och biträdande professor Tom Adawi. <a href="https://doi.org/10.1016/j.compedu.2019.103789">Nyligen presenterade forskarna resultaten från det omfattande samarbetet i den vetenskapliga tidskriften Computers &amp; Education. ​</a>Arbetet kommer att fortsätta inom ramen för det nya EU-projektet när utbildningsmodellerna nu går på export. </div> <div><br /></div> <div>Under de kommande åren kommer cirka 600 studenter vid lärosäten runtom i Europa kunna ta del av kurser inom reaktorfysik och reaktorsäkerhet. Det handlar både teori och praktik, där programmeringsprinciper inom kärnkraftsäkerhet utvecklas och utbildningsreaktorer används. Konceptet bygger på att studenterna förbereder sig inför undervisningstillfällen. Då kan tiden med läraren utnyttjas till gemensamma aktiviteter där studenterna står i centrum – oavsett om de är på plats eller på distans. Totalt planeras nio kurser inom Great Pioneer, varav Chalmers kommer att ta fram sex.  </div> <div>Möjligheten till distansundervisning är en viktig komponent även i det EU-projekt som Chalmers ingår i som partner. </div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/Teodora_200221_beskuren200x250.jpg" class="chalmersPosition-FloatLeft" alt="" style="background-color:initial;margin:5px" /><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Utbildningar inom kärnteknik fasas ut runtom i Europa, eftersom det inte finns tillräckligt många studenter. I stället för att varje lärosäte försöker erbjuda egna program, går vi samman och skapar ett hållbart och långsiktigt utbildningsnätverk i Europa, säger Teodora Retegan Vollmer, biträdande professor i nukleär kemi vid institutionen för kemi och kemiteknik och Chalmers representant för EU-projektet A-Cinch. </div> <div><br /></div> <div>Hon har arbetat med utbildningsprojekt inom EU sedan 2010, då hon var en av initiativtagarna till Cinch-konceptet. I det nya projektet ingår till exempel virtuella laborationer som studenter kan utföra distans. Chalmers håller också i en unik utbildning inom säker hantering av betydande mängder radioaktiva ämnen.  </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">– </span>Oavsett om du ska bygga eller avveckla kärnreaktorer är den här träningen avgörande för att kunna göra det på ett säkert sätt, säger Teodora Retegan Vollmer.</div> <div><br /></div> <div>Sedan något år tillbaka finns ingen mastersutbildning inom kärnteknik vid lärosätet, men att kompetensen på Chalmers är internationellt efterfrågad framgår inte minst genom de två nya EU-projekten. </div> <div><br /></div> <div><span style="background-color:initial">–</span><span style="background-color:initial"> </span>Målet med utbildningsprojekten är att skapa en långsiktigt hållbar undervisning, där vi kan dela både lärare och studenter; och där vi kan arbeta med pedagogiska metoder som förbättrar inlärningen. Detta är avgörande för att locka studenter och för att på sikt garantera att de reaktorer vi har i drift kan fortsätta att arbeta på ett säkert sätt, säger Christophe Demazière. </div> <div><br /></div> <div>Formellt blir EU-besluten om de finansierade utbildningsprojekten officiella när alla deltagare har undertecknat överenskommelsen, ett arbete som redan har påbörjats.  </div> <div><br /></div> <div><strong>Text: </strong>Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <div><strong>Foto</strong>: Henrik Sandsjö (Christophe Demazière) och Mia Halleröd Palmgren (Teodora Retegan Vollmer).</div> <div><br /></div> <div><h2 class="chalmersElement-H2">De nya utbildningsprojekten inom EU: Great Pioneer och A-Cinch</h2> <div><ul><li><span style="background-color:initial">Utbildningsprojektet Great Pioneer (”GRE@T-PIONEeR&quot;: Graduate Education Alliance for Teaching the Physics and safety of Nuclear Reactors) riktar sig till mastersstudenter, doktorander, postdoktorala forskare och ingenjörer inom kärnteknik.  Konceptet bygger på aktivt lärande och kursmomenten kan följas antingen på plats eller på distans. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Projektet koordineras av Chalmers och professor Christophe Demazière, som sedan 2017 även leder <a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmers-far-48-MSEK-for-att-hoja-karnkraftsakerheten-.aspx">EU-projektet Cortex</a>. </span></li> <li><span style="background-color:initial">A-Cinch (A-CINCH: Augmented cooperation in education and training in nuclear and radiochemistry) ska utbilda circa hundra europeiska studenter och specialister. Projektet koordineras vid det tekniska universitetet i Prag. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Båda utbildningssatsningarna löper på tre år och innehåller såväl teori som praktiska moment och distansutbildning.  </span></li> <li><span style="background-color:initial">Projekten har fått EU-finansiering inom ramen för arbetsprogrammet Euratom 2019-2020 och ingår i Horizon 2020-ramverket. Projektens konsortier har beviljats 2,3 miljoner euro vardera under tre år (totalt cirka 50 miljoner kronor). Chalmers tilldelas 6,3 miljoner kronor för Great Pioneer och knappt 3 miljoner för A-Cinch. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Tio europeiska partners från sju olika länder deltar i Great Pioneer och i A-Cinch deltar partners från elva länder.</span></li></ul></div> <h2 class="chalmersElement-H2">För mer information, kontakta:</h2> <div><span style="background-color:initial"><strong><a href="/sv/Personal/Sidor/Christophe-Demazière.aspx">Christophe Demazière</a></strong>, professor, institutionen för fysik, Chalmers, 031 772 30 82, <a href="mailto:demaz@chalmers.se">demaz@chalmers.se</a></span><br /></div> <div><br /></div> <div><strong><a href="/sv/Personal/Sidor/tretegan.aspx">Teodora Retegan Vollmer​</a></strong>, biträdande professor i nukleär kemi, institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers, 031 772 28 81, <a href="mailto:tretegan@chalmers.se">tretegan@chalmers.se​</a></div></div> <div><br /></div> <h2 class="chalmersElement-H2">Läs mer: <span>Rapporter och utb</span><span>ildningsinitiativ</span></h2> <div><ul><li>Strålsäkerhetsmyndighetens utredning ”<a href="https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/globalassets/forskningsfinansiering/grunden-for-en-langsiktig-kompetensforsorjning-inom-stralsakerhetsomradet.pdf">Grunden för en långsiktig kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet</a>” (2018)</li> <li><span style="background-color:initial"><a href="https://ec.europa.eu/research/participants/data/ref/h2020/wp/2018-2020/euratom/h2020-wp1920-euratom_en.pdf">Euratoms program för 2019-2020</a>.</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Kärnavfallsrådets rapport ”<a href="https://www.karnavfallsradet.se/sou-20209-kunskapslaget-pa-karnavfallsomradet-2020-steg-for-steg-var-star-vi-vart-gar-vi">Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2020. Steg för steg. Var står vi? Vart går vi?</a>”</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Läs Europeiska kommissionens rapport ” <a href="https://ec.europa.eu/jrc/en/publication/eur-scientific-and-technical-research-reports/putting-perspective-supply-and-demand-nuclear-experts-2020-within-eu-27-nuclear-energy">Putting into Perspective the Supply of and Demand for Nuclear Experts by 2020 within the EU-27 Nuclear Energy Sector</a>” (2012)</span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Läs den FORATOM-beställda rapporten ”<a href="https://www.foratom.org/downloads/nuclear-energy-powering-the-economy-full-study/?wpdmdl=42758&amp;refresh=5cc15b9cd1ec31556175772">Economic and Social Impact Report</a>” (2019).   </span><br /></li> <li><span style="background-color:initial">Chalmersprofessorn Christophe Demazière har nyligen skrivit en <a href="http://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Han-lar-ut-algoritmerna-som-ska-garantera-driftsakra-karnreaktorer.aspx">bok som riktar sig till både blivande och nuvarande ingenjörer inom nukleär teknik och kärnkraftsäkerhet</a>. </span></li> <li><span style="background-color:initial">Läs mer om de pedagogiska metoderna som Great Pioneer bygger på i den vetenskapliga artikeln ”<a href="https://doi.org/10.1016/j.compedu.2019.103789"> The polarizing effect of the online flipped classroom</a>” I tidskriften Computers &amp; Education (2020).</span></li> <li><span style="background-color:initial">Chalmers har tagit initiativ till ett <a href="http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/satsning-pa-unga-ska-hejda-kompetenskrisen-inom-framtidsbransch.aspx">kunskapspaket som riktar sig till gymnasieskolan: ”Strålningsvetenskap för nyfikna”</a>. Utbildningspaketet har utvecklats i samarbete med ett akademiskt kompetenscentrum för strålningsvetenskap, SAINT, och projektet har letts av kärnenergiforskaren <a href="/sv/personal/Sidor/klaraib.aspx">Klara Insulander Björk</a> på institutionen för fysik på Chalmers.  <a href="https://saint.nu/nyfiken/">Läs mer om utbildningssatsningen här. </a></span>​</li></ul></div>Thu, 26 Mar 2020 06:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ewa-Simpanen-fick-doktorshatten-online.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Ewa-Simpanen-fick-doktorshatten-online.aspxEwa Simpanen fick doktorshatten online<p><b>​Ewa Simpanen, doktorand på avdelningen för fotonik, stod i rampljuset när MC2 för första gången webbsände en disputation den 20 mars. &quot;Det var klurigt att få ett flow i presentationen i och med allt det tekniska och att jag hade två kameror framför mig i olika riktningar&quot;, säger hon.</b></p><div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/esimpanen_disp_350x305.jpg" alt="Bild på Ewa Simpanen." class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />Ewa Simpanen försvarade sin avhandling &quot;Longer Wavelength GaAs-Based VCSELs for Extended-Reach Optical Interconnects&quot; inför en gles publik i Kollektorn. Desto större var publiken i webbsändningen på YouTube, där deltagarna även enkelt kunde ställa frågor och kommentera i chatten. </div> <div> </div> <div>Beslutet att sända disputationen på nätet togs med kort varsel som en följd av det pågående virusutbrottet. Den knappa förberedelsetiden medförde en del tekniska problem, som Ewa Simpanen beskriver som en &quot;berg- och dalbana&quot;.</div> <div>– Först fungerade allt som det skulle, men sedan försvann ljudet och vi fick starta om flera gånger, berättar hon.</div> <div> </div> <div>Flera oavsiktliga pauser gjorde disputationen till en av de längsta i institutionens historia med sina fyra timmar. I efterhand tänker Ewa tillbaka på dagen med glädje:</div> <div>– Jag fick mycket stöd från alla som tittade på min presentation på distans och kände mig verkligen inte ensam! Det var kul att även kolleger i andra delar av Europa som annars inte hade kunnat vara med, kunde följa mig online. Och vilka härliga hurra-hälsningar jag fick när svaret annonserades att jag blivit godkänd! En helt otrolig känsla! Jag är väldigt glad och tacksam till alla de som tittade och gav mig sitt stöd, innan, under och efter presentationen.</div> <div> </div> <div>Betygsnämnden och opponenten, Dr. Nicolae Chitica från Finisar Sweden AB, deltog via länk i videokonferenssystemet Zoom. Han berömde henne för ett gediget och intressant arbete.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/esimpanen_disp_665x330.jpg" alt="Bild på Ewa Simpanen." style="margin:5px" /> </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Vad handlar din avhandling om?</h3> <div>– Jag presenterade arbetet kring mina lasrar som används i optiska kablar i mega-datacenter. Det unika med lasrarna är att de möjliggör att kostnads- och energieffektivt skicka data i höga datatakter över längre fibersträckor, upp till ett par kilometer, berättar hon.</div> <div> </div> <div>Med sin färska doktorstitel planerar Ewa att söka sig ut i världen.</div> <div>– Jag vill forsätta jobba med fotonik eller halvledare i industrin och söker nu jobb på stora företag i USA, säger hon.</div> <div><br /></div> <div>På bilden nedan spikar Ewa Simpanen sin avhandling på kunskapsträdet i Canyon på MC2.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/esimpanen_disp_350x305b.jpg" alt="Bild på Ewa Simpanen." class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" /><br />Henric Fjellstedt, it-ansvarig på institutionen, höll ett vakande öga över tekniken. Ewa Simpanen var mycket nöjd med hans insatser:</div> <div>– Utan Henric hade det verkligen inte gått! Han fixade allt det tekniska på riktigt kort varsel. Jag är även stolt att vi har en prefekt som var med hela vägen och hjälpte till överallt han kunde, det är coolt.</div> <div> </div> <div>Redan har flera kommande disputationer tvingats att skjutas upp, men MC2:s prefekt Mikael Fogelström öppnar för att webbsända fler i framtiden - åtminstone i kristider:</div> <div>– Jag tror att man i första hand måste värna om det faktum att en disputation är en av de viktigaste akademiska högtider vi har. Det är därför av stort värde att så många som möjligt är på plats i hörsalen, säger han.</div> <div> </div> <div>Text: Michael Nystås</div> <div>Foto: Dag Winkler, Michael Nystås och privat</div> <div> </div> <div><a href="https://research.chalmers.se/publication/515598">Läs Ewa Simpanens avhandling</a> &gt;&gt;&gt;</div>Tue, 24 Mar 2020 11:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikprofessor_invald_i_Kungl._Vetenskapsakademien.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Fysikprofessor_invald_i_Kungl._Vetenskapsakademien.aspxFysikprofessor invald i Kungl. Vetenskapsakademien<p><b>Fredrik Höök, professor i fysik vid Chalmers, har valts in Kungl. Vetenskapsakademien. Han är en av sex nya ledamöter och den enda från Chalmers som väljs in i år.​</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/F/Blandade%20dimensioner%20inne%20i%20artikel/500px_Fredrik_Hook.jpg" class="chalmersPosition-FloatRight" alt="" style="margin:5px;width:300px;height:365px" /><div><span style="background-color:initial">– Jag ser fram emot att delta i det viktiga arbetet med att stärka vetenskapens roll och inflytande i samhället. Jag känner mig väldigt hedrad och det ska bli roligt att utbyta erfarenheter och idéer med de andra ledamöterna när jag får möjlighet att träffa dem, säger Fredrik Höök, som är professor och viceprefekt för nyttiggörande vid institutionen för fysik på Chalmers. </span><br /></div> <div><span style="background-color:initial"><br /></span></div> <div>Fredrik Höök forskar inom biologisk fysik och leder även forskningscentrumet Formulaex. Målet är att paketera biologiska läkemedel i nanokapslar så att de kan nå fram till kroppens celler och bota svåra sjukdomar. Han studerar även hur celler kommunicerar med omgivningen och vilken roll cellens membran spelar i den processen.</div> <div><br /></div> <div>Studierna har blivit möjliga tack vare allt känsligare mätinstrument och tekniker som utvecklats av Fredrik Höök och hans kolleger. De arbetar bland annat med att utveckla nya metoder för optisk mikroskopering kombinerat med hantering av små vätskemängder. De har även använt sig av konstgjorda cellmembran för att kunna detaljstudera enstaka biologiska nanopartiklar såsom till exempel virus när de bundit till membranet.</div> <div><br /></div> <div>Forskargruppen arbetar dessutom med att utveckla ett bioanalytiskt verktyg som kan bestämma storlek, struktur och optiska egenskaper hos enskilda biologiska nanopartiklar. Med hjälp av dessa metoder kommer man att kunna analysera mycket komplexa biologiska prover.</div> <div><br /></div> <div>– Förhoppningsvis kan vårt arbete leda till förbättrad sjukdomsdiagnostik och inspirera till nya sätt att utveckla och leverera läkemedel. Dessutom kan vi söka svar på grundläggande frågor om nanopartiklars egenskaper. Det kan komma till nytta inom nanosäkerhet och på många andra områden, säger Fredrik Höök.</div> <div><br /></div></span><div><span style="font-weight:700">Text</span>: Mia Halleröd Palmgren, <a href="mailto:mia.hallerodpalmgren@chalmers.se">mia.hallerodpalmgren@chalmers.se</a></div> <span style="background-color:initial"><div><span style="background-color:initial;font-weight:700">Image:</span><span style="background-color:initial"> </span><span style="background-color:initial">Johan Bodell​</span><span style="background-color:initial">​</span><br /></div> <div><br /></div> <div><a href="/sv/forskning/vara-forskare/Sidor/Kungl-Vetenskapsakademien.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Fler chalmersforskare i Kungl. Vetenskapsakademien​​</a><br /></div> <div><br /></div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Läs mer om </span><a href="/sv/personal/redigera/Sidor/Fredrik-Höök.aspx" style="font-family:inherit;font-size:20px">Fredrik Höök​</a><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"> och hans forskning​:</span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></span><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></span><strike style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></strike><strike style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"></strike><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">​</span><br /></div> <div> <div><br /></div> <div><span></span><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Prestigefyllt-Wallenberganslag-till-fysikprofessor-.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Prestigefyllt Wallenberganslag till fysikprofessor​​</a><br /><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Sa-kan-cellstress-bana-vag-for-medicinska-framsteg-och-gott-ol.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />Så kan cellstress bana väg för medicinska framsteg – och bättre öl</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/75-miljoner-till-att-utveckla-malsokande-biologiska-lakemedel.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" />75 miljoner till att utveckla målsökande biologiska läkemedel</a></div> <div><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmersuppfinning-banar-väg-för-l.aspx"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/ichtm.gif" alt="" /></a><div style="display:inline !important"><a href="/sv/institutioner/fysik/nyheter/Sidor/Chalmersuppfinning-banar-väg-för-l.aspx">Chalmersuppfinning banar väg för nästa generations läkemedel​</a></div></div> </div> <div><br /></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial"><br /></span></div> <div><span style="color:rgb(33, 33, 33);font-family:inherit;font-size:20px;background-color:initial">Alla de nya ledamöterna i Kungl. Vetenskapsakademien</span><br /></div></span></div> <h2 class="chalmersElement-H2"></h2> <div>Vid den ordinarie sammankomsten den 11 mars valdes fem nya svenska ledamöter in: Fredrik Höök, Chalmers, Martin Malmsten, Köpenhamns universitet i klassen för tekniska vetenskaper, Taija Mäkinen och Staffan Svärd, Uppsala universitet samt Martin Högbom, Stockholms universitet, klassen för biologiska vetenskaper. En ny utländsk ledamot valdes även in i klassen för medicinska vetenskaper, Barbara Canlon, Karolinska Institutet.    <br /></div> <div><div><br /></div> <div><div><a target="_blank" href="https://www.kva.se/sv/nyheter/nya-ledamoter-3"><img class="ms-asset-icon ms-rtePosition-4" src="/_layouts/images/icgen.gif" alt="" />Läs mer om de nya ledamöterna i Akademien.</a></div></div></div> <div></div>Fri, 20 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nano-gummi.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/chem/nyheter/Sidor/nano-gummi.aspxSkräddarsytt nano-gummi kan ersätta mänsklig vävnad<p><b>​Forskare på Chalmers har upptäckt ett nytt sätt att göra gummiliknande material med unika egenskaper, som kan ersätta mänsklig vävnad. Materialet har potential att göra stor skillnad i människors liv. Studien publicerades nyligen i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften ACS Nano.</b></p><div><div>​Inom utvecklingen av medicintekniska produkter finns en stor efterfrågan på nya kroppsliknande material som är lämpliga att föra in i kroppen. Sådana ingrepp kan innebära stora risker då de bland annat kan leda till svåra infektioner, och det faktum att många av dagens använda substanser, som till exempel Botox är mycket giftiga, visar på behovet av att finna nya, bättre anpassande material. </div> <div>I den nya studien har Chalmersforskarna utvecklat ett material som enbart består av komponenter som visat sig fungera väl i kroppen. </div> <div>Grunden är den samma som i plexiglas, ett material som är vanligt i medicintekniska applikationer. Komponenterna har designats om, och genom så kallad nanostrukturering har det patentskyddade materialet fått helt nya, unika egenskaper. Forskarnas initiala intention var att ta fram ett hårt benliknande material, men de möttes av överraskande resultat. <br /><img class="chalmersPosition-FloatLeft" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/Anand%20Kumar%20Rajasekharan%20250.jpg" alt="" style="height:151px;width:185px;margin:5px" />– Vi blev verkligen förvånande över att materialet kunde bli så mjukt, flexibelt och extremt elastiskt. Att det inte skulle fungera som ett benersättningsmaterial blev tydligt men de nya och oväntade egenskaperna gjorde vår upptäckt minst lika spännande, säger Anand Kumar Rajasekharan, doktor i kemi och en av forskarna bakom studien. </div> <div>Resultaten visade att det nya gummiliknade materialet har unika egenskaper som är lämpliga för många användningsområden. Nu ser forskarna stora möjligheter att tillämpa det brett inom medicintekniken. </div> <div>– Den första vi tittar på nu är urinkatetrar. Eftersom materialet går att göra på ett sätt som förhindrar att bakterier kan växa på ytan är det mycket väl anpassat för den här typen av applikationer säger Martin Andersson, forskningsledare för studien och professor i kemi på Chalmers.<img class="chalmersPosition-FloatRight" src="/SiteCollectionImages/Institutioner/KB/Generell/Nyheter/Amferia/Martin%20Andersson%20172.jpg" alt="" style="height:172px;width:182px;margin:5px" /><br />Strukturen på det nya nano-gummit gör att det kan ytbehandlas på ett sätt som gör det antibakteriellt på ett naturligt, icke toxiskt vis. Det uppnås genom att binda in små proteiner (antibakteriella peptider) som utgör en naturlig del av vårt immunsystem. I sin tur kan detta minska användandet av antibiotika och på så sätt kan det nya materialet även bli en del i att bekämpa antibiotikaresistens. </div> <div>Eftersom det nya materialet går att injicera och föras in med titthålskirurgi kan det också bidra till att minska behovet av operationer för att återbygga delar av kroppen. Injiceringen kan ske genom en vanlig kanyl eller med så kallad 3D-printing för att få bestämda strukturer. Dess flexibilitet kan styras, så det efterliknar mänskligt brosk och det kan injiceras som en trögflytande vätska för att sedan bilda sin elastiska struktur på plats i kroppen. </div> <div>– Det finns många sjukdomar där brosket bryts ned och ben möter ben, vilket innebär stor smärta för den som drabbats, fortsätter Martin Andersson </div> <div>Ytterligare en av fördelarna med materialet, är att det innehåller ordnade nanoporer och kan därför laddas med läkemedel för att förbättra dess inläkning. Det blir möjligt att göra en lokal behandling och därigenom går det att undvika att behandla hela kroppen vilket kan minska problem med medicinska bieffekter. Då det är giftfritt (icke toxiskt) fungerar det utmärkt som ifyllnad. Forskarna ser därför plastikkirurgi som ytterligare ett mycket intressant användningsområde för nano-gummit. <br />– Jag jobbar nu heltid med att ta forskningen vidare ut i industrin, genom vårt nystartade bolag Amferia och märker att det finns ett stort och tydligt intresse för materialet. Det känns fantastiskt bra och lovar gott för att vi ska uppnå vårt mål med forskningen – att skapa reell nytta, avslutar Anand. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen: </h3> <div>Studien ”<a href="https://pubs.acs.org/doi/10.1021/acsnano.9b01924">Tough Ordered Mesoporous Elastomeric Biomaterials Formed at Ambient Conditions</a>” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften ACS Nano.</div> <h3 class="chalmersElement-H3">Forskningens väg till nytta och kommersialisering: genom start-up bolaget Amferia och Chalmers Ventures. </h3> <div>För att upptäckten av det nya materialet ska kunna göra nytta och kommersialiseras patentskyddade forskarna innovationen innan studien publicerades. Patentet ägs av start-up bolaget Amferia som har grundats av två av forskarna bakom studien, Martin Andersson och Anand Kumar Rajasekharan tillsammans med forskaren Saba Atefyekta som nyligen disputerade inom kemi på Chalmers. Anand är nu vd för Amferia där han ska driva tillämpning av det nya materialet och utvecklingen av bolaget. </div> <div><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/chalmers-ventures/pressreleases/amferia-raises-sek-6-punkt-2-million-in-investment-for-innovative-wound-care-patches-that-kill-antibiotic-resistant-bacteria-2964059">Amferia har tidigare uppmärksammats för ett antibakteriellt plåster som tagits fram i en annan studie vid kemi och kemiteknik på Chalmers</a>. I Amferia finns nu innovationen av både det nya nano-gummit och det antibakteriella plåstret. Utvecklingen av bolaget och innovationernas väg mot att göra nytta sker nu i samarbete och med stöd av Chalmers Ventures, ett av Chalmers helägt bolag. </div> <h3 class="chalmersElement-H3">Mer om forskningen: tvärdisciplinärt samarbete på Chalmers </h3> <div>Flera av Chalmers institutioner och discipliner har involverats i studien. Förutom forskarna på institutionen för kemi och kemiteknik är <a href="/sv/Personal/Sidor/Marianne-Liebi.aspx">Marianne Liebi</a>, forskarassistent på institution för fysik, medförfattare i artikeln. Hon har utvecklat en teknik där det går att undersöka ordningen i material med hjälp av röntgenbestrålning, det vill säga hur nano-strukturerna förhåller sig till varandra i materialet. I ett pågående arbete ska nu en industriellt gångbar process för produktion av materialet tas fram. Det görs i ett samarbete med institutionen för industri och materialvetenskap, genom ett examensarbete.</div> <div> </div></div> För mer information: <div><a href="/sv/personal/Sidor/Martin-Andersson.aspx">Martin Andersson, </a>professor i kemi </div> <div><a href="mailto:anandk@amferia.com">Anand Kumar Rajasekharan</a>, doktor i kemi och vd för bolaget Amferia </div> <div> </div>Mon, 16 Mar 2020 00:00:00 +0100https://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Redo-att-ta-dagarna-som-de-kommer.aspxhttps://www.chalmers.se/sv/institutioner/mc2/nyheter/Sidor/Redo-att-ta-dagarna-som-de-kommer.aspxRedo att ta dagarna som de kommer<p><b>​It don’t mean a thing if it ain&#39;t got that swing. Det skulle kunna vara en passande beskrivning av Ulf Södervalls inställning till livet. När han nu lämnar Chalmers efter 45 år får han mer tid att svinga golfklubborna och leva livet. &quot;Jag känner mig redo&quot;, säger han.​</b></p><div><span style="background-color:initial"><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/usodervall_IMG_8207_350x305.jpg" alt="Bild på Ulf Södervall" class="chalmersPosition-FloatLeft" style="margin:5px" />Vi träffar Ulf på hans nästan utrymda arbetsrum för ett avslappnat samtal om hans karriär på Chalmers. Efter att ha gjort lumpen i Dalarna och Linköping började den unge örebroaren plugga teknisk fysik på Chalmers i september 1975. Sen dess har han förblivit högskolan trogen.</span><br /></div> <div>– Det är egentligen lite galet att det gått så lång tid. Men nu känner jag mig redo, även om det finns olika aspekter på det. Jag är beredd att leva lite friare nu, men kommer att sakna miljön och kollegorna, säger han.</div> <div><br /></div> <div>Som ung student fick Ulf tidigt god kontakt med professor Alexander Lodding. Han fick möjlighet att göra sitt exjobb på ABB i Västerås, och reste regelbundet dit under ett halvår. Ämnet var tyristorer.</div> <div>– Det var intressant att jobba med tillämpad forskning, och utveckla en konkret produkt som var viktig för industrin.</div> <div><br /></div> <div>Efter sin examen fick han möjlighet att doktorera i Loddings forskargrupp. Mellan 1980 och 1991 skrev han på avhandlingen &quot;Quantitative applications of secondary ion mass spectrometry : solid-state diffusion and mass fractionation studies&quot;. </div> <div>– Jag analyserade halvledare, forskade om atomtransport och utvecklade nya mätmetoder. Det tog elva år men jag hade ganska roligt under tiden! Ett fantastiskt fint samarbete under alla år med kollegan Hans Odelius skapade en väldigt kreativ och produktiv stämning i forskargruppen.</div> <div>Parallellt med doktorandstudierna anlitades Ulf som konsult åt en rad olika företag. Det är förklaringen till att arbetet drog ut på tiden.</div> <div>– Vi var nog pionjärer i början av 80-talet när det gäller att samverka med näringslivet och bedriva tvärvetenskaplig forskning tillsammans med forskare från andra ämnesområden. Vi hade täta kontakter med bland annat odontologer, kärnkraftsindustrin, geologer, halvledarindustrin och medicinare. Det är ju jätteviktigt idag men sågs inte alltid med blida ögon på den tiden, säger han.</div> <div>Fram till 2000 ägnade sig Ulf åt mer forskning och hade mycket kontakt med näringslivet, både i Sverige och utomlands. Han räknar upp givande samarbeten med forskargrupper i Japan, Polen, Tyskland och Frankrike.</div> <div><br /></div> <div>Ulf Södervall kan dela in sitt yrkesliv i två 20-årsperioder; den första på institutionen för fysik och den andra på MC2. Han har varit med från start på MC2, och satt med när institutionens bildande planerades. </div> <div>Men det började på Centrum för halvledare och mikroelektronik, som startades av bland andra professorerna Olof Engström och Thorvald Andersson på 80-talet. Sju forskargrupper från Fysik och Elektroteknik ingick i centrumet som var en föregångare till MC2. I början av 90-talet blev Ulf Södervall centrumkoordinator.</div> <div>Redan då började man prata om att skapa en egen gemensam byggnad med ett nytt labb där forskarna kunde jobba ihop. En grupp bestående av nio professorer med Olof Engström i spetsen diskuterade olika möjligheter.</div> <div>– Jag satt med på alla möten och skrev protokoll. Det var spännande att se processen inifrån och följa utvecklingen. Det var aldrig några större meningsskiljaktigheter mellan professorerna, men de var ganska envisa, och jag lärde mig hur en slipsten ska dras – eller hörde hur de andra drog dem! ler Ulf.</div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/usodervall_IMG_8336_foto_mattias_665x330.jpg" alt="Bild på Ulf Södervall" style="margin:5px" /><br /><span style="background-color:initial">När MC2 bildades förändrades hans roll och blev mer inriktad mot projektledning, kemi, nanofabrikation och undervisning.</span><br /></div> <div>– Det var ett bra byte i karriären. Variationen i yrkeslivet är kanske det som varit mest stimulerande. Ingen dag har varit den andra lik. Även om jag har suttit i samma rum så har varje dag varit en ny utmaning. I grunden drivs jag av nyfikenhet; på nya studenter, forskning och olika projekt.</div> <div><br /></div> <div>Rent konkret har arbetsuppgifterna som universitetslektor bland annat inneburit projektansvar, undervisning, kemiarbete med våtbänkarna och labbsäkerhet. Som ansvarig för den obligatoriska introduktionskursen till renrummet sedan 2004, ett uppdrag han tog över från kollegan Göran Petersson, har Ulf varit den första kontaktpunkten för nya användare av laboratoriet.</div> <div>– Det har varit väldigt roligt att möta nya ansikten, lära ut viktiga saker och hjälpa dem att komma igång. Kemisäkerhet har alltid varit en viktig och intressant fråga, säger Ulf.</div> <div>Totalt har hittills omkring 1 000 studenter gått kursen. Nu övertas den av kollegan Mattias Fredriksson.</div> <div><br /></div> <div>2004 inleddes ett fruktbart samarbete med professor August Yurgens i masterkursen ”Fundamentals of Nanotechnology”. Det är fortfarande den största masterkursen på MC2. Många av studenterna har fortsatt som doktorander och seniora forskare på institutionen. Parallellt startade och drev Ulf också en motsvarande processkurs för doktorander, som blev väldigt uppskattad, i synnerhet av de som använde renrummet i sin forskning.</div> <div><br /></div> <div>MC2 Access var ett EU-projekt som Ulf ansvarade för under fyra år. Det innebar att man öppnade upp renrummet för nya användare inom Europa. </div> <div>– Vi jobbade väldigt intensivt med det. Jag tror vi hade runt 55 projekt från 20 olika länder med olika forskargrupper de här åren. Det handlade både om att se till att det fungerade i labbet, att det bokades resor och hotell och att forskarna trivdes och hade det bra under vistelsen. Vi körde lite after work och annat. Det var en höjdare!</div> <div>2013 följdes MC2 Access upp av Myfab Access som var ett liknande men mindre omfattande projekt, som inriktade sig på svenska användare. Ulf var ansvarig för det in i det sista.</div> <div><br /></div> <div><img src="/SiteCollectionImages/Institutioner/MC2/News/usodervall_IMG_8188_350x305.jpg" alt="Bild på Ulf Södervall" class="chalmersPosition-FloatRight" style="margin:5px" />När alla från skolbarn till pensionärer ville göra studiebesök i renrummet, var det oftast Ulf de mötte. Han visar en teckning som han fått av den unga besökaren Cecilia. &quot;Vi fick kolla i mikroskopet och han bärettade om saker&quot;, skriver hon.</div> <div>Han har också varit en uppskattad general för den årliga MC2-stafetten i alla år.</div> <div><br /></div> <div>Ulf Södervall är född och uppvuxen i Örebro. Han har en syster i Göteborg och en bror i Florida.</div> <div>– Jag har hälsat på honom någon gång för att komma bort från den mörka vintern här hemma.</div> <div>Han har fyra egna barn och tre barnbarn, så några problem att fylla den nyvunna friheten lär inte finnas. </div> <div>Det stora fritidsintresset är golf. Flitigt eget golfande har kombinerats med domaruppdrag och att koordinera tävlingar. Träning, hälsa, matlagning, resor och vin är andra intressen. Tennis och innebandy.</div> <div>– Jag försöker hålla nyfikenheten igång på olika områden. Nu får jag mera tid till allt! Tillvaron blir friare, mer spontan och vädret blir bättre!</div> <div><br /></div> <div>Nu vankas mer tid till att svinga golfklubborna och unna sig att ta dagarna som de kommer:</div> <div>– Jag har varit på plats i stort sett varje dag under så många år, så det är klart att det kommer att kännas konstigt när jag inte varit här på en vecka, och det blir en saknad efter stimulerande möten och diskussioner med alla användare i renrummet och övriga kollegor på MC2. Det blir en ändring i vardagen att sluta, men jag kan ju alltid droppa in på en och annan lunch. Många av de gamla kollegorna i labbgruppen är goda vänner idag som är viktiga att fortsätta hålla kontakten med. Och jag kommer alltid att fortsätta vara intresserad av vetenskapen, avslutar han.</div> <div><br /></div> <div>Text och foto: Michael Nystås</div> <div>Foto från renrummet: Mattias Fredriksson</div>Tue, 03 Mar 2020 09:00:00 +0100